sefoark10012
sefoark10012 sefoark10012
5 ' UMEÅBYGDENS KNEKTAR 1620 - 169 5 s • 1.Förhistoria. 1.1.Tiden fram till år 1600. Under 1300-talet beviljades hela den norra delen av Sverige från ledung,m a o från skyldighet att åt Sveriges statsmakt göra någon form av krigstjänst.De som bodde i denna del av landet skulle värja sitt eget land.V N F s 7. Allt land omkring Bottenviken benämndes Norra Bottnen.Hela området omkring Bottenviken tillhörde Hälsinglands landskap.I slutet av 1300-talet bildas Korsholms-Norrbottens län,som i början utgjorde ett län.Ö N H I s 185.Länet delades år 1441.Landet öster om Bottenviken fick namnet Österbotten och det nuvarande Norr-och Västerbotten skulle kallas Västerbotten,men under lång tid var också namnet Norrbotten vanligt för hela området väster om Bottenviken. Gränsen mellan länen drogs mellan Kemi och Torne älvar.V N F s 8, Ö N H I s 201. Det fjortonde århundradet var ganska fredligt i Västerbotten med undantag för inblandning i ett krig med Ryssland i slutet av 1400- talet.Hela första häften av 1500-talet var också en fredsperiod i norra Sverige.Norrland berördes inte i så hög grad av striderna med Danmark och makten om kampen i landet under denna tid.Härav följde' sannolikt ökat välstånd och befolkningstillväxt. Vi vet ingenting bestämt om befolkningsutvecklingen i Umeå socken före 1500-talet,men enligt Gustav Vasas Jordebok fanns det 1543 420 gårdar i socknen.Det var i stort sett samma antal gårdar som fanns i socknen hela 1600-talet. , " 1 Tyvärr avbröts freden på 1550-talet och från denna tid fick Västerbotten "dela lott och börda" med hela landet,när det gällde utskrivning av soldater och kostnader för krigen.År 1552 utskrevs 38 knektar från Västerbotten till en vaktstyrka mot Ryssland. Av dessa knektar var 10 från Umeå.Ett krig med Ryssland utbröt 1554 och upphörde 1557.Sedan följde Nordiska sjuårskriget med början 1563.Därefter följde fler krig med Ryssland ända till år 1593.Hela tiden utskrevs nya knektar även från Västerbotten ock nya skatter utkrävdes.Ö N H Is 369,446-478.V N F s 13-23. De första krigsförbanden kallades fänika.Fänika motsvarar bataljon. 1 fänika » 5 kvarter (kompanier).1 kvarter = 5 rotar (plutoner). Fänikans befälhavare titulerades hövitsman,kvartermästare och rotemästare. V N F s 12. 1.2.Tiden från år 1600 till år 1620. År 1604 påbörjades ett förödande krig med Polen.Kriget kulminerade i ett slag vid Kirkholm 1605 med nederlag för de svenska krigsförbanden. Svenskarna förlorade 3.850 man i stupade och fångar.I slaget deltog 371 soldater från Västerbotten.Av dessa omkom 263. Polackerna hade ändå inte kraft att utdriva svenskarna.Den svenska garnisonen blev kvar i Livland.Den fortsatte striderna och nya knektar utskrevs.Staden Pernau i Estland intogs av svenskarna år 1617. Efter slaget vid Kirkholm blev nya krig aktuella först med Ryssland 1609 och sedan med Danmark 1610,det s k Kalmarkriget.Danskarna erövrade Kalmar 1611 och genom kriget med Danmark blev Sverige invecklat i ett trefrontskrig.Ö N H II s 143 - 146.
Kriget med Danmark slutade med freden i Knäred år 1613.Den innebar att alla erövringar som skett under kriget skulle återställas av båda parterna.Sverige återfick bl a Kalmar,men Danmark behöll Älvsborg,nya och gamla Lödöse,Göteborg och sju härad i Västergötland i 6 år till dess att krigsskadeståndet a 1 miljon riksdaler hade erlagts.N F del 12. sid 458. I dessa krig deltog även västerbottningar och dessutom tvingades även norrlandsbönderna att understödja dessa krig genom tunga skattebördor och efter freden 1613 genom årligt bidrag till krigsskadeståndet , den s k "Älvsborgs lösen".Ö N H II s 143-216. Det krig med Ryssland,som började 1609,slutade med freden vid Stolbova 1617.1 denna fred fick Sverige bl a Keksholms län och Nöteborg.Dessutom avsade Ryssland sig alla anspråk på Estland och Livland,som då tillhörde Polen.N F< s 112. Efter freden vid Stolbova genomförde Gustav II Adolv en reformering och effektivisering av Sveriges försvar.Obetydliga krigshandlingar förekom under åren 1617 - 1620,men ett nytt krig förbereddes och nya utskrivningar skedde dels till den kvarvarande hären i Balticum och dels till uppsättande av en krigshär enligt en ny organisation.Ö N H II s 288,289. I december 1618 bestämdes det också att Norrlandsregementet - med manskap från hela Norrland - skulle hålla 2176 knektar fördelade på- 8 kompanier.Dessa kompanier skulle förläggas i sommarläger i Stockholm och i Vaxholm och hållas beredda för den "större enterprisen".K V R K s 2. 6 Ur'rulla från febrtaäri i 1623 med redovisning från fälttåget i Livland 1622. -fr- • . oUt Jr. > ' *
- Page 1 and 2: i / • 1620-1695
- Page 3 and 4: UMEBYGDENS KNEKTAR 1620 - 1695. Sid
- Page 5: FÖRKORTNINGAR. U L Utskrivningslä
- Page 9 and 10: J L
- Page 11 and 12: 10 3. AGRAR,EKONOMISK,MILITÄR SITU
- Page 13 and 14: 3.3 Något som är intressant i den
- Page 15 and 16: UTSKRIVNING AV KNEKTAR I UMEÅ SOCK
- Page 17 and 18: .2 UTSKRIVNINGAR 1631,1633,1635,163
- Page 19 and 20: 4.3 UTSKRIVNINGAR 1641,1642,1643,16
- Page 21 and 22: 20 KORT SAMMANFATTNING AV SVERIGES
- Page 23 and 24: 6. KNEKTARNAS TJÄNSTGÖRING I KRIG
- Page 25 and 26: 24 e.Äret 1628. Efter vintervila i
- Page 27 and 28: c.Är 1635. Efter ett svårt nederl
- Page 29 and 30: 28 Umeåknektar i Påvel Philipsson
- Page 31 and 32: . Tiden 160 - 169. a.Åren 1640 - 1
- Page 33 and 34: .Åren168 - 16. I början av 1648 f
- Page 35 and 36: 34 b.Aren 1655 - 1657. Kriget i Pol
- Page 37 and 38: 7.2 TIDEN 1661 - 1674. a.Åren 1661
- Page 39 and 40: 38 d.ren16 - 16. Det finns två mö
- Page 41 and 42: 40 b.Är 1677. Striderna fortsatte
- Page 43 and 44: 1 6 8 - 16 42 Regementet står seda
- Page 45 and 46: 44 En ny mönstring av hela regemen
- Page 47 and 48: 46 Antal Personer Knekt,offic.hustr
- Page 49 and 50: 4.2 DEMOGRAFISK UTVECKLING ENLIGT S
- Page 51 and 52: 50 Tväråträsk Knekthustru Brita
- Page 53 and 54: .Landsbrukare är i vissa fall land
- Page 55 and 56: 54 ÅR SM:DR . DSHP ÅR SMDR DSHP
5 '<br />
UMEÅBYGDENS KNEKTAR 1620 - 169 5 s •<br />
1.Förhistoria.<br />
1.1.Tiden fram till år 1600.<br />
Under 1300-talet beviljades hela den norra delen av Sverige från<br />
ledung,m a o från skyldighet att åt Sveriges statsmakt göra någon<br />
form av krigstjänst.De som bodde i denna del av landet skulle<br />
värja sitt eget land.V N F s 7.<br />
Allt land omkring Bottenviken benämndes Norra Bottnen.Hela området<br />
omkring Bottenviken tillhörde Hälsinglands landskap.I slutet av<br />
1300-talet bildas Korsholms-Norrbottens län,som i början utgjorde<br />
ett län.Ö N H I s 185.Länet delades år 1441.Landet öster om Bottenviken<br />
fick namnet Österbotten och det nuvarande Norr-och Västerbotten<br />
skulle kallas Västerbotten,men under lång tid var också<br />
namnet Norrbotten vanligt för hela området väster om Bottenviken.<br />
Gränsen mellan länen drogs mellan Kemi och Torne älvar.V N F s 8,<br />
Ö N H I s 201.<br />
Det fjortonde århundradet var ganska fredligt i Västerbotten med<br />
undantag för inblandning i ett krig med Ryssland i slutet av 1400-<br />
talet.Hela första häften av 1500-talet var också en fredsperiod i<br />
norra Sverige.Norrland berördes inte i så hög grad av striderna med<br />
Danmark och makten om kampen i landet under denna tid.Härav följde'<br />
sannolikt ökat välstånd och befolkningstillväxt.<br />
Vi vet ingenting bestämt om befolkningsutvecklingen i Umeå socken<br />
före 1500-talet,men enligt Gustav Vasas Jordebok fanns det 1543 420<br />
gårdar i socknen.Det var i stort sett samma antal gårdar som fanns i<br />
socknen hela 1600-talet. , " 1<br />
Tyvärr avbröts freden på 1550-talet och från denna tid fick Västerbotten<br />
"dela lott och börda" med hela landet,när det gällde utskrivning<br />
av soldater och kostnader för krigen.År 1552 utskrevs<br />
38 knektar från Västerbotten till en vaktstyrka mot Ryssland.<br />
Av dessa knektar var 10 från Umeå.Ett krig med Ryssland utbröt<br />
1554 och upphörde 1557.Sedan följde Nordiska sjuårskriget med<br />
början 1563.Därefter följde fler krig med Ryssland ända till år<br />
1593.Hela tiden utskrevs nya knektar även från Västerbotten ock<br />
nya skatter utkrävdes.Ö N H Is 369,446-478.V N F s 13-23.<br />
De första krigsförbanden kallades fänika.Fänika motsvarar bataljon.<br />
1 fänika » 5 kvarter (kompanier).1 kvarter = 5 rotar (plutoner).<br />
Fänikans befälhavare titulerades hövitsman,kvartermästare och<br />
rotemästare. V N F s 12.<br />
1.2.Tiden från år 1600 till år 1620.<br />
År 1604 påbörjades ett förödande krig med Polen.Kriget kulminerade<br />
i ett slag vid Kirkholm 1605 med nederlag för de svenska krigsförbanden.<br />
Svenskarna förlorade 3.850 man i stupade och fångar.I<br />
slaget deltog 371 soldater från Västerbotten.Av dessa omkom 263.<br />
Polackerna hade ändå inte kraft att utdriva svenskarna.Den svenska<br />
garnisonen blev kvar i Livland.Den fortsatte striderna och nya<br />
knektar utskrevs.Staden Pernau i Estland intogs av svenskarna<br />
år 1617.<br />
Efter slaget vid Kirkholm blev nya krig aktuella först med Ryssland<br />
1609 och sedan med Danmark 1610,det s k Kalmarkriget.Danskarna<br />
erövrade Kalmar 1611 och genom kriget med Danmark blev Sverige<br />
invecklat i ett trefrontskrig.Ö N H II s 143 - 146.
Change language