Upptäck fåglarna vid Uteklassrum Balsberget - Buf - Kristianstad

Upptäck fåglarna vid
Uteklassrum Balsberget
UTEKLASSRUM BALSBERGET
| Lärarhandledning |
Balsberget hyser ett rikt fågelliv med ett flertal arter. Här häckar hålbyggande
fåglar som spillkråka, mindre hackspett, gröngöling och skogsduva, men också grönsångare,
stjärtmes, törnskata, entita, stenknäck och bivråk.
Målet med arbetsområdet är att eleverna ska
• få uppleva och träna sig i att upptäcka och observera detaljer kring fåglars utseende,
läte och beteende,
• lära sig känna igen några vanliga arter.
~~~~~~~
Namngivning enligt Linné
Material
⋅ Fågelplanscher på några vanliga ”skogsfåglar”)
⋅ Papper och penna
⋅ Kikare, 7 handkikare finns att låna hos Naturskolan.
⋅ E-post: naturskolan@utb.kristianstad.se
Resursbank
Info och fakta, tips på litteratur, länkar och arbetsoch
inspirationsmaterial om Linné, hittar ni på
www.buf.kristianstad.se/KICK/not/uteklassrum/Linnérundan
Förberedelser
Läraren väljer ut ett antal ”skogsfåglar” som ni tillsammans ska arbeta med. Om ni använder fågelböcker är
det bra om du försöker dölja namnen på fåglarna, annars är risken att eleverna blir influerade av fåglarnas
riktiga namn, istället för att utgå från sina iakttagelser och konsturera egna namn – vilket är syftet med
den här övningen!
Inledning
Föreställ er att ni är tillbaka i 1700-talets början. Vi vet ännu inte mycket om de fåglarna som finns i på
Balsberget. Det blir nu er uppgift att som forskare beskriva fågellivet.
Berätta kort om Linné och hans modell för att benämna växter, fåglar och andra organismer. Linné var först
med att ge växter och djur korta och hanterbara namn på latin enligt ett visst system, tvånamnssystemet;
"efternamn" (släktnamnet) och "förnamn" (artnamn). Det latinska namnet beskriver ofta hur växterna och
djuren ser ut, var de växer, deras beteende etc, etc.
Ge eleverna några konkreta exempel:
Vass heter Phragmites australis, och betyder ungefär "växer i söder"
Snödroppe heter Anemone nemorosa och betyder ungefär "växer vid snö"
Rölleka: millefolium (artepitet). Mille = tusen, folium = blad. Syftar på de småflikiga bladen
Groblad: plantago (släktepitet) = fot. Syftar på bladens form.
Blåmes heter Parus caeruleus och betyder ungefär ”himmelsblå mes”
Sädesärla heter Moticilla alba och betyder ungefär "vit med rörlig stjärt"
Gärdssmyg heter Troglodytes troglodytes och betyder ”grottfolk”, och syftar på att gärdssmygen lever
nära marken och ofta kryper in mellan stenar i t ex en stengärdsgård. (Svenska namnet väldigt passande!)
Uppdrag Linné!
Nu får eleverna träda i in rollen som Carl von Linné!
⋅ Eleverna jobbar i små grupper och iakttar och beskriver först fåglarna på planscherna noggrant; färg,
form och storlek på kropp, näbb och ben, läte etc, etc Utifrån sina observationer ska de sedan försöka
hitta på lämpliga namn på fåglarna. Givetvis inte "Kalle" och "Stina", utan beskrivande namn utifrån dess
egenskaper - precis som Linné gjorde!
⋅ Elever och lärare diskuterar namnförslagen och jämför med fågelns riktiga namn – både det svenska och
den latinska översättningen. Uppmärksamma barnen på speciella kännetecken vad gäller utseende, läte,
beteende osv.
⋅ Eleverna ger sedan sig ut i mindre grupper, använder syn och hörsel för att smyga sig nära fåglarna och
observera dess utseende, läten och beteende. Använd kikare!! Låt gärna eleverna komplettera sina egna
namnförslag, nu när de sett fåglarna i verkligheten!

Fågeluppdrag
Genomförande
Dela in klassen i par och utrusta dem med kikare. Berätta för eleverna att de ska få olika uppdrag som
handlar om fåglar. Poängtera för eleverna att de inte behöver veta vad det är för fågel de observerar.
Skicka iväg ett par i taget och tala om enskilt för varje par vilket uppdrag de har; 1, 2, 3 eller 4 och att det
viktiga är att de så noggrant de kan ger akt på fåglarnas utseende, läten eller beteende (se respektive
uppdrag). Ge eleverna ett uppdrag i taget. När gruppen genomfört uppdraget återvänder de till ledaren och
rapporterar sina resultat. Därefter får de ett nytt uppdrag.
Eleverna får gärna ägna det sista uppdraget lite längre tid än de övriga.
Avsluta gärna med en gemensam samling, då eleverna delar med sig av sina upplevelser.
Tips!
Det är inte ovanligt att eleverna uppger att de t ex sett en skata. För att utmana deras iakttagelseförmåga är det viktigt att be eleverna
förklara vad det var som gjorde att de kunde avgöra att fågeln var just en skata, och inte en kråka…
Uppdragen
1) Se en fågel. Eleverna ska observera och rapportera en fågels storlek, färg, näbblängd, benlängd,
vingbredd…
2) Hör en fågel. Eleverna ska observera och rapportera en fågels läten. (Låt de gärna härma fågeln!)
3) Se och hör en och samma fågel. Eleverna ska observera och rapportera en fågels utseende och läten.
4) Följ en fågel och se vad den gör. Eleverna ska observera och rapportera vad en fågel har gjort under t ex
10 minuter, t ex letat mat, byggt bo, parat sig, bråkat med rival, sjungit…
~~~~~~~

Locka fram bofinken - eller någon annan fågel!
Den här aktiviteten fungerar bäst att genomföra på våren, men
prova gärna vid olika årstider för att se hur fåglarna reagerar!
Övningen som beskrivs här handlar till viss del bofinken, men
testa gärna med olika fåglar!
Material
⋅ CD-spelare med fågelläten
⋅ Fågelbok
⋅ Fågelattrapp: Uppstoppad eller ritad.
⋅ Kikare, 7 handkikare finns att låna hos
Naturskolan.
Inledning
Berätta för eleverna att bofinken är en flyttfågel: Hanen kommer först och letar revir (= ”tomten”).
Fråga eleverna hur de tror att han hävdar (försvarar) sitt revir. Vad tror de händer om en
inkräktare (annan bofinkshane) kommer in på hans revir Jo, han hoppar runt mellan ”sina” träd
som bildar gränsen till reviret samtidigt som han varnar; ”fink, fink”. Efter en stund brukar han
lugna ner sig och börja sjunga. Blir han rädd och anser sig besegrad, flyger han sin väg.
Ge eleverna chansen att lära sig hur bofinkssången och varningslätet låter samt hur bofinken ser
ut – skillnad hane/hona!
Bofinkens sång låter ungefär som någon trillar ner för en trappa och säger ”radio” i slutet...eller
att han mycket snabbt säger ”Snälla lilla mamma får jag gå på bio ikväll”, med fallande strof och
med en liten knorr på ”bio ikväll”.
Varningslätet låter: “Fink, fink”.
Genomförande
Gå ut och lyssna noga om ni hör någon bofink sjunga. Smyg er in i reviret, placera attrappen
(uppstoppad/ritad) i ett träd eller buske, lägg CD-spelaren (sätt på repeat) under trädet och
vänta en bit bort. Var alldeles tysta och sätt er på huk – vänta!
Det är viktigt att ej köra bort den riktiga bofinken. Stänga av spelaren efter en liten stund och
vänta på att fågeln ska börja sjunga!
OBS! Den lämpligaste tiden att genomföra övningen är innan lövsprickningen och innan det
kommer för många vårfåglar som kan ”förvirra” med liknande läten.

Lek: Rovdjur & Byte
ּ
ּ
Deltagarna formerar en ring
En i gruppen utses som rovdjur. Gruppen utser 2-4 personer som ska agera lämpliga
bytesdjur.
Rov- och bytesdjuren placeras inuti ringen och förses med bjällror runt benen samt
ögonbindel:
Rovdjuret har bjällra med lite lägre, kraftigare klang
Bytesdjuren har ljusare klanger på sina bjällror
Leken startar
Alla måste vara tysta!
Rovdjuret ska lyssna sig fram till bytesdjuren innanför ringen.
OBS! Ingen får springa runt i ringen!
De som bildar ring viskar ”stopp” el. motsv. om något ”djur” riskerar att krocka med ringen
och så att rovdjuret inte ”tar fel”.
När rovdjuret fångat ett byte (håll fast), tar bytesdjuret av sig ögonbindel och bjällra och
ställer sig i ringen.
Ev. minska ringen efterhand som rovdjuret fångar sina byten
Ingen ”vilde” som rovdjur
Efterdiskussion (eller före): Hur och vad jagar olika rovdjur
Leken är egentligen utformad för rovdjur som uggla, fladdersmus som jagar med hörseln,
men funkar givetvis med vilket rovdjur som helst
Bygg en fågel!
• Eleverna jobbar gruppvis. Läraren markerar ut en kvadratmeter med ett snöre till respektive
grupp.
• Gruppen ska med materialet som finns inuti ramen ”bygga” en fågel, hämta mat som djuret äter
(tillåtet att använda material utanför kvadratmetern), bygga bo, göra spår efter djuret (ej
bara ”fotspår”) mm, mm.
• När alla är klara besöker grupperna varandras rutor och försöka gissa vilken fågel det handlar
om!

Vinteraktiviteter
Varför flyttar en del fåglar på vintern
En ganska vanlig teori hos barn är: "För det är så kallt, fåglarna fryser!"
Hur tar vi då reda på om den här hypotesen stämmer Den mycket inspirerande NaturligtVisserien
från Håll Sverige Rent ger i boken Miljöperspektiv ett jättekul tips på hur man praktiskt
kan undersöka detta!
• Det hela går ut på att ta reda på vilka fåglar som har svårast att hålla värmen en kall
vinternatt, stora eller små
• Olika stora flaskor och burkar (t ex 1½ och ½ - liters PETflaskor
och filmburkar) som fylls med kroppstempererat
vatten (40 grader för fåglar), får agera olika stora fåglar,
t ex kråka, koltrast och blåmes.
• Eleverna formulerar hypoteser om vilken "fågel" som de
tror kommer att "frysa mest", efter en stund ute i kylan.
Vad som kommer att hända är ofta inte alls någon
självklarhet för eleverna och det kan bli ganska invecklade
diskussioner: "Är man stor går det ju åt mycket energi till
att hålla värmen…!" Spänningen är också stor när "fåglarna"
efter ca en kvart tas in igen och "kroppstemperaturen"
mäts.
• Resultet blir så klart att den lilla blåmesen är alldeles
blåfrusen, medan den stora kråkan klarar sig utmärkt!
• Vad blir då slutsatsen av vår undersökning Jo, att alla små
fåglar borde flytta på vintern, för annars hade de frusit
ihjäl!
• Men efter en snabb blick på fågelbordet kan vi konstatera
att så inte är fallet: Det kryllar av små blåmesar, talgoxar, sparvar och finkar. Då kan vår
första hypotes inte stämma, att fåglarna flyttar pga av att de fryser! (Hur håller då
småfåglarna värmen kan man undra Jo, genom att burra upp sig och sitta tätt ihop - alltså
bli "större"! Det här kan man också testa, med filmburkar och yllevantar…)
• Ganska snart kommer eleverna på att de måste vara matbrist som är orsaken till att en del
fåglar flyttar. Men vad finns det för mat åt småfåglarna i naturen en smällkall vinter Inte
så värst mycket småkryp i alla fall, utan t ex frön, nötter och frusna bär av alla slag! Och vi
kan faktiskt se på fåglarna vad de äter och därmed om de är tvungna att flytta eller inte.
Hur då Näbbarna! De fåglar som är utrustade med rejäla näbbar, mer eller mindre tjocka
och kraftiga, kan äta hård föda, som just frön och nötter, och kan därför klara sig vintern
igenom. De fåglar som har tunna, smala näbbar, som t ex svalorna, är anpassade att fånga
flygande insekter, och måste alltså flytta till varmare platser på vintern.

Kungsfågeln
Material
⋅ Bild på kungsfågel/uppstoppad
⋅ småkrypssugar
⋅ vita dukar
⋅ luppar
• Visa bild på kungsfågel/uppstoppad: Vet de vad det
är för fågel Vad som är speciellt (Minst i Sverige)
• Berätta sagan om
• Kungsfågeln och hur den fick sitt namn! (Barnens
fågelbok)
• En del kungsfåglar flyttar, en del stannar kvar här i
södra Sverige under vintern. Men brukar ni se den
vid fågelborden (Mycket sällan!)
• Titta på näbben! Mycket tunn och bräcklig! Kan den
äta hård mat som frön och nötter och frusna bär
Nej!
• Vad äter den då på vintern
• Kungsfågeln trivs i barrskog (tall, gran). Bland barren finns gott om småkryp! Spindlar,
småflugor, bladloppor, hoppstjärtar mm, mm. Den äter mest småspindlar!
• Hur många småspindlar äter en kungsfågel varje dag på vintern (ca 2000!)
• Varför äta så många (Den är liten: Måste hålla värmen!)
• 2000 småspindlar/dag 100 på en halvtimme!
• Kan vi gruppen hitta lika många småspindlar på en halvtimme som en kunsgfågel måste göra!
• Ut och sug med era småkrypssugar, plocka fram några vita dukar och gå ut och leta upp några
träd eller buskar med barr.
• Lägg dukarna under grenarna och skaka! Till allas förvåning och förtjusning () dråsar det ner
levande småkryp, mest småspindlar, på dukarna. Även om det är 10-15 grader kallt!
• Skaka och sug i ca en halvtimme och gå sedan in och lägg småkrypen i lupp och räkna hur många
spindlar/småkryp ni sugit ihop tillsammans i gruppen.
• Passa på att undersök spindlarna!
• Vad väger en kungsfågel ca 5-7 gram = halvt knäckebröd utan smör / sockerbit!
• 2000 spindlar väger mer än 5 gram! (Äter mer än den själv väger varje dag när det är riktigt
kallt! Under stränga vintrar är det många som inte klarar sig…)
• Vad blir det av alla spindlarna som den äter (Till värme! Alltså energi!)
• Gör en energikedja, fundera på vad spindlarna äter osv: Kungsfågeln - spindlar - (t ex
bladloppor) - (barr, bladlopporna suger växtsaft) - (solen!)
• Alltså: Kungsfågeln lever på lagrad solenergi på vinter!
• Låt barnen skriva och rita om det de gjort!

Den här övningen är hämtad från ”Miljömosaik” Naturligvis-serien, Håll Sverige Rent