Institutionen för kulturantropologi och etnologi - Uppsala universitet
Institutionen för kulturantropologi och etnologi - Uppsala universitet
Institutionen för kulturantropologi och etnologi - Uppsala universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ETNOLOGI<br />
Kursplaner<br />
Grundnivå<br />
2013–2014<br />
<strong>Uppsala</strong> <strong>universitet</strong><br />
<strong>Institutionen</strong> för <strong>kulturantropologi</strong> <strong>och</strong> <strong>etnologi</strong><br />
Etnologiska avdelningen<br />
1
ETNOLOGI: Kursplaner Grundnivå<br />
Innehåll:<br />
Baskurser<br />
Etnologi A, 30 Hp...................................................................3<br />
Fortsättningskurser<br />
Etnologi B, 30 Hp....................................................................9<br />
Etnologi C, 30 Hp..................................................................14<br />
Övriga kurser i Etnologi<br />
Folklore <strong>och</strong> folksed, 7,5 Hp..................................................18<br />
Introduktion i <strong>etnologi</strong>, 7,5 Hp..............................................21<br />
Socialt liv <strong>och</strong> materiella kulturprodukter, 7,5 Hp.............23<br />
Folkloristisk teori <strong>och</strong> metod, 7,5 Hp....................................25<br />
Kulturvetenskaplig teori <strong>och</strong> metod, 7,5 Hp........................28<br />
Etnologiska forskningsperspektiv, 7,5 Hp............................30<br />
2
<strong>Institutionen</strong> för <strong>kulturantropologi</strong> <strong>och</strong> <strong>etnologi</strong><br />
Etnologiska avdelningen<br />
ETNOLOGI A, 30 Hp<br />
Kursen ges inom grundnivå.<br />
Kursplanen är fastställd av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden<br />
2007-01-23.<br />
Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2013-05-27.<br />
Mål<br />
Kursen syftar till att ge kunskap om människors levnadsförhållanden i olika<br />
samhälls- <strong>och</strong> tidsmiljöer ur andlig, social <strong>och</strong> materiell aspekt. I kursen<br />
ingår insikt i <strong>etnologi</strong>ns vetenskapshistoria, källmaterial samt teorier <strong>och</strong><br />
arbetsmetoder.<br />
Förväntade studieresultat<br />
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna<br />
• diskutera <strong>och</strong> problematisera grundläggande begrepp som kultur, tradition,<br />
folklore, modernitet <strong>och</strong> genus<br />
• ha kunskaper om <strong>etnologi</strong>ns vetenskapshistoria <strong>och</strong> ämnesutveckling<br />
• återge grunddragen inom den materiella kulturen i det förindustriella sam-<br />
hället <strong>och</strong> i det industrialiserade samhället<br />
• förhålla sig till folkloristikens begrepp <strong>och</strong> uttrycksmedel<br />
• ha inblick i några av de forskningsfält, som är mest aktuella inom de sena<br />
re årens forskning<br />
• genomföra kortare skriftliga <strong>och</strong> muntliga uppgifter på ett självständigt<br />
<strong>och</strong> kritiskt sätt<br />
3
Innehåll<br />
Moment 1. Introduktion i <strong>etnologi</strong> 7,5 Hp<br />
Etnologins vetenskapshistoria <strong>och</strong> teoribildning. Kunskaper i grundläggande<br />
arbetsmetoder <strong>och</strong> <strong>etnologi</strong>skt synsätt. Kulturdefinitioner.<br />
Moment 2. Socialt liv <strong>och</strong> materiella kulturprodukter 7,5 Hp<br />
Livsformer <strong>och</strong> sociala nätverk. Näringsmönster <strong>och</strong> materiell kultur i det<br />
förindustriella samhället, agrarsamhällets förändring <strong>och</strong> det<br />
industrialiserade samhället.<br />
Moment 3. Folklore <strong>och</strong> folksed 7,5 Hp<br />
Folklig sed <strong>och</strong> rituellt beteende. Folktrons <strong>och</strong> folkdiktningens genrer,<br />
uttrycksmedel <strong>och</strong> funktioner.<br />
Moment 4. Aktuell forskning 7,5 Hp<br />
Studier i aktuell kulturforskning. Litteratur väljs efter lärarens anvisningar.<br />
Undervisning<br />
Undervisningen består av föreläsningar, lektioner, seminarier, gruppövningar,<br />
<strong>och</strong> studiebesök. Momenten följer normalt på varandra i den<br />
ordning de angivits. Deltagande i undervisningen är obligatoriskt till 75%.<br />
Behörighet<br />
Områdesbehörighet 1.<br />
Examination <strong>och</strong> betyg<br />
Momenten avslutas normalt med skriftliga prov eller skriftliga uppgifter,<br />
som utarbetas enskilt För studerande, som inte blivit godkända vid ordinarie<br />
provtillfälle, anordnas ytterligare ett provtillfälle i nära anslutning härtill. På<br />
kursen tillämpas betygsskalan Väl godkänd, Godkänd eller Icke godkänd.<br />
4
Litteratur<br />
Moment 1. Introduktion i <strong>etnologi</strong><br />
Forskning <strong>och</strong> kunskapssyn<br />
Ehn, B & Löfgren, O. Vardagslivets <strong>etnologi</strong>. Reflektioner kring en<br />
kulturvetenskap. Sthlm 1996. 182 s.<br />
Frykman, J & Löfgren, O. Den kultiverade människan. Sthlm 1979. S 11-<br />
223.<br />
Hagström, Ch. & Marander-Eklund, L, Frågelistan som källa <strong>och</strong> metod.<br />
Lund: Studentlitteratur 2005. 219 s. (Finns även som e-bok.)<br />
Svensson, B., Varför <strong>etnologi</strong> En ämnesintroduktion för nya studenter.<br />
Lund 2012. 117 s.<br />
Genus, etnicitet <strong>och</strong> identitet<br />
Ambjörnsson, F. En säker plats: alternativa familjer, relationsanarki<br />
<strong>och</strong> flersamhet bland unga queeraktivister. (Barnets familjer ur<br />
barnkulturella perspektiv. Sthlm 2009. 16 s.)<br />
Lundgren, B. Kön <strong>och</strong> genealogi i <strong>etnologi</strong>sk ämneshistoria. (B. Lundgren, I.<br />
Lövkrona & L. Martinsson, Åtskilja <strong>och</strong> förena. Etnologisk forskning<br />
om betydelser av kön. Sthlm 1996. S 13-86.)<br />
Meurling, B, Anna Birgitta Rooth – folklorist <strong>och</strong> professor. (Meddelanden<br />
2006. S 5-15).<br />
Pripp, O & Öhlander, M. Fallet Nogger Black. Antirasismens gränser.<br />
Stockholm 2008. 97 s.<br />
Tidsaspekt <strong>och</strong> historia<br />
Niemi, A. M, Historiens lockelse – om forskning kring historiebruk.<br />
(Budkavlen 2004, s. 34–45.)<br />
Wolf-Knuts, U. Tiden/historien som dimension i <strong>etnologi</strong>sk <strong>och</strong> folkloristisk<br />
forskning med speciell hänsyn till nostalgi. (Tiden <strong>och</strong> historien i<br />
1900-talets kulturforskning. Red. A. Gustavsson. Etnolore 15, <strong>Uppsala</strong><br />
1994. S 62-80.)<br />
Exempelstudier<br />
Björkquist, L., Kreatursskydd <strong>och</strong> kreatursbot. Några anteckningar om<br />
vidskepelse i samband med boskapsskötseln i äldre tid. (RIG nr 3<br />
1943, årg. 26, s. 81–99.)<br />
5
Daun, Å., Upp till kamp i Båtskärsnäs. En <strong>etnologi</strong>sk studie av ett samhälle<br />
inför industrinedläggelse. Sthlm 1974 (1969).<br />
Summa sidor: ca 1 200<br />
Moment 2. Socialt liv <strong>och</strong> materiella kulturprodukter<br />
Livsformer, näringsmönster <strong>och</strong> sociala nätverk i förmodern <strong>och</strong> modern tid<br />
Agnidakis, P., Rätten till platsen. Tillhörighet <strong>och</strong> samhörighet i två lokala<br />
industrisamhällen under omvandling. Höör 2013. S. 31–106, 194–208.<br />
Ek-Nilsson, K, Ingenjören som snille eller krigsmaskin. Modernitet <strong>och</strong><br />
ingenjörskonst. (Arvastson, G. (red.), Järnbur eller frigörelse Studier i<br />
moderniseringen av Sverige. Lund 1999. S 25–39.)<br />
Ek-Nilsson, K, Att forska om ting. <strong>Uppsala</strong> 2010. 25 s.<br />
Ek-Nilsson. K, När Sverige blev modernt. <strong>Uppsala</strong> 2006. 11 s.<br />
Franzén, A, Skiftenas skede. Jönköping 2008. S 63–108, 263–319.<br />
Hellspong, M. & Löfgren, O. Land <strong>och</strong> stad. Lund 1985. S 11-346.<br />
Isacson, M, Industrisamhället Sverige. Arbete, ideal <strong>och</strong> kulturarv. Lund<br />
2007. S. 1–95, 115–137.<br />
Larsson, J, Fäbodväsendet 1550–1920. Jamtli 2009. S. 74–113.<br />
Larsson, M, Uniformella förhandlingar. Hierarkier <strong>och</strong> genusrelationer i Postens<br />
kläder 1636–2008. Stockholm 2008. S 11–45, 254–263.<br />
Ljung, A, I Babels hus. Sjuklighet <strong>och</strong> död i det moderna samhället. (Arvastson,<br />
G. (red.), Järnbur eller frigörelse Studier i moderniseringen av Sverige.<br />
Lund 1999. S 40–55.)<br />
Sapmi – om att vara same i Sverige. Sthlm: Nordiska museet 2007. S 4-90.<br />
Materiella kulturprodukter, föremålsanalys i förmodern <strong>och</strong> modern tid<br />
Arvidsson A. m fl (red.). Människor <strong>och</strong> föremål. Sthlm 1990. S. 83-97.<br />
Folkkonsten - all tradition är förändring. Sthlm 1993, s 17-30, 37-53, 63-67.<br />
Hyltén-Cavallius, Ch., Traditionens estetik. Spelet mellan inhemsk <strong>och</strong><br />
internationell hemslöjd. Stockholm 2007. S. 31–50, 75–136, 175–227.<br />
Kjellman, G. Varats oändliga tinglighet. En studie om föremål som<br />
kulturbärare. Sthlm 1993. 203 s.<br />
Silvén, E, Bekänna färg: modernitet, maskulinitet, professionalitet. Sthlm<br />
2004. S 99-124.<br />
Summa sidor: ca 1 200<br />
6
Moment 3. Folklore <strong>och</strong> folksed<br />
Sed <strong>och</strong> rit<br />
Bringeus, N-A. Våra högtider. (Fataburen 1995, s 13-39.)<br />
Frykman, J. <strong>och</strong> Löfgren, O. (red.), Force of Habit. Exploring Everyday<br />
Culture. Lund 1996. S 5-19.<br />
Honko, L. Riter en klassifikation. (Fataburen 1976, s 71-84.)<br />
Berättelsen: Sägen <strong>och</strong> föreställning<br />
Honko, L. Memorat <strong>och</strong> folktroforskning. (Folkdikt <strong>och</strong> folktro. Red. A.B.<br />
Rooth). Lund 1978, s 93-105.<br />
af Klintberg, B. Den stulna njuren. Sägner <strong>och</strong> rykten i vår tid. Sthlm 1994.<br />
284 s. Läses kursivt.<br />
af Klintberg, B. Svenska folksägner. Sthlm 2003. S 6-78. Kursivt: s 79-289.<br />
af Klintberg, B, Sägner som modeller för handlande. (Saga <strong>och</strong> Sed 1999,<br />
S 15-26.)<br />
af Klintberg & Palmenfelt, U, Vår tids folkkultur. Sthlm 2007. S 15-79.<br />
Pettersen, Arnfinn, Blodet gleder. Om vampyrer I tradisjon og fiksjon – og<br />
litt om folklorister. (Grongstad, S. B., red., Hinsides. Folkloristiske<br />
perspektiver på det overnaturlige. Oslo: Spartacus, s. 74–95.)<br />
Ronström, O., Intressedominans <strong>och</strong> motivattraktion. Laddas ner från:<br />
nile.lub.lu.se/ojs/index.php/rig/article/download/3746/3407<br />
Östling, P-A, Rättegångar mot botare i Norrland <strong>och</strong> Svealand under 1600-<br />
talet. (Budkavlen 2010, s. 64–85.)<br />
Berättelsen: Sagor <strong>och</strong> fabler<br />
Herranen, G. (red.). Sagorna finns överallt. Perspektiv på folksagan i<br />
samhället. Sthlm 1995. S 27-88, 203-218.<br />
Peterson, P. Sagans teorier. <strong>Uppsala</strong> 1997. 25 s.<br />
Swahn, J-Ö. ( red) Svenska folksagor. Sthlm 2007 eller tidigare upplaga.<br />
Läses kursivt.<br />
Vistradition<br />
Jansson, S-B, Den levande balladen. Sthlm 1999. 233 s.<br />
Lilja, A. August Bondeson <strong>och</strong> den folkliga vissången. (Svenska Landsmål<br />
<strong>och</strong> Svenskt Folkliv 1988, s 11-23.)<br />
Den epigrammatiska diktningen<br />
Arvidsson, A, Folklorens former. Lund 1999. S 93-112.<br />
7
Barnlore, booklore, bildlore<br />
Arvidsson, A., Blomberg, S., Carlquist, J., Stenberg P. & Svensson, P.,<br />
Computer Games as Meeting Places and as Fiction. ARV, Nordic<br />
Yearbook of Folklore, 2008, s. 47–59.<br />
Engman Jonas, Så vände Bellman akterspegeln mot slottet. Om humorn i<br />
1800-talets Bellmanhistorier. (Nord Nytt 43, s. 28–36.)<br />
Hanberger, M. Katastroflore. En studie av vitsar <strong>och</strong> skämt som bildats runt<br />
Estonia <strong>och</strong> Mattias Flink. (Nord-Nytt nr 62 1996. S 109-121.)<br />
af Klintberg, B & Palmenfelt, U, Vår tids folkkultur. Sthlm 2007. S 80-254.<br />
Summa sidor: ca 1 200<br />
Moment 4. Aktuell forskning<br />
Litteratur ca 1 000 sidor läses efter lärares anvisningar.<br />
ETNOLOGI B, 30 Hp<br />
Kursen ges inom grundnivå.<br />
Kursplanen är fastställd av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden<br />
8
2007-01-23.<br />
Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2013-05-27.<br />
Mål<br />
Kursen syftar till fördjupade metodiska <strong>och</strong> teoretiska insikter inom<br />
kulturforskning. Kursens mål är också att ge insikt i <strong>etnologi</strong>skt<br />
arkivmaterial, fältarbete <strong>och</strong> kulturanalys. En tillämpning sker i form av ett<br />
mindre uppsatsarbete.<br />
Förväntade studieresultat<br />
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna<br />
• redogöra för <strong>och</strong> diskutera centrala <strong>etnologi</strong>ska teorier <strong>och</strong> metoder<br />
• förhålla sig kritiskt till valda teorier <strong>och</strong> begrepp<br />
• ha kunskap om viktiga arkivaliska materialbaser<br />
• självständigt genomföra en fältdokumentation med intervjuer<br />
• självständigt författa en kortare <strong>etnologi</strong>sk uppsats, diskutera <strong>och</strong><br />
försvara uppsatsen vid en ventilering samt genomföra en opposition<br />
på en annan students uppsats<br />
• genomföra skriftliga <strong>och</strong> muntliga uppgifter på ett självständigt <strong>och</strong><br />
kritiskt sätt<br />
Innehåll<br />
Moment 1. Folkloristisk teori <strong>och</strong> metod 7,5 Hp<br />
Metod <strong>och</strong> teori med utgångspunkt från folkloristiska problemstudier.<br />
Moment 2. Kulturvetenskaplig teori <strong>och</strong> metod 7,5 Hp<br />
Metod <strong>och</strong> teori med utgångspunkt från kulturvetenskapliga problemstudier.<br />
Moment 3. Arkivmaterial, fältarbete <strong>och</strong> kulturanalys 7,5 Hp<br />
9
Teoretiska <strong>och</strong> praktiska kunskaper i <strong>etnologi</strong>sk insamlings- <strong>och</strong> fältteknik<br />
såsom arkivmaterial, intervjuer, observation, foto, byggnadsdokumentation<br />
<strong>och</strong> ordbehandling.<br />
Moment 4. Uppsats 7,5 Hp<br />
Uppsatsen bör omfatta ca 15 maskinskrivna A4-sidor <strong>och</strong> vara<br />
probleminriktad. Den utarbetas enskilt <strong>och</strong> ventileras vid seminarium.<br />
Undervisning<br />
Undervisningen består av lektioner, seminarier, studiebesök <strong>och</strong><br />
fältövningar. Momenten följer normalt på varandra i den ordning de<br />
angivits. Deltagande i undervisningen är obligatoriskt till 75%.<br />
De studerande äger i normalfallet rätt till handledning endast under ordinarie<br />
kurstid.<br />
Behörighet<br />
För tillträde till kursen fordras genomgången Baskurs A i <strong>etnologi</strong> eller<br />
Introduktionskurs på kandidatprogrammet Kultur, samhälle <strong>och</strong> etnografi.<br />
Examination <strong>och</strong> betyg<br />
Moment 1 <strong>och</strong> 2 avslutas normalt med skriftliga prov eller skriftliga<br />
uppgifter, som utarbetas enskilt. Moment 3 fullgöres genom närvaro <strong>och</strong><br />
enskilda uppgifter. Moment 4 fullgöres genom närvaro <strong>och</strong> uppsatsventilering.<br />
Opponentuppdrag är obligatoriskt.<br />
För studerande, som inte blivit godkända vid ordinarie provtillfälle, anordnas<br />
ytterligare ett provtillfälle i nära anslutning härtill. På kursen tillämpas<br />
betygsskalan Väl godkänd, Godkänd eller Icke godkänd med undantag för<br />
moment 3, där endast de båda sistnämnda betygen finns.<br />
Litteratur<br />
10
Moment 1. Folkloristisk teori <strong>och</strong> metod<br />
Begreppet folklore<br />
Arvidsson, Alf, Folklorens former. Lund: Studentlitteratur, 1999, s. 9–23.<br />
Genre- <strong>och</strong> strukturanalys<br />
Peterson, P., Genrer <strong>och</strong> genreanalys i den folkliga dikten.<br />
<strong>Uppsala</strong> 2009. 11 s.<br />
Sandberg, Christina, An Application of Propp’s Morhology to<br />
Commemorative Verses in Death Notices. (ARV 2004, s. 173–196.)<br />
Stattin, J. Näcken. Spelman eller gränsvakt Sthlm, 2008. 105 s.<br />
Levnadsberättelser<br />
Arvidsson, A. Livet som berättelse: Studier i levnadshistoriska intervjuer.<br />
Lund 1998. Kap 1,2,4.<br />
Marander-Eklund, L. ”Det var så vanligt med hemmafruar då, det var så på<br />
den tiden” – motstånd <strong>och</strong> anpassning som narrativa strategier. I:<br />
Ronström, Drakos & Engman (red.), Folkloristikens aktuella<br />
utmaningar. Visby 2013. S. 154-175.<br />
Kontext <strong>och</strong> performance<br />
Kaivola-Bregenhøj, A. The context of narrating. (R. Kvideland (red), Folk-<br />
lore processed. Helsinki 1992, s. 153–166.)<br />
Gunnel, T. & Ronström, O. Folklore <strong>och</strong> Performance Studies – en<br />
introduktion. I: Ronström, Drakos & Engman (red.),<br />
Folkloristikens aktuella utmaningar. Visby 2013. S. 21-55.<br />
Ritual, gestaltning, berättande<br />
Gustafsson, L., Den förtrollade zonen. Lekar med tid, rum <strong>och</strong> identitet<br />
under Medeltidsveckan på Gotland. Nora: Nya Doxa 2002. (315<br />
s. varav kap. 2 kursivt.)<br />
Meurling, B., Steg som försvinner. Memorat <strong>och</strong> personliga<br />
erfarenhetsberättelser i slottsmiljö. I: Meddelanden nr 50 2008.<br />
27 s.<br />
Intertextualitet <strong>och</strong> berättarbarhet<br />
Nylund Skog, S., 2012. Livets vägar. Svenska judinnors berättelser om<br />
11
förskingring, förintelse, förtryck <strong>och</strong> frihet. <strong>Uppsala</strong> 2012. S. 41-<br />
72.<br />
Shuman, A., 2005. Other people's stories: entitlement claims and the critique<br />
of empathy. Urbana 2005. S.1-27.<br />
Tillämpade studier<br />
Henriksson, B., ”Var trogen i allt”. Den goda kvinnan som konstruktion i<br />
svenska <strong>och</strong> finlandssvenska minnesböcker 1800-1980. Åbo 2007.<br />
245 s. (Kan även laddas ner som PDF-fil på:<br />
oa.doria.fi/handle/10024/15170)<br />
Johansson, B. Kom <strong>och</strong> ät! Jag ska bara dö först... Datorn i barns vardag.<br />
Göteborg 2000. 250 s.<br />
Nylund Skog, S., Ambivalenta upplevelser & mångtydiga berättelser. En<br />
<strong>etnologi</strong>sk studie av barnafödande. Stockholm 2002. (243 s., varav c:a<br />
30 s. intensiv läsning, resten kursivt.)<br />
Ca 1 200 sidor.<br />
Moment 2. Kulturvetenskaplig teori <strong>och</strong> metod<br />
Borda, B & Lundin S. Vem får grädden på tårtan (Rig 1986:3 s 66-85)<br />
Bremer, Signe. Kroppslinjer. Kön, transsexualism <strong>och</strong> kropp i berättelser om<br />
könskorrigering. Göteborg & Stockholm 2011.160 s.<br />
Ehn, B. & Löfgren, O. Kulturanalyser. Malmö 2001. 180 s.<br />
Hirdman, Yvonne. Genussystemet. Teoretiska funderingar kring kvinnors<br />
sociala underordning. <strong>Uppsala</strong>: Maktutredningen 23. 1988, 35 s.<br />
Lindelöf, Karin S., Om vi nu ska bli som Europa. Könsskapande <strong>och</strong><br />
normalitet bland unga kvinnor i transitionens Polen. Göteborg:<br />
Makadam, 2006.<br />
Nehls, E, Vägval. Lastbilsförare i fjärrtrafik – perspektiv på yrkeskultur <strong>och</strong><br />
genus. Göteborg, 2004. 218 s.<br />
Rosales, René Leon. Vid framtidens hitersta gräns. Om maskulina elevpositioner<br />
i en multietnisk skola. Tumba, 2010.160 s.<br />
Åström, L. Skärvor av kvinnoliv. <strong>Uppsala</strong> 2002. 90 s.<br />
Ca 1 000 sidor<br />
Moment 3. Arkivmaterial, fältarbete <strong>och</strong> kulturanalys<br />
12
Kaijser, L & Öhlander, M. Etnologiskt fältarbete. Lund 2011. 176 s.<br />
Lilja, A, ”Svara nu snällt på den lista, jag nu sänder!” – Om frågelistan som<br />
<strong>etnologi</strong>sk arbetsmetod. <strong>Uppsala</strong> 2007. 16 s.<br />
Ca 140 sidor<br />
Moment 4. Uppsats<br />
Referenslitteratur<br />
Peterson, P. Uppsatsskrivning i <strong>etnologi</strong>. <strong>Uppsala</strong> 2008. Ca 15 s.<br />
ETNOLOGI C, 30 Hp<br />
Kursen ges inom grundnivå.<br />
13
Kursplanen är fastställd av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden<br />
2007-01-23.<br />
Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2013-05-27.<br />
Mål<br />
Kursen syftar till att ge vidgade <strong>och</strong> fördjupade insikter inom kulturvetenskapliga<br />
forskningsfält <strong>och</strong> dess teori <strong>och</strong> metod. Kursen är forskningsförberedande.<br />
En tillämpning av insikterna sker i form av skriftligt examensarbete.<br />
Förväntade studieresultat<br />
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna<br />
• föra en självständig diskussion utifrån ett urval centrala vetenskapliga<br />
texter<br />
• söka <strong>och</strong> kritiskt värdera vetenskapliga texter inom uppsatsområdet<br />
• självständigt avgränsa <strong>och</strong> genomföra en mindre forskningsuppgift i<br />
form av ett vetenskapligt examensarbete<br />
• försvara sin uppsats vid en ventilering samt självständigt genomföra<br />
en opposition på en annan students uppsats<br />
• genomföra skriftliga <strong>och</strong> muntliga uppgifter på ett kritiskt <strong>och</strong> kvalificerat<br />
sätt<br />
Innehåll<br />
Moment 1. Forskningsperspektiv 7,5 Hp<br />
Teoretisk <strong>och</strong> metodisk fördjupning inom olika problemområden.<br />
Moment 2. Aktuell forskning 7,5 Hp<br />
Fördjupade studier inom aktuell forskning. Kulturvetenskapliga texter <strong>och</strong><br />
retorik. Litteraturval utarbetas av den studerande i samarbete med<br />
examinator.<br />
Moment 3. Examensarbete 15 Hp<br />
Utarbetande av vetenskapligt examensarbete, som bör omfatta 25-30<br />
maskinskrivna A4-sidor <strong>och</strong> utarbetas enskilt. Arbetet ventileras vid<br />
seminarium.<br />
14
Undervisning<br />
Undervisningen består av seminarier <strong>och</strong> handledning. Deltagande i<br />
undervisningen är obligatoriskt till 75%. De studerande äger i normalfallet<br />
rätt till handledning endast under ordinarie kurstid.<br />
Behörighet<br />
För tillträde till kursen fordras genomgången Fortsättningskurs B eller AB.<br />
Examination <strong>och</strong> betyg<br />
Moment 1 <strong>och</strong> 2 avslutas normalt med skriftliga uppgifter. Examensarbetet<br />
ventileras <strong>och</strong> betygsätts. Opponentuppdrag är obligatoriskt. För studerande,<br />
som inte blivit godkända vid ordinarie provtillfälle, anordnas ytterligare ett<br />
provtillfälle i nära anslutning härtill. På kursen tillämpas betygsskalan Väl<br />
godkänd, Godkänd eller Icke godkänd.<br />
Litteratur<br />
Moment 1. Forskningsperspektiv<br />
Vetenskapsteori <strong>och</strong> forskningsöversikter<br />
Månsson, P. Moderna samhällsteorier. Sthlm 1998. S 25-146, 305-445.<br />
Maktordningar<br />
Ahmed, S. ”Vithetens fenomenologi”. Tidskrift För Genusvetenskap 2011 (1-<br />
2): s. 48-69.<br />
Ahmed, S. ”Orientations. Toward a queer phenomenology”. GLQ 2006 1: s.<br />
543-574.<br />
Lykke, Nina, “Intersektionalitet – ett användbart begrepp för<br />
genusforskningen”, Kvinnovetenskaplig tidskrift 2003 (1). s.47-55.<br />
Martinsson, L. ”Utbrända eldsjälar. Om intersektionalitet <strong>och</strong> den (o)möjliga<br />
kritiken.” I: Framtidens feminismer: intersektionella interventioner i<br />
15
den feministiska debatten, Hägersten 2007, s. 67-79.<br />
Svensson, I. ”Vi känner oss fram. Reflektioner kring metodologi.” I: (red).<br />
Maria Jönsson, Ingeborg Svensson <strong>och</strong> Anneli Brännström<br />
Öhman. Att känna sig fram: Känslor i humanistisk forskning. Umeå<br />
2011, s. 66-85.<br />
Vallström, M. ”Att göra skillnad: om migration, arbete <strong>och</strong> kön i<br />
skogsarbetarbyar 1950-1975”. Scandia 2010(76):1, s. 73-99.<br />
Folklore: textualisering <strong>och</strong> media<br />
Buchan, D. Folkloristic methodology and a modern legend. (R. Kvideland<br />
(ed), Folklore processed. Helsinki 1992. S 89-103).<br />
Hagström, Ch., En etnolog i Azeroth. Reflektioner kring ett fältarbete i<br />
World of Warcraft. I: Nätverket nr 17 2010, s. 39-46.<br />
http://natverket.<strong>etnologi</strong>.uu.se/volym/17/17_7.pdf<br />
Hathaway, R. V, ”Life in the TV”: The Visual Nature of 9/11 Lore and Its<br />
Impact on Vernacular Response. (Journal of Folklore Research, Vol<br />
42, No 1, 2005, s 33-56) (Tillgänglig som elektronisk publikation).<br />
Heggli, G. Ukebladet og leserne. Om muntlighetsbegrepets relevans.<br />
(Tradisjon Årg. 26, 2/1996, s 27-33.)<br />
Honko, L. Att synliggöra textualiseringsprocessen. (Tradisjon nr 1, 1998. S<br />
33-40.)<br />
Jensen, Ch., Etnologi og folkloristik på nettet. I: Nätverket nr 17 2010,<br />
s. 3-7. http://natverket.<strong>etnologi</strong>.uu.se/volym/17/17_7.pdf<br />
Kaijser, L., Reflektioner kring ett skivsläpp. I: Nätverket nr 17 2010,<br />
s. 57-62. http://natverket.<strong>etnologi</strong>.uu.se/volym/17/17_7.pdf<br />
Summa sidor: ca 1 000.<br />
Moment 2. Aktuell forskning<br />
Litteraturval ca 1 000 sidor utarbetas i samråd med examinator.<br />
Moment 3. Examensarbete<br />
Referenslitteratur<br />
16
Peterson, P. Uppsatsskrivning i <strong>etnologi</strong>. <strong>Uppsala</strong> 2008. Ca 15 s.<br />
FOLKLORE OCH FOLKSED, 7,5 Hp<br />
Kursen ges inom grundnivå.<br />
17
Kursplanen är fastställd av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden<br />
2007-01-23.<br />
Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2013-05-27<br />
Mål<br />
Kursen syftar till att ge kunskap om folktro, folkföreställningar <strong>och</strong><br />
folkdiktning i Sverige med tonvikt lagd på det förindustriella samhället.<br />
Förväntade studieresultat<br />
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna<br />
• förhålla sig till folkloristikens vetenskapliga begrepp <strong>och</strong> uttrycksmedel<br />
• återge grunddragen inom det folkloristiska kunskapsfältet<br />
• diskutera <strong>och</strong> problematisera grundläggande frågeställningar inom det<br />
folkloristiska området<br />
Innehåll<br />
Folklig sed <strong>och</strong> rituellt beteende. Folktrons <strong>och</strong> folkdiktningens genrer,<br />
uttrycksmedel <strong>och</strong> funktioner.<br />
Undervisning<br />
Undervisningen ges i form av föreläsningar <strong>och</strong> studiebesök. Deltagande i<br />
undervisningen är obligatoriskt till 75%.<br />
Behörighet<br />
Områdesbehörighet 1.<br />
Begränsning ifråga om tillgodoräkning<br />
Kursen får inte medtas i högskoleexamen tillsammans med Baskurs A, 20<br />
poäng eller Baskurs AB, 40 poäng, i <strong>etnologi</strong>.<br />
Examination <strong>och</strong> betyg<br />
Momenten avslutas normalt med skriftliga prov eller skriftliga uppgifter,<br />
som utarbetas enskilt. För studerande, som inte blivit godkända vid ordinarie<br />
provtillfälle, anordnas ytterligare ett provtillfälle i nära anslutning härtill.<br />
På kursen tillämpas betygsskalan Väl godkänd, Godkänd eller Icke godkänd.<br />
18
Litteratur<br />
Sed <strong>och</strong> rit<br />
Bringeus, N-A. Våra högtider. (Fataburen 1995, s 13-39.)<br />
Frykman, J. <strong>och</strong> Löfgren, O. (red.), Force of Habit. Exploring Everyday<br />
Culture. Lund 1996. S 5-19.<br />
Honko, L. Riter en klassifikation. (Fataburen 1976, s 71-84.)<br />
Berättelsen: Sägen <strong>och</strong> föreställning<br />
Honko, L. Memorat <strong>och</strong> folktroforskning. (Folkdikt <strong>och</strong> folktro. Red. A.B.<br />
Rooth). Lund 1978, s 93-105.<br />
af Klintberg, B. Den stulna njuren. Sägner <strong>och</strong> rykten i vår tid. Sthlm 1994.<br />
284 s. Läses kursivt.<br />
af Klintberg, B. Svenska folksägner. Sthlm 2003. S 6-78. Kursivt: s 79-289.<br />
af Klintberg, B, Sägner som modeller för handlande. (Saga <strong>och</strong> Sed 1999,<br />
S 15-26.)<br />
af Klintberg & Palmenfelt, U, Vår tids folkkultur. Sthlm 2007. S 15-79.<br />
Pettersen, Arnfinn, Blodet gleder. Om vampyrer I tradisjon og fiksjon – og<br />
litt om folklorister. (Grongstad, S. B., red., Hinsides. Folkloristiske<br />
perspektiver på det overnaturlige. Oslo: Spartacus, s. 74–95.)<br />
Ronström, O., Intressedominans <strong>och</strong> motivattraktion. Laddas ner från:<br />
nile.lub.lu.se/ojs/index.php/rig/article/download/3746/3407<br />
Östling, P-A, Rättegångar mot botare i Norrland <strong>och</strong> Svealand under 1600-<br />
talet. (Budkavlen 2010, s. 64–85.)<br />
Berättelsen: Sagor <strong>och</strong> fabler<br />
Herranen, G. (red.). Sagorna finns överallt. Perspektiv på folksagan i<br />
samhället. Sthlm 1995. S 27-88, 203-218.<br />
Peterson, P. Sagans teorier. <strong>Uppsala</strong> 1997. 25 s.<br />
Swahn, J-Ö. ( red) Svenska folksagor. Sthlm 2007 eller tidigare upplaga.<br />
Läses kursivt.<br />
Vistradition<br />
Jansson, S-B, Den levande balladen. Sthlm 1999. 233 s.<br />
Lilja, A. August Bondeson <strong>och</strong> den folkliga vissången. (Svenska Landsmål<br />
<strong>och</strong> Svenskt Folkliv 1988, s 11-23.)<br />
Den epigrammatiska diktningen<br />
19
Arvidsson, A, Folklorens former. Lund 1999. S 93-112.<br />
Barnlore, booklore, bildlore<br />
Arvidsson, A., Blomberg, S., Carlquist, J., Stenberg P. & Svensson, P.,<br />
Computer Games as Meeting Places and as Fiction. ARV, Nordic<br />
Yearbook of Folklore, 2008, s. 47–59.<br />
Engman Jonas, Så vände Bellman akterspegeln mot slottet. Om humorn i<br />
1800-talets Bellmanhistorier. (Nord Nytt 43, s. 28–36.)<br />
Hanberger, M. Katastroflore. En studie av vitsar <strong>och</strong> skämt som bildats runt<br />
Estonia <strong>och</strong> Mattias Flink. (Nord-Nytt nr 62 1996. S 109-121.)<br />
af Klintberg, B & Palmenfelt, U, Vår tids folkkultur. Sthlm 2007. S 80-254.<br />
Summa sidor: ca 1 200<br />
INTRODUKTION I ETNOLOGI , 7,5 Hp<br />
Kursen ges inom grundnivå.<br />
20
Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen 2007-10-09.<br />
Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2013-05-27.<br />
Mål<br />
Kursen syftar till att ge kunskaper i <strong>etnologi</strong>ns vetenskapshistoria <strong>och</strong><br />
teoribildning samt i grundläggande arbetsmetoder <strong>och</strong> <strong>etnologi</strong>skt synsätt.<br />
Förväntade studieresultat<br />
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna<br />
• diskutera <strong>och</strong> problematisera grundläggande begrepp som kultur, tradition,<br />
folklore, modernitet <strong>och</strong> genus<br />
• ha kunskaper om <strong>etnologi</strong>ns vetenskapshistoria <strong>och</strong> ämnesutveckling<br />
• diskutera <strong>och</strong> problematisera grundläggande frågeställningar inom<br />
kursens område<br />
Undervisning<br />
Undervisningen ges i form av föreläsningar <strong>och</strong> studiebesök. Deltagande i<br />
undervisningen är obligatoriskt till 75%.<br />
Behörighet<br />
Områdesbehörighet 1.<br />
Begränsning ifråga om tillgodoräkning<br />
Kursen får inte medtas i högskoleexamen tillsammans med Baskurs A, 30<br />
hp eller Baskurs AB, 60 hp, i <strong>etnologi</strong>.<br />
Examination <strong>och</strong> betyg<br />
Momenten avslutas normalt med skriftliga prov eller skriftliga uppgifter,<br />
som utarbetas enskilt. För studerande, som inte blivit godkända vid ordinarie<br />
provtillfälle, anordnas ytterligare ett provtillfälle i nära anslutning härtill.<br />
På kursen tillämpas betygsskalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.<br />
Litteratur<br />
Forskning <strong>och</strong> kunskapssyn<br />
21
Ehn, B & Löfgren, O. Vardagslivets <strong>etnologi</strong>. Reflektioner kring en<br />
kulturvetenskap. Sthlm 1996. 182 s.<br />
Frykman, J & Löfgren, O. Den kultiverade människan. Sthlm 1979. S 11-<br />
223.<br />
Hagström, Ch. & Marander-Eklund, L, Frågelistan som källa <strong>och</strong> metod.<br />
Lund: Studentlitteratur 2005. 219 s. (Finns även som e-bok.)<br />
Svensson, B., Varför <strong>etnologi</strong> En ämnesintroduktion för nya studenter.<br />
Lund 2012. 117 s.<br />
Genus, etnicitet <strong>och</strong> identitet<br />
Ambjörnsson, F. En säker plats: alternativa familjer, relationsanarki<br />
<strong>och</strong> flersamhet bland unga queeraktivister. (Barnets familjer ur<br />
barnkulturella perspektiv. Sthlm 2009. 16 s.)<br />
Lundgren, B. Kön <strong>och</strong> genealogi i <strong>etnologi</strong>sk ämneshistoria. (B. Lundgren, I.<br />
Lövkrona & L. Martinsson, Åtskilja <strong>och</strong> förena. Etnologisk forskning<br />
om betydelser av kön. Sthlm 1996. S 13-86.)<br />
Meurling, B, Anna Birgitta Rooth – folklorist <strong>och</strong> professor. (Meddelanden<br />
2006. S 5-15).<br />
Pripp, O & Öhlander, M. Fallet Nogger Black. Antirasismens gränser.<br />
Stockholm 2008. 97 s.<br />
Tidsaspekt <strong>och</strong> historia<br />
Niemi, A. M, Historiens lockelse – om forskning kring historiebruk.<br />
(Budkavlen 2004, s. 34–45.)<br />
Wolf-Knuts, U. Tiden/historien som dimension i <strong>etnologi</strong>sk <strong>och</strong> folkloristisk<br />
forskning med speciell hänsyn till nostalgi. (Tiden <strong>och</strong> historien i<br />
1900-talets kulturforskning. Red. A. Gustavsson. Etnolore 15, <strong>Uppsala</strong><br />
1994. S 62-80.)<br />
Exempelstudier<br />
Björkquist, L., Kreatursskydd <strong>och</strong> kreatursbot. Några anteckningar om<br />
vidskepelse i samband med boskapsskötseln i äldre tid. (RIG nr 3<br />
1943, årg. 26, s. 81–99.)<br />
Daun, Å., Upp till kamp i Båtskärsnäs. En <strong>etnologi</strong>sk studie av ett samhälle<br />
inför industrinedläggelse. Sthlm 1974 (1969).<br />
Summa sidor: ca 1 200<br />
SOCIALT LIV OCH MATERIELLA KULTURPRODUKTER, 7,5 Hp<br />
Kursen ges inom grundnivå.<br />
22
Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen 2007-10-09.<br />
Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2013-05-27.<br />
Mål<br />
Kursen syftar till att ge kunskap om livsformer <strong>och</strong> sociala nätverk,<br />
näringsmönster <strong>och</strong> materiell kultur i det förindustriella samhället, under<br />
agrarsamhällets förändring <strong>och</strong> i det industrialiserade samhället.<br />
Förväntade studieresultat<br />
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna<br />
• förhålla sig till de vetenskapliga begrepp <strong>och</strong> uttrycksmedel, som är<br />
centrala inom kursens område<br />
• återge grunddragen inom den materiella kulturen i det förindustriella sam-<br />
hället <strong>och</strong> i det industrialiserade samhället<br />
• diskutera <strong>och</strong> problematisera grundläggande frågeställningar inom<br />
kursens område<br />
Undervisning<br />
Undervisningen ges i form av föreläsningar <strong>och</strong> studiebesök. Deltagande i<br />
undervisningen är obligatoriskt till 75%.<br />
Behörighet<br />
Områdesbehörighet 1.<br />
Begränsning ifråga om tillgodoräkning<br />
Kursen får inte medtas i högskoleexamen tillsammans med Baskurs A, 30<br />
hp eller Baskurs AB, 60 hp, i <strong>etnologi</strong>.<br />
Examination <strong>och</strong> betyg<br />
Momenten avslutas normalt med skriftliga prov eller skriftliga uppgifter,<br />
som utarbetas enskilt. För studerande, som inte blivit godkända vid ordinarie<br />
provtillfälle, anordnas ytterligare ett provtillfälle i nära anslutning härtill.<br />
På kursen tillämpas betygsskalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.<br />
Litteratur<br />
Livsformer, näringsmönster <strong>och</strong> sociala nätverk i förmodern <strong>och</strong> modern tid<br />
23
Agnidakis, P., Rätten till platsen. Tillhörighet <strong>och</strong> samhörighet i två lokala<br />
industrisamhällen under omvandling. Höör 2013. S. 31–106, 194–208.<br />
Ek-Nilsson, K, Ingenjören som snille eller krigsmaskin. Modernitet <strong>och</strong><br />
ingenjörskonst. (Arvastson, G. (red.), Järnbur eller frigörelse Studier i<br />
moderniseringen av Sverige. Lund 1999. S 25–39.)<br />
Ek-Nilsson, K, Att forska om ting. <strong>Uppsala</strong> 2010. 25 s.<br />
Ek-Nilsson. K, När Sverige blev modernt. <strong>Uppsala</strong> 2006. 11 s.<br />
Franzén, A, Skiftenas skede. Jönköping 2008. S 63–108, 263–319.<br />
Hellspong, M. & Löfgren, O. Land <strong>och</strong> stad. Lund 1985. S 11-346.<br />
Isacson, M, Industrisamhället Sverige. Arbete, ideal <strong>och</strong> kulturarv. Lund<br />
2007. S. 1–95, 115–137.<br />
Larsson, J, Fäbodväsendet 1550–1920. Jamtli 2009. S. 74–113.<br />
Larsson, M, Uniformella förhandlingar. Hierarkier <strong>och</strong> genusrelationer i Postens<br />
kläder 1636–2008. Stockholm 2008. S 11–45, 254–263.<br />
Ljung, A, I Babels hus. Sjuklighet <strong>och</strong> död i det moderna samhället. (Arvastson,<br />
G. (red.), Järnbur eller frigörelse Studier i moderniseringen av Sverige.<br />
Lund 1999. S 40–55.)<br />
Sapmi – om att vara same i Sverige. Sthlm: Nordiska museet 2007. S 4-90.<br />
Materiella kulturprodukter, föremålsanalys i förmodern <strong>och</strong> modern tid<br />
Arvidsson A. m fl (red.). Människor <strong>och</strong> föremål. Sthlm 1990. S. 83-97.<br />
Folkkonsten - all tradition är förändring. Sthlm 1993, s 17-30, 37-53, 63-67.<br />
Hyltén-Cavallius, Ch., Traditionens estetik. Spelet mellan inhemsk <strong>och</strong><br />
internationell hemslöjd. Stockholm 2007. S. 31–50, 75–136, 175–227.<br />
Kjellman, G. Varats oändliga tinglighet. En studie om föremål som<br />
kulturbärare. Sthlm 1993. 203 s.<br />
Silvén, E, Bekänna färg: modernitet, maskulinitet, professionalitet. Sthlm<br />
2004. S 99-124.<br />
Summa sidor: ca 1 200<br />
FOLKLORISTISK TEORI OCH METOD, 7,5 Hp<br />
Kursen ges inom grundnivå.<br />
24
Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen 2007-10-09.<br />
Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2013-05-27.<br />
Mål<br />
Kursen syftar till att ge kunskaper i centrala folkloristiska teorier <strong>och</strong><br />
metoder.<br />
Förväntade studieresultat<br />
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna<br />
• diskutera <strong>och</strong> problematisera grundläggande folkloristiska teorier <strong>och</strong><br />
begrepp<br />
• förhålla sig kritiskt till valda teorier <strong>och</strong> begrepp<br />
• diskutera <strong>och</strong> problematisera grundläggande frågeställningar inom<br />
kursens område<br />
Undervisning<br />
Undervisningen ges i form av föreläsningar <strong>och</strong> studiebesök. Deltagande i<br />
undervisningen är obligatoriskt till 75%.<br />
Behörighet<br />
Genomgången kurs Folkdiktning <strong>och</strong> folktro, 7,5 hp alternativt Baskurs A i<br />
<strong>etnologi</strong>.<br />
Begränsning ifråga om tillgodoräkning<br />
Kursen får inte medtas i högskoleexamen tillsammans med Fortsättningskurs<br />
B, 30 hp eller Baskurs AB, 60 hp, i <strong>etnologi</strong>.<br />
Examination <strong>och</strong> betyg<br />
Momenten avslutas normalt med skriftliga prov eller skriftliga uppgifter,<br />
som utarbetas enskilt. För studerande, som inte blivit godkända vid ordinarie<br />
provtillfälle, anordnas ytterligare ett provtillfälle i nära anslutning härtill.<br />
På kursen tillämpas betygsskalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.<br />
Litteratur<br />
25
Begreppet folklore<br />
Arvidsson, Alf, Folklorens former. Lund: Studentlitteratur, 1999, s. 9–23.<br />
Genre- <strong>och</strong> strukturanalys<br />
Peterson, P., Genrer <strong>och</strong> genreanalys i den folkliga dikten.<br />
<strong>Uppsala</strong> 2009. 11 s.<br />
Sandberg, Christina, An Application of Propp’s Morhology to<br />
Commemorative Verses in Death Notices. (ARV 2004, s. 173–196.)<br />
Stattin, J. Näcken. Spelman eller gränsvakt Sthlm, 2008. 105 s.<br />
Levnadsberättelser<br />
Arvidsson, A. Livet som berättelse: Studier i levnadshistoriska intervjuer.<br />
Lund 1998. Kap 1,2,4.<br />
Marander-Eklund, L. ”Det var så vanligt med hemmafruar då, det var så på<br />
den tiden” – motstånd <strong>och</strong> anpassning som narrativa strategier. I:<br />
Ronström, Drakos & Engman (red.), Folkloristikens aktuella<br />
utmaningar. Visby 2013. S. 154-175.<br />
Kontext <strong>och</strong> performance<br />
Kaivola-Bregenhøj, A. The context of narrating. (R. Kvideland (red), Folk-<br />
lore processed. Helsinki 1992, s. 153–166.)<br />
Gunnel, T. & Ronström, O. Folklore <strong>och</strong> Performance Studies – en<br />
introduktion. I: Ronström, Drakos & Engman (red.),<br />
Folkloristikens aktuella utmaningar. Visby 2013. S. 21-55.<br />
Ritual, gestaltning, berättande<br />
Gustafsson, L., Den förtrollade zonen. Lekar med tid, rum <strong>och</strong> identitet<br />
under Medeltidsveckan på Gotland. Nora: Nya Doxa 2002. (315<br />
s. varav kap. 2 kursivt.)<br />
Meurling, B., Steg som försvinner. Memorat <strong>och</strong> personliga<br />
erfarenhetsberättelser i slottsmiljö. I: Meddelanden nr 50 2008.<br />
27 s.<br />
Intertextualitet <strong>och</strong> berättarbarhet<br />
26
Nylund Skog, S., 2012. Livets vägar. Svenska judinnors berättelser om<br />
förskingring, förintelse, förtryck <strong>och</strong> frihet. <strong>Uppsala</strong> 2012. S. 41-<br />
72.<br />
Shuman, A., 2005. Other people's stories: entitlement claims and the critique<br />
of empathy. Urbana 2005. S.1-27.<br />
Tillämpade studier<br />
Henriksson, B., ”Var trogen i allt”. Den goda kvinnan som konstruktion i<br />
svenska <strong>och</strong> finlandssvenska minnesböcker 1800-1980. Åbo 2007.<br />
245 s. (Kan även laddas ner som PDF-fil på:<br />
oa.doria.fi/handle/10024/15170)<br />
Johansson, B. Kom <strong>och</strong> ät! Jag ska bara dö först... Datorn i barns vardag.<br />
Göteborg 2000. 250 s.<br />
Nylund Skog, S., Ambivalenta upplevelser & mångtydiga berättelser. En<br />
<strong>etnologi</strong>sk studie av barnafödande. Stockholm 2002. (243 s., varav c:a<br />
30 s. intensiv läsning, resten kursivt.)<br />
Ca 1 200 sidor.<br />
KULTURVETENSKAPLIG TEORI OCH METOD, 7,5 Hp<br />
Kursen ges inom grundnivå.<br />
27
Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen 2007-10-09.<br />
Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2013-05-27.<br />
Mål<br />
Kursen syftar till att ge kunskaper i centrala kulturvetenskapliga teorier <strong>och</strong><br />
metoder inom <strong>etnologi</strong>n.<br />
Förväntade studieresultat<br />
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna<br />
• diskutera <strong>och</strong> problematisera grundläggande kulturvetenskapliga teorier<br />
<strong>och</strong> begrepp<br />
• förhålla sig kritiskt till valda teorier <strong>och</strong> begrepp<br />
• diskutera <strong>och</strong> problematisera grundläggande frågeställningar inom<br />
kursens område<br />
Undervisning<br />
Undervisningen ges i form av föreläsningar <strong>och</strong> studiebesök. Deltagande i<br />
undervisningen är obligatoriskt till 75%.<br />
Behörighet<br />
Genomgången kurs Socialt liv <strong>och</strong> materiella kulturprodukter, 7,5 hp<br />
alternativt Baskurs A i <strong>etnologi</strong>.<br />
Begränsning ifråga om tillgodoräkning<br />
Kursen får inte medtas i högskoleexamen tillsammans med Fortsättningskurs<br />
B, 30 hp eller Baskurs AB, 60 hp, i <strong>etnologi</strong>.<br />
Examination <strong>och</strong> betyg<br />
Momenten avslutas normalt med skriftliga prov eller skriftliga uppgifter,<br />
som utarbetas enskilt. För studerande, som inte blivit godkända vid ordinarie<br />
provtillfälle, anordnas ytterligare ett provtillfälle i nära anslutning härtill.<br />
På kursen tillämpas betygsskalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.<br />
Litteratur<br />
Borda, B & Lundin S. Vem får grädden på tårtan (Rig 1986:3 s 66-85)<br />
Bremer, Signe. Kroppslinjer. Kön, transsexualism <strong>och</strong> kropp i berättelser om<br />
könskorrigering. Göteborg & Stockholm 2011.160 s.<br />
28
Ehn, B. & Löfgren, O. Kulturanalyser. Malmö 2001. 180 s.<br />
Hirdman, Yvonne. Genussystemet. Teoretiska funderingar kring kvinnors<br />
sociala underordning. <strong>Uppsala</strong>: Maktutredningen 23. 1988, 35 s.<br />
Lindelöf, Karin S., Om vi nu ska bli som Europa. Könsskapande <strong>och</strong><br />
normalitet bland unga kvinnor i transitionens Polen. Göteborg:<br />
Makadam, 2006.<br />
Nehls, E, Vägval. Lastbilsförare i fjärrtrafik – perspektiv på yrkeskultur <strong>och</strong><br />
genus. Göteborg, 2004. 218 s.<br />
Rosales, René Leon. Vid framtidens hitersta gräns. Om maskulina elevpositioner<br />
i en multietnisk skola. Tumba, 2010.160 s.<br />
Åström, L. Skärvor av kvinnoliv. <strong>Uppsala</strong> 2002. 90 s.<br />
Ca 1 000 sidor<br />
ETNOLOGISKA FORSKNINGSPERSPEKTIV, 7,5 Hp<br />
Kursen ges inom grundnivå.<br />
29
Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen 2007-10-09.<br />
Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2013-05-27.<br />
Mål<br />
Kursen syftar till att ge fördjupade kunskaper inom centrala <strong>etnologi</strong>ska<br />
problemområden med utgångspunkt från vetenskapsteoretiska, kulturvetenskapliga<br />
<strong>och</strong> folkloristiska texter.<br />
Förväntade studieresultat<br />
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna<br />
• problematisera valda vetenskapsteoretiska frågor av betydelse för <strong>etnologi</strong>n<br />
• förhålla sig kritiskt till valda teorier <strong>och</strong> begrepp<br />
• föra en självständig diskussion utifrån ett urval centrala vetenskapliga<br />
texter<br />
Undervisning<br />
Undervisningen ges i form av föreläsningar <strong>och</strong> studiebesök. Deltagande i<br />
undervisningen är obligatoriskt till 75%.<br />
Behörighet<br />
40 p/60 hp från tidigare högskolestudier.<br />
Begränsning ifråga om tillgodoräkning<br />
Kursen får inte medtas i högskoleexamen tillsammans med Fortsättningskurs<br />
C, 30 hp, i <strong>etnologi</strong>.<br />
Examination <strong>och</strong> betyg<br />
Momenten avslutas normalt med skriftliga prov eller skriftliga uppgifter,<br />
som utarbetas enskilt. För studerande, som inte blivit godkända vid ordinarie<br />
provtillfälle, anordnas ytterligare ett provtillfälle i nära anslutning härtill.<br />
På kursen tillämpas betygsskalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.<br />
Litteratur<br />
Vetenskapsteori <strong>och</strong> forskningsöversikter<br />
Månsson, P. Moderna samhällsteorier. Sthlm 1998. S 25-146, 305-445.<br />
Maktordningar<br />
30
Ahmed, S. ”Vithetens fenomenologi”. Tidskrift För Genusvetenskap 2011 (1-<br />
2): s. 48-69.<br />
Ahmed, S. ”Orientations. Toward a queer phenomenology”. GLQ 2006 1: s.<br />
543-574.<br />
Lykke, Nina, “Intersektionalitet – ett användbart begrepp för<br />
genusforskningen”, Kvinnovetenskaplig tidskrift 2003 (1). s.47-55.<br />
Martinsson, L. ”Utbrända eldsjälar. Om intersektionalitet <strong>och</strong> den (o)möjliga<br />
kritiken.” I: Framtidens feminismer: intersektionella interventioner i<br />
den feministiska debatten, Hägersten 2007, s. 67-79.<br />
Svensson, I. ”Vi känner oss fram. Reflektioner kring metodologi.” I: (red).<br />
Maria Jönsson, Ingeborg Svensson <strong>och</strong> Anneli Brännström<br />
Öhman. Att känna sig fram: Känslor i humanistisk forskning. Umeå<br />
2011, s. 66-85.<br />
Vallström, M. ”Att göra skillnad: om migration, arbete <strong>och</strong> kön i<br />
skogsarbetarbyar 1950-1975”. Scandia 2010(76):1, s. 73-99.<br />
Folklore: textualisering <strong>och</strong> media<br />
Buchan, D. Folkloristic methodology and a modern legend. (R. Kvideland<br />
(ed), Folklore processed. Helsinki 1992. S 89-103).<br />
Hagström, Ch., En etnolog i Azeroth. Reflektioner kring ett fältarbete i<br />
World of Warcraft. I: Nätverket nr 17 2010, s. 39-46.<br />
http://natverket.<strong>etnologi</strong>.uu.se/volym/17/17_7.pdf<br />
Hathaway, R. V, ”Life in the TV”: The Visual Nature of 9/11 Lore and Its<br />
Impact on Vernacular Response. (Journal of Folklore Research, Vol<br />
42, No 1, 2005, s 33-56) (Tillgänglig som elektronisk publikation).<br />
Heggli, G. Ukebladet og leserne. Om muntlighetsbegrepets relevans.<br />
(Tradisjon Årg. 26, 2/1996, s 27-33.)<br />
Honko, L. Att synliggöra textualiseringsprocessen. (Tradisjon nr 1, 1998. S<br />
33-40.)<br />
Jensen, Ch., Etnologi og folkloristik på nettet. I: Nätverket nr 17 2010,<br />
s. 3-7. http://natverket.<strong>etnologi</strong>.uu.se/volym/17/17_7.pdf<br />
Kaijser, L., Reflektioner kring ett skivsläpp. I: Nätverket nr 17 2010,<br />
s. 57-62. http://natverket.<strong>etnologi</strong>.uu.se/volym/17/17_7.pdf<br />
31
Summa sidor: ca 1 000.<br />
32
<strong>Uppsala</strong> <strong>universitet</strong><br />
<strong>Institutionen</strong> för <strong>kulturantropologi</strong> <strong>och</strong> <strong>etnologi</strong><br />
Etnologiska avdelningen<br />
Besöksadress:<br />
Thunbergsvägen 3H<br />
Postadress:<br />
Box 631<br />
751 26 <strong>Uppsala</strong><br />
Kursadministratör<br />
Siv Berggren<br />
Tel: 018-471 22 13<br />
Email: kursadm@antro.uu.se<br />
Studierektor<br />
Birgitta Meurling<br />
Tel: 018-471 70 37<br />
Email: Birgitta.Meurling@<strong>etnologi</strong>.uu.se<br />
Prefekt<br />
Charlotta Widmark<br />
E-mail: Charlotta.Widmark@antro.uu.se<br />
Tel: 018-471 00 00 vx<br />
33