Entreprenörskap - Liber AB

Cege Ekström Ronald Fagerfjäll Carina Jansson
Entreprenörskap
Utveckling av företagande
Andra upplagan
Fakta & uppgifter

Välkommen till Entreprenörskap –
utveckling av företagande!
Detta är en bok om företagande och företagandets villkor. Innehållet
tar upp en del om entreprenörskap genom olika tider, hur nya företag
kommer till och vad som driver en nyföretagare och entreprenör. Vår
förhoppning är att du ska få kunskap om vad som ligger bakom utvecklingen
av nya företag och produkter. Boken ger också kunskaper om de
ekonomiska villkor som gäller för företagande.
Ta initiativ och vara kreativ
Entreprenörskap handlar bl a om att kunna ta initiativ, ta ansvar och vara kreativ.
Dessa egenskaper kännetecknar de flesta företagsentreprenörer. Du kan givetvis
vara entreprenöriell även i andra sammanhang, t ex i ideell föreningsverksamhet
och konstnärlig verksamhet. Entreprenörskap kan därför sägas vara ett förhållningssätt
till hur du skapar nytt eller utvecklar något befintligt.
Boken Entreprenörskap – utvecklande av företagande innehåller moment som
ska utveckla din entreprenöriella medvetenhet och handlande. Detta sker genom
att vara med och planera, genomföra och utvärdera projekt individuellt och i arbetsgrupper.
Viktiga avsnitt är träning i att vara kreativ och komma med lösningar
men också att reflektera över grupprocesser och din egen roll i en arbetsgrupp.
Kunskaper om företagande
Boken innehåller även moment i grundläggande företagande och hur ett projekt
ska planeras uttryckt i ekonomiska termer. Viktiga inslag i boken är också muntlig
och skriftlig presentation av projekt för att på så vis utveckla din kommunikativa
förmåga, liksom samarbets- och ledarskapsförmåga. För att ge inspiration finns
historiska berättelser om några framgångsrika svenska företagsentreprenörer genom
tiderna samt bakgrundskunskaper till hur företag och produkter utvecklas.
Användningsområden
Entreprenörskap – utveckling av företagande är avsedd för olika typer av kurser
inom företagande, bl a entreprenörskap, entreprenörskap och företagande
samt grundläggande företagsekonomi. Boken är ett alternativ med stark entreprenörsinriktning
för Företagsekonomi 1–2 på Ekonomiprogrammet och
Entreprenörskap på gymnasiets yrkesprogram. Dessutom är boken med sitt
breda och flexibla innehåll lämpad för alla slag av lokala kurser i entreprenörskap
och företag ande. Inriktningen kan här vara projektinriktad eller fokuse-

VÄLKOMMEN!
rad på småföretagandets ekonomi. Boken passar givetvis också för motsvarande
kurser på komvux.
På gymnasiets studieförberedande program kan kursen Entreprenörskap och
företagande med fördel användas för att driva exempelvis Ung företagsamhet
(UF), www.uf.se. Här blir den således ett komplement till kursen Företagsekonomi
1. På gymnasiets yrkesprogram får Entreprenörskap en mer självständig
prägel med grundläggande företagskunskaper samt ett mindre företagsprojekt
inom programmets branschinriktning. I båda fallen gäller det utveckling av företagande
– ”från idé till succé”. Även här kan Entreprenörskap med fördel anpassas
till exempelvis UF. Uppläggningen av entreprenörskap i undervisningen
utgår lämpligen från lokala förhållanden och initiativ. Inom vuxenutbildningen
är det också möjligt att utveckla företagsprojekt på liknande sätt inom kursens
ram.
Entreprenörskap – utveckling av företagande är också lämplig för tillämpande
kurser inom Yrkeshögskolan (Yh) och företagsutbildningar samt inom grundläggande
högskoleutbildning. Boken kan även användas för självstudier för
att starta eget företag, utveckla egna produkt- eller företagsidéer eller som
inspiration för kreativ produktutveckling i företag.
Indelad i två block
Entreprenörskap – utveckling av företagande är indelad i två block: en utvecklingsdel
– Från idé till succé – och en del om Företagandets villkor med kunskaper
inom företags juridik, kalkylering, finansiering, marknadsföring och redovisning.
Kombinerad fakta- och uppgiftsbok
Boken är en kombinerad fakta- och uppgiftsbok. Kortfattad text med praktiska
exempel – aktuella och historiska – som kan bidra till att ge inspiration till
nyskapande verksamhet. Illustrerande bilder och figurer, ett antal övningsuppgifter
och genomgående stöd för eget projektarbete uppmanar till egen aktivitet.
Uppgifterna består av rätt/fel-frågor, tillämpningsuppgifter, utvecklingsuppgifter
samt en löpande projektuppgift. Förslag till lösningar finns i häftet Kommentarer
och lösningar.
Författarna
Vi som har skrivit denna lärobok är Cege Ekström, ekonom, samhällsvetare och
lärare inom Yrkeshögskolan (Yh), tillika läroboksförfattare, Ronald Fagerfjäll, ledarskribent
på Dagens Industri och författare till böcker om svenskt näringsliv

VÄLKOMMEN!
samt Carina Jansson, ingenjör, ekonom och lärare på gymnasieskolan. Vi har alla
arbetat med företagande i olika former.
Andra upplagan 2013
I andra upplagan har fakta, tabeller, exempel och illustrationer genomgående
uppdaterats.
Lycka till med dina studier!
Författare och Redaktion
”Lokomotivföretag” behöver få fram fler entreprenörer
Den svenska basindustrin förknippas inte i första hand med entreprenörskap. Men
paradoxalt nog bygger många industrikoncerners verksamhet just på detta. Ett
stort industriföretag är som ett lokomotiv. Det drar fram både regionen där det
är etablerat och de medelstora och små företagen i sin närhet.
Men minst lika viktigt är det interna entreprenörskapet. En operatör i ett
kontrollrum vid en pappersmaskin till exempel, hade förr en ganska praktisk roll.
Gick något snett reste man sig och lagade felet. I takt med att maskinerna blir
smartare, snabbare och mer driftsäkra får människan bakom maskinen en annan
funktion. Nu handlar det om att styra optimalt, säkerställa kvalitet och övervaka
processen, allt på eget initiativ. Då krävs ett entreprenöriellt tänkande.
Hur ser vi då till att det finns en långsiktig kontinuerlig försörjning av nya
driftiga personer in i verksamheten Idén med att tidigt i skolan få eleverna att
se entreprenörskap och företagande som lustfyllt och utvecklande är bra och helt
nödvändig. Entreprenörsutbildning borde vara en naturlig del
inom läroplanen i alla landets skolor.
Nu måste alla Sveriges lokomotivföretag ta sitt ansvar genom
att stötta skolor och entreprenörsutbildningar för att
få fram fler entreprenörer. Det tjänar vi alla på – samhället,
storföretagen och entreprenörerna själva.
Jan Moritz
Vice president, Human Resources
Stora Enso AB
Ny Teknik 050504
Fokus på Entreprenörskap! Exempel på ett av många inlägg i media.
Att vara entreprenöriell är ett sätt att greppa framtiden!

Innehåll
Del A Från idé till succé
6
Entreprenörer – teknik och affärssinne 10
A1. Varför behövs utveckling 12
Vilda och tama produkter 13
Vad är en produkt 14
Produkter fyller behov 14
Teknikutveckling – produktutveckling 15
Vem utvecklar produkter 16
Produktutveckling inom större företag 17
Innovatörens roll 18
Uppgifter 19
Åke Lundqvist – attackerade den amerikanska
mobilmarknaden 23
A2. Tänka nytt och hitta lösningar 26
Vad kan man skapa 27
Design allt viktigare 28
Teknikutveckling – inte bara produkter 29
Konsultföretagen – experter på teknikutveckling 30
Förmågan att spränga ramarna 31
Veta vad man inte vet! 32
Färre idéer med IT 32
Ensam är stark – eller vi skapar tillsammans 32
Ett lyckat entreprenörskap 33
Den snabba utvecklingen 34
PC:ns utveckling 34
Lite svensk TV-historia 36
Lite radio- och internethistoria 36
Teknikutveckling i historien 38
Uppgifter 41
Ruben Rausing –
den främste svenske entreprenören 44
A3. Projektarbete 46
Livet är fullt av projekt 47
En tillfällig kraftsamling 48
Projektstyrning 49
Projektet måste vara väl förankrat 50
1. Förstudien 52
2. Undersöka möjligheter 52
3. Genomförande 53
4. Uppföljning 53
Projektorganisation 54
Projektgruppen 54
Projektledaren 54
Projektplatsen 55
Möten 55
Samarbetsproblem 56
Projektrapport 57
Muntlig presentation 58
Uppgifter 59
Den driftiga familjen Nobel 66
A4. Förverkliga idéer 68
Produktutvecklingens steg 69
Produktidé 69
Idén bedöms 69
Idén blir till förslag 70
Testprodukt arbetas fram 72
Testförsäljning genomförs 72
Tillverkning av färdig produkt 72
Lansering på marknaden 72
Priserna sjunker 73
Den vackra tekniken 74
Patentskydd 74
Patentansökan 75
Patentkrav 76
Europapatent 78
Övriga produktskydd 79
Var försiktig med att sprida idéer! 79
Exempel på sekretessavtal 80
Uppgifter 81

INNEHÅLL
Del B Företagandets villkor
Gunnar Bark – med sikte på bilsäkerhet 86
A5. Ta ansvar för produkten 88
Köplagar 89
Produktansvar 90
Produktansvarslagen 91
Produktsäkerhetslagen 92
Miljöbalken skyddar miljön 93
Producentansvar 95
Återanvändning eller återvinning 95
Inom fem områden 95
Producentansvar för förpackningar 96
Bilar 97
Uppgifter 99
Sven Wingquist –
han skapade det svenska kullagret 104
A6. Ständig förnyelse – ett måste 107
Produkter har också ett liv 108
Stöd vid uppgång 109
Upplivning vid nedgång 110
Man måste tänka framåt 110
Uppgifter 114
Ingvar Kamprad – störst bland distributionsrevolutionärerna
134
B1. Företagande och företagsformer 136
Vem blir egen företagare 137
Vad ska man tänka på innan man startar 137
Franchising – företag med snabbstart 138
Affärsplanen – företaget och framtiden 138
Affärsplanens innehåll 139
Var kan man få råd och hjälp 139
Företags intressenter 140
Välj rätt företagsform! 141
Enskild näringsidkare – ett enmansföretag 141
Handelsbolag 141
Kommanditbolag 142
Aktiebolag 143
Ekonomisk förening 144
Ideell förening 145
Registrering av företag 145
Registrera domän på internet 146
Uppgifter 147
Wilhelmina Wahlgren Skogh –
hotell- och turismentreprenör 151
Stikkan Andersson och ABBA – en del av det
svenska musikundret 117
A7. Vad är den nya ekonomin 120
Den nya ekonomin 121
Global marknadsföring 123
Globaliserade företag 123
Den nya ekonomins företag 124
Finansiering i stället för lönsamhet 124
Utvecklingen sker i Asien 126
En rejäl hemmamarknad! 127
Engelskan – en nyckel till gränslös kommunikation
127
Kritik mot den nya ekonomin 128
Uppförandekod 128
Uppgifter 129
B2. Räkna med resultat 153
Hur går företaget 154
Så räknas resultatet 155
Intäkter och kostnader måste beräknas 156
Ekonomiska begrepp 156
Osålda varor är lager 157
Resultatet måste spegla lönsamheten 158
Resultat – historia och framtid 159
Resultatrapporter 159
Förändringar uppstår … 161
… och måste mötas 161
Olönsamhet kan medföra konkurs 161
Priset påverkar intäkterna 162
Flera faktorer påverkar priset 163
Var hamnar priset 164
Priskalkyl 164
Volymen påverkar priset 165
7

INNEHÅLL
Priskalkyl i företag som tillverkar olika produkter
165
Beräkna påläggsprocent 166
Momsen läggs till priset 166
Momsen drabbar inte företag 167
Uppgifter 168
Ivar Kreuger –
från byggentreprenör till bedragare 176
B3. Att utveckla kostar pengar 180
Kapitalbehov 181
Likviditetsbudget 182
Jämförelse mellan likviditetsbudget och resultatbudget
183
Hur kan likviditeten förbättras 185
Investeringskalkyl 186
Är investeringen lönsam 186
Investeringskalkylens tre delar 187
Grundinvestering – inte bara inköpspriset 187
Driftsöverskott uppstår varje år 187
Två metoder för investeringskalkyl 188
Pay-off = återbetalningstid 188
Pay-off metoden – för mindre investeringar 189
Nuvärdemetoden – tar hänsyn till ränta 189
Kalkylränta – den fjärde delen 189
Räntenivå 191
Nuvärdefaktor – finns i tabellen 191
Restvärdet kan läggas till kalkylen 193
Investeringskalkylen gäller inte bara siffror 194
Uppgifter 195
Axel Wenner-Gren –
den nya ekonomins entreprenör 202
B4. Vad vill marknaden ha 205
Vad är en marknadsundersökning 206
Egna erfarenheter 206
Skrivbordsundersökning 206
Fältundersökning 207
Hur gör man urvalet 210
Bortfallet måste begränsas 210
Hur ställer man frågor 211
Planera hur resultat ska sammanställas 212
Uppgifter 213
Erling Persson –
grundare av konfektionskedjan H&M 216
B5. Marknadsföring 218
Affärsidén – att uppfylla ett kundbehov 219
Affärsidén måste förnyas 220
Kunden är kung 221
Det finns olika köpare! 221
Vad köper företagen 221
Marknaden – här möts säljare och köpare 222
Marknaden styrs av tillgång och efterfrågan 222
Många olika marknader 222
Kunder på avstånd 224
Masskommunikation 225
Internet – ett interaktivt medium 225
Väcka uppmärksamhet – ett måste 225
Säljfrämjande åtgärder = Marknadsföring 226
4 P:n – olika sätt att konkurrera 226
Många sätt att påverka 227
Ett femte P – sätter personalen i fokus 227
Köparens valfrihet skyddas 228
Uppgifter 230
Håkan Lans – uppfinnare redan som liten 235
B6. Ekonomisk redovisning och analys 237
Styrning mot effektiva företag 238
Redovisning mäter resultat – och lönsamhet 240
Ekonomiska rapporter – resultat 241
Riskerna är många … 243
… och kräver åtgärder … 243
… som ger möjligheter 244
Olönsamhet kan medföra konkurs 244
Balansrapport 245
Officiella bokslutsrapporter 245
Analys – av lönsamheten 247
Årsbokslutet är grunden för analysen 249
Bokföring – grunder 250
Dubbel bokföring 250
Kontering med moms 251
Kontoplan 253
Uppgifter 254
Kortfacit 269
Sakregister 271
8

Del A
Från idé till succé
A1. Varför behövs utveckling
A2. Tänka nytt och hitta lösningar
A3. Projektarbete
A4. Förverkliga idéer
A5. Ta ansvar för produkten
A6. Ständig förnyelse – ett måste
A7. Vad är den nya ekonomin

Entreprenörshistoria
Gustaf Dalén uppfann ett fyrsystem byggt
på en fransk metod.
Assar Gabrielsson fick idén att starta en
bilfabrik. Volvo föddes.
10
Entreprenörer –
teknik och affärssinne
Entreprenörer tenderar att komma i vågor. 1900-talets tidiga entreprenörer var en
del av verkstadsteknikens, elektricitetens, telefonteknikens och motorteknikens
genombrott. Det fanns hundratals av samma sort. Ericsson kunde till exempel ha hetat
Brunius eller Öller, och Asea kunde ha varit exempelvis Luth & Rosén. Separator
hade fem–sex utmanare bara i Sverige och SKF nästan lika många.
Precis som i idrottens värld är det bara vinnarna vi känner namnet på. Och precis
som där är det ibland små skillnader mellan att vinna eller försvinna. Men det faktum
att vinnarna står ensamma i historieböckerna gör att de heroiseras av eftervärlden.
Vi riskerar alltså att överskatta betydelsen av vinnarna. För det mesta har dock överskattningen
handlat mer om teknisk genialitet än om affärsmannaskap.
Det är ingen tvekan om att Sven Wingquist
gjorde en epokgörande uppfinning med sitt kullager,
men det var likafullt en förbättring av en redan
mogen produkt. Och den Nobelprisbelönade Gustaf
Dalén fick uppdraget från Lotsverket via företaget
Gasackumulator att utveckla ett fyrsystem byggt på
en ny fransk metod att lagra acetylengas i ståltuber.
Storheten låg i den elegans med vilken han genomförde
uppdraget, som krävde 5–6 uppfinningar. De
surfade vidare på 1800- talsvågen.
Nästa stora entreprenörsvåg handlade ännu mer
om den växande medelklassen och dess behov. Assar
Gabrielsson och hans vän Gustaf Larsson i SKF
fick idén att starta en personbilsfabrik i kullagerfabrikens
regi och Volvo föddes. Ett tjugotal svenska
företag nosade på samma område. Denne vinnare
studerade naturligtvis de amerikanska förebilderna
noggrant. Ruben Rausing åkte vid samma tid på stipendium
till USA och skådade där framtidens distributionssamhälle.
Han kom hem och startade ett
förpackningsföretag.
En hel rad företag satsade på spisar, kylskåp och liknande i kölvattnet på Electrolux.
I Motala grundade före detta gruvarbetaren och Asea-elmontören Axel Holstensson
en elfirma, som på 1920-talet började tillverka radiomottagare under namnet
Luxor. Han var naturligtvis inte ensam om det.
Även krigsåren gav utrymme för nya entreprenörsinsatser, eftersom exporten mer
eller mindre stängdes ute. Till de mindre som gynnades hörde kemiföretaget Perstorp.

Men mest tänker man kanske på fotohandlaren Victor Hasselblad, som efter ett militäruppdrag
konstruerade den professionella kamera som fortfarande bär hans namn.
Så kom 1950-talet med dess nya tekniska genombrott, petrokemi, jetflyg, kärnkraft
och en transportrevolution (gaffeltruckar, lastbilar, nya typer av fartyg och
nätverksplanering). Kriget hade koncentrerat utvecklingssatsningarna åt vissa håll.
Där kunde man nu förvänta sig fredligare entreprenörer. Men jetflyg, kärnkraft och
kemikrackrar var inget för mindre företagare i ett land där riskkapitalet var inlåst
i storföretag.
Nästa period kännetecknades av ny livsmedelsteknik och av fritidsprodukter. I
matindustrin är Findus den stora stjärnan och företagsledaren heter Lars Anderfeldt,
och var VD för Findus. En rad andra företag, sådana som Felix, Bjäre och Dafgård
utvecklas, men inget företag har jordmån att växa utomlands. KF och bondekooperationen
behärskar fältet.
I fritidsindustrin kom Göte Borgström med ABU, spinnspönas Rolls Royce, och
Stiga som handlade om bordtennisprodukter till en början. Svenskarna köpte fritidsbåtmotorer
och sportutrustning från företag som Penta, Jofa och ABC. Radiobolagen,
t ex Luxor, ställde om till bandspelare och TV.
Men 1970-talets svenska storföretag blev njurdialysföretaget Gambro, startat av
Holger Crafoord från Rausingkretsen. Rausings nya företag TetraPak fick också sitt
definitiva internationella genombrott.
I de internationella storföretagen var det inte bara jämmer och elände. En arbetsgrupp
mellan L M Ericsson och Televerket tog fram AXE, den ledande elektroniska telefonväxeln
och i Astras göteborgska dotterbolag Hässle höll forskarna på att revolutionera
läkemedelsvärlden med nytt tänkesätt och storsäljare som Losec och Seloken.
Pharmacia hade börjat utforska den nya biotekniken och statliga Kabi lade ut en
beställning på bakterieproducerat tillväxthormon. Allt detta mognade under 1980-
talet.
Och nu bröt helt oväntat mobilteletekniken igenom efter det att svenska Televerket
(nuvarande Telia) varit först med ny standard, NMT. Kinneviks Jan Stenbeck
fick utmana Televerket med Comviq och Ericssons dotterbolagschef Åke Lundqvist
såg till att koncernen blev landets främsta exportsäljare någonsin. En lång rad företag
kunde koppla på som underleverantörer i den nya vågen, sådana som Allgon,
Radiosystem, Nolato m fl. Mobilteleteknik är fortfarande när detta skrivs den kanske
viktigaste grundarvågen under 100-årsperioden. Följande fas handlar om internet
på mobiltelefon.
Mönstret tycks vara att 1900-talets ”superentreprenör” har varit klart bättre utbildad
och språkkunnig än genomsnittet. Mer än hälften var högskoleutbildade och
relativt många hade praktiserat utomlands. De tog in nya idéer. De nya tycks helt
följa det traditionella mönstret.
Entreprenörshistoria
11

A1. VARFÖR BEHÖVS UTVECKLING
A1. Varför behövs
utveckling
Vilda och tama produkter
Vad är en produkt
Produkter fyller behov
Teknikutveckling – produktutveckling
Vem utvecklar produkter
Produktutveckling inom större
företag
Innovatörens roll
Uppgifter
Mai-Li Hammargren är en av grundarna bakom Mutewatch som hon utvecklade medan
hon pluggade på Handelshögskolan i Stockholm. Med Mutewatch fick Mai-Li titeln Årets
Unga Entreprenör 2011. ”Jag tyckte att det var tråkigt att behöva väcka min kille som
jobbade natt, så jag kom på idén med ett vibrerande armband. Nu har den utvecklats
mer till en cool klocka med en dold touch screen. Självklart kan den också komma till
användning i vissa sammanhang; till exempel om man ska hålla koll på tiden som talare”.
”Time Management är något som ligger varmt om hjärtat och som jag även föreläser om”.
12

A1. VARFÖR BEHÖVS UTVECKLING
Produkter utvecklas ständigt och nya tillkommer. Den
ökande konkurrensen gör att företagen hela tiden måste
komma med nyheter för att locka köpare. Det kan gälla nya
modeller för befintliga produkter, men också sådana som
tillfredsställer helt nya behov. Utvecklingen innebär också
att produkter kan tas fram till lägre priser än tidigare. Allt
pådrivet av konkurrensen.
Vilda och tama produkter
På marknaden finns en mängd produkter. Många av dem har funnits länge.
Det är varor och tjänster som människan alltid behöver. Säkert kommer
baslivsmedel som smör, bröd, mjölk, frukt och grönsaker samt kläder, skor,
möbler, böcker och tidningar alltid att efterfrågas. De är inte särskilt spännande
produkter men en viktig del av vår vardag. Vi kan kalla dem för ”tama”
produkter.
Nästan varje dag informeras vi dock om nya tekniska framsteg och produkter
vi aldrig tidigare hört talas om. För inte så länge sedan var en dator något
mycket exklusivt, som bara ett fåtal hade sett i verkligheten. Idag är en dator
knappast mycket märkvärdigare än en telefon. Datorn har blivit ”tam”.
Det är de ”vilda” produkterna som för utvecklingen framåt. Ny teknik.
Kreativ produktutveckling. Nya produkter utan gränser. ”Vilda” produkter,
som vi med tiden lär oss att använda och inte längre vill vara utan.
Mutewatch.
13

A1. VARFÖR BEHÖVS UTVECKLING
Produkter fyller behov
Vad är en produkt
När vi talar om produkter brukar vi mena
varor och tjänster som bjuds ut till försäljning
på en marknad. Även tjänster är
alltså produkter, t ex kallar banker en viss
sorts fondsparande för en produkt. Även
en charterresa, en satellitkanal, en musikkonsert,
en teaterföreställning etc är
produkter.
En välkänd artist, konstnär etc kan också ses
som en produkt. I detta fall författaren och
musikern Ulf Lundell på framsidan av en katalog
från bokförlaget Wahlström & Widstrand.
Vad är det egentligen som gör att vi behöver produkter, dvs varor eller tjänster
Vad är det för drivkrafter inom oss som gör att vi har behov av vissa saker
En amerikansk psykolog, Abraham Maslow, menar att människor hela tiden
strävar efter att uppfylla olika typer av behov. Han menar också att vi vill
uppfylla behoven i en viss ordning. Maslow beskriver den här ordningen i
nedanstående behovstrappa:
Självförverkligande
Trygghet
Gemenskap
Uppskattning
Fysiska behov
Maslows behovstrappa.
Först kommer de fysiska behoven, t ex mat, dryck och sömn. Därefter kommer
behovet av trygghet, t ex säker inkomst och ordnat boende. Gemenskap och
samhörighet uppnår man i familjen, idrottsklubben eller annan grupp som
t ex har en viss livsstil. De flesta vill utöver detta också få viss uppskattning för
14

A1. VARFÖR BEHÖVS UTVECKLING
vad man gör, t ex inom idrotten eller på jobbet. Många människor vill också
känna att de uppnått något i livet, s k självförverkligande. Bestiga ett berg, resa
jorden runt, vinna en tävling, utveckla en ny idé, bli kändis etc.
De två första stegen i Maslows behovstrappa kallas ofta för primära behov
(förstahandsbehov) och de tre översta stegen för sekundära behov (andrahandsbehov).
Men Maslows trappa kan självklart inte förklara alla behov
som vi människor har. Det kan t ex gälla behov av spänning, avkoppling, nöjen
och musik.
Teknikutveckling – produktutveckling
Ibland skapas ny teknik som ger upphov till helt nya produkter – och helt nya
behov. När förbränningsmotorn uppfanns gav den människan ett helt nytt
transportmedel, bilen.
Idag utvecklas produkten bil dels formmässigt, dels genom att ny teknik
används. Ser man på bilens historia så har den övergripande formen inte ändrats
så mycket. En bil rullar fortfarande på fyra hjul, har bromspedal, gaspedal,
säten, ratt, två eller fyra dörrar. Ändå ser en Volvo S80 helt annorlunda ut jämfört
med en T-Ford. Produkten har utvecklats. Likadant är det med tekniken.
Bilar för 30 år sedan hade inte den datoriserade och elektroniska teknik som
finns nu. Både tillverkningstekniken av en Volvo S80 och bilens teknik i sig
själv skiljer sig väsentligt från T-fordens.
Teknikutveckling inom bilbranschen.
15

A1. VARFÖR BEHÖVS UTVECKLING
Vem utvecklar produkter
Den som driver ett eget företag är intresserad av och oftast kunnig i den verksamhet
det gäller. Han/hon har kanske varit anställd i denna typ av företag
tidigare eller känner någon som har ett liknande företag. Vanliga kännetecken
hos en blivande företagare är personens behov av frihet och att vara sin egen.
Samtidigt finns en känsla för att satsa på nyheter och förändringar. Möjligheten
att tjäna lite mer än som anställd finns självklart också någonstans i
tankarna. Men det är inte alltid pengarna som är det avgörande när man kör
igång ett eget företag.
Man brukar kalla den person som är handlingskraftig, beslutsam och duktig
på att ”få saker gjorda” för entreprenör. Entreprenören har en sorts drivkraft
inom sig som gör att han/hon dras till nya utmaningar – en som vågar riskera
tryggheten för att satsa på nya oprövade projekt, trots att omgivningen ofta
undrar: ”Hur vågar du börja med något som är så osäkert Du vet ju inget om
chanserna att lyckas – eller riskerna att misslyckas!”
Företagande är alltid osäkert, eftersom det inte finns några garantier för att
det ska utvecklas väl. Men det går naturligtvis att minska osäkerheten genom
att satsa på kända produkter som man vet säljer bra. Man kanske också känner
till konkurrenternas svagheter.
Det finns naturligtvis också de som
ger sig ut på okända marker med helt
Entreprenör kan även finnas i en helt
nya produkter. En sådan typ av människa
brukar kallas för innovatör (innova-
annan betydelse. En entreprenör utför
beställningsarbeten. Exempelvis Skanska
bygger hus på uppdrag av en bestältion
= nyhet). Innovatören kanske inte
från början vet hur kunderna kommer
lare. Underentreprenörer levererar varor
att reagera. Även här bör man försöka
och tjänster till en huvudentreprenör,
minska osäkerheten genom att undersöka
marknadens intresse och t ex testa
t ex kan Skanska köpa in måleriarbeten
från ett fristående måleriföretag.
i mindre skala först.
Mest osäkert lever en uppfinnare som
väljer att själv driva företag. Om man
har skapat en helt ny produkt från början, är man ofta osäker på hur den fungerar
i färdigt skick ute på marknaden eller för kunden. Mycket tid och ofta
en del pengar måste läggas ned på att utveckla och pröva den nya produkten.
Man måste därefter se till att den går att tillverka på ett effektivt sätt till rimlig
kostnad. Samtidigt ska marknaden informeras om produkten och dess fördelar.
Det är inte självklart att uppfinnaren är bra på eller har intresse av alla
dessa delar av företagandet.
16

A1. VARFÖR BEHÖVS UTVECKLING
Produktutveckling inom större företag
Såväl entreprenören och innovatören som uppfinnaren (forskaren) kan också
finnas inom större företag, t ex Ericsson eller ABB. Det är dock inte alltid lika
lätt att få gehör för sina nyskapande idéer i en större organisation som i ett mindre
företag. Även om det lyckas så är det inte säkert att idégivaren får ut något
extra av det ekonomiskt. Det är därför inte ovanligt att mindre innovativa företag
köps av större koncerner för att få tag på nya lovande produkter. Det händer
också att idérika personer på större företag lämnar detta för att starta eget.
Inblick i företaget
Losec på 2000-talet
Produktutvecklingsprocessen för läkemedel
sträcker sig över en lång tidsperiod.
Alltifrån forskning, tester till myndighetsprövning
och lansering. Magsårsmedlet Losec
började utvecklas på 1970-talet, lanserades
1988 och visade sig bli en stor succé
på 1990-talet. Medlet är en viktig faktor
bakom företagets gynnsamma ekonomiska
utveckling. Men medaljen har en baksida.
Efter sammanslagningen har AstraZeneca
blivit allt mer beroende av produkten
Losec. Under år 2000 inbringade försäljningen
av Losec 6,3 miljarder US-dollar,
en ökning med 9 % mot året före. Att jämföra
med företagets hela försäljning under
2000 som var 16 miljarder US-dollar.
Och hoten mot Losec har tornat upp
sig. Alltfler (lagliga) kopior har kommit
ut på marknaden och dessa säljs till ett
lägre pris. Den mest kända kopian, Lanzo,
har tagit en del marknad från AstraZeneca.
Samtidigt har det uppkommit en debatt
i många länder om huruvida läkare är
tvungna att skriva recept på det billigaste
alternativet av ett läkemedel om det är
likvärdigt. En debatt som inte gynnar AstraZeneca,
eftersom man har stora utvecklingskostnader
man måste ta betalt för,
hela 4 miljarder US-dollar under år 2004.
AstraZeneca har givetvis också andra
framgångsrika produkter som säljer bra,
bl a inom hjärta/kärl, t ex Zestril mot högt
blodtryck, astmamediciner, t ex Pulmacort,
och cancermediciner, t ex Zoladex
för behandling av prostata- och bröstcancer.
Men vad företaget behöver är framtida
tillväxtprodukter som kan mäta sig
med Losec. Forskningen har gett resultat.
Nervmedicinen Seroquel ökade med 85 %
under år 2000 och försäljningen uppgick
till nästan 2 miljarder US-dollar redan år
2004. Andra nya produkter är Atacand mot
högt blodtryck och Casodex för behandling
av prostatacancer.
Det största hoppet ställer man till
det nyutvecklade magsårsmedlet Nexium
som ska möta Losec-kopiorna. Godkänt
av myndigheterna i USA och EU under år
2000 och introducerat i tio länder redan
detta år. Därefter är Nexium godkänt i flera
större länder, bl a Japan, och försäljningen
uppgick 2010 till nästan 5 miljarder USdollar.
Ett läkemedelsföretag kan aldrig slå
sig till ro. Forskarna måste hela tiden ta
fram nya produkter. Några av de nya produkterna
kan bli framgångsrika, men man
vet aldrig vilka.
17

A1. VARFÖR BEHÖVS UTVECKLING
Innovatörens roll
Man kan säga att innovatören befinner sig någonstans mellan uppfinnaren
(eller forskaren) och entreprenören, dvs en person som kan fånga upp idéer
från uppfinnare och utveckla dem till säljbara produkter. En uppfinnare kanske
inte alltid tänker på vilket behov en produkt ska uppfylla hos eventuella
kunder. Uppfinnaren ser kanske mer till sitt eget behov och vilka tekniska
lösningar som han kan använda sig av. Detta är givetvis en bra grund för
teknikutveckling, eftersom nya produkter måste tas fram med ett brinnande
engagemang tillsammans med idérikedom. Men detta räcker inte, produktens
framtid måste också bedömas utifrån kommersiella förutsättningar. Då menas
att det måste finnas ett behov som produkten uppfyller och som tillräckligt
många kunder är villiga att betala för.
Innovatörens roll är att bedöma och ta fram underlag för att visa att produkten
kan få kommersiell framgång. Med hjälp av dessa underlag måste han få ett
företag eller företagsledningen ifråga att satsa på tillverkning av den nya produkten.
Att satsa på fortsatt produktutveckling och nya produktidéer innebär
alltid ekonomiska risker. Detta är man väl medveten om i de flesta företag.
En del företagsledningar minskar risken så dramatiskt att de inte alls satsar
på nya idéer. En sådan inställning kan bli förödande för företaget, eftersom
befintliga produkter snabbt kan vända neråt i produktlivscykeln. Orsaken
kan vara att konkurrenterna
kommer med
nya tekniska lösningar
som lockar kunderna
till köp. En annan orsak
kan vara att kundernas
behov förändras
beroende på t ex
nya trender. En tredje
orsak kan vara ny lagstiftning
inom EU som
18www.
ställer nya säkerhetskrav
på I en konceptbil ryms innovationer av alla slag.
produkten.
Uppfinnare
www.uppfinnareforeningen.se
www.ideum.nu
Innovationer och entreprenörskap
www.esbri.se
www.ey.se
www.arbetslivsinstitutet.se www.innovationsverige.com
www.handelskammaren.net www.venturecup.org
www.chalmers.se > forskning > www.ungforetagsamhet.se/
innovationer och entreprenörskap www.enactus.org

A1. VARFÖR BEHÖVS UTVECKLING
A1. Uppgifter
Rätt eller fel
A1:1 Var finns de vilda produkterna
A1:2 Skillnad mellan vara och tjänst
A1:3 Sortera olika behov
A1:4 Vilka är dina viktigaste behov
A1:5 Viktiga innovationer för mänskligheten
A1:6 Beskriv en entreprenör
A1:7 Varför kan man inte stanna
upp
A1:8 Utveckla en befintlig produkt
A1:9 Vilka produkter överlever
A1:10 Förgylla eller engagera
Rätt eller fel
Ange om följande påståenden är riktiga eller felaktiga:
1. När ”tama” produkter blir omoderna blir de ”vilda”.
2. Genom att vi har konkurrens sker det en utveckling av produkter.
3. En produkt är enbart saker vi kan ta på.
4. Till primära behov räknas uppskattning.
5. Våra behov är en stark drivkraft för utveckling av produkter.
6. En entreprenör arbetar alltid under trygga förutsättningar.
7. Innovation betyder nyhet.
8. En innovatör försöker finna användningsområden för nya produkter.
9. Håkan Lans är en känd svensk uppfinnare av bl a GPS.
10. Att produktutveckla är dyrt och riskfyllt. Därför bör man helst avstå för
att inte riskera företagets framtid.
11. Människors förändrade behov, konkurrenters utveckling av produkter
och lagstiftning är tre viktiga orsaker till varför ett företag bör satsa på att
utveckla sina produkter.
19

A1. VARFÖR BEHÖVS UTVECKLING
A1:1. Var finns de vilda produkterna
A. Titta runt i rummet och se om du kan finna en ”vild produkt”.
B. Försök att fundera ut en vild produkt som du har hemma eller som finns i
din närmaste omgivning.
C. Varför tror du att det inte finns så mycket ”vilda” produkter i skolans undervisningsmateriel
A1:2. Skillnad mellan vara och tjänst
Vad är tjänst och vad är
vara hos följande yrken:
• Frisör
• Målare
• Elektriker
• Advokat
• Expedit
• Programmerare
• Bilmekaniker
A1:3. Sortera olika behov
Vi människor har olika typer av behov.
A. Sortera följande behov som primära och sekundära: bostad, arbete, vatten,
hemmabioanläggning, jordenruntresa, en hund, restaurangbesök,
potatis, lås på dörren, oxfilé, dieseljeans, jacka och fritidshus.
B. Sortera ovanstående behov efter fysiska behov, behov av trygghet, samhörighet,
uppskattning och självförverkligande.
20

A1. VARFÖR BEHÖVS UTVECKLING
A1:4. Vilka är dina viktigaste behov
Fundera kring vilka dina fem viktigaste behov är och placera in dessa på de
olika stegen i Maslows behovstrappa. Jämför sedan med en kamrats ”trappa”.
På vilka steg är ni lika och på vilka skiljer ni er åt
A1:5. Viktiga innovationer för mänskligheten
Fundera på vilka innovationer som har haft stor betydelse för mänskligheten.
A1:6. Beskriv en entreprenör
A. Vad är utmärkande för hur en entreprenör
arbetar
B. Bill Gates, är han en entreprenör eller
en innovatör
A1:7. Varför kan man inte stanna upp
Varför är det så viktigt att ett företag inte stannar upp utan fortsätter att utveckla
sina produkter Försök komma på några anledningar.
A1:8. Utveckla en befintlig produkt
Bengt brukar hålla till i sitt garage om kvällarna och fixa med gamla saker som
han har sparat. När hans TV gick sönder en dag monterade han av skärmen
och upptäckte att ljudet fortfarande fungerade. TVn hade blivit en radio. På
samma sätt är det när nya produkter utvecklas. LP-plattan blir till CD-skiva,
som går över till minidisk, som blir mp3-fil. En produkt föder en annan, och
det är det som driver utvecklingen framåt.
A. Välj en befintlig produkt och utveckla den till en ny.
B. Hur kom du fram till den nya produkten
C. Fanns det något nytt behov som den nya produkten uppfyllde
D. Är det en vild eller tam produkt Motivera.
21

A1. VARFÖR BEHÖVS UTVECKLING
A1:9. Vilka produkter överlever
Varje dag lanseras nya produkter på marknaden. Trots bra idéer så slår sig
inte alla produkter in på marknaden. Varje sommar kommer till exempel en
ny glassort som är borta redan nästa sommar, medan ”88:an” ständigt lever
vidare. Vad kan det bero på i det här fallet att ”88:an” inte försvinner
A. Välj ut två produkter, en som det har gått bra för och en som har haft svårt
att överleva. Ta hjälp av tidningar för att komma på produkter.
B. Diskutera varför det har gått bra för den ena produkten och sämre för den
andra.
C. Vilka faktorer förutom en bra idé spelar in när en produkt ska lanseras
D. Vad kunde man gjort annorlunda beträffande den produkt som inte tog
sig in på marknaden
A1:10. Förgylla eller engagera
Tänk dig att du länge har upplevt din närmiljö som grå och tråkig. Hur skulle
du kunna göra den gladare och mer uppmuntrande Det kan handla om
konstnärlig utsmyckning eller musik, men även annat som berör människor,
t ex en utställning om någon samhällsfråga som engagerar dig och dina vänner.
Gör ett förslag och presentera i klassen, biblioteket, elevhallen eller platsen
du tänkte på från början.
22
Uppgifter till
Entreprenörer – teknik och affärssinne
Läs igenom berättelsen om 1990-talets svenska entreprenörer före kapitlet.
Besvara nedanstående frågor:
A. Vilka två entreprenörer från början av århundradet lyfts fram och vilka
produkter skapade de
B. Vilka entreprenörer uppfyllde den växande medelklassens behov under
mellankrigstiden och vilka var produkterna
C. Vilka företag utvecklades genom andra världskriget
D. Livsmedel och fritid nämns som områden där nya företag blomstrade efter
kriget. Vilka var produkterna
E. Under 1970- och 1980-talen var det främst två produktområden som hade
en positiv utveckling i Sverige. Vilka produkter och företag gällde det
F. Vilka andra kända svenska entreprenörer som hade framgångar under
1900-talet känner du till

A2. TÄNKA NYTT OCH HITTA LÖSNINGAR
Åke Lundqvist – attackerade den
amerikanska mobilmarknaden
Ericsson kan inte med bästa vilja i världen
sägas vara föregångare inom mobiltelefoni.
Det fanns visserligen ett delägt dotterbolag
SRA, som grundades redan 1919, men det
var inte särskilt framgångsrikt. Andra företag
levererade utrustningen till de första
svenska mobilsystemen. Förändringen kom
i samband med att SRA:s företagsledning år
1978 köpte den mobilteleverksamhet som
Åke Lundqvist tog över den amerikanska marknaden.
tidigare utvecklats inom Aga och som under
en period legat i en nybildad statsägd koncern. Åke Lundqvist hade just trätt till
där som ny VD.
Åke Lundqvist, född 1932, växte upp i en fembarnsfamilj i mellersta Sverige.
Fadern var folkskollärare och modern, som var småskollärarinna, kom från en företagarfamilj.
Morfar drev verksamhet med elkraft från en å. Fadern var starkt intresserad
av teknik och en mångsysslare vid sidan av sin folkskollärarverksamhet. Det
var naturligt att barnen utbildade sig.
Åke höll på med radiobygge när han var ung och på Karlstads Läroverk var han aktiv
i vetenskapsföreningen, innan han sökte sig till KTH i Stockholm, där hans äldre
bror Olle gått några år tidigare. År 1956 blev han civilingenjör och fick sin första
anställning på Svenska Philips och dess avdelning för industrielektronik innan han
kom som konstruktör till ett konsultföretag. Av en tillfällighet ändrade firman inriktning
och fick i uppgift att göra en mobil radio för lastbilsföretaget Bilspedition.
Projektet blev inte särskilt lyckosamt, men Lundqvist gjorde sina första lärospån.
År 1963 värvades han till SRA i Ericssonkoncernen. En liten utvecklingsgrupp
på SRA insåg nu att mobilradio skulle bli mer och mer viktig inom industrin. Radio
inom svenska skogsnäringen fick fart i början av 1970-talet. Det gällde att använda
mobilradio över stora skogsområden när man gick från flottning till transporter på
lastbilar. Vid denna tid fanns de första manuella näten i Televerkets (nuvarande
Telia) regi. Men på SRA började pionjärerna tala om att ”klippa av telefonsnöret
från väggen”. Det var en löjlig och hädisk tanke i detta telefonföretag som var en av
världens främsta på växlar och koppartråd.
Åke Lundqvist var teknisk direktör för mobilradio inom SRA, och 1977 blev han VD.
Han var knappast någon av de ledande cheferna i Ericssonkoncernen utan närmast
representant för en udda källarverksamhet, som inte ens Ericsson hade den fulla kontrollen
över. Minoritetsägare var nämligen bolaget Marconi i brittiska GEC, som också
hade konkurrerande telefoniverksamhet. (År 2005 köpte Ericsson upp Marconi.)
Entreprenörshistoria
23

Entreprenörshistoria
I skogsbruket såg man tidigt fördelarna med mobil telefoni.
24
Entreprenörshistoria
Televerkets stora nordiska NMT-projekt lanserades visserligen vid den här tiden,
men för Ericssonfolket var den stora elektroniska telefonväxeln AXE en mycket större
nyhet. Med den skulle Ericsson erövra världen.
Televerkets svenska mobilnät NMT öppnades för kommersiell drift 1981. Det
fanns en hel del erfarenheter från tidigare generationers nät. Och ett dussin tillverkare
konkurrerade nu med mobiltelefoner på den lilla svenska marknaden, vilket
betydde att priserna snabbt blev attraktiva, och marknadsföringen riktades tidigt
mot de små företagen, mot reparatörer, hantverkare, läkare, försäljare m fl, snarare
än före tagens toppar. Tarifferna blev internationellt sett låga. Det påminde om
förhållandena i slutet av 1800-talet då konkurrens gjorde Stockholm till världens
ledande telefonstad.
En bidragande orsak till att Ericsson
höll på att missa mobilteletekniken
var att företagsledningen
hade ögonen på datamarknaden.
Tre svenska datamaskintillverkare
Datasaab, Stansaab och Facit integrerades
vid den här tiden med Ericssons
företagsväxlar i en affärsenhet
som skulle utmana IBM och
dess grepp om de stora internationella
företagen. Koncernledningen
hade inte kraft att även driva mobiltelefoniutveckling.
Men Lundqvist ville annorlunda, och i samband med en holländsk växelorder till
Ericsson lyckades han förändra företagsstrategin. År 1982 upphandlade nämligen
nederländska PTT ett mobiltelenät av den nya nordiska typen för att täcka hela landet.
Meningen var att ordern skulle delas med amerikanska Motorola.
Lundqvists SRA gick då ut med ett sys tempaket som bestod av tre delar: radiobasstation,
AXE-växel och en cellplaneringstjänst. SRA lyckades leverera produkter
av tillräckligt hög kvalitet.
Därmed var Ericsson ett fullsortimentsföretag inom mobiltelefoni, och koncernledningen
tog steget att lösa ut den utländske delägaren. SRA bytte namn till ERA
och Lundqvist ledde nu en fullfjädrad Ericssonverksamhet.
Åke Lundqvist började se USA-marknaden som nästa steg. De tio största städerna där
skulle lägga ut driftlicenser på mobiltelefoni, och det fanns en chans för ERA att slå
sig in som alternativ till USA-tillverkarna, läs Motorola. Det visade sig att när ansökningshandlingarna
för de 30 första marknaderna öppnades, fanns Ericsson med i 40 av
totalt 130 ansökningar. Motorolafolket var skakat och Åke Lundqvist glatt överraskad.
Striden böljade sedan över hela USA och ett av USA:s största mobiltelefoniföretag
blev Ericssonkunder och Northern Telecoms hemmaland Kanada kom också in
i bilden. I Storbritannien hade Vodafone, ett samriskföretag mellan svensken Jan

Stenbecks amerikanska Millicom
och brittiska Racal, fått
mobiltelefonilicens 1983, och
det blev Ericsson som landade
även denna beställning, fast på
hårda villkor.
Vid det här laget hade den
europeiska post- och telekonferensen
i Wien 1982 föreslagit
en ny stan dard för mobiltelefoni,
och en arbetsgrupp
hade bildats: Groupe Spéciale
Mobile eller GSM.
För Ericsson var mobiltelefonin
snarast något som råkade I början var mobiltelefonerna klumpigare än i dag,
hända. Företaget hade en stor men upplevdes ändå som något revolutionerande.
och kraftfull växelmarknad och
kompetent och erfaren perso nal. Ericssonfolket var lite tveksamma om de överhuvudtaget
skulle vara med, med allt vad det skulle innebära ifråga om investeringar
i stora programvaruprojekt.
Ska pandet av 1900-talets kanske största svenska före tagssuccé var alltså inte en
följd av stora strategiska vägval, utan en rad små steg, varav en del togs slumpartat.
Det var ett spel mellan Ericssons två kulturer: den stora traditio nella byråkratiska,
som representerades av växeldivisionen, vilken tillver kade och marknadsförde pu -
b lika växlar och den entreprenöriella kulturen och småföre tagskulturen, som fortfarande
präglade det SRA som skulle bli ERA. Att de två kulturerna kunde samverka
skapade unika förutsättningar att genomföra stora och komplexa utvecklingsprojekt.
Åke Lundqvist och hans gäng sålde fram till 1988 in närmare 6000 radiobasstationer
i 28 länder och en miljon abonnenter använde utrustningen. Det nya växte
med explosionsartad kraft innan särskilt många förstod vad som höll på att hända.
Medan Ericssons stora datakris i slutet av 1980-talet skapade stora svarta rubriker
arbetade sig Åke Lundqvist in på världsmarknaden. Och när svenska Televerket
blev drivande inför en ny mobiltelegeneration GSM, kopplade Ericssonfolket på
redan från början.
Lundqvist beskrevs ibland av de mer byråkratiskt sinnade Ericssoningenjörerna
som lynnig och egensinnig. Han hade inte så mycket till övers för huvudkontoret som
han såg närmast som en pensioneringsplats. År 1988 blev det dags att utnämna en
mer diplomatisk chef för ERA. Den sex år yngre blivande koncernchefen Lars Ramqvist
tog över och Lundqvist fick spendera en tid på huvudkontoret innan han gjorde ett
inhopp i det amerikanska bolag som Ericsson och General Electric tillsammans bildade.
Samarbetet med GE utvecklades inte så väl och Ericsson tog helt över ägandet.
Entreprenörshistoria
25

A2. TÄNKA NYTT OCH HITTA LÖSNINGAR
A2. Tänka nytt och
hitta lösningar
Vad kan man skapa
Design allt viktigare
Teknikutveckling – inte bara
produkter
Konsultföretagen – experter på
teknikutveckling
Förmågan att spränga ramarna
Veta vad man inte vet!
Färre idéer med IT
Ensam är stark – eller vi skapar
tillsammans
Ett lyckat entreprenörskap
Den snabba utvecklingen
PC:ns utveckling
Lite svensk TV-historia
Lite radio- och internethistoria
Teknikutveckling i historien
Uppgifter
Rickard Ericsson är grundare och VD för LunarStorm, vid tiden Sveriges största internetsajt
för ungdomar, vilken han skapade redan år 1996. Sajten uppkallades efter
Rickards flickväns nätsmeknamn. ”LunarStorm är till för sina medlemmar och stöder
primärt deras relationsbehov”, enligt ägaren LunarWorks AB. Lunarstorm var samtidigt
ett unikt medium för annonser och opinionsundersökningar mot målgruppen 12–24 år.
Lunarstorm hade 2008 i genomsnitt över 500 000 besökare per dag. Genom Facebooks
intåg på marknaden för sociala medier tappade Lunarstorm efter hand besökare och
sajten lades ned 2010. Hösten 2006 hade Rickard sålt Lunarstorm för att ägna sig åt
andra projekt, bl a i nystartade riskkapitalbolaget SciPark.
26

A2. TÄNKA NYTT OCH HITTA LÖSNINGAR
Förmågan till nytänkande och att hitta nya lösningar brukar
kallas för kreativitet. Vad är då egentligen kreativitet Är
det förmågan till problemlösning kombinerad med påhittighet,
envishet och visioner Eller är det bara en allmän
idérikedom utan något särskilt mål Inom vilka områden
krävs kreativitet
Vad kan man skapa
Kreativitet kan naturligtvis vara till hjälp i många olika sammanhang, såväl
i företag som i privatlivet. Det uppstår ofta problem som är till för att lösas. I
samband med företagande kan kreativa lösningar bl a gälla teknikutveckling:
• Nya tekniska funktioner, t ex datachipet
• Ny användning av befintliga tekniska funktioner, t ex mikrovågor för fjärrkontroller
• Nya tekniska system, t ex operativsystem på en dator eller i en bil
• Ny användning av befintliga tekniska system, t ex internetabonnemang över
elkablar
• Nya material eller ny användning av befintliga material, t ex fleecetröjor av
plastprodukter som delmaterial
• Ny form, design, för produkter med befintlig teknik
• Nya sätt att tillverka och sälja varor och tjänster
Mobiltelefonen, ett exempel på en liten
”dator”.
27

ENTREPRENÖRSKAP - SAKREGISTER
presentation 58
prestudy phase 50
primära behov 15
pris 226
priskalkyl 164
private placement 125
producent 221
producentansvar 95
producentägd förening
144
produkt 14, 226
produktansvar 90
produktansvarslagen 91
produktcykeln 108
produktens livscykel 108
produktidé 69, 219
produktsäkerhetslagen 92
produktutveckling 15, 69
produktvalsprincipen 94
projekt 47, 48
projektgrupp 54
projektgruppsmöte 56
projektledare 48, 54
projektorganisation 54
projektplats 55
projektrapport 57
projektstyrning 49
protokoll 56
prototyp 72
PRV 74
Public Relations 227
påläggsprocent 166
påverkan 226
R
realkapital 181
redovisning 240
redovisningskonsult 139
reklamera 90
relansering 110
restvärde 193
resultat 155, 238
resultatbudget 183
resultatkonto 250
resultatrapport 159, 241
resurs 238
revisor 139
riskersättning 155
riskkapital 124
royalty 75
räntabilitet 247
räntenivå 191
S
sale-and-lease-back 185
Sales Promotion 227
samarbetsproblem 56
sekretessavtal 80
sekundära behov 15
självförverkligande 14
självkostnad 165
skrivbordsundersökning
206
skuld 245
slumpmässigt 210
soliditet 247
specialvara 222
sponsring 227
stadium 108
stagnationsstadiet 109
styrelsen 143
substitutionsprincipen 94
suppleant 143
svarsalternativ 211
säljfrämjande åtgärder 226
sällanköpsvara 222
T
teknikutveckling 15, 27,
29, 38
testförsäljning 72
testprodukt 72
tillgångar 245
tillväxtföretag 124
tillväxtstadiet 108
tjänst 14
tjänsteföretag 221
trygghet 14
TV-historia 36
U
underskott 182
undersöka möjligheter
50, 52
undersökningsföretag 209
uppfinnare 16
Uppfinnareföreningen 139
uppföljning 53
uppförandekod 128
upphovsrätt 79
uppskattning 14
utbetalning 156
utgift 156
utvecklingskostnader 182
utvärdering 50
V/W
vara 14
varuhandelsföretag 221
varukostnad 157
varumärke 79
varumärkesskydd 79
webbundersökning 208
venture capital-fonder
124
verksamhetsidé 219
verkställande direktör 143
villkorslån 182
vinstmarginal 247
värdeminskning 156
Å
årsbokslut 245, 249
årsredovisning 245, 249
återanvändning 95
återförsäljare 224
återvinning 95
Ö
öppen fråga 211
överskott 182
Bildförteckning
Omslag: Photodisc
Foto:
Affärsvärldens hundra år/
Stockholms Företagsminnen
10, 23, 44 (1),
86, 104, 176, 202
Alfred Nerstu 28, 48, 179,
221
Andy Rain/EPA/Scanpix 74
Apple 35 (2)
Arlafoods 111 (2), 115
Autoliv 87
Baglady 107
Cege Ekström 27, 31 (1),
33, 58, 60, 127, 218, 225,
227, 239
Daniel Sjöfors 84 (1), 96
(2), 118, 143, 148, 169
(2), 175, 186, 198, 214,
244, 257
Electrolux 102, 173, 203, 204
Elise Kullberg 149
Ellen 223
Ferrariworld 15
Flextronics 122
Grand Hotels arkiv/Centrum
för Näringslivshistoria
151, 152
Granit 180
H&M 216, 217
Håkan Lans arkiv 235, 236
Ikea 134, 135
Jovan Paskota 153
Lear 220
Magnus Bergström 237
Maria Steén/Scanpix 46
Max Bergvall 109, 159
McDonald’s 52, 84 (2)
Microsoft 21, 35 (1)
Mutewatch 12, 13
Nikon 160
Omid Massali 71, 91, 94,
96 (1), 98, 182, 183, 191,
192, 241
OPV Online 110
Patrik Österberg/Polar
Music Prize 119
Peo Olsson 205
Photodisc 9, 37, 53, 56, 89,
130, 133, 163 (1), 188,
194, 196, 200, 231, 233,
255, 258
Polar Music Prize 117
Pär Ekelöf 47
Returpack 97
Shutterstock 24, 25, 100,
145, 163 (2)
SKF 105, 106
Skånehobby 88
Sony 82
Stellan Stebe/Tetra Pak 45
(2)
Streijffert Models 20, 136
Tailorshirts 120
Tetra Pak 44
Thomas Carlén 26
Tine Guth Linse 68
Ulf Cronberg/Tetra Pak
45 (1)
ÅF-Industri & System 30
Illustrationer:
Alfred Nerstu, Jonas Ekström
108, 110

ISBN 978-91-47-11626-3
© 2006 Författarna och Liber AB
Redaktör: Per-Olof Bergsten och Jenny Löfquist
Formgivare: Fredrik Elvander
Sättning: Ellen Frödin
Bildredaktörer: Marie Olsson
Andra upplagan
1
Tryck:
Kina 2013
Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement
Information om produktstöd, viktiga förändringar, korrigeringar av
eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www.liber.se
[titel produktstöd/komplettering].
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers
rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUSavtal
tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman
för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.
Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra
straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt
material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på
www.bonuspresskopia.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm
Tfn 08-690 90 00
www.liber.se
Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
e-post: kundservice.liber@liber.se

Entreprenörskap
Utveckling av företagande
Andra upplagan
Hur kommer nya företag till Vad driver en nyföretagare och entreprenör Vad
ligger bakom utvecklingen av nya företag och produkter Bl a detta behandlas i
denna bok.
Entreprenörskap handlar om att kunna ta initiativ, ta ansvar och vara kreativ
– egenskaper som kännetecknar en företagsam person. Boken innehåller
moment som ska utveckla läsarens entreprenöriella medvetenhet och handlande,
bl a genom att planera, genomföra och utvärdera projekt. Den innehåller
också moment i grundläggande företagande och hur ett projekt ska planeras
uttryckt i ekonomiska termer.
Materialet är indelat i två block: en utvecklingsdel: Från idé till succé – och en del om
ekonomi (kalkylering, finansiering, juridik, marknadsföring och redovisning): Företagandets
villkor.
Del A
1 Varför behövs utveckling
2 Tänka nytt och hitta lösningar
3 Projektarbete
4 Förverkliga idéer
5 Ta ansvar för produkten
6 Ständig förnyelse – ett måste
7 Vad är den nya ekonomin
Del B
1 Företagande och företagsformer
2 Räkna med resultat
3 Att utveckla kostar pengar
4 Vad vill marknaden ha
5 Marknadsföring
6 Ekonomisk redovisning och analys
Boken är en kombinerad fakta- och uppgiftsbok. Här finns koncentrerade faktaavsnitt
med insprängda praktiska exempel och reportage. Dessutom speglas svensk entreprenörshistoria
i ett antal porträtt av kända entreprenörer och företag.
Övningsuppgifter av olika slag samt stöd för eget projektarbete uppmanar till
egen aktivitet. Lösningsförslag finns i häftet Kommentarer & lösningar.
Entreprenörskap – utveckling av företagande är avsedd för olika typer av kurser
inom företagande, bl a entreprenörskap, entreprenörskap och företagande och
grundläggande företagsekonomi. Exempel på kurser inom gymnasiet och
komvux/vuxenutbildning är Entreprenörskap och Entreprenörskap och företagande
och även för Företagsekonomi 1 samt olika lokala kurser i entreprenörskap och
företagande. Materialet kan också användas för att exempelvis driva Ung Företagsamhet
(UF).
Entreprenörskap – utveckling av företagande är också lämplig för tillämpande
kurser inom Yrkeshögskolan (Yh), företagsutbildningar och grundläggande högskolekurser.
Boken kan även användas i självstudier för att starta eget, utveckla egna
produkt- och företagsidéer eller som inspiration för kreativ produktutveckling.
Cege Ekström, ekonom, samhällsvetare och lärare inom bla Yrkeshögskolan (Yh), tillika
läroboksförfattare. Ronald Fagerfjäll, ledarskribent på Dagens Industri och författare till böcker
om svenskt näringsliv. Carina Jansson, ingenjör, ekonom och gymnasielärare.
Alla tre har arbetat med företagande i olika former.
Best.nr
47-11626-3
Tryck.nr
47-11626-3