04.02.2015 Views

sefoark10012

sefoark10012

sefoark10012

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

33<br />

7. KNEKTARNAS UTSKRIVNING OCH TJÄNSTGÖRING 1650 - 1695.<br />

7.1 Tiden 1650 - 1660.<br />

a.Åren 1650 - 1654.<br />

Efter trettioåriga krigets slut blev västerbottenskompanierna kvar<br />

i Tyskland en tid.Det utlöste missnöje hos allmogen.Dessutom var allmogen<br />

inte nöjd med ordningen för tidigare utskrivningar.Från ett rot<br />

som bildades av ett antal gårdar hände det ofta att enda manshjälpen<br />

på ett hemman utskrevs som knekt.<br />

I Dalarna hade allmogen utverkat befrielse från utskrivning mot att<br />

landskapet alltid höll ett regemente stridsberett genom egen försorg.<br />

Allmogen i Västerbotten fick efter ansökan 1649 samma tillstånd.Det<br />

innebar att de 10 socknarna i länet alltid skulle hålla ett regemente<br />

fulltaligt,"det vissa talet"»nämligen 1.056 soldater samt 96 frihemman<br />

till 96 officerare.<br />

Detta indelningsverk gjorde kommunerna ansvariga för att tillräckligt<br />

antal knektar alltid fanns vid regementet och för deras underhåll.<br />

Landsting hölls 1649 om fördelning av krigsbördorna.Röktalet (antal<br />

hushåll)antogs som fördelningsnorm och Umeå socken åtog ; sig att<br />

ständigt hålla 155 1/4 knektar.Regementet uppsattes enligt denna<br />

ordning sedan det tidigare regementet återvänt från Pommern.<br />

Ö N H del III sid 70-76.<br />

För Umeå socken innebar indelningsverkets tillkomst att c:a 100<br />

knektar blev övertaliga och tills vidare befriades från krigstjänst.<br />

Johan Månschöld hade återvänt från Pommern med 101 umeåknektar 1649<br />

och Johan Persson från Stralsund med 85 knektar.Dessutom hade 69<br />

knektar från skansen i Jämtland återgått till hemorten 1648 och 1649.<br />

Det var alltså sammanlagt 255 umeåknektar utom korpraler och officerare,men<br />

enligt överenskommelsen som träffats om indelningsverket;<br />

skulle Umeå socken ständigt hålla 155^1/4 knektar.Det innebar att<br />

ungefär 100 knektar i Umeå socken blev befriade från krigstjänst<br />

efter mönstringen 1650.<br />

Att ett hundratal knektar avgick från sin tjänst 1650 utsägfe inte<br />

i någon rulla,men de mönstrar för sista gången 1650.R 1650:4.<br />

En ny mönstring skedde 1652. I Johan Månschölds kompani inmönstrade<br />

116 knektar från Umeå och i Johan Perssons kompani 30 umeåknektar.<br />

Övriga knektar i Johan Perssons kompani var från Nordmaling, Arnäs<br />

och Grundsunda.Även en del korpraler från Umeå inmönstrade i kompani<br />

erna. Möns t ringen föranleddes av ett nytt krigshot xooh fråga,".om mobilisering.Dessbättre<br />

fick knektarna stanna i hemorten några år till<br />

eller till 1655,men det året börjar'en ny krigsperiod för alla landet<br />

knektar.R 1652:4.<br />

År 1654 minskar antalet bönder från 350 till 317,antalet bondhustrur<br />

frånJ36.5 till 298,antalet drängar från 131 till 62.1 stället uppförs<br />

140 knektar och 64 knekthustrur»fastän inga knektar och knekthustrur<br />

antecknas 1653 i man tals längden .Det är tydligt att en förberedelse fett*<br />

uttåg till krig har skett.Antalet pigor ökar väsentligt 1654,men antalet<br />

döttrar minskar .Det är säkert en förändring, som aktualiserats<br />

genom mobilisering. Mantalsiängder 1653 och 1654.<br />

Didrik von Cappels regemente med knektar från hela Västerbotten utom<br />

Umeå sockens knektar var 1654 fortfarande kvar i Tyskland med flera<br />

kompanier.R 1654:4,5,6.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!