Projektarbete - distans

Projektarbete ­ distans
Projektarbetet är en fördjupning i ett ämne ni finner önskvärt att fördjupa er i.
Instruktioner:
Projektarbetet görs i grupp, med 3‐5 personer i varje grupp eller enskilt.
Ni väljer ett ämne av de 15 som beskrivs nedan under ämne för projektarbeten.
I varje projektarbete ska kopplingen till klimatet, energin och det moderna samhället finnas med.
Dessa tre utgör kontexten för varje arbete, och analysgrund. Utgå även från kursplanen som finns
med i dokumentet för att få stöd till arbetet.
Projektarbetet består av två delar – skrivuppgift och presentation.
1. Projekt arbetet ska innehålla följande fyra delar:
a. en gemensam sammanfattning 1‐2 sidor
b. en gemensam bakgrund/inledning ca 1 sida
c. varje gruppmedlem gör ett varsitt ”kapitel” i rapporten på 4‐5 sidor/person
d. en gemensam diskussion/slutsats 1‐2 sidor
I grupp diskuterar ni inriktning på ämnet som ni valt för projektarbetet, exempelvis mat och
klimatförändringar. I era enskilda kapitel fokuserar ni sedan på er aspekt av mat och
klimatförändringar, och varje enskilt kaptiel ska innehålla en diskussion/slutsats. När de enskilda
kapitlen är färdigskrivna skriver ni en gemensam inledning och sammanfogar projektarbetet till en
förståelig helhet. När det är gjort skriver ni den gemensamma diskussionen/slutsatsen och avsluter
med sammanfattningen.
Det enskilda arbetet ska innehålla alla fyra delar och vara 6‐8 sidor långt.
2. En kort presentation av rapportens sammanfattning/slutsatser på kursens sista tillfälle den 12:e
december. Varje grupp får ca 15 min där tiden är uppdelad i en presentation på 5 min och 10
min svarande på frågor från klassen. En person ur gruppen redovisar i 5 min inför klassen, men
alla ska vara beredda att svara på frågor. Det enskilda arbetet får 5 min presentation och 5 min
för frågor.
Viktigt datum:
• 12 december, inlämning och presentation.
Grunden – några ord om kursens grund
Klimatförändringar är förändringar i det statistiska vädret och beror bland annat på antropogena
utsläpp det vill säga utsläpp som kommer från mänsklig aktivitet, exempelvis avgaser från mänsklig
och annan transport, industriutsläpp vid tillverkning av konsumtionsvaror, landomvandling för
jordbruk, risodlingar, gruvdrift och elproduktion vid kolkraftverk.
Klimatförändringarna kan i huvudsak ses som ett symptom av det moderna samhällets
beroende/användning av fossilbränslen som används i gammal förbränningsteknik.

Energi finns i många olika former och är nödvändig för att vi ska behålla kroppsvärmen, värma hus,
elda i kamin, mysa med värmeljus, använda spisen, dra igång generatorn under strömavbrott, ladda
batteriet i mobilen, producera el i vattenkraftverk med mera. Energi är en ingrediens för människan
att använda som hon vill för att uppfylla hennes önskningar, begär och behov.
Det moderna samhällets kännetecken som är intressant för klimatkursen är det moderna samhällets
beroende av olika typer av resurser och dess effekter på klimat, natur, människan, och hur vi väljer
att förhålla oss till resursförbrukningen och effekterna av resursförbrukningen.
KURSPLAN
• redogöra för klimat‐ och energifrågor utifrån ett hållbarhetsperspektiv;
• beskriva hur klimatet påverkas av samhället, och hur klimatförändringar påverkar samhället i
olika regioner och inom olika sektorer;
• översiktligt beskriva dagens globala energiförsörjning samt närliggande förändringar i utbud
och efterfrågan;
• ge exempel på olika framtidsscenarier inom klimat‐ och energiområdet;
• redogöra för och kritiskt förhålla sig till olika lösningsförslag på klimat‐ och energiproblem;
• kritiskt argumentera för och emot olika forskares och andra aktörers ståndpunkter och
argumentation i klimat‐ och energidebatten.
Kursen behandlar frågor rörande problematiken kring klimat och energiförsörjning. Uppmärksamhet
ägnas åt växthuseffekten, klimatvariationer i tid och rum, metoder för klimatforskning och olika
faktorer som påverkar klimatet. Vidare diskuteras olika energislags betydelse för det moderna
samhället och dess historiska utveckling. Som en del av detta ges en orientering i energisystem och
energikriser. I relation till detta diskuteras olika samhällens sårbarhet, både från ett historiskt och
samtida perspektiv, och begrepp som Peak Oil (topproduktion) introduceras. Kursen gör även en
ansats att belysa kontroverser kring forskning och politik: prognoser, riskforskning och
försiktighetsprincipen. Därutöver behandlas konsekvenser av klimatförändringar och förändrade
energitillgångar på bland annat ekosystem, vattenförsörjning, jord‐ och skogsbruk, naturkatastrofer,
hälsa, ekonomi och konflikter. Slutligen belyses framtidsscenarier och strategier för att hantera
klimat‐ och energiproblem.
Ämnen för projektarbeten
Varje ämne har en rubrik och en förklarande text. Den förklarande texten ska ses som stödord och
uppslag för projektarbetet.
1) Charter som rättighet – förändringar i svenskens semestervanor
Billigt bränsle är en förutsättning för massflygturism, vad händer när peak‐oil, peak‐coal och peakeverything
påverkar möjligheterna att resa och semestra billigt Är alla utsläpp likbördiga oavsett
källa (bil, buss, villaskorsten, industriutsläpp, flyg) Vad säger flygstatistiken om framtiden och
historien Kan man klimatkompensera allt flyg för all framtid
2) Venedig som normalitet ­ Stadslivet bortom 385 ppm
Städer är resursdammsugare, de är beroende av omgivningen. Orkanen Katarina visade att städer är
väldigt sårbara för kraftigt väder. I dag bor mer än hälften av jordens befolkning i städer. Hur
påverkar klimatförändringarna och peak‐oil förutsättningarna (rent vatten, elektricitet, mat,
transporter) för mänskligt liv i staden Krisberedskap.

3) Du är vad du äter!
Maten är en otroligt viktig del av våra liv, och mat kan ses som ett uttryck av våra värderingar och
världsbilder. Mat – snabbmat, vegetariskt, skräpmat, slowfood, klimatkompenseradmat,
Fairtrademat, exotiskmat, vilt, lyxmat, lokalodlad mat, dumpster diving, veganskt, husmanskost, egen
odlat, fredagsmys och söndagsstek – kommunicerar med omgivningen! Vilka krav ställer
klimatförändringar, peak‐oil och fossilt vatten på vår mat Är allt tillåtet Hur ska en medveten
matkonsument agera på matmarknaden Vi ingår i en större matkultur där fetma är ett ökande
problem i en värld med 850 miljoner svältande.
4) (H)järnkontoret – var kommer allt ifrån och var hamnar det
Butikerna är fulla av färdiga produkter och många konsumenter har aldrig sett en gruva eller insidan
av sopförbrännare, än mindre varit på en bomullsplantage. Vad händer utanför konsumentens
händer Rättviseaspekter och relationen mellan konsumentländer och producentländer. Vem
tillverkar våra varor och under vilka villkor
5) Vems är ansvaret – de orättvisa utsläppen och termodynamikens andra lag
Koldioxid sprider sig globalt i atmosfären och påverkar allt och alla inom atmosfären. Sverige har
minskat sina utsläpp inom landets gränser men ökat utsläppen utomlands, är det rättvist att vi inte
räknar med våra utsläpp utanför landets gränser Clean Development Mechanism (CDM) är en
klimatstrategi, är den rättvis, vilken kritik finns och hur bör vi egentligen hantera utsläpp som
konsumtionen orsaker utomlands
Naturvårdsverket har satt en gräns på 2 ton koldioxid per person och år efter 2030. Kommer varje
vara ha två priser, ett för pengar och ett för koldioxid i framtiden
6) Illusioner i vardagen ­ Tema: Beroende/Oberoende
Definiera beroende och oberoende och bedöm hur; beroende/oberoende vi är av klimatet, energin
och samhället.
7) Internet – en västerländsk syn på globalisering
Allt kommer att vara globalt! Men vem kan läsa en hemsida på hindi eller tyska Har alla tillgång till
internet Internets klimatpåverkan. Har internet en framtid efter peak‐oil I Finland är internet en
mänsklig rättighet samtidigt som folk i andra länder inte har tillgång till rent vatten och än mindre en
internetuppkoppling.
8) Kampen om den sista droppen och vägen bortom oljan
Oljekonflikter, klimatflyktingar och nygamla sjukdomar. Det moderna samhällets baksida ‐ kommer
svininfluensan, fågelinfluensan, galna ko‐sjukan och resurs(olje)krig samt klimatflyktingar att bli det
nya bakgrundsbruset i nyhetssändningarna Sen Carter var president har USA deklarerat att de ska
använda militära medel för att säkerställa energitillförseln – vem ska stoppa dem Ska svenska
soldater användas som resursförsvarare ‐ for the Swedish way of life
9) Villaförorten vs Miljonprojekten ­ utmaningar, möjligheter och kreativa lösningar.
Mat in och mat ut, energi in och energi ut, konsumtion in och konsumtion ut – bostaden som tillfällig
lagringsplats av energi och resurser samt en plats för mänsklig samvaro.
Den hållbara bostaden: solpaneler, balkonglådor, gräsmattor som potential för grönsaksland,
lekplatser, energibolag, glas(tegel)pannor och andra lösningar för en modern grönkonverterad
bostad. Vilka möjligheter/utmaningar finns
10) Vem tar befälet – Reinfeldt, Obama eller mamma och pappa.
Värre klimatförändringar kommer och den billiga oljan kommer att ta slut. Vilka slutsatser och vettiga
analyser träder fram, och vem förbereder nationen och regionen Vilket ansvar har rikspolitiker och
kommunpolitiker för våra liv och vilket ansvar har vi som enskilda människor I filmen HOME säger

erättaren att det är försent att vara pessimist, vissa författare säger att vi inte har råd att sätta vår
tillit till hoppet, och andra lyfter fram historien om Zeus som en essä i förslagenhet, slughet och
drivkraft, vem för befälet i klimat och energifrågor
11) Exponentiell utveckling – den stora accelerationen
1950. Indikator efter indikator visar en kraftig exponentiell tillväxt efter 1950. När tar resurserna slut,
tar de slut, vad kan återanvändas Är det Business‐as‐usual för marknadsekonomin i framtiden eller
finns det gränser för den fria ekonomin Är det möjligt med oändlig ekonomisk tillväxt på en planet
där resurser återbildas i en begränsad takt Finns det tillväxt som är positiv
12) Travels of a T­shirt and other consumer products.
Välj en vara, bikini, Xbox, mobil, värmeljus, vilken som helst. Varan ska antingen finnas i Uppsala, ditt
hem eller annars vara välbekant och din uppgift är att spåra dess väg från råvara till färdig produkt
och tillbaka till det naturliga kretsloppet. Vilka steg från resurs till vara påverkar klimatet och kräver
energi Varifrån kommer resursen(erna) Hur kom den till butiken Vem har designat produkten,
gjort reklam för den Vad tjänar vara för syfte – kommunikation, snygg, praktisk, leksak, bra att ha,
skön att sitta i, man ska ha en sån, kul, god, present Livscykelanalys.
13) Energin en solskenshistoria
80 % av energin kommer från fossila bränslen. Kan förnyelsebara energikällor utmana dem
Energipotential i fossila energislag och alternativa energislag. Energislagen kommer i fast, flytande
och gasform, har formen betydelse för tekniken och utvecklingen Spara och Slösa ‐ en berättelse om
energiförbrukningens nutid och framtid. Helium på månen eller olja ur alger – realistiska alternativ
Mat eller Biobränslen på åkrarna Finns det en hållbar förnybar energikälla för framtiden
14) Techno­fix or back to the Dark Ages
Vilken potential har tekniken och är potentialen realistisk med avseende på materialkrav,
energianspråk, infrastruktur och socialomformning Kan de båda alternativen kombineras till en
teknisk medeltid Innan oljan var vi mer bundna till vårt närområde både geografisk och socialt. Är
den nya medeltiden en begränsning i antalet människor vi kommer att träffa och platser vi kommer
att se Eller vägrar vi acceptera naturliga begränsningar och strävar efter planetkontroll med geoengineering
som verktyg
15) Klimatångest ­ den nya folksjukdomen
Klimatkursen är en verklighetsthriller. Vad säger vetenskapsmännen Kommer marknaden att lösa
alla problem Vem kan man lita på Hur hanterar man livet i en thriller med osäker utgång Filosofi
och psykologi för en osäker vardag.

Omfattning och praktiska detaljer.
Formalia
Times New Roman, 12p, 1,5 radavstånd.
Att använda referenser rätt är viktigt i det vetenskapliga arbetet, och det är ett tecken på
dåligt akademiskt hantverk när referenser inte används korrekt. Då Cemus har studenter
från universitets alla discipliner och även nya studenter, utgör referensanvändningen en
utmaning för oss som institution. Vårt råd är att ni söker på ”att skriva referenser” och läser
om Harvardsystemet eller Oxfordsystemet som är två stora referenssystem. I
Harvardsystemet används parenteser i löpande text och Oxfordsystemet använder fotnoter 1 .
I slutändan är referenssystemen en fråga om tycke, smak och tradition, använd det ni är
bekväma med. Under kursens planerande har vi diskuterat referenssystem och vi föredrar
Harvardsystemet men Oxford fungerar lika bra.
Harvardsystemet kallas ofta även efternamn‐årtal‐systemet. (Malm 2007:90) anger just
efternamn och årtalet då boken gavs ut så att man vet att den är aktuell. 90 anger sidan man
hänvisar till, detta för att visa hänsyn till läsaren och underlätta referenskoll, det är ohyfsat
att låta läsaren läsa en hel bok, använd sidhänvisning! Om ni väljer Harvardsystemet så
anges hela bokreferensen i källförteckningen i slutet av arbetet efter diskussion och slutsats.
Däremot finner ni Oxfordsystemets fotnoter längst ned på sidan 2 .
Källförteckning
Malm, Andreas (2007). Det är vår bestämda uppfattning att om ingenting görs nu är det för
sent. Stockholm: Atlas.
Det är också viktigt att du skiljer mellan vad som är dina egna erfarenheter, tankar
och åsikter, och vad som är författarens/bokens/artikelns tankegångar och slutsatser.
För att få godkänt på ditt kapitel krävs förutom övrig formalia och vetenskaplighet totalt
ett minimum av tre referenser till var och en av följande källor:
• Kursbok 1: Andreas Malm Det är vår bestämda uppfattning att om ingenting
görs nu kommer det att vara för sent.
• Kursbok 2: Lester Brown Plan B 3.0
Samt minst fem referenser till:
• Video‐föreläsningarna/artiklar
1 En fotnot
2 Andreas Malm, Det är vår bestämda uppfattning att om ingenting görs nu är det för sent
(Stockholm: Atlas, 2007), 90.

Tänk på att.
• Märka varje sida med ditt namn
• Göra relevanta hänvisningar till kurslitteraturen
• Skriva klart och begripligt och undvika tvetydiga formuleringar
• Göra tydlig åtskillnad mellan information du refererar till och dina egna åsikter
• Definiera de begrepp du använder dig av, undvik definitionsfällan.
• Motivera dina resonemang
• Gör en stavningskontroll
Bedömningsgrunder.
Då arbetet läses kommer följande kriterier att ligga till grund för bedömningen:
1. Fullständighet ‐ innehåller arbetet alla delar, det vill säga sammanfattning, inledning,
varsitt kapitel från varje gruppmedlem och en avslutande diskussion med slutsatser
2. Litteraturhänvisningar‐ görs relevanta hänvisningar till litteraturen
Har studenten tillgodogjort sig litteraturen
3. Precisio ‐ språklig klarhet/vaghet, är texten begriplig
4. Sakfel/missförstånd ‐ finns det rena missuppfattningar eller felaktiga påståenden
Det individuella betyget (U eller G) sätts utifrån bedömningen av det enskilda kapitlet. Dock
måste arbetets alla gemensamma delar vara godkända innan det slutgiltiga betyget kan ges.