Här kan du läsa hela rapporten med bilaga 1-3.

Nya odlingstekniker
- en intervjuundersökning 2009-2010 bland
lantbrukare som använder radhackningsteknik
i ekologisk spannmålsodling
Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB 2010
Madeleine Arnqvist och Per Ståhl

Innehåll
Sammanfattning....................................................................................................................3
Bakgrund...............................................................................................................................4
Metod ....................................................................................................................................4
Intervjuundersökning ..............................................................................................................................4
Ogräsinventering......................................................................................................................................5
Resultat och diskussion ........................................................................................................5
Intervjuundersökning ..............................................................................................................................5
Ogräsinventering....................................................................................................................................11
Kommande projekt ............................................................................................................. 14
Bilagor................................................................................................................................. 15
Bilaga 1. Frågeformulär intervjuundersökning ..................................................................................15
Bilaga 2. Intervjusvar, gårdsvis.............................................................................................................19
Helleberga, Östergötland, Magnus Nilsson.................................................................................................19
Alorp Södergård, Vikingstad Östergötland, Magnus Nilsson ..................................................................21
Nässja, Motala Östergötland, Anders Johansson.......................................................................................23
Krigsberga/Baggelycke, Vadstena Östergötland, Hans Juberg................................................................25
Brickstad, Östergötland, Erik Emanuelsson...............................................................................................26
Slätte Gård, Töreboda Västergötland, Emil Olsson..................................................................................28
Järpås, Västergötland, Roland Höckert........................................................................................................30
Svenningstorp, Skåne, Per-Erik Hansson....................................................................................................32
Vallerstad Olstorp, Östergötland, Göran Lidebjer ....................................................................................34
Sjökumla/Nyckelby, Östergötland, Björn Paulsson ..................................................................................36
Bilaga 3. Utsädesmängder, radavstånd och antal hackningar ..........................................................38
Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis....................................................................................................39
Helleberga.........................................................................................................................................................39
Alorp..................................................................................................................................................................41
Nässja.................................................................................................................................................................43
Baggelycke/Krigsberga...................................................................................................................................45
Brickstad............................................................................................................................................................47
Slätte Gård........................................................................................................................................................49
Järpås .................................................................................................................................................................51
Omslagsbild: System Cameleon, foto Lars Askling
2

Sammanfattning
I projektet har lantbrukare intervjuats och graderingar av ogräs har genomförts med syfte att ta
reda på hur ogräsförekomst, växtföljder och odlingsresultat förändras vid övergång till
radhackning inom ekologisk spannmålsodling. Resultaten har bland annat använts för att styra
framtida utvecklingsinsatser till rätt områden.
10 gårdar har deltagit i en intervjuundersökning, där samtliga ligger i slättområden med bra
förutsättningar för växtodling. Alla gårdar har investerat i radhackningsteknik som de utnyttjar på
hela gårdens areal och målsättningen är att alla grödor i växtföljden ska hackas. Förutom
radhackan utnyttjar samtliga gårdar ogräsharv som komplement för att komma tillrätta med
ogräsproblemen. Gemensamt för gårdarnas växtföljder är att de är intensiva med mycket
spannmålsodling i kombination med proteingrödor och/eller vallfrö. Det är växtodlingsgårdar
utan fastlagd växtföljd, även om en strategi för växtföljden finns på de flesta av gårdarna. Några
förändringar som odlarna tror på tack vare radhackan är möjlighet till intensivare växtföljder med
större andel stråsäd, ökad frihet vid val av grödor och möjlighet att göra insådder av frö mellan
raderna i huvudgrödan. Samtliga menar att radhackning är en nödvändig teknik för att de ska
kunna fortsätta med ekologisk odling. Rotogräsen tistel och kvickrot upplevs vara de största
problemogräsen och är också anledningen till att gårdarna investerat i tekniken. Många upplever
redan att ogräsen har minskat i förekomst jämfört med före investeringen.
Kävegödslingen var störst till höstraps. I alla grödor ligger till de tillförda mängderna kväve klart
under den rekommenderade kvävegivan för konventionell produktion. Mängden tillfört kväve
varierar ganska mycket mellan gårdarna. Utsädesmängd, radavstånd och antal hackningar är
parametrar som lantbrukaren kan anpassa efter olika grödor och aktuella förutsättningar.
Åkerböna är den gröda där variationen på gårdarna är som störst vad gäller dessa parametrar.
Genom att radhacka och på så vis kunna bekämpa ogräs effektivt förväntar sig lantbrukarna ökad
frihet i odlingen och höjda skördar tack vare minskad förekomst av ogräs. Radhackning för också
med sig ökad arbetstid i fält för lantbrukarna men det ser de inte som något negativt. Många
känner sig säkra på hur de ska använda tekniken men flera anser att det finns för lite information,
speciellt för lantbrukare som inte jobbat med tekniken tidigare. Förutom radhackning nämns
vallen som bra ogräsbekämpare, det är viktigt att jobba med växtföljd och jordbearbetning i
kombination med ogräsharvning och radhackning för att nå ett riktigt bra resultat. Radhackning
är dock en förutsättning för att lyckas med ekologisk växtodling om man inte har slåttervall i
växtföljden.
Inventering av ogräs gjordes på sju av gårdarna under två år. Förekomsten av tistel ökade på de
flesta fälten och det har troligen stort samband med årsmånen. Andra årets grödor var
konkurrenssvaga efter en snörik vinter och flera fält såddes om vilket troligen gav tisteln
konkurrensfördelar mot grödan. Vad gäller kvickrot minskade förekomsten på alla platser utom
en där den var i stort sett oförändrad. Trots att inventeringen gjordes på samma fält båda åren är
resultaten från inventeringen svårtolkade eftersom det varit olika grödor på fältet vilka
konkurrerar olika mycket med ogräsen. Örtogräsförekomsten följer ganska väl mängden kväve
som fältet har gödslats med. En högre mängd tillfört kväve med gödselmedel har gett en större
mängd örtogräs i inventeringen.
Ett mål med projektet var att fånga upp frågeställningar och idéer till ytterligare utveckling och
undersökning. Med utgångspunkt från de synpunkter vi har fått in från lantbrukare i detta projekt
har två nya projektansökningar formulerats. En med syfte att utveckla en radhacka för
försöksändamål och en där vi praktiskt vill studera radhackning i proteingrödor och spannmål.
3

Bakgrund
Det sker idag en ganska snabb utveckling inom radhackningstekniken inom ekologisk
spannmålsodling. Efterfrågan är mycket stark på ekologisk spannmål och vi har ett problem i att
få nya lantbrukare börjar odla ekologiskt med inriktning på spannmålsodling. Kontroll av ogräset
är en central frågeställning som avskräcker många. För att tackla ogräsproblemet utvecklas en
rationell användning av radhackning inom odlingen. Radhackning är en teknik som gör det
möjligt att effektivt bekämpa många ogräs mekaniskt i växande gröda. I Östergötland har en
lantbrukare utvecklat ett nytt maskinsystem ”Cameleon” som ger möjlighet till en rationellare
användning av radhackningstekniken. Dessa maskiner är på väg ut på marknaden och kommer att
innebära ett betydligt ökat användande av radhackning ute hos lantbrukarna. Vid sidan om den
nya tekniken används en del äldre typer av radhackor. Det här är dock fortfarande en
odlingsteknik under utveckling med mycket kvar att utveckla och lära sig mer om.
Syftet med projektet är att öka kunskapen om hur ogräsförekomst, växtföljder och odlingsresultat
förändras vid övergång till användning av radhackning inom ekologisk spannmålsodling.
Projektet ger en möjlighet att snabbt få in mycket ny erfarenhet om hur radhackningstekniken ska
användas för att fungera bra. Resultaten kan användas för att styra framtida utvecklingsinsatser
till rätt områden. En ökad kunskap om ny teknik inom ekologisk växtodling kan ge en större
möjlighet att få in nya odlare.
Målet med projektet är att följa användningen av radhackningsteknik på ett antal ekologiska
gårdar. På gårdarna följs utvecklingen av ogräsförekomst, skördenivå och förändring av
växtföljden. Genom att vara med från starten har vi möjlighet att gradera ett utgångsläge gällande
förekomst av speciellt rotogräs som tistel, åkermolke, kvickrot och skräppa. Vid sidan av de nya
gårdarna vill vi även välja ut och följa några gårdar som använt tekniken under ett antal år.
Metod
I det här projektet ville vi följa upp hur odlingen ute på gårdarna förändras och även hur det
påverkar ogräsförekomsten på gårdarna, vid övergång till ny odlingsteknik. Ett antal av de gårdar
som investerat i radhackningsteknik har följts under ett par år. Lantbrukare har intervjuats och
graderingar av ogräs har genomförts.
Intervjuundersökning
10 gårdar har deltagit i intervjuundersökningen varav åtta nyligen investerat i system Cameleon.
Övriga två gårdar använder en äldre typ av hacka, så kallad bethacka.
Bild radhackor: Till vänster äldre typ ”bethacka” och till höger ”System Cameleon”. Foto: Per Ståhl och Lars
Askling
Ett frågeformulär togs fram och användes som stöd i samband med intervjuerna, se bilaga 1.
4

Ogräsinventering
På sju av de gårdar som investerat i system Cameleon har ogräsinventering genomförts på ett för
gården representativt fält under två år.
Ogräsinventeringen har gjorts längs en fast diagonal över fältet genom att en fast startpunkt och
ett riktmärke definierades vid inventeringen år 1. Längs diagonalen gjordes 20 stopp där
ogräsförekomsten noterades genom att räkna/uppskatta antal ogräs per kvadratmeter. Resultatet
för dessa 20 stopp användes sedan för att beräkna medelvärdet av ogräs på fältet i antal ogräs/m 2 .
Gällande örtogräsen skiljdes inte på arter vid själva planträkningen utan dessa slogs samman som
en grupp. På varje fält noterades också vilka arter som fanns representerade på fältet och vilka
arter som var dominerande. Fotografier togs på alla fält såväl år 1 som år 2.
Resultat och diskussion
Intervjuundersökning
I intervjuundersökningen har 10 gårdar deltagit. Av dessa har åtta gårdar investerat i system
Cameleon och resterande två använder bethackor. Urvalet av gårdar gjordes utifrån att både få
med gårdar som använt radhackning länge och de som nyss investerat i radhackingsteknik. Alla
gårdar ligger i slättområden med bra förutsättningar för växtodling. De gårdar som radhackats
längst är de båda gårdarna med bethackor och Helleberga. Nedan följer en sammanfattning av
intervjuundersökningen, svaren från respektive gård återfinns i bilaga 2.
Medverkande gårdar
System Cameleon:
1. Helleberga, Östergötland, Magnus Nilsson
2. Alorp Södergård, Östergötland, Magnus Nilsson
3. Nässja, Östergötland, Anders Johansson
4. Krigsberga/Baggelycke, Östergötland, Hans Juberg
5. Brickstad, Östergötland, Erik Emanuelsson
6. Slätte Gård, Västergötland, Emil Ohlsson
7. Järpås, Västergötland, Roland Höckert
8. Svenningstorp, Skåne, Per-Erik Hansson
Bethacka:
9. Vallerstad Olstorp, Östergötland, Göran Lidebjer
10. Sjökumla/Nyckelby, Östergötland, Björn Paulsson
Storleken på gårdarna varierar från ca 65 ha upp mot 1200 ha. De dominerade jordarterna är
mellanlera och styv lera och på hälften av gårdarna finns även lättare jordarter representerade. På
två av gårdarna är den dominerande jordarten lättlera.
Maskinpark
Samtliga gårdar använder eller planerar att använda radhackan på hela gårdens areal och
målsättningen är att alla grödor i växtföljden ska hackas (undantaget vall). Förutom hackan
utnyttjar alla gårdarna även ogräsharv för att komma till rätta med ogräsproblemen. Ogräsharven
gör det möjligt att komma åt örtogräs i raden. På fält med konkurrenskraftiga örtogräs som t.ex.
åkersenap kan detta ge en god effekt och underlätta radhackningen. På de åtta gårdar som har
Cameleon används denna även till sådd och på fyra av gårdarna har den tidigare såmaskinen
(Rapid) sålts. I övrigt har inga avgörande förändringar skett i maskinparkerna efter investeringen i
hackan, någon gård har kompletterat maskinparken med en bättre harv. Till jordbearbetning
5

använder alla odlarna plog, något tyngre redskap i form av kultivator eller tallriksredskap samt
harv, några av gårdarna utnyttjar också sladd eller vält.
Beskrivning av radhackorna:
Bethacka:
Äldre typ av ombyggd ”Viktor” som går baklänges. Det blir en typ av redskapsbärare med bra
sikt över hackan. Maskinen är oftast 6 m bred. Sådden sker med en vanlig såmaskin inställd för
sådd med ca 25 cm radavstånd. I hjulspåren breddas radavståndet ytterligare (36 cm). Olika
gåsfötter finns, 12-18 cm breda skär finns och 16-18 cm används oftast. Man kan även hacka på
50 cm om man flyttar om skärhållarna och sätter tre skärhållare per radmellanrum.
Normal kapacitet för 6 m äldre hacka:
2 ha/tim för hackning
Cameleon:
Alla maskiner som körs är 8 m breda. Maskinen utför både sådd och hackning. Vid ändring från
sådd till hackning ska alla skärhållare bytas till hållare med såbillar. Man använder oftast 25 cm
radavstånd men även 50 cm fungerar om man byter skärhållare och gåsfötter. Spårmarkering för
traktor med 50 cm radavstånd. 18 cm breda skär är standard vid hackning på 25 cm radavstånd.
Vid hackning på 50 cm radavstånd används 25 cm breda skär och två skär per radmellanrum.
Normal kapacitet för System Cameleon med en 8 m maskin uppskattas till följande:
Sådd 5-6 ha/tim
1:a hackning 2-3 ha/tim
2:a hackning 4-6 ha/tim
Växtföljd
Gemensamt för gårdarnas växtföljder är att de är intensiva med mycket spannmålsodling som
kombineras med proteingrödor och/eller vallfrö. Det är växtodlingsgårdar utan fastlagd växtföljd,
även om en grundstrategi för växtföljden finns på de flesta av gårdarna. Det hade varit intressant
att få en uppfattning om hur stor andel av växtföljden som är vall eller vallfrö ute på gårdarna
men tyvärr kan vi inte återge det utifrån diskussion kring växtföljd vi haft med odlarna. Nedan
ges ett par exempel på växtföljdsstrategier som förekommer hos de intervjuade lantbrukarna.
År Gröda
1 Ärter/åkerböna
2 Höstsäd
3 Klöverfrö
4 Höstraps
5 Grösfrövall I
6 Gräsfrövall II
År Gröda
1 Vårsäd med insådd
2 Vall I
3 Vall II
4 Höstsäd
5 Havre/ärt eller Vårvete/åkerböna
6 Höstsäd
År Gröda
1 Åkerböna
2 Höstsäd
3 Havre
4 Korn
År Gröda
1 Havre med insådd
2 Frövall I
3 Frövall II
4 Höstsäd
5 Höstraps
6 Höstsäd
7 Havre/ärt eller Vårvete/åkerböna
År Gröda
1 Havre med insådd
2 Vall I
3 Vall II
4 Vall III
5 Höstraps
6 Höstsäd
7 Åkerböna
8 Höstsäd eller vårsäd
Några förändringar som odlarna tror på tack vare hackan är möjlighet till intensivare växtföljder
med större andel stråsäd, ökad frihet vid val av grödor och möjlighet att göra insådder av frö
6

mellan raderna i huvudgrödan. Insådd av vallfrö mellan raderna ger möjlighet till radhackning
både i insåningsgrödan och i vallfrögrödan. Radhackning i vallfrögrödan ger mindre
ogräsförekomst framförallt i första årets gräsvall. En gård med lättlera som dominerande jordart
ser minskad vårplöjning (och ökad andel höstsäd) som en stor förändring, tidigare var
vårplöjningen en viktig del i strategin mot ogräsen. Samtliga menar att radhackning är en
nödvändighet för att de ska kunna fortsätta med ekologisk odling.
Kväveintensitet
En ökning av kvävegödslingen leder till ett högre ogrästryck. Vid en inriktning av växtföljden på
att de kvävefixerande grödorna genom förfruktseffekten är det som bidrar med kväve, är oftast
örtogräsproblemen relativt små. Ökas gödslingen genom tillförsel av olika typer av organiska
gödselmedel ökar oftast örtogräsproblemen. Kvickrot är också ett ogräs som är starkt kopplat till
mängden kväve i växtföljden. I figuren nedan visas kväveintensiteten i olika grödor på gårdarna.
Förutom för höstraps så ligger gödslingsnivån klart under rekommenderad giva i konventionell
produktion (ingen hänsyn är tagen till förfruktseffekt av föregående gröda).
Radhackningstekniken ger en bättre kontroll över ogräsen och man skulle kunna tänka sig att
lantbrukare som använder radhackning skulle ligga över genomsnittet vad gäller
gödslingsintensitet. Vi har för dåligt underlag för att kunna göra en sådan bedömning, men vi kan
konstatera att de flesta lantbrukare i undersökningen använder någon typ av inköpta gödselmedel.
140
Medel, kgN/ha
120
100
80
60
40
20
0
Höstraps (5) Höstvete (8) Vårvete (6) Korn (3) Havre (6) Rågvete (4) Råg (2) Gräsfrö (1) Lin (1)
Figur 1. Kväveintensitet i olika grödor. Siffran inom parentes visar hur många gårdar som ligger till grund för
underlaget.
7

Ogräs,antal/m2
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Höstvete
Speltvete
Åkerböna
Vårvete
Speltvete
Örtogräs
Kväve*
Vårvete
Åkerböna
Kväve*, kgN/ha
120
2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010
Helleberga Alorp Nässja Baggelycke Brickstad Slätte Järpås
Höstvete
Höstvete
Lusern
Höstvete
Vårvete
Havre
Korn
100
80
60
40
20
0
Östergötland
*Beräknad mängd växttillgängligt kväve
Västergötland
Figur 2. Örtogräsförekomst i de inventerade fälten 2009 och 2010 i förhållande till hur mycket kväve som
tillförts med gödsel.
Tittar man på tillförd mängd kväve i de ogräsinventerade fälten och jämför det med den
graderade mängden örtogräs ser man att det finns ett ganska bra samband mellan mängden kväve
och mängden örtogräs, se figur 2. De fält som har fått en stor mängd kväve har även den högsta
mängden örtogräs. Hade man inte radhackat de här grödorna hade förmodligen
örtogräsförekomsten varit ännu högre, men det finns ändå ett samband vilket t.ex. kan komma
från en större mängd ogräs i raderna.
Varför radhackning
På frågan varför de investerat i radhackan svarar samtliga att det är för att kunna hantera
rotogräsen där tistel och kvickrot upplevs vara de största problemen. Tre av gårdarna poängterar
investeringen som enda möjligheten att fortsätta med ekologiskt lantbruk. Av de gårdar som
investerat i Cameleon och hunnit köra med hackan upplever alla att ogrässituationen har
förbättrats, framförallt syns effekter på tistel och kvickrot. De två gårdarna som använder
bethacka och har längre erfarenhet av hackning ser däremot att tistel och kvickrot ökar i
förekomst trots radhackning. Kanske är det så att bethackan inte är tillräckligt aggressiv för att
hantera rotogräs med på längre sikt Cameleon är konstruerad med en mycket stabil
skärupphängning vilket gör att den inte viker undan för större ogräs som t.ex. tistelskott. Äldre
typer av hackskär är upphängda i fjädrande pinnar. Det gör att skäret/gåsfoten kan vika åt sidan
eller fjädra upp så att gåsfoten ställer sig ”på spets” och därmed inte skär ut efter hela bredden.
Radavstånd och utsädesmängd
För att hackning ska vara möjlig behöver grödan sås på ett bredare radavstånd. En intressant
frågeställning är om lantbrukarna justerar utsädesmängden och i så fall hur. I ett projekt som
slutfördes 2008 har man tittat på vilken utsädesmängd som är optimal för olika grödor vid olika
radavstånd (finns att ladda ner på; http://hs-konsult.hush.se/). Resultatet i det projektet visar att
man i stråsäd kan sänka utsädesmängden något vid odling på 25 cm radavstånd jämfört med 12,5
cm radavstånd medan man inte bör dra ner utsädesmängden i åkerböna.
8

I figuren nedan visas variationen i utsädesmängd för att antal grödor ute på gårdarna. Åkerböna
är den gröda där utsädesmängden varierar mest. En av gårdarna ligger lågt och troligen
underoptimalt. För spannmålsgrödorna ligger gårdarnas utsädesmängder nära de normala för
vanligt radavstånd.
Utsädesmängd, kg/ha
300
250
200
150
100
50
0
Höstvete Vårvete Korn Havre Åkerböna
Figur 3. Variation i utsädesmängd på gårdarna.
Ytterligare en intressant aspekt är hur många gånger grödan bör hackas för att få bra ogräseffekt
utan att det påverkar grödan negativ. Utsädesmängd, radavstånd och antal hackningar är
parametrar som odlarna anpassar efter olika grödor och efter det aktuella årets förutsättningar. I
bilaga 3 återges odlarnas strategier för dessa parametrar i respektive gröda. Åkerböna är en av de
grödor där det finns många olika alternativ ut på gårdarna och i tabellen nedan visas hur de
intervjuade lantbrukarna kombinerar utsädesmängd, radavstånd och antal hackningar i just
åkerböna. Åkerböna är en gröda som man kan odla på 50 cm radavstånd utan att tappa så mycket
i skörd. Ett bredare radavstånd ger en möjlighet till att hacka en större del av ytan på fältet och
därmed komma åt en större del av ogräsförekomsten.
Tabell 1. Utsädesmängd, radavstånd och antal hackningar i åkerböna
Utsädesmängd Radavstånd Antal hackningar
Nyckelby 280 24 2
Olstorp 280 25 2
Slätte gård 300 25 3
Alorp 300 25 3
Baggelycke 300 25 2
Svenningstorp 250 48 2
Nässja 310 50 1,5
Helleberga 200 50 1,5
Brickstad 280 50 2
9

Arbetstidsåtgång
Det lantbrukarna i huvudsak förväntar sig av radhackningstekniken är ett sätt att komma åt
rotogräsen. Detta ger dem större frihet i odlingen och de flesta förväntar sig också ökad skörd
tack vare minskad förekomst av ogräs. Någon nämner också ökad skörd tack vare möjlighet att
mylla gödsel med Cameleon och på så vis få ett bättre växtnäringsutnyttjande av grödan. Att
arbetstiden kan komma att öka är något lantbrukarna räknar med och hälften av Cameleongårdarna
upplever att arbetstiden har ökat efter investeringen, dels på grund av att själva
hackningen tar tid men också på grund av att mer tid behövs för stenplockning, den ökade
tidsåtgången upplevs dock inte som något negativt. Att hacka höstvete tar 20-30 min/ha vid
första hackningen och de odlare vi intervjuat hackar i snitt sitt vete två gånger, för själva
körningen kan man alltså räkna med minst 1h/ha. Därutöver tillkommer ställtider och eventuell
tid för stenplockning. Radhackning är ett precisionsarbete och det är oftast bra om det är en
person som är intresserad av teknik och är noggrann som utför arbetet. Man får räkna med att
det är en traktor och en person som binds upp för radhackning till och från fram till spannmålens
axgång i slutet på juni.
Mer information om radhackning behövs
De flesta lantbrukarna känner sig säkra på hur de ska använda tekniken på sin gård men tycker att
det finns för lite information, speciellt för lantbrukare som inte jobbat med tekniken tidigare.
Nedan listas de områden som lantbrukarna som deltagit i den här undersökningen vill veta mer
om:
• En instruktionsbok för Cameleonten behövs
• Hur tekniken fungerar vid olika väderlek, hur man kan optimera användningen utifrån
årets förutsättningar (regnigt, torrt i backen m.m.)
• Det behövs en samlad dokumentation av de erfarenheter som finns hos bl.a. tillverkare,
entreprenörer och rådgivare idag
• Ett önskemål är att maskinen kan köras i mörker
• Såteknik, hur man praktiskt bör köra runt holmar och brunnar, vid vändtegar osv.
• Hur man strategiskt använder maskinen, t.ex. men avseende på växtnäringsutnyttjande,
hackning höst/vår m.m.
• Hackning vid olika radavstånd och hur det påverkar skörden
• Hur hackningen påverkar förekomsten av flyghavre, om det är positivt eller negativ att
hacka fält där flyghavre förekommer
• Huvudgrödans skuggeffekter kopplat till radavståndet, en hypotes är att skuggeffekten
avtar med ökat radavstånd, det kanske inte är lönt att radhacka t.ex. havre
• Vore intressant att utveckla ett redskap för att skydda själv raden vid hackning som man
kan använda då man odlar känsliga grödor, t.ex. insådder, men om man ändå vill kunna
hacka.
• Effekten av hackning mot ”svåra” rotogräs på sikt, hur intensivt man behöver köra för att
undvika en uppförökning av ogräsen
• Räcker det med den bethacka som finns på gården eller behöver hackan vara aggressivare,
t.ex. Cameleon
Kommentarer
Förutom hackan nämns vallen som bra ogräsbekämpare. Några av gårdarna har tidigare haft
mycket vall i växtföljden utan att få några större problem med ogräs och några av gårdarna odlar
vall idag och upplever det som positivt. Anmärkningsvärt är att de gårdar som inte odlar fodervall
10

idag har eller vill börja med fröodling. Någon nämner att man hade gröngödslingsvallar på gården
förut som man nu har möjlighet att gå ifrån. Vid diskussionen kring rotogräs är vår tolkning att
radhackan är en förutsättning för att lyckas med ekologiskt lantbruk om man inte har vall i
växtföljden.
Vid kontakt med gårdar som radhackar som inte är med i projektet samt med gårdar som
undersöker möjligheten att använda radhackningstekniken på sina gårdar har ytterligare
synpunkter fångats upp:
• Radhackningstekniken innebär ett nytt arbetsmoment som kräver en intresserad förare.
Det är ett precisionsarbete som kräver mer av föraren än ogräsharvning.
• Tekniken med radföljning ger nya möjligheter i odlingen. Test har gjorts med att så
höstraps i höstvete före skörd av spannmålen.
• Ogräseffekten av att hacka på bredare radavstånd, hur ska grödan sås för att få max skörd
vid breda radavstånd.
• En handbok för radhackning vore önskvärd.
Ogräsinventering
Detaljerade uppgifter kring de inventerade fälten samt resultat och bilder från respektive fält
återfinns i bilaga 4. Nedan ges en sammanfattning av mer generella resultat och slutsatser från
ogräsinventeringen.
Rotogräs
Förekomsten av tistel ökade på de flesta fälten från 2009 till 2010, se figur 4. Vintern 2010 var
mycket snörik vilket gjorde att höstsäd utvintrade och såddes om med vårsäd, så var fallet på tre
av fälten. Detta kan ha påverkat tistelförekomsten negativt eftersom vårsäden konkurrerar sämre
med ogräsen än vad höstsäd gör.
Rotogräs, speciellt tistel, växer fläckvis på fältet och det kan vara svårt att få en representativ bild
av fältet genom att göra en diagonal inventering med vissa stopp såsom vi valt att göra. Det finns
en risk att tistelfläckar missas eller kommer med för mycket i förhållande till dess förekomst på
fältet.
11

Antal ogräs per m2
18
16
14
12
10
8
2009
2010
6
4
2
0
Helleberga
Alorp
Nässja
Baggelycke
Brickstad
Slätte gård
Järpås
Östergötland
Västergötland
Figur 4. Förekomst av tistel
Vad gäller kvickrot minskade förekomsten på alla på alla platser utom en där förekomsten var i
stort sett oförändrad (figur 5.
Antal ogräs/m2
30
25
20
15
2009
2010
10
5
0
Helleberga
Alorp
Nässja
Baggelycke
Brickstad
Slätte gård
Järpås
Östergötland
Västergötland
Figur 5. Förekomst av kvickrot
Örtogräs
Örtogräs är relativt lätta att bekämpa med radhackning. I figur 5 visas hur förekomsten ändrats
från 2009 till 2010. Örtogräsförekomsten kan kopplas till hur fälten hackats under säsongen. På
Helleberga blev det liggsäd 2010 och den andra planerade hackningen kunde därför inte
genomföras vilket gjorde att framförallt snärjmåra fick utrymme att växa sig stor. På Alorp såddes
fältet in med lusern i samband med andra hackningen och på Brickstad såddes lusern in i
12

enbestånd 2010 vilket gjort att fältet inte hackats alls under säsongen. På Nässja såddes delvis
utvintrad höstsäd i med vårsäd och fältet kunde därför inte hackas alls under 2010. Fälten på
Slätte och Järpås är båda hackade en gång och insådda med rajgräs respektive klöver.
Antal ogräs/m2
90
80
70
60
50
40
2009
2010
30
20
10
0
Helleberga
Alorp
Nässja
Baggelycke
Brickstad
Slätte gård
Järpås
Östergötland
Västergötland
Figur 6. Förekomst av örtogräs
Det visade sig svårt att hitta ett vetenskapligt och praktiskt genomförbart sätt att göra
inventeringen av ogräs ute på gårdarna. Att noggrant räkna alla ogräs enligt den valda metoden
var mycket tidsödande och därför uppskattades plantantalet i flera av rutorna utifrån inventerade
rutor med känt plantantal. Samma person genomförde inventering på alla gårdar båda åren så
uppskattningen är gjord likadant och resultaten borde därför vara jämförbara. Tidpunkten för
inventeringen var ungefär den samma båda åren för att jämförelsen skulle bli så bra som möjligt.
Även om inventeringen gjordes på samma fält båda åren är resultaten från ogräsinventeringen
svårtolkade eftersom inventeringen gjorts i olika grödor vilka konkurrerar olika mycket med ogräs.
Årsmånsvariationen är ytterligare en faktor som komplicerar bilden.
Att använda enheten antal ogräs per kvadratmeter kan diskuteras. Vissa fält hade många ogräs till
antalet, men de var små och harmlösa. Andra fält hade relativt få ogräs men stora. Kanske hade
ett bättre mått varit att inventera täckningsgraden av ogräs per kvadratmeter. Anledningen till att
vi valde enheten antal ogräs/m 2 var att detta enligt ogräsexpertis på jordbruksverket är det lättaste
sättet att få en bra verklighetsuppfattning om fältet. Täckningsgrad kan vara svårt att uppskatta
för en ovan inventerare och viktsprocent kräver mycket jobb så då hade vi inte kunnat inventera
så många rutor per fält.
13

Kommande projekt
Ett mål med projektet var att det skulle bidra till att fånga upp frågeställningar och idéer till
ytterligare utveckling och undersökning.
Projektansökningar gjorda:
- Utveckla radhacka för försöksändamål, KSLA. Idéer från lantbrukarna har funnits med i
bilden när tankarna kring konstruktionen planerats.
- Ogräsbekämpning med radhackning i proteingrödor och spannmål, SLF. Idéer från
lantbrukarna har bidragit till hur frågeställningarna har formulerats.
Uppslag till nya projekt:
- Skriva en handbok för radodlade grödor och radhackning
- Testa nya användningsområden för radföljning
- Sådd av grödor i befintlig gröda
- Undersöka hur flera svåra ogräs (flyghavre, skräppa) påverkas av radhackning
14

Bilagor
Bilaga 1. Frågeformulär intervjuundersökning
Gård: Areal: ha
När gjordes omställningen till ekologisk odling
Jordarter:
Sand-Mo Mjälarik Mulljord Lättlera Mellanlera Styv lera Övrig:
När gjordes investeringen i radhackan
Vilken areal går maskinen på i år (2009) :
ha
Maskinpark idag:
Traktor/er:
Jordbearbetning:
Ogräsbekämpning:
Såmaskin:
Förändringar i maskinpark efter investeringen:
Arbetstid, hur upplever du att arbetstiden per hektar har förändrats efter investeringen
Ökat Minskat Oförändrad
Arbetstid per hektar före investeringen (svara om möjligt):
Arbetstid per hektar efter investeringen (svara om möjligt):
h/ha
h/ha
Skördenivå (höstvete, ton/ha): 3-4 4-5 5-6 6-7 7-8
15

Gödsling, vilken typ av gödselmedel används på gården
Stallgödsel Biofer Vinass Biogödsel Övrigt:
Om stallgödsel används, från vilket djurslag kommer gödseln
Nöt Får Svin Höns
Om stallgödsel används, vilken form har gödseln
Djup Flyt Klet
Ungefärlig gödselmängd (gödselstrategi):
Gröda
Gödselmängd
Eventuell kommentar:
Vilka grödor odlas på gården
Höstvete Höstraps Rågvete Råg Höstkorn Lin
Vårvete Havre Vårkorn Vårraps Ärter Åkerböna
Vall (gräs) Vall (klöver/gräs) Vall (klöver)
Övrigt:
I vilka grödor används radhackningstekniken
Höstvete Höstraps Rågvete Råg Höstkorn Lin
Vårvete Havre Vårkorn Vårraps Ärter Åkerböna
Övrigt:
Radavstånd, utsädesmängd och antal hackningar:
Gröda Radavstånd (cm) Utsädesmängd (kg) Antal hackningar
16

Vilken var orsaken till investeringen i radhackan
Vilket ogräs upplevs vara det största problemogräset
Tistel Molke Kvickrot Skräppa Örtogräs Övrigt:
Vilka strategier användes mot ogräs innan investeringen
Hur upplever du att ogrässituationen har förändrats efter investeringen
Förbättrats Försämrats Oförändrad
Vilka ogräs har minskat i förekomst
Växtföljd:
Idag
Före investeringen
År Gröda År Gröda
1 1
2 2
3 3
4 4
5 5
6 6
7 7
8 8
Tror du att du kan ändra din växtföljd med radhackning Ja Nej
Kommer du att odla ”nya” grödor p.g.a. radhackan Ja Nej
Om Ja, vilka
Vilken förändring i odlingsstrategi tror du på efter införandet av radhackning
Vad förväntar du dig av tekniken (Ogräs Skörd Tidsåtgång m.m.)
17

Är radhackning nödvändig för att kunna fortsätta med den ekologiska odlingen
Ja
Nej
Kommentar:
Känner du dig säker på hur du ska använda tekniken
Ja
Nej
Finns det tillräckligt med information
Ja
Nej
Om Nej, vad skulle du vilja veta mer om
18

Bilaga 2. Intervjusvar, gårdsvis
Helleberga, Östergötland, Magnus Nilsson
Totala arealen som brukas är 97 ha. Omställningen till ekologisk odling gjordes under perioden
1999-2009. Jordarterna på gården är mest mellanleror och styva leror.
Radhackning har gjorts på gården sedan 2005 och 2007 köptes den första egna hackan in.
Förutom den egna arealen har Cameleonten gått på entreprenad, inklusive den egna arealen har
maskinen under 2009 använts på 400 ha.
Maskinpark
På gården finns två traktorer (NH TM150 och NH TM155). Till jordbearbetning används plog,
harv, kultivator och sladd. Ogräsbekämpningen görs med en Cameleon prototyp och en
Cameleon. All sådd görs med Cameleonten.
Gödning
Gödseln som används är djupströgödsel från höns samt biofer och vinass.
Gröda
Gödselmängd (kgN/ha)
Gräsfrö 80
Höstvete 75
Vårvete 50
Höstraps 100
Odling
På gården odlas höstraps, höstvete, vårvete, havre, åkerbönor och frögrödor (gräsfrö och klöver).
På gården finns ingen fast växtföljd men tidigare hade man gröngödsling i växtföljden och det har
man gått ifrån nu. Växtföljden kan ändras tack vare radhackan.
Skördenivå (höstvete, ton/ha): 5-6
Förändring i odlingsstrategi
En intensivare växtföljd.
Hackning
Samtliga grödor hackas.
Radavstånd, utsädesmängd och antal hackningar:
Gröda Radavstånd (cm) Utsädesmängd (kg) Antal hackningar
Höstraps 50 4 2-3
Havre 25 200 2
Vårvete 25 200 2
Åkerböna 50 200 1-2
Gräsfrö och klöver 25 1-2
Investeringen i radhackan gjordes för att komma åt rotogräs, utan hackan hade man inte fortsatt
med den ekologiska odlingen. Tistel upplevs som största problemogräset. Efter investeringen har
ogrässituationen förbättrats, framförallt tistel och kvickrot har minskat i förekomst. Efter
investeringen har arbetstiden ökat.
19

Vad förväntar du dig av tekniken (Ogräs Skörd Tidsåtgång m.m.)
Mindre ogräs men en lite större tidsåtgång då det tar längre tid att hacka än att ogräsharva. Något
högre skörd.
Är radhackning nödvändig för att kunna fortsätta med den ekologiska odlingen Ja
Känner du dig säker på hur du ska använda tekniken Ja
Finns det tillräckligt med information Ja
20

Alorp Södergård, Vikingstad Östergötland, Magnus Nilsson
På gården finns både konventionell och ekologisk produktion. Totala arealen som brukas är 260
ha och av detta är 110 ha ekologiskt. Omställningen till ekologisk odling gjordes 2002.
Jordarterna på gården domineras av styva leror.
Våren 2009 gjordes investeringen i Cameleonten, under säsongen 2009 har den utnyttjats på
vårsäden. Tanken är att den från och med 2010 ska användas på gårdens hela ekologiska areal.
Förutom den egna arealen har Cameleonten gått på entreprenad, inklusive den egna arealen har
maskinen under 2009 använts på 150 ha.
Maskinpark
På gården finns tre traktorer (John Deere 140, 200 och 200). Till jordbearbetning används plog,
harv, vält, kultivator och tallriksharv. Ogräsbekämpningen görs med ogräsharv och Cameleon.
All sådd görs med Cameleonten och den tidigare såmaskinen har sålts.
Gödning
Gödseln som används är djupströgödsel från höns. Djupströgödseln läggs när det passar med
kycklingbyte men målet är att höst- och vårsäd får 10 ton/ha innan sådd, mängden anpassas
beroende på förfrukt.
Odling
På gården odlas höstvete, råg, vårvete, havre, åkerbönor och frögrödor (ängssvingel och
rödklöver). Det finns också 7 ha majs för självplock.
Stommen i växtföljden är åkerböna – höstvete – vårvete. Växtföljden på gården kommer att
ändras efter investeringen.
Skördenivå (höstvete, ton/ha): 5-6
Förändring i odlingsstrategi
Med Cameleonten blir det möjligt att ha en större andel höstsäd i växtföljden och nya grödor
kommer att introduceras, i första hand raps och/eller lin. Den ekologiska arealen kommer att
ökas tack vare investeringen.
Hackning
Samtliga grödor kommer från och med 2010 att hackas.
Radavstånd, utsädesmängd och antal hackningar:
Gröda Radavstånd (cm) Utsädesmängd (kg) Antal hackningar
Höstvete 25 200 2 (på våren)
Havre 25 180 2
Vårvete 25 240* 2
Åkerböna 25 300 3
*Eget utsäde med dålig grobarhet
Investeringen i radhackan gjordes för att komma åt rotogräs, framförallt tistel och kvickrot, dessa
är de största problemogräsen. Efter investeringen har ogrässituationen förbättrats och det är
mycket mindre ogräs mellan raderna. Tydligast är effekten på kvickrot. (Effekten på tistel har inte
studerats ännu.) Efter investeringen har arbetstiden ökat på grund av att hackningen tar mycket
tid. Tidigare kördes bara ogräsharv och då kom man inte åt rotogräsen. Med Cameleonten får
man ett bättre resultat.
21

Vad förväntar du dig av tekniken (Ogräs Skörd Tidsåtgång m.m.)
Mindre rotogräs, högre skörd, mer arbetstid, mer problem med sten på åkrarna.
Är radhackning nödvändig för att kunna fortsätta med den ekologiska odlingen Ja
Känner du dig säker på hur du ska använda tekniken Ja
Finns det tillräckligt med information Nej
Om Nej, vad skulle du vilja veta mer om
• Instruktionsbok (Viktigast!)
• Hur tekniken fungerar vid olika väderlek, hur man kan optimera utifrån årets
förutsättningar (regnigt, torrt i backen m.m.)
• Vore bra att samla de erfarenheter som finns i något slags dokument (t.ex. Lars Asklings
egna erfarenheter)
• Vore bra om man kunde fixa så att maskinen även kan köras i mörker
22

Nässja, Motala Östergötland, Anders Johansson
Totala arealen som brukas är 143 ha (en del är långliggande åkermarksbeten). Omställningen till
ekologisk odling gjordes 2005. Jordarterna på gården består till största delen av moränlättlera och
mellanlera.
Augusti 2009 gjordes investeringen i Cameleonten, under säsongen 2009 har den alltså inte
använts alls. Planen är att så 400-500 ha höstvete med maskinen inför 2010 års säsong.
Maskinpark
På gården finns två traktorer (220 och 100 med lastare). Till jordbearbetning används plog, harv,
vält, kultivator och tallriksharv, ibland hyrs också carrier in. Ogräsbekämpningen 2009 görs med
ogräsharv som hyrs in. All sådd görs med Rapid men från och med höst 2009 ska den göras med
Cameleonten. Rapiden kommer inte att säljas förrän bredsåningsbillen på Cameleonten är
färdigutvecklad.
Gödning
Gödseln som används är stallgödsel (djupströ från nöt), biofer, vinass och biogödsel (från
Norrköping). Det finns också tillgång till en mindre mängd nötflyt. Stallgödseln (djup) läggs
innan höstsådd, oftast innan höstraps.
Gröda
Gödselmängd (kgN/ha)
Vall 0
Höstvete 90
Rågvete 70
Vårvete 80-90
Havre 60
Åkerböna 0
Höstraps 90-110
Odling
På gården odlas höstvete, höstraps, rågvete, vårvete, havre, åkerbönor och vall (klöver/gräs).
Växtföljden innan investeringen är vall – vall – vall – höstraps – höstvete/rågvete – åkerböna –
höstvete/rågvete/vårvete – havre med insådd. Växtföljden på gården kommer att ändras efter
investeringen. Med Cameleonten kommer nya grödor att introduceras, lin och eventuellt majs.
Skördenivå (höstvete, ton/ha): 5-6
Förändring i odlingsstrategi
Växtnäringen kommer att kunna läggas mer effektivt (t.ex. 1 v innan sådd av vårgrödor). Även
höstgrödor kan få myllad gödning innan sådd, biofer alternativt vinass.
Hackning
Alla grödor kommer att hackas från och med 2010 (2009 har höstrapsen hackats med inhyrd
hacka).
23

Radavstånd, utsädesmängd och antal hackningar (planerade):
Gröda Radavstånd (cm) Utsädesmängd (kg) Antal hackningar
Höstraps 50 2-2,5 2
Höstvete 25 200 1-2
Rågvete 25 200 1-2
Havre 25 180 1-2
Vårvete 25 240 1 (blindharvning + hackning)
Åkerböna 50 (25) 300-320 1-2
Investeringen i radhackan gjordes för att ogrässituationen ska bli uthållig med avseende på tistel
och kvickrot som är de största problemogräsen, örtogräsen klarar man bra med blindharvning. I
dagsläget körs bara ogräsharv mot ogräsen. Efter investeringen kommer förmodligen arbetstiden
att öka, stenplockning kommer att ta mycket tid. Med Cameleonten får man också ökade
gödslingsmöjligheter (bredspridningsbill).
Vad förväntar du dig av tekniken (Ogräs Skörd Tidsåtgång m.m.)
Komma åt rotogräsen. Svårt att tänka sig in i hur det blir. Effektivare växtnäring p.g.a. myllning
av gödning. Snabbare sådd (går från 4 m maskin till 8 m).
Är radhackning nödvändig för att kunna fortsätta med den ekologiska odlingen Ja, med
avseende på tistel och kvickrot.
Känner du dig säker på hur du ska använda tekniken Nja
Finns det tillräckligt med information Nej
Om Nej, vad skulle du vilja veta mer om
• Såteknik – hur kör man Holmar, brunnar, vändtegar osv.
• Hur man strategiskt använder maskinen. T.ex. med avseende på växtnäring, höst/vårhackning
m.m.
24

Krigsberga/Baggelycke, Vadstena Östergötland, Hans Juberg
Totala arealen som brukas är 95 ha. Omställningen till ekologisk odling gjordes 1999-2000.
Jordarterna på gården består till största delen av mellanlera.
2009 gjordes investeringen i Cameleonten, under säsongen 2009 har den använts på hela arealen.
Maskinpark
På gården finns en traktor (IH 1255). Till jordbearbetning används plog och kultivator.
Ogräsbekämpningen görs med ogräsharv och Cameleon. Sådden görs också med Cameleonten.
Maskinparken har inte förändrats efter investeringen.
Gödning
Gödseln som används är stallgödsel (djupströ från nöt och svin). Mängden som sprids är ca 15
ton/ha.
Odling
På gården odlas höstvete, vårvete, ärter, åkerbönor och frögrödor (ängssvingel och rödklöver).
Innan investeringen odlades bara skuggande grödor som dinkelvete och råg. Idag är stommen i
växtföljden ärter – bönor – höstvete – klöver – raps - ängssvingel. Växtföljden på gården kan
ändras tack vare radhackan. Med Cameleonten kommer nya grödor att introduceras, ängssvingel
(när kvickroten är under kontroll).
Skördenivå (höstvete, ton/ha): 3-4
Förändring i odlingsstrategi
Får jag ordning på rotogräset kan jag välja vilka grödor jag vill ha och öka gödselmängden.
Hackning
Alla grödor hackas.
Radavstånd, utsädesmängd och antal hackningar (planerade):
Gröda Radavstånd (cm) Utsädesmängd (kg) Antal hackningar
Spannmål 25 200 2
Åkerböna/Ärter 25 300 2
Investeringen i radhackan gjordes för att få bukt med rotogräsen och komma ifrån trädan, de
största problemogräsen är tistel, molke, kvickrot och skräppa. Innan investeringen testades flera
strategier mot ogräsen, bl.a. träda, putsvall, skuggande grödor, solrosor, gul sötväppling och
hampa. Dessa strategier var både dyra och ohållbara. Ogrässituationen efter investeringen har
redan förbättrats. Arbetstiden bedöms vara oförändrad.
Vad förväntar du dig av tekniken (Ogräs Skörd Tidsåtgång m.m.)
Framförallt att slippa den syra och tidskrävande trädan. Att slippa ta hänsyn till kvickrot och tistel
i allt jag gör.
Är radhackning nödvändig för att kunna fortsätta med den ekologiska odlingen Ja
Känner du dig säker på hur du ska använda tekniken Ja
Finns det tillräckligt med information Ja
25

Brickstad, Östergötland, Erik Emanuelsson
Totala arealen som brukas är 240ha. Omställningen till ekologisk odling började 2004 och pågick
sedan under ett par år (det inventerade fältet ställdes om 2006). Jordarterna på gården domineras
av mellanlera.
Våren 2008 gjordes investeringen i Cameleonten, under säsongen 2009 har den utnyttjats på 200
ha på den egna gården.
Maskinpark
På gården finns två traktorer (NH 150 hk). Till jordbearbetning används plog, carrier och
kultivator. Ogräsbekämpningen görs med ogräsharv och Cameleon. All sådd görs med
Cameleonten och den tidigare såmaskinen (Rapid) har sålts.
Gödning
Gödseln som används är stallgödsel (kletgödsel från höns) samt biofer. Gödselgivan varieras
beroende på förfrukt, vid sämre förfrukter läggs generellt sett 8 ton hönsgödsel till höstvete och
övriga spannmål.
Gröda
Höstvete
Vårvete
Korn
Havre
Gödselmängd, kgN/ha
Odling
På gården odlas höstvete, vårvete, korn, havre och åkerböna samt klöverfrö och
ängssvingelfrö. Det finns ingen ständigt återkommande växtföljd men grundtanken är att odla tre
år spannmål och sedan bryta av ett år med någon annan gröda. Förmodligen kommer inga
ytterligare grödor att odlas på gården men man ser en större möjlighet att ändra växtföljden efter
investeringen jämfört med innan.
Skördenivå (höstvete, ton/ha): 4-5
Förändring i odlingsstrategi
Man kan förhoppningsvis behålla en intensiv odling utan vallgrödor.
Hackning
Alla grödor utom frövallarna hackas.
26

Radavstånd, utsädesmängd och antal hackningar:
Gröda Radavstånd (cm) Utsädesmängd (kg) Antal hackningar*
Höstvete 25 schabloner 2
Vårvete 25 Schabloner 2
Havre 25 Schabloner 2
Korn 25 Schabloner 2
Åkerböna 50 schabloner 2
* målet är att hacka 2 ggr men ibland blir det 3 beroende på årsmånen
Investeringen i radhackan gjordes för att den ses som enda vägen till intensiv eko odling utan vall,
med hackan kan man förhoppningsvis klara en intensiv växtföljd. Tistel är det största
ogräsproblemet. Innan investeringen i hackan gjordes hade man ingen strategi för att hantera
ogräsen på gården. Arbetstiden efter investeringen upplevs vara oförändrad.
Vad förväntar du dig av tekniken (Ogräs Skörd Tidsåtgång m.m.)
Mindre ogräs. Mer tidskrävande än innan investeringen (om tre hackningar behövs). Dock mer
ledig tid på kvällarna när konventionella odlare kör med sprutan.
Är radhackning nödvändig för att kunna fortsätta med den ekologiska odlingen Ja,
Känner du dig säker på hur du ska använda tekniken Ja
Finns det tillräckligt med information Nej
Om Nej, vad skulle du vilja veta mer om
• Försök med olika radavstånd
• Flyghavre – om det är positivt eller negativt att hacka dem
27

Slätte Gård, Töreboda Västergötland, Emil Olsson
Totala arealen som brukas är 1200 ha och av detta är 750 ha spannmål (resten vall).
Omställningen till ekologisk odling gjordes successivt mellan 2005-2009. Jordarterna på gården
varierar och det finns bl.a. sand-mo, lättlera, mellanlera och styv lera.
2007 gjordes investeringen i Cameleonten, under säsongen 2009 har den utnyttjats på hela arealen
(plus entreprenad).
Maskinpark
På gården finns tre traktorer (180, 190 och 215). Till jordbearbetning används plog, harv, vält,
kultivator och tallriksharv. Ogräsbekämpningen görs med ogräsharv och Cameleon. All sådd görs
med Cameleonten och den tidigare såmaskinen har sålts.
Gödning
Gödseln som används är stallgödsel (flyt och lite djup från nöt) samt ekogödsel bas (pellets från
egen tillverkning). Stallgödseln läggs endast i vallarna.
Gröda Gödselmängd, kg (9-4-0)
Höstvete 1400
Rågvete 1400
Råg 1100
Havre 1400
Höstraps 2000
Odling
På gården odlas höstvete, höstraps, rågvete, råg, havre, vårkorn, ärter, åkerbönor, frögrödor
(rajsvingel och rödklöver) och vall (klöver/gräs). Havre och ärter samodlas.
Innan investeringen fanns en ”bidragsoptimerad” växtföljd. Efter investeringen finns två
stommar i växtföljden:
1. Vårsådd med insådd – vall – vall – höstsäd – havre/ärt eller bönor/vete - höstsäd
2. Havre med insådd frövall – vall – vall – höstsäd – höstraps – höstsäd - havre/ärt eller
bönor/vete
Den stora förändringen i växtföljden är att vallarna har kommit in, den bidrar också till att
ogräsen minskar i förekomst. Inga ytterligare grödor kommer att introduceras p.g.a. hackan.
Skördenivå (höstvete, ton/ha): 3-4
Förändring i odlingsstrategi
Växtföljd 2 hade varit svår att klara utan hackan. Nu finns det möjlighet att odla mer frögrödor.
Hackning
Samtliga grödor hackas. Rågvete och råg har dock inte hackats i någon större omfattning i
dagsläget. De utsädesmängder som redovisas kommer att ökas framöver eftersom bestånden är
för tunna, ökningen kommer att bli ca 20 kg.
28

Radavstånd, utsädesmängd och antal hackningar:
Gröda Radavstånd (cm) Utsädesmängd (kg) Antal hackningar
Höstvete 25 200 2 (på våren)
Havre 25 220 2
Höstraps (linjesort) 50 3 1 (på våren)*
Råg 25 180 0 **
Rågvete 25 200 2
Vårkorn 25 200 2
Ärter 25 200 (+100 kg havre) 1
Åkerböna 50 300 3
* Ska helst hackas på hösten men det har inte hunnits med
** Råg hackas inte p.g.a. risk för sidoskott och mjöldagg
Investeringen i radhackan gjordes för att komma åt rotogräs, framförallt tistel och kvickrot, dessa
tillsammans med molke är de största problemogräsen. Efter investeringen har ogrässituationen
förbättrats, kvickrot och framförallt tistel har minskat i förekomst. Efter investeringen har
arbetstiden ökat. Tidigare kördes bara ogräsharv samt stubbearbetning och tallrik mot ogräsen,
bearbetningen gav dock ingen märkbar effekt.
Vad förväntar du dig av tekniken (Ogräs Skörd Tidsåtgång m.m.)
Mindre ogräs, ner till acceptabel nivå. Ökad skörd . Mera arbete (dock inte jämfört med
handplockning).
Är radhackning nödvändig för att kunna fortsätta med den ekologiska odlingen Ja,
annars växer det igen med ogräs. Det kan dock funka utan hacka om förutsättningarna är bra från
början och om man håller efter ogräset från start.
Känner du dig säker på hur du ska använda tekniken Ja
Finns det tillräckligt med information Ja, för mig. Kanske inte för de som är nya med
maskinen.
29

Järpås, Västergötland, Roland Höckert
Totala arealen som brukas är 87 ha. Omställningen till ekologisk odling gjordes 1999. Jordarterna
på gården domineras av lättlera.
Våren 2009 gjordes investeringen i Cameleonten, under säsongen 2009 har den utnyttjats på 30
ha på den egna gården (tot 110 ha inklusive entreprenad).
Maskinpark
På gården finns en traktor (130). Till jordbearbetning används plog, harv, och tallrik.
Ogräsbekämpningen görs med ogräsharv och Cameleon. All sådd görs med Cameleonten och
den tidigare såmaskinen har sålts.
Gödning
Gödseln som används är stallgödsel (fast + urin från nöt och får) samt biofer.
Gröda
Gödselmängd, kgN/ha
Höstvete 80
Ärter 0
Råg 80
Havre 60-70
Höstraps 40+70
Odling
På gården odlas höstvete, höstraps, råg, havre, ärter och klöverfrö. Växtföljden på gården
kommer att ändras efter investeringen på så vis att andelen höstgrödor ökas. Målet är ca 60 %
höstsådd och 40 % vårsådd. Det kommer också att bli nya grödor i form av mer frövall, både
klöver och gräs.
Skördenivå (höstvete, ton/ha): 5-6
Förändring i odlingsstrategi
Att kunna mylla gödsel är en stor grej. Det finns många nya möjligheter som man inte tänkt på
innan, t.ex. att så in rödklöver mellan havreraderna.
Hackning
Alla grödor utom vallen hackas.
Radavstånd, utsädesmängd och antal hackningar:
Gröda Radavstånd (cm) Utsädesmängd (kg) Antal hackningar
Höstvete 25 180 2
Höstraps 25 4 2*
Råg 25 170 2
Havre 25 190 2
Ärter 25 220 3
* Planen är att hacka rapsen på hösten
Investeringen i radhackan gjordes för att ha möjlighet att fortsätta med ekologisk odling.
Kvickrot och baldersbrå är de största problemogräsen, tistel är ett kommande problem sen
vallandelen i växtföljden blev mindre. Hittills är resultatet bra men det är svårt att se någon trend
eftersom det är första säsongen med hacka, kvickroten har minskat i förekomst. Efter
investeringen har arbetstiden ökat. Tidigare strategier mot ogräs var vall i växtföljden och när den
30

försvann användes ogräsharv. Så länge vallen fanns i växtföljden fanns det inget behov av
ogräsbekämpning.
Vad förväntar du dig av tekniken (Ogräs Skörd Tidsåtgång m.m.)
Kunna hålla ogräset i schack. Få bort kvickroten. Hålla nere trycket vad gäller tistel och molke.
Säkrare skördar eftersom man kan påverka grödan under säsongen (hacka, mylla gödsel).
Tidsåtgången kommer att öka men det gör inget, förut blev man frustrerad av att se grödan lida
av näringsbrist eller ogräs utan att kunna göra något.
Är radhackning nödvändig för att kunna fortsätta med den ekologiska odlingen Ja, skulle
inte vara nöjd med odlingen annars
Känner du dig säker på hur du ska använda tekniken Ja
Finns det tillräckligt med information Nej
Om Nej, vad skulle du vilja veta mer om
• Har försökt byta rådgivare för att börja tänka i nya banor men det funkade inte,
rådgivarna har fastnat i det traditionella lantbrukstänket. Saknar strategidiskussioner. Lars
Askling är ett bra bollplank.
• Bra att HS jämför radavståndet, det behövs mer forskning kring hur radavståndet
påverkar skörden.
31

Svenningstorp, Skåne, Per-Erik Hansson
Totala arealen som brukas är 320ha. Jordarterna på gården varierar och det finns såväl Sand-Mo
som Lättlera, Mellanlera och Styv lera.
Våren 2009 gjordes investeringen i Cameleonten, under säsongen 2009 har den utnyttjats på 60
ha på den egna gården.
Maskinpark
På gården finns tre traktorer (Valmet 170 hk, Valtra 170 hk och MF 100 hk). Till jordbearbetning
används harv 8 m, sladd 6 m, carrier 6,5 m och tallriksredskap. Ogräsbekämpningen görs med
ogräsharv och Cameleon. All sådd görs med Cameleonten och den tidigare såmaskinen (Rapid)
har sålts. Efter investeringen i radhackan har man även investerat i en bättre harv.
Gödning
Gödseln som används är stallgödsel (djupströ och flyt från svin) samt biofer och vinass.
Gröda
Rågvete
Rågvete
Korn
Havre
Gödselmängd, kgN/ha
40 kg N (biofer)
80 kg N (flytgödsel)
60 kg N (djupströ)
60 kg N (djupströ)
Odling
På gården odlas rågvete, vårvete, korn, havre och åkerböna. Växtföljdsstrategin är Åkerböna –
Rågvete – Havre – Vårkorn. Per-Erik tror inte att växtföljden kan ändras efter investeringen i
hackan och han kommer heller inte att odla några nya grödor tack vare hackan.
Skördenivå (höstvete, ton/ha): 4-5
Förändring i odlingsstrategi
Mindre vårplöjning.
Hackning
Alla grödor hackas.
Radavstånd, utsädesmängd och antal hackningar:
Gröda Radavstånd (cm) Utsädesmängd (kg) Antal hackningar
Rågvete 24 200 1
Havre 24 180 1
Korn 24 180 1
Åkerböna 48 250 2
Investeringen i radhackan gjordes för att lösa de tistelproblem som uppstått i odlingen. Tistel,
kvickrot och skräppa är de största ogräsproblemen. Arbetstiden efter investeringen upplevs vara
oförändrad.
Vad förväntar du dig av tekniken (Ogräs Skörd Tidsåtgång m.m.)
Mindre tistlar och mindre kvickrot vilket i sin tur leder till en högre skördenivå.
Är radhackning nödvändig för att kunna fortsätta med den ekologiska odlingen Ja,
32

Känner du dig säker på hur du ska använda tekniken Nej
Finns det tillräckligt med information Nej
Om Nej, vad skulle du vilja veta mer om
• Nyttogrödans skuggeffekt borde avta med större radavstånd, det är kanske inte lönt att
radhacka t.ex. havre
33

Vallerstad Olstorp, Östergötland, Göran Lidebjer
Totala arealen som brukas är 120 ha varav 60 ha är ekologiskt i dagsläget. Omställningen till
ekologisk odling började 2000 och har skett successivt sedan dess, att en del areal fortfarande är
konventionellt odlat beror på att den brukas med så kallat skötselavtal. Jordarterna på gården är
mest mellanleror och styva leror, några skiften med syrsand finns också.
Radhackning har hela tiden funnits med som en strategi mot ogräsen och 2004 gjordes en
investering i en begagnad bethacka. I dagsläget används den på hela den ekologiska arealen där
radsådda grödor odlas.
Maskinpark
På gården finns två traktorer. Till jordbearbetning används plog, harv, kultivator och tallrik.
Ogräsbekämpningen görs med radhackan, ibland hyrs ogräsharv in också som ett alternativ eller
komplement till hackan. All sådd görs med en såjet med harvpinnar framför. Göran investerade i
såjeten och sålde sin tidigare såmaskin i samband med att hackan kom till gården, detta för att ha
möjlighet att radså grödorna.
Gödning
Gödseln som används är biofer 7-9-0 och vinass. Strategin är att lägga 300 kg biofer (vad som är
möjligt att få ut) på alla grödor och därefter komplettera med vinass för att uppnå önskad mängd
kväve.
Gröda
Gödselmängd (kgN/ha)
Vårvete 100
Korn 80
Rågvete 100
Lin 40-50
Odling
På den ekologiska arealen odlas höstvete, rågvete, vårvete, korn och frögrödor (gräsfrö och
klöver). Höstraps, lin och åkerbönor odlas också när det passar in med växtföljd och skifte. På
gården finns ingen fast växtföljd men strategin är att ha en intensiv spannmålsodling i
kombination med avbrottsgrödor som t.ex. frövallar och åkerböna.
Skördenivå (höstvete, ton/ha): 4-5
Hackning
Alla grödor utom frövallarna radsås och hackas.
Radavstånd, utsädesmängd och antal hackningar:
Gröda Radavstånd (cm) Utsädesmängd (kg) Antal hackningar
Höstvete 25 200 2
Rågvete 25 200 2
Korn 25 160-170 2
Vårvete 25 240 2
Åkerbönor 25 280 2
Höstraps 25 7-8 2
Lin 25 60 2
Eftersom hackan köptes begagnad var det ingen stor investering och tanken var att den
framförallt skulle användas för att bekämpa tistel eftersom ogräsharv inte är tillräckligt aggressivt
34

för det. Tistel upplevs som största problemogräset, skräppa är något som kommer med tiden och
kan bli ett alvarligt problem. Trots hackning ökar förekomsten av tistel med tiden och det är
därför viktigt att jobba med växtföljden och anpassa den till varje fält så att tisteln får konkurreras
av bra grödor. Jordbearbetningen blir också en viktig del i att bekämpa rotogräs. Raps och lin är
grödor som förmodligen inte hade odlats om inte hackan hade funnits på gården.
Är radhackning nödvändig för att kunna fortsätta med den ekologiska odlingen Ja
Känner du dig säker på hur du ska använda tekniken Ja, men man lär sig mer hela tiden och
tajmingen är otroligt viktig.
Vad skulle du vilja veta mer om Vore intressant att utveckla ett redskap för att skydda själv
raden vid hackning som man kan använda då man odlar känsliga grödor, t.ex. insådder, men om
man ändå vill kunna hacka.
35

Sjökumla/Nyckelby, Östergötland, Björn Paulsson
Totala ekologiska arealen som brukas på gårdenär 65 ha. Omställningen till ekologisk odling
började 1997 skedde successivt under ett par år. Jordarterna på gården domineras av lättleror.
Radhackning har funnits med som en strategi mot ogräsen sedan 2001, och den hacka som
används är en ombyggd bethacka. I dagsläget används den på hela den ekologiska arealen där
radsådda grödor odlas.
Maskinpark
På gården finns tre traktorer (160 hk, 180 hk och 90 hk). Till jordbearbetning används plog, harv
och kultivator. Ogräsbekämpningen görs med radhackan och en ogräsharv som hyrs in. All sådd
görs med en Tive kombimaskin. Hackan köptes in som ett komplement till den övriga
maskinparken.
Gödning
Gödseln som används är biofer 10-3-1, gården tar också emot 120 ton djupströgödsel från häst
årligen. Hästgödselns näringsvärde är dock inget som de räknar med ur näringssynpunkt eftersom
den mest innehåller halm och kväveverkan anses vara marginell. Förutom biofer ses
klöverfrövallarna som en motor i växtföljden som förser efterföljande gröda med kväve.
Gröda
Gödselmängd (kgN/ha)
Höstvete
50 + bra förfrukt
Höstraps
120 (hela givan på våren)
Vårvete 100
Odling
På gården odlas höstvete, vårvete, ärter/åkerbönor och klöverfrövall, höstraps odlas vissa år när
tillfälle ges samt en mindre areal potatis. På gården finns ingen fast växtföljd men däremot en
strategi gällande förfrukter. Efter rödklöverfrö odlas höstvete och efter vitklöverfrö odlas vårvete.
Tidigare har man varit noga med att odla mycket vårsäd eftersom man trott sig ha stor förekomst
av åkerven men på senare år har man gått över mer till höstsäd eftersom problemet med åkerven
inte var så stort.
Skördenivå (höstvete, ton/ha): 4-5
Hackning
Alla grödor utom ärter och klöverfrö radsås och hackas.
Radavstånd, utsädesmängd och antal hackningar:
Gröda Radavstånd (cm) Utsädesmängd (kg) Antal hackningar
Höstvete 24 210 2
Vårvete 24 240 2
Åkerbönor 24 280 2
Höstraps 24 4-5 2
Ärter 24 270 2
Hackan köptes in strax efter att gården ställdes om till ekologisk och anledningen var att rotogräs
som kvickrot och tistel började komma på fälten. Innan hackan var ogräsharven det hjälpmedel
man använde mot ogräsen. Tistel och kvickrot upplevs idag som de största problemogräsen.
Trots hackning ökar förekomsten av tistel och kvickrot med tiden. Utan tillgång till radhacka
36

skulle höstraps inte odlas på gården, annars skulle odlingen förmodligen se likadan ut även utan
hackan.
Är radhackning nödvändig för att kunna fortsätta med den ekologiska odlingen Ja
Känner du dig säker på hur du ska använda tekniken Ja
Finns det tillräckligt med information Ja, men det kunde kanske vara bättre. Den egna
erfarenheten är viktig.
Vad skulle du vilja veta mer om
- Effekten av hackning mot ”svåra” rotogräs på sikt, hur intensivt man behöver köra för att
undvika en uppförökning av ogräsen
- Räcker det med den bethacka som finns på gården eller behöver hackan vara aggressivare,
t.ex. Cameleon
37

Bilaga 3. Utsädesmängder, radavstånd och antal hackningar
Utsädesmängder
Nyckelby Olstorp Järpås Slätte gård* Nässja Svenningstorp Helleberga Brickstad Alorp Baggelycke
Höstraps 4,5 7,5 4 3 2,25 4
Höstvete 210 200 180 200 200 200 210 200 200
Vårvete 240 240 240 200 240 240 200
Korn 165 200 180 200
Havre 190 220 180 180 200 220 180
Rågvete 200 200 200 200
Åkerböna 280 280 300 310 250 200 280 300 300
*Kommer att öka utsädesmängderna ca 20 kg/ha framöver för att få tätare bestånd.
Radavstånd
Nyckelby Olstorp Järpås Slätte gård Nässja Svenningstorp Helleberga Brickstad Alorp Baggelycke
Höstraps 24 25 25 50 50 50
Höstvete 24 25 25 25 25 25 25 25 25
Vårvete 24 25 25 25 25 25 25
Korn 25 25 24 25
Havre 25 25 25 24 25 25 25
Rågvete 25 25 25 24
Åkerböna 24 25 25 50 48 50 50 25 25
Antal hackningar
Nyckelby Olstorp Järpås Slätte gård Nässja Svenningstorp Helleberga Brickstad Alorp Baggelycke
Höstraps 2 2 2 1 2 2,5
Höstvete 2 2 2 2 1,5 2 2 2 2
Vårvete 2 2 1 2 2 2 2
Korn 2 2 1 2
Havre 2 2 1,5 1 2 2 2
Rågvete 2 2 1,5 1
Åkerböna 2 2 3 1,5 2 1,5 2 3 2
38