Här kan du läsa hela rapporten med bilaga 1-3.

mellan raderna i huvudgrödan. Insådd av vallfrö mellan raderna ger möjlighet till radhackning
både i insåningsgrödan och i vallfrögrödan. Radhackning i vallfrögrödan ger mindre
ogräsförekomst framförallt i första årets gräsvall. En gård med lättlera som dominerande jordart
ser minskad vårplöjning (och ökad andel höstsäd) som en stor förändring, tidigare var
vårplöjningen en viktig del i strategin mot ogräsen. Samtliga menar att radhackning är en
nödvändighet för att de ska kunna fortsätta med ekologisk odling.
Kväveintensitet
En ökning av kvävegödslingen leder till ett högre ogrästryck. Vid en inriktning av växtföljden på
att de kvävefixerande grödorna genom förfruktseffekten är det som bidrar med kväve, är oftast
örtogräsproblemen relativt små. Ökas gödslingen genom tillförsel av olika typer av organiska
gödselmedel ökar oftast örtogräsproblemen. Kvickrot är också ett ogräs som är starkt kopplat till
mängden kväve i växtföljden. I figuren nedan visas kväveintensiteten i olika grödor på gårdarna.
Förutom för höstraps så ligger gödslingsnivån klart under rekommenderad giva i konventionell
produktion (ingen hänsyn är tagen till förfruktseffekt av föregående gröda).
Radhackningstekniken ger en bättre kontroll över ogräsen och man skulle kunna tänka sig att
lantbrukare som använder radhackning skulle ligga över genomsnittet vad gäller
gödslingsintensitet. Vi har för dåligt underlag för att kunna göra en sådan bedömning, men vi kan
konstatera att de flesta lantbrukare i undersökningen använder någon typ av inköpta gödselmedel.
140
Medel, kgN/ha
120
100
80
60
40
20
0
Höstraps (5) Höstvete (8) Vårvete (6) Korn (3) Havre (6) Rågvete (4) Råg (2) Gräsfrö (1) Lin (1)
Figur 1. Kväveintensitet i olika grödor. Siffran inom parentes visar hur många gårdar som ligger till grund för
underlaget.
7