Här kan du läsa hela rapporten med bilaga 1-3.
Här kan du läsa hela rapporten med bilaga 1-3.
Här kan du läsa hela rapporten med bilaga 1-3.
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Ogräs,antal/m2<br />
90<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
Höstvete<br />
Speltvete<br />
Åkerböna<br />
Vårvete<br />
Speltvete<br />
Örtogräs<br />
Kväve*<br />
Vårvete<br />
Åkerböna<br />
Kväve*, kgN/ha<br />
120<br />
2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010<br />
Helleberga Alorp Nässja Baggelycke Brickstad Slätte Järpås<br />
Höstvete<br />
Höstvete<br />
Lusern<br />
Höstvete<br />
Vårvete<br />
Havre<br />
Korn<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
Östergötland<br />
*Beräknad mängd växttillgängligt kväve<br />
Västergötland<br />
Figur 2. Örtogräsförekomst i de inventerade fälten 2009 och 2010 i förhållande till hur mycket kväve som<br />
tillförts <strong>med</strong> gödsel.<br />
Tittar man på tillförd mängd kväve i de ogräsinventerade fälten och jämför det <strong>med</strong> den<br />
graderade mängden örtogräs ser man att det finns ett ganska bra samband mellan mängden kväve<br />
och mängden örtogräs, se figur 2. De fält som har fått en stor mängd kväve har även den högsta<br />
mängden örtogräs. Hade man inte radhackat de här grödorna hade förmodligen<br />
örtogräsförekomsten varit ännu högre, men det finns ändå ett samband vilket t.ex. <strong>kan</strong> komma<br />
från en större mängd ogräs i raderna.<br />
Varför radhackning<br />
På frågan varför de investerat i radhac<strong>kan</strong> svarar samtliga att det är för att kunna hantera<br />
rotogräsen där tistel och kvickrot upplevs vara de största problemen. Tre av gårdarna poängterar<br />
investeringen som enda möjligheten att fortsätta <strong>med</strong> ekologiskt lantbruk. Av de gårdar som<br />
investerat i Cameleon och hunnit köra <strong>med</strong> hac<strong>kan</strong> upplever alla att ogrässituationen har<br />
förbättrats, framförallt syns effekter på tistel och kvickrot. De två gårdarna som använder<br />
bethacka och har längre erfarenhet av hackning ser däremot att tistel och kvickrot ökar i<br />
förekomst trots radhackning. Kanske är det så att bethac<strong>kan</strong> inte är tillräckligt aggressiv för att<br />
hantera rotogräs <strong>med</strong> på längre sikt Cameleon är konstruerad <strong>med</strong> en mycket stabil<br />
skärupphängning vilket gör att den inte viker undan för större ogräs som t.ex. tistelskott. Äldre<br />
typer av hackskär är upphängda i fjädrande pinnar. Det gör att skäret/gåsfoten <strong>kan</strong> vika åt sidan<br />
eller fjädra upp så att gåsfoten ställer sig ”på spets” och där<strong>med</strong> inte skär ut efter <strong>hela</strong> bredden.<br />
Radavstånd och utsädesmängd<br />
För att hackning ska vara möjlig behöver grödan sås på ett bredare radavstånd. En intressant<br />
frågeställning är om lantbrukarna justerar utsädesmängden och i så fall hur. I ett projekt som<br />
slutfördes 2008 har man tittat på vilken utsädesmängd som är optimal för olika grödor vid olika<br />
radavstånd (finns att ladda ner på; http://hs-konsult.hush.se/). Resultatet i det projektet visar att<br />
man i stråsäd <strong>kan</strong> sänka utsädesmängden något vid odling på 25 cm radavstånd jämfört <strong>med</strong> 12,5<br />
cm radavstånd <strong>med</strong>an man inte bör dra ner utsädesmängden i åkerböna.<br />
8
Change language