Göran Fransson.pdf
Göran Fransson.pdf
Göran Fransson.pdf
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Disposition<br />
Introduktion för och bedömning av<br />
nya lärare<br />
Docent Göran <strong>Fransson</strong>,<br />
Akademin för utbildning och ekonomi<br />
Högskolan i Gävle<br />
801 76 Gävle<br />
E-mail: gfn@hig.se<br />
026 - 64 86 39<br />
• Politisk/ideologisk bakgrund och sammanhang<br />
• Vem är “den nya läraren/förskolläraren”<br />
• Relationen mentor – ny lärare/förskollärare<br />
• Lämplighetsprövningen<br />
1<br />
Reform(erna)<br />
• Introduktionsperiod<br />
• Mentorskap<br />
• Lämplighetsprövning<br />
• Legitimation<br />
Kort historik<br />
• 1980-90talet decentralisering, avreglering,<br />
Kommunalisering (stridigheter).<br />
• 1992 LR kongressbeslut om att arbeta för legitimation<br />
• 1995 ”Lärarna lyfter Sverige”, ÖLA 2000, ”Rätt till<br />
mentor…”<br />
• 2000-talet (motioner, SOU 2008:52, beslut 2011).<br />
• Skola i ”kris” !<br />
3<br />
4<br />
Kort historik – det politiska spelet<br />
• 2006-03-23 Dir 2006:31 Utredning om<br />
auktorisation av lärare.<br />
• 2006-10-06 Regeringsskifte. Borgerlig<br />
alliansregering tar över efter det att<br />
Socialdemokraterna förlorat valet.<br />
• 2006-12-21 Nya direktiv: Dir 2006:140. Utreda<br />
hur ett statsligt utformat system<br />
skall utformas.<br />
Kort historik – retoriken om en skola i kris<br />
• Motiv för reformen<br />
• En skola i kris ! – en del i politisk retorik<br />
• Internationella kunskapsmätningar som fakta och som<br />
retoriska slagträ<br />
• Läraryrkets attraktionskraft minskar (status) (förskola+)<br />
• Skydda tredje man (barnen)<br />
• ”rätt lärare på rätt plats” - ämne och årskurs<br />
5<br />
6<br />
1
Professionalisering vs. deprofessionalisering<br />
Introduktionsperiod<br />
• I vems intresse verkar legitimationen<br />
• Statens, lärarnas/förskollärarnas, elevernas/barnas<br />
• Retorik om status, skydda 3:man, kvalitet, etc.<br />
• I en tid av ökade byråkratiska krav, kontroll, misstro,<br />
legitimitetskris<br />
• Styrningsteknologier – undvika kritik, visa sig dugliga<br />
för legitimation <br />
7<br />
• Planerad introduktion<br />
• Mentorskap<br />
• Lämplighetsprövning<br />
• Rektors/förskolechefs uppgifter (planera,<br />
dokumentera, bedöma, rapportera, etc. )<br />
• Mentorns uppgift att stödja …. (mer)<br />
• Hur påverkas arbetsmiljö och ”arbetsklimat”<br />
8<br />
Vilka förväntningar/farhågor finns<br />
Vilka förväntningar/farhågor finns<br />
• Introduktionsperiod<br />
• Vilka föreställningar, förväntningar, funderingar och<br />
farhågor har den nya läraren/förskolläraren kopplat till<br />
introduktionsperioden, mentorskapet och<br />
lämplighetsprövningen<br />
• Vilka har mentorn Kollegorna<br />
• Rektor eller förskolechef<br />
• Mentorskap Ny lärare/förskollärare<br />
Mentor<br />
• Lämplighetsprövning Rektor<br />
Förskolechef<br />
• Legitimation Huvudman<br />
”Staten”<br />
9<br />
10<br />
Den oerfarne läraren / förskolläraren<br />
• Håller på att utveckla sitt ledarskap<br />
• Kamrat eller professionell närhet/distans<br />
• Erövra sin legitimitet, inget man får gratis<br />
• Ofta svårt sätta gränser, skapa ramar för arbetet<br />
• Fokus på sig själv – gruppen, grupperingar, individer)<br />
• Från rigiditet till ökad flexibilitet – planeringen<br />
Den oerfarne läraren / förskolläraren<br />
• Försöker omsätta sina teoretiska kunskaper till handling<br />
• Arbetet tar tid (oerfaren)<br />
• Planera långsiktigt<br />
• Svårt prioritera bland arbetsuppgifterna<br />
• Utmaning att analysera vad som sker<br />
• Reagerar reaktivt – erfarna reagerar proaktivt<br />
11<br />
12<br />
2
Den oerfarne läraren / förskolläraren<br />
Den oerfarne läraren / förskolläraren<br />
• Schempp m. fl. (1998) 5 + 5 lärare<br />
• De oerfarna sökte orsaker till ”inlärningssvårigheter”<br />
hos eleven eller i hemförhållanden, de erfarna sökte i<br />
högre grad orsaker till lärsituationerna.<br />
• Tar år sig personligt<br />
• Behov av bekräftelse och feedback (duger jag Duger<br />
det jag gör)<br />
• Självförtroende och självsäkerhet<br />
• De oerfarna organiserade kring ett ämnesinnehåll, de<br />
erfarna organiserade och gav respons utifrån barnens<br />
behov.<br />
13<br />
• Förskollärare ser varandra i handling, lärare arbetar i<br />
högre grad ensamma<br />
14<br />
”Faser för nya lärare” - schablonbilder<br />
Lacey (1977) Tetzlaff & Wagstaff (1999).<br />
-Smekmånadsfasen<br />
Första året.<br />
-Kompenserafasen<br />
-förväntansfas<br />
-Krisfasen<br />
- överlevnadsfas<br />
- desillusioneringsfas.<br />
Katz (1972)<br />
-Förnyat-hopp-fas<br />
- överlevnadsfas - Reflektionsfas<br />
- konsolideringsfas (slutet första eller under andra året)<br />
- förnyelsefasen (efter några år)<br />
- mognadsfasen (tillrätta)<br />
15<br />
Mentorskapet – Vad är en mentor<br />
• Coach Rådgivare Guide Kritisk vän Handledare<br />
• Definitionsproblematik finns !<br />
• Erfaren som delar med sig…<br />
• Ett utforskande inom trygga ramar …<br />
• Mentorer är …. ”människor som genom sitt arbete<br />
hjälper andra att utnyttja sin potential”<br />
(Parsloe & Wray, 2007, s. 78)<br />
16<br />
Mentorskap i/efter legitimationsreformen<br />
• Syftet med introduktionsperioden<br />
Om mentorns uppdrag<br />
Skolverkets kommentarmaterial ….<br />
1. ge stöd på ett yrkesmässigt, personligt och socialt plan,<br />
2. stimulera till professionell utveckling,<br />
3. skapa en trygg och utvecklande arbetsmiljö för läraren<br />
eller förskolläraren, och<br />
4. utveckla lärarens eller förskollärarens förståelse för<br />
skolan eller förskolan som arbetsplats samt för dess roll<br />
i samhället.<br />
17<br />
”Det är nödvändigt att mentorn deltar i samtal med<br />
rektorn eller förskolechefen om läraren eller<br />
förskolläraren och bidrar med sin kunskap om hur<br />
läraren eller förskolläraren utövar yrket…. viktigt att<br />
mentorn signalerar till rektorn eller förskolechefen om<br />
det skulle visa sig att läraren eller förskolläraren<br />
bedöms få svårigheter i yrket”<br />
(Skolverkets kommentarer till föreskrifter om introduktionsperiod och<br />
kompetensprofiler för lärare och förskollärare, s. 9)<br />
18<br />
3
Om mentorns uppdrag<br />
Om mentorns uppdrag<br />
”Skolverket vill dock betona att mentorns<br />
huvudsakliga uppgift är att ge det stöd och de råd<br />
som läraren eller förskolläraren behöver. Mentorn är<br />
således inte ansvarig för bedömningen.”<br />
(Skolverkets kommentarer till föreskrifter om introduktionsperiod och<br />
kompetensprofiler för lärare och förskollärare, s. 9)<br />
”Det är viktigt att mentorn kan ge både kunskapsoch<br />
erfarenhetsbaserade råd till den nyutbildade. En<br />
mentor har den löpande kontakten med läraren eller<br />
förskolläraren och fungerar som samtalspartner<br />
och rådgivare. Mentorn har även i uppgift att bidra<br />
till den individuella plan som ska utformas utifrån<br />
lärarens eller förskollärarens utvecklingsbehov.<br />
(Skolverkets kommentarer till föreskrifter om introduktionsperiod och<br />
kompetensprofiler för lärare och förskollärare, s. 9)<br />
19<br />
20<br />
Mentorskapet<br />
• Relation mellan mentor och ny lärare/förskollärare <br />
• Mentorns involvering i ”bedömningen”<br />
Mentorskapet – Beteendematris<br />
STYRANDE<br />
• Underlag till rektor<br />
• Rikta fokus mot kompetensprofilerna<br />
• Risk-free-learning<br />
Intellektuella<br />
behov<br />
Känslomässiga<br />
behov<br />
• Tydliggöra roller – mentor, rektor/förskolechef, ny<br />
lärare/förskollärare!<br />
ICKE-STYRANDE<br />
21<br />
(Clutterback 1998; Mathisen, 2008) 22<br />
Mentorskapet - miljöer för lärande<br />
• Lärande organisation / organisatoriskt lärande<br />
• Risk-free-learning<br />
• Informellt lärande uppskattas av nya lärare<br />
• Finland – peer-group mentoring<br />
• Norge – samverkan kommuner högre utbildning<br />
• Rektors/förskolechefs roll<br />
Mentorskapet - miljöer för lärande<br />
• Förförståelse av nya lärares/förskollärares behov<br />
• Ta reda på deras erfarenheter, behov<br />
• Process från novis till erfaren<br />
• Etiska frågor<br />
• Fokus på elevernas/barnens lärande (inte på lärarens<br />
undervisning, förskollärarens görande)<br />
• Ämnesdidaktisk utveckling<br />
23<br />
24<br />
4
Att bedöma yrkesskicklighet - lämplighet<br />
• Vad är yrkesskicklighet (vad är man skall försöka få syn på<br />
och värdera)<br />
• På vilka olika sätt kan yrkesskickligheten ta sig utryck på i<br />
olika situationer<br />
• Vilka kunskapsdimensioner är inte direkt observerbara<br />
(sannolikt en stor del)<br />
Vad värderas<br />
• Är det så att det som mäts och bedöms verkligen är de<br />
viktigaste kunskaperna och kompetenserna Eller är det så<br />
att det som är möjligt att relativt lätt mäta och bedöma blir<br />
det som anses vara viktigt att bedöma (jfr. Biesta, 2009).<br />
• Hur uppfattas, tolkas, bedöms, värderas och vägs olika<br />
förmågor och kompetenser samman<br />
25<br />
26<br />
Vad fokuseras i kompetensprofilerna<br />
(a) mötet med eleven/barnet,<br />
(b) ledarskap,<br />
(c) samverkan,<br />
(d) ansvar för lärande och yrkesutveckling.<br />
Hur uppfattar, tolkar och värderar vi en situation<br />
Lika eller olika<br />
Vad fokuseras i kompetensprofilerna<br />
• 17 § I mötet med eleven ska läraren visa sin<br />
förmåga att<br />
1. bedöma och dokumentera den enskilda elevens behov<br />
och anpassa undervisningen till individen, elevgruppen,<br />
sammanhanget och situationen, så att varje elev<br />
utvecklas så långt det är möjligt i förhållande till<br />
läroplanen, ämnesplanen eller kursplanen och<br />
kunskapskraven,<br />
27<br />
28<br />
Dokumentation under introduktionsåret<br />
Vilka skall dokumentera<br />
- Rektor / förskolchef<br />
- Den nya läraren/förskolläraren<br />
- Mentorn<br />
- För rättssäkerhet eller för professionell utveckling<br />
- Scotland (tillfredställa administrationen, blanketter)<br />
(jfr. Learning study)<br />
29<br />
Vad fokuseras i kompetensprofilerna<br />
• 17 § I mötet med eleven ska läraren visa sin<br />
förmåga att<br />
1. bedöma och dokumentera den enskilda elevens behov<br />
och anpassa undervisningen till individen, elevgruppen,<br />
sammanhanget och situationen, så att varje elev<br />
utvecklas så långt det är möjligt i förhållande till<br />
läroplanen, ämnesplanen eller kursplanen och<br />
kunskapskraven,<br />
30<br />
5
“Läraren och förskolläraren behöver därför<br />
i dokumentationen visa<br />
• sina utgångspunkter i planeringen, hur undervisningen<br />
genomförts och utvärderingar av undervisningen och<br />
utbildningen,<br />
• sin teoretiska förankring när det gäller lärande och<br />
undervisning,<br />
• sin förmåga att reflektera över och utveckla sin<br />
undervisning och sitt ledarskap i mötet med barnen och<br />
eleverna samt<br />
• sin förmåga att samverka med kollegor, kommunicera<br />
med och stötta barn eller elever etc.” (Skolverket, 2012)<br />
Referenser<br />
Aspfors, Jessica & Hansén, Sven-Erik (2011). Gruppmentorskap som stöd för lärares professionella<br />
utveckling. Helsingfors: Söderströms.<br />
Birnik, Hans (2010). Handledande samtal. Lund: Studentlitteratur.<br />
<strong>Fransson</strong>, Göran (2010). Mentors assess mentees A overview and analyses of the mentorship role concerning<br />
newly qualified teachers. European Journal of Teacher Education, Vol. 33, No. 4, November 2010, 375–<br />
390.<br />
<strong>Fransson</strong>, Göran. & Gustafsson, Christina. (Eds.) (2008): Newly Qualified Teachers in Northern Europe –<br />
Comparative Perspectives on Promoting Professional Development. Teacher Education: Research<br />
Publications no 4. Gävle: Gävle University Press.<br />
<strong>Fransson</strong>, Göran & Morberg, Åsa (Red) (2001): De första ljuva åren – lärares första tid i yrket. Lund:<br />
Studentlitteratur.<br />
Gustafsson, Christina & <strong>Fransson</strong>, Göran (Red.) (2012) Kvalificerad som lärare Om professionell utveckling,<br />
mentorskap och bedömning med sikte mot lärarlegitimation. Lärarutbildningens skriftserie. Nr. 5. Gävle:<br />
Gävle University Press.<br />
Sjöberg, Lena (2010). Lärarprofessionalism på glid. Performativ förskjutning av statlig och<br />
lärarfacklig utbildningspolicy. Pedagogisk forskning i Sverige 15(1), 18–32.<br />
Mathisen, Petter (2009). Mentor – I teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.<br />
31<br />
32<br />
Vad framträder i lärarens dokumentation<br />
Administration före lärande<br />
”Exempelvis varnar Burrough (2001) för att<br />
bedömningen av denna dokumentation lika väl kan<br />
vara en värdering av en lärares förmåga att skriva<br />
om sin undervisning som det är en utvärdering av<br />
själva undervisningen.” (<strong>Fransson</strong>, 2012)<br />
”Exempelvis visar McNally, Blake och Reid (2009) i en<br />
skotsk studie kring nya lärares lärande under den<br />
första tiden att den formella dokumentation de var<br />
tvungna att göra för att uppfylla de formella<br />
byråkratiska kraven upplevdes bara ha liten bäring<br />
för deras verkliga erfarenheter.” (<strong>Fransson</strong>, 2012)<br />
33<br />
34<br />
6
Change language