Riktlinjer för bostadsbyggande - Norrköpings kommun
Riktlinjer för bostadsbyggande - Norrköpings kommun
Riktlinjer för bostadsbyggande - Norrköpings kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Samrådsversion<br />
<strong>Riktlinjer</strong> för<br />
<strong>bostadsbyggande</strong><br />
Foto: Hans Eklundh
<strong>Riktlinjer</strong> för <strong>bostadsbyggande</strong><br />
Foto: Gustav Lindh<br />
INNEHÅLL<br />
Inledning 3<br />
Målbild 5<br />
Strategier 5<br />
Bygg inifrån och ut 5<br />
Utbudet av attraktiva miljöer ska öka 5<br />
Samordnad bebyggelseutveckling och 5<br />
infrastruktur<br />
Följ den prioriterade ortsstrukturen 6<br />
Attraktiva boendemiljöer 6<br />
Att växa klimatsmart 7<br />
Social hållbarhet och folkhälsa 8<br />
Boendepreferenser i olika skeden i livet 8<br />
Befolkning och <strong>bostadsbyggande</strong><br />
i Norrköping 9<br />
Befolkning 9<br />
Bostadsbestånd och byggande 10<br />
Behov 10<br />
Pågående planering 12<br />
Centrala lägen och staden 12<br />
Utanför staden 13<br />
Text: Anna Larsson<br />
Grafisk produktion: Jennifer Jangert<br />
Foto: Björn Almgren, Hans Eklundh, Ida ling Flanagan, Gustav Lindh, Erik Jangert, Jennifer Jangert, Fredrik Schlyter<br />
2
<strong>Riktlinjer</strong> för <strong>bostadsbyggande</strong><br />
Foto: Jennifer Jangert<br />
Foto: Erik Jangert<br />
Inledning<br />
Att ha ett boende och trivas i sitt boende är en viktig<br />
grundförutsättning för alla människor. Önskemålen<br />
och synen på vad boendet och boendemiljön<br />
ska erbjuda varierar mellan människor i olika<br />
livssituationer i olika faser i livet. En god boendemiljö<br />
erbjuder trygghet och frihet till individen och<br />
utgör en viktig förutsättning för en god hälsa<br />
och ett gott liv. Därför blir boendeplanering och<br />
bostadsförsörjning en viktig uppgift för <strong>kommun</strong>en.<br />
Norrköping växer. Fler människor föds och flyttar<br />
hit, företag väljer att etablera sig här. Det är positivt.<br />
En större och växande befolkning innebär möjligheter<br />
i form av ett ökat utbud av kultur, upplever och<br />
arbete, en hållbar fysisk planering med möjlighet<br />
till effektiva och klimatsmarta <strong>kommun</strong>ikationer.<br />
Det ställer också ökade krav på <strong>kommun</strong>en i form<br />
av att ha framsynta strategier för att kunna möta<br />
befolkningsökningen. En del i det arbetet är att sörja<br />
för bostadsförsörjningen.<br />
Enligt bostadsförsörjningslagen har alla <strong>kommun</strong>er<br />
en skyldighet att planera för bostadsförsörjningen i<br />
syfte att skapa förutsättningar för alla i <strong>kommun</strong>en<br />
att leva i goda bostäder och främja att ändamålsenliga<br />
åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och<br />
genomförs. Norrköpings <strong>kommun</strong> väljer att<br />
redogöra för sin bostadsförsörjningsplan i detta<br />
dokument - <strong>Riktlinjer</strong> för <strong>bostadsbyggande</strong>.<br />
<strong>Riktlinjer</strong> för <strong>bostadsbyggande</strong> samlar och<br />
konkretiserar de övergripande mål och strategier<br />
som finns i <strong>kommun</strong>en som har bäring på<br />
bostadsförsörjningsfrågorna. Särskild bäring har den<br />
översiktliga planeringen.<br />
<strong>Riktlinjer</strong> för <strong>bostadsbyggande</strong> består av två<br />
delar – en programdel och en bilaga som<br />
innehåller projektlistor för vilket byggande<br />
som planeras för den närmsta fyraårsperioden.<br />
Programdelen uppdateras varje mandatperiod av<br />
<strong>kommun</strong>fullmäktige, projektlistorna uppdateras<br />
årligen av stadsplaneringsnämnden. Projektlistorna<br />
liksom <strong>Riktlinjer</strong> för <strong>bostadsbyggande</strong> i stort<br />
ska ses som <strong>kommun</strong>ens samlade vilja och en<br />
bruttolista av vad som planeras för, vad som sedan<br />
byggs styrs av vilka projekt som efterfrågas på<br />
bostadsmarknaden. <strong>Riktlinjer</strong> för <strong>bostadsbyggande</strong><br />
utgör ett planeringsunderlag för såväl <strong>kommun</strong>ens<br />
egna verksamheter som för verksamma aktörer<br />
på bostadsbyggnads- och fastighetsmarknaden i<br />
Norrköping.<br />
3
<strong>Riktlinjer</strong> för <strong>bostadsbyggande</strong><br />
4<br />
Illustration: Lund & Valentin. Perspektiv, Västgötegatan med Skvallertorget i fonden<br />
Foto: Ida Ling Flanagan
<strong>Riktlinjer</strong> för <strong>bostadsbyggande</strong><br />
Målbild<br />
”Norrköping är en stad där alla människor får plats.<br />
Vi erbjuder varierade boendemiljöer för människor<br />
i olika åldrar och livssituationer. Norrköping har<br />
med sin stadsmiljö, sitt vatten, sitt industrilandskap<br />
men också genom närheten till natur och landsbygd<br />
unika möjligheter till ett varierat boende utifrån vars<br />
och ens önskemål.” citat ur Det goda livet finns i<br />
Norrköping – en vision för 2030<br />
Citatet är hämtat ur <strong>kommun</strong>ens vision för 2030<br />
som är ett av de dokument som utgör grunden för de<br />
övergripande målsättningarna för boendeplanering.<br />
Norrköping är redan idag en attraktiv <strong>kommun</strong> att<br />
bo och verka i, Norrköping har ett gott läge att ta<br />
tillvara och vidareutveckla.<br />
Boendemiljöer och attraktiv stad är därför något<br />
som Norrköping lägger särskilt stor vikt vid och<br />
prioriterar i det dagliga arbetet och i de externa<br />
projekt vi verkar i. I Norrköping handlar det både<br />
om att vårda och utveckla de unika kvaliteter<br />
som Norrköping har samtidigt som nya attraktiva<br />
boendemiljöer skapas i runtom i <strong>kommun</strong>en.<br />
Tillsammans med Linköpings <strong>kommun</strong> har<br />
Norrköping tagit fram en gemensam översiktsplan,<br />
även den med målår 2030. I den slås målsättningen<br />
fast att Norrköping och Linköping ska vara centrum<br />
i gemensam region med en halv miljon invånare.<br />
Den byggda miljön ska utvecklas på ett långsiktigt<br />
hållbart och energieffektivt sätt, en välutvecklad<br />
kollektivtrafik binder samman städerna med varandra<br />
och omgivande regioner och storstäder. Den<br />
efterfrågan som finns på bostäder och lokaler från en<br />
växande befolkning och näringsliv ska tillgodoses.<br />
Strategier<br />
Bygg inifrån och ut<br />
Norrköpings genuina täta innerstadsstruktur<br />
ska värnas och tas tillvara som en del av<br />
stadens karaktäristika men även utifrån ett<br />
hållbarhetsperspektiv. Staden ska byggas inifrån och<br />
ut, förtätning och en stadsutveckling som innebär<br />
en kontinuerlig stad med integrerade stadsdelar<br />
eftersträvas. Principen att bygga inifrån och ut kan<br />
också tillämpas på tätorter utanför staden som<br />
fungerar som viktiga stödjepunkter för omgivande<br />
landsbygd.<br />
Utbudet av attraktiva boendemiljöer<br />
ska öka<br />
För att fler ska välja bosätta sig i Norrköpings<br />
<strong>kommun</strong> behöver utbudet av attraktiva<br />
boendemiljöer öka. Urbana boendemiljöer ska tas<br />
tillvara och utvecklas, funktionsblandning med<br />
kunskapsintensiva branscher och ett rikt shoppingoch<br />
kulturutbud eftersträvas. Vattennära lägen ska<br />
tas tillvara såväl i staden som utanför. De mindre<br />
tätorterna utanför städerna har en annan typ av<br />
attraktionskraft i form av sin småskalighet och närhet<br />
som ska tas tillvara och stärkas. Landsbygden vars<br />
attraktionskraft ökar ska utvecklas företrädesvis nära<br />
starka <strong>kommun</strong>ikationsstråk.<br />
Samordnad bebyggelseutveckling och<br />
infrastruktur<br />
Vid prioriteringar mellan möjliga<br />
utbyggnadssatsningar ska graden av tillgänglighet<br />
vara en styrande parameter för att på ett effektivt<br />
sätt utnyttja befintlig infrastruktur och öka<br />
kollektivtrafikens konkurrenskraft genom förbättrade<br />
resandeunderlag och möjlighet till hög turtäthet<br />
och korta resvägar. Dessutom kan tekniska<br />
försörjningssystem lösas mer tillfredsställande och<br />
exploatering av åkermark kan minimeras.<br />
5
<strong>Riktlinjer</strong> för <strong>bostadsbyggande</strong><br />
• Övriga tätorter och landsbygd. Övriga tätorter<br />
utvecklas successivt. För landsbygden tas en<br />
särskild översiktsplan.<br />
Dessutom prioriteras för landsbygden viktiga<br />
servicepunkter.<br />
Attraktiva boendemiljöer<br />
Följ den prioriterade ortsstrukturen<br />
Den prioriterade ortsstruktur som finns utpekad i<br />
den gemensamma översiktsplanen ska följas vilket för<br />
Norrköpings del innebär att:<br />
• Högsta prioritet ges till Norrköping – en<br />
ökad befolkning och täthet eftersträvas, särskilt<br />
hög bebyggelsetäthet i resecentrumnära lägen<br />
eftersträvas.<br />
• Prioriterade utvecklingsorter är Kimstad/<br />
Norsholm, Krokek, Skärblacka, Svärtinge samt<br />
Åby/Jursla – orterna utvecklas till småstäder där<br />
befolkningsunderlag på minst 4 000 – 6 000<br />
invånare eftersträvas. Orterna kan därtill fungera<br />
som stödjepunkter för omgivande landsbygd.<br />
• Särskilda satsningar på mycket attraktiva lägen<br />
i närheten av staden: Bråvalla Strand, Glans<br />
Södra Strand samt Marby – Unnerstad. Orter<br />
och lägen av varierande storlek som tas tillvara<br />
för utblickar, vattenkontakt och intressanta<br />
omgivningar. Förutsättningar för kollektivtrafik<br />
varierar.<br />
Foto: Erik Jangert<br />
Att skapa förutsättningar för att det byggs tillräckligt<br />
med bostäder i <strong>kommun</strong>en är avgörande för att<br />
Norrköpings <strong>kommun</strong> ska kunna växa och utvecklas<br />
i önskvärd riktning. Det handlar både om att ta fram<br />
mark i tillräckliga kvantiteter och att välja lägen som<br />
upplevs som attraktiva.<br />
Av särskilt intresse är att uppmärksamma vad som<br />
kännetecknar attraktiva boendemiljöer i staden.<br />
Det finns flera skäl till detta – i den gemensamma<br />
ÖP:n förutspås att den absolut största folkökningen<br />
ska ske i de centrala stadsdelarna, en ökad<br />
befolkningskoncentration i staden ger ökat underlag<br />
till så kallade urbana verksamheter som i sig bidrar<br />
till ökad attraktivitet för staden såväl som <strong>kommun</strong>en<br />
och regionen, det är klimatsmart att förtäta staden<br />
då befintlig infrastruktur kan utnyttjas effektivt och<br />
bilberoendet kan minska.<br />
Vad som utpekas i olika undersökningar och studier<br />
gällande attraktiva boende- och stadsmiljöer är<br />
framförallt följande:<br />
• Tillgång till park/grönområde<br />
• Närhet till city<br />
• Närhet till kollektivtrafik/spårstation<br />
• Tillgång till urbana verksamheter<br />
(restauranger, butiker för sällanköpshandel och<br />
kulturverksamheter)<br />
• Närhet till vatten<br />
Av ovanstående anses en central och avgörande<br />
stadskvalitet vara tillgång till så kallade urbana<br />
6
<strong>Riktlinjer</strong> för <strong>bostadsbyggande</strong><br />
verksamheter. Det har visat sig att tillgången till<br />
urbana verksamheter är god i en blandad bebyggelse<br />
– där många människor bor och arbetar. En tät<br />
förekomst av bostäder och arbetsplatser påverkar<br />
förekomsten av urbana verksamheter – som i sin tur<br />
innebär en attraktiv boendemiljö.<br />
Ovanstående bekräftas också i den undersökning<br />
som stadsbyggnadskontoret låtit göra angående<br />
Norrköpings stadskärnas attraktivitet – shopping,<br />
Strömmen, Industrilandskapet, grönområden<br />
återkommer i de positiva associationerna kring<br />
stadskärnan. Det framgår vidare att många kan<br />
tänka sig att flytta till stadskärnan samt att läge och<br />
omgivningar är mycket viktiga faktorer vid val av<br />
bostad.<br />
Att växa klimartsmart<br />
I Linköpings och Norrköpings gemensamt<br />
antagna klimatvision framgår att <strong>kommun</strong>erna<br />
tillsammans ska medverka till att hejda global och<br />
lokal klimatpåverkan. Den <strong>kommun</strong>ala planeringen<br />
ska vara klimatmedveten och fokus ska ligga på<br />
att minska utsläppen av växthusgaser och anpassa<br />
samhället till framtida klimatförändringar.<br />
I takt med att <strong>kommun</strong>en växer samtidigt som<br />
människor i högre utsträckning bosätter sig där man<br />
vill leva ökar behovet av resor i vardagen. Genom<br />
att koncentrera befolkningsökningen till centrala<br />
delar i staden och prioriterade orter och längs starka<br />
<strong>kommun</strong>ikationsstråk kan beroendet av att använda<br />
bilen vid vardagsresor minska och kollektivtrafiken<br />
kan stärkas.<br />
Det handlar också om att på olika sätt säkra att<br />
de stadsdelar som nu utvecklas är klimatsmarta<br />
från början. Ett sätt kan vara att tillämpa<br />
certifieringssystem för hållbar stadsutveckling.<br />
Energianvändning ska också kunna vara en<br />
prioriteringsgrund vid marktilldelning.<br />
Foto: Fredrik Schlyter<br />
7
<strong>Riktlinjer</strong> för <strong>bostadsbyggande</strong><br />
Social hållbarhet och folkhälsa<br />
Bostaden och boendemiljön är en viktig förutsättning<br />
för en god hälsa och ett gott liv. Såväl fysiska<br />
som sociala egenskaper för ett bostadsområde<br />
påverkar detta, dvs ett bostadsområdet kan verka<br />
hälsofrämjande men kan också orsaka ohälsa. Att<br />
”rätta till” de planeringsmissar tidigare generationer<br />
gjort när bostadsbristen skulle byggas bort blir<br />
därför ett angeläget uppdrag. Det handlar om att<br />
få en bättre blandning i befintliga bostadsområden<br />
genom förtätning - både vad gäller bostadsbeståndet<br />
som sådant och upplåtelseformer, att överbrygga<br />
barriärer mellan stadsdelar, att fylla igen luckor<br />
och bygga en kontinuerlig stad. Att stärka och<br />
utveckla stadsdelscentra är ett viktigt inslag för<br />
att ha hög tillgänglighet till service i livets alla<br />
skeden. För nya områden gäller att skapa en god<br />
mångfald i boendeformer från start och att unvika<br />
och överbrygga olika typer av fysiska barriärer som<br />
uppstår.<br />
Människors trivsel och generella hälsa kan förbättras<br />
genom att främja social gemenskap och öka utbudet<br />
av kulturella upplevelser samt att säkra tillgången på<br />
gröna rekreationsområden. Närhet till anläggningar<br />
för rekreation och motion, kollektivtrafik samt<br />
butiker och annan service innebär en ökad fysisk<br />
aktivitet och bidrar till välmående. Den täta och<br />
funktionsblandade staden med korta avstånd främjar<br />
detta.<br />
Boendepreferenser i olika<br />
skeden i livet<br />
Man flyttar i genomsnitt drygt 10 gånger i sitt<br />
liv – män flyttar 11 gånger, kvinnor 12. Barn gör i<br />
genomsnitt två flyttar tillsammans med sina föräldrar,<br />
oftast sker flyttningar inom en och samma <strong>kommun</strong><br />
och i många fall inom samma geografiska område.<br />
Man flyttar i lägre utsträckning än förr dit jobben<br />
finns utan dit man vill bo och man kan se en trend i<br />
att företagen i högre utsträckning måste anpassa sig<br />
efter var arbetskraften finns.<br />
Unga personer flyttar mest frekvent – man<br />
Foto: Gustav Lindh<br />
flyttar hemifrån och byter boende allt efter hur<br />
livssituationen förändras. De allra flesta som flyttar<br />
över <strong>kommun</strong>gräns är mellan 20 – 34 år gamla<br />
och efter 40 är det ovanligt att man flyttar längre<br />
sträckor. Hälften av alla som flyttar över länsgräns<br />
är i åldersspannet 20 – 30 år. En viktig målsättning<br />
blir därför är att studenter från universitetet i högre<br />
utsträckning ska välja att bo kvar i Norrköping<br />
efter avslutade studier samt att locka hit välutbildad<br />
arbetskraft. På så sätt ökar vi Norrköpings<br />
attraktionskraft för företag att etablera sig och bidra<br />
till tillväxt och välstånd i <strong>kommun</strong>en.<br />
Att skapa boendemiljöer som attraherar unga<br />
är därför av särskild vikt. Boendepreferenserna<br />
inom gruppen unga skiljer sig åt, de yngsta<br />
prioriterar låg månadskostnad, centralt läge och bra<br />
<strong>kommun</strong>ikationer i högre utsträckning. Högre upp<br />
i åldersspannet är månadskostnaden fortfarande<br />
viktig men bostadens standard blir allt viktigare. I<br />
åldern 30-35 prioriteras i högre utsträckning närhet<br />
till grönområde och bostadsområdets rykte medan<br />
centralt läge tenderar att värderas lägre jämfört med<br />
de yngre i gruppen.<br />
En annan grupp att rikta särskild uppmärksamhet<br />
åt är gruppen äldre. Först ska konstateras att<br />
majoriteten i gruppen äldre bor kvar i sina vanliga<br />
bostäder och klarar sig bra på egen hand. Gruppen<br />
äldre är inte heller homogen – högutbildade och<br />
ekonomiskt starka personer flyttar mer, 40-talisterna<br />
flyttar mer, gruppen ”äldre-äldre” flyttar av hälsoskäl<br />
medan yngre äldre flyttar av livsstilsskäl. En majoritet<br />
8
<strong>Riktlinjer</strong> för <strong>bostadsbyggande</strong><br />
flyttar till centrala lägen. Det finns skäl som talar<br />
för att flyttbenägenheten hos gruppen äldre ökar<br />
och det finns också ett ökat intresse för nischade<br />
boenden i form av senior- eller trygghetsboenden.<br />
Intresse finns för såväl boende i flerfamiljshus som<br />
olika former av markboende – i mindre egen villa<br />
eller parhus/radhus. För den äldre gruppen får olika<br />
typer av trygghetsfrågor ökad vikt liksom närhet<br />
till servicefunktioner, träffpunkter för äldre och<br />
<strong>kommun</strong>ikationer.<br />
Befolkning och<br />
<strong>bostadsbyggande</strong> i<br />
Norrköping<br />
Befolkning<br />
I världen bor nu fler människor i städer än på<br />
landsbygden. Motsvarande trend pågår i Sverige –<br />
en urbanisering där de större orterna och tätorter<br />
i närheten av i storstadsregionerna växer och små<br />
orter i glesbygd krymper. Samtidigt ser vi att den<br />
tätortsnära landsbygden ökar i populäritet. 77%<br />
av Sveriges befolkning bor idag i tätorter, drygt<br />
21% i tätortsnära landsbygd och 2% i glesbygd.<br />
Storstadsregioner och högskoleorter har en yngre<br />
befolkningssammansättning medan de små<br />
<strong>kommun</strong>erna har en större andel äldre.<br />
Norrköping har en i huvudsak positiv<br />
befolkningsutveckling alltsedan år 1950 och<br />
framåt. Från 1990 har Norrköpings befolkning<br />
ökat med knappt 10 000 personer, vilket innebär<br />
ca 500 personer per år. Sett till de fem senaste<br />
åren har befolkningsökningen i snitt varit drygt<br />
1 000 personer per år. Det är en betydligt<br />
kraftigare befolkningsökning jämfört med tidigare<br />
befolkningsutveckling – i snitt 250 personer och år<br />
mellan 1950 – 1990. 2010 passerade Norrköping<br />
130 000 invånare. Antalet födda ökar i Norrköping<br />
sedan 10 år tillbaka och sedan åtta år tillbaka har<br />
<strong>kommun</strong>en ett positivt födelsenetto. Flyttnettot är<br />
positivt sedan 11 år tillbaka.<br />
Prognosen som görs är att folkmängden väntas öka<br />
fortsatt till 134 300 år 2015 och det förutspås i en<br />
Foto: Gustav Lindh<br />
9
<strong>Riktlinjer</strong> för <strong>bostadsbyggande</strong><br />
800<br />
700<br />
600<br />
500<br />
Flerbostadshus<br />
Småhus<br />
Summa<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
utblick att befolkningsmängden år 2020 är 139 400.<br />
Det innebär en förväntad årlig befolkningsökning<br />
om knappt 1000 personer per år.<br />
Bostadsbestånd och byggande<br />
I Norrköping finns drygt 63 000 lägenheter fördelat<br />
på ca 41 000 lägenheter i flerfamiljshus och drygt 22<br />
000 i småhus. Av lägenheterna i flerfamiljshus är ca<br />
30 000 i hyresrätter varav det <strong>kommun</strong>alägda bolaget<br />
Hyresbostäders bestånd utgör en tredjedel, ca 10 000<br />
lägenheter. Mellan perioden 1991 – 2010 har det<br />
byggts ca 4300 lägenheter, varav ca 2200 lägenheter i<br />
flerfamiljshus, ca 2100 småhus. I snitt har det byggts<br />
drygt 200 lägenheter årligen.<br />
Efter en kraftig nedgång i början av 1990-talet har<br />
<strong>bostadsbyggande</strong>t successivt återhämtat sig något<br />
även byggandet inte når upp till samma höga nivåer<br />
som tidigare. Ser man till utveckling från 1996 och<br />
framåt ökar småhusproduktionen trendmässigt<br />
medan flerbostadshusen har en ojämn utveckling.<br />
Vid en uppföljning av projektlistorna för<br />
Bostadsbyggnadsprogrammet framgår att det togs<br />
fram ca 900 lägenheter från 2007 fram till sommaren<br />
2011 fördelat på 377 småhus, 535 lägenheter i<br />
flerbostadshus varav 212 var äldreboende. Därutöver<br />
tillkommer <strong>bostadsbyggande</strong> som ej kräver<br />
detaljplan och som inte varit upptagna som objekt<br />
i projektlistorna. Antalet lägenheter i detaljplaner<br />
som färdigställts på senare år där <strong>bostadsbyggande</strong><br />
ej ännu kommit igång är drygt 1100, den absoluta<br />
merparten, drygt 900 lägenheter är i flerfamiljshus.<br />
Behov<br />
Bostadsbyggande i<br />
Norrköping<br />
de senaste 20 åren.<br />
Från en period av höga vakanser, det vill säga ett<br />
stort utbud lediga hyresrätter på bostadsmarknaden i<br />
Norrköping har vi nu på några år gått till en situation<br />
med mycket låga vakanstal. Detta är ett problem<br />
för många. Unga får allt svårare att etablera sig på<br />
bostadsmarknaden och inflyttare får svårt att hitta<br />
den första bostaden i Norrköping. Det kan också<br />
innebära en minskad rörlighet på bostadsmarknaden<br />
i sig vilket innebär att människors möjlighet att
<strong>Riktlinjer</strong> för <strong>bostadsbyggande</strong><br />
Foto: Björn Almgren<br />
Foto: Björn Almgren<br />
flytta för byta boende allt eftersom behoven och<br />
preferenserna ändras försämras. Ett ökat inflöde av<br />
nya bostäder och en bostadsmarknad som dels förmår<br />
möta befolknings-utvecklingen och dessutom bidrar<br />
till ökad rörlighet på bostadsmarknaden är därför<br />
önskvärd.<br />
För att Norrköping ska kunna möta utvecklingen<br />
med en växande befolkning krävs en ökad<br />
bostadsproduktion. I tidigare riktlinjer för<br />
<strong>bostadsbyggande</strong> slogs fast att en årlig produktion<br />
av 300 lägenheter per år krävdes. Med anledning<br />
av de senaste årens kraftiga befolkningsökning,<br />
kraftigt minskade vakanser och prognoser om fortsatt<br />
befolkningsökning behöver tidigare nivå justeras<br />
upp. Det krävs nu en nyproduktion om minst<br />
400 lägenheter årligen, troligen mer för att möta<br />
befolkningsutvecklingen.
<strong>Riktlinjer</strong> för <strong>bostadsbyggande</strong><br />
Pågående planering<br />
Nedan beskrivs översiktligt ett urval av den<br />
bostadsplanering som nu pågår eller objekt som är<br />
byggklara.<br />
Centrala lägen och staden<br />
I centrala Norrköping pågår arbete i olika<br />
förtätningsprojekt som kan generera ca 1300<br />
lägenheter innanför promenaderna i attraktiva<br />
innerstadskvarter. Som framgår av kartillustrationen<br />
är flera av objekten i vattennära lägen intill Motala<br />
ström. Förtätningar sker i hög utsträckning i<br />
och intill attraktiva Industrilandskapet och i<br />
resecentrumnära lägen.<br />
Vidgar man perspektiven och ser till resten av staden<br />
pågår flera projekt där Norrköpings många lägen<br />
och kvaliteter tas tillvara. Intill badhuset pågår<br />
ett förtätningsprojekt med flerbostadshus. Utmed<br />
spårvägsutbyggnaden till Ringdansen finns färdiga<br />
detaljplaner för flerbostadshus på Ljurafältet, i<br />
Söderportsområdet och utmed Hagebygatan i Kv<br />
Dörren.<br />
Första etappen av Brånnestadområdet färdigställdes<br />
för ca 5 år sedan och nu planeras för nästa<br />
etapp med en blandad bebyggelse. Norr och<br />
söder om Vrinnevisjukhuset planeras för ny<br />
bostadsbebyggelse. Ytterligare västerut pågår ett<br />
stadsläkningsprojekt i form av Kneippen syd – ett<br />
bostadsområde med blandad bebyggelse. Längs<br />
med Motala ström på Himmelstalundsområdet<br />
planeras för bostadsbebyggelse i vattennära läge.<br />
Småhusbebyggelsen i Fyrby längs med Gamla<br />
Finspångsvägen och nordväst om befintlig bebyggelse<br />
kompletteras.<br />
Lite längre fram i tiden ligger omvandlingen av<br />
delar av de norra kajlängderna i Inre inre hamnen<br />
Teckenförklaring<br />
Förtätning<br />
hus<br />
Förtätning<br />
park<br />
Förtätning<br />
torg<br />
Krogen<br />
130<br />
Förtätningsprojekt i Norrköping<br />
Förtätningsprojekt i Norrköping<br />
Totalt Totalt antal antal lgh: lägenheter: ca 1600ca. 1600<br />
Senast reviderad Senast reviderad: 2012-01-24 2012-01-26<br />
Stadsbyggnadskontoret<br />
Stadsbyggnadskontoret<br />
Stabben<br />
20<br />
Laxen<br />
Mjölnaren<br />
Vårdto<br />
150<br />
K<br />
Bergskvadraten<br />
500<br />
till bostäder och verksamheter vilket innebär ett<br />
högattraktivt läge nära vatten och <strong>kommun</strong>ikationer.<br />
För Södra Butängen norr om resecentrum finns<br />
en färdig fördjupad översiktsplan som lägger<br />
grunden för ett stort tillskott av flerbostadshus och<br />
verksamheter.<br />
Kopparkypen<br />
12
<strong>Riktlinjer</strong> för <strong>bostadsbyggande</strong><br />
”Rodga”<br />
150<br />
Gubben<br />
38<br />
Skepparen<br />
125<br />
Spinnhuset<br />
45<br />
Strömsholmen<br />
Kommande och pågående<br />
förtätnings- och bostadsprojekt<br />
i centrala<br />
Norrköping.<br />
Torget<br />
35<br />
Tullhuset<br />
rnet 20<br />
roken<br />
Lokatten<br />
Rosen<br />
90<br />
Pelikanen<br />
Ruddammen<br />
30<br />
Nya torget<br />
30<br />
Gamla Rådstugan<br />
20<br />
Hörsalsparken<br />
Tulpanen<br />
Lyckan<br />
15 000 kvm<br />
Spinnrocken<br />
190<br />
Klockan<br />
25<br />
Till höger: visionsbild över Saltängen,<br />
illustration av Erik Telldén, Stadsbyggnadskontoret<br />
Till vänster: illustrationsbild över nya torget,<br />
illustration av Kjellander + Sjöberg<br />
13
<strong>Riktlinjer</strong> för <strong>bostadsbyggande</strong><br />
Interiörbild, tomter i Nordanskog<br />
Illustration: We Think<br />
Nybyggda småhus<br />
Foto: Björn Almgren<br />
Häradsmarken<br />
Planlagd mark finns.<br />
Ringstamo<br />
Planarbete<br />
pågår.<br />
Åby<br />
Fördjupa<br />
ska tas fr<br />
pågår. U<br />
Svärtinge<br />
Planarbete pågår,<br />
utbyggnad pågår.<br />
NORRKÖPING<br />
Kvarteret Laxen<br />
Illustration: WHITE Arkitekter<br />
Skärblacka<br />
Utvecklingsprogram<br />
framtaget<br />
Utanför staden<br />
Ovan:Karta över större bostadsprojekt<br />
utanför Norrköpings<br />
tätort<br />
Kimstad/Norsholm<br />
planarbete pågår, planlagd mark<br />
finns.<br />
Flera bostadsprojekt pågår i lägen utanför staden<br />
och framförallt i de prioriterade tätorterna.<br />
Svärtinge växer i nordvästlig riktning genom ett<br />
nytt större område ”Östra Ryssnäs”. Även centrala<br />
delar av Svärtinge förtätas ytterligare. Längs med<br />
Kvillingevägen mot Åby och Jursla finns planlagd<br />
mark för ytterligare småhusbebyggelse runtom<br />
Kvillinge kyrka. I Herstadberg planeras för ytterligare<br />
småhusbebyggelse med närhet till golfbanan.<br />
I Åby pågår planarbete för bostäder på området<br />
för gamla brandstationen, program finns<br />
antaget som grund för ytterligare utbyggnad av<br />
Humpegårdsområdet. Centrumnära lägen med<br />
möjlighet till nischat boende för äldre har pekats ut.<br />
I Krokek finns färdiga detaljplaner för radhus och<br />
småhus, ett större bostadsområde planeras väster om<br />
Krokek.<br />
14
<strong>Riktlinjer</strong> för <strong>bostadsbyggande</strong><br />
d översiktsplan<br />
am. Planarbete<br />
tbyggnad pågår<br />
Krokek<br />
Utbyggnad pågår, planlagd mark<br />
finns.<br />
Karta över Norrköping, större stadsdelsutvecklingsprojekt är namnsatta<br />
Arkösund<br />
Tomter finns för försäljning.<br />
Utvecklingsprojekt pågår.<br />
Östra Husby<br />
Tomter finns för försäljning.<br />
Mark för seniorboende<br />
finns utpekad<br />
Foto: Hans Eklundh<br />
I Arkösund har ett lite större småhusområde tagits<br />
fram – Nordanskog och tomter fördelas i tomtkön.<br />
Marby kan växa och befintlig fritidshusbebyggelse<br />
omvandlas till permanentbostäder. I Östra Husby<br />
finns centralt belägen mark som kan nyttjas<br />
för byggande av seniorboende. I Lindö utökas<br />
bebyggelsen i vattennära lägen – Lindö strand.<br />
I de södra delarna av <strong>kommun</strong>en längs med<br />
stambanan finns byggklar för småhus i Kimstad,<br />
i Norsholm pågår planarbete för bostäder i<br />
centrala Norsholm i anslutning till Göta kanal.<br />
För Skärblacka finns ett utvecklingsprogram<br />
som pekar ut flera intressanta lägen möjliga för<br />
bostadsbebyggelse.<br />
15
Stadsbyggnadskontoret<br />
Stadsbyggnadskontoret i Norrköpings <strong>kommun</strong> planerar för framtiden.<br />
En redan tilltalande <strong>kommun</strong> ska bli ännu mer attraktiv. Dels<br />
genom att utveckla befintliga miljöer. Dels genom att skapa nya<br />
stadsdelar som möter framtidens krav på livskvalitet och hållbarhet.<br />
Vi ansvarar också för <strong>kommun</strong>ens lokaler, mark- och exploateringsfrågor<br />
samt geografisk information för samhällsplaneringen. Med<br />
respekt och fantasi skapar vi det nya Norrköping tillsammans med<br />
våra invånare.<br />
STADSBYGGNADSKONTORET<br />
Adress: Trädgårdsgatan 21, 601 81 Norrköping<br />
Tel: 011-15 00 00 Fax: 011-15 31 90<br />
www.norrkoping.se
Change language