Riktlinjer för bostadsbyggande - Norrköpings kommun

Riktlinjer för bostadsbyggande
Social hållbarhet och folkhälsa
Bostaden och boendemiljön är en viktig förutsättning
för en god hälsa och ett gott liv. Såväl fysiska
som sociala egenskaper för ett bostadsområde
påverkar detta, dvs ett bostadsområdet kan verka
hälsofrämjande men kan också orsaka ohälsa. Att
”rätta till” de planeringsmissar tidigare generationer
gjort när bostadsbristen skulle byggas bort blir
därför ett angeläget uppdrag. Det handlar om att
få en bättre blandning i befintliga bostadsområden
genom förtätning - både vad gäller bostadsbeståndet
som sådant och upplåtelseformer, att överbrygga
barriärer mellan stadsdelar, att fylla igen luckor
och bygga en kontinuerlig stad. Att stärka och
utveckla stadsdelscentra är ett viktigt inslag för
att ha hög tillgänglighet till service i livets alla
skeden. För nya områden gäller att skapa en god
mångfald i boendeformer från start och att unvika
och överbrygga olika typer av fysiska barriärer som
uppstår.
Människors trivsel och generella hälsa kan förbättras
genom att främja social gemenskap och öka utbudet
av kulturella upplevelser samt att säkra tillgången på
gröna rekreationsområden. Närhet till anläggningar
för rekreation och motion, kollektivtrafik samt
butiker och annan service innebär en ökad fysisk
aktivitet och bidrar till välmående. Den täta och
funktionsblandade staden med korta avstånd främjar
detta.
Boendepreferenser i olika
skeden i livet
Man flyttar i genomsnitt drygt 10 gånger i sitt
liv – män flyttar 11 gånger, kvinnor 12. Barn gör i
genomsnitt två flyttar tillsammans med sina föräldrar,
oftast sker flyttningar inom en och samma kommun
och i många fall inom samma geografiska område.
Man flyttar i lägre utsträckning än förr dit jobben
finns utan dit man vill bo och man kan se en trend i
att företagen i högre utsträckning måste anpassa sig
efter var arbetskraften finns.
Unga personer flyttar mest frekvent – man
Foto: Gustav Lindh
flyttar hemifrån och byter boende allt efter hur
livssituationen förändras. De allra flesta som flyttar
över kommungräns är mellan 20 – 34 år gamla
och efter 40 är det ovanligt att man flyttar längre
sträckor. Hälften av alla som flyttar över länsgräns
är i åldersspannet 20 – 30 år. En viktig målsättning
blir därför är att studenter från universitetet i högre
utsträckning ska välja att bo kvar i Norrköping
efter avslutade studier samt att locka hit välutbildad
arbetskraft. På så sätt ökar vi Norrköpings
attraktionskraft för företag att etablera sig och bidra
till tillväxt och välstånd i kommunen.
Att skapa boendemiljöer som attraherar unga
är därför av särskild vikt. Boendepreferenserna
inom gruppen unga skiljer sig åt, de yngsta
prioriterar låg månadskostnad, centralt läge och bra
kommunikationer i högre utsträckning. Högre upp
i åldersspannet är månadskostnaden fortfarande
viktig men bostadens standard blir allt viktigare. I
åldern 30-35 prioriteras i högre utsträckning närhet
till grönområde och bostadsområdets rykte medan
centralt läge tenderar att värderas lägre jämfört med
de yngre i gruppen.
En annan grupp att rikta särskild uppmärksamhet
åt är gruppen äldre. Först ska konstateras att
majoriteten i gruppen äldre bor kvar i sina vanliga
bostäder och klarar sig bra på egen hand. Gruppen
äldre är inte heller homogen – högutbildade och
ekonomiskt starka personer flyttar mer, 40-talisterna
flyttar mer, gruppen ”äldre-äldre” flyttar av hälsoskäl
medan yngre äldre flyttar av livsstilsskäl. En majoritet
8