SPENDRUPS ÃRSREDOVISNING 1997

SPENDRUPS ÅRSREDOVISNING 1997

KALLELSE TILL BOLAGSSTÄMMA 

Ordinarie bolagsstämma hålls på Cirkus i Stockholm 

tisdagen den 12 maj 1998 klockan 13.00. 

Rätt att deltaga i stämman har den aktieägare som dels är registrerad 

i den utskrift av aktieboken som görs den 30 april 1998, dels 

har anmält sig senast torsdagen den 7 maj 1998 klockan 16.00. 

Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste, för att 

ha rätt att deltaga i stämman, tillfälligt ha inregistrerat aktierna i 

eget namn i god tid före den 30 april 1998. 

ANMÄLAN 

Anmälan om deltagande görs: Per telefon 08-736 66 03 till 

Lotta Mandin, eller per post till Spendrups Bryggeri AB, Box 6425, 

113 82 Stockholm. 

INFORMATIONSTILLFÄLLEN 

Spendrups Bryggeri AB [publ] lämnar ekonomisk information för 

verksamhetsåret 1998 enligt följande: 

– 27 april 1998 ..............................................Delårsrapport [ 3 mån] 

– 3 augusti 1998 ............................................Delårsrapport [ 6 mån] 

– 29 oktober 1998 ..........................................Delårsrapport [ 9 mån] 

– 19 februari 1999 ............................................Bokslutskommuniké 

– april 1999 ..............................................................Årsredovisning 

Rapporterna kan beställas från Spendrups Bryggeri AB, Box 6425, 

113 82 Stockholm. 

DAGORDNING 

På bolagsstämman kommer de ärenden som enligt lag och 

Spendrups Bryggeri AB:s bolagsordning skall förekomma på 

ordinarie bolagsstämma att behandlas. Nomineringskommittén 

föreslår omval av styrelseledamöterna Rolf Ängfors, Åke Modig, 

Jan Sparr, Jens Spendrup, Ulf Spendrup, Krister Wallin, 

Cecilia Stegö-Chilò samt styrelsesuppleanterna Fredrik Spendrup 

och Sara Spendrup. 

UTDELNING 

Styrelsens förslag till utdelning är 1,70 kr per aktie och därtill en 

extra utdelningsbonus på 30 öre med anledning av Spendrups 

100-årsjubileum 1997, med avstämningsdag den 15 maj 1998. Om 

bolagsstämman beslutar i enlighet med förslaget, beräknas utdelning 

utsändas från VPC den 19 maj 1998. 

NOMINERINGSKOMMITTÉ 

Nomineringskommittén har till uppgift att lägga fram förslag till 

styrelsens sammansättning samt styrelsearvoden vidare har kommittén 

att lägga fram förslag till val av revisorer. Kommittén består 

av Ove Rydin, Jan Sparr, Ulf Spendrup, Lena Wennberg samt 

Rolf Ängfors. 

LÖNEKOMMITTÉ 

Lönekommitténs uppgift är att fastställa den verkställande ledningens 

löner och övriga villkor. Kommittén består av Rolf Ängfors och 

Jan Sparr. 

REVISIONSKOMMITTÉ 

Revisionskommittén har till uppgift att bl.a. hålla en löpande kontakt 

med revisorerna, samt föreslå revisionsarvoden. Kommittén 

består av Rolf Ängfors, Jan Sparr och Krister Wallin.

ÅRET I KORTHET 

SPENDRUPS FYLLDE ETTHUNDRA ÅR 

STARK RESULTATFÖRBÄTTRING I KONCERNEN 

LANSERING AV SPENDRUPS ORIGINAL 

NORRLANDS GULD GICK OM PRIPPS BLÅ 

PEPSI VILL BYTA PARTNER 

LÄGRE ÖLSKATTER 

PRIPPS BLEV NORSKÄGT 

FALCON BLEV DANSKT 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

VDs KOMMENTAR ..................................................................................................................................................................................................................................................002 

VERKSAMHETEN 1997 ........................................................................................................................................................................................................................................004 

SPENDRUPS PRODUKTER OCH VARUMÄRKEN ..........................................................................................................................................................................................010 

SPENDRUPS ORIGINAL ..................................................................................................................................................................................................................................012 

NORRLANDS GULD ..........................................................................................................................................................................................................................................014 

MARIESTADS ......................................................................................................................................................................................................................................................016 

JAFFA ..................................................................................................................................................................................................................................................................018 

LOKA ....................................................................................................................................................................................................................................................................020 

MARKNADSÖVERSIKT ..........................................................................................................................................................................................................................................022 

VÅRA AFFÄRSOMRÅDEN ....................................................................................................................................................................................................................................024 

MEDARBETARNA....................................................................................................................................................................................................................................................027 

INRIKTNING OCH MÅL ........................................................................................................................................................................................................................................028 

PRODUKTION OCH DISTRIBUTION ..................................................................................................................................................................................................................030 

SPENDRUPS OCH MILJÖN ................................................................................................................................................................................................................................032 

SPENDRUPSKONCERNEN [HISTORIK, AFFÄRSOMRÅDEN, STATISTIK] ..............................................................................................................................................035 

STYRELSE OCH REVISORER..............................................................................................................................................................................................................................038 

FÖRETAGSLEDNING..............................................................................................................................................................................................................................................041 

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ............................................................................................................................................................................................................................042 

RESULTATRÄKNINGAR ........................................................................................................................................................................................................................................045 

BALANSRÄKNINGAR ............................................................................................................................................................................................................................................046 

KASSAFLÖDESANALYSER ..................................................................................................................................................................................................................................048 

NOTER TILL BOKSLUTEN....................................................................................................................................................................................................................................049 

REVISIONSBERÄTTELSE ....................................................................................................................................................................................................................................053 

FEMÅRSÖVERSIKT ................................................................................................................................................................................................................................................054 

SPENDRUPSAKTIEN OCH ÄGARNA..................................................................................................................................................................................................................055

VDs KOMMENTAR 

Koncernens räntabilitet på eget och sysselsatt kapital, % 

25 

20 

Mål 

15 

10 

Genomsnitt 

de senaste 

åren 

5 

0 

93 

94 

95 

Räntabilitet på sysselsatt kapital 

96 

97 

Räntabilitet på eget kapital 

Spendrups är ett expansivt bryggeriföretag med siktet ställt 

mycket långt fram i tiden. Vi slår vakt om bolagets självständighet 

och oberoende. Vår ambition är att inom några år göra Spendrups 

till det ledande svenska ölbryggeriet. Allt sedan 50-talet har utvecklingen 

i bryggeribranschen gått mot koncentration. Inte minst 

gäller det läskedrycksmarknaden som idag domineras av några få 

globala varumärken. Ölmarknaden har också koncentrerats, men 

snarare mot starka varumärken på nationell bas. 

Samgåendet mellan Pripps och Ringnes samt Carlsbergs köp 

av Sinebrychoff och Falcon är de senaste exemplen på denna 

utveckling, liksom Coca Colas och Pepsis försök att omstrukturera 

sina verksamheter i Skandinavien. Risken med den här utvecklingen 

är att den på sikt leder till minskad konkurrens. Jag tror inte 

att kunderna alltid gagnas av dessa företagskoncentrationer och 

omstruktureringar. Dels har stora företag ofta svårare att anpassa 

sig till förändringar i marknaden och dels finns risken att konkurrensen 

försämras. 

Företagens agerande måste ha sin utgångspunkt i kundernas 

och konsumenternas önskemål och krav. Därför strävar vi ständigt 

efter att förbättra Spendrups produkter och service, att bygga 

partnerskapsförhållanden till kunderna. För närvarande utarbetar 

vi också en miljöpolicy i syfte att göra Spendrups till Sveriges mest 

miljöanpassade bryggeri. Allt detta stärker våra varumärken och 

bidrar till att bygga ett starkare Spendrups. Under verksamhetsåret 

såg vi resultat av detta arbete. Låt mig nämna några exempel. 

Vi fördjupade samarbetet och slöt ännu fler avtal med centrala 

kunder. Vi ökade serviceinsatserna för att ytterligare förbättra 

ölkvalitén i restaurangerna och vi fortsatte med den framgångsrika 

och uppskattade managementutbildning som vi erbjuder våra 

nyckelkunder i restaurangsektorn. Vi ser också redan resultaten 

av de ökade satsningarna på våra egna varumärken. 

Marknadsföringen av Norrlands Guld har givit så gott resultat 

att ölet blev Sverigeetta på Systembolaget under året. Och 

Spendrups Original, som lanserades i september, har hittills 

utvecklats mycket bättre än planerat och är redan ett av landets 

allra största öl. 

Syftena med en hårdare fokusering på varumärken är flera. 

Kunderna efterfrågar starka varumärken. Men Spendrups behöver 

också av strategiska och affärsmässiga skäl ta ett ännu starkare 

grepp om den svenska ölmarknaden. Större marknadsandelar skapar 

möjligheter att ytterligare effektivisera verksamheten och sänka 

kostnaderna. De svenska bryggerierna måste bli mer kostnadseffektiva 

för att på sikt hävda sig mot importkonkurrensen. Med 

ännu starkare varumärken kan vi sänka både säljkostnader och 

distributionskostnader och samtidigt nå ut till ännu fler kunder. 

Fokusering på starka varumärken minskar också behovet av många 

små och mindre lönsamma artiklar vilket i sin tur leder till lägre 

produktionskostnader. 

Ett annat viktigt skäl för hårdare fokusering på de egna varumärkena 

är att vi på sikt kan stå utan Pepsi-licensen. Om detta skulle 

inträffa blir det i framtiden svårare att upprätthålla 

dagens höga läskedrycksförsäljning och ännu viktigare 

att vi stärker våra egna varumärken för att 

nå dominans inom de marknadsavsnitt där vi har 

2

Koncernens resultatutveckling, MSEK 

Koncernens resultatutveckling per kvartal samt rullande helårsresultat, MSEK 

120 

120 

120 

100 

100 

100 

80 

80 

80 

60 

60 

60 

40 

40 

40 

20 

20 

0 

0 

20 

-20 

-20 

0 

93 

94 

95 

96 

97 

-40 

93 

94 

95 

96 

97 

-40 

Resultat efter finansiella poster Rörelseresultat Resultat efter finansiella poster 

per kvartal 

Rullande helårsresultat efter 

finansiella poster 

de bästa förutsättningarna. Vårt mål är att bli marknadsledare på 

ölmarknaden. 

Pepsi meddelade under året att man önskar avsluta partnerskapet 

med Spendrups och istället inleda samarbete med 

Pripps/Ringnes. Dessutom höjde Pepsi koncentratpriserna till 

Spendrups mycket kraftigt. Vi uppfattar Pepsis agerande så att de 

försöker pressa oss till att avsluta partnerskapet. Med tanke på 

Pepsimärkets betydelse för Spendrups läskedrycksförsäljning är 

frågan av stor vikt. Vi har inte lyckats lösa frågan mellan parterna 

och har därför hänskjutit frågan till skiljenämndsprocess. Som jag 

ser det blir lösningen antingen att partnerskapet fortsätter eller att 

det upphör och att Spendrups kompenseras ekonomiskt. 

Under 1997 firade vi företagets 100 -årsjubileum. 1897 lades grunden 

till det bryggeri i Grängesberg som senare kom att utvecklas 

till dagens Spendrups. Under 75 år har familjen Spendrup haft ansvaret 

för företaget. Utvecklingen har beskrivits i boken ”Med öl i blodet” 

vars utgivning inledde jubileumsåret. Under hösten bjöds alla 

anställda på 100-årsfest i Stockholm och i slutet av året uppmärksammades 

medarbetarna med en jubileumsbonus. 

Resultatet förbättrades påtagligt under 1997. Det finns flera orsaker 

till den positiva utvecklingen. Sommarvädret och effekterna av 

ölskatteomläggningen är bara några. Vi har också själva bidragit 

till utvecklingen genom kostnadsrationaliseringar och genom framgångsrikt 

arbete på marknaden. Trots att vi givetvis 

gläder oss åt att lönsamheten är tillbaka så finns 

det anledning att vara försiktig med alltför optimistiska 

prognoser för innevarande år. I början av 3 

året 

tar Coca Cola sin nya anläggning i Haninge i bruk och därmed fördubblas 

produktionskapaciteten för läskedrycker i Sverige. Överkapaciteten 

kan komma att leda till nya priskrig. Osäkerheten kring 

Pepsi är också en faktor att ta i beaktande. 

Det finns också många positiva faktorer. Under 1997 steg ölmarknaden 

i Sverige med några få procentenheter medan våra tre största 

varumärken steg med sammanlagt 25%. Vattenmarknaden steg 

9% medan Loka ökade 13%. Kraften i våra varumärken ger anledning 

till optimism. 

Därför är det viktigt att vi oförtrutet arbetar vidare med att öka värdet 

i våra varumärken och att stärka partnerskapen med kunderna. 

Jens Spendrup, 

Koncernchef och verkställande direktör

VERKSAMHETEN 1997 

Marknadsandelar i Sverige, % volymandelar 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

93 

94 

95 

96 

97 

Öl 

Läsk och vatten 

FÖRSÄLJNING 

ÖL 

Våra största ölmärken är Spendrups Original, Norrlands Guld, 

Mariestads, samt Stella Artois som vi brygger på licens. Därutöver 

har vi ett antal importmärken som komplement till vår egen produktion. 

De viktigaste konkurrentmärkena är Pripps Blå, Falcon, Åbro 

samt Carlsberg och Tuborg. 

Spendrups ölfakturering på den svenska marknaden, exklusive 

dryckesskatter, steg 11% till 847 MSEK under 1997. Ölmarknaden i 

Sverige har ett beräknat värde på ca 3,7 miljarder kronor och 

Spendrups andel är ca 23%. Faktureringen på våra tre viktigaste 

ölmärken [Spendrups Original, Norrlands Guld och Mariestads] 

steg med 25% vilket visar att vårt varumärkesbyggande och renodlingen 

av märkesfloran börjar ge resultat. 

Ölet som produktgrupp svarar idag för 56% av Spendrups bidrag 

i Sverige. 

Under 1997 satsade vi mer på ölreklam än någonsin tidigare och 

vi planerar ytterligare ökningar under innevarande år. Vår andel av 

den svenska reklamvolymen för öl har tidigare år legat lägre än vår 

marknadsandel. Under 1997 var den högre vilket är ett uttryck för att 

vi ämnar höja våra marknadsandelar med hjälp av ökade marknadsinvesteringar. 

Det är vår avsikt att fortsätta så de närmaste åren. 

I detta sammanhang är det nyligen framlagda utredningsförslaget 

om ytterligare begränsningar av ölreklamen ett hot. Om förslaget 

blir verklighet får vi svårare att fullfölja våra varumärkesplaner. 

Visserligen har vi redan kommit en bit på väg men om vi på sikt 

skall kunna konkurrera med de internationella varumärkena måste 

den nuvarande ölreklamen i svenska media tillåtas fortsätta. Till 

skillnad från stora företag som Carlsberg, Heineken, Budweiser 

och Beck’s med flera kan svenska bryggerier inte nå sina målgrupper 

till rimliga kostnader med reklam i satellitbundna media. 

LÄSK 

Spendrups viktigaste varumärken på läskedryckssegmentet är 

Jaffa och Life förutom licensmärkena Pepsi och 7-up. De största 

konkurrentmärkena är Coca Cola, Fanta, Sprite och Zingo. 

Det dominerande smaksegmentet är cola som svarar för drygt hälften 

av marknaden och därefter kommer apelsin med ca 13%, must 

med 8% och lemon-lime med 5%. Resterande del av marknaden fördelas 

i huvudsak på ett brett segment av smaker som i många fall 

saknar varumärken som exempelvis sockerdricka, hallon m.m. 

Spendrups fakturering steg 1% förra året vilket var mindre än 

marknadens ökning som vi beräknar till 6%. Totalt sålde vi läskedrycker 

för 644 MSEK vilket är 37% av Spendrups fakturering i 

Sverige och 30% av bidraget. Marknadsandelen sjönk något. 

Vi bedömer att konkurrensen kommer att hårdna det kommande 

året. På vissa håll satsas det väsentligt större resurser än tidigare 

i kampen om marknadsandelarna. 

Om Spendrups på sikt inte kan behålla Pepsi och 

7-up i läskedryckssortimentet så blir det svårare att 

upprätthålla dagens höga volymer och andelar. 

Självfallet kommer vi att satsa vidare på egna varu- 

4

märken för att kompensera bortfallet men läskedryckerna kommer 

knappast att få samma roll i vår intjäning som idag. 

Våra två viktigaste varumärken är Loka och Linné. Dessutom 

importerar vi Evian från Frankrike. De huvudsakliga konkurrenterna 

är Vichy Nouveau och Ramlösa. 

Spendrups vattenförsäljning ökade med 14 MSEK eller drygt 10% 

till 158 MSEK. Vår totala andel av vattenmarknaden är ca 26%. 

Lokas marknadsandel är 20% och faktureringen steg hela 16% 

under 1997. 

Merparten av vattenmarknaden går genom dagligvaruhandeln. 

Endast 20% säljs via restauranger och serveringar. Spendrups 

andel av restaurangförsålt vatten är närmare 40% vilket visar Lokas 

starka marknadsställning. 

Vattenförsäljningen svarar för ca 8% av Spendrups fakturering 

och drygt 9% av bidraget. 

I Sverige konsumerar vi endast 14 liter mineralvatten per invånare 

och år vilket internationellt sett är en låg siffra. Med tanke på 

hur vattenkvalitén utvecklas i många av våra större städer lär inte 

mineralvattensmarknaden vara hotad ens på sikt. 

Marknaden är expansiv. De senaste fem åren har den vuxit med 

37% och vi räknar med att den kommer att visa fortsatt tillväxt även 

de närmaste åren men vi väntar inte samma ökningstal som för 

1997. I Spendrups tror vi på en årlig marknadstillväxt runt 4% de 

närmaste åren. 

Vi kommer att satsa medvetet under 1998 för att expandera vår 

vattenförsäljning ytterligare. 

VIN 

Spendrups vinhandel har utvecklats mycket positivt. Verksamheten 

startade i maj 1995 och har redan efter drygt två år en fakturering 

på mer än 100 MSEK exklusive dryckesskatter. 

Vi har ca 70 artiklar i sortimentet varav drygt 20 på Systembolaget. 

De övriga säljs enbart på restaurangmarknaden. 

De viktigaste märkena är El Coto, som nu är Sveriges mest 

populära Riojavin, och Merlot Le Cep som är det största röda 

vinet på treliters Bag-in-Box. Bland våra storsäljare finns också 

Salice Salentino och Copertino. 

Vårt sortiment domineras av spanska och italienska viner men 

vi importerar även från Frankrike, Tyskland, Ungern, 

Rumänien, Australien och Sydamerika. 

Spendrups fakturering ökade 38% till 101 MSEK 

5 

exklusive dryckesskatt och vi beräknar vår marknadsandel 

till ca 4%. Men ambitionerna är högre än så. Vår andel 

av restaurangmarknaden överstiger 10% redan idag och Spendrups 

kommer att växa ytterligare på vinmarknaden de närmaste åren. 

VATTEN 

RESULTAT 

Koncernen redovisar för 1997 det högsta resultatet någonsin. 

Resultatet efter finansiella poster blev 101 MSEK [23]. Det motsvarar 

knappt 22% räntabilitet på eget kapital och drygt 17% på sysselsatt 

kapital. De viktigaste förklaringarna till den positiva utvecklingen 

är en bättre prisbild i dagligvaruhandeln, ökade volymer på 

systembolag och restauranger, det fina sommarvädret samt effekterna 

av de kostnadsbesparande åtgärder som påbörjades under 

vintern 96 /97. 

Priserna i detaljhandeln har sjunkit under en följd av år. Detta 

gällde inte minst folkölsmarknaden där lönsamheten har varit 

mycket marginell. Vid årsskiftet segmenterades marknaden i samband 

med att ett skattebefriat men något svagare folköl introducerades 

vid sidan av det traditionella folkölet. Förändringen resulterade 

i ökade volymer och något bättre marginaler. 

På Systembolaget har marknadsandelarna för våra tunga ölmärken 

ökat ytterligare samtidigt som vinförsäljningen fortsätter att 

utvecklas starkt. 

Norrlands Guld är Sveriges ledande starköl på Systembolaget, 

Mariestads är det fjärde största märket och volymerna för 

Spendrups Original ökar kraftigt sedan introduktionen i september 

1997. 

På restaurangsektorn är Mariestads och Spendrups Original två 

av Sveriges tre största flasköl och även här har vinförsäljningen 

givit oss ett lönsamt tillskott till den ordinarie verksamheten. 

För att öka kostnadseffektiviteten i företaget tog ledningen under 

1996 initiativ till att intensifiera rationaliseringsarbetet. Vi inventerade 

de viktigaste rationaliseringsförslagen och prioriterade dem i 

angelägenhetsgrad. Under 1996 och 1997 tog styrelsen positiv ställning 

till många av förslagen och under innevarande år är de flesta 

projekten slutförda. Vi räknar med att full kostnadseffekt skall vara 

uppnådd under nästa år. Det handlar om följande projekt: 

– Arbetet inleddes med anskaffningen av bryggerifastigheten i 

Vårby för 250 MSEK. Därmed bortföll betydande hyreskostnader 

och den årliga nettobesparingen blev i storleksordningen 12 MSEK. 

– Vi förbättrade våra inköpsrutiner, minskade antalet leverantörer 

och slöt leveransavtal med de kvarvarande inom flera nya varuområden. 

Dessutom förstärkte vi oss personellt. Vi beräknar att 

de årliga nettobesparingarna överstiger 10 MSEK. 

– Ett annat viktigt projekt är en automatisk sorteringsanläggning

Koncernens faktureringsutveckling rullande 12-månader, MSEK 

2500 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

Q1 

Q2 

Q3 

Q4 

Q1 

Q2 

Q3 

Q4 

Q1 

Q2 

Q3 

Q4 

Q1 

Q2 

Q3 

Q4 

94 95 96 

97 

för plastflaskor, en investering som inklusive nya lagerutrymmen 

vid Grängesbergsanläggningen totalt uppgår till 35 MSEK. Kostnadsbesparingarna 

beräknas netto till 6 MSEK årligen. 

– Vi har genomfört en koncentration av våra distributionslager till 

i princip två orter i landet nämligen Vårby och Örebro. Därigenom 

har vi kunnat minska lönekostnader och kapitalkostnader på ett 

stort antal lagerpunkter i landet. I samband därmed har vi också 

centraliserat vår ordertagning och upprättat en egen telemarketingavdelning. 

De sammanlagda årliga nettobesparingarna uppgår 

till ca 10 MSEK. 

kapitalet. Avkastningen ökade till 21,6% [ 5,5]. Avkastningen på 

sysselsatt kapital blev 17,4% [ 7,7]. 

Det har blivit svårare att nå 20% på sysselsatt kapital sedan 

vi förvärvade Vårbyfastigheten 1996 och därmed ökade tillgångsmassan 

med ytterligare 250 MSEK. 

Dessutom har lagstiftningen ändrats så att vi fr.o.m 1997 även 

inkluderar finansiella leasingkontrakt bland tillgångarna. Under 

1997 rörde det sig om 36 MSEK. Under senare år har den genomsnittliga 

räntabiliteten legat runt 15% på både eget och sysselsatt 

kapital. 

– Vi är också i färd med att rationalisera de interna transporterna 

genom installation av dataterminaler på truckarna. Därmed kan 

vi med hjälp av datorer styra och optimera arbetet. Vi kan också 

reducera antalet truckar och förare och samtidigt minska både 

fellastningar och risken för svinn. 

– Vi förbättrar säljarnas arbete genom ett datoriserat säljstödssystem, 

vi ökar effektiviteten i tappningslinjerna vid bryggeriet i 

Vårby och vi effektiviserar distributionen av tanköl bland flera 

andra åtgärder. 

Sammanlagt beräknar vi att det rör sig om investeringar på över 

300 MSEK och om årliga besparingar på ca 50 MSEK när allt är 

genomfört. Resultatet under 1997 påverkades bara till en del av 

dessa åtgärder. 

INVESTERINGAR 

Vanligtvis förknippas investeringar i Spendrups med maskiner, byggnader 

och fordon men under senare år har nya datasystem tagit en 

allt större del av investeringsbudgeten i anspråk. Under 1998 har vi 

två större projekt som kommer att tas i drift. 

Det ena projektet handlar om ett säljstödssystem för dagligvaruoch 

restaurangsäljarna för att underlätta deras arbete. Med hjälp 

av bärbara datorer skall säljarna snabbt kunna ta fram all väsentlig 

information inför varje kundbesök och på så sätt bättre kunna 

planera och effektivisera säljarbetet. Totalt handlar det om datorer, 

programvara och utvecklingsarbete för sammanlagt 12 MSEK. 

Systemet tas i bruk i mars 1998. 

Ett annat projekt är ett lagerstyrningssystem med 

LÖNSAMHET 

Våra långsiktiga finansiella mål är att nå 20% avkastning på eget 

och sysselsatt kapital. I år överträffade vi målet för det egna 

streckodsmärkning av alla pallar. Varje truck förses 

med en terminal varifrån truckföraren får instruktioner 

för sitt löpande arbete. En central dator styr 

6

280 

Spendrups försäljningsvolymer i Sverige, miljoner liter 

Koncernens soliditet 

MSEK % 

1500 

35 

240 

1200 

30 

200 

160 

900 

25 

120 

600 

20 

80 

300 

15 

40 

0 

93 

94 

95 

96 

97 

0 

93 

94 

95 

96 

97 

10 

Öl Läsk och vatten Vin 

Kortfristiga skulder 

Långfristiga skulder 

Eget kapital 

Soliditet 

läskedrycksmixer i Grängesberg. I beloppet ingår också nya 

fordon för 3 MSEK. 

planeringen av det dagliga arbetet och optimerar truckarnas arbete. 

Därigenom nedbringas onödiga körsträckor, antalet truckar, mängden 

fellastningar och i slutändan kan vi korta ledtiderna från order 

FINANSIERING 

Kassaflödet före investeringar förbättrades med 44 MSEK till följd 

av det goda resultatet och uppgår till 193 MSEK [149]. Kreditramen 

ökade till 793 MSEK [703] men utnyttjandet minskade till 329 MSEK 

[429]. Vi ser inga svårigheter att självfinansiera de närmaste årens 

investeringar. 

till leverans. Systemet tas i drift under andra halvåret 1998 och investeringen 

uppgår till sammanlagt 16 MSEK. 

Arbetet med att förbereda verksamheten inför sekelskiftet intensifieras 

under 1998. En inventering av egentillverkade datasystem, 

inköpta datasystem samt mikroprocessorer i övriga system har nyligen 

avslutats. Konvertering av egna system kommer att genomföras 

under första halvåret 1998. Merparten av de inköpta systemen är 

redan konverterade och de övriga kommer att anpassas under året. 

Under 1998 är det framförallt ett större investeringsprojekt som 

är aktuellt. Det rör sig om en automatisk sorteringsanläggning för 

plastflaskor och nya lagerlokaler i Grängesberg. Hittills har arbetet 

under många år utförts manuellt, men i takt med ökade volymer 

och lägre investeringskostnader kan vi nu få lönsamhet i en sådan 

anläggning. Investeringen görs i anslutning till tappningsanläggningen 

för plastflaskor. Den installeras i en nyuppförd produktionslokal 

med angränsande lagerutrymmen på sammantaget 3 500 m 2 . 

Hela projektet beräknas till 52 MSEK varav Närings- och teknikutvecklingsverket 

[ NUTEK] bidrar med 11 MSEK. Anläggningen tas i 

drift i juni 1998. 

FRAMTIDEN 

Som framgick ovan var det några gynnsamma faktorer som tillsammans 

påverkade resultatutvecklingen 1997. En bättre prisbild på 

folköl och ett gynnsamt sommarväder var några av de viktigare. För 

att kunna bedöma möjligheterna till ett bra resultat även 1998 bör 

följande beaktas: 

Priserna på folköl har sjunkit något men är inte tillbaka på 1996 

års låga nivå. Konkurrensen på läskedrycksmarknaden har hårdnat 

betydligt i början av 1998 vilket resulterat i lägre priser. Vi kan 

dessutom inte vara säkra på att sommarvädret blir lika bra i år. 

Däremot räknar vi med att öka vår ölfakturering och att rationaliseringsprojekten 

sänker våra kostnader. 

Under 1997 investerade vi totalt 70 MSEK exklusive finansiell 

leasing. Av detta belopp avser 12 MSEK delar av 

ovanstående projekt. Resterande 52 MSEK avser 

bl.a. en större burktappningsmaskin i Vårby och en 

7 

ny ångpanna samt utökad kylkapacitet och en ny

SPENDRUPS PRODUKTER OCH VARUMÄRKEN 

PRODUKTER 

Spendrups produktområden är öl, läsk, vatten och vin. Gemensamt 

för dem är att våra värderingar ryms i varje milliliter. 

Fina och naturliga råvaror samt ölrecept baserade på de tyska 

renhetslagarna gör att vi kan garantera vårt övergripande mål och 

erbjuda tradition, kvalité och originalitet inom våra produktområden. 

Spendrups miljöpolicy, viljan att bidra till sund konkurrens och 

ytterst medvetna ställning som oberoende bryggeriföretag är andra 

exempel på värderingar som avspeglas i våra produktportföljer. 

Under 1997 har vi koncentrerat marknadsföringen på fem varumärken. 

Tre ölmärken, en apelsinläsk och ett mineralvatten. Dessa 

varumärken står för helt olika saker, men har gemensamt att de 

fyller ett behov på marknaden och bildar dessutom en stabil grund 

för Spendrups framtid. Varje dag stärker de vår position ytterligare 

lite på marknaden. Varje dag hjälper de oss att bli effektivare i allt 

från produktion och distribution till försäljning. 

VARUMÄRKEN 

Till skillnad från ett varumärke kan reklam, smak, design och namn 

kopieras. De kan sägas vara ett varumärkes fysiska byggstenar, 

medan summan av dem är någonting mer. Något som ger produkten 

en tydlig position i konsumenternas medvetande. 

I Spendrups produkter består byggstenarna bland annat av vår 

envishet att brygga öl helt utan konserveringsmedel och andra tillsatser. 

Att vi hävdar att riktig öl ska bryggas på enbart malt, humle 

jäst och vatten. 

Våra varumärken däremot köps för att de är personliga. För att de 

har en identitet, starkt levande hos dem som köper våra produkter. 

Att de är gjorda på naturliga råvaror är en del av deras personlighet. 

Under 1997 investerade vi mer än någonsin i reklam och marknadsföring. 

Syftet var att lyfta fram de egenskaper som gör våra 

varumärken unika inom sina produktområden. Att ge dem en själ. 

Och eftersom vi lever i en tid då märkespersonligheten triumferar 

över märkesfunktionen satsar vi rätt. Idag, när människor 

hämtar idéer och tankar från varumärken och köparna manifesterar 

åsikter och känslor genom medvetna val, gäller det att vara 

tydlig. Reklamens uppgift är att skapa en relation till konsumenterna 

och visa vad produkten står för. 

Spendrups är ett oberoende företag med genuin bryggeritradition. 

För oss finns alltid möjligheten att vara uthålliga och konsekventa. 

Envisa som vissa kanske föredrar att kalla det. Och visst, 

fortsätter man att göra öl enligt en tysk lag från 1500-talet, måste 

man vara övertygad. Men också självständig. 

Oberoendet har gett oss en unik möjlighet att kommunicera med 

människor och möta dem med argument som passar vår tid, slutet 

av 90-talet. Med hjälp av starka produkter och bra reklam skapar 

vi moderna och kraftfulla varumärken. 

På följande sidor berättar vi hur det gick till när våra egna varumärken, 

Spendrups Original, Norrlands Guld, Mariestads samt 

Jaffa och Loka trängde igenom bruset. Och vilket resultat det gav. 

10

Till skillnad från produkten, kan varumärket aldrig kopieras 

VARUMÄRKET 

ÄKTA ÖL 

SMAKRIKT 

PERSONLIGT 

TRADITION 

TRENDIGT 

MODERNT 

PRODUKTEN 

LJUST LAGER 

BRYGGT PÅ MALT, HUMLE, 

JÄST OCH VATTEN 

FIN DOFT AV HUMLE 

INGA TILLSATSER 

INGA KONSERVERINGSMEDEL 

HUMOR 

Nettoomsättning exklusive dryckesskatter Spendrupsmärket, MSEK 

400 

300 

200 

100 

0 

94 

95 

96 

97 

Mediaspenderingar för öl i Sverige, % 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

96 

97 

Spendrupsmärket 

Pripps Blå 

Ringnes 

Norrlands Guld 

Falcon 

Övriga 

Källa: Reklamstatistik 

På Spendrups har vi alltid vårdat våra varumärken. Som en viktig 

utveckling av detta lanserade vi Spendrups Original i september 

1997. Ölet är bryggt på enbart malt, humle, jäst och vatten. Till skillnad 

från många andra öl är det fritt från konserveringsmedel och 

tillsatser. Spendrups Original smakar med andra ord precis så gott 

som ett riktigt öl ska smaka. 

Idag, när människor väljer att bekänna livsstil via val av varumärken, 

är produktens själ ett viktigt livsvillkor. Ju tydligare personlighet, 

desto enklare för konsumenten att välja. Ett faktum som gör 

det svårare att presentera originella produkter som attraherar den 

breda massan. 

Men Spendrups Original fyller ett tydligt behov hos 90-talets konsumenter. 

Människor söker sig tillbaka till det ursprungliga och 

naturliga. De flesta tycker att det är fel med genmanipulerat, kemiska 

bekämpningsmedel och tillsatser som inkräktar på våra kroppar 

och på miljön. Det svenska köket med kontrollerade råvaror 

har fått hög status. 

Spendrups Original står för tradition, trend och attityd. Därför 

vann vi snabbt öldrickarnas gillande. Samtidigt fick vi ett nytt och 

synnerligen kraftfullt varumärke. 

Bakom Spendrups Original låg också en längtan inom företaget 

efter ett samlande varumärke. En bas att bygga vidare utifrån. 

Kravet var att produkten skulle ha så fina egenskaper att den kunde 

spegla allt vi håller heligt; bryggeritradition, äkthet och kvalitet. Ett 

öl som till hundra procent kommunicerar vår filosofi. Vad vore mer 

naturligt än att ge detta öl namnet Spendrups Original Spendrups 

blev därmed ett öl, inte enbart ett företag. 

I september drog den kraftfullaste kampanjen i Spendrups historia 

igång. Med annonser, reklamfilm och profilmaterial till butiker 

och restauranger presenterade vi Spendrups Original. Vi valde ett 

tonläge som skiljer sig markant från det ölkonsumenterna vanligtvis 

möter. 

Medan andra visar livsstilsreklam som konsekvent undviker att 

tala om själva produkten, visar vi reklamfilm som talar om det vi 

anser viktigast – produkten. Vi tror på människors förmåga att välja 

på sakliga grunder, därför ger vi bara fakta. Vi tror dessutom på 

humor och självdistans, vilket gjort våra reklamfilmer ganska kaxiga 

och originella. 

Det första synliga beviset på att Spendrups Original var på väg 

mot ölälskarnas hjärtan kom redan efter en månad. Priset som 

”Årets bästa ljusa lager” delades ut på Stockholm Beer Festival. 

Kan ett varumärke få en bättre start i livet Efter ytterligare några 

månader kunde vi avläsa en försäljningsutveckling som låg långt 

över förväntan.


VARUMÄRKET 

PRODUKTEN 

Under 1997 positionerade vi Norrlands Guld så framgångsrikt att 

det slog försäljningsrekord. För första gången i historien blev ölet 

etta på Systembolagets försäljningslista. Reklamen hade definitivt 

tryckt på rätt knapp. Uppenbarligen längtar många människor efter 

GOTT 

VÄLBALANSERAD FYLLIGHET OCH 

HELRÄTT 

BESKA 

MANLIGT 

GYLLENFÄRGAT 

GENUINT 

LÄTTDRUCKET 

PERSONLIGT 

BRYGGT PÅ MALT, HUMLE, JÄST 

ANNORLUNDA 

OCH VATTEN 

Nettoomsättning exklusive dryckesskatter Norrlands Guld, MSEK 

400 

300 

200 

100 

0 

94 

95 

96 

97 

Mediaspenderingar för öl i Sverige, % 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

96 

97 

Norrlands Guld 

Pripps Blå 

Ringnes 

Spendrupsmärket 

Falcon 

Övriga 


samma sak: Självförtroende och personlig styrka. Det är inte längre 

lika viktigt att vara en i gänget. 

Varumärket Norrlands Guld är ett genuint, personligt, manligt 

och äkta öl. Norrlands Guld rymmer både ärliga och äventyrliga 

värden. Samtidigt är våra reklamsatsningar ett bevis för att gammalmodiga 

gimmicks och tricks inte är applicerbara på genomsnittsmedborgaren. 

Däremot vill väl alla vara sig själva för en stund. 

Själva ölet Norrlands Guld är fylligt och gyllenfärgat, med balanserad 

beskhet och någon sötma. Det föddes 1965 på Sollefteå 

Bryggerier och föll då omedelbart norrlänningarna i smaken. Sedan 

dess har ölet haft ett starkt fäste i landsorten, samt varit populärt 

på exportmarknaden. Så har till exempel IKEA valt att stärka sin 

position som svenskt företag med svenska värderingar genom att 

erbjuda Norrlands Guld i sina restauranger världen över. 

På 90-talet är det helrätt att satsa på inre utveckling istället för 

prylar. Att söka mening istället för att jaga pengar, att sträva efter 

personlig styrka istället för makt. Det är rätt att välja frihet framför 

lyx. Självklart är det då helrätt att välja Norrlands Guld, ett svenskt, 

ärligt, jordnära och klassiskt öl. 

I reklamen för Norrlands Guld har vi gjort den norrländska mentaliteten 

med ärlighet, och förmågan att vara sig själv till något för 

hjältar. Självklart bor inte alla som har dessa egenskaper i Norrland. 

Tvärtom. Många av dem som drömmer om att gå sin egen väg, att 

ge sig ut ensam på vidderna, finns så långt bort som möjligt från 

dem. Men de längtar. 

Med hjälp av kraftfulla reklaminsatser breddades Norrlands Guld 

till att omfatta en betydligt större målgrupp och fick på så vis ett 

starkare fäste i storstäderna. Under 1997 blev Norrlands Guld 

Sveriges största starköl på Systembolaget. 

Att vi dessutom vann första pris i Dagens Industris reklamtävling 

och belönades med ”100-wattaren” för årets kampanj 1997 kändes 

extra glädjande. 

Plötsligt blev förresten hela Norrland helrätt. Frågan är vad som 

kom först. Lusten att grilla renhjärtan över öppen eld i Luossavaara 

eller lusten att göra det med en Norrlands Guld i näven


Nettoomsättning exklusive dryckesskatter Mariestads, MSEK 

80 

VARUMÄRKET 

PRODUKTEN 

60 

40 

GOTT 

BÄRNSTENSFÄRGAT 

20 

AROMATISKT 

FYLLIGARE 

ÖLKULTUR 

DORTMUNDERTYP 

TRADITION 

INGA TILLSATSER 

FINSMAKARE 

INGA KONSERVERINGSMEDEL 

0 

94 

95 

96 

97 

Att brygga öl är en konst. Och precis som med konst är det viktigt 

att man är trogen sin egen stil och att man är stark nog att fortsätta, 

även när den stilen inte är populär. 

Mariestads har en sådan framtoning. Det är ett anrikt öl med 

bryggeritradition och historia inbyggt i sitt varumärke. Därför har 

det varit ett alldeles särskilt glädjeämne för oss i år. Spendrups är 

ju i grunden ett företag byggt på konsten att brygga gott öl. 

Årets framgångar med Mariestads är ett tydligt exempel på att 

det lönar sig både att vara uthållig och att fokusera. Det lönar sig 

att bestämma sig och sedan arbeta målmedvetet och konsekvent. 

Det lönar sig att positionera ett varumärke och satsa på det, även 

om man väljer att inte kommunicera med traditionell reklam. 

Själva ölet Mariestads, är ett mustigt, lite mörkare och sötare 

lageröl av Dortmundertyp. Det har en tydlig personlighet som klart 

skiljer sig från andra sorter. Det är ett öl för finsmakare. För dem 

som tycker om god mat och väljer det självständiga uttrycket. 

Att Mariestads enbart finns att köpa på restauranger och på 

Systembolaget, gör det särskilt attraktivt för målgruppen. Det är 

ett öl man väljer själv. Ett öl man ber om. Alkoholstyrkan begränsar 

möjligheterna att marknadsföra produkten utanför dess försäljningskanaler. 

Trots det nådde Mariestads en sjätte plats på Systembolagets 

försäljningslista under året. I början av 1998 har det klättrat upp 

till en fjärde plats. 

I konkurrens med hundratals andra ölmärken 

från hela världen har Mariestads funnit sin plats på 

17 

finsmakarnas bord. Tradition och trend hör definitivt 

ihop på 90-talet. Mariestads är bryggt enligt gammalt originalrecept 

och tappat på flaska. 

Som en del av förklaringen till Mariestads särställning bland 

ölkonsumenter, finns en historia som börjar 1866. Då var Sverige 

indelat i olika öldistrikt som skyddades av en lag. Man fick inte 

konkurrera med bryggerier utanför det egna öldristriktet. På den 

tiden levde många små bryggerier – på gott och ont – helt skyddade 

från konkurrens. Under dessa villkor startades Mariestads 

Bryggeri. Familjeföretaget utvecklades framgångsrikt i sitt öldistrikt. 

89 år senare upphävdes lagen. 

Plötsligt var det fritt att konkurrera. De flesta svenska småbryggerier 

klarade inte den nya situationen, utan åts upp av de stora 

bjässarna. 

Men Mariestads Bryggeri kunde däremot rädda sin existens 

genom att lansera ett nytt öl under namnet Old Ox. Ölet var gott. 

Det var annorlunda. Därför blev det en försäljningsframgång som 

räddade det lilla bryggeriet. 

Så småningom köptes Mariestads Bryggeri av Jens Fredrik 

Spendrup och när det lades ner 1973 fortsatte ölet att bryggas i 

Grängesberg. 

Numera heter ölet Mariestads och varumärket tillhör ett av de 

mest efterfrågade. Både på krogen och Systembolaget.

Personlighet i Jaffas reklamfilmer. Tuff, mjuk, sund och god 

Nettoomsättning Jaffa, MSEK 

120 

80 

40 

0 

94 

95 

96 

Mediaspenderingar för läskedrycker, % 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

96 

97 

Jaffa 

Zingo 

Fanta 

Övriga inkl Coca Cola och Pepsi 


97 

Ett varumärke existerar i själva verket som bilder i människors hjärnor. 

De måste ständigt exponeras på nytt, annars bleks de och 

byts ut mot nyare, mer färgstarka bilder. 

Under 1997 har vi lockat fram en ny personlighet ur en gammal 

klassiker. Den goda läsken Jaffa Apelsin. 

Till skillnad från andra ville vi visa respekt för individen istället 

för att klumpa ihop dem i olika livsstilar. Till skillnad från andra ville 

vi inte förknippas med vackra människor, blöta flaskor, volleybollspel, 

surf-partyn och andra klichéer. 

Jaffa är den ärliga, goda, varma och trygga – men inte tråkiga 

– drycken. Den står för sunda, starka värderingar. Smaken är 

ren, fruktig och god. 

I reklamen ville vi berätta sanningen om Jaffa Apelsin. Sanningen 

framförd med glimten i ögat. Genom att presentera Jaffa i en film 

som helt och hållet bygger på motsatsen till lifestyle, placerar vi 

den i ett eget fack. Ett fack för människor som vill göra sitt eget val. 

Varumärken behöver inte vara nya för att väcka känslor. Däremot 

måste de ha en god själ. Under 1997 fick Jaffa en ny identitet. Den 

stiliga gamla Jaffa-flaskan fick ny energi, blev ett starkt varumärke. 

Under 1998 fördubblar vi våra reklaminsatser. Vi fortsätter uppmana 

människor att hålla sig till det goda. Det är en god investering.

Ny design på Lokas etikett lanseras i maj 1998, helt i linje med ny positionering 

Först kom Ramlösa. Sedan kom ingenting. Och ingenting. Sedan 

kom Vichy Nouveau och Loka. Det var tidigt på 80-talet och 

krogarna började servera mineralvatten som en naturlig del av den 

fina matkulturen. Precis som på kontinenten. Plötsligt hade även 

Nettoomsättning Loka, MSEK 

vi svenskar fått fler än ett alternativ till kranvatten. 

160 

Loka som tappas från en underjordisk källa, långt inne i 

Bergslagsskogen, etablerade sig som ett svenskt, hälsosamt och 

gott mineralvatten. Genom åren har försäljningen gått bra. Loka 

120 

ligger trea på mineralvattensmarknaden. Nu tar vi ännu ett stort 

steg. Varumärket Loka ska bli lika kraftfullt som själva produkten. 

Just nu flyttar vi fram Lokas position på marknaden. 

80 

Loka är en produkt som till hundra procent uppfyller människors 

längtan efter det sunda, naturligt friska. Men också det traditions- 

40 

bundna och äkta. Produkten är väletablerad och alla känner Loka 

till namnet. Men få vet vad varumärket egentligen står för. 

Med ny förpackning, ny reklam och ny strategi ger vi Loka en 

0 

94 

95 

96 

97 

starkt utpräglad personlighet. Vi har ett mineralvatten som skiljer 

sig från andra på marknaden. Det kommer från en äkta källa. Det 

Mediaspenderingar för mineralvatten, % 

100 

är modernt och har anor. Det lämpar sig utmärkt att smaksätta 

och är ett hälsosammare alternativ till läsk. 

Lokas ursprung och smak ska lyftas fram. Mineralvattnet kom- 

80 

mer från kurorten i Bergsslagsskogen. Redan för tusen år sedan 

kom folk till den underjordiska källan, där vattnet alltid är friskt och 

rent. Man trodde den hade en speciell kraft. Ryktet sa att man blev 

60 

frisk, stark och fick ett längre liv om man drack av vattnet. På 

1700-talet byggdes en kurort vid källan. Folk reste från hela landet 

40 

för att hämta nya krafter. 

Nu tappas Loka på flaskor, så att människor slipper bege sig till 

20 

skogen för att hitta äkta källvatten. Det går utmärkt att bära med 

sig friskt och rent mineralvatten från hälsokällan i Bergslagen. Den 

0 

96 

97 

lilla 50 cl PET flaskan är redan högsta mode bland de som bryr sig 

om kropp och själ. Lokaflaskan är på god väg att flytta mineral- 

Loka 

Ramlösa 

Vichy Nouveau 

Övriga 

vattnet från de fina matsalsborden och ut bland vanligt folk. Till 

dem som alltid vill ha nära till hälsokällan i Bergslagen. 

Källa: Reklamstatistik

MARKNADSÖVERSIKT 

ÖL 

Ölkonsumtionen förändrades inte nämnvärt trots sänkningen av 

ölskatten med 40% vid årsskiftet 96/97. Totalt ökade de svenska 

bryggeriernas ölvolymer med 1,5%. De starka öltyperna ökade 

knappt 6%, folkölen ökade knappt 2% medan lättölet gick tillbaka 

med 7%. Bryggeriindustrin hade väntat sig ett bättre utfall av 

skattesänkningen. Av allt att döma har gränshandeln inte minskat. 

Mycket tyder på motsatsen. Branschstatistiken är numera bristfällig 

sedan Tullverket tagit över ansvaret för statistiksammanställningen. 

Vi tror att den kommersiella importen har fortsatt att öka, 

speciellt av folköl. 

Slutsatsen efter ett år av förändrad ölbeskattning är att det var ett 

steg i rätt riktning men sänkningen borde ha varit ännu större. 

Fortfarande är ölskatterna väsentligt lägre i flera av våra grannländer. 

Värdet av den svenska ölmarknaden i bryggeriledet är beräknat 

till ca 3,7 miljarder kronor exklusive dryckesskatter. Dagligvaruhandeln 

tar 47%, hotell och restaurangbranschen 26% och systembolagsbutikerna 

27%. 

Vi spår att ölmarknaden kommer att öka ca 2% under 1998. 

Sannolikt sjunker lättölskonsumtionen ytterligare medan försäljningen 

av folköl och starköl väntas stiga med 2-3%. 

LÄSKEDRYCKER OCH VATTEN 

Vi bedömer värdet på den svenska läskedrycksmarknaden till 

ca 3,2 miljarder kronor. Konsumtionen steg ca 5%. En förklaring är 

det varma sommarvädret men även den ökade konkurrensen 

spelar in. Den har lett till starkt ökade varumärkessatsningar och 

marknadsaktiviteter som i sin tur höjer intresset för produkterna i 

handeln. Konsumtionsnivån är fortfarande relativt låg och motsvarar 

ca 66 liter per invånare och år. Vi spår en fortsatt ökning 

med ca 2% under 1998. 

Läskedrycksmarknaden har stigit med 24% under den senaste 

tioårsperioden. 

Värdet på vattenmarknaden har vi beräknat till drygt 0,6 miljarder 

kronor. Vattenmarknaden steg drygt 9% under året och vi dricker 

nu ca 14 liter per invånare och år. Vattenmarknaden har ökat med 

1/3 under de senaste fem åren. Vi tror att konsumtionen 

stiger med ca 4% under 1998. 

Det sammanlagda värdet på den svenska läsk- och vattenmarknaden 

är alltså 3,8 miljarder kronor i producentledet. Drygt 80% 

säljs genom dagligvaruhandeln och servicehandeln och resten via 

hotell- och restaurangsektorn. 

VIN 

Den svenska vinkonsumtionen är ungefär lika stor som mineralvattenskonsumtionen 

eller drygt 13 liter per invånare och år. 

Marknadens värde i grossistledet är ungefär 2,5 miljarder kronor 

exklusive dryckesskatter och den steg med 2% under 1997. Under 

den senaste tioårsperioden har marknaden ökat 13%. Systembolagets 

andel av marknaden är 80% och restaurangmarknaden 

svarar för resten. 

Den svenska bryggerimarknaden omsätter totalt drygt 7,5 miljarder 

kronor exklusive dryckesskatter. Eftersom bryggerierna nu 

också börjar erövra vinmarknaden på ca 2,5 miljarder kronor så 

utgör den svenska bryggeriindustrins marknadspotential ca 10 miljarder 

kronor. 

ÖLSKATTER OCH GRÄNSHANDEL 

Ölskatten sänktes den 1 januari 1997 med ca 40%. Samtidigt höjdes 

gränsen för skattebefrielse från 2,25 till 2,8 volymprocent alkohol 

och dessutom slopades den särskilda skattesatsen för folköl. 

Dessa förändringar öppnade för ett nytt svagare och billigare 

folköl som lanserades i början av året. Det gamla 

folkölet med en alkoholstyrka på 3,5% finns kvar i 

detaljhandeln men blev samtidigt dyrare p.g.a. 

skatteförändringen. Det skattefria folkölet ledde 

22

Den svenska bryggerimarknaden, miljoner liter 

Den svenska ölmarknaden, miljoner liter 

1400 

600 

1200 

500 

1000 

400 

800 

300 

600 

400 

200 

200 

100 

0 

80 

81 

82 

83 

84 

85 

86 

87 

88 

89 

90 

91 

92 

93 

94 

95 

96 

97 

0 

80 

81 

82 

83 

84 

85 

86 

87 

88 

89 

90 

91 

92 

93 

94 

95 

96 

97 

Öl Läsk och vatten Lättöl 

Folköl Mellanöl och starköl 

som sagt inte till en nämnvärd ökning av den totala folkölsmarknaden, 

men det har tagit drygt 50% av marknaden. Vi hade räknat 

med en större effekt av omläggningen. Visserligen steg starkölsförsäljningen 

med 6% men hela ökningen kan inte tillskrivas skattesänkningen 

eftersom det varma sommarvädret också påverkade 

konsumtionen. Det är ännu för tidigt att summera effekterna av 

skatteomläggningen och det tar tid för konsumenterna att ändra 

på invanda inköpsbeteenden. 

Uppenbart är dock att sänkningen av ölskatten var otillräcklig. 

Den svenska skattesatsen måste ner mot den danska. För en liter 

starköl med en alkoholhalt på 5,4 volymprocent tar den danska staten 

5,30 kr, inklusive mervärdesskatt, medan motsvarande skattekostnad 

i Sverige är drygt 10 kronor. I konsumentledet innebär det 

en prisskillnad runt 3 kronor eller 20-25% på en burk starköl. Det är 

därför helt nödvändigt att Sverige anpassar ölskatten om vi på längre 

sikt vill behålla en konkurrenskraftig bryggeriindustri i landet. 

Med samma skattesatser som i Danmark skulle dessutom sysselsättningen 

i den svenska bryggeriindustrin kunna öka med drygt 

250 personer och effekterna på handels- och servicenäringarna 

skulle vara mångdubbelt större. 

Den svenska alkoholpolitiken når knappast sina syften och den 

står dessutom i vägen för ökad sysselsättning i flera branscher. 

Den leder inte till förbättringar för de utsatta grupperna i samhället 

men den stimulerar till fler semester- och konferensresor 

i utlandet och till ökad smuggling och 

hembränning. Sverige har den lägsta självförsörjningsgraden 

i Europa vad gäller 23 

ölprodukter. 

FRAMTIDEN 

Den svenska konsumtionen av öl, läskedrycker och mineralvatten 

ligger på en förhållandevis låg nivå i en internationell jämförelse. 

Under den senaste tioårsperioden har konsumtionen av öl ökat 

med 15%. Läskedryckerna ökade samtidigt med 25% och vattenkonsumtionen 

ökade ännu mer. 

De närmaste årens konsumtionsutveckling för öl beror i hög grad 

på ölskatternas utveckling samt på inkomstutvecklingen i stort. 

Om ölskatten anpassas till den danska nivån bör de svenska bryggeriernas 

försäljning kunna stiga med ytterligare 20% utan att för 

den skull den sammanlagda ölkonsumtionen ökar nämnvärt. 

Merparten av ökningen kommer nämligen, enligt branschens 

bedömningar, att motsvaras av en minskning av gränshandeln. 

Något som inte bara gagnar svensk bryggeriindustri utan även den 

svenska statskassan, eftersom ökad inhemsk ölproduktion leder 

till ökade ölskatteintäkter i Sverige. 

Läskedryckskonsumtionen kommer sannolikt också att öka. Vi 

spår att konkurrensen hårdnar, med lägre priser och ökad marknadsföring 

som följd. Vi tror att den årliga ökningstakten kommer 

att ligga mellan 2-4% de kommande åren. 

Vattenkonsumtionen stiger sannolikt i samma takt. 

Har vi rätt i våra utsagor kommer den svenska bryggerimarknaden 

att totalt sett öka med en årlig takt på runt 3% de kommande 

åren. Eftersom vi spår hårdare konkurrens tror vi att marknadsutvecklingen 

i kronor räknat snarare kommer att ligga runt 2% motsvarande 

en marknadstillväxt på ca 150 MSEK per år.

VÅRA AFFÄRSOMRÅDEN 

MSEK 

5000 

Dagligvaruhandelsmarknadens producentvärde i Sverige för öl, läsk och 

vatten samt Spendrups marknadsandel 

% 

25 

4000 

20 

3000 

15 

2000 

10 

1000 

5 

0 

93 

94 

95 

96 

97 

0 

Marknadens totala värde 

Marknadsandel 

satsningar för innevarande år inriktar sig framförallt på folkölsmarknaden 

där våra ambitioner är att öka andelarna ett par procentenheter. 

På några års sikt räknar vi med att kunna bli marknadsledare 

på öl i detaljhandeln. 

Vi skall nå detta mål genom starkare fokusering på våra två 

starka varumärken, Spendrups Original och Norrlands Guld, och 

genom att ytterligare förstärka det framgångsrika partnerskap som 

vi byggt upp med många av de ledande aktörerna i svensk dagligvaruhandel. 

DAGLIGVARUHANDELN 

Våra största kunder i svensk livsmedelshandel är ICA och KF med 

50% respektive 15% av vår försäljning. Övrig privat handel, med 

bl.a. kunder som Spar Inn, LL’s, Vivo och Hemköp, svarar för 

ca 25% och servicehandeln för resterande 10% av volymen. 

De främsta konkurrenterna är Pripps, Falcon och Åbro vad gäller 

öl samt Coca Cola och Pripps på läskedrycker. 

Livsmedelshandelns egen import har ökat de senaste åren, framförallt 

av folköl. Även läskedrycksimporten ökar till följd av de höga 

svenska sockerpriserna, som i sin tur hänger samman med ett 

obegripligt stödsystem till de europeiska monopolsystemet för 

sockerproduktion. 

Marknaden ökade måttligt för folköl, läskedrycker och vatten 

medan lättölsförsäljningen sjönk kraftigt. Med tanke på introduktionen 

av det nya skattebefriade folkölet är det anmärkningsvärt 

att inte folkölskonsumtionen ökade mer än ett par procent. Läskedrycker 

och vatten steg med 6%, till stor del tack vare det varma 

sommarvädret. 

Spendrups försäljning till detaljhandeln utvecklades svagare än 

marknaden och marknadsandelen sjönk med ca 1 procentenhet. 

Nästan hela minskningen förklaras av att vi miste leverantörskapet 

till AG Favörkedjan i Skåne, vars volymer från oss motsvarade 

nästan 3% av vår försäljning till svensk livsmedelshandel. Däremot 

stärkte vi våra marknadsandelar i KF och ICA, framförallt på folkölet, 

och vi behöll marknadsandelarna i servicehandeln. Under 

1997 var vi den enskilt största bryggerileverantören till ICA. Våra 

RESTAURANGERNA 

Restaurangmarknaden stabiliserades under 1997 efter en nedgång 

året innan. Fast-food-restaurangerna ökar men även hotellbranschen 

går bättre. 

Spendrups restaurangavdelning betjänar ca 5 000 kunder inklusive 

personalrestauranger och offentliga inrättningar. Bland våra 

största kunder är Scandic Hotels, Trafikrestauranger [ TR], Eurest, 

Partena, Baldakinenkedjan, Frasses, Choice Hotel Scandinavia 

och Pizza Hut. 

Dryckerna utgör en betydande del av restaurangens inköp och 

därför kräver man ofta en mycket hög servicegrad av leverantörerna. 

Endast bryggerier med en väl utbyggd serviceorganisation 

kommer därför ifråga som huvudleverantör till restaurangerna. Våra 

viktigaste konkurrenter på marknaden är Pripps, Falcon och Åbro. 

Vi hävdade oss väl på restaurangmarknaden 

under 1997 och faktureringen steg med 6%. Vårt 

starka och breda sortiment av både bryggeriprodukter 

och vin, ökning av antalet säljare, 

24

MSEK 

2000 

Restaurangmarknadens producentvärde i Sverige för öl, läsk och vatten 

samt Spendrups marknadsandel 

Systembolagsmarknadens producentvärde i Sverige för öl och 

% MSEK Spendrups marknadsandel 

% 

40 1200 

40 

1500 

30 

900 

30 

1000 

20 

600 

20 

500 

10 

300 

10 

0 

93 

94 

95 

95 

96 

0 

0 

93 

94 

95 

95 

96 

0 

Marknadens totala värde Marknadsandel Marknadens totala värde Marknadsandel 

lanseringen av Spendrups Original och succéerna för Mariestads 

och Norrlands Guld är några av förklaringarna till framgångarna. 

Säljarbete inom restaurangsektorn handlar om att bygga långsiktiga 

och förtroendefulla relationer till kunderna. Sedan några år 

erbjuder Spendrups sina nyckelkunder en managementutbildning. 

Initiativet har rönt stor uppmärksamhet och är en viktig del i vår 

strävan att bli den ledande ölleverantören på den svenska restaurangmarknaden. 

Förändringarna på läskedrycksmarknaden under 1997 ledde till 

att Spendrups stärkte sin relativa marknadsposition. Inräknat både 

öl, läskedrycker och vatten har vi nu blivit marknadsledare på restaurangsegmentet 

i Sverige. 

Restaurangmarknadens utveckling följer normalt de allmänna konjunktursvängningarna 

men med viss eftersläpning. Under förutsättning 

att konjunkturen fortsätter uppåt spår vi en årlig marknadstillväxt 

på runt 3% de närmaste åren. Vi tror också att ölmarknaden 

kan följa med i samma takt. Konkurrensen kommer att öka bl.a. på 

grund av att allt fler småbryggerier etableras över hela landet. 

Från årsskiftet 1998 blev Spendrups huvudleverantör till tre nya 

betydande restaurangkedjor: Scandinavian Service Partner [ SSP], 

Amica Restauranger samt Radisson SAS Hotels. 

Under 1998 tar vi i bruk ett nytt PC-baserat säljstödssystem som 

kommer att effektivisera säljarbetet. 

Vi omorganiserar också kundordertagningen så 

att restaurangavdelningen får en egen telesäljkår 

som specialiserar sig på restaurangkunderna. 

25 

SYSTEMBUTIKERNA 

Systembolagets totala försäljning av öl ökade med 8% under 1997 

medan vinförsäljningen var oförändrad. Ökningen av ölförsäljningen 

förklaras dels av att ölpriserna sjönk med ca 15% vid ingången 

av året som en följd av ölskatteomläggningen, och dels av att den 

varma sommaren stimulerade till en högre konsumtion än normalt. 

Försäljningen till Systembolaget steg rekordartat. 

Faktureringen exklusive dryckesskatter ökade totalt med 16% 

till 282 MSEK. Ölvolymen steg med 11% och vinförsäljningen med 

60%. Vår andel av ölmarknaden ökade med 0,5% till 22,4% och vår 

andel av vinmarknaden med 1,0% till 2,7%. De största ölleverantörerna 

till Systembolaget är: 

1. PRIPPS................................................................................................28,4% 

2. SPENDRUPS ......................................................................................22,4% 

3. FALCON ..............................................................................................20,2% 

4. ÅBRO ..................................................................................................11,4% 

Importandelen är 15% vari ingår Lapin Kulta som också inkluderas i 

Pripps ovan angivna tal. Spendrups viktigaste produkter är 

Norrlands Guld, Mariestads samt Spendrups Original på ölsidan. 

Bland vinerna är det El Coto från Spanien, Copertino och 

Salice Salentino från Italien samt en treliters Bag-in-Box Merlot från 

Frankrike. Totalt har vi ca 20 vinartiklar på Systembolaget. Merlot 

och El Coto är två av Systembolagets allra största rödviner.

De åtta största ölmärkena på Systembolaget 1997: 

1 ............................................................................NORRLANDS GULD 

2 ......................................................................................PRIPPS BLÅ 

3 ............................................................PRIPPS BLÅ EXTRA STRONG 

4 ....................................................................................FALCON EXPORT 

5 ............................................................................................LAPIN KULTA 

6 ......................................................................................MARIESTADS 

7 ......................................................................................ÅBRO ORIGINAL 

8 ............................................................................NORRLANDS DYNAMIT 

Spendrups Original lanserades i september 1997 och nådde snabbt 

upp till 14:e plats på listan. Vår förhoppning är att den skall finnas 

med på listan över de tio största märkena under innevarande år. 

Vi bedömer inte att Systembolagets ölförsäljning kommer att öka 

nämnvärt under 1998 eftersom en väsentlig del av ökningen under 

1997 förklaras av sommarvädret. Däremot gör vi bedömningen att 

Spendrups fakturering kommer att öka av följande skäl: Försäljningen 

på våra största artiklar ökar fortfarande och vi kommer att 

lansera flera nya intressanta ölartiklar under året. Vi har försäkrat 

oss om större andelar av våra leverantörers vinproduktion under 

1998 och kommer därför att ha större möjligheter att möta den ökade 

efterfrågan än vi hade under förra året. Systembolagets monopolställning 

var uppe till avgörande i EU-domstolen under året. 

Beslutet blev att Sverige även fortsättningsvis får behålla monopolet 

och att vi därmed inte omedelbart får se starköl och vin i 

svenska livsmedelsbutiker. Däremot lättade man reglerna för 

importörerna och ändrade inköpsrutinerna för Systembolaget. 

NORSKA VERKSAMHETEN 

Spendrups verksamhet i Norge består av det helägda dotterbolaget 

Christianssands Bryggeri AS också kallat CB. Bolaget förvärvades 

1993 och är vid sidan av Ringnes det dominerande bryggeriet 

på Sørlandet. 

Den norska bryggerimarknaden kännetecknas av en något lägre 

ölkonsumtion än i Sverige medan läskedryckskonsumtionen är mer 

än dubbelt så hög. Per capita konsumtionen av öl är 54 liter per år 

och läsk- och mineralvattenkonsumtionen är uppe i 133 liter. Ölmarknaden 

steg drygt 2% under 1997 till 237 miljoner liter. Omräknat i kronor 

motsvarar det ungefär 2 miljarder kronor. Läskmarknaden steg 

10% till 582 miljoner liter vilket i värde blir ca 2,8 miljarder kronor. 

Vinkonsumtionen ökade knappt 13% men är fortfarande relativt låg i 

Norge. Under 1997 drog Coca Cola igång ett eget sälj- och distributionsföretag 

och under innevarande år startar man med egen distribution. 

Liksom i Sverige har därmed ytterligare en stor aktör tillkommit 

på läskedrycksmarknaden. Bryggerierna Hansa och Borg 

gick samman under året. Därmed skapades ett större och starkare 

alternativ till Ringneskoncernen. Det nya företaget har ca 21% av 

den norska ölmarknaden att jämföras med Ringnes 58% och CB:s 

knappa 7%. Därutöver finns Mack i Nordnorge med 6% och ytterligare 

några mindre bryggerier. Den norska bryggerimarknaden 

kännetecknas av regionala bryggerier med stark lokal förankring. 

Endast Ringnes har en stark position i större delen av landet. CB 

expanderade kraftigt under året. Nettoomsättningen exklusive 

dryckesskatter steg med 34 MSEK till 240 MSEK, en ökning med drygt 

15%. Volymerna steg totalt med 17% till nästan 40 miljoner liter. 

Ölvolymerna ökade drygt 25%, läskedryckerna ökade 11%. Det 

betyder att priserna pressades under 1997. Framförallt gäller det 

läskedryckerna i detaljhandeln men även ölpriserna i restaurangsektorn 

sjönk. CB:s viktigaste varumärken är CB Pils och Magnum 

samt Pepsi och Jaffa på läskedryckssidan. Konkurrerande märken 

är framförallt Ringnes och Hansa samt Coke och Fanta. 

I slutet av 1998 upphör CB:s samarbete med Pepsi. Märket svarar 

för en fjärdedel av bolagets fakturering och vi arbetar därför 

med planer för nya varumärken att ersätta det bortfallet. 

Pepsimärket svarar för knappt en femtedel av bidragsintjäningen. 

CB har haft en mycket snabb och lönsam utveckling sedan 

Spendrups förvärvade bolaget 1993. Bland annat har ölvolymerna 

fördubblats på fyra år och vinsten före skatt har de två senaste åren 

legat runt 12 MSEK på en omsättning på drygt 200 MSEK. CB dominerar 

sedan gammalt marknaden i södra Norge. De senaste åren har 

vi utvidgat försäljningen att omfatta marknader som Stavanger i 

väster och Oslo i öster. 

I dessa två städer har vi också distributionsdepåer. För närvarande 

bygger vi ut ölkapaciteten i Kristiansand för att kunna klara en 

fortsatt expansion de kommande åren. Det handlar framförallt om 

fler lagertankar. I början av 1998 startade CB, som första bryggeri i 

landet, också vinförsäljning. 

CB:s mål är att nå en marknadsandel på runt 10% av den norska 

ölmarknaden. CB vill också delta aktivt i den omstruktureringsprocess 

som den norska bryggerinäringen för närvarande är inne i. 

26

MEDARBETARNA 

Antal 

1600 

Löner och ersättningar samt medelantalet anställda i koncernen 

MSEK 

400 

1200 

300 

800 

200 

400 

100 

0 

93 

94 

95 

96 

97 

0 

Medelantalet anställda 

Löner och ersättningar 

Medarbetarna i Spendrups är relativt unga. Åtminstone om man 

ser till genomsnittsåldern. Då är man nämligen 36 år men har ändå 

en lång anställningstid i företaget eftersom personalomsättningen 

är mycket låg eller drygt 2% per år. 

Två tredjedelar av medarbetarna, av en sammanlagd personalstyrka 

på knappt 1 400 personer, arbetar i Stor-Stockholm eller 

Grängesberg där de två stora produktionsanläggningarna finns 

samt i Örebro. Till dessa orter finns också de administrativa funktionerna 

förlagda. Övriga ca 500 medarbetare arbetar på ett antal 

mindre arbetsplatser runt om i landet samt i Norge. Totalt rör det 

sig om ca 15 orter. 

Bryggeriindustrin ställer sina speciella kompetenskrav på medarbetarna. 

Eftersom det inte finns någon direkt bryggeriutbildning 

i Sverige tvingas bryggerierna själva utbilda medarbetarna, för det 

mesta internt. I Spendrups har vi kommit till insikt om att kunskapsnivån 

i företaget måste höjas i minst samma grad som vi ställer 

ökade krav på organisationen. Ökad produktivitet, för att ta ett 

exempel, handlar ofta om investeringar i nyare och bättre teknik. 

Men för att kunna utnyttja den nya tekniken krävs kunskap hos 

dem som handhar den. Och i takt med att tekniken blir alltmer 

sofistikerad blir specialistrollerna allt fler i företaget. 

Kombinationen av relativt låg ålder, lång anställningstid och låg 

personalomsättning skapar goda förutsättningar för utbildningssatsningar 

i företaget. 

Vi har därför startat ett program för kompetenshöjning 

i Spendrups. Alla befattningar på bryggerierna 

har studerats med hänsyn till kompetenskrav 27 

och 

därefter har vi kartlagt medarbetarnas kompetens. På så sätt har vi 

fått en bra bild över utbildningsbehovet i stort och för den enskilde 

medarbetaren. Med början under 1998 startar vi en mängd utbildningsinsatser, 

inte minst för medarbetarna i produktionen. Samtliga 

anställda skall också genomgå en miljöutbildning under året. 

Satsningar på kompetenshöjning av detta slag avspeglar en utveckling 

där medarbetarna aldrig kan ses som ”utbytbara kuggar”. I ökande 

grad är varje medarbetare bärare av unika kompetenser och färdigheter 

som företaget måste ta vara på och utveckla. 

I en sådan värld är det nödvändigt att företagen stimulerar medarbetarna 

till ökad kompetensutveckling genom att erbjuda dem 

incitament i form av individuell lönesättning. 

På tjänstemannasidan arbetar vi sedan flera år med decentraliserad 

lönesättning med närmaste chef som lönesättare. Vi strävar 

efter motsvarande system även för de kollektivanställda. Därför 

har vi utbildat alla arbetsledare i Spendrups i individuell lönesättning. 

Det handlar om att betrakta lönesättningen som incitament 

för medarbetaren och ett styrmedel för företaget. Vi arbetar för att 

tillsammans med de kollektivanställdas organisationer införa individuella 

löner på bryggerierna redan under 1998. Från och med den 

1 april 1998 tillämpar vi månadslön för alla fasta medarbetare för 

att ytterligare fokusera lönen som ett uttryck för prestation snarare 

än tidsåtgång.

INRIKTNING OCH MÅL 

VÄRDERINGAR 

Spendrups agerande genom åren bygger på värderingar och mål 

som har sitt ursprung i det gamla familjeföretaget. Även dagens 

styrelse och företagsledning vill värna om den kraft som ligger i 

traditionen. Här spelar familjen Spendrup en viktig roll som bärare 

av dessa värderingar. Till de viktigare hör följande: 

– Spendrups produkter skall hålla högsta kvalitet. 

– De tyska renhetslagarna från 1516 är grunden för våra ölrecept. 

– Spendrups miljöpolicy syftar till att minska företagets 

miljöbelastning. 

– Spendrups skall utvecklas som ett fristående svenskt bryggeriföretag 

och Spendrups Stiftelse är garanten för bolagets självständighet 

och oberoende. 

– Spendrups ledarskapssyn tillåter ett stort individuellt 

initiativ och ansvarstagande. 

– Spendrups värnar om konkurrensen på marknaden. 

AFFÄRSINRIKTNING 

Spendrups affärsinriktning skall vara koncentrerad på de produktoch 

affärsområden där företaget har en dokumenterad kompetens. 

Vi skall utveckla, tillverka, marknadsföra, sälja och distribuera 

bryggeriprodukter till samtliga större segment av marknaden. 

Huvuddelen av verksamheten skall omfattas av egna varumärken. 

Därutöver licensbrygger och importerar vi utländska premiummärken. 

STRATEGISKA OCH FINANSIELLA MÅL 

Spendrups har lönsamhet och långsiktig överlevnad som yttersta 

mål för verksamheten. 

Dessa övergripande mål är lättare att nå i en dominerande marknadsposition. 

Vi skall därför sträva efter marknadsdominans inom 

flera affärs- och produktområden. 

Sedan många år är Spendrups näst störst på både öl-, läskedrycks- 

och vattenmarknaderna i Sverige. 

Koncernens långsiktiga finansiella mål är följande: 

– Att nå en räntabilitet på eget och sysselsatt kapital på 20%. 

– Att hålla soliditeten över 30%. 

– Att utdelningen skall vara minst 25% av koncernresultatet 

efter schablonskatt. 

STRATEGIOMLÄGGNING 

Den svenska bryggeribranschen har förändrats på ett påtagligt sätt 

det senaste året. Våra två huvudkonkurrenter har fått utländska 

ägare och Coca Cola har tillsammans med Carlsberg etablerat ett 

nytt stort bolag för tillverkning och distribution av läskedrycker. 

Det har också resulterat i ett väsentligt kapacitetsöverskott i 

branschen. Marknadsföringen av läskedrycker intensifieras och 

styrkeförhållandena har förändrats. 

Spendrups hittillsvarande position har varit huvudalternativet till 

marknadsledaren inom samtliga dryckessegment i 

bryggeribranschen. Den ställningen håller vi fortfarande. 

Men vår ställning på läskedrycksmarknaden 

kan komma att förändras vilket i sin tur kan påverka 

28

Spendrups marknadsställning i stort. Positionen som ledande leverantör 

till detaljhandeln kan påverkas negativt liksom kostnadseffektiviteten 

i distributionen. 

Det är bl.a. mot denna bakgrund som Spendrups ökade fokusering 

på öl- och vattenmarknaden skall ses. På dessa marknadsavsnitt 

förlitar vi oss nästan uteslutande till egna varumärken. För 

att kunna behålla ställningen som prioriterad leverantör måste vi 

ytterligare stärka våra positioner på dessa produktområden. Redan 

idag har vi den ställningen på vissa kanaler och marknadsavsnitt 

[exempelvis restaurangmarknaden i Stockholm och på vissa kundsegment] 

och det handlar alltså om att stärka vår närvaro på ännu 

fler områden. För att nå dit skall vi bygga starka partnerskap med 

kunderna och öka varumärkessatsningarna. 

Under mer än två decennier har det varit vårt mål att skapa ett 

starkt bryggeriföretag i Sverige, ett alternativ till den dominerande 

marknadsledaren. Det började med ett litet lokalt bryggeri i 

Bergslagen som vägrade låta sig slukas av konkurrenterna. Idag 

har det vuxit till ett av landets ledande bryggeriföretag; från 3% till 

23% marknadsandel. Affärsidén och strategin har varit enkel. 

Utgångspunkten var insikten att marknaden efterfrågade mer 

konkurrens. Det behövdes ett starkt alternativ till det dominerande 

bryggeriet på marknaden. Vi insåg tidigt att detta alternativ, för 

att bli trovärdigt på marknaden, måste vara ekonomiskt självständigt 

och oberoende och framförallt får det inte kopiera 

marknadsledaren. ”Vad än vi gör så måste det 

vara annorlunda” blev ett av många rättesnören. 

29 

Redan från början insåg vi vikten av kvalitet i 

de produkter och tjänster vi erbjöd kunderna och även behovet att 

fokusera på kundnyttan. 

Under åren har vi introducerat en mängd varumärken. Men framförallt 

byggde vi upp starka säljorganisationer. Spendrups marknadsförde 

främst produkterna genom fokusering på säljsidan. 

Under åren som gått har marknaden förändrats och fokus har i 

ännu högre grad än tidigare hamnat på konsumenten. Därmed har 

också vår syn på marknadsföringen kommit att förändras. Vi koncentrerar 

oss nu på några få starka varumärken och att marknadsföringen 

i högre grad inriktas mot konsumenterna.

PRODUKTION OCH DISTRIBUTION 

PRODUKTIONEN 

Till övervägande del utgörs vår försäljning av egen produktion. 

Resterande volymer är import samt viss legotillverkning inom landet. 

Produktsortimentet är i grova drag det samma i båda de två 

svenska bryggerierna. Produktionen i Vårbyanläggningen försörjer 

kunder i Stockholmsregionen, Östergötland och Norrland och 

Grängesbergsbryggeriet resten av landet. 

Linnékällan i Helsingborg producerar enbart mineralvatten och 

det lilla bryggeriet i Visby enbart färsköl och specialöl. Råvarorna 

kommer till stor del från svenska leverantörer. Mer än 80% av innehållet 

i våra produkter baseras på inhemska råvaror. 

Malt för ölproduktionen köper vi mestadels från Nordmalt i 

Söderhamn vars produktion baseras på tvåradigt maltkorn från 

Skåne och Mälardalen. Överhuvudtaget är svenskt korn mycket 

lämpligt för ölproduktion och Sverige har en betydande nettoexport 

både vad gäller maltkorn och färdigt malt. 

Socker för läskedrycksproduktionen tar vi från de stora sockerbruken 

i Skåne. Det är framförallt humle som vi får köpa i utlandet 

på grund av att vi saknar en kommersiell humleodling i Sverige. 

Dessutom importerar vi en del läskedrycksråvaror. Kapaciteten i 

anläggningarna varierar beroende på förpackning och produkttyp. 

För ölproduktionen har vi ca 80% kapacitetsutnyttjande i de befintliga 

bryggerierna. I tappningsanläggningarna varierar utnyttjandegraden. 

Vad gäller glasflaskor har vi 85% utnyttjandegrad medan 

kapacitetsläget för övriga emballagetyper är väsentligt lägre. 

Det senaste året producerade vi ca 279 miljoner liter i Sverige 

och ytterligare knappt 40 miljoner liter i Norge. Vi räknar med att 

utan kapacitetsinvesteringar kunna producera ytterligare 50 miljoner 

liter i de svenska anläggningarna med ett rimligt antagande 

om ölförsäljningens utveckling. Vi har tagit fram planer för en fördubbling 

av ölkapaciteten vid huvudanläggningarna i Grängesberg 

och Vårby. 

Med tilläggsinvesteringar på ca 125 MSEK kan dessa planer förverkligas. 

Anläggningarnas ålder varierar. Bryggeriet i Grängesberg 

är till sina huvudbeståndsdelar uppbyggt under slutet av 80-talet 

och en bit in på 90-talet medan huvuddelen av Vårbybryggeriet har 

tillkommit under 60- och 70-talen. Anläggningen i Helsingborg byggdes 

under 80-talet. Vi arbetar ständigt med s.k. benchmarking vilket 

innebär att vi jämför produktiviteten i våra anläggningar med 

bryggerier i andra delar av världen. Dessa studier visar att vi har 

en förhållandevis god konkurrenskraft i detta hänseende. Dilemmat 

för svenska bryggerier är att de hanterar ett omfattande sortiment 

av både öl och läskedrycker vilket medför kortare serielängder och 

därmed högre kostnader. 

Det breda sortimentet ger oss å andra sidan möjligheter att distribuera 

större volymer till varje kund vilket förbilligar distributionen 

och möjliggör en optimering av produktions- och distributionskostnaderna. 

Detta är inte minst viktigt i länder som Sverige och Norge 

där distributionsavstånden är väsentligt högre än i kontinentala 

Europa. I löpande priser har vi lyckats sänka de genomsnittliga 

produktionskostnaderna med 20% under de senaste sex åren och 

arbetet pågår med att sänka kostnaderna ytterligare. 

Svenska bryggerier har som tidigare nämndes förhållandevis 

omfattande sortiment. För att kunna hålla nere kostnader och kapitalbindning 

med bibehållen hög leveranssäkerhet arbetar vi med 

att snabba upp ledtiderna genom hela verksamhetskedjan. 

Lokavattnet tar vi från en gammal anrik källa i Bergslagen invid 

Loka Brunn. Även detta vatten är av synnerligen god kvalitet och 

har på bara några år blivit en storsäljare och ett av Sveriges allra 

största vattenprodukter. Vattnet håller en låg halt av natriumklorid 

och är i övrigt väl balanserat i smaken och mycket lätt kolsyrat. 

Linnékällan i Helsingborg producerar ett förstklassigt mineralvatten 

på glas- och plastflaskor. Vattnet i källan tas från 85 meters 

djup och kvalitén fyller EU:s stränga kriterier för äkta mineralvatten. 

Spendrups förvärvade källan 1994. 

DISTRIBUTIONEN 

Distributionen är en betydande del av Spendrups verksamhet. Vi distribuerar 

regelbundet [ofta varje vecka] till 15 000 butiker, restauranger 

och kiosker över hela landet. 

Distributionsbilarna är baserade vid 21 terminaler 

som är lokaliserade så att vi kan leverera till samtliga 

butiker och restauranger i landet. Kundorderplockningen 

är centraliserad till i huvudsak två stora 30

lagerdepåer i landet. Den ena ligger vid bryggeriet i Vårby utanför 

Stockholm och den andra i Örebro. Till dessa orter är också våra två 

telefonsäljarcentraler knutna. Ledtiden, från kundorder till leverans är 

för närvarande 48 timmar. Vi planerar att inom ett år ha sänkt den till 

24 timmar. Sammanlagt har vi 120 egna distributionsfordon [merparten 

16-tons treaxlade fordon] och därutöver hyr vi in transporttjänster 

i glesbygderna motsvarande ytterligare ett trettiotal fordon. Långtradarfrakter 

köper vi av externa åkerier, motsvarande ca 60 långtradare 

per dygn. Sedan något år tillbaka engagerar vi också våra egna 

närdistributionsfordon i arbetet med att frakta en del av produktionen 

från bryggeriet i Grängesberg till depåcentralen i Örebro. De senaste 

åren har vi rationaliserat distributionen kraftigt och kostnaderna per 

försåld enhet har i jämförbara tal halverats under nittiotalet. Under 

1998 sjunker kostnaderna ytterligare som en följd av det senaste årets 

omläggningar. 

Storleken på leveranserna varierar kraftigt. De allra minsta leveranserna 

kan röra sig om 25 backar, exempelvis till närbutiker och 

kiosker. En genomsnittlig leveransstorlek är 75 backar medan de 

allra största kunderna tar en hel långtradare på ca 2 400 backar per 

leveranstillfälle. Följaktligen varierar distributionskostnaderna och 

därmed också priserna kraftigt. Totalt distribuerar vi 33 miljoner 

backar per år vilket motsvarar 4 backar per invånare i Sverige. 

PRODUKTIONS- OCH DISTRIBUTIONSSTRUKTUR 

ca 80-3 800 INVÅNARE PER KM 2 

ca 10-80 INVÅNARE PER KM 2 

STOR PRODUKTIONSANLÄGGNING 

PRODUKTIONSANLÄGGNING 

CENTRALLAGER 

TERMINAL, ÖVER 10 MILJONER LITER PER ÅR 

TERMINAL, 5-10 MILJONER LITER PER ÅR 

TERMINAL, UNDER 5 MILJONER LITER PER ÅR

SPENDRUPS OCH MILJÖN 

Halten syreförbrukande ämnen i produktionen, kg/m 3 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

93 

94 

95 

96 

97 

MILJÖFRÅGOR 

I Spendrups har vi alltid intresserat oss för miljöfrågor. I verksamhetsberättelserna 

för de senaste åren har vi börjat att öppet redovisa 

företagets miljöbelastning. Men vi har inte haft något klart mål 

för miljöarbetet utan bara nöjt oss med att försöka bli bättre. 

Nu har vi beslutat att göra Spendrups till Sveriges mest miljöanpassade 

bryggeri. Därför är vi nu i färd med att utarbeta en miljöpolicy. 

Vi genomför också en miljöanalys av verksamheten. Med 

detta arbete som grund skall vi sedan lägga fast miljömål och konkreta 

åtgärdsplaner. Vi har tillsatt en miljöledningsgrupp som leds 

av vVD. Vi planerar också utbildning i miljö- och kretsloppskunskap 

för samtliga medarbetare under 1998. 

Intresset för miljön ökar i hela samhället men inte minst i den 

unga generationen, morgondagens kunder, konsumenter och medarbetare. 

Trots att vi har en alltmer omfattande lagstiftning på miljöområdet, 

som tvingar företagen att minska miljöbelastningen i sina 

verksamheter, så är det två andra förhållanden som i ännu högre 

grad driver utvecklingen: nämligen kundernas och konsumenternas 

tilltagande intresse för miljöfrågor och industrins ständiga 

behov av kostnadsrationaliseringar. Allt detta tvingar producenterna 

att anpassa produktionen i takt med den ökade efterfrågan 

på miljöanpassade produkter och tjänster. 

Ofta leder miljöförbättrande åtgärder till direkta kostnadsbesparingar. 

Inom områdena transport och energi finns många exempel på 

detta. I vår nästa årsredovisning kommer vi att redogöra för Spendrups 

nya miljöpolicy och det konkreta miljöarbete som den utmynnar i. 

SPENDRUPS OCH FÖRPACKNINGARNA 

Under många år stod bryggeriernas emballage i fokus för miljödebatten. 

Vem minns inte debatten om aluminiumburkar eller 

onödiga plastflaskor för läskedrycker som kastats i naturen. Idag 

är dessa frågor delvis lösta. Vi har sedan några år ett väl fungerande 

återfyllningssystem för plastflaskor och återtagningssystem 

med pant för såväl aluminiumburkar som engångsflaskor av plast. 

Spendrups samarbetar med övriga bryggerier, inom ramen för 

Svenska Bryggareföreningen, i dessa frågor. Vi deltar aktivt i 

Returpack AB som har ansvaret för de just nämnda emballagesystemen 

och genom Bryggareföreningen är vi representerade i 

ett antal materialbolag som har att hantera insamling av plast, papper, 

wellpapp, metall och glas. 

Dessa materialbolag tillkom för att tillgodose de nya kraven i 

Producentansvarslagen från 1994. Industrin finansierar verksamheterna 

genom avgifter till materialbolagen. Spendrups betalade 

sammanlagt 20 MSEK under 1997 för dessa ändamål. 

Drygt 60% av dryckesvolymen i Sverige tappas på pantbelagda 

och återfyllbara flaskor. De pantbelagda återvinningssystemen svarar 

för 36% och endast 4% utgörs av icke pantbelagda återvinningssystem. 

Spendrups har en större del av försäljningen på återfyllbara 

emballage. Motsvarande fördelning för Spendrups är 67%, 30% 

respektive 3%. 

Sverige har en lång tradition när det gäller bryggerigemensamma 

emballage. I de flesta länder har 

varje bryggeri sina egna backar och flaskor vilket 

leder till onödiga mertransporter för att byta 32

Energiförbrukning i produktionen KWh/m 3 

Vattenförbrukning i produktionen i förhållande till färdig dryck, liter 

600 

6 

500 

5 

400 

4 

300 

3 

200 

2 

100 

1 

0 

93 

94 

95 

96 

97 

0 

93 

94 

95 

96 

97 

emballage bryggerierna emellan. Med den svenska modellen minskar 

detta behov och dessutom har konsumenterna större frihet att 

returnera emballaget i den butik som passar dem bäst. I Norge börjar 

man införa branschgemensamma emballagesystem under 1998. 

BRYGGERIERNAS MILJÖARBETE 

Bryggeriernas påverkan på miljön handlar om utsläpp till luft och 

vatten, buller, trafikfrågor, energianvändning samt källsortering och 

återvinning av en mängd restprodukter. Avfallsdeponering har 

blivit allt dyrare under senare år och därför lönar det sig allt bättre 

att sortera avfallsmängderna och återvinna så mycket som möjligt. 

I våra bryggerier handlar det bl.a. om etikettavfallet från diskade 

flaskor som antingen förbränns i värmeanläggningar eller tillsätts 

rötslam för kompostering. Plastavfall säljs till plastindustrin 

för produktion av plastsäckar och takläggningsmaterial. Glaskross 

säljs via Svensk Glasåtervinning till glasbruken för omsmältning 

och produktion av nya flaskor. Wellpapp och pappersavfallet återgår 

till pappersbruken. Restprodukterna i ölproduktionen, framförallt 

drav [maltresterna] och överskottsjäst, säljs till lantbruket 

där de används som djurfoder. I Huddinge säljer vi överskottsenergi 

till kommunens fjärrvärmenät. 

Där källsortering fungerar väl finns det inte särskilt mycket avfall 

kvar att deponera. 

Avloppsfrågorna är däremot ett större problem. 

Ett bryggeri förbrukar stora mängder vatten varav 

endast en del används för själva dryckesframställningen. 

Merparten används för rengöring. 33 

Avloppsvattnet 

innehåller en hel del syreförbrukande ämnen i form av öloch 

läskedrycksspill i produktionsprocesssen samt en del rengöringsmedel. 

Dessa ämnen bryts lätt ner i de kommunala reningsverken 

och förorsakar sällan problem i vattendragen nedströms. 

Däremot handlar det om relativt stora mängder som inte alltid kommer 

i jämn ström till reningsverket. För att råda bot på detta har vi 

byggt utjämningsbassänger intill bryggerierna för att dels kunna 

utjämna belastningen på reningsverken och dels för att åstadkomma 

en första grovsedimentering av avloppsvattnet. 

Koncessionsnämnden för miljöskydd lämnar tillstånd för bryggeriproduktion 

och reglerar därigenom bryggeriernas utsläpp. Våra 

bryggerier håller sig väl inom fastlagda gränsvärden. Däremot har 

halten syreförbrukande ämnen [ COD] ökat under de senaste fem 

åren trots våra ansträngningar att minska utsläppen. Detta hänger 

samman med att vi diskar en större mängd returflaskor än tidigare 

som en följd av att vår marknadsandel av återfyllbara emballage 

har ökat snabbare under perioden. 

Bryggerierna förbrukar en hel del energi. Det åtgår exempelvis 

stora mängder ånga för att brygga öl. I moderna bryggerier tar man 

effektivt vara på överskottsenergin. Det spar kostnader och det är 

bra för miljön. Under den senaste sexårsperioden har vi sänkt 

energiförbrukningen i produktionen med 24% per producerad liter. 

Vi har flexibilitet i ångproduktionen så att vi kan alternera mellan 

olja och el. Under tider när elkostnaderna är lägre undviker vi oljan 

och minskar därmed svavelutsläppen. Det åtgår fyra liter vatten i 

bryggerierna för att producera en liter dryck. Merparten av vattnet 

används för diskning och rengöring av maskiner och utrustning.

Om vi kan minska vattenförbrukningen i bryggerierna så minskar 

vi belastningen på de kommunala reningsverken samtidigt som vi 

sparar vattenavgifter. De senaste fem åren har vi lyckats sänka 

vattenförbrukningen med 10% per producerad liter. 

Samtliga lastfordon är utrustade med miljödäck och vi tankar 

enbart miljöklassade drivmedel. Alla nyanskaffade fordon lackeras 

med vattenbaserade lacker. 

SPENDRUPS KVALITETSSYN OCH RÅVARAN 

TRANSPORTERNA 

Spendrups miljöarbete på transportområdet omfattar: 

– Ständig förbättring av logistikarbetet för att minska 

körsträckor m.m. 

– Hög miljöstandard på den egna fordonsparken. 

– Miljökrav på underleverantörer av transporttjänster. 

Spendrups har en transportmängd motsvarande drygt 1,2 miljoner 

ton emballerade drycker per år. En betydande del av företagets 

miljöbelastning utgörs följaktligen av transporter. Effektivare transporter 

i form av kortare körsträckor och samordning med andra 

företag för att öka fyllnadsgraden och undvika tomma returkörningar 

leder också till stora miljövinster. Under 90-talet har vi halverat 

distributionskostnaden per försåld enhet genom omläggningar 

av vårt distributions- och depåsystem. Vi beräknar att belastningen 

på miljön har minskat i nästan samma takt. Det är en stor 

förändring men vi tror att det finns ännu fler besparingar att göra. 

Vi har förnyat och förbättrat fordonsparken under senare år. 1997 

var mer än hälften av fordonen utrustade med miljömotorer eller 

katalytisk avgasrening som är en förutsättning för att få trafikera 

storstäderna. Målet för 1998 är minst 75% och senast vid sekelskiftet 

skall samtliga fordon i vår vagnpark hålla denna miljöstandard 

vilket är långt mer än vad dagens lagstiftning kräver. 

Spendrups har en klar och konsekvent kvalitetssyn. Vi brygger 

som bekant våra öl enligt de uråldriga tyska renhetslagarna. Det 

innebär att råvarorna är malt, humle, jäst och vatten, inget annat. 

I första hand är det en fråga om smak och kvalitet. Vi menar att öl 

som bryggs enligt dessa enkla principer blir bäst. Men det är 

också en miljöfråga. Eftersom vi inte använder tillsatser kan konsumenten 

känna sig trygg även i detta hänseende. 

Råvaran måste vara av allra bästa kvalitet. Maltet tillverkas av 

svenskt korn och det handlar om speciellt utvalda sorter. Maltkorn 

kräver dessutom lägre kvävegödsling eftersom ett bra maltkorn 

skall ha en låg proteinhalt. Även dessa krav är bra för miljön. 

Under 1998 tar vi ytterligare ett viktigt steg för miljön. Vi kontrakterar 

enbart leveranser med ”Svenskt Sigill”. Detta kvalitetskorn 

kommer från lantbrukare som garanterar en mer miljöanpassad 

odlingsform, bl.a. vad gäller kvävegödslingen och kemiska 

bekämpningsmedel. Vi kräver också garantier från våra råvaruleverantörer 

att deras produkter är fria från genmanipulering. 

34

SPENDRUPSKONCERNEN 

HISTORIK 

Spendrups firade 100-årsjubileum 1997 med anledning av att familjen 

Spendrups första bryggeri, Grängesbergs Bryggeri, grundlades 

1897. Detta företag med en dryg handfull medarbetare förvärvade 

Louis Spendrup 1923. Företaget har alltsedan dess lyckats 

överleva och deltaga i strukturomvandlingen i bryggeribranschen. 

Dagens Spendrupskoncern har ca 1 400 medarbetare och verksamheter 

i Sverige och Norge. Louis Spendrup utbildade sig vid 

sekelskiftet till bryggmästare i Berlin och influerades av de tyska 

principerna för ölbryggning. Hans intresse för yrket var inte helt 

slumpartat. Längre tillbaka fanns det både ölbryggare och brännvinsbrännare 

i släkten och hans hustru kom från en tysk bryggarfamilj. 

1950 tog hans äldste son Jens Fredrik över verksamheten. Han 

hade studerat till bryggmästare i Köpenhamn. Under hans tid 

utvecklades företaget från ett litet lokalt bryggeri i Bergslagen till 

ett snabbt expanderande bryggeri med försäljning över hela 

Svealand och en bit upp i Norrland. 1967 förvärvade han Mariestads 

Bryggeri. 

1976 tog Jens och Ulf Spendrup över verksamheten. Efter ett par 

svåra år i starten lyckades de, tillsammans med medarbetare och en 

ny professionell styrelse, bygga upp ett mycket framgångsrikt och 

snabbt expanderande bryggeriföretag. 

1978 startade en framgångsrik licensproduktion 

av Löwenbräu. 1979 lanserades det första ölet med 

namnet Spendrups. 1980 förvärvades Risingsbo 

35 

Ångbryggeri. 1983 blev bolaget publikt i samband 

med en nyemission och notering av aktierna på OTC-listan. 

Samtidigt ändrades bolagets namn till Spendrups Bryggeri AB. 1985 

och några år framöver byggde man, för ca en miljard kronor, ett 

helt nytt bryggeri i Grängesberg vid sidan av det gamla familjebryggeriet 

och samma år startade man licensproduktion av Pepsi. 

1989 förvärvade Spendrups AB Wårby Bryggerier från KF. Affären 

mötte starkt motstånd på flera håll och såg till en början ut att bli 

ett allvarligt problem. Efter en hård strid om marknadsandelarna i 

livsmedelshandeln gick Spendrups segrande ur striden och har 

idag en starkare marknadsställning än någonsin. 1993 köpte 

Spendrups ett krisdrabbat bryggeri i Norge, Christianssands 

Bryggeri A S [ CB]. På några få år har företaget utvecklats mycket 

starkt till det idag snabbast expanderande bryggeriföretaget i 

Norge. Ölförsäljningen fördubblades på bara fyra år och CB är nu 

det tredje största bryggeriet i Norge. 1995 lades en viktig grund för 

Spendrups framtid. De tredje och fjärde generationerna Spendrup 

beslutade att föra familjens öltraditioner vidare i kommande generationer. 

Familjen överlät sina aktier till en stiftelse vars huvudsyfte 

är att behålla och förvalta röstmajoriteten i Spendrups. Därmed 

har grunden lagts för att Spendrups skall kunna fortsätta att utvecklas 

som ett fristående och självständigt bryggeriföretag.

KONCERNENS AFFÄRSOMRÅDEN 

SPENDRUPS BRYGGERI AB 

CHRISTIANSSANDS BRYGGERI AS 

DAGLIGVARUHANDELN 

RESTAURANGER 

SYSTEMBOLAGET 

14% 

NORGE 

12 % 

26% 

47% 

DEN SVENSKA BRYGGERIMARKNADEN* PER PRODUKTAVSNITT OCH 

DISTRIBUTIONSKANAL I MILJARDER KRONOR 

DEN NORSKA BRYGGERIMARKNADEN PER PRODUKTAVSNITT 

OCH DISTRIBUTIONSKANAL I MILJARDER KRONOR 

DAGLIGVARU- 

HANDELN 

RESTAU- 

RANGER 

SYSTEM- 

BOLAG 

TOTALT 

DAGLIGVARU- 

HANDELN 

RESTAU- 

RANGER 

TOTALT 

ÖL 1,70 1,00 

1,00 

3,70 

ÖL 1,35 0,65 2,00 

LÄSK 

2,75 0,50 

– 

3,25 

LÄSK 

2,50 0,30 2,80 

VATTEN 

0,55 0,10 

– 

0,65 

VATTEN 

0,20 – 0,20 

TOTAL 

5,00 1,60 

1,00 

7,60 

TOTAL 

4,05 0,95 5,00 

* Källa: Nielsen, Svenska Bryggareföreningen samt Spendrups egna beräkningar

KONCERNENS FAKTURERING PER AFFÄRSOMRÅDE 

KONCERNENS BIDRAGSINTJÄNING PER AFFÄRSOMRÅDE 

NORGE 240 MSEK, 12% 

NORGE 13% 

SYSTEMBOLAGET 282 MSEK, 14% 

SYSTEMBOLAGET 15% 

RESTAURANGER 520 MSEK, 26% 

RESTAURANGER 35% 

DAGLIGVARUHANDELN 951 MSEK, 47% 

DAGLIGVARUHANDELN 36% 

ÖVRIGT 17 MSEK, 1% ÖVRIGT 1% 

KONCERNENS FAKTURERING PER PRODUKTOMRÅDE 

KONCERNENS BIDRAGSINTJÄNING PER PRODUKTOMRÅDE 

VIN 101 MSEK, 5% 

VATTEN 164 MSEK, 8% 

LÄSK 744 MSEK, 37% 

VIN 3% 

VATTEN 9% 

LÄSK 28% 

ÖL 59% 

ÖL 988 MSEK, 49% 

ÖVRIGT 13 MSEK, 1% 

ÖVRIGT 1% 

KONCERNENS FAKTURERING PER PRODUKTOMRÅDE 

1997 

[MSEK] 

1996 

[MSEK] 

FÖRÄNDRING, 

% 

ÖL 

988 878 +13 

LÄSK 

744 732 + 2 

VATTEN 

164 150 +9 

VIN 

101 73 +38 

ÖVRIGT 

13 0 − 

SUMMA 2 010 1 833 +10

STYRELSE 

6 

5 

1 2 

4 

3

7 8 

9 

10 

13 

12 11

STYRELSE OCH REVISORER 

NR ..................................................................................................1 

NAMN ....................................................................JENS SPENDRUP 

INVALD......................................................................................1969 

FÖDD ........................................................................................1944 

NR ..................................................................................................8 

NAMN ............................................................................ÅKE MODIG 

INVALD......................................................................................1990 

FÖDD ........................................................................................1945 

Andra styrelseuppdrag: Svenska Arbetsgivareföreningen [suppl], Näringslivets Fond, 

Svenska Bryggareföreningen och Livsmedelsbranschens Arbetsgivareförbund. 

Huvudsysselsättning: VD i Spendrups Bryggeri AB. Aktieinnehav: 36 364 B. 

Andra styrelseuppdrag: EAN Sverige AB, GB Glace AB, Mejeriindustriernas Förening 

[ordf], Dagligvaruleverantörernas Förbund, Södra Skogsägarna och WASA Liv. 

Huvudsysselsättning: VD och koncernchef i Arla, ekonomisk förening. 

NR ..................................................................................................2 

NAMN ....................................................................ROGER TILANDER 

SUPPLEANT, INVALD ..................................................................1992 

FÖDD ........................................................................................1948 

NR ..................................................................................................9 

NAMN ................................................................FREDRIK SPENDRUP 


FÖDD ........................................................................................1968 

Arbetstagarrepresentant i LIVS. Huvudsysselsättning: Lastplanerare, Spendrups 

terminal i Göteborg. 

Huvudsysselsättning: Controller i Spendrups Bryggeri AB 

NR ..................................................................................................3 

NAMN ..........................................................................REINO KASKI 


FÖDD ........................................................................................1939 

NR ................................................................................................10 

NAMN ....................................................................SARA SPENDRUP 


FÖDD ........................................................................................1974 

Arbetstagarrepresentant SIF [Vårby]. Huvudsysselsättning: Arbetsledare i produktionen 

i Spendrups Bryggeri AB. 

Huvudsysselsättning: Studerande 

NR ..................................................................................................4 

NAMN ......................................................................IVAN ERIKSSON 

INVALD......................................................................................1984 

FÖDD ........................................................................................1954 

NR ................................................................................................11 

NAMN..............................................................................JAN SPARR 

INVALD......................................................................................1991 

FÖDD ........................................................................................1932 

Arbetstagarrepresentant LIVS. Andra styrelseuppdrag: Ludvikahälsan AB. 

Huvudsysselsättning: Klubbordförande LIVS i Spendrups Bryggeri AB. 

Andra styrelseuppdrag: Wasa Liv [ordf], Independent Media Group [ordf], NDC 

Netzler & Dahlgren Co AB [ordf], Sveriges Aktiesparares Riksförbund [v ordf] och 

Aktieinvest. Huvudsysselsättning: Direktör. Aktieinnehav: 2 500 B. 

NR ..................................................................................................5 

NAMN ....................................................................KRISTER WALLIN 

INVALD......................................................................................1989 

FÖDD ........................................................................................1943 

NR ................................................................................................12 

NAMN ............................................................CECILIA STEGÖ-CHILÒ 

INVALD......................................................................................1996 

FÖDD ........................................................................................1959 

Andra styrelseuppdrag: Consilium AB, Skandigen AB och Quibus AB. 

Huvudsysselsättning: Direktör. Aktieinnehav: 10 000 B. 

Andra styrelseuppdrag: Timbro AB. Huvudsysselsättning: Skribent. 

NR ..................................................................................................6 

NAMN ..............................................................BO-LEO ANDERSSON 

INVALD......................................................................................1991 

FÖDD ........................................................................................1937 

NR ................................................................................................13 

NAMN ......................................................................ROLF ÄNGFORS 

ORDFÖRANDE, INVALD ..............................................................1976 

FÖDD ........................................................................................1930 

Arbetstagarrepresentant SIF [ Grängesberg]. Huvudsysselsättning: Arbetsledare PRBsorteringen 

i Spendrups Bryggeri AB. Aktieinnehav: 5 042 B. 

Andra styrelseuppdrag: NEFAB AB [ordf], Maxibit Worldwide AB [ordf], Finans AB 

Marginalen och Inkasso AB Marginalen. Huvudsysselsättning: Direktör. 

Aktieinnehav 12 442 B. 

NR ..................................................................................................7 

NAMN .......................................................................ULF SPENDRUP 

INVALD......................................................................................1970 

FÖDD ........................................................................................1946 

Andra styrelseuppdrag: Lindvalls Kaffe AB [ordf], MSC Konsult AB, Svenska 

Bryggareföreningen och Europolitan Holdings AB [Advisory Director]. 

Huvudsysselsättning: vVD i Spendrups Bryggeri AB. Aktieinnehav: 137 616 B. 

REVISORER 

NAMN.................BERTIL EDLUND 

YRKE.............................REVISOR 

FÖDD...................................1933 

REVISORSSUPPLEANTER 

NAMN..........HELÉNE BERGQUIST 

YRKE.............................REVISOR 

FÖDD...................................1958 

NAMN ..................PETER BÜMAN 

YRKE............................REVISOR 

FÖDD..................................1956 

NAMN..................RICHARD ROTH 

YRKE.............................REVISOR 

FÖDD...................................1947 

Auktoriserade revisorer, Öhrlings Coopers & Lybrand

FÖRETAGSLEDNING 

SPENDRUPSKONCERNEN 

SPENDRUPS BRYGGERI AB 

CHRISTIANSSANDS BRYGGERI AS 

01 07 

02 08 

03 09 

04 10 

12 

13 

14 

15 

1. JENS SPENDRUP, KONCERNCHEF OCH VD I 

SVENSKA RÖRELSEN, FÖDD 1944, 

AKTIEINNEHAV 36 364 B 

2. GUNNAR SVENSSON, 

PRODUKTIONSDIREKTÖR, FÖDD 1950 

3. LILIAN FOSSUM, 

EKONOMIDIREKTÖR, FÖDD 1962, 


4. ROGER SPANNER, 

DISTRIBUTIONSDIREKTÖR, FÖDD 1946 

5. HÅKAN ERSMAN, 

PERSONALSDIREKTÖR, FÖDD 1944 

6. ANNIKA CALLIN, 

BOLAGSJURIST, FÖDD 1965 

7. ULF SPENDRUP, 

VICE VD, FÖDD 1946, 


8. ANDERS ERIKSSON, 

FÖRSÄLJNINGSDIREKTÖR 

DAGLIGVARUHANDELN, FÖDD 1947, 

AKTIEINNEHAV 100 B 

9. KJELL GÖRANSSON, 


RESTAURANGHANDELN, FÖDD 1936 

10. MATS NYQVIST, 

MARKNADSCHEF 

SYSTEMBOLAGET, FÖDD 1953 

11. KETIL ERIKSEN, 

MARKNADSDIREKTÖR, FÖDD 1963 

12. OLA HEGG, VD FÖR 

CHRISTIANSSANDS BRYGGERI AS, FÖDD 1937 

13. KJETIL RYKKJE, 

05 

11 

EKONOMIDIREKTÖR, FÖDD 1958 

14. INGAR KRISTENSEN, 


DAGLIGVARUHANDELN, FÖDD 1945 

15. TORBJØRN BAKKE, 

FÖRSÄLJNINGSDIREKTÖR HORECA, FÖDD 1960 

06 

ÖVRIGA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE 

ÖSTEN FAGERLIND, 

PLATSCHEF CARL VON LINNÉ KÄLLA, FÖDD 1955 

JAN FERNLUND, 

PLATSCHEF VÅRBY, FÖDD 1953 

ANDERS FREDRIKSSON, 

CHEF SPENDRUPS VINHANDEL, FÖDD 1953 

BJÖRN MOSSBERG, 

PLATSCHEF GRÄNGESBERG, FÖDD 1956 

41 

MAGNUS ÅKERHIELM, 

EKONOMICHEF, FÖDD 1963

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 

Koncernens nettoomsättning, MSEK 

3000 

2500 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

93 

94 

95 

Nettoomsättning exklusive dryckesskatter 

96 

Dryckesskatter 

97 

Styrelsen och verkställande direktören för Spendrups Bryggeri AB 

[publ] org. nr. 556079-6871 avger härmed årsredovisning och koncernredovisning 

för 1997. 

VERKSAMHETEN 

Spendrupskoncernen bedriver bryggeriverksamhet i Sverige och 

Norge. Moderbolaget Spendrups Bryggeri AB omfattar den svenska 

bryggeriverksamheten. Dotterbolaget Christianssands Bryggeri AS 

förvärvades 1993. Däri ingår bryggerirörelsen i Norge. Under 1995 

förvärvades bolaget Carl von Linné källa AB och fusionerades under 

1996 med moderbolaget. Övriga dotterbolag, som är svenska, är 

enbart fastighetsförvaltande eller vilande. 

Koncernen producerar och försäljer nästan 320 miljoner liter öl, 

läsk och vatten per år. Produktionen är fördelad på fem produktionsställen; 

Grängesberg, Vårby, Visby, Helsingborg samt Kristiansand i 

Norge. Sedan 1995 bedriver Spendrups också vinimport. 

Huvuddelen av produktionen försäljs på den inhemska marknaden 

till dagligvaruhandeln, restauranger samt Systembolaget. 

De viktigaste varumärkena är Spendrups Original, Norrlands Guld, 

Mariestads samt CB på ölsidan och Jaffa och Loka på läsk respektive 

vatten. 

VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER RÄKENSKAPSÅRET OCH 

EFTER DESS UTGÅNG 

I början av året sänktes ölskatterna i Sverige. Detta ledde till en 

ökad försäljning på Systembolaget, men gav inga synliga effekter 

på gränshandeln. 

Pepsi meddelade under sommaren sin avsikt att avbryta partnerskapet 

med Spendrups när nuvarande avtal löper ut i december 

år 2000. För att pröva hur avtalet skall tillämpas har företaget under 

januari 1998 tagit initiativ till ett skiljenämndsförfarande i frågan. 

De varumärkessatsningar som påbörjades 1996 fortsatte under 

1997. Under hösten lanserades Spendrups Original med stor framgång 

och Norrlands Guld blev 1997 det mest sålda starkölet på 

Systembolaget. 

För att förbättra kostnadsstrukturen i bolaget genomfördes ett 

större omstrukturerings- och rationaliseringsprogram. Effekten av 

åtgärderna har delvis påverkat årets resultat. 

Ett nytt säljstödssystem färdigställdes under året och tas i bruk 

under innevarande år. Systemet effektiviserar säljarbetet och höjer 

kvalitén på kundkontakterna genom att kraftigt förbättra tillgänglig 

information för planering och uppföljning. 

Spendrups har inte varit involverad i någon miljötvist under året. 

FÖRSÄLJNING 

Nettoomsättningen exklusive dryckesskatter steg till 2 010 MSEK 

[ 1 833] vilket är en ökning med nästan 10%. Under den senaste 

femårsperioden har nettoomsättningen exklusive dryckesskatter 

ökat med 63% vilket motsvarar en ökning på drygt 10% per år. 

I Sverige steg nettoomsättningen exklusive dryckesskatter knappt 

9% till 1 771 MSEK. Intjäningen per liter ökade med 

8%. De fem största varumärkena stod för mer än 

hela nettoomsättningsökningen. Deras andel av 

faktureringen ökade till 50% [44]. 

42

Koncernens investeringar och kassaflöde före investeringar, MSEK 

Koncernens räntetäckningsgrad och skuldsättningsgrad, ggr 

350 

6 

300 

5 

250 

4 

200 

3 

150 

100 

2 

50 

1 

0 

93 

94 

95 

96 

97 

0 

93 

94 

95 

96 

97 

Kassaflöde före investeringar Investeringar Räntetäckningsgrad Skuldsättningsgrad 

I Norge steg nettoomsättningen exklusive dryckesskatter med 

16% till 240 MSEK, samtidigt som volymerna ökade med 17%. CB:s 

läskedryckspriser sjönk i dagligvaruhandeln och ölpriserna till restaurangerna 

minskade likaså. 

RESULTAT 

bli svårt att nå 1997 års lönsamhet med beaktande av det gynnsamma 

sommarvädret. 

I december 1998 upphör CB:s licens att tappa och marknadsföra 

Pepsi. Bortfallet motsvarar ca 25% av faktureringen och 20% 

av bidraget. Planer för att ersätta volymerna inkluderar satsningar 

på nya varumärken samt produktslag såsom vin och cider. 

Resultatet efter finansiella poster under 1997 uppgick till 101 MSEK 

[ 23] och är det högsta i koncernens historia. Vinstmarginalen steg 

till 6,2% och har under den senaste femårsperioden som högst 

uppgått till 5,4%. Räntabiliteten uppnådde tillfredsställande nivåer. 

Avkastningen på eget kapital uppgick till 21,6% [ 5,5] och avkastningen 

på sysselsatt kapital blev 17,4% [ 7,7]. 

Resultatet efter finansiella poster i Sverige steg från 11 till 

89 MSEK. En förbättrad produktmix samt stärkta marginaler på folkölet 

förklarar del av vinstökningen. Ett gynnsamt sommarväder 

bidrog också. Samtidigt har kostnaderna hållits nere till följd av 

rationaliseringsprogrammen. 

I Norge minskade resultatet något till 11 MSEK [ 12] trots en positiv 

faktureringsutveckling. Främsta skälet är att priserna sjunkit. 

FRAMTIDA UTVECKLING 

Målsättningen för Spendrups är att växa inom produktavsnitten öl 

och vatten. Företaget räknar med att öka faktureringen inom dessa 

segment under 1998. Samtidigt sjunker priserna på 

den svenska marknaden till följd av överkapacitet. 

Positiva effekter av rationaliseringarna beräknas 

43 

helt eller delvis uppväga prispressen. Det kan dock 

INVESTERINGAR 

Investeringar under året uppgår till 106 MSEK [336]. Häri ingår finansiell 

leasing med 36 MSEK. 29 MSEK avser investeringar i produktionen 

såsom bl.a. en ny burktappningsmaskin och en ångpanna i 

Vårby samt en läskedrycksmixer i Grängesberg. I beloppet ingår 

även delar av flasksorteringsanläggningen, som tas i bruk under 

1998. Investeringar i datasystem uppgår till ca 10 MSEK. Utvecklingskostnader 

för att anpassa företagets datorer och processorer 

till milleniumskiftet kommer att belasta 1998. 

Investeringar i Norge uppgick till 21 MSEK [27]. 

FINANSIELL STÄLLNING 

Kassaflödet från rörelsen stärktes och uppgick till 193 MSEK [149]. 

Förbättringen beror på det goda resultatet. Med undantag för 1996 

då Vårbyfastigheten förvärvades, har kassaflödena den senaste 

femårsperioden mer än väl täckt investeringsbehovet. 

Balansomslutningen har ökat med 32 MSEK till 1 310 MSEK [ 1 278] 

varav det egna kapitalet har ökat med 57 MSEK och uppgår till 

364 MSEK. Soliditeten har följaktligen stärkts och är 29,5% [ 25,7]. 

Målsättningen på 30% beräknas nås under 1998. Skuldsättningsgraden 

har sjunkit till 0,90 [ 1,41]. Räntebärande skulder uppgår till

320 MSEK [ 421]. Räntetäckningsgraden ökade till 5,2 vilket är det 

högsta värdet under den senaste femårsperioden. Den totala kreditramen 

har ökat till 793 MSEK [ 707] varav 493 MSEK är outnyttjade. 

Kassalikviditeten har minskat något och uppgår till 93% [ 96]. 

Balanslikviditeten är oförändrat 120%. 

Som framgår av Not 24 har Skattemyndigheten aktualiserat 

frågan om ölskatt på vissa exportleveranser under åren 1993-94 men 

något yrkande har ej framställts. 

MODERBOLAGET 

Nettoomsättningen exklusive dryckesskatter i moderbolaget uppgick 

till 1 771 MSEK [1 626] och resultatet efter finansiella poster har 

ökat till 94 MSEK [12]. Investeringarna under året uppgick till 

50 MSEK [86]. Kassaflödet från rörelsen stärktes och uppgick till 

147 MSEK [97]. 

UTDELNING 

Styrelsens förslag till utdelning är 1,70 SEK per aktie. Därtill föreslås 

en extra utdelningsbonus på 0,30 SEK med anledning av 

Spendrups 100-årsjubileum, alltså sammanlagt 2,00 SEK per aktie 

eller totalt 19 MSEK [14]. Detta motsvarar 27% av vinsten efter schablonskatt. 

Målsättningen är att över åren minst dela ut 25% av 

vinsten efter schablonskatt. Under de senaste fem åren har utdelningen 

i genomsnitt motsvarat 30% av vinsten efter schablonskatt. 

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION 

Enligt Spendrups Bryggeri AB:s [publ] balansräkning står följande 

vinstmedel till bolagsstämmans förfogande: 

Balanserad vinst 

19 717 KSEK 

Årets vinst 

58 499 KSEK 

78 216 KSEK 

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen 

disponeras så: 

att på de utdelningsberättigade 9 512 447 aktierna 

utdelas SEK 2,00 per aktie 

19 025 KSEK 

att i ny räkning överföres 

59 191 KSEK 

78 216 KSEK 

Koncernens fria egna kapital enligt koncernbalansräkningen uppgår 

till 92 559 KSEK. Någon avsättning till bundna fonder föreslås ej. 

Stockholm den 16 mars 1998 

Rolf Ängfors 

Ordförande 

Åke Modig Jan Sparr Ulf Spendrup Cecilia Stegö-Chilò Krister Wallin 

Jens Spendrup Ivan Eriksson Bo-Leo Andersson 

Verkställande direktör Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant 

Vår revisionsberättelse har avgivits den 19 mars 1998 

Bertil Edlund 

Auktoriserad revisor 

Peter Büman 

Auktoriserad revisor 

44

RESULTATRÄKNINGAR, MSEK 

KONCERNEN 

MODERBOLAGET 

1997 1996 1997 1996 

NETTOOMSÄTTNING ................................................................................................................................ 2 811,9......................2 822,3 ....................2 313,8......................2 421,1 

DRYCKESSKATT ............................................................................................................................................-801,9 ......................-989,6 ......................-542,4 ......................-795,1 

NETTOOMSÄTTNING EXKLUSIVE DRYCKESSKATTER, NOT 2 ......................................................2 010,0 ....................1 832,7 ....................1 771,4......................1 626,0 

KOSTNAD FÖR SÅLDA VAROR, NOT 25 ..............................................................................................-1 081,9 ....................-1 048,2 ......................-966,1 ......................-925,4 

BRUTTORESULTAT ........................................................................................................................................928,1 ........................784,5 ........................805,3 ........................700,6 

FÖRSÄLJNINGSKOSTNADER ....................................................................................................................-679,5 ......................-629,3 ......................-575,4 ......................-538,2 

ADMINISTRATIONSKOSTNADER ..............................................................................................................-133,6 ......................-117,6 ......................-117,2 ......................-130,5 

ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER ..........................................................................................................................5,3 ............................7,6 ............................5,0 ............................7,2 

ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER ....................................................................................................................-1,5 ..........................-3,1 ..........................-1,3 ..........................-2,7 

RÖRELSERESULTAT, NOT 3, 27 ..................................................................................................................118,8 ..........................42,1 ........................116,4 ..........................36,4 

RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR 

RESULTAT FRÅN ANDELAR I DOTTERBOLAG, NOT 4 ................................................................................– ..............................– ..........................-4,6 ..........................-4,6 

RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER, NOT 5..............................................................5,8 ............................6,1 ............................3,1 ............................2,3 

RÄNTEKOSTNADER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER....................................................................-24,1 ........................-25,1 ........................-21,3 ........................-21,8 

SUMMA RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR ................................................................-18,3 ........................-19,0 ........................-22,8 ........................-24,1 

RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER ..............................................................................................100,5 ..........................23,1 ..........................93,6 ..........................12,3 

BOKSLUTSDISPOSITIONER, NOT 6 ................................................................................................................– ..............................– ..........................-8,7 ............................5,0 

SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT, NOT 7 ........................................................................................................-30,0 ..........................-4,9 ........................-26,4 ..........................-4,5 

ÅRETS RESULTAT ............................................................................................................................................70,5 ..........................18,2 ..........................58,5 ..........................12,8 

45

BALANSRÄKNINGAR, MSEK 

KONCERNEN 

MODERBOLAGET 


TILLGÅNGAR 

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR, NOT 8 

VARUMÄRKEN ..................................................................................................................................................17,8 ..........................20,7 ..........................15,4 ..........................18,3 

GOODWILL ..........................................................................................................................................................8,1 ..........................10,7 ..............................–................................– 

..............................................................................................................................................................................25,9 ..........................31,4 ..........................15,4 ..........................18,3 

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

BYGGNADER OCH MARK, NOT 9 ..............................................................................................................455,8 ........................474,0 ........................134,6 ........................143,2 

MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR, NOT 10, 26 ..................................................262,4 ........................274,4 ........................216,7 ........................231,0 

INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER, NOT 11, 26 ..........................................................110,2 ..........................78,4 ..........................49,8 ..........................43,8 

PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR, NOT 12 ..................................................................................................20,8 ..........................16,3 ..........................20,8 ..........................16,3 

............................................................................................................................................................................849,2 ........................843,1 ........................421,9 ........................434,3 

FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

AKTIER I DOTTERBOLAG, NOT 13....................................................................................................................– ..............................– ........................106,9 ........................111,6 

FORDRINGAR HOS DOTTERBOLAG, NOT 14 ................................................................................................– ..............................– ........................237,6 ........................248,2 

ANDRA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR, NOT 15 ......................................................................................11,6 ..........................10,2 ............................0,0 ............................0,1 

..............................................................................................................................................................................11,6 ..........................10,2 ........................344,5 ........................359,9 

SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR ......................................................................................................886,7 ........................884,7 ........................781,8 ........................812,5 

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 

VARULAGER 

RÅVAROR OCH FÖRNÖDENHETER ............................................................................................................48,8 ..........................37,3 ..........................44,3 ..........................32,7 

VAROR UNDER TILLVERKNING ......................................................................................................................8,7 ............................8,4 ............................8,0 ............................7,8 

FÄRDIGA VAROR OCH HANDELSVAROR ..................................................................................................52,5 ..........................49,5 ..........................45,8 ..........................44,7 

............................................................................................................................................................................110,0 ..........................95,2 ..........................98,1 ..........................85,2 

KORTFRISTIGA FORDRINGAR 

KUNDFORDRINGAR ......................................................................................................................................232,7 ........................219,4 ........................180,6 ........................170,7 

ÖVRIGA FORDRINGAR ....................................................................................................................................17,4 ............................0,4 ..........................17,1 ............................2,2 

FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER, NOT 16 ................................................59,1 ..........................60,4 ..........................50,5 ..........................53,8 

............................................................................................................................................................................309,2 ........................280,2 ........................248,2 ........................226,7 

KASSA OCH BANK ............................................................................................................................................3,9 ..........................17,4 ............................0,4 ............................7,6 

SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR ......................................................................................................423,1 ........................392,8 ........................346,7 ........................319,5 

SUMMA TILLGÅNGAR ................................................................................................................................1 309,8 ....................1 277,5 ....................1 128,5......................1 132,0 

46

KONCERNEN 

MODERBOLAGET 


EGET KAPITAL OCH SKULDER 

EGET KAPITAL, NOT 17 

BUNDET EGET KAPITAL 

AKTIEKAPITAL ..................................................................................................................................................95,1 ..........................95,1 ..........................95,1 ..........................95,1 

RESERVFOND ........................................................................................................................................................– ..............................– ..........................27,0 ..........................27,0 

BUNDNA RESERVER......................................................................................................................................175,9 ........................168,5 ..............................–................................– 

............................................................................................................................................................................271,0 ........................263,6 ........................122,1 ........................122,1 

FRITT EGET KAPITAL 

BALANSERAD VINST ......................................................................................................................................22,1 ..........................24,8 ..........................19,7 ..........................20,7 

ÅRETS RESULTAT ............................................................................................................................................70,5 ..........................18,2 ..........................58,5 ..........................12,8 

..............................................................................................................................................................................92,6 ..........................43,0 ..........................78,2 ..........................33,5 

SUMMA EGET KAPITAL ................................................................................................................................363,6 ........................306,6 ........................200,3 ........................155,6 

OBESKATTADE RESERVER, NOT 18 ................................................................................................................ – ..............................– ........................234,1 ........................225,4 

AVSÄTTNINGAR 

AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER ................................................................................................................4,7 ............................4,4 ..............................–................................– 

AVSÄTTNINGAR FÖR SKATTER, NOT 19....................................................................................................87,8 ..........................87,9 ..............................–................................– 

AVSÄTTNINGAR FÖR PANTSKULDER ......................................................................................................102,5 ..........................85,8 ..........................76,4 ..........................61,5 

............................................................................................................................................................................195,0 ........................178,1 ..........................76,4 ..........................61,5 

LÅNGFRISTIGA SKULDER 

CHECKRÄKNINGSKREDIT, NOT 20 ................................................................................................................5,3 ..........................27,1 ............................4,8 ..........................19,4 

ÖVRIGA SKULDER TILL KREDITINSTITUT, NOT 21 ..............................................................................311,8 ........................375,5 ........................258,3 ........................345,1 

SKULDER TILL DOTTERBOLAG, NOT 21 ........................................................................................................– ..............................– ............................2,1 ............................2,0 

ÖVRIGA SKULDER..............................................................................................................................................4,1 ............................4,1 ............................0,0 ............................0,0 

............................................................................................................................................................................321,2 ........................406,7 ........................265,2 ........................366,5 

KORTFRISTIGA SKULDER 

SKULDER TILL KREDITINSTITUT ..................................................................................................................8,7 ..........................26,7 ............................8,7 ..........................26,7 

LEVERANTÖRSSKULDER..............................................................................................................................155,2 ........................123,8 ........................145,4 ........................111,7 

SKATTESKULDER ............................................................................................................................................20,7 ............................6,1 ..........................12,9 ............................0,0 

DRYCKESSKATTESKULD ................................................................................................................................76,3 ..........................85,9 ..........................51,5 ..........................65,7 

ÖVRIGA SKULDER............................................................................................................................................62,8 ..........................46,0 ..........................47,3 ..........................35,2 

UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER, NOT 22..............................................106,3 ..........................97,6 ..........................86,7 ..........................83,7 

............................................................................................................................................................................430,0 ........................386,1 ........................352,5 ........................323,0 

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER ..............................................................................................1 309,8 ....................1 277,5 ....................1 128,5 ....................1 132,0 

STÄLLDA SÄKERHETER, NOT 23 ..............................................................................................................527,9 ........................523,1 ........................427,0 ........................426,9 

ANSVARSFÖRBINDELSER, NOT 24................................................................................................................9,7 ............................9,9 ............................6,6 ............................7,1

KASSAFLÖDESANALYSER, MSEK 

KONCERNEN 

MODERBOLAGET 

RÖRELSEN 1997 1996 1997 1996 

RÖRELSERESULTAT ......................................................................................................................................118,8 ..........................42,1 ........................116,4 ..........................36,4 

JUSTERINGAR FÖR POSTER SOM INTE INGÅR I KASSAFLÖDET 

AVSKRIVNINGAR ............................................................................................................................................105,6 ..........................88,9 ..........................65,1 ..........................60,1 

RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER............................................................................5,8 ............................6,1 ............................3,1 ............................2,3 

RÄNTEKOSTNADER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER....................................................................-24,1 ........................-25,1 ........................-21,3 ........................-21,8 

BETALD INKOMSTSKATT ..............................................................................................................................-30,0 ..........................-4,9 ........................-26,4 ..........................-4,5 

KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN FÖRE FÖRÄNDRINGAR AV RÖRELSEKAPITAL ........................176,1 ........................107,1 ........................136,9 ..........................72,5 

FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL 

VARULAGER......................................................................................................................................................-14,8 ............................6,7 ........................-12,9 ............................6,7 

KORTFRISTIGA FORDRINGAR ....................................................................................................................-29,0 ..........................60,5 ........................-21,5 ..........................63,9 

KORTFRISTIGA SKULDER..............................................................................................................................43,9 ........................-30,4 ..........................29,5 ........................-46,3 

AVSÄTTNINGAR FÖR PANTSKULDER MM ................................................................................................16,9 ............................4,8 ..........................14,9 ..........................-0,3 

KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN ................................................................................................................193,1 ........................148,7 ........................146,9 ..........................96,5 

INVESTERINGAR 

FÖRÄNDRING I IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR ............................................................-0,6 ..........................-1,2 ..............................–................................- 

FÖRÄNDRING I MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR ............................................................-105,5 ......................-335,0 ........................-49,7 ........................-86,4 

TILLÄGGSKÖPESKILLING FÖR DOTTERBOLAG ..........................................................................................– ..........................-9,5 ..............................– ..............................– 

FÖRÄNDRING AV AKTIER I DOTTERBOLAG..................................................................................................– ..............................– ..............................– ..........................14,9 

KOSTNAD FÖR INVESTERING I FÖRHYRDA ANLÄGGNINGAR ................................................................– ............................3,7 ..............................– ............................3,7 

KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSAKTIVITETER ............................................................................-106,1 ......................-342,0 ........................-49,7 ........................-67,8 

KASSAFLÖDE FÖRE FINANSIELLA AKTIVITETER ..................................................................................87,0 ......................-193,3 ..........................97,2 ..........................28,7 

FINANSIERING 

FÖRÄNDRING AV LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR ....................................................................................-1,4 ............................1,0 ..........................10,6 ......................-232,7 

FÖRÄNDRING AV AKTIER OCH ANDELAR......................................................................................................– ............................0,2 ..............................– ............................0,1 

FÖRÄNDRING AV UPPLÅNING ....................................................................................................................-85,5 ........................211,6 ......................-101,2 ........................217,5 

OMRÄKNINGSDIFFERENS................................................................................................................................0,2 ............................0,1 ..............................– ..............................– 

UTBETALD UTDELNING ................................................................................................................................-13,8 ........................-13,8 ........................-13,8 ........................-13,8 

KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIELLA AKTIVITETER............................................................................................-100,5 ........................199,1 ......................-104,4 ........................-28,9 

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL ............................................................................................................-13,5 ............................5,8 ..........................-7,2 ..........................-0,2 

LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS BÖRJAN ........................................................................................................17,4 ..........................11,6 ............................7,6 ............................7,8 

LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT ................................................................................................................3,9 ..........................17,4 ............................0,4 ............................7,6 

48

NOTER TILL BOKSLUTEN 

NOT 1 REDOVISNINGS OCH VÄRDERINGSPRINCIPER 

[Gemensamma för moderbolaget och koncernen] 

Årsredovisningen upprättas enligt den fr.o.m 1 januari 1997 gällande årsredovisningslagen. 

Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med Bokföringsnämndens 

[ BFN] och Redovisningsrådets [ RR], rekommendationer och uttalanden. 

KONCERNREDOVISNING 

Koncernredovisning upprättas enligt RR:s Rekommendation nr 1. I koncernredovisningen 

ingår dotterbolag där moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50% av rösterna. 

Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagens 

egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas 

verkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncernens egna kapital ingår härigenom 

endast den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet. 

Om det koncernmässiga anskaffningsvärdet för aktierna överstiger det i förvärvsanalysen 

upptagna värdet av bolagets nettotillgångar, redovisas skillnaden som koncernmässig 

goodwill. 

Dagskursmetoden tillämpas för omräkning av bokslut för utländska dotterbolag, vilket 

innebär att tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs. Samtliga poster i 

resultaträkningen omräknas till årets genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser förs direkt 

till koncernens egna kapital. 

Internvinster inom koncernen elimineras i sin helhet. 

Latent skatt avseende obeskattade reserver, samt skillnad i värdering på koncern- och 

bolagsnivå, redovisas som latent skattefordran respektive latent skatteskuld. Latent 

skatt hänförlig till årets bokslutsdispositioner ingår i koncernens skattekostnad. 

FORDRINGAR 

Fordringar upptas till det belopp som efter individuell bedömning beräknas bli betalt. 

FORDRINGAR OCH SKULDER I UTLÄNDSK VALUTA 

Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas i enlighet med BFN:s Rekommendation 

nr 7 till balansdagens kurs. Eventuella vinster på långfristiga fordringar och skulder 

avsätts till valutakursreserv. I de fall valutasäkringsåtgärd genomförts, t.ex. terminssäkring, 

används terminskursen. 

VARULAGER 

Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut principen, till det lägsta av 

anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Inkurransrisken har därvid 

beaktats. 

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

Immateriella och materiella anläggningstillgångar redovisas till det ursprungliga anskaffningsvärdet 

och skrivs av systematiskt över den beräknade ekonomiska livslängden. 

Följande avskrivningsprocentsatser tillämpas: 

% per år 

ADB-utrustning ......................................................................................................20-33% 

Restaurangutrustning ................................................................................................20% 

Distributionsbilar ........................................................................................................14% 

Varumärken ................................................................................................................10% 

Maskiner- och byggnadsinventarier............................................................................10% 

Koncerngoodwill ....................................................................................................10-20% 

Tankar och brygghusutrustning ....................................................................................5% 

Markanläggningar ........................................................................................................5% 

Byggnader ................................................................................................................4-5% 

LEASING 

Leasade tillgångar som är att hänföra till finansiell leasing, förutom avtal av mindre värde, 

har för avtal ingångna fr.o.m. den 1 januari 1997, redovisats enligt RR:s Rekommendation 

nr 6. Dessa tillgångar redovisas som materiella anläggningstillgångar i koncernbalansräkningen 

och skrivs av i enlighet med principer för anläggningstillgångar i övrigt. 

Framtida leasingutgifter redovisas som skuld. Leasingavgiften reducerar, efter avdrag för 

ränta, den redovisade skulden. 

PANTSKULDER OCH RETUREMBALLAGE 

Pantskuld avser åtaganden för eventuell framtida inlösen av ölfat och backar. 

Pantskulden för moderbolaget beräknas som åtagandet för framtida inlösen, minskat 

med värdet av backar i lager. Lager av flaskemballage upptas inte till något värde. 

Beräknade pantskulder för backar och fat redovisas i särskild post bland avsättningar. 

Merparten av bolagets backar hyrs av Svenska Bryggareföreningen. Egna backar 

redovisas som anläggningstillgångar med en avskrivningstid på 5-10 år. 

I enlighet med norsk redovisningspraxis redovisar det norska dotterbolaget del av 

nyinköpt flaskemballage som anläggningstillgångar med en avskrivningstid på 5 år. 

Pantskuld redovisas även för flaskemballage. 

Backar redovisas som anläggningstillgångar med en avskrivningstid på 5 år. 

NOT 2 NETTOOMSÄTTNING EXKLUSIVE DRYCKESSKATTER FÖRDELAT PÅ 

GEOGRAFISKA MARKNADER 

Nettoomsättningen exklusive dryckesskatter fördelar sig enligt följande: 

KONCERNEN 

MODERBOLAGET 


Sverige ..................................................1 751,0..............1 609,2 ................1 752,2 ............1 608,1 

Norge ......................................................239,8................205,6 ..........................– ......................– 

Övriga marknader......................................19,2..................17,9......................19,2..................17,9 

Summa ..................................................2 010,0..............1 832,7 ................1 771,4 ............1 626,0 

NOT 3 AVSKRIVNINGAR 

Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar uppgår i koncernen till 

105,6 MSEK [88,9] och i moderbolaget till 65,1 MSEK [60,1]. 

NOT 4 RESULTAT FRÅN ANDELAR I DOTTERBOLAG 

MODERBOLAGET 

1997 1996 

Nedskrivning av aktier i dotterbolag ....................................................................4,6....................4,6 

NOT 5 RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER 

KONCERNEN 

MODERBOLAGET 


Räntor ......................................................................5,5 ....................5,6 ........................2,8 ....................1,8 

Kursdifferenser ......................................................0,3 ....................0,5 ........................0,3 ....................0,5 

Summa ....................................................................5,8 ....................6,1 ........................3,1 ....................2,3 

NOT 6 BOKSLUTSDISPOSITIONER 

MODERBOLAGET 


Skillnad mellan bokförda avskrivningar 

och avskrivningar enligt plan ............................................................................11,2 ....................7,3 

Återföring av skatteutjämningsfond ......................................................................3,2 ....................3,2 

Förändring av periodiseringsfond........................................................................-23,1 ..................-5,5 

Summa..........................................................................................................................-8,7 ....................5,0 

Varumärken skrivs av över 10 år med hänvisning till att det rör sig om starka varumärken 

med lång livslängd.

NOT 7 SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT 

KONCERNEN 

MODERBOLAGET 


Betald skatt ..........................................................30,0 ....................8,7 ......................26,4 ....................4,5 

Latent skatt ............................................................0,0 ..................-3,8 ..........................– ......................– 

Summa ..................................................................30,0 ....................4,9 ......................26,4 ....................4,5 

NOT 8 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

KONCERNEN 

MODERBOLAGET 

VARUMÄRKEN 1997 1996 1997 1996 

Ingående anskaffningsvärde............................31,7 ..................31,2 ......................29,2 ..................17,0 

Årets anskaffning ..................................................0,6 ....................0,5 ..........................– ......................– 

Överfört i samband med fusion ..........................– ......................– ..........................– ..................12,2 

Utgående ackumulerade 

anskaffningsvärden ............................................32,3 ..................31,7 ......................29,2 ................29,2 

Ingående avskrivningar....................................-11,0 ..................-8,2 ....................-10,9 ..................-8,2 

Årets avskrivningar ............................................-3,5 ..................-2,8 ......................-2,9 ..................-2,7 


avskrivningar ......................................................-14,5 ................-11,0 ....................-13,8 ................-10,9 

Utgående planenligt 

restvärde ..............................................................17,8 ..................20,7 ......................15,4 ..................18,3 

KONCERNEN 

GOODWILL 1997 1996 

Ingående anskaffningsvärde ..................................................................................14,5 ....................4,4 

Årets anskaffning ............................................................................................................– ....................0,5 

Justering för tilläggsköpeskilling................................................................................– ....................9,6 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden ..................................................14,5 ..................14,5 

Ingående avskrivningar ............................................................................................-3,8 ..................-1,2 

Årets avskrivningar ....................................................................................................-2,6 ..................-2,6 

Utgående ackumulerade avskrivningar ..............................................................-6,4 ..................-3,8 

Utgående planenligt restvärde ................................................................................8,1 ..................10,7 

NOT 9 BYGGNADER OCH MARK 

KONCERNEN 

MODERBOLAGET 


Ingående anskaffningsvärde..........................552,0 ................294,6 ....................207,0 ................192,7 

Inköp ........................................................................1,7 ................257,3 ........................0,1 ....................1,6 

Försäljningar och utrangeringar ......................-1,2 ..................-0,3 ......................-1,2 ..................-0,3 

Omklassificeringar/överfört vid fusion ..........-0,4 ......................– ......................-0,4 ..................13,0 

Omräkningsdifferenser ........................................0,0 ....................0,4 ..........................– ......................– 


anskaffningsvärden ..........................................552,1 ................552,0 ....................205,5 ................207,0 

NOT 10 MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR 

KONCERNEN 

MODERBOLAGET 



Inköp ......................................................................37,5 ..................41,3 ......................24,0 ..................39,4 

Försäljningar och utrangeringar ..........................– ..................-2,1 ..........................– ................ -2,1 

Omklassificeringar/överfört vid fusion ..............– ....................8,4 ..........................– ..................20,6 




Ingående avskrivningar..................................-381,6 ..............-331,1 ..................-263,7 ..............-218,9 

Försäljningar och utrangeringar ..........................– .................. 1,5 ..........................– ....................1,5 

Omklassificeringar/överfört vid fusion ..............–.................. -4,3 ..........................– ..................-9,7 

Årets avskrivningar ..........................................-49,7 ................-47,5 ....................-38,3 ................-36,6 

Omräkningsdifferenser ......................................-0,1 ..................-0,2 ..........................– ......................– 


avskrivningar ....................................................-431,4 ..............-381,6 ..................-302,0 ..............-263,7 

Utgående planenligt restvärde......................262,4 ................274,4 ....................216,7 ..............231,0 

NOT 11 INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER 

KONCERNEN 

MODERBOLAGET 



Inköp ......................................................................63,7 ..................31,1 ......................22,5 ..................10,4 

Försäljningar och utrangeringar ....................-34,8 ..................-3,8 ....................-33,9 ..................-3,1 

Omklassificeringar................................................0,4 ....................2,3 ........................0,4 ....................2,3 




Ingående avskrivningar..................................-132,0 ..............-107,6 ....................-90,3 ................-76,9 

Försäljningar och utrangeringar ....................33,4 ....................1,9 ....................33,4 ....................1,9 

Omklassificeringar ..................................................– ..................-1,5 ..........................– ..................-1,5 

Årets avskrivningar ..........................................-31,0 ................-24,5 ....................-16,4 ................-13,8 

Omräkningsdifferenser ......................................-0,3 ..................-0,3 ..........................– ......................– 


avskrivningar ....................................................-129,9 ..............-132,0 ....................-73,3 ................-90,3 

Utgående planenligt restvärde......................110,2 ..................78,4 ......................49,8 ................43,8 

NOT 12 PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR 

KONCERNEN 

MODERBOLAGET 


Ingående balans..................................................16,3 ..................13,4 ......................16,3 ..................13,4 

Under året nedlagda kostnader......................30,0 ..................32,7 ......................30,0 ..................32,7 

Under året genomförda 

omfördelningar ..................................................-25,5 ................-29,8 ....................-25,5 ................-29,8 

Utgående balans ................................................20,8 ..................16,3 ......................20,8 ..................16,3 

Ingående avskrivningar....................................-78,0 ................-65,7 ....................-63,8 ................-54,2 

Försäljningar och utrangeringar ......................0,4 ....................0,1 ........................0,4 ....................0,1 

Omklassificeringar/överfört vid fusion ..............– ......................– ..........................– ..................-2,6 

Årets avskrivningar ..........................................-18,7 ................-12,2 ......................-7,5 ..................-7,1 

Omräkningsdifferenser ..........................................–.................. -0,2 ..........................– ......................– 

Utgående ackumulerade avskrivningar ......-96,3 ................-78,0 ....................-70,9 ................-63,8 

Utgående planenligt restvärde......................455,8 ................474,0 ....................134,6 ................143,2 

Bokfört värde fastigheter i Sverige..............430,7 ................449,4 ....................134,6 ................143,2 

Taxeringsvärden fastigheter i Sverige ........223,4 ................224,6 ......................54,8 ..................55,5 

NOT 13 AKTIER I DOTTERBOLAG 

Kapitalandel Antal aktier Bokfört värde 

Christianssands 

Bryggeri AS ..........................................................100%............................20 000................................34,9 

Mariestads Bryggeri AB ....................................100% ................................420..................................0,4 

AB Risingsbo Ångbryggeri ..............................100%............................10 000..................................1,5 

AB Wårby Bryggerier ........................................100%............................80 000................................70,1 

Spendrups International AB ......................100% .............................................................................. 

Brinus AB ........................................................100% .............................................................................. 

Summa ................................................................................................................................................106,9 

Nådhammar, på vilken verkställande direktören har tjänstebostad, är bokförd till ett 

sammanlagt värde av 12 MSEK. 

50

FORTS NOT 13 

Uppgifter om dotterbolagens organisationsnummer och säte 

Org. nr. 

Säte 

Christianssands Bryggeri AS..................................940185-653 ..............Kristiansand, Norge 

Mariestads Bryggeri AB ........................................556000-5919..............................Mariestad 

AB Risingsbo Ångbryggeri....................................556019-2055......................Smedjebacken 

AB Wårby Bryggerier ............................................556035-0620 ............................Stockholm 

Spendrups International AB ..............................556031-1333 ............................Stockholm 

Brinus AB ..........................................................556078-7011..............................Huddinge 

Moderbolagets innehav av aktier i två intressebolag har inte beaktats i koncernredovisningen 

då bolagen ej är väsentliga för koncernen och då bolagen är under avveckling. 

NOT 14 FORDRINGAR HOS DOTTERBOLAG 

MODERBOLAGET 


Ingående balans ......................................................................................................248,2 ................14,8 

Omföring vid fusion........................................................................................................– ................-11,3 

Utlåning till dotterbolag ................................................................................................–................250,0 

Årets amortering ......................................................................................................-10,6 ..................-5,3 

Utgående balans......................................................................................................237,6................248,2 

Fordringar och skulder mellan koncernbolag har inte räntebelastats. 

NOT 15 ANDRA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR 

KONCERNEN 

MODERBOLAGET 


Ingående balans ................................................10,2..................10,3 ......................0,1....................0,1 

Inköp ........................................................................1,4 ......................– ..........................– ......................– 

Försäljningar..............................................................– ..................-0,1 ......................-0,1 ......................– 

Utgående balans ................................................11,6 ..................10,2 ........................0,0 ....................0,1 

NOT 18 OBESKATTADE RESERVER 

MODERBOLAGET 


Ackumulerad skillnad mellan bokförda avskrivningar 

och avskrivningar utöver plan 

Maskiner och inventarier ................................................................................172,4 ................183,2 

Byggnader ..............................................................................................................6,8 ....................7,2 

Skatteutjämningsreserv ............................................................................................9,6 ..................12,8 

Periodiseringsfond ....................................................................................................45,3 ..................22,2 

Summa ......................................................................................................................234,1 ................225,4 

NOT 19 LATENT SKATT 

Årets latenta skatt, 0 MSEK [3,8], redovisas som skatt på årets resultat i koncernresultaträkningen. 

Av årets förändring av latent skatt är -2,4 MSEK [1,4] hänförligt till förändring i 

obeskattade reserver. 

Latent skatteskuld i koncernen uppgår till 87,8 MSEK [87,9] och redovisas i posten 

Avsättningar för skatter. Av koncernens latenta skatteskuld avser 72,8 MSEK [70,7] skatt på 

obeskattade reserver. 

NOT 20 CHECKRÄKNINGSKREDIT 

Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår i koncernen till 119,4 MSEK [119,2] och i 

moderbolaget till 99,0 MSEK [98,9]. 

NOT 21 LÅNGFRISTIGA SKULDER 

Nedan anges den del av långfristiga skulder som förfaller till betalning senare än fem år 

efter balansdagen. 

KONCERNEN 

MODERBOLAGET 


Skulder till kreditinstitut ............................224,1 ................276,5 ....................203,5 ................246,1 

Skulder till dotterbolag....................................– ......................– ........................2,1 ....................2,0 

Summa......................................................224,1 ................276,5 ....................205,6 ................248,1 

NOT 16 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER 

KONCERNEN 

MODERBOLAGET 


Förutbetalda hyror och leasing ......................12,3 ..................10,7 ......................12,3 ..................10,7 

Aktiverade marknadsbidrag ............................30,6 ..................32,1 ......................23,4 ..................27,5 

Övriga poster ......................................................16,2 ..................17,6 ......................14,8 ..................15,6 

Summa ..................................................................59,1 ..................60,4 ......................50,5 ..................53,8 

NOT 17 FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL 

KONCERNEN Aktiekapital Bundna Fritt 

reserver eget kapital 

Belopp vid årets ingång......................................95,1..............................168,9 .............................. 42,6 

Förändring av omräkningsdifferens......................– ....................................– ................................0,2 

Förskjutningar mellan 

bundet och fritt eget kapital .................................. – ................................ 7,0 ................................-7,0 

Utdelning......................................................................– ....................................– ..............................-13,8 

Årets resultat ..............................................................– ....................................–................................70,6 

Belopp vid årets utgång ....................................95,1..............................175,9................................92,6 

MODERBOLAGET Aktiekapital Reserv- Fritt 

fond eget kapital 

Belopp vid årets ingång......................................95,1................................27,0................................33,5 

Utdelning......................................................................– ....................................– ..............................-13,8 

Årets resultat ..............................................................– ....................................–................................58,5 

Belopp vid årets utgång ....................................95,1................................27,0 .............................. 78,2 

Aktiekapitalet består av 1 202 688 st A-aktier à 10 SEK och 8 309 759 st B-aktier à 10 SEK. 

NOT 22 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER 

KONCERNEN 

MODERBOLAGET 


Upplupna sociala avgifter 

och lönekostnader..............................................70,8 ..................66,2 ......................59,0 ..................56,6 

Upplupna räntekostnader ..................................2,9 ....................9,7 ........................2,9 ....................9,5 

Övriga poster ......................................................32,6 ..................21,7 ......................24,8 ..................17,6 

Summa ................................................................106,3 ..................97,6 ......................86,7 ..................83,7 

NOT 23 STÄLLDA SÄKERHETER 

KONCERNEN 

MODERBOLAGET 


Avseende skuld till kreditinstitut: 

Företagsinteckningar ................................267,7 ................262,4 ....................260,0 ................254,7 

Fastighetsinteckningar ..............................260,2 ................260,7 ......................96,9 ..................97,4 

Aktier i dotterbolag............................................– ......................– ......................70,1 ..................74,8 

Summa ställda säkerheter ............................527,9 ................523,1 ....................427,0 ................426,9 

NOT 24 ANSVARSFÖRBINDELSER 

KONCERNEN 

MODERBOLAGET 


Pensionsförpliktelser ..............................................– ......................– ........................2,8 ....................3,2 

Övriga ansvarsförbindelser................................9,7 ....................9,9 ........................3,8 ....................3,9 

Summa ansvarsförbindelser..............................9,7 ....................9,9 ........................6,6 ....................7,1 

Skattemyndigheten har i promemoria i början av 1998, med hänvisning till nytt rättsfall, 

aktualiserat frågan om ölskatt om ca 10 MSEK bort utgå på vissa exportleveranser under 

åren 1993-94. Något yrkande har ej framställts. Bolaget delar ej myndighetens preliminära 

bedömning. 

51

NOT 25 INKÖP OCH FÖRSÄLJNING MELLAN KONCERNFÖRETAG 

Årets inköp och försäljning mellan moderbolag och dotterbolag uppgår till mindre än 1% 

av moderbolagets totala inköp och försäljning. 

NOT 26 LEASING 

Utrustning som koncernen hyr genom finansiell leasing och som redovisas som materiella 

anläggningstillgångar utgörs av: 

Maskiner 

Inventarier 

Finansiell leasing 

Anskaffningsvärde........................................................................10,3................................................25,7 

Ackumulerade avskrivningar ....................................................-0,8 ................................................-2,6 

Netto efter ackumulerade avskrivningar..................................9,5................................................23,1 

Framtida betalningsåtaganden i koncernen per 31 december 1997 för leasingkontrakt fördelar 

sig enligt följande: 

Finansiell leasing Operationell leasing * 

1998 ....................................................................................................7,4................................................42,2 

1999 ....................................................................................................7,4................................................33,7 

2000 ....................................................................................................7,4................................................24,9 

2001 ....................................................................................................7,4................................................18,8 

2002 ....................................................................................................5,1................................................11,8 

2003 och senare..............................................................................0,0................................................16,1 

* Kolumnen operationell leasing innefattar även finansiell leasing med avtalsstart före 1997-01-01. 

Koncernens kostnader för leasing av tillgångar under 1997 uppgick till 47,2 MSEK [42,3]. 

NOT 27 MEDELANTAL ANSTÄLLDA, LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA 

KOSTNADER 

Medelantal anställda 


Antal Varav Antal Varav 

anställda antal män anställda antal män 

Moderbolaget 

Grängesberg ........................................................345 ..................235 ......................393 ..................268 

Stockholm..............................................................477 ..................380 ......................468 ..................375 

Göteborg ..................................................................60 ....................53 ........................64 ....................53 

Örebro ......................................................................77 ....................67 ........................31 ....................28 

Mariestad....................................................................-........................- ........................17 ....................16 

Växjö ........................................................................24 ....................22 ........................25 ....................24 

Övrigt ......................................................................191 ..................171 ......................208 ..................179 

Summa ................................................................1 174 ..................928 ....................1 206 ..................943 

Dotterbolag utomlands 

Norge ......................................................................208 ..................177 ......................190 ..................162 

Koncernen totalt ..............................................1 382 ................1 105 ....................1 396 ................1 105 

Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelseledamöter m.fl. och 

anställda: 


Styrelse och VD Övriga Styrelse och VD Övriga 

[varav tantiem o.d.] anställda [varav tantiem o.d.] anställda 

Moderbolaget ................................................5,7 ............256,7 ......................................4,3 ............258,5 

[0,9] ............................................................[–] ...................... 

Norge................................................................0,9 ..............66,6 ......................................0,7 ..............54,9 

[0,0] ............................................................[–]...................... 

Koncernen ......................................................6,6 ............223,3 ......................................5,0 ............313,4 

[0,9] ............................................................[–] ...................... 

Förmåner till ledande befattningshavare 

Styrelsen KONCERNEN MODERBOLAGET 

Totala arvoden enligt beslut på bolagsstämman ......................793 KSEK ......................630 KSEK 

– varav styrelsens ordförande erhållit ..........................................261 KSEK ......................180 KSEK 

Utöver detta har utbetalats ersättningar till styrelsens ordförande och vissa av styrelsens 

ledamöter för utfört arbete inom deras specialkompetenser. Styrelseledamöter och suppleanter 

som är anställda i koncernen har inte erhållit ersättningar eller förmåner utöver 

de som är förenade med anställningen, dock har ett inläsningsarvode på 2 000 SEK utgått 

till var och en av arbetstagarrepresentanterna för varje sammanträde. 

Företagsledningen 

Lön och tantiem har uppgått till 

– för verkställande direktören ..........................................................................2 361 KSEK 

– för vice verkställande direktören ..................................................................2 388 KSEK 

Därutöver har VD och vVD fri tjänstebil samt VD fri tjänstebostad. 

Pension till bolagets verkställande och vice verkställande direktör utgår med en grundpension 

motsvarande ITP-planens regler. Grundpensionen är intjänad vid 60 års ålder. 

Utöver grundpension utgår en utfyllnadspension med samordning uppgående till ett 

belopp om 10% av en lönesumma om högst 44,82 basbelopp. Utfyllnadspension kan utgå 

under högst 10 år från 65 års ålder eller per det år anställningen upphör och intjänas linjärt 

under 15 år från 50 års ålder. Pensionerna är delvis tryggade genom avsättning av 

medel till pensionsstiftelse. Av moderbolagets pensionskostnader avser 1,1 MSEK [1,0] VD 

och vVD. För övriga personer i företagsledningen utgår pension i enlighet med ITP-planens 

regler. 

För verkställande direktören och vice verkställande direktören gäller en uppsägningstid 

av 12 månader från respektive parts sida. En person i företagsledningen erhåller enligt 

avtal lön i 24 månader vid eventuell uppsägning från bolagets sida. Övriga personer i företagsledningen 

erhåller lön under ett år eller kortare tid vid uppsägning från bolagets sida. 

Medelantalet anställda har beräknats utifrån en årsarbetstid på 1 750 timmar. 

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 


Löner och Sociala Löner och Sociala 

andra kostnader andra kostnader 

ersättningar [varav ersättningar [varav 

pensions- 

pensionskostnader] 

kostnader] 

Moderbolaget ....................................................262,4 ................116,9 ....................262,8 ................103,3 

[12,3] ............................................[12,9] 

Dotterbolag ..........................................................67,5 ....................3,8 ......................55,6 ....................3,7 

[1,5] ..............................................[1,7] 

Koncernen ..........................................................329,9 ................120,7 ....................318,4 ................107,0 

[13,8] ............................................[14,6] 

I löner och andra ersättningar, i tabellen ovan, ingår kostnad för vinstandelssystem för 

ledningsgruppen med 2,2 MSEK [0] för moderbolaget och 2,3 MSEK [0] för koncernen. 

52

REVISIONSBERÄTTELSE 

Till bolagsstämman i 

Spendrups Bryggeri AB [publ] 

org. nr. 556079-6871 

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och 

räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning 

i Spendrups Bryggeri AB [publ] för år 1997. Det är styrelsen 

och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna 

och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om 

årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på 

grundval av vår revision. 

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed. Det innebär 

att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad 

försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen 

inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett 

urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. 

I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och 

styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt 

att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen och 

koncernredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder 

och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot 

eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot 

bolaget eller på annat sätt har handlat i strid mot aktiebolagslagen, 

årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision 

ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen 

och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med 

årsredovisningslagen, varför vi tillstyrker: 

att resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och 

för koncernen fastställs och 

att vinsten i moderbolaget disponeras enligt förslaget i förvaltningsberättelsen. 

Styrelseledamöterna och verkställande direktören har inte vidtagit 

någon åtgärd eller gjort sig skyldiga till någon försummelse som 

enligt vår bedömning kan föranleda ersättningsskyldighet mot 

bolaget varför vi tillstyrker: 

att styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas 

ansvarsfrihet för räkenskapsåret. 

Stockholm den 19 mars 1998 

Bertil Edlund 

AUKTORISERAD REVISOR, ÖHRLINGS COOPERS & LYBRAND 

53 

Peter Büman 

AUKTORISERAD REVISOR, ÖHRLINGS COOPERS & LYBRAND

FEMÅRSÖVERSIKT 

FÖRSÄLJNING 1993 1994 1995 1996 1997 

FÖRSÅLDA VOLYMER, MILJ. LITER ..............................................................................212,8 ......................263,1 ......................296,8 ......................307,3 ......................315,5 

TILLVÄXT/ÅR, % ....................................................................................................................15,7 ........................23,6 ........................12,8 ..........................3,5 ..........................2,7 

NETTOOMSÄTTNING, MSEK ............................................................................................1 923 ......................2 344 ......................2 645 ......................2 822 ......................2 812 

TILLVÄXT/ÅR, % ......................................................................................................................2,2 ........................21,9 ........................12,8 ..........................6,7 ........................-0,4 

NETTOOMSÄTTNING EXKL DRYCKESSKATT, MSEK ................................................1 233 ......................1 500 ......................1 746 ......................1 833 ......................2 010 

TILLVÄXT/ÅR, % ......................................................................................................................0,7..........................21,7 ........................16,4 ..........................5,0 ..........................9,7 

KAPITAL 

BALANSOMSLUTNING, MSEK..........................................................................................940,5 ......................945,9 ....................1 087,0 ....................1 277,5....................1 309,8 

KAPITALOMSÄTTNINGSHASTIGHET................................................................................1,52 ........................1,72 ........................1,87 ........................1,67 ........................1,63 

RÖRELSEKAPITAL, MSEK..................................................................................................-13,8 ..........................6,1 ........................23,8 ........................-7,1 ......................-25,9 

EGET KAPITAL, MSEK........................................................................................................240,8 ......................269,5 ......................302,1 ......................306,6 ......................363,6 

RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER NETTO, MSEK............................................3,5 ........................59,6 ........................63,2 ........................23,1 ......................100,5 

VINSTMARGINAL ....................................................................................................................2,3 ..........................5,4 ..........................4,8 ..........................2,6 ..........................6,2 

RÄNTABILITET 

RÄNTABILITET PÅ EGET KAPITAL, % ..............................................................................1,0 ........................16,8 ........................15,9 ..........................5,5 ........................21,6 

RÄNTABILITET PÅ SYSSELSATT KAPITAL, % ................................................................6,0 ........................16,6 ........................17,5 ..........................7,7 ........................17,4 

FINANSIERING 

SOLIDITET, % ........................................................................................................................27,6 ........................30,9 ........................30,2 ........................25,7 ........................29,5 

SKULDSÄTTNINGSGRAD ....................................................................................................1,03 ........................0,80 ........................0,62 ........................1,41 ........................0,90 

RÄNTETÄCKNINGSGRAD ......................................................................................................1,1 ..........................3,8 ..........................4,1 ..........................1,9 ..........................5,2 

INVESTERINGAR, MSEK ....................................................................................................33,8 ........................54,0 ......................106,2 ......................336,2 ......................106,1 

KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN ......................................................................................35,4 ........................94,0 ......................131,2 ......................147,6 ......................193,1 

LIKVIDITET 

KASSALIKVIDITET, % ............................................................................................................78............................85 ..........................104............................96............................93 

BALANSLIKVIDITET, % ........................................................................................................104..........................111 ..........................128 ..........................120..........................120 

PRODUKTIVITET 

ANTAL ANSTÄLLDA, ÅRSMEDELTAL ................................................................................977........................1 176 ......................1 291........................1 396 ......................1 382 

FAKTURERING PER ANSTÄLLD ......................................................................................1 262 ......................1 275 ......................1 352 ......................1 313 ......................1 454 

RESULTAT PER ANSTÄLLD, KSEK ........................................................................................4............................51............................49............................17............................73 

LITER PER ARBETAD TIMME, SVERIGE ..........................................................................127..........................136..........................137..........................130..........................135 

Omräkning i enlighet med nya årsredovisningslagen har skett för jämförelseåret 1996. 

DEFINITIONER 

KAPITALOMSÄTTNINGSHASTIGHET: Nettoomsättning exkl. dryckesskatt dividerad med 

genomsnittlig balansomslutning med avdrag för drycksskatteskuld. 

RÖRELSEKAPITAL: Omsättningstillgångar minskat med kortfristiga skulder inklusive föreslagen 

utdelning vid årets slut. 

VINSTMARGINAL: Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter i procent av nettoomsättning. 

RÄNTABILITET PÅ EGET KAPITAL: Resultat efter finansiella poster reducerat med schablonskatt 

i procent av genomsnittligt eget kapital. 

RÄNTABILITET PÅ SYSSELSATT KAPITAL: Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter i 

procent av genomsnittlig balansomslutning exklusive icke räntebärande skulder. Icke 

räntebärande skulder omfattar pantskulder, latent skatt och kortfristiga skulder exklusive 

kortfristig del av långfristiga skulder. 

SOLIDITET: Eget kapital i procent av balansomslutningen med avdrag för dryckesskatteskuld 

vid årets slut. 

SKULDSÄTTNINGSGRAD: Räntebärande skulder dividerade med eget kapital vid årets slut. 

RÄNTETÄCKNINGSGRAD: Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter dividerat med 

finansiella kostnader. 

KASSALIKVIDITET: Omsättningstillgångar inklusive outnyttjad checkräkningskredit men 

exklusive varulager i procent av kortfristiga skulder inklusive förslagen utdelning vid 

årets slut. 

BALANSLIKVIDITET: Omsättningstillgångar inklusive outnyttjad checkräkningskredit i 

procent av kortfristiga skulder inklusive föreslagen utdelning vid årets slut. 

ANTAL ANSTÄLLDA: Årsarbetstiden är beräknad till 1 750 timmar. 

FAKTURERING: Nettoomsättning exklusive dryckesskatter. 

FAKTURERING PER ANSTÄLLD: Nettoomsättning exklusive dryckesskatter/antalet anställda. 

RESULTAT PER ANSTÄLLD: Resultat efter finansiella poster/antalet anställda. 

LITER PER ARBETAD TIMME: Försåld volym dividerad med totalt antal arbetade timmar.

SPENDRUPSAKTIEN OCH ÄGARNA 

Spendrupsaktiens kursutveckling, SEK 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

84 

85 86 87 

Spendrups B 

88 

89 90 91 

Generalindex 

92 

93 

94 

95 

96 

97 

98 

Källa: Delphi Economics 

AKTIEÄGARSTRUKTUR 

% av aktie- % av 

A B kapitalet rösterna 

SPENDRUP HOLDING B.V. ........................................................................................................................1 202 688 ................1 550 700 ........................28,9 ........................66,8 

LARS MAGNUSSON OCH BOLAG ............................................................................................................................................1 012 415 ........................10,6 ..........................5,0 

ODIN FONDER ..................................................................................................................................................................................935 000 ..........................9,8 ..........................4,6 

FAMILJEN SPENDRUP ..................................................................................................................................................................772 644 ..........................8,1 ..........................3,8 

CARLSON INVESTMENT MANAGEMENT AB ............................................................................................................................290 500 ..........................3,1 ..........................1,4 

MERITA-NORDBANKEN..................................................................................................................................................................160 000 ..........................1,7 ..........................0,8 

SKANDIA ............................................................................................................................................................................................130 040 ..........................1,4 ..........................0,6 

ARAGON FONDER ............................................................................................................................................................................75 000 ..........................0,8 ..........................0,4 

NCC PENSIONSSTIFTELSE ............................................................................................................................................................50 000 ..........................0,5 ..........................0,2 

FAMILJEN ÄNGFORS ........................................................................................................................................................................45 640 ..........................0,5 ..........................0,2 

LÄNSFÖRSÄKRINGAR SÖDERMANLAND....................................................................................................................................29 500 ..........................0,3 ..........................0,1 

WASA AKTIEFONDER ......................................................................................................................................................................24 500 ..........................0,3 ..........................0,1 

UTLÄNDSKA FÖRVALTARE............................................................................................................................................................997 374 ........................10,5 ..........................4,9 

ÖVRIGA............................................................................................................................................................................................2 236 446 ........................23,5 ........................11,1 

TOTALT ............................................................................................................................................................1 202 688 ................8 309 759 ......................100,0 ......................100,0 

Källa: VPC AB Aktiebok 1997-12-30 

SPENDRUPSAKTIEN 

Spendrups B-aktier noterades i maj 1983 på OTC-listan. Från och med juli 1992 är aktien 

noterad vid Stockholms Fondbörs. Börsposten ändrades den 2 januari 1995 från 

200 aktier till 500 aktier. 

KURSUTVECKLINGEN 

Kursen vid introduktionen på OTC-listan omräknad efter emissioner var 4,79 SEK per aktie. 

Under 1997 omsattes 7 652 187 aktier, motsvarande 92% av de noterade aktierna, till ett 

värde av 444 MSEK. Årets högsta betalkurs var 76,00 SEK och den lägsta var 42,50 SEK. 

AKTIEKAPITAL 

Aktiekapitalet i Spendrups Bryggeri AB uppgick vid årsskiftet till 95,1 MSEK. Aktiens 

nominella värde är 10 SEK. 

% av aktie- % av 

Aktieslag Antal aktier kapitalet rösterna 

A [10 röster] ....................................1 202 688 ........................12,6..........................59,1 

B [1 röst] ..........................................8 309 759 ........................87,4..........................40,9 

Totalt ................................................9 512 447 ......................100,0........................100,0 

UTDELNINGSPOLITIK 

Styrelsens avsikt är att utdelningen till aktieägarna, över åren, skall uppgå till minst 25% 

av vinsten per aktie efter schablonskatt. För verksamhetsåret 1997 föreslås den totala 

utdelningen till 2,00 SEK per aktie [ 1,45] motsvarande ca 27% av årets vinst. Den föreslagna 

utdelningen uppgår till 5,23% av det egna kapitalet [4,5%]. Utdelningstillväxten 

under femårsperioden 1993-1997 blir i genomsnitt 16,1%.

AKTIEKAPITALETS UTVECKLING 

Ökning Totalt Ökning av Totalt Inbetalt 

av antalet antal aktiekapitalet aktiekapital belopp 

År Transaktion aktier aktier [ MSEK] [MSEK] [MSEK] 

INGÅENDE..............................................................................................................................................................2 000 ..........................................................2,0 ..........................2,4 

1983 ....................SPLIT 100:1............................................................................................198 000 ..................200 000 ..............................- ..........................2,0 ..............................- 

1983 ....................NYEMISSION VID INTRODUKTION PÅ OTC-LISTAN ..................110 000 ..................310 000 ..........................1,1 ..........................3,1 ........................10,0 

1984 ....................FONDEMISSION 2:1 ............................................................................620 000 ..................930 000 ..........................6,2 ..........................9,3 ..............................- 

1986 ....................NYEMISSION 1:5 ..................................................................................188 421 ................1 118 421 ..........................1,9 ........................11,2 ........................26,4 

1986 ....................OPTIONSUTNYTTJANDE ....................................................................52 182 ................1 170 603 ..........................0,5 ........................11,7 ..........................3,7 



1988 ....................FONDEMISSION 2:1..........................................................................2 530 662 ................3 795 993 ........................25,4 ........................38,0 ..............................- 

1989 ....................NYEMISSION 1:5 ..................................................................................759 198 ................4 555 191 ..........................7,6 ........................45,6 ........................60,8 

1992 ....................OPTIONSUTNYTTJANDE ..........................................................................477 ................4 555 668 ..........................0,0 ........................45,6 ..........................0,0 

1992 ....................FONDEMISSION 1:1..........................................................................4 555 668 ................9 111 336 ........................45,6 ........................91,2 ..............................- 

1992 ....................OPTIONSUTNYTTJANDE ......................................................................5 928 ................9 117 264 ..........................0,0 ........................91,2 ..........................0,4 

1992 ....................KONVERTERING AV FÖRLAGSLÅN 1986/92 ..................................395 083 ................9 512 347 ..........................3,9 ........................95,1 ........................11,9 

1994 ....................KONVERTERING AV FÖRLAGSLÅN 1989/94..........................................100 ................9 512 447 ..........................0,0 ........................95,1 ..........................0,0 

AKTIEDATA 1993 1994 1995 1996 

1997 

VINST PER AKTIE [SCHABLONSKATT], SEK..................................................................0,26 ........................4,51 ........................4,78 ........................1,75 ........................7,61 

VINST PER AKTIE [FULLSKATT], SEK..............................................................................1,06 ........................4,07 ........................4,71 ........................1,91 ........................7,42 

VINST PER AKTIE [BETALD SKATT], SEK ......................................................................-0,29 ........................5,45 ........................5,00 ........................1,51 ........................7,41 

P/E-TAL........................................................................................................................................34............................10..............................8............................32 ............................9 

EGET KAPITAL PER AKTIE, SEK ..........................................................................................24............................27............................30............................31 ..........................36 

KURS/EGET KAPITAL VID ÅRETS UTGÅNG ....................................................................1,51 ........................1,52 ........................1,17 ........................1,97 ........................1,89 

UTDELNING PER AKTIE, SEK ............................................................................................1,10 ........................1,30 ........................1,45 ........................1,45 ........................2,00 * 

DIREKTAVKASTNING VID ÅRETS UTGÅNG, % ................................................................3,0 ..........................3,2 ..........................4,1 ..........................2,4 ..........................2,9 

ÅRETS SISTA BETALKURS, SEK ......................................................................................36,50 ......................41,00 ......................35,50 ......................60,50 ......................68,50 

BÖRSVÄRDE VID ÅRETS UTGÅNG, MSEK ....................................................................347,2 ......................390,0 ......................337,7 ......................575,5 ......................651,6 

* Enligt styrelsens förslag 

DEFINITIONER 

Samtliga värden är omräknade med hänsyn till emissioner. 

VINST PER AKTIE [FULLSKATT]: Årets vinst dividerat med genomsnittligt antal aktier. 

VINST PER AKTIE [BETALD SKATT]: Resultat efter finansiella poster med avdrag för betald skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier. 

P/E-TAL: Börskurs vid årets utgång i relation till vinst [fullskattebelastad] per genomsnittligt antal aktier. 

EGET KAPITAL PER AKTIE: Eget kapital minskat med föreslaget utdelningsbelopp dividerat med antal aktier vid årets utgång. 

AKTIEFÖRDELNING 

Antal aktier per ägare Antal aktieägare Antal aktier % av alla aktier 

1-200 ........................................................................................................................................................................................................6 026 ..................376 029 ..........................4,0 

201-1 000 ..................................................................................................................................................................................................1 579 ..................865 955 ..........................9,0 

1 001-10 000 ................................................................................................................................................................................................372 ................1 044 511 ........................11,0 

10 001-100 000 ..............................................................................................................................................................................................22 ..................759 338 ..........................8,0 

FLER ÄN 100 000 ..........................................................................................................................................................................................12 ................6 466 614 ........................68,0 

TOTALT ......................................................................................................................................................................................................8 011 ................9 512 447 ......................100,0 

Källa: VPC AB Aktiebok 1997-12-30

SPENDRUPS BRYGGERI AB

SPENDRUPS Ã RSREDOVISNING 1997

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

SPENDRUPS ÃRSREDOVISNING 1997