Nytta av Lottorna i karriären

N U M M E R 3 | SE PTE M BE R 2005
M E D LE M STI D N I N G FÖR LOT TO RNA
GUNILLA ÖHLIN, ÅKLAGARE
Nytta av
Lottorna i
karriären
NYE RIKSHEMVÄRNSCHEFEN:
Vi vill ha fler lottor
LOTTORNAS FRAMTID
Vilken väg ska vi gå
Karriär | Utbildning | Avtal | Uppdrag | Sommarskola | Porträtt

För bara 20:- kan du vinna en
drömsemester med Ving!
Ju fler lotter du prenumererar på
desto större chans har du!
Drömmer du om en resa utöver det vanliga Att ta med hela
familjen till Fjärran Östern eller Västindien Att göra en safari
i Kenya Nu kan du lätt göra drömmen till verklighet!
För bara 20:- får du en lott i ReseChansen. För bara 100:-
får du fem. Prenumerera på en eller flera lotter och öka dina
chanser ännu mer.
Vinn resor för 25.000:-!
Varje månad delas en storvinst ut på värdecheckar hos Ving på
25.000:-! Dessutom kan du vinna värdecheckar på 3.000–
20.000:- och en rad trevliga tröstpriser.
Lyckonummer och vinstbevakning
Nu kan du dessutom prenumerera på ett eller flera av dina egna
lyckonummer mellan 1–25.000 månad efter månad. Genom
att alla dina lottnummer är samlade på ett lottbevis kan
vi nu även bevaka dina högvinster genom vår dator.
Behållningen går till ideellt arbete!
Skulle du inte vinna kan du trösta dig med att din insats gör
stor nytta. Behållningen delas lika mellan Stockholms Stadsmission,
Lottorna och Hemvärnet.
Vill du vinna så snart som möjligt
Prenumerera nu så har du snart de första lotterna. Därefter
deltar du med nya lotter och nya chanser i en ny dragning varje
månad.
Billigast och bekvämast är att betala via autogiro. Då får
du lotterna direkt hem i brevlådan och slipper både köande
och postförskottsavgift. Betalningen sker automatiskt via ditt
person-, postgiro- eller bankkonto.
Du kan också prenumerera via postförskott och får då
lösa ut lotterna på posten.
Dragning sker den 15:e i varje månad eller närmaste helgfria
vardag. Dragningslista utsändes inom 10 dagar och finns
dessutom tillgänglig i Vings butiker redan några dagar efter
dragning och på www.lottericentralen.se
N
Jag prenumererar så länge jag vill på ______ stycken lotter à 20:- i ReseChansen
och har varje månad ny chans att vinna resor med Ving. Jag kan när som helst avbeställa
min prenumeration.
Jag vill betala via autogiro och vill att ni sänder mig blankett för betalning via
Personkonto/postgiro Bankkonto
MOTTAGAREN
BETALAR
PORTOT
Jag löser ut lotterna mot postförskott och självkostnad för porto och dragningslista.
Beställer jag minst 4 lotter bjuder ReseChansen på portot för lotter och dragningslista.
Postförskottsavgift f n 28:- plus porto tillkommer.
Jag vill prova ReseChansen innan jag bestämmer mig för en prenumeration.
Jag gör därför en engångsbeställning av ______ stycken lotter. Postförskott f n 28:-
plus porto tillkommer.
Namn __________________________________________________________________________________________
Adress_________________________________________________________________________________________
Postnr ___________________ Postadress ________________________________________________________
Fyll i beställning och namn samt adress och lägg kupongen på närmaste brevlåda!
ReseChansen bjuder på portot. Ring på 08-704 6458 eller faxa på 08-704 30 65, eller
beställ via www.lottericentralen.se. OBS! Begränsat antal lotter, så beställ snabbt!
Svarspost
Kundnr
110025212
161 20 Bromma
Detta lotteri arrangeras av Lottericentralen AB, Ulvsundavägen 110, 168 67 Bromma i samarbete med och till förmån för Stockholms Stadsmission, Lottorna och Hemvärnet.

LE DAR E
Bästa läsare
När stunden inför denna ledare ska skrivas,
kan jag inte låta bli att reflektera
över alla de händelser som varit i sommar.
Terrordåden i London och Sharm el-
Sheik, israelernas uttåg ur Gazaremsan,
Broraset i Bagdad och orkanen Katrinas
framfart i New Orleans, men också de
mer spännande händelserna, friidrottsVM
i Helsingfors, där tjejerna stod
för det svenska medaljregnet och Discoverys
resa i rymden.
Inför höststarten frågade jag min son
Erik, 16 år, om speciella händelser i
sommar. En ung man i denna ålder
beskriver genast det fantastiska i Discovery
och hur han beundrar befälhavarens
ledning och lugn i den krissituation
som rådde.
Själv gör jag flera reflektioner! Befälhavaren
var Ellie Collins, en småbarnsmamma,
som leder ett riskfyllt projekt
med alla världens blickar riktade mot
sig. Besättningen vet under en period
inte om de kommer levande tillbaks till
jorden.
Då plötsligt går jag i fällan och tänker:
Är detta ansvarigt av en småbarnsmamma
Hade jag tänkt likadant om
det varit en manlig befälhavare med
barn därhemma
Jag beundrade de uttalande som Ellie
Collins gjorde innan flygningen, där hon
uttryckte att hon litar på säkerheten i
ett så gigantiskt miljardprojekt.
Försvaret behövs vid katastrofer
Kan vi göra detsamma med vårt miljardprojekt
Försvaret Lita på den nationella
säkerhet vi får för 39,9 miljarder, ett försvar
som säkrar vår nation och våra värden!
Eller är det därför vi valt att bli
medlemmar i Lottorna Först när den
militära insatsen kom igång i New
Orleans blev det effekt på evakueringen
av människor och hjälparbetet effektiviserades.
Det visar att försvaret behövs
vid civila katastrofer.
I detta Lottanytt kan Du läsa intervjun
med nye rikshemvärnschefen
Roland Ekenberg och hans syn på Hemvärnet.
Han uttalar tydligt sin syn på
Hemvärnets roll som insatsförband och
som nationell skyddsstyrka av försvaret
för landet, men också dess betydelse för
fredstida katastrofer. Genom Hemvärnet
får vi rättigheten att vara med och
bidra till svensk säkerhet och vara en av
dem som vet och kan stödja samhället i
en krissituation. Lottornas idé ”De
engagerade kvinnorna för ett säkrare
samhälle” utgå från samhället som kund
och de uppdrag som vi sedan åtar oss
står i samklang med denna bild. Vi vill
med våra ideella och frivilliga krafter få
möjligheten att förstärka där det brister.
Vi håller en hög kvalitet på utbildningen
och våra instruktörer gör ett fantastiskt
gott jobb. Detta kunde jag återigen
konstatera efter besöken vid sommarens
utbildning. Anslutningen till
utbildning har dessutom varit mycket
god och vi har haft reservlistor till flera
av våra utbildningar. Det är flera år
sedan vi hade så många lottor på kockutbildningen
i Karlskrona och TFU-G
utbildningen är mer än väl uppfylld på
kursplatserna.
Kan det finnas något finare än att få
engagera sig och bidra till försvaret och
säkerheten av vårt land!
Elisabeth Falkemo
Rikslottachef för Lottorna
elisabeth.falkemo@lottorna.se
2005 • 2 • LOTTANYTT 3

I N N E HÅLL
NATIV
4
LOTTOR NA
R I KSSTÄM MAN
2006
6
10 16
I detta nummer…
Ett jobb som kräver sin kvinna
Gunilla Öhlin är åklagare i Kalmar och har ett av Sveriges tuffaste jobb. I sin
karriär har hon haft stor nytta av sitt engagemang i Lottorna.
Lottornas framtid är vår
Försvaret sparar och allt mindre pengar går till frivilligorganisationerna. Det
kräver kraftinsatser av Lottorna som måste omorganiseras. Frågan är hur.
Lottanytt belyser olika vägar.
Efterlysning: Fler lottor till Hemvärnet
ept 2005
Lottanytt har tagit pulsen på nye rikshemvärnschefen Roland Ekenberg. Han vill
ha fler lottor på alla poster i Hemvärnet.
Lottanytt är medlemstidningen för Lottorna.
Lottanytt utkommer med fyra nummer per år.
Ansvarig utgivare Elisabeth Falkemo
Chefredaktör
Redaktör
Annika af Trolle
Lena Loheim Kangevik, Bee Production
I redaktionsrådet Elisabeth Falkemo och Anna-Lena Bard
från Lottorna
Adress Lottornas kansli, Box 5435,
114 84 Stockholm. info@lottorna.se
Telefon 08-666 10 80
Fax 08-666 10 99
Form
Upplaga
Papper
Repro/tryck
6
10
16
Ledare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3
Det här är Lottorna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Plock & Nyheter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
Tre röster om framtiden . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
SSI . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
Lotta med avtal
Sara Stigsdotter är stabslotta i Hemvärnet. . . 18
Sommar, sommar, sommar
Vi gör ett svep över sommarens lottaskolor . . 20
YOS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
Jörgen Carlsson/Edita Communication
22 000 ex
Omslag: Multi Art gloss 150g (träfritt)
Inlaga: Holmen Ideal gloss 90g (trähaltigt)
Edita Västra Aros
Annonsbokning/ Lisa Dahlgren/Display i Umeå, tel 090-71 15 18
material lisa-d@display-umea.se
Sista materialdag för nr 4 2005: 14 november 2005
Prenumeration För icke lottor 50 kr/år, pg 59 81 4-4
Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. Om beställt material önskas
i retur, bifoga frankerat kuvert. Citera oss gärna men ange alltid källan. Tack!
Lottanytt produceras av Edita Communication.
4 LOTTANYTT • 3 • 2005

Välkommen till
Lottorna
Lottorna är en frivillig försvarsorganisation
för kvinnor. Faktiskt Sveriges största
med våra 18 000 medlemmar. Vi rekryterar
och utbildar kvinnor för uppgifter
inom Sveriges militära försvar och civila
beredskap. Våra medlemmar återfinner
du inom Försvarsmakten som exempelvis
sjukvårdare, underrättelseassistenter
och stabsbiträden. Du hittar också lottor
som resurser i kommunernas krisberedskap
och som totalförsvarsinformatörer
på skolor och i näringsliv. Årligen deltar
också lottor i fredsbevarande uppdrag
utomlands.
Som medlem i Lottorna får du gratis tillgång
till alla våra utbildningar, såväl civila som militära.
Under ett år erbjuder vi i snitt ett 100-tal
utbildningar inom en rad olika ämnen såsom
kriskommunikation, säkerhetspolitik, sambandsteknik
och ledarskap. Utbildningar som
är högt uppskattade på den civila marknaden
och som är mycket meriterande att ha i din CV.
Lottorna är också, med över 300 kårer
och 24 förbund, ett otroligt stort nätverk. Som
medlem får du vänner i hela Sverige. Och på
din hemort kan du välja att engagera dig i din
lokala lottakår. Du kan exempelvis arbeta med
utbildningar, information och marknadsföring.
Eller varför inte hålla i kassan eller ordförandeklubban
i kårstyrelsen
Självklart är även du, som kanske inte
aktivt söker ett engagemang, välkommen.
Du kan också vara med bara för att stödja
Lottorna och vårt arbete för att skapa ett
tryggare och säkrare Sverige.
Lottanytt är Lottornas medlemstidning
som gratis skickas ut till våra medlemmar
med fyra nummer per år.
Läs gärna mer om vår verksamhet
och våra utbildningar på vår hemsida
www.lottorna.se.
Välkommen att ta kontakt!
Tomrummet
efter mamma
Aidsepidemin gör många barn i Kenya föräldralösa.
Barnhem är ingen lösning för alla. Istället hjälper vi
syskonskaror att bo kvar hemma. De lär sig att odla,
föda upp djur och sköta hemmets sysslor. Samtidigt går
de kvar i skolan. Det är en tuff tillvaro – men bättre än
att hamna på gatan.
Vi behöver ditt bidrag för att kunna hjälpa ännu fler.
www.lakarmissionen.se
Sätt in din gåva på 90 00 21 -7.
Skriv ”föräldralös” på talongen. Tack på förhand.
2005 • 3 • LOTTANYTT 5

LOTTA I KAR R IÄR E N
Gunilla Öhlin, åklagare
Tuff lotta
med tufft jobb
H
Som åklagare och därmed arbetsledare för polisen har Gunilla Öhlin haft oerhörd nytta av sina
ledarskapsutbildningar genom Lottorna. Idag är hon kårchef i Kalmarbygdens lottakår.
6 LOTTANYTT • 3 • 2005

LOTTA I KAR R IÄR E N
Bankrån och grova narkotikabrott. Det är en del av Gunilla Öhlins
vardag. Hon har ett av Sveriges tuffaste jobb: åklagare med grov
brottslighet på sitt bord.
Under hela sin civila karriär har hon haft hjälp av Lottorna och
dess utbildningar.
TEXT: LE NA LOH E I M KANG EVI K FOTO: DAN I E L JOHANSSON
Hon är absolut ingen mjukis
utan känd för att vara hård och
rak. Det är Gunilla Öhlins egen
beskrivning av sig själv. Samtidigt
förklarar hon att hennes
sätt kan ta sig olika uttryck.
– För några år sedan hade jag en benägenhet att peka med
hela handen. Men jag har lärt mig att det finns olika slags
ledarskap och har därför slipat bort en del av min tuffa sida
och försöker anpassa mig och mitt ledarskap efter situationen.
Gunilla Öhlins situation är ofta tuff. Väldigt tuff. Sedan
20 år tillbaka är hon åklagare vid Åklagarkammaren i
Kalmar. De senaste 15 åren har hon haft ansvar för den riktigt
grova brottsligheten som till exempel bankrån och grova
narkotikabrott.
Det kräver sin kvinna.
– Arbetar man med så hårt kriminellt belastade människor
som jag gör, måste man vara rak och tuff. Jag måste
lämna raka besked och inte backa från dem. Jag måste ha en
rak kommunikation och alltid ha dem på minst en armlängds
avstånd och jag får absolut inte ge dem lillfingret. Det
kan handla om att säga rakt ut till någon att han inte får
ringa en flickvän istället för att vela och säga ”vi får se...”. Är
jag rak och ärlig så får jag respekt tillbaka.
Rak väg i karriären
Gunillas väg till sin åklagarpost har också varit rak. Född och
uppvuxen i Kalmar. Tog sin jurkand-examen i Stockholm,
och gjorde därefter sin tingsmeritering i Västervik. Därefter
var det faktiskt en viss slump som spelade in.
– Jag har aldrig närt en dröm om att bli åklagare utan funderade
både på att arbeta som domare och på advokatkontor.
Men så sökte Åklagarämbetet i Kalmar en aspirant och på
den vägen är det. Idag är hon en mycket meriterad och respekterad
åklagare och i vintras fick hon en smickrande förfrågan;
om hon ville bli auditör för den svenska utlandsstyrkan
i Kosovo. Hon skulle i så fall blivit den första kvinnliga
auditören, en post som innebär att man är juridisk rådgivare
till bataljonchefen och förbandet. Gunilla tvingades tacka nej
av personliga skäl, något som kändes tungt.
– Men det kanske går fler tåg, hoppas hon.
Hon blir därför kvar i barndomsstaden Kalmar ett tag till.
En stad Gunilla trivs väldigt bra i. Här fick hon sin första
lottaerfarenhet som aktiv unglotta redan vid 11 års ålder.
Men steget till Lottorna var i ärlighetens namn inte särskilt
stort. Mamma var aktiv lotta och pappa arméofficer. Påverkan
hemifrån har funnits, med andra ord. Men Gunilla Öhlin
hävdar att det inte bara är därför hon sedan dess varit trogen
Lottorna. Att vara lotta har alltid funnits hos henne.
Intresserad av ledarskap
Idag är Gunilla Öhlin sedan ett antal år kårchef i Kalmarbygdens
lottakår. När hon var yngre var det strapatserna i terräng
och på sjön som lockade. Som 16-åring började hon sin
karriär som stridsledningslotta inom marinen. Det ledde till
flertalet instruktörsutbildningar både i Göteborg och på
Berga utanför Stockholm.
– Men sedan började jag känna att det måste finnas något
annat också och upptäckte ledarskapskurserna.
Då hade det gått några år och Gunilla hade civilt avancerat
till åklagarstolen. Och som sådan är hon arbetsledare för
ett antal poliser.
– Ledarskap har alltid intresserat mig och jag gick därför
olika utbildningar i ledarskap både i Lottornas och FBU:s
(Frivillig BefälsUtbildnings) regi. Det ledde till att jag så småningom
blev UGL-handledare (Utveckling av grupp och
ledare) både inom Lottorna och FBU.
På frågan vad Gunilla haft för nytta av dessa utbildningar i
sitt civila jobb kommer svaret blixtsnabbt:
– I allt!
2005 • 3 • LOTTANYTT 7

LOTTA I KAR R IÄR E N
FAKTA
Gunilla Öhlin
Ålder: 50 år.
Familj: Dottern Jennie och labradoren Flisan.
Yrke: Kammaråklagare vid Åklagarkammaren i Kalmar.
Lottakår: Kårchef för Kalmarbygdens lottakår.
” Jag har slipat bort en del av min
tuffa sida och försöker anpassa
mitt ledarskap efter situationen.”
– Försvarets och polisens verksamhet är väldigt lika varandra
och vi skulle kunna samarbeta mycket mer än vad vi
får idag. Idag har vi ju en lagstiftning som hanterar det här
samarbetet tydligt. Men vi skulle kunna göra och utveckla
mer tillsammans och få så mycket mer gjort. Idag är verkligheten
inte svart eller vit. Det går inte längre att skilja på
civila och militära brott.
Här är det tydligt att Gunilla har många och starka åsikter.
Det går att ana en frustration över yrkets begränsningar.
Men ändå brinner Gunilla för sitt jobb.
– Ja, det gör jag. Mitt jobb ger resultat och jag känner att
jag uträttar något viktigt. Och det är berikande att träffa en
annan kategori människor som jag annars inte fått träffa.
UGL-erfarenheten har betytt väldigt mycket för Gunilla i
hennes civila jobb.
Verktyg att lösa konflikter
– Den har jag väldigt stor nytta av. Framförallt i förundersökningsarbetet
där jag jobbar med ett antal poliser dagligen. En
arbetsgrupp kan lätt hamna i olika situationer och konflikter och
då är det bra att ha verktyg för att lösa dem. Det ger ett effektivare
arbete både tidsmässigt och resultatmässigt. Många av de
yngre poliserna har dessutom gått egna ledarskapsutbildningar.
Men att fler av Gunillas medarbetare också tagit del av
ledarskaputbildningar betyder inte automatiskt att arbetet i
gruppen flyter ännu bättre.
– Det är väl både och. Alla är ju individer.., säger hon diplomatiskt.
Även om ledarskapsutbildningarna har engagerat Gunilla
mycket i många år så har hon sedan 4-5 år riktat sitt intresse
mot ytterligare ett område där hon utbildat sig inom FBU
och Lottorna; krishantering och kriskommunikation. Något
som hon, precis som med ledarskapsutbildningarna, har
mycket användning för inom sitt civila yrke.
Lämnar jobbet på jobbet
– Jag har visserligen varit förskonad från direkt våld, men
flera av mina kollegor har blivit utsatta för våld vid rättegångar
med mera. Då har jag haft oerhörd nytta av att kunna
krishantering.
Ett tufft jobb, med andra ord. Ett jobb som man måste
lämna på jobbet för att orka med. Något som Gunilla menar
att hon klarar av:
– Det måste man, annars överlever man inte.
Fritiden blir därför så mycket mer värdefull. Det gör att
Gunilla verkligen sett igenom sin tid och vad hon vill ägna
den åt. Och Lottorna blev kvar.
– Lottorna ger så otroligt mycket. Engagemanget behöver
inte se likadant ut genom alla år. Jag har ju gjort lite olika
saker, dels inom det militära försvaret och dels inom kåren
och alltid fått ut mycket gott av det. Idag är det det sociala
livet och gemenskapen i kårarbetet som lockar mest. Att
vara kårchef ger mig mer just nu än att var ute i terrängen.
Slutligen har Gunilla ett mycket bestämt råd till alla nya
lottor: Ta för er av de kurser och utbildningar som Lottorna
erbjuder!•
8 LOTTANYTT • 3 • 2005

PLOC K & NYH ETE R
Tre skåningar blir en
Tillsammans blir man starkare. Det har tre
lottakårer i i Malmöhus lottaförbund tagit
fasta på.
Den sista maj i år slogs därför lottakårerna
i Löderup, Ystad samt Österlen Västra
ihop.
Problemet med att få funktionärer i tre
små kårer, som dessutom låg i samma kommun,
var avgörande för sammanslagningen.
Nu välkomnar den nya Skånekåren; Sydöstra
Skånes lottakår gamla och nya medlem-
Vädrets makter var på lottornas
sida och dagarna avslutades med
rekreation vid Storforsen.
Rikslottachefen
besökte Älvsbyn
Förra året fick Elisabeth Falkemo ett brev
från Älvsbyns lottakårs kassör Gunnel
Johansson. I brevet uttryckte Gunnel sin oro
inför framtiden. Elisabeth ringde då upp och
efter ett långt och givande samtal beslöt sig
Elisabeth för att besöka Älvsbyns lottakår.
Det två dagar långa besöket i Norrbot-
Nya Sydöstra Skånes lottakår består av kårchefen
Elisabeth Lennartsson, vice kårchef Gunnel
Hallberg-Dahlman och vice kårchef Elsa Wiking.
Med på bilden är också avgående kårchefen i
tidigare Löderupsortens lottakår Cecilia Nilsson.
mar till ett spännande framtida kårarbete. Idag
har den nya kåren 82 medlemmar.
Som ny kårchef har Elisabeth Lennartsson
valts. Hon var, för många år sedan, kårchef i
Löderupsortens lottakår och är även före detta
förbundslottachef i Malmöhus lottaförbund.
Dessutom har nya Sydöstra Skånes lottakår
två vice kårchefer som tidigare varit kårchefer i
Ystads respektive Österlens Västra lottakårer.
Dessa är Gunnel Hallberg Dahlman och Elsa
Wiking. Även i övrigt består styrelsen av en mix
av medlemmar från alla de tre tidigare kårerna.
Sydöstra Skånes lottakår arbetar för att ta
tillvara de tre tidigare kårernas traditioner, vanor
och historia.
tens pärla inleddes på onsdagen den 8:e juni
med en presentation av Älvsbyns kommun. Dag
två, i regi av lottakåren i Vidsel, gjordes bland
annat ett studiebesök på RFN-basen.
–Jag tycker det är otroligt värdefullt att
besöka kårer runt om i landet, säger Elisabeth
Falkemo.
Kårdialogen 2005
– medlemsvård inom Lottorna!
Medlemsvård handlar mycket om mjuka
värden som kommunikation, omtanke och
glädje.
På många sätt är alla kontakter som sker
inom organisationen medlemsvård.
Det kan handla om ett telefonsamtal
eller ett samtal över
en kopp kaffe på kåren.
Riksstämman 1996
beslöt att Lottorna skulle
arbeta mer aktivt med
medlemsvård och Sonja
Johansson på Lottornas
kansli fick uppdraget att
arbeta med medlemsvården
tillsammans
med organisationens förbund
och kårer.
Sonja har nu rest runt och träffat de flesta
kårer och förbund. Hennes arbete har varit
mycket omtyckt och många funktionärer i
Lottorna satte stort värde på Sonjas tips och
idéer om hur man på bästa sätt tar hand om
sina medlemmar.
Med höstens kårdialog utvecklar Sonja
sitt medlemsvårdsuppdrag. Hon kommer att
ringa runt till kårerna och lyssna på kårernas
tankar och behov kring verksamheten.
– Vi vill att kårerna ska känna att vi finns
till för dem och jag ser verkligen fram emot
att få möta kårerna igen. Det här ska bli
jättekul, säger Sonja.
Innan kårerna blir kontaktade av Sonja
kommer de att få ett cirkulär med några frågor
som Sonja kommer att ställa till kårerna
då hon ringer runt.
Sonja – vill
veta hur just
din kår mår.
Motala Lottakår fyller 75 år!
Med anledning av Motala lottakårs 75-årsjubileum skänker riksförbundet 500 kr till
aktiveringskontot. Gåvobrevet överlämnas till kåren av vice ordförande i Lottornas
överstyrelse Annette Rihagen på lottadagen den 10 september.
Grattis draklottor!
Under Malmöfestivalen ros det drakbåt varje
år. Detta år roddes det drakbåt den 25 och
26 augusti.
Där deltog lottor från Malmö, Lund och
Staffanstorps lottakårer som med gemensamma
krafter rodde sig in på fjärde plats i
Ladies Cup.
Salut för
kronprinsessan
För sjätte året i rad fick de gotländska lottorna
hedersuppdraget att avge salut från
Fårösunds salutstation, för att hedra kronprinsessan
Viktoria på hennes födelsedag
den 14:e juli. Riksförbundets ordförande
Eva Flyborg beordrade saluten, som kanske
var den sista i Fårösund. Det utreds för
närvarande om salutstation ska läggas ned
då underlaget att rekrytera framtida salutavfyrare
minskat betydligt sedan värnpliktsförbanden
lades ned.
2005 • 3 • LOTTANYTT 9

FRAMTI DSAR BETE
Lottornas framtid
Hård prövning
och full av möjligheter
Betydligt mindre pengar. En ny hotbild för Sverige och arbete över
landsgränserna.
Lottorna är en av de frivilliga försvarsorganisationer som måste
genomgå en rejäl reformering inom en snar framtid.
Lottanytt har gjort en djupdykning i Lottornas framtidsarbete.
TEXT: LOTTA S E LLB E RG I LLUSTRATION: JÖRG E N CAR LSSON
ilken väg ska Lottorna välja i framtiden
Den frågan har blivit brinnande
aktuell i takt med att Försvarsmakten
bantas. För varje försvarsbeslut drabbar
även Lottornas uppdrag inom försvaret.
Samtidigt som budgeten för försvaret
minskar, krymper också budgeten för
försvarets kringorganisationer. På bara
två år har Lottornas stöd halverats och
gått från 11,2 till 5,3 miljoner kronor.
Dessa pengar räcker i princip bara till
Lottornas administration. Det här oroar
förstås Annette Rihagen, vice ordförande
i Lottornas överstyrelse:
– Vi befarade att det skulle bli nedskärningar,
men de har kommit snabbare
och blivit mer drastiska än vi ens
hade kunnat föreställa oss. De kraftigt
minskade anslagen gör att vi är tvungna
att se över vår verksamhet och då är det
inte osthyvelprincipen som gäller. Vi
måste organisera oss så att vi blir mer
effektiva i framtiden, men samtidigt
fortsätta att utföra våra uppdrag.
Lottornas framtidsarbete startade
redan i och med riksstämman 2002.
Bakgrunden var att de frivilliga försvarsorganisationerna
tappat många medlemmar
och att Sverige står inför en förändrad
och ny hotbild. På stämman restes
kraven på en mer modern organisation
med starkare profilering. En organisation
som bättre skulle kunna hävda sig i
en hårdnande konkurrens. Stämman var
överens om att för Lottorna handlade
det om att vinna eller försvinna bland
de frivilliga försvarsorganisationerna.
En miljon till framtiden
Därför avsatte stämman cirka en miljon
kronor till det livsviktiga framtidsarbetet.
En arbetsgrupp av frivilliga från
olika delar av landet tillsattes, och den
gjorde en gedigen utredning som överlämnades
till Lottornas överstyrelse
(LÖ) vintern 2004.
Framtidsrapporten mottogs inte med
öppna armar när den gick ut i organisationen.
En del av slutsatserna var minst
sagt kontroversiella. Bland annat föreslog
framtidsgruppen att alla de 340
lottakårerna skulle avvecklas. Dessutom
föreslog gruppen att de 24 lottaförbunden
skulle ersättas av regionsstyrelser.
Samtidigt skulle tjänstemannasidan
decentraliseras. Bemanningen på kansliet
i Stockholm skulle minskas och i
stället skulle tjänstemän stationeras ut i
regionerna.
– Några har uppfattat förslaget som
att så här blir det – som en slags officiell
sanning. Därför är det viktigt att poängtera
att det här inte är ett beslut, utan
endast en bra genomlysning och del av
ett arbetsunderlag som stöd för kommande
beslut, säger Annette Rihagen.
Därför kommer inga beslut att tas
innan nästa riksstämma i november
10 LOTTANYTT • 3 • 2005

FRAMTI DSAR BETE
FÖRÄN DRAD
HOTBI LD
2006, understryker hon. Lottorna är en
demokratisk organisation och än så
länge gäller nuvarande ordning. Men att
förbunden har fått mindre pengar att
röra sig med går tyvärr inte att ändra på.
Två nya arbetsgrupper
Ingela Kläringe, förbundslottachef i
Upplands län, är sammankallande i
konsekvensutredningsgruppen – en av
två nya arbetsgrupper som startade sitt
arbete i våras och som ska fördjupa sig
ännu mer i framtidsfrågorna.
Den andra gruppen är stadgekommittén,
som ska öppna upp stadgarna för en rörligare
organisation i framtiden och se över
både struktur, verksamhet och ledning.
Ingelas grupp jobbar hand i hand med
stadgekommittén och ska titta på konsekvenserna
av olika förslag, både vad
gäller ekonomi och verksamhet.
Hon förstår förbundens oro:
– Vi har i hög grad drabbats av nedskärningarna.
När man säger en sak och
gör en annan skickar det dubbla signaler.
I år får till exempel Upplands lottaförbund
bara en femtedel av sitt gamla
ledningsbidrag; 32 000 i stället för
163 000 kronor, och det ska vi dra runt
förbundet på. Vi har en liten sparad
slant men den går åt fort. Och vi vill ju
leva nästa år också.
– Från början var jag väldigt negativ.
Varför ska förbunden bort Vi behövs ju!
Annars blir det väldigt långt till medlemmarna.
Men man ser det på ett
annat sätt när man tar hänsyn till de
ekonomiska realiteterna.
– Något måste göras, det är inget att
hymla om! En rationalisering måste ske
både på riksförbundet och på regional nivå.
Konkreta förslag
Älvsborgs och Södermanlands lottaförbund
lämnade ett par motioner med
konkreta förslag till riksstämman förra
året. Dessa motioner vill ha en rejäl
bantning av centralkansliet i stället för
att förbunden ska behöva spara. De vill
avlasta kårstyrelserna genom att stärka
Framtidsgruppens förslag
(från vintern 2004):
• Avveckla de 340 lottakårerna.
• Ersätt de 24 lottaförbunden med
regionsstyrelser.
• Decentralisera tjänstemannasidan.
• Minska bemanningen på kansliet i
Stockholm och stationera tjänstemän i
regionerna.
Stadgekommitténs tankar
(slutbetänkande presenteras 2006):
• En gemensam stadga för hela
organisationen.
• Riksstämma vart tredje år.
• Gemensam medlemsavgift.
• Försöksverksamhet med cyberkår, ett
nätverk på nätet i stället för fysisk lottakår.
• Ansökan till utbildningar ska kunna ske via
Lottornas hemsida.
2005 • 3 • LOTTANYTT 11

FRAMTI DSAR BETE
ALTE R NATIV
1
ALTE R NATIV
2
förbunden och minska den centrala
Älvsborg och Södermanlands lottaför-
hantera informationsflödet och kanske
verksamheten.
bund med olika antal nivåer av regio-
även besöka kårerna. Det här ska ske på
Arbetsgruppen har till uppgift att
ner/lottaförbund. I förslaget är dessa 24,
en mer ideell basis.
titta på alternativ utifrån både verksam-
12 eller 6 till antalet. Kansliet är starkt
Uppgiften för regionerna ska i det här
hetsmässiga och ekonomiska konse-
reducerat och de administrativa arbets-
alternativet inte huvudsakligen vara att
kvenser. Konsekvensutredningsgruppen
uppgifterna som inte kan utföras på
hantera administration, utan att ha kon-
har fram till nu haft tre möten och
kansliet är istället utlagda på anställda
takt med kårerna, marknadsföra Lottorna
kommit en bit på väg när det gäller att
ute i regionerna.
i sin region, informera och rekrytera.
objektivt visa på de olika ekonomiska
I alternativ tre reduceras kansliet en
Det fjärde alternativet innebär att
konsekvenserna av en omorganisation.
del men har samtidigt tagit över admi-
alla förbund försvunnit och att kårerna
Fyra alternativ
Utifrån de ekonomiska förutsättning-
nistration. Förbunden indelas i sex regioner.
– Vi har kommit fram till att det inte
direktkommunicerar med kansliet.
– Vi har inte hunnit räkna på det här
förslaget ännu och samtidigt känns det
arna har gruppen skissat på fyra alterna-
är så dumt att ha ca sex regioner, fast
inte helt realistiskt. Kontakter med
tiv – först dagens organisation för att ha
med kårerna kvar. Här ska det också
myndigheter och det centrala kansliet
något att jämföra med. Sedan alternativ
finnas två förtroendevalda som en länk
måste ju huvudsakligen ske på dagtid
två, som utgår från motionerna från
ut till kårerna. I deras uppgifter ingår att
och det ska kårerna ta över. Och de
Tre lottor
om Lottornas framtid
Ta bort kårerna!
Emma Persson,
nätverksledare i Ungt forum:
”Finns det bara lite pengar i kassan bör man
ta bort kårerna och endast ha kvar förbunden.
Grupptillhörigheten kommer att finnas ändå
Jag har heller inget
emot cyberkårer, alltså
nätverk på nätet, men jag
personligen kommer nog
vilja tillhöra en kår eller ett
FOTO: Lillianne Jansson
med kontaktnät inom regionerna för folk som
förbund där jag får träffa mina kolleger.
vill göra specifika saker, men grundstommen
Vilken omorganisation det än blir, hop-
är förbunden där man har sina möten.
pas jag att det kommer att gå fortare från
Annars bör vi åtminstone slå ihop lotta-
det att någon blir intresserad av Lottorna till
kårerna till större enheter så att det finns mer
att man exempelvis får gå en utbildning och
utrymme att hitta på aktiviteter som passar
göra något konkret. Marknadsföringen måste
fler. Är man tio personer i en kår finns det inte
också breddas om den ska locka fler unga
så mycket resurser att göra något. En större
tjejer. Särskilt viktigt är att synas mer på inter-
grupp ger automatiskt en bredare syn på
net, i massmedia och på andra ställen där
organisationen.
unga håller till.”
12 LOTTANYTT • 3 • 2005

FRAMTI DSAR BETE
ALTE R NATIV
3
ALTE R NATIV
4
flesta lottor har ju andra jobb då, säger
Ingela Kläringe.
Vad kostar de olika lösningarna
– Men detta är bara förslag som visar på
olika lösningar och vad dessa skulle
kosta, understryker Ingela.
Arbetsgruppen kan direkt se att en
del av alternativen tyvärr inte innebär
en kostnadsbesparing, men det är viktigt
att nu ytterligare fördjupa sig i de
verksamhetsmässiga konsekvenserna av
de olika alternativen.
Det kan också hända att vi måste
jobba om förslagen helt om vi får ännu
mindre pengar nästa år.
Stadgekommittén har fått i uppdrag
att tänka om och tänka nytt. I direktiven
står att man ska ta fram en enda
gemensam och förenklad stadga för hela
organisationen, i stället för att detaljreglera
varje nivå.
Det säger Ulla Bäckström, förbundslottachef
på Gotland, som är sammankallande
i stadgekommittén:
– LÖ måste till exempel ha möjlighet
att själv besluta om antal regioner och
geografisk indelning allt eftersom förutsättningarna
för Lottorna ändras. Förbunden
tillkom när vi var 110 000 medlemmar
och nu är vi nere i nära 18 000,
så det verkar rimligt att idag minska
organisationen på mellannivån. Då sparar
vi pengar och får ändå något gjort.
Kommittén har också gjort en översyn
av ledningsfunktionerna på central nivå.
– Vårt förslag är att de förtroendevalda
i LÖ finns kvar och i sin tur utser
erforderligt antal handplockade regionrepresentanter
från olika delar av landet.
Demokratin i organisationen är en
bärande punkt så vi lägger stor vikt vid
sådana frågor. Vi ska titta mer på hur
olika personer tillsätts på alla nivåer.
Andra förslag från stadgekommittén
är att stämman hålls vart tredje i stället
för vartannat år, att medlemsavgiften
är gemensam och att kårerna ska
vara kvar. Kommittén föreslår också
att medlemmarna ska kunna välja att
vara medlem i en cyberkår på internet
Avskaffa förbunden, men tillsätt inga storregioner!
Ulla-Britt Kenttä,
förbundslottachef i Norrbotten:
”Jag tycker att vi ska behålla kårerna och
avskaffa förbunden. Finns inte pengar till alla
instanser, så är förbunden de minst viktiga.
Vi har faktiskt redan gått så långt här uppe i
Norrbotten att om riksstämman beslutar att
lägga ned förbunden så har vi redan tagit ett
första beslut i den riktningen.
Västerbotten och Norrbotten har ungefär
samma grundsyn i den här frågan – att lottakårerna
måste vara kvar för att värva och
behålla nya medlemmar. För finns inte roten
så behövs inte toppen!
Samtidigt är det viktigt att ha ett centralt
kansli som har den kompetens som behövs
för att föra fram Lottorna. Idag är det inte
så enkelt att vi bara får uppdrag, utan vi får
verkligen vara med och driva och slåss för
att få dem. Det sker i huvudstaden där vi har
de centrala myndigheterna och staberna.
Ett centralt kansli har bäst förutsättningar
att driva utbildningsfrågor, hålla kontakt med
nuvarande och tilltänkta uppdragsgivare och
verka opinionsbildande.
Som det ser ut idag är varje
förbund suveränt när det gäller att
driva sin verksamhet – bara man
håller sig inom de ekonomiska
ramarna. Det vi befarar är att vi
nästan blir som 24 olika Lottaorganisationer
som driver ganska olika linjer i stället för att ha
en gemensam grund att stå på. Det finns en
uppenbar risk att den här utvecklingen fortsätter
även om vi inför en regionindelning.
Sedan är det möjligt att vi färgas av att vi
redan har långa avstånd och stora förbund
ytmässigt häruppe. Mitt förbund täcker hela Norrbottens
län från kusten till fjällen och norska och
finska gränsen. Från Haparanda har jag
till exempel 42 mil upp till Kiruna. Har vi
då storregioner blir det ännu svårare att
hålla ihop det hela. Här uppe har kårerna
goda kontakter med närliggande kårer
och skapar sig egna nätverk.”
2005 • 3 • LOTTANYTT 13

FRAMTI DSAR BETE
LOTTOR NA
i stället för en fysisk lottakår. Dessutom
ska alla utbildningar kunna sökas
via nätet.
– Det vi försöker skapa med det här
arbetet är en stadga som gör att
organisationen kan leva vidare i framtiden,
där medlemmen finns i fokus och
administrationen inte ska sätta hinder i
vägen för lottakårerna. Det ska vara
berikande att vara lotta, inte kännas
betungande, säger Ulla.
Sedan ska självklart varje lottakår
kunna organisera vilka aktiviteter den
vill, understryker hon.
Stadgekommittén har hittills hunnit
träffas tre gånger. Under arbetet har man
verkligen försökt vända på alla stenar:
– Ska vi bara rekrytera kvinnor
Vilka uppgifter ska vi ha Ska vi till
exempel utbilda fler än bara lottor När
vi vet vad vi ska göra kan vi bena ut hur
strukturen ska se ut, säger Ulla Bäckström.
– Men ett är säkert; vi måste skynda
på förändringsprocessen annars har vi
inte råd att finnas kvar. Det måste till
en krismedvetenhet hos Lottorna. Medlemmarna
får hemskt gärna höra av sig
till oss, vi är mottagliga för alla sorters
förslag och argument. Men allas utgångspunkt
måste vara vår finansiella verklighet
och baseras på en verklig grund.
Nu jobbar de olika arbetsgrupperna
fram ett bra beslutsunderlag som först
ska förankras i Lottaöverstyrelsen för
att sedan gå ut till kårer och förbund.
Till riksstämman i november 2006 ska
det finnas ett färdigt stadgeförslag, paragraf
för paragraf.•
Vi vinner på samordning!
Pia Söderström,
vice kårchef för Stockholms
marinlottakår:
”Jag tror att det blir himla svårt att rekrytera
medlemmar om det bara finns en central
instans. Kårerna måste vara kvar för det är de
som har den personliga kontakten med medlemmarna.
Tjejerna blir jätteglada när man
ringer upp dem och tar tag i dem direkt.
Däremot skulle vi kunna få samordningsvinster
genom att både slå ihop förbund och
kårer – det förekommer ju faktiskt redan. Här
i Stockholms innerstad försöker marinlottakåren
få till stånd en gemensam kårlokal tillsammans
med armén, flyget och Hemvärnet.
FOTO: Johan Gustafsson
Annars är utbildningen en viktig framtidsfråga.
Eftersom vi försöker nå de yngre
tjejerna, som oftast är väldigt peppade när de
kommer till kåren första gången, måste vi se
till att det finns utbildningar som både lockar
och motiverar.”
Vill du komma i kontakt med stadgekommittén
eller konsekvensutredningsgruppen,
hör av dig till Lottornas kansli:
Telefon: 08-666 10 80
E-post: info@lottorna.se
14 LOTTANYTT • 3 • 2005

PÅ NYA U PPDRAG
Lottor mäter strålning åt SSI
Lottorna har flera nya uppgifter där vi kan göra samhällsnytta.
En av de senaste är att mäta radioaktiv strålning på åkermark för
att avgöra om det är riskfritt för korna att gå på grönbete efter en
TEXT: LOTTA S E LLB E RG
I
R I KSSTÄM MAN
2006
större olycka eller läckage.
I takt med att världen förändras tillkommer
nya risker som vi inte hade kunnat
föreställa oss för ett antal år sedan. Kärnkraftsolyckor
i form av härdsmältor och
läckage, transporter av radioaktivt kärnbränsle
som havererar eller kapas, terroristattacker
med kärnvapen – de tänkbara
scenarierna är många.
Efter Tjernobyl vet vi också att radioaktivt
nedfall kan transporteras över
långa avstånd. En olycka i Ukraina kan
få långsiktiga återverkningar på jakt och
djurhållning, bärplockning och friluftsliv
på svensk mark.
SSI, Statens Strålskyddsinstitut, har
därför byggt upp en rikstäckande mobil
provtagarorganisation i samarbete med
frivilligorganisationerna Lottorna, Bilkåristerna
och Blå Stjärnan.
Första utbildningsetappen genomfördes
i Skåne, Gästrikland och Västerbotten
för fem år sedan. På försommaren
2005 var det så dags för etapp två som
täcker Halland, Gotland och Uppland.
Tolv blivande verksamhetsledare fick
gå en exklusiv helgkurs 20-22 maj under
ledning av lärare främst från SSI men
också SLU, Statens Lantbruksuniversitet.
Barn mycket känsligare
En av kursdeltagarna var Mimmi Lidholm
från Lottorna i Uppland som var
mycket nöjd med upplägget:
– De lyckades lägga kursen på en väldigt
bra nivå för oss glada amatörer. Kursen
var saklig, intressant och pedagogisk
där föredrag varvades med praktik.
– Vårt jobb är att ta tre prover på bondens
åkermark där kossorna går och
betar. Är det över ett visst antal megabequerel
får korna inte äta av gräset.
Barn är nämligen mycket mer känsliga
mot joniserande strålning än vi vuxna.
Vi vet från Tjernobyl att barn kan få
cancer i sköldkörteln om de dricker
mjölk som ligger över gränsvärdet.
Särskilda provgårdar
Provtagningen sker på särskilt anslutna
provgårdar enligt en standardiserad metod.
Provtagarna utrustas med gula västar,
skyddsglasögon och verktyg. De slår ned
en pinne på åkermarken och klipper rent
gräset i en radie så att det motsvarar
ungefär en kvadratmeter. Proverna samlas
sedan i säckar och märks med gårdsnamn
för vidare transport till laboratorier i
Stockholm, Uppsala och Linköping.
– Den som gör jobbet kan känna sig
helt trygg. Ingen skickas ut att klippa
gräs om strålningsnivåerna anses hälsofarliga,
säger Mimmi som har tecknat
avtal med SSI tillsammans med de
andra verksamhetsledarna.
Uppdraget nu är att värva och utbilda
provtagare i de egna länen, berättar
Gunnel Johansson, vice gruppledare i
Väskinde lottagrupp på Gotland och en
av dem som gått kursen:
– SSI är beroende av oss frivilligorganisationer
för att klara det här beredskapsuppdraget.
De har ingen möjlighet
att genomföra det med bara sin egen
personalstyrka. Så jag vill verkligen
uppmana alla lottor att ta chansen och
bli provtagare. Det är intressant och
inte särskilt betungande. Det enda som
krävs är att man genomgår en kort
grundutbildning samt att man varje år
deltar i en övning.
Ett av Lottornas senaste
uppdrag är för SSI, Statens
Strålskyddsinstitut. Det innebär
att lottor hjälper till att mäta
radioaktiv strålning på kornas
betesmarker för att ta reda på
huruvida det går att dricka
deras mjölk.
– Dessutom visar det här uppdraget
att vi behövs inom andra verksamhetsområden
än vi har tänkt oss, säger
Gunnel Johansson.•
Intresserad av att bli provtagare Kontakta
Lottornas kansli på 08-666 10 80 eller
e-posta till info@lottorna.se
2005 • 3 • LOTTANYTT 15

LOTTOR I H E MVÄR N ET
Åtta frivilligorganisationer har avtal med Hemvärnet
men fyller bara hälften av sina platser.
En av dessa organisationer är Lottorna. Därför
efterlyser nye rikshemvärnschefen Roland
Ekenberg fler lottor till Hemvärnet. Något som
han tycker skulle berika Hemvärnet.
Nye rikshemvärnschefen Roland Ekenberg:
”Lottorna är oerhört värdefulla!”
Hemvärnet förändras och får en allt viktigare roll i Sveriges försvar.
Och trots att frivillorganisationerna står med allt färre försvarsuppdrag
finns det många vakanser att fylla inom Hemvärnet.
Det vill nye rikshemvärnschefen Roland Ekenberg ändra på.
TEXT: LOTTA S E LLB E RG FOTO: AN DE RS KÄM PE
I
I samband med att Sveriges försvar förändras
i grunden blir Hemvärnet en allt
viktigare aktör inom försvaret. Dessutom
får Hemvärnet helt nya uppgifter.
Tidigare har Hemvärnet bara haft
insatsberedskap i avvaktan på att försvaret
ska mobilisera. Nu är det Hemvärnet
som utgör huvuddelen av de
nationella skyddsstyrkorna och är Sveriges
enda kvarvarande arméförband av
någon större volym.
Allt detta påverkar naturligtvis Lottorna.
Försvarsuppdragen blir färre samtidigt
som vakanserna inom Hemvärnet
fortfarande är många. Där behövs Lottorna
säger brigadgeneralen och nyutnämnde
rikshemvärnschefen Roland
Ekenberg bestämt till Lottanytt:
– De är oerhört värdefulla! Jag är av
den uppfattningen att Lottorna tillför
hemvärnsorganisationen viktig kunskap
och kompetens i form av välutbildad
personal. Så jag ser fram emot samarbetet
med lottarörelsen.
– Överhuvudtaget tror jag på modellen
med att frivilligorganisationerna
bemannar en fjärdedel av våra befattningar
och tillför specialkompetens. För
mig är det viktigt att jag snabbt kan
fylla de 60 bataljonerna i insatsorganisationen
med personal, och då tror jag att
det är enklare och bättre att rekrytera
genom frivilligorganisationerna än
genom Pliktverket.
– Dessutom får vi en starkare folkförankring
genom att Hemvärnet bemannas
dels av män, men också av kvinnor
– en grupp som normalt inte gör värn-
16 LOTTANYTT • 3 • 2005

LOTTOR I H E MVÄR N ET
plikten. Jag ser väldigt gärna att vi får
fler kvinnor i vår organisation på alla
befattningar, säger han.
Idag utgör kvinnorna 6 000 av runt
48 000 man i Hemvärnet, alltså knappt
13 procent. Av dessa är en hel del lottor
med uppdrag som fältkockar, personal
på staberna och inom sambands- och
underrättelsetjänst.
Måste vara vapenför
Som alltid inom Hemvärnet är kravet
att personalen är vapenför och har
genomfört någon form av militär grundutbildning.
Hemvärnsmännen måste,
om så behövs, kunna gå ut i strid.
Det finns flera nya samarbetsområden
mellan Lottorna och Hemvärnet.
Ett exempel är YOS (ytobservationssystem)
– ett helt nytt förband för underrättelseinhämtning
och ytövervakning på
bredden vid kris – som utformas nu och
ska vara klart för insats i januari 2007
(läs mer på sid 22). Där hoppas Lottorna
att det ska bli en naturlig övergång av
flyglottor med LOMOS-utbildning
(observationstjänst och observationscentraltjänst
som nu läggs ned) till
Hemvärnet, efter viss kompletteringsutbildning.
– Jag ställer mig helt bakom omdaningen
av Hemvärnet som den uttrycks
FAKTA
Namn: Roland Ekenberg.
Ålder: 48 år.
Bor: I Linköping.
Roland Ekenberg
Familj: Hustru Christina och
barnen Ida, 15, och Erik, 12.
Befattning: Brigadgeneral som blev ny
rikshemvärnschef 1 juli 2005.
Karriär: Artillerist med officerskarriär
inom armé- och försvarsstaben. Nu
senast vicerektor och kanslichef vid Försvarshögskolan.
Har gjort två FN-bataljoner
på Cypern och har rötter i frivilligförsvaret.
Tidigare hemvärnsinstruktör
och under en tid förbundsordförande i
Svenska Blå Stjärnan i Jönköping.
i vår särskilda handlingsplan från 2004.
Inom några år ska Hemvärnet vara mindre,
runt 30 000 man, men vassare,
säger Roland Ekenberg.
– Vi ska fortfarande skydda, bevaka,
ytövervaka och stödja samhället vid
olika typer av kriser. Men vi kommer
att ha en differentiering vad gäller
utbildningstiden. Vissa förband kommer
att öva mer, ha modernare utrustning
och vara rörligare – ungefär som ett
lättinfanteri. Dessa kommer ha lägre
medelålder. De kommer också ha
tuffare uppgifter – mer som vältränade
soldater – och täcka ett större geografiskt
område.
– Så finns det övriga förband som gör
sin normala kontraktstid. Båda är naturligtvis
lika viktiga. Men att vi tar för oss
av alla typer av uppgifter, övar mer och
har högre profil ställer naturligtvis krav
på frivilligorganisationerna att de uppfyller
sina åtaganden och skärper efterlevnaden
av avtalen.
Hälften av platserna
Idag är det i praktiken så att de åtta frivilligorganisationerna
som har avtal
med Hemvärnet bara fyller hälften av
sina platser. Därför förstår Roland Ekenberg
varför hans företrädare Anders
Lindström sammankallade samtliga
organisationer till ett möte på försommaren
och avkrävde dem handlingsplaner
för hur man ska fylla sina vakanser.
Lottorna var naturligtvis på plats och
har lämnat över sin plan.
– Det som Lottaöverstyrelsen lagt
fram ser väldigt positivt ut, tycker jag.
Dels tar man åt sig av kritiken. Dels
sätter man upp både seriösa, ambitiösa
och rimliga målsättningar och policys
för hur man ska engagera sig.
Hur bör rekryteringen till Hemvärnet
gå till
– Spontant tror jag att det är bra att
rekrytera från flera håll, fast samordnat.
Jag tror att det är kontraproduktivt för
organisationerna att konkurrera med
varandra, även om risken är uppenbar
när försvarets kaka är krympande.
Hur ser du på hemvärnets och
Lottornas roll i de internationella
insatserna
– Vi är en mycket tydlig och uttalad
nationell del av Försvarsmakten. Men
hemvärnssoldater kan med fördel söka
och göra internationell tjänst, och för en
lotta tror jag att det underlättar om hon
finns i hemvärnets förband.
– Sedan måste varje internationell
insats skräddarsys. I alla förband som
har olika fredsbevarande uppdrag, är det
värdefullt med stor kvinnlig närvaro.
Däremot tycker jag inte att frivilligorganisationerna
ska ha en personalförsörjningsuppgift
gentemot så kallade
”battle groups”; stridande förband som
ska gå i ”främsta linjen” och som kräver
längre samträning. Det blir för komplicerat.
Hur ser din roll som
rikshemvärnschef ut
– Det viktigaste för mig är att se till att
hemvärnsförbanden är utvecklade,
utbildade, utrustade och samövade så
att de kan lösa uppgifterna de ställs
inför.
– Sedan ska jag informera våra politiker
och inte minst mina militära kollegor
om vad Hemvärnet är. Det är tyvärr
inte särskilt välkänt. Ofta tänker man
på äldre män i grå uniformer med lite
ålderstigna vapen som leker krig – lite
som föreningsverksamhet och ett bra
komplement till älgjakten. Och det är
verkligen inte sant idag!
– Hemvärnet finns alltid på plats, är
professionellt och har hög uthållighet.
Vi är effektiva och kan lösa nästan alla
uppgifter, inte minst i samband med
nationella fredstida katastrofer som
stormar och översvämningar. Dessutom
har vi kort reaktionstid och kan, med
lämplig förvarning, mobilisera huvuddelen
av hemvärnets förband inom några
timmar.•
2005 • 3 • LOTTANYTT 17

LOTTA M E D AVTAL
FAKTA
Ålder: 31 år.
Sara Stigsdotter
Bor: I lägenhet i Östersund men snart i nybyggd villa.
Familj: Sambon Thomas och dottern Moa, 18 månader.
Arbetar: Förskollärare.
Aktiv som lotta: Informationslotta hos Jämtlands läns lottaförbund
samt informations- och utbildningsansvarig i Frösö flyglottakår.
Avtal: Stabsassistent i Fältjägarbataljonen.
Stabslotta
Eftertraktad spindel i nätet
Har simultankapacitet. Är stresstålig. Gillar att vara spindeln i
nätet. Så ser en duktig stabsassistent ut.
Som stabslotta har du chans till många övningstillfällen inom
Hemvärnet. Där finns just nu flera vakanser.
Lottanytt har pratat med Sara Stigsdotter, stabslotta i Östersund,
och fått en inblick i hur hennes tjänst ser ut.
TEXT: LOTTA S E LLB E RG FOTO: OLOF SJÖDI N
EEfter omorganisationen av Försvarsmakten
är många lottor rädda för att bli
överflödiga och icke behövda. Som det
ser ut nu kan inget vara mer fel.
Inom Hemvärnet, som räknar med
hjälp från Lottorna och andra frivilligorganisationer,
finns ett stort behov av att
täcka vakanser inom flera olika tjänster.
Stabspersonal är det till exempel
brist på. Här finns åtskilliga luckor som
väntar på att bli fyllda av ambitiösa och
utbildade lottor.
Sara Stigsdotter bor i Östersund och
är stabsassistent med avtal på hemvärnsbataljonen
i Östersund. Hon känner
sig allt annat än överflödig och
berättar om sitt jobb som stabslotta
med brinnande entusiasm.
Som stabslotta är du något av en
spindel i nätet på hemvärnsstaben.
Du sänder och tar emot meddelanden
på telefon och radio, dator och fax. Du
ser till att inkommande meddelanden
hamnar hos rätt person och diarieförs.
Du tar även emot rapporter och observationer
från grupper ute i fält. Informationen
för du sedan upp på en lägeskarta
där alla händelser i området markeras
med symboler.
Och arbetsbelastningen kan vara
ojämn. Ibland är det väldigt lugnt och
sedan hettar det till.
Måste improvisera
– När vi övar har vi ju färdiga spel som
vi ska följa. Men ibland händer saker
som inte går att förutse och då gäller det
att improvisera.
För några år sedan, när Sara satt på
kompanistaben, fick de till exempel
strömavbrott:
– Telefonerna, datorerna och faxen
slogs ut eftersom de är strömförsörjda.
Men vi lyckades på kort tid upprätta
staben på nytt. Vi riggade fotogenlampor
och stearinljus på bara några
minuter. Sedan hittade vi en gammal
telefon med snurrskiva och fick den
att funka.
– Vi lyckades alltså lösa situationen
genom att vara uppfinningsrika. Ledningen
var klart imponerad, säger Sara.
Stresstålighet är med andra ord en
bra egenskap hos en stabslotta. Inte
minst när det samtidigt plingar till i
mejlboxen, ropas i kommunikationsradion
och ringer på telefonerna.
– Personligen tycker jag det är kul
när det händer mycket på en gång. Det
är bra att se att man får saker på plats
fast det först kan verka kaotiskt. Sen
sitter du ju inte där själv utan ofta jobbar
du i par och går i skift med två
18 LOTTANYTT • 3 • 2005

LOTTA M E D AVTAL
”I början var det så spännande
att jag inte ville gå och lägga
mig efter mitt skift.”
andra. Vi stöttar och hjälper varandra
och då brukar det funka.
– Men tekniken är inte så avancerad
som det låter. Dessutom får du utbildning
med jämna mellanrum i hur olika
radioapparater och datasystem fungerar.
Men visst har jag blivit duktigare på att
fixa tekniska saker sen jag började med
det här.
Engagemanget som lotta har gått i
arv i fyra generationer. Mormorsmor var
med och tog hand om krigsbarn från
Finland och mormor hjälpte till att laga
mat vid norska gränsen under krigsåren.
Mamma var observationslotta i flygvapnet
ute vid F4 på Frösön, men har skolat
om sig till fältkock i Hemvärnet.
– Att det ska bryta ut ett krig ligger
ju väldigt långt borta, men nu kommer
man säkert att nyttja Hemvärnet mer
vid kriser som översvämningar, stormar
och skogsbränder, skallgång efter försvunna
personer och andra exceptionella
händelser. Då vill jag vara med
och hjälpa till.
Vill ut internationellt
– Jag har också funderat på att gå en
internationell stabskurs. Men jag vill
vänta med det tills min dotter Moa har
blivit lite större för jag vill inte vara
ifrån henne så mycket.
Till vardags är Sara förskollärare. Jobbet,
familjen och Lottorna tar det mesta
av hennes tid.
Sedan Moa föddes i mars förra året
har hon börjat trappa ned på sina många
styrelseuppdrag hos Lottorna. Hon är
fortfarande aktiv som informationslotta
hos Jämtlands läns lottaförbund där hon
sysslar med att rekrytera nya lottor –
”helst in i hemvärnets tjänster där det
finns mycket vakanser”. Hon är även
informations- och utbildningsansvarig i
Frösö flyglottakår.
– Lottorna har gett mig oerhört
mycket och hjälpt mig att växa som
människa. I och med att vi alla tar på
oss samma kläder så hamnar alla på
samma nivå. Vi svetsas ihop under strapatserna
och får en större gemenskap
som är helt oberoende av vad man sysslar
med som civilist. Bland lottorna har
jag fått kamrater för livet!•
Lotta från 16 år
– Därför var det rätt naturligt att jag
gick med så fort jag fyllde 16. Jag gick
en aspirantkurs och redan under mitt
andra år som lotta gick jag min grundkurs
i stab hemma på ett militärområde
utanför Östersund. Sommaren därpå
gick jag gruppbefälsutbildningen som
stabslotta.
– I början var det så spännande att jag
inte ville gå och lägga mig efter mitt
skift. Men med åren har jag lärt mig att
man behöver sin sömn för att orka med.
Östersund har haft en stark militär
närvaro med flygflottiljen F4, Jämtlands
fältjägarregemente I5 och ATS, Arméns
tekniska skola. Nu läggs allting ned och
förpassas till historieböckerna.
– Ja, hugaligen! Men vi ger inte upp
utan hittar nya idéer. Vad gäller Lottorna
så har man nog störst möjlighet
att få komma ut och göra sina timmar
om man tecknar avtal med Hemvärnet.
Det är ju faktiskt bara de som blir kvar
här uppe.
Som stabslotta kan man få många övningstillfällen
inom Hemvärnet. Det gillar Sara
Stigsdotter som har avtal med hemvärnsbataljonen
i Östersund.
2005 • 3 • LOTTANYTT 19

LOTTOR NAS SOM MAR
Bra betyg
på årets sommarskolor
Årets sommarskolor är över.
Och betyget är positivt. Detta trots färre ledare
och en del små och stora omorganisationer.
Överlag har skolan bibehållit både kvalitet
och nivå på utbildningarna.
TEXT: LOTTA S E LLB E RG BI LD: MATS KOC KU M
Trots att årets utbildningsbudget minskat
med hela 14 procent var antalet
platser på årets sommarskola fler än
förra året. Det beror på att det i sommar
inte har genomförts någon grundutbildning
regionalt. Istället har det varit en
tydlig satsning på central utbildning.
– Vi har i år haft en tajtare bemanning
med färre instruktörer, vilket
också sparat pengar. Jag har besökt skolorna
i Halmstad, Uppsala och Berga
och mött ett glatt elevgäng som generellt
sett varit nöjda. Det inger en viss
framtidstro att vi faktiskt kan dra ned
lite och ändå hålla bra kvalitet, nivå och
stämning, säger Mariola Gummesson,
utbildningschef hos Lottorna.
Men det ökade antalet platser höll på
att ställa till problem.
– Vid ansökningstidens slut upptäckte
vi att vi hade för få anmälda. Då
bad vi olika grupper av instruktörer att
engagera sig personligen och ringa runt
till folk som har genomgått minilumpen.
Det jobbades febrilt och gav verkligen
resultat, så alla ska ha en stor eloge,
säger Mariola Gummesson.
Många förändringar
Skolorna har omorganiserats på olika
sätt. Revingehed hade en helt ny skolchef
och var i somras en ganska mycket
större skola än tidigare. Karlskrona hade
en lotta som skolchef och officer som
biträdande, i stället för tvärtom som
förra året. Uppsala hade slagit samman
två skolledningar till en. Och Berga fick
i sista stunden förlägga en del av sin
undervisning till annan plats och ha en
ambulerande skolledning.
– Vi kunde ändå genomföra LIM, kursen
i marinens ledningssystem, trots att
hela sjöstridsskolan flyttat till Karlskrona
och i och med det tömt alla datasalarna
på Berga. LIM-kursens elever
ryckte in på Berga och utrustades där,
men de genomförde kursen och bodde
på Amfibieregementet på Rindö i två
veckor och kom tillbaka först till
muckarfesten, säger Maj Ingels, biträdande
skolchef på Berga.
Sammanlagt gick 14 lottor på LIMkursens
tre nivåer – en grundkurs och två
befälsutbildningar – och två lottor gick
direkt vidare till instruktörsutbildningen.
Berga fick också plocka in extra
instruktörer för att ta hand om anstormningen
till rookiekursen och minilumpen.
För många var det första kontakten
med frivilligorganisationer, Försvarsmakten
och uniform – för de yngre aspiranterna
kanske till och med första
gången hemifrån.
– Rookiekursen var ett himla härligt
gäng med glada, positiva och roliga tjejer.
Men att bo i tält, följa regler och
exercera är ett liv som kanske inte passar
alla. Så två av 25 avbröt och åkte
hem under veckan.
20 LOTTANYTT • 3 • 2005

LOTTOR NAS SOM MAR
Totalförsvarsutbildningen på Berga i
juni hade 56 deltagare, varav 45 på grundnivå
(minilumpen) och 11 på gruppbefälsnivå.
Karlskrona hade ungefär samma
antal rookisar och elever som gjorde
minilumpen, men här hade knappt hälften
av dem som gjorde TFU hämtats
från andra frivilligorganisationer.
Regnigt värre
– Det regnade under större delen av deras
fältövning, men de har verkligen peppat
varandra för att lösa uppgifterna under
en mycket intensiv vecka, berättar skolchef
Malin Andersson i Karlskrona.
Bättre tur med vädret hade Lottornas
sommarskola i Revingehed som genomfördes
under värmeböljan i början av
juli. Här fick man i stället lätta lite på
klädseln. Kurserna var ovanligt stora
och merparten av eleverna var lottor –
kanske 80 av totalt 90 stycken.
– Det verkar som om folk har hörsammat
uppmaningen att gå stabstjänst.
Här på Revingehed har vi den enda centrala
stabskursen och det kom 34 elever
från hela landet till grundkursen. Det
finns säkert behov av många fler, för det
finns vakanser överallt i Hemvärnet,
säger biträdande skolchef Wivianne
Oskarsson.
Nytt för årets sommarskola var att
de populära sjukvårdsutbildningarna
lagts på is under ett år medan man
söker nya uppdragsgivare. Kursen i sambandstjänst
i Halmstad ställdes in på
grund av för få sökande. Däremot var
kursen i luftstridssamverkan på samma
skola större än tidigare, men så körs den
också bara vartannat år.•
Fältkockar i ropet
Årets utbildning till fältkock i Karlskrona blev
en succé.
– Det var roligt att vi hade många unga
tjejer runt 20 år som kom. Det är ett tufft
och fysiskt krävande jobb men otroligt
givande och med många tillfällen att öva,
eftersom fältkockar är väldigt efterfrågade,
säger Malin Andersson, skolchef i Karlskrona.
21 lottor och en hemvärnsman deltog i
den två veckor långa utbildningen i början
av augusti. De började i skolköket med
näringslära och hygien, att planera matsedlar
och beställningar samt tillaga mindre
portioner. Därefter lärde de sig att hantera
fältkök och kok-container.
Avslutningsvis låg gruppen fyra dygn
i fält och lagade och serverade frukost,
lunch, middag och nattskaffning till runt 165
personer.
Sug efter själasörjare
Vinterns behov av krishantering i samband
med tsunami-katastrofen och orkanen
Gudrun har skapat ett behov av själasörjare.
Därför var sommargrundskolan för
fältpastorer i Halmstad desto mer välkommen.
Kursen har dessutom haft ett tio år
långt uppehåll och återkomsten har blivit
mycket uppmärksammad i media. På årets
sommarkurs hade Försvarsmakten fört över
uppdraget som kursanordnare till Personaltjänstemannaförbundet.
18 präster från svenska kyrkan och
andra samfund deltog och förväntningarna
var stora. Samtliga ställde sig positiva till att
åka ut i internationell tjänst efter avslutad
utbildning.
2005 • 3 • LOTTANYTT 21

UTBI LDN I NG
LOMOS-lottor resurs i Hemvärnet
Lottor från det nedlagda LOMOS-systemet har kunskaper och
erfarenheter som kommer att behövas i Hemvärnet. Nu börjar
YOS, den nya ytövervakningssatsningen där hemvärnsförband
ska vara klara för insats i januari 2007, ta form.
Men det är en liten bit kvar innan allt faller på plats.
TEXT: LOTTA S E LLB E RG
DDen 3 juli ryckte 32 elever in i sommarskolans
kompletterande YOS-kurs – en
helt ny försöksutbildning i Uppsala på
Luftstridsskolan LSS (gamla F20). Runt
hälften var specialutbildade flyglottor
inom LOMOS – luft- och markobservationssystemet
som bland annat bemannats
med frivilligpersonal.
Lottorna har haft två olika tjänstegrenar
i LOMOS – observationstjänst
(OBS) och observationscentraltjänst
(OC) – där den förstnämnda har varit
placerad i skog och mark i höga torn på
spaning efter rörelser i luftrummet. Nu
har flygvapnet sagt att man inte längre
har behov av LOMOS, med följd att en
stor mängd flyglottor mister sina avtalsplaceringar.
Glädjande nog kommer LOMOS-personalen
att behövas i YOS-systemet – ett
helt nytt hemvärnsförband för underrättelseinhämtning
och ytövervakning på
bredden vid kris. LOMOS-lottorna är en
viktig resurs i YOS. De har redan en hel
del värdefull grundutbildning, enligt
Britt-Inger Svensson, vice ordförande i
Lottaöverstyrelsen och ansvarig för en
arbetsgrupp som bevakar YOS.
Detaljerna i utformningen av förband
och befattningskraven för YOS är i skrivande
stund inte spikade. Därför har
LOMOS-lottorna enbart fått en kompletterande
utbildning under sommaren.
Där fick eleverna öva, pröva och
komma med idéer för den framtida
utformningen. De fick också samarbeta
och samöva med undlottorna på undcentralen
dit de rapporterade in sina
iakttagelser. Knappt hälften åkte därefter
över på en samövning i Estland.
Eftersom YOS fortfarande är i sin
linda bör man vänta med att ta kontakt
med Hemvärnet, så att hemvärnsförbanden
får ta det i sin egen takt. Några
hemvärnsförband har redan tagit egna
initiativ. Får en LOMOS-lotta en inbjudan
från ett hemvärnsförband, så bör
hon absolut ta tillvara möjligheten att
se närmare på dagens hemvärn, tycker
Britt-Inger Svensson.•
■
■
■
22 LOTTANYTT • 3 • 2005

UTBI LDN I NG
LOMOS-lottor resurs i Hemvärnet
Lottor från det nedlagda LOMOS-systemet har kunskaper och
erfarenheter som kommer att behövas i Hemvärnet. Nu börjar
YOS, den nya ytövervakningssatsningen där hemvärnsförband
ska vara klara för insats i januari 2007, ta form.
Men det är en liten bit kvar innan allt faller på plats.
TEXT: LOTTA S E LLB E RG
DDen 3 juli ryckte 32 elever in i sommarskolans
kompletterande YOS-kurs – en
helt ny försöksutbildning i Uppsala på
Luftstridsskolan LSS (gamla F20). Runt
hälften var specialutbildade flyglottor
inom LOMOS – luft- och markobservationssystemet
som bland annat bemannats
med frivilligpersonal.
Lottorna har haft två olika tjänstegrenar
i LOMOS – observationstjänst
(OBS) och observationscentraltjänst
(OC) – där den förstnämnda har varit
placerad i skog och mark i höga torn på
spaning efter rörelser i luftrummet. Nu
har flygvapnet sagt att man inte längre
har behov av LOMOS, med följd att en
stor mängd flyglottor mister sina avtalsplaceringar.
Glädjande nog kommer LOMOS-personalen
att behövas i YOS-systemet – ett
helt nytt hemvärnsförband för underrättelseinhämtning
och ytövervakning på
bredden vid kris. LOMOS-lottorna är en
viktig resurs i YOS. De har redan en hel
del värdefull grundutbildning, enligt
Britt-Inger Svensson, vice ordförande i
Lottaöverstyrelsen och ansvarig för en
arbetsgrupp som bevakar YOS.
Detaljerna i utformningen av förband
och befattningskraven för YOS är i skrivande
stund inte spikade. Därför har
LOMOS-lottorna enbart fått en kompletterande
utbildning under sommaren.
Där fick eleverna öva, pröva och
komma med idéer för den framtida
utformningen. De fick också samarbeta
och samöva med undlottorna på undcentralen
dit de rapporterade in sina
iakttagelser. Knappt hälften åkte därefter
över på en samövning i Estland.
Eftersom YOS fortfarande är i sin
linda bör man vänta med att ta kontakt
med Hemvärnet, så att hemvärnsförbanden
får ta det i sin egen takt. Några
hemvärnsförband har redan tagit egna
initiativ. Får en LOMOS-lotta en inbjudan
från ett hemvärnsförband, så bör
hon absolut ta tillvara möjligheten att
se närmare på dagens hemvärn, tycker
Britt-Inger Svensson.•
■
■
■
22 LOTTANYTT • 3 • 2005

POSTTIDNING
Avsändare: Lottornas Kansli, Box 5435, 114 84 Stockholm
20 000 dödas
eller skadas av
minor varje år.
9 av 10 är civila.
Stöd FN:s minröjningsarbete.
Röj minor på www.roj-en-mina.nu
eller ge ett bidrag på postgiro
35 30 91 – 2.
Foto: Jen Assur

L O T T O R N A S U T B I L D N I N G A R – V I N T E R 2 0 0 6
LOTTOR NAS
utbildningar – vinter
2006
Civila utbildningar Älvkarleö
Utveckling av grupp och ledare (UGL)
UGL ger dig förståelse för hur du fungerar i grupp. UGL är en
processinriktad utbildning och bygger på upplevelseinlärning.
Datum: 23–27 januari.
Förkunskaper: Lottornas uppdrag eller Lottakunskap om minst sex timmar.
Du ska ha fyllt 20 år och varit medlem minst ett år.
Målgrupp: De som inte får utbildningen genom sin militära utbildning.
Lottornas uppdrag
Oavsett vilken framtid du tänker dig som lotta är kunskap
om organisationen början på ditt liv som lotta. Lottornas
uppdrag ger behörighet till TFU-G och för vissa andra lottautbildningar.
Datum: 4–5 februari.
Målgrupp: Alla medlemmar.
Folkrätt
Du lär dig vilka rättigheter och skyldigheter du har som
kombattant och som civil, vilka förbud som gäller och hur
skyddet för krigets offer, sårade, sjuka, krigsfångar och civilbefolkning
är uppbyggt.
Datum: 11–12 februari.
Förkunskaper: Lottornas uppdrag eller Lottakunskap om minst sex timmar.
Målgrupp: Alla medlemmar.
Ledarskap för kårstyrelseledamöter
Den här kursen är till för dig som är eller ska bli aktiv i din
kårstyrelse. Hela (eller större delen av) kårstyrelsen har möjlighet
att gå kursen som egen grupp.
Datum: 9–12 mars.
Målgrupp: Kårstyrelseledamöter samt valkommittéledamöter.
Kårchefskurs
Utbildningen inriktas huvudsakligen på kårens verksamhetsinriktning
och din roll som ledare.
Datum: 31 mars–2 april.
Målgrupp: Kårchefer och vice ordförande i lottakår.
Samhällets säkerhet
Den här kursen innehåller grunderna i den svenska säkerhetspolitiken
och en orientering om det säkerhetspolitiska
läget.
För dig som har stort intresse för totalförsvarsfrågorna och
för säkerhetspolitik, och vill dela med dig av dina kunskaper,
är detta det första steget i din utbildning till totalförsvarsinformatör.
Datum: 31 mars –2 april.
Förkunskaper: Lottornas uppdrag eller Lottakunskap om minst sex timmar.
Marknadskommunikation
Du får lära dig grunderna i marknadsföring och får tips och
idéer som kan användas vid rekrytering av nya medlemmar.
Datum: 18–19 februari.
Förkunskaper: Samhällets säkerhet.
Målgrupp: Lottor som aktivt arbetar med rekrytering.
www.lottorna.se

L O T T O R N A S U T B I L D N I N G A R – V I N T E R 2 0 0 6
Militära utbildningar
Minilumpen (TFU-G)
Den grundläggande totalförsvarsutbildningen (TFU-G), eller
minilumpen som den kallas, är en gemensam utbildning för
de frivilliga försvarsorganisationerna och utgör själva grunden
i din militära utbildning.
Plats och datum:
Ronneby 18–25 februari.
Halmstad 26 mars–1 april.
Förkunskaper: Lottornas uppdrag eller Lottakunskap om minst sex timmar.
TFU-GB
Plats och datum:
Ronneby 18–25 februari.
Halmstad 26 mars – 1 april.
Förkunskaper: TFU-G och grundkurs, grundkursen med betyg VG.
Bevakningstjänst
Det här är tjänsten för dig som inte backar för lite tuffare tag.
Som lotta i bevakningstjänst ingår du i en hemvärnsgrupp
och tjänstgör i närheten av där du bor.
Kursen är 12 veckor lång. Du genomför även en mönstring
där det bedöms om du är lämpad för utbildningen. Du är
berättigad till dagpenning.
Plats och datum: Så snart Försvarsmakten meddelar plats och datum
kommer vi att publicera informationen på lottorna.se. Håll utkik!
Mönstring Stockholm april 2006.
Förkunskaper:
• Du är lotta mellan 20 och 40 år.
• Du har god hälsa och fysik.
Internationell stabskurs (IntSAC)
Denna utbildning ges under en vecka på Swedint. Kursen
ger dig förståelse för Sveriges internationella verksamhet och
engagemang, väcker intresse för egna internaionella åtaganden
och förbereder för tjänstgöring vid internationell stab.
Förkunskaper:
• Gk i någon av våra tjänstgrenar.
• God vana att arbeta i windowsmiljö.
• Kunna skicka och ta emot e-post.
• Lägst gymnasieengelska.
• Ta ansvar för sig själv och sina arbetsuppgifter.
Plats och datum: Swedint, Kungsängen, 3–10 mars samt 15–22 september.
LEDARSKAPSUTBILDNING
Ledarskapsutbildningen syftar till att ge dig kunnande och
förståelse för det chefskap och ledarskap som fordras för
respektive nivå i krigsorganisationen. Utbildningen genomförs
i nivåerna GB-led, UGL, T-led, och KB-led. Det är viktigt
att följa utbildningsgången, se 2005 års kurskatalog, sid 7.
GB-led
Plats och datum: Halmstad 26 mars–8 april.
Förkunskaper: Se utbildningsgång.
T-led
Plats och datum: Halmstad 2–8 april
Förkunskaper: Se utbildningsgång.
UGL
Plats och datum: Halmstad 26 mars–1 april.
Förkunskaper: Se utbildningsgång.
KU Vinterkurs i fjällmiljö
Kunskaper i fjällkunskap och övernattning i tält är något av
det du lär dig på denna kurs.
Förkunskaper: TFU-G och grundkurs.
Plats och datum: Hemavan 12–17 mars.
INSTRUKTÖRSUTBILDNING
Ik 1-2
Plats och datum: Uppsala 25 mars–7 april.
Ik 3 TFU
Plats och datum: Ronneby 13–25 februari.
Ik Återsamling
Återsamlingen vänder sig i första hand till dig som blev
färdig instruktör 2005.
Plats och datum: Stockholm 24–25 februari.
Ik Konferens
Instruktörskonferensen syftar till att hålla dig uppdaterad
och ställa dina erfarenheter som instruktör i fokus.
Plats och datum: 4–5 mars. Plats meddelas senare.
UNGDOMSUTBILDNING
Vinterkurs
Under kursen får du lära dig grunderna i militär tjänstgöring
under vinterförhållanden.
Plats och datum:
Transtrand vecka 8.
Ånn vecka 9.
Hemavan vecka 10.
Förkunskaper: Rookie/Aspirantkurs.
www.lottorna.se