sefoark10012

FÖRKORTNINGAR.
U L Utskrivningslängd. J B Jordebok.
Ä L Älvsborgs lösen 1613. M L Mantalslängd.
R Generalmönsterrullor. H L Husförhörslängd.
N F Nordisk Familjebok.
Ö N H Övre Norrlands Historia.
V N F Västerbottens och Norrbottens Fotfolk.
K V R K Kungl.Västerbottens Regementes Historia.
K J F H Kungl.Jämtlands Fältjägarregementes Historia.
NOTER.
Not 1. 1619-års utskrivningslängd finns i Militaeräkenskaper 1619,
men utskrivningslängd för 1620 har ej hittats.I rulla 1630:1 avseende
det kompani,som återvänt från Livland 1623 finns emellertid ett flertal
knektar,som ej nämns i restlängd 1620 för Älvsborgs Lösen och i
1619 och 1621-års utskrivningslängder.Det måste vara knektar som
ersatte utskrivna knektar 1619 och knektar som utskrevs 1620.
Not 2. För 1626 finns ingen utskrivningslängd,men genom jämförelse
av rullor 1624:4 och 1626:9 framgår det vilka knektar som utskrevs
och utsändes till Preussen 1626.
Not 3. De knektar som utskrevs 1627 och 1628 finns ej i rullor dessa
år,men för senare delen av 1627 och för hela 1628 innehåller rullorna
endast styrkebesked och ej knektarnas namn och hemort.Umeåknektarna
var i Preussen dessa år och med säkerhet även utskrivna från Umeå.
Not 4. I slutet av 1620-talet förekommer i rullorna ettrflefr.tal; knektar,
som ej finns i utskrivningslängder och det är inte helt säkert
vilket år de blev knektar.
Not 5. Angående fältsjukan 1629 hänvisas till"Knektarnas tjänstgöring
i krig och fred" i denna uppsats,år 1629.
Not 6.Johan Fridtz förde 1657 ett kompani umeknektar till Tyskland.
Kompaniet övertogs efter 1658 av Glemens Grubbenhjelms skvadron.
Ett mindre antal av dessa knektar fanns kvar i skvadronen till 1666.-
Överlevande umeknektar från polska kriget fanns också i denna skvadron
1658,men de försvann snart därefter.
Not 7. Beträffande Simon Rosenbergs kompani hänvisas till 7:3 i denna
uppsats.
Not 8. Uppgifter om gamla indelningsverket i denna uppsats under 7:1.
Not 9. V.N F sid 26-31 om ..krigstjänst 1623 och 1624.
FÖRKLARINGAR.
1.Endast de knektar,som inmönstrades i kompanier ha upptagits i förteckningen,
eftersom många som utskrevs till knektar lejde andra för
sig och aldrig tjänstgjorde som knektar.I vissa fall kan därför angivet
utskrivningsår vara ett annat år.Knekt kunde ju utskrivas ett
år,men först nästa år utsändas till krigstjänst.
2.Ett mindre antal knektar kan ha förbigåtts i denna dokumentation, av
skäl som anges i uppsatsens inledning.Andra kan ha införts 2 gånger.
Det är knektar som varit hemma en tid och sedan mönstrar på nytt.
3. Knekttjänsten var en heltidstjänst .Endast den som blev oduglig till
tjänst fick avsked.Enda möjligheten att bli befriad från knekttjänst
var att leja annan för sig ell'er att ersättas av anhörig.