Riktlinjer fÃ¶r bostadsbyggande - NorrkÃ¶pings kommun

More documents

Recommendations

Info

Riktlinjer för bostadsbyggande Social hållbarhet och folkhälsa Bostaden och boendemiljön är en viktig förutsättning för en god hälsa och ett gott liv. Såväl fysiska som sociala egenskaper för ett bostadsområde påverkar detta, dvs ett bostadsområdet kan verka hälsofrämjande men kan också orsaka ohälsa. Att ”rätta till” de planeringsmissar tidigare generationer gjort när bostadsbristen skulle byggas bort blir därför ett angeläget uppdrag. Det handlar om att få en bättre blandning i befintliga bostadsområden genom förtätning - både vad gäller bostadsbeståndet som sådant och upplåtelseformer, att överbrygga barriärer mellan stadsdelar, att fylla igen luckor och bygga en kontinuerlig stad. Att stärka och utveckla stadsdelscentra är ett viktigt inslag för att ha hög tillgänglighet till service i livets alla skeden. För nya områden gäller att skapa en god mångfald i boendeformer från start och att unvika och överbrygga olika typer av fysiska barriärer som uppstår. Människors trivsel och generella hälsa kan förbättras genom att främja social gemenskap och öka utbudet av kulturella upplevelser samt att säkra tillgången på gröna rekreationsområden. Närhet till anläggningar för rekreation och motion, kollektivtrafik samt butiker och annan service innebär en ökad fysisk aktivitet och bidrar till välmående. Den täta och funktionsblandade staden med korta avstånd främjar detta. Boendepreferenser i olika skeden i livet Man flyttar i genomsnitt drygt 10 gånger i sitt liv – män flyttar 11 gånger, kvinnor 12. Barn gör i genomsnitt två flyttar tillsammans med sina föräldrar, oftast sker flyttningar inom en och samma kommun och i många fall inom samma geografiska område. Man flyttar i lägre utsträckning än förr dit jobben finns utan dit man vill bo och man kan se en trend i att företagen i högre utsträckning måste anpassa sig efter var arbetskraften finns. Unga personer flyttar mest frekvent – man Foto: Gustav Lindh flyttar hemifrån och byter boende allt efter hur livssituationen förändras. De allra flesta som flyttar över kommungräns är mellan 20 – 34 år gamla och efter 40 är det ovanligt att man flyttar längre sträckor. Hälften av alla som flyttar över länsgräns är i åldersspannet 20 – 30 år. En viktig målsättning blir därför är att studenter från universitetet i högre utsträckning ska välja att bo kvar i Norrköping efter avslutade studier samt att locka hit välutbildad arbetskraft. På så sätt ökar vi Norrköpings attraktionskraft för företag att etablera sig och bidra till tillväxt och välstånd i kommunen. Att skapa boendemiljöer som attraherar unga är därför av särskild vikt. Boendepreferenserna inom gruppen unga skiljer sig åt, de yngsta prioriterar låg månadskostnad, centralt läge och bra kommunikationer i högre utsträckning. Högre upp i åldersspannet är månadskostnaden fortfarande viktig men bostadens standard blir allt viktigare. I åldern 30-35 prioriteras i högre utsträckning närhet till grönområde och bostadsområdets rykte medan centralt läge tenderar att värderas lägre jämfört med de yngre i gruppen. En annan grupp att rikta särskild uppmärksamhet åt är gruppen äldre. Först ska konstateras att majoriteten i gruppen äldre bor kvar i sina vanliga bostäder och klarar sig bra på egen hand. Gruppen äldre är inte heller homogen – högutbildade och ekonomiskt starka personer flyttar mer, 40-talisterna flyttar mer, gruppen ”äldre-äldre” flyttar av hälsoskäl medan yngre äldre flyttar av livsstilsskäl. En majoritet 8
Riktlinjer för bostadsbyggande flyttar till centrala lägen. Det finns skäl som talar för att flyttbenägenheten hos gruppen äldre ökar och det finns också ett ökat intresse för nischade boenden i form av senior- eller trygghetsboenden. Intresse finns för såväl boende i flerfamiljshus som olika former av markboende – i mindre egen villa eller parhus/radhus. För den äldre gruppen får olika typer av trygghetsfrågor ökad vikt liksom närhet till servicefunktioner, träffpunkter för äldre och kommunikationer. Befolkning och bostadsbyggande i Norrköping Befolkning I världen bor nu fler människor i städer än på landsbygden. Motsvarande trend pågår i Sverige – en urbanisering där de större orterna och tätorter i närheten av i storstadsregionerna växer och små orter i glesbygd krymper. Samtidigt ser vi att den tätortsnära landsbygden ökar i populäritet. 77% av Sveriges befolkning bor idag i tätorter, drygt 21% i tätortsnära landsbygd och 2% i glesbygd. Storstadsregioner och högskoleorter har en yngre befolkningssammansättning medan de små kommunerna har en större andel äldre. Norrköping har en i huvudsak positiv befolkningsutveckling alltsedan år 1950 och framåt. Från 1990 har Norrköpings befolkning ökat med knappt 10 000 personer, vilket innebär ca 500 personer per år. Sett till de fem senaste åren har befolkningsökningen i snitt varit drygt 1 000 personer per år. Det är en betydligt kraftigare befolkningsökning jämfört med tidigare befolkningsutveckling – i snitt 250 personer och år mellan 1950 – 1990. 2010 passerade Norrköping 130 000 invånare. Antalet födda ökar i Norrköping sedan 10 år tillbaka och sedan åtta år tillbaka har kommunen ett positivt födelsenetto. Flyttnettot är positivt sedan 11 år tillbaka. Prognosen som görs är att folkmängden väntas öka fortsatt till 134 300 år 2015 och det förutspås i en Foto: Gustav Lindh 9
Page 1 and 2: Samrådsversion Riktlinjer för bos
Page 3 and 4: Riktlinjer för bostadsbyggande Fot
Page 5 and 6: Riktlinjer för bostadsbyggande Må
Page 7: Riktlinjer för bostadsbyggande ver
Page 11 and 12: Riktlinjer för bostadsbyggande Fot
Page 13 and 14: Riktlinjer för bostadsbyggande ”
Page 15 and 16: Riktlinjer för bostadsbyggande d

Riktlinjer fÃ¶r bostadsbyggande - NorrkÃ¶pings kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?