You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
53<br />
c.Antalet personer,som bor i Umeå socken 1620 - 1695.<br />
Tyvärr är det omöjligt att få uppgift om hur många personer<br />
som bor i Umeå socken 1620 - 1641 utom för år 1629,då antalet<br />
är angivet i mantalslängden.Troligen sker ingen större förändring<br />
under 1620-40-talen med hänsyn till böndernas antal<br />
dessa år och med hänsyn till befolkningsutveckling 1642 - 1648.<br />
Den situation som uppkom genom de ständiga utskrivningarna till<br />
krigen var tämligen likartad från 1620 till 1650.Möjligen var<br />
det en mindre befolkningsökning under 1620-talet och en väsentlig<br />
minskning i slutet av 1630-talet.Det som talar härför är<br />
bef-olkningsuppgiften 1629 och roteringslängderna i slutet av<br />
1630-talet.<br />
Under tiden efter 1642 sker det sammanlagt en folkökning fram<br />
till år 1695,fastän det är en minskning till 1648.År 1642 finns<br />
det 1256 mantalsskrivna personer i socknen och år 1695 har antalet<br />
ökat till 1723 personer.Någon påfallande minskning eller<br />
ökning av befolkningens storlek kan inte förmärkas före och<br />
efter krigsperioder utan endast mindre variationer och endast<br />
när det gäller antalet män.Orsaken härt 1 1 är säkert att även<br />
om nativiteten minskacfe under krigsår och. öKade uhder fredstid så<br />
drpjcfe det 15 år innan de barn som föddes inskrevs i mantalslängden.<br />
Det betydde att de barn som föddes under fredstid<br />
kunde inskrivas under ny krigstid och tvärtom.I sin helhet motverkade<br />
dock utskrivningarna till krig befolkningsökningen på<br />
många sätt.<br />
Under 75 år eller från 1620 till 1695 skedde en folkökning med<br />
ungefär 35 % .Denna ökning skedde efter år 1650.Alldeles tydligt<br />
är att denna befolkningstillväxt,som ändå var obetydlig,skedde<br />
därför att socknens män inte behövde deltaga i så många och långa<br />
krig som under tiden 1620 - 1650.Dessutom skedde nog en del inflyttningar<br />
genom utökade kontakter med folk i andra län<br />
och länder.Bevis härför är bl a att en del nya kvinnonamn tillkommer<br />
på 1600-talet,t.ex.Gölu och Rågiell,som har sitt ursprung<br />
i Jämtland,Norge och Dordi,ett finskt kvinnonamn.<br />
Orsaken till att det varken blev fler eller färre hemman under<br />
tiden berodde nog till stor del på svårigheten att kunna dela<br />
ett hemman,dels på grund av statsmaktens inställning och deits.-,<br />
på grund av mångskifte och gemensamt ägande.0 N H IIX"s. 245-248.<br />
Det innebar att när det blev fler familjemedlemmar,så bodde<br />
alla kvar på samma gård så länge som möjligt.Av mantalslängderna<br />
enligt den sammanställda statistiken konstaterar vi bl a att<br />
det blev fler och fler sonhustrur som bodde på gårdarna.<br />
d.Jämförelse mellan antal söner,mågar,drängar och antal döttrar,<br />
sonhustrur,pigor.<br />
En jämförelse mellan dessa två kategorier är mycket belysande<br />
för situationen i umeåbygden under 1600-talet. De flesta som<br />
tillhörde dessa kategorier var unga ogifta människor,men inte<br />
alla.Med stor säkerhet var många pigor betydligt över den<br />
vanliga giftasåldern,eftersom de ogifta männen var så fåtaliga<br />
i jämförelse med alia ogifta kvinnorna.Procentuellt var nog<br />
söner och drängar betydligt under giftasålder.Fastän 16-åringar<br />
utskrevs till knektar,så berodde det tydligen på att något<br />
äldre krigsdugliga unga män redan var utskrivna.<br />
På nästa sida - uppställer vi en tablå,som klargör den stora<br />
skillnaden mellan söner,mågar,drängar å ena sidan och å andra<br />
sidan döttrar,sonhustrur,pigor.<br />
Förkortningar:SMDR= söner,mågar,drängar.<br />
DSHP; = döttrar,sonhustrur,pigor.
Change language