sefoark10012

sefoark10012 sefoark10012

04.02.2015 Views

53 c.Antalet personer,som bor i Umeå socken 1620 - 1695. Tyvärr är det omöjligt att få uppgift om hur många personer som bor i Umeå socken 1620 - 1641 utom för år 1629,då antalet är angivet i mantalslängden.Troligen sker ingen större förändring under 1620-40-talen med hänsyn till böndernas antal dessa år och med hänsyn till befolkningsutveckling 1642 - 1648. Den situation som uppkom genom de ständiga utskrivningarna till krigen var tämligen likartad från 1620 till 1650.Möjligen var det en mindre befolkningsökning under 1620-talet och en väsentlig minskning i slutet av 1630-talet.Det som talar härför är bef-olkningsuppgiften 1629 och roteringslängderna i slutet av 1630-talet. Under tiden efter 1642 sker det sammanlagt en folkökning fram till år 1695,fastän det är en minskning till 1648.År 1642 finns det 1256 mantalsskrivna personer i socknen och år 1695 har antalet ökat till 1723 personer.Någon påfallande minskning eller ökning av befolkningens storlek kan inte förmärkas före och efter krigsperioder utan endast mindre variationer och endast när det gäller antalet män.Orsaken härt 1 1 är säkert att även om nativiteten minskacfe under krigsår och. öKade uhder fredstid så drpjcfe det 15 år innan de barn som föddes inskrevs i mantalslängden. Det betydde att de barn som föddes under fredstid kunde inskrivas under ny krigstid och tvärtom.I sin helhet motverkade dock utskrivningarna till krig befolkningsökningen på många sätt. Under 75 år eller från 1620 till 1695 skedde en folkökning med ungefär 35 % .Denna ökning skedde efter år 1650.Alldeles tydligt är att denna befolkningstillväxt,som ändå var obetydlig,skedde därför att socknens män inte behövde deltaga i så många och långa krig som under tiden 1620 - 1650.Dessutom skedde nog en del inflyttningar genom utökade kontakter med folk i andra län och länder.Bevis härför är bl a att en del nya kvinnonamn tillkommer på 1600-talet,t.ex.Gölu och Rågiell,som har sitt ursprung i Jämtland,Norge och Dordi,ett finskt kvinnonamn. Orsaken till att det varken blev fler eller färre hemman under tiden berodde nog till stor del på svårigheten att kunna dela ett hemman,dels på grund av statsmaktens inställning och deits.-, på grund av mångskifte och gemensamt ägande.0 N H IIX"s. 245-248. Det innebar att när det blev fler familjemedlemmar,så bodde alla kvar på samma gård så länge som möjligt.Av mantalslängderna enligt den sammanställda statistiken konstaterar vi bl a att det blev fler och fler sonhustrur som bodde på gårdarna. d.Jämförelse mellan antal söner,mågar,drängar och antal döttrar, sonhustrur,pigor. En jämförelse mellan dessa två kategorier är mycket belysande för situationen i umeåbygden under 1600-talet. De flesta som tillhörde dessa kategorier var unga ogifta människor,men inte alla.Med stor säkerhet var många pigor betydligt över den vanliga giftasåldern,eftersom de ogifta männen var så fåtaliga i jämförelse med alia ogifta kvinnorna.Procentuellt var nog söner och drängar betydligt under giftasålder.Fastän 16-åringar utskrevs till knektar,så berodde det tydligen på att något äldre krigsdugliga unga män redan var utskrivna. På nästa sida - uppställer vi en tablå,som klargör den stora skillnaden mellan söner,mågar,drängar å ena sidan och å andra sidan döttrar,sonhustrur,pigor. Förkortningar:SMDR= söner,mågar,drängar. DSHP; = döttrar,sonhustrur,pigor.

54 ÅR SM:DR . DSHP ÅR SMDR DSHP ÅR SMDR DSHP 1642 121 464 1654 174 479 1678 191 477 1643 140 416 1655 188 492 1679 182 520 1644 77 393 1656 129 516 1680 213 559 1645 80 380 1657 138 435 1681 230 551 1646 79 365 1658 121 539 1682 243 497 1647 91 328 1659 111 496 1684 227 560 1648 94 349 1660 111 482 1686 253 536 1649 100 410 1662 166 545 1688 275 505 1650 167 556 1663 219 714 1690 222 437 1651 185 534 1665 292 560 1693 253 455 1652 195 535 1674 311 544 1694 269 481 1653 256 466 1675 327 556 1695 266 456 Eftersom vi inte vet hur fördelningen mellan de två kategorierna var före 1642 kan vi inte fastställa en genomsnittsskillnad för tiden 1620 -1695 på grundval av denna statistik. Av andra uppgifter förstår vi att skillnaden var större före 1642 än den var i slutet av 1600-talet.Därför gör vi en jämförelse för tiden 1642 - 1682 och bör därigenom komma ganska nära genomsnittet för hela tiden.Resultatet av denna jämförelse blir ett konstaterande att det varje år i Umeå'socken under tiden 162G - 1695 fanns 164 söner,mågar och drängar och 499 döttrar sonhustrur och pigor.I genomsnitt.Av 4 personer som tillhörde dessa grupper var endast en en manlig person. Vissa år var kvinnoöverskottet inom dessa grupper ännu större, t.ex.1645,då endast en av sex var en manlig person i stort sett. Det är också märkligt att nästan samma förhållande var rådande 1659 och 1660.Under Karl X Gustavs krig med Danmark. e.Antal boende personer på varje gård i medeltal. Är 1620 - 1640 okänt antal 1641 - 165© 2,65 personer 1651 - 1660 3,30 " 1661 - 1670 3,88 " 1671 - 1680 4,10 " 1681 - 1695 3,96 " De boende som upptas i mantalslängder är endast mantalsskrivna familjemedlemmar.Ti11 år 1652 var ålder för mantalsskrivning nedåt 12 år och efter 1652 15 år.I vissa fall har föräldrar antecknats i måntalslängder,men de har inte inräknats här.De var också ett fåtal. En egendomlighet är att personantalet minskar några år i slutet av 1680- talet,men det kan också bero på mindre ändringar i rutinerna för mantalsskrivning.Eller också kan det vara svält,sjukdom eller andfra omständigheter,som är orsaken. f.Pigornas hopplösa tillvaro och framtid. Att det var så få ogifta män betydde att de unga flickorna hade mycket små möjligheter att bilda hem och bli husmödrar och något yrke utom pigans fanns inte för de kvinnor som ej blev gifta. Vi har inga direkta dokumentära uppgifter om pigornas levnadsvillkor under 1600-talet men med kännedom om den mänskliga mentaliteten förstår vi att pigorna levde i beroendeförhållande till husbonden och att de alltid fick utföra det tyngsta arbetet. Med säkerhet önskade många pigor att de hade varit män och blivit utskrivna till krigstjänst. Även de unga kvinnor som blev hustrur hade ingen avundsvärd

54<br />

ÅR SM:DR . DSHP ÅR SMDR DSHP ÅR SMDR DSHP<br />

1642 121 464 1654 174 479 1678 191 477<br />

1643 140 416 1655 188 492 1679 182 520<br />

1644 77 393 1656 129 516 1680 213 559<br />

1645 80 380 1657 138 435 1681 230 551<br />

1646 79 365 1658 121 539 1682 243 497<br />

1647 91 328 1659 111 496 1684 227 560<br />

1648 94 349 1660 111 482 1686 253 536<br />

1649 100 410 1662 166 545 1688 275 505<br />

1650 167 556 1663 219 714 1690 222 437<br />

1651 185 534 1665 292 560 1693 253 455<br />

1652 195 535 1674 311 544 1694 269 481<br />

1653 256 466 1675 327 556 1695 266 456<br />

Eftersom vi inte vet hur fördelningen mellan de två kategorierna<br />

var före 1642 kan vi inte fastställa en genomsnittsskillnad<br />

för tiden 1620 -1695 på grundval av denna statistik.<br />

Av andra uppgifter förstår vi att skillnaden var större före<br />

1642 än den var i slutet av 1600-talet.Därför gör vi en jämförelse<br />

för tiden 1642 - 1682 och bör därigenom komma ganska<br />

nära genomsnittet för hela tiden.Resultatet av denna jämförelse<br />

blir ett konstaterande att det varje år i Umeå'socken<br />

under tiden 162G - 1695 fanns 164 söner,mågar och drängar<br />

och 499 döttrar sonhustrur och pigor.I genomsnitt.Av 4 personer<br />

som tillhörde dessa grupper var endast en en manlig person.<br />

Vissa år var kvinnoöverskottet inom dessa grupper ännu större,<br />

t.ex.1645,då endast en av sex var en manlig person i stort sett.<br />

Det är också märkligt att nästan samma förhållande var rådande<br />

1659 och 1660.Under Karl X Gustavs krig med Danmark.<br />

e.Antal boende personer på varje gård i medeltal.<br />

Är 1620 - 1640 okänt antal<br />

1641 - 165© 2,65 personer<br />

1651 - 1660 3,30 "<br />

1661 - 1670 3,88 "<br />

1671 - 1680 4,10 "<br />

1681 - 1695 3,96 "<br />

De boende som upptas i mantalslängder är endast mantalsskrivna<br />

familjemedlemmar.Ti11 år 1652 var ålder för mantalsskrivning<br />

nedåt 12 år och efter 1652 15 år.I vissa fall har föräldrar<br />

antecknats i måntalslängder,men de har inte inräknats här.De<br />

var också ett fåtal.<br />

En egendomlighet är att personantalet minskar några år i slutet<br />

av 1680- talet,men det kan också bero på mindre ändringar i<br />

rutinerna för mantalsskrivning.Eller också kan det vara<br />

svält,sjukdom eller andfra omständigheter,som är orsaken.<br />

f.Pigornas hopplösa tillvaro och framtid.<br />

Att det var så få ogifta män betydde att de unga flickorna hade<br />

mycket små möjligheter att bilda hem och bli husmödrar och något<br />

yrke utom pigans fanns inte för de kvinnor som ej blev gifta.<br />

Vi har inga direkta dokumentära uppgifter om pigornas levnadsvillkor<br />

under 1600-talet men med kännedom om den mänskliga<br />

mentaliteten förstår vi att pigorna levde i beroendeförhållande<br />

till husbonden och att de alltid fick utföra det tyngsta arbetet.<br />

Med säkerhet önskade många pigor att de hade varit män och blivit<br />

utskrivna till krigstjänst.<br />

Även de unga kvinnor som blev hustrur hade ingen avundsvärd

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!