Verksamhetsberättelse 2000 - Cerum - Umeå universitet
28.01.2015 • Views
Share Embed Flag

Verksamhetsberättelse 2000 - Cerum - Umeå universitet

Verksamhetsberättelse 2000 - Cerum - Umeå universitet

Verksamhetsberättelse 2000 - Cerum - Umeå universitet

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
cerum.umu.se

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

START NOW

UMEÅ UNIVERSITET<br />

CERUM<br />

Centrum för regionalvetenskap<br />

UMEÅ UNIVERSITY<br />

CERUM<br />

Centre for Regional Science<br />

CERUM<br />

ÅRSBERÄTTELSE<br />

januari - december<br />

<strong>2000</strong><br />

www.umu.se/cerum

INNEHÅLL<br />

CERUMs FÖRESTÅNDARE 3<br />

1. EN HALVSLUTEN HETEROGENITET FÖR KREATIV<br />

KUNSKAPSTILLVÄXT 4<br />

2. CERUMs ORGANISATION 7<br />

Inledning 7<br />

Styrelsen 11<br />

Personal 11<br />

Jämställdhet 13<br />

Arbetsmiljö 17<br />

Kompetensuppbyggnad 18<br />

3. LOKALER 19<br />

4. VERKSAMHETSANALYS 20<br />

Kompetensområden 20<br />

Forskarutbildning 21<br />

Forskningsprogram och forskningsprojekt 22<br />

Publikationer 26<br />

Konferenser och seminarier 27<br />

Internationalisering 30<br />

Universitetets tredje uppgift 30<br />

Måluppfyllelse 31<br />

5. CERUMs ÅRSREDOVISNING 33<br />

Inledning 33<br />

Resultaträkning 34<br />

Balansräkning 36<br />

Kassaflödesanalys 37<br />

6. BUDGET OCH MÅLSÄTTNINGAR FÖR ÅR 2001 40<br />

7. NYCKELTAL 43<br />

8. GÖSTA SKOGLUNDS INTERNATIONELLA FOND 46<br />

ADRESSER 47<br />

1

REGIONEN SLUTER UPP FÖR<br />

EN STARKARE REGIONALVETENSKAP<br />

En återkommande gäst hos CERUM, Professor Henry Ezkowitz, State University of New York<br />

at Purchase, introducerade begreppen ”The Triple Helix” och ”<strong>universitet</strong>ens andra<br />

revolution” för att beskriva <strong>universitet</strong>ens nya relation till näringsliv och offentlig sektor.<br />

Första revolutionen innebar att <strong>universitet</strong>en började forska vid sidan om att utbilda. I den<br />

andra revolutionen integrerar <strong>universitet</strong>en ekonomisk utveckling som ”en tredje uppgift” vid<br />

sidan om undervisning och forskning.<br />

Professor Etzkowitz ser den tredje uppgiften som en ”kapitalisering av <strong>universitet</strong>ets<br />

kompetens och kunskap”. När kunskapssamhällets efterfrågan på kunskap ökar snabbare än<br />

de statliga forskningsanslagen inser många <strong>universitet</strong> att samarbete med näringsliv och<br />

offentlig sektor ger möjligheter att vidga forskningsresurserna. En kritisk massa av forskare<br />

kan etableras inom fler forskningsfält vilket ökar möjligheterna att konkurrera om statliga<br />

forskningsanslag och kompetenta forskare. Det ger även möjlighet att exploatera den<br />

koncentrerade mångfald som skiljer ett <strong>universitet</strong> från ett specialiserat forskningsinstitut.<br />

CERUM är en huvudsakligen externfinansierad tvärvetenskaplig forskningsenhet. Vi har under<br />

året mött <strong>universitet</strong>ens nya villkor i vår dagliga verksamhet och utvecklar på olika sätt den<br />

regionalvetenskapliga forskningens inriktning, finansiering och organisation utifrån dessa<br />

erfarenheter. Tveklöst ger CERUM erfarenheter som kan komma hela <strong>universitet</strong>et till del.<br />

Inom programområdet Urban Design har vi föreslagit och fått omfattande gehör för ett<br />

koncept i den anda som präglar Etzkowitz’s ”tredelade spiral”. Regionens näringsliv och<br />

offentliga sektor inbjuds till ett nära samarbete där parterna var för sig och gemensamt<br />

utvecklar den samlade kompetensen för Urban Design i regionen. Avgörande för framgången<br />

är att parterna ständigt klargör sina roller i samarbetet - för sig själva och för varandra. Vår<br />

erfarenhet är att det både kan leda till ökad professionalism bland forskarna och en<br />

intressantare forskning. I vårt förslag till en enhet för rumslig statistik i norra Sverige,<br />

EUROREG, återfinns liknande tankegångar. Det är viktigt att se regionens samlade<br />

kompetens som den konkurrensfördel som kan attrahera forskningsmedel till <strong>universitet</strong>et.<br />

Årsberättelsen visar att personalens och styrelsens arbete under det gångna året givit en<br />

fortsatt positiv utveckling för CERUM och Umeå <strong>universitet</strong>. CERUMs verksamhetsidé och<br />

vision bildar tydligt en fruktbar grund för arbetet. Den budget styrelsen presenterar för år<br />

2001 pekar samtidigt på att vi nu nått en nivå där mer strukturella hinder sätter restriktioner<br />

för den framtida utvecklingen.<br />

Umeå i mars 2001<br />

Lars Westin<br />

Föreståndare<br />

2

1. EN ”HALVSLUTEN HETEROGENITET” FÖR<br />

KREATIV KUNSKAPSTILLVÄXT<br />

Hur utvecklar man kreativ och långsiktigt hållbar forskning inom ett <strong>universitet</strong> Frågan är<br />

idag angelägen för Umeå <strong>universitet</strong>. Universitetet har visat en enastående tillväxt sedan<br />

etableringen. På drygt trettio år har i Norrland ett av fem stora <strong>universitet</strong> i Sverige byggts<br />

upp. Antalet grundutbildningsstudenter vid <strong>universitet</strong>et är över tjugotusen och antalet ämnen<br />

visar på en sådan bredd som kan förväntas av ett relativt ungt <strong>universitet</strong> utan närliggande<br />

storstadsregion. Profileringen av den tekniska högskolan kompletterar nu till sist det område<br />

inom vilket Umeå <strong>universitet</strong> alltid haft sin huvudsakliga akilleshäl.<br />

Umeå stad har även utvecklats i takt med <strong>universitet</strong>et. Staden tillhör toppskiktet bland<br />

landets tillväxtregioner och har haft en avgörande betydelse för att den yttre stadsregion som<br />

Västerbottens län utgör klarat sig förhållandevis bra i nittiotalets urbaniseringsprocess.<br />

Universitetet, staden och stadsregionen är givetvis ömsesidigt beroende enheter.<br />

Inom det regionalvetenskapliga forskningsområde där CERUM verkar, finns vid <strong>universitet</strong>et<br />

sedan slutet av sextiotalet goda traditioner att falla tillbaka på. Etableringen av CERUM i<br />

början av åttiotalet var en naturlig konsekvens av sådana tidigare insatser. De hittillsvarande<br />

årens verksamhet visar hur det är möjligt att anpassa, utveckla och förnya forskningsområdet<br />

både innehållsmässigt och organisatoriskt i takt med att forskningens förutsättningar<br />

förändras.<br />

De klassiska europeiska <strong>universitet</strong>ens arbetsform var ofta ”den halvslutna heterogenitetens”.<br />

Inom CERUM strävar vi efter ett ständigt återerövrande av den funktionen i verksamheten. Vi<br />

eftersträvar heterogenitet eftersom vi menar att styrkan i forskningen uppstår när vi<br />

återkommande rubbar den tendens till homogenitet som många institutioner och<br />

centrumbildningar tenderar att utvecklas mot. Universitetsinstitutioner fungerar i mångt och<br />

mycket som prästerskap. De äldre väljer kollegialt in yngre som uppfyller de äldres bild av<br />

vad vetenskaplighet och viktiga forskningsproblem är. I små stadsregioner som Umeå, där en<br />

betydande del av <strong>universitet</strong>ets forskning och forskarutbildning saknar lokal konkurrens och<br />

lokala alternativ, kan rörelsen från heterogenitet till homogenitet med tiden bli särskilt stark.<br />

När forskningsfinansieringen huvudsakligen är baserad på livslånga anslag uppstår även en<br />

tendens till slutenhet. Slutenheten uppstår mellan enskilda institutioner inom <strong>universitet</strong>et och<br />

3

mellan <strong>universitet</strong>et och stadsregionen. Öppenheten är i dessa situationer i framgångsrika fall<br />

istället koncentrerat riktad mot det internationella forskarsamhället, men fortfarande mot<br />

likasinnade inom det egna forskningsområdet.<br />

Mot <strong>universitet</strong>ets slutenhet ställs ofta den tredje uppgiften som det öppna alternativet. Många<br />

har uppfattat, och så har det ibland även beskrivits officiellt, den tredje uppgiften som en<br />

”skyldighet att informera” i regionen om pågående forskning och ett sätt att därigenom sprida<br />

kunskap till medborgarna. En förstärkning och utvidgning av de turnéer med<br />

populärföreläsningar som ibland genomförs av <strong>universitet</strong>en. Den tredje uppgiften har därmed<br />

i hög grad setts som en sysselsättning, i och för sig trevlig och uppskattad, vid sidan om det<br />

ordinarie och meriterande arbetet med att skriva uppsatser, undervisa och delta i det<br />

internationella vetenskapliga utbytet. Den tredje uppgiften har i och med det även främst<br />

bestått av ett linjärt informationsflöde från <strong>universitet</strong>et till regionen. Andra vill tvärtom<br />

vända flödet från regionen till forskaren. Man talar om att <strong>universitet</strong>et måste öppnas för<br />

samhället, att <strong>universitet</strong>et måste ut i ”verkligheten”, att praktikern går före och forskaren<br />

kommer efter eller att deltagande i och påverkan på samhällsutvecklingen är <strong>universitet</strong>ets<br />

viktigaste uppgift. Informationsflödet är därmed i värsta fall istället linjärt från regionen till<br />

<strong>universitet</strong>et.<br />

Varken det helt slutna eller helt öppna <strong>universitet</strong>et kan bilda vision för framgångsrik<br />

vetenskap. Vetenskap kräver viss avskildhet och arbetsro. Endast då kan analysen drivas till<br />

sin spets och abstraktionerna fånga samhällsutvecklingens essens. Men vetenskap kräver<br />

dessutom kreativitet och kreativitet kräver kompetens och icke-linjär heterogenitet. Speciellt<br />

gäller det när något så komplext som samhällsvetenskapliga och humanistiska system står på<br />

dagordningen. Det slutna <strong>universitet</strong>et, eller för den delen det slutna internationella<br />

vetenskapssamhället, tenderar att drivas till homogen kompetens. För CERUM bildar därför<br />

den halvslutna heterogeniteten ett viktigt uttryck för verksamhetens vision. Rumslig vetenskap<br />

kräver en mängd infallsvinklar. Forskare från olika discipliner och med olika erfarenheter<br />

samlas för att utveckla kompetens samt föra vidare och tillföra ny kunskap till en existerande<br />

kunskapsmängd. Redan denna öppenhet inom forskarvärlden ger intressanta fördelar. När vi<br />

nu låter oss influeras av den kunskap och erfarenhet som finns i det dubbelriktade utbytet med<br />

aktörer utanför <strong>universitet</strong>en så representerar det just ett behov av begränsad öppenhet som<br />

skapar heterogenitet.<br />

4

I det utbytet är det givetvis avgörande att vi som forskare hävdar vår roll och betonar<br />

kreativitetens inriktning mot teoretisk metod och modellutveckling. Däri ligger skillnaden<br />

mellan <strong>universitet</strong>et som gigantiskt utredningsinstitut och <strong>universitet</strong>et som långsiktigt hållbar<br />

kreativ forskningsmiljö. Däri ligger även skillnaden mellan ett forskningsinstitut för regionen<br />

och en rumslig forskningsenhet inom <strong>universitet</strong>et till gagn för regionens kunskapsbehov.<br />

5

2. CERUMs ORGANISATION<br />

Inledning<br />

CERUMs målsättning och verksamhetsidé är att bedriva rumslig forskning i internationell<br />

toppklass. Vår vision är att Umeå <strong>universitet</strong> skall förstärka sin nuvarande goda ställning och<br />

utvecklas till en regionalt, nationellt och internationellt erkänd forskningsmiljö inom rumslig<br />

vetenskap. För att uppfylla den målsättningen strävar CERUM efter att långsiktigt bygga upp<br />

kompetens vid Umeå <strong>universitet</strong> inom följande fyra kompetensområden:<br />

• Rumslig teori (Urban, regional och rural)<br />

• Modeller för simulering av rumsliga strukturer och dynamik<br />

• GIS, rumslig statistik och data<br />

• Rumslig policy, implementering samt utvärdering<br />

Formuleringen av dessa fyra kompetensområden är resultatet av en process under de senaste<br />

åren där olika formuleringar provats. Strävan är givetvis att kompetensområdena ska vara<br />

långsiktigt relativt stabila. I och med årets preciseringar har antalet områden reducerats från<br />

sex till fyra. Innehållsmässigt har däremot endast marginella förändringar genomförts.<br />

CERUM etablerades år 1983 som en arbetsenhet inom den samhällsvetenskapliga fakulteten<br />

vid Umeå <strong>universitet</strong> men med en styrelse som tillsattes av rektorsämbetet. Med denna lösning<br />

ville man klargöra att CERUMs verksamhet är en angelägenhet för hela <strong>universitet</strong>et även<br />

om <strong>universitet</strong>ets del av finansieringen sker via det s.k. basanslaget från den<br />

samhällsvetenskapliga fakulteten. Huvuddelen av CERUMs finansiering består däremot av<br />

<strong>universitet</strong>sinterna uppdrag, externa anslag och uppdrag samt viss försäljning av litteratur.<br />

Initialt var satsningen på CERUM även en nationell angelägenhet. Basanslaget gavs i<br />

regleringsbrevet till <strong>universitet</strong>et och styrelsen var sammansatt med representanter från hela<br />

landet. Som framgår av figur 1 nedan urholkade inflationen kraftigt den nationella satsningen<br />

på CERUM under perioden 1983 till 1989. I och med att <strong>universitet</strong>en gavs ökad självständighet<br />

år 1989 fick den samhällsvetenskapliga fakulteten ansvar för beslut om<br />

basanslagets storlek. Under 1990-talet har basanslagets värde i fasta priser planat ut för att nu<br />

ligga relativt konstant.<br />

6

Det innebär att den samhällsvetenskapliga fakultetens bidrag till den rumsliga forskningen vid<br />

<strong>universitet</strong>et uttryckt i garanterad finansiering via basanslaget till CERUM inte ökat under<br />

perioden. Däremot innebar tillkomsten av en ny professur i Kulturgeografi samt placeringen<br />

av docent Nils Häggström vid CERUM på deltid väsentliga resurstillskott till forskningsmiljön.<br />

Figur 1. CERUMs finansiering år 1983-<strong>2000</strong>. Uppskattade siffror för åren 1983-1989.<br />

Faktiska utfall åren 1990 till <strong>2000</strong> i fasta och löpande priser.<br />

Kkr<br />

10 000<br />

9 000<br />

8 000<br />

7 000<br />

6 000<br />

5 000<br />

4 000<br />

3 000<br />

2 000<br />

1 000<br />

0<br />

1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999<br />

ÅR<br />

Basanslag löpande pris<br />

Basanslag fasta priser<br />

Totala intäkter löpande pris<br />

Totala intäkter fasta priser<br />

Av figur 1 framgår hur den tidigare organisationsformen under olika skeden relativt snabbt<br />

lyckades dra till sig forskningsmedel men även gav CERUM en hög grad av sårbarhet.<br />

Organisationen har varit kritiskt beroende av en liten nod bestående av en föreståndare och<br />

kanslipersonal. Nätverket av forskare har till betydande del funnits utanför Umeå <strong>universitet</strong>.<br />

Speciellt i samband med bytet av föreståndare 1991 blottlades svagheten med en liten kärna<br />

7

på campus när det gällde att bygga upp långsiktig kompetens för att attrahera externa<br />

forskningsresurser.<br />

CERUM har trots dessa nedgångsperioder sedan starten dragit betydande externa anslag till<br />

Umeå <strong>universitet</strong>. Som framgår av figur 2 har under de två senaste åren de externa anslagens<br />

andel av CERUMs budget nått över åttio procent. Det motsvarar en utdelning på ungefär sex<br />

kronor i externa anslag per krona basanslag. Figuren visar även tydligt hur Umeå <strong>universitet</strong>et<br />

framförallt tappade externa anslag vid föreståndarebytet år 1991. Men även vid det relativt<br />

sett smidigare bytet år 1997 märks en nedgång. Det är därför en angelägen uppgift att uppnå<br />

sådan styrka och kontinuitet i CERUMs verksamhet att framtida byten av föreståndare kan ske<br />

smidigare.<br />

Figur 2.<br />

Andelen extern finansiering för CERUM under åren 1983 - <strong>2000</strong>. Uppskattade<br />

andelar åren 1983 - 1989. Faktiska utfall åren 1990 - <strong>2000</strong>.<br />

ANDEL<br />

100<br />

90<br />

80<br />

70<br />

60<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 <strong>2000</strong><br />

ÅR<br />

Den externa finansieringen har under senare år kommit från forskningsråd som<br />

Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) och FRN men även från myndigheter som<br />

Överstyrelsen för Civil beredskap (ÖCB), UD och Vägverket. Även Umeå kommun,<br />

Västerbottens läns landsting och länsstyrelsen har lagt uppdrag på CERUM. Internationellt är<br />

det EU som genom FAIR framförallt finansierat forskning vid CERUM.<br />

8

CERUM leds idag av styrelsen, som utses av <strong>universitet</strong>sstyrelsen efter förslag från styrelsens<br />

valberedning. Styrelsen består för perioden 1999-07-01 till 2002-06-30 av tio ledamöter<br />

inklusive ordföranden, samtliga knutna till ämnesinstitutioner vid Umeå <strong>universitet</strong>. Därmed<br />

har CERUM en stark förankring vid <strong>universitet</strong>et.<br />

Mellan styrelsens sammanträden leds CERUMs verksamhet av styrelsens arbetsutskott (AU)<br />

bestående av föreståndaren Lars Westin och styrelsens ordförande Ulf Wiberg.<br />

Arbetsutskottet samlas vid behov, i genomsnitt en gång var tredje vecka.<br />

CERUMs dagliga ledningsgrupp består av föreståndaren, ekonomisekreterare Christer<br />

Degerman, forskningsassistent Anna Nordström och informationsansvariga Susanne Sjöberg,<br />

samtliga placerade vid arbetsenheten. Ledningsgruppen sammanträder en gång per vecka.<br />

Vid arbetsenheten fanns under år <strong>2000</strong> förutom ledningsgruppen nio forskare varav en var<br />

halvtid tjänstledig. Därutöver finns ytterligare två forskare som är finansierade av andra<br />

institutioner men stationerade vid CERUM. CERUM finansierade under <strong>2000</strong> även fem forskare<br />

på andra institutioner.<br />

Förutom ovanstående, finns ett nätverk av forskare inom och utom <strong>universitet</strong>et som är eller<br />

under viss tid varit kopplade till olika forskningsprojekt. Den flexibla nätverksstrukturen har<br />

möjliggjort för forskare att medverka allt efter eget intresse och efter de kompetensbehov<br />

forskningen ställer. Inom forskningsprogrammen medverkar forskare och forskarstuderande<br />

från ämnesinstitutioner vid Umeå <strong>universitet</strong> men även från andra <strong>universitet</strong>/högskolor i<br />

landet. Forskarstuderande vid Umeå <strong>universitet</strong> avlägger doktorsexamen vid sin<br />

ämnesinstitution vid <strong>universitet</strong>et.<br />

Till CERUM är två professorer i Kulturgeografi, genom beslut i samhällsvetenskapliga<br />

fakultetsnämnden, dubbelanknutna till ämnesinstitutioner vid Umeå <strong>universitet</strong> och till<br />

CERUM. Innebörden i dubbelanknytningen är att en forskare vid en ämnesinstitution även är<br />

knuten till CERUM med forskningsledande uppgifter. Det finns dock inget särskilt avtal om<br />

hur arbetsinsatserna ska fördelas mellan CERUM och ämnesinstitutionen.<br />

Vid CERUM finns ett bibliotek för systemanalys. Biblioteket tillkom på uppdrag av<br />

Forskningsrådsnämnden (FRN) och består i huvudsak av publikationer utgivna av<br />

International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA) i Laxenburg, Österrike.<br />

9

Styrelsen<br />

Styrelsen samlades sex gånger under år <strong>2000</strong>. Med tanke på att styrelsearbetet under hösten<br />

1999 var eftersatt på grund av en utdragen tillsättningsprocess innebar årets arbete att<br />

styrelsens ledande funktion utvecklades positivt. Under året var styrelsens ledamöter:<br />

• Ulf Wiberg, professor i ekonomisk geografi med särskild inriktning på glesbygdens<br />

strukturfrågor (ordförande)<br />

• Lena Andersson-Skog, docent i ekonomisk historia<br />

• Noel Broadbent, professor i arkeologi<br />

• Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk och dekanus för humanistiska fakulteten<br />

• Jörgen Garvill, docent i psykologi<br />

• Malin Gunnarsson, doktorand i statsvetenskap<br />

• Einar Holm, professor i kulturgeografi med samhällsplanering<br />

• Carin Holmquist, professor i företagsekonomi<br />

• Tönu Puu, professor i regionalekonomi<br />

• Rune Åberg, professor i sociologi och prodekanus för samhällsvetenskapliga fakulteten<br />

Under året meddelade Carin Holmquist att hon avser att avsäga sig styrelseuppdraget på<br />

grund av att hon flyttat till Stockholm. CERUMs styrelse har en stark koppling till humaniora<br />

och samhällsvetenskap. Ambitionen att knyta en forskare från <strong>universitet</strong>ets teknisktnaturvetenskapliga<br />

sida till styrelsen har ännu inte resulterat i något namn. Frågan om<br />

styrelsens framtida storlek och sammansättning är för närvarande under utredning av<br />

prorektor.<br />

Rutiner har under året etablerats för en årscykel av styrelsemöten med tre tillfällen per termin.<br />

Det ger möjlighet till ökad framförhållning och mer genomarbetad kvalitetskontroll. Den<br />

höga belastningen på kansliet medförde trots det att underlag till styrelsesammanträden även<br />

under år <strong>2000</strong> tenderade att distribueras alltför sent.<br />

Personal<br />

CERUMs personalsituation har under året präglats av en konsolidering och en viss förstärkning<br />

av arbetsenheten. Christer Degerman har arbetat halvtid som ekonomisekreterare vid CERUM<br />

och halvtid vid den samhällsvetenskapliga fakulteten. En viktig del av arbetet vid CERUM har<br />

10

varit att utveckla budgetmallar samt att skapa rutiner för ekonomisk uppföljning av enskilda<br />

projekt och för budgetering av nya projekt samt för uppföljning och ekonomisk kontroll av<br />

CERUMs samlade verksamhet.<br />

Anna Nordström har under året ansvarat för CERUMs och TRUMs ekonomiska redovisning.<br />

Anna har även arbetat med en utvärdering åt UnivEx av det så kallade SAMS-projektet.<br />

Maria Asplund har under året genomfört en utvärdering av Universitetets elektronikutbildning<br />

i Pajala. Maria har även arbetat med utvärderingen av SAMS-projektet på uppdrag av<br />

UnivEx.<br />

Susanne Sjöberg är informationsansvarig och ansvarig för CERUMs publikationer. Arbetet<br />

under år <strong>2000</strong> har framförallt varit inriktat på att skapa rutiner för publiceringen av CERUMs<br />

olika rapporter.<br />

Erik Sondell har under året arbetat med det EU-finansierade IDEAS-projektet. Projektet<br />

studerar lantbrukets diversifiering och exempel på innovativa satsningar som kan leda till<br />

sysselsättning inom lantbruket och dess kringaktiviteter i den europeiska jordbruksnäringen.<br />

Under året har det metodologiska och empiriska arbetet genomförts.<br />

Örjan Pettersson arbetar med sin avhandling i Kulturgeografi vid CERUM. Örjan var under år<br />

<strong>2000</strong> finansierad direkt av den Kulturgeografiska institutionen.<br />

Krister Sandberg arbetar med sin avhandling i Nationalekonomi vid CERUM. Under året har<br />

Krister Sandberg och Jörgen Johansson även genomfört en ekonometriskt orienterad studie<br />

om värderingen av bostadsrätter i Umeå.<br />

Inom ett anslag från KFB arbetar Robert Sörensson med utveckling av STAN-modellen för<br />

godsflödesanalyser. Arbetet är ett led i Robert Sörenssons avhandling i nationalekonomi.<br />

Inom ramen för det s.k. Barentsprojektet har Peder Axensten arbetat med utveckling av en<br />

GIS-relaterad simuleringsmodell för flödesanalys där effekter på persontransporter från ett<br />

radioaktivt utsläpp inom Barentsregionen analyseras. Rapporten ingår även som<br />

examensarbete inom ingenjörsutbildningen vid KTH. Under året har Peder Axensten varit<br />

sommarstudent (YSSP) vid IIASA.<br />

11

Nils Häggström har under året fortsatt att driva CERUMs uppskattade seminarieserie om<br />

Staden och stadens utveckling. Arbetet har resulterat i finansiering av projektet Etablering av<br />

Urban Design. Under året har även Tomas Sikström varit anställd av CERUM för att skapa<br />

ytterligare finansiering och utveckla koncept för Urban Design inom Tillväxtavtals- och mål 1<br />

processerna. En ansökan inlämnades innan årsskiftet.<br />

SvenErik Sahlin och Aurora Pelli genomförde under året EUROREG-projektet. Projektet<br />

innebär att ett förslag om en långsiktig individorienterad databas och statistikhanteringsenhet<br />

med lokalisering i Skellefteå och Umeå har utarbetats. Projektet avslutades vid årsskiftet och<br />

redovisades för uppdragsgivaren SKERIA i Skellefteå.<br />

Mats-Olov Olsson har sedan april 1997 varit tjänstledig för arbete inom ett projekt där det<br />

ryska skogsbrukets institutionella omvandling studeras. Projektet drivs vid IIASA i<br />

Laxenburg, Österrike. Sedan 1 juli <strong>2000</strong> har Mats-Olov åter arbetat halvtid vid CERUM med<br />

ett projekt i den svenska IIASA-kommittens regi. Projektet, som finansieras av FRN, handlar<br />

om ”systemanalysen i Sverige inför <strong>2000</strong>-talet.”<br />

Jämställdhet<br />

I CERUMs styrelse fanns under året tre kvinnor och sju män. CERUMs personal bestod under<br />

året av fyra kvinnor och åtta män. Därutöver har två män varit placerade hos CERUM men<br />

finansierade av andra institutioner. CERUM externfinansierade under året en kvinna och tre<br />

män. Från att ha varit en helt manlig enhet under några år har därmed den väg som inleddes<br />

under 1999 mot en mer balanserad personalsammansättning fortsatt.<br />

CERUMs möjlighet att rekrytera kvinnliga forskare på doktorsnivå bestäms huvudsakligen av<br />

antagningen och examinationen inom forskarutbildningen vid institutionerna på <strong>universitet</strong>et.<br />

Erik Sondell och Anna Nordström har under året varit jämställdhetsansvariga. Ett<br />

jämställdhetsprogram (Jämställdhetsprogram för CERUM, version 1.2, daterad 26.2.01) har<br />

under året diskuterats bland personalen.<br />

Under åttiotalet hade CERUM en traditionell arbets- och könsfördelning med huvudsakligen<br />

manliga forskare och forskningsassistenter samt en kvinnlig sekreterare. Den traditionella<br />

sekreterarrollen har med datorernas utveckling försvunnit. År 1997 var hela personalen<br />

manlig. Under år <strong>2000</strong> har den traditionella sekreteraruppgiften ersatts med en grupp för<br />

12

ekonomi, tryck och layout samt personalärenden bestående av en heltid (en kvinna) och två<br />

halvtider (en man och en kvinna). Tillsammans med föreståndaren (man) bildar dessa<br />

CERUMs ledningsgrupp.<br />

Av CERUMs personal är bägge de disputerade män och inga av kvinnorna är doktorander.<br />

CERUM finansierar en kvinnlig doktorand vid annan institution. Ännu har dock CERUM inte<br />

haft någon kvinnlig föreståndare. Inom CERUMs forskningsfält, rumslig vetenskap, finns det<br />

inte skäl att förmoda att det föreligger naturlig eller annan fallenhet för endera könet att<br />

genomföra framgångsrik forskning. Istället är det troligt att forskningsfältet har mycket att<br />

vinna på en sammansättning av forskare med representanter från båda könen. Det faktum att<br />

CERUM nu har fyra kvinnor anställda innebär att ett första steg mot en allsidigare<br />

sammansättning i forskningsmiljön uppnåtts. För CERUMs framtid kan följande övergripande<br />

kommenterar göras:<br />

• Det är relativt lätt att rekrytera kvinnor för tjänster relaterade till kansli och som<br />

forskningsassistenter. Det är idag svårare att rekrytera kvinnor med doktorsexamen som<br />

forskare och som ledamöter av styrelsen.<br />

• Det är relativt lätt att rekrytera män som är kvantitativt inriktade och kvinnor som är<br />

kvalitativt inriktade. Tyvärr är den uppdelningen även starkt kopplad till forskarens<br />

ämnesbakgrund. För att förhindra en könsmässig uppdelning av CERUM i<br />

kvinnor/kvalitativa metoder och män/kvantitativa metoder är det angeläget att rekrytera<br />

kvinnor med kvantitativ metodkompetens samt män med kvalitativ metodkompetens.<br />

Idealet är givetvis att CERUM består av forskare från bägge könen som behärskar både<br />

kvalitativa och kvantitativa metoder.<br />

• Övergången från en huvudsakligen manlig arbetsplats till en arbetsplats där båda könen<br />

är representerade måste redan från början ske på ett sätt så att anställda (konsulter,<br />

gästforskare m.m.) möts med respekt, ges möjlighet att utvecklas och kompenseras efter<br />

sina prestationer.<br />

CERUM bedriver ingen egen forskarutbildning. Det innebär att vi ytterst är beroende av övriga<br />

institutioner inom och utom Umeå <strong>universitet</strong> när det gäller rekryteringsunderlaget för<br />

disputerade vid enheten. CERUM kan bidra med ekonomiska resurser för att finansiera<br />

doktorander och en kvalificerad miljö för att stimulera kvinnliga och manliga doktorander och<br />

forskare, men ytterst vilar ansvaret för forskarutbildningen på enskilda institutioner.<br />

CERUM är även beroende av forskningsassistenter med grundläggande <strong>universitet</strong>sexamen. I<br />

detta fall är vi beroende av <strong>universitet</strong>ens grundutbildning och förmåga att stimulera både<br />

män och kvinnor.<br />

13

När det gäller kanslipersonal är möjligheterna att rekrytera större. Här begränsas urvalet<br />

istället av att CERUM som kvalificerad kunskapsorganisation ställer krav på kombinationer av<br />

kompetenser som inte alltid finns tillgängliga på arbetsmarknaden.<br />

CERUMs målsättningar för jämställdhetsarbetet behandlas nedan under punkterna rekrytering,<br />

lön, arbetsmiljö, lokaler samt kompetensutveckling.<br />

Rekrytering för jämställdhet<br />

Rekryteringen är avgörande för jämställdhetsprogrammets genomförande. Som nämnts är<br />

CERUMs rekryteringssituation mycket beroende av de enskilda institutionernas förmåga att<br />

examinera studenter och doktorander av bägge könen. Eftersom andelen kvinnor som tar<br />

grundexamen är högre än andelen som doktorerar och fortsätter vidare i den akademiska<br />

karriären är våra möjligheter att åstadkomma en jämnare könsfördelning i den förra kategorin<br />

större än i den senare. I takt med att CERUMs verksamhet växer kommer därför med viss<br />

sannolikhet enheten initialt utvecklas mot en struktur med övervägande manliga docenter och<br />

professorer samt en jämnare fördelning bland forskningsassistenter och kanslipersonal.<br />

Målsättningarna inom rekrytering är:<br />

• CERUM måste vinnlägga sig om att rekrytera kvinnor med doktors- och docentkompetens.<br />

Extra ansträngningar måste läggas på att rekrytera kvinnor med ledaregenskaper och<br />

vilja att ta ledarroller.<br />

• CERUMs målsättning är att ha finansierat en kvinnlig doktor till år 2003.<br />

• År 2020 ska kvinnor någon gång innehaft samtliga positioner på CERUM.<br />

Lönesättning för jämställdhet<br />

Ett uttryck för diskriminering är skillnader i lön inom jämförbara personalkategorier. Ett<br />

flertal faktorer förklarar skillnader i lön mellan män och kvinnor vid CERUM. Erfarenhet,<br />

formell kompetens, förhandlingsvana och marknadstryck är några sådana faktorer.<br />

Målsättningen när det gäller löner är:<br />

• Årligen ska i samband med bokslutet en genomgång av lönesättningen göras för att<br />

identifiera medveten eller omedveten lönediskriminering.<br />

14

Arbetsmiljö för jämställdhet<br />

Som arbetsmiljö för en kompetensintensiv och individuellt orienterad verksamhet måste<br />

CERUM präglas av en hög grad av respekt för individens personliga utveckling, integritet och<br />

vilja att uttrycka sig själv och sin person. Det kan ta sig uttryck genom valet av arbetssätt,<br />

klädsel, umgängesliv, etc. Sexuell uppmärksamhet betraktas som sexuella trakasserier då<br />

förövaren fortsätter, fastän den utsatta visat att uppmärksamheten inte är önskvärd.<br />

CERUM måste som en miljö där ständig förnyelse och nätverksbyggande är avgörande<br />

framgångsfaktorer präglas av öppenhet, förmåga att stimulera mångfald och att samarbeta<br />

med nya människor. Samtidigt måste varje individ respektera gränser för vad som strider mot<br />

individuell och kollektiv respekt. Målsättningen när det gäller arbetsmiljön är:<br />

• I personalsamtal med prefekten och i jämställdhetsrepresentanternas personliga enkäter<br />

ska frågan om medarbetares antydningar, insinuationer m.m. verkar hämmande på den<br />

enskilde medarbetarens arbetsmöjligheter och utveckling ägnas uppmärksamhet.<br />

Lokaler för jämställdhet<br />

CERUMs ambition är att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler med god placering åt samtliga<br />

anställda. Restriktionen när det gäller lokaler är för närvarande framförallt tilldelningen av<br />

lokaler inom <strong>universitet</strong>et. Målsättningen när det gäller lokaler är:<br />

• I samband med årsbokslut ska en genomgång göras av lokaltilldelningen och en värdering<br />

av motiven för tilldelningen man/kvinna ske.<br />

Kompetensutveckling för jämställdhet<br />

Den helt avgörande faktorn för ett jämställt CERUM är utvecklingen av personalens<br />

kompetens. Eftersom kompetensutveckling även är den helt avgörande faktorn för CERUMs<br />

utveckling och för de anställda personligen finns här goda förutsättningar till ett<br />

framgångsrikt arbete. Det måste därför ges tydliga indikationer om vilka kompetenser som<br />

efterfrågas samt hur lön och andra anställningsförmåner är kopplade till kompetensutveckling.<br />

15

• Formellt avlagda kurser, formell meritering, förmåga att skriva och presentera<br />

muntligen, projektledarförmåga, allmän erfarenhet samt internationella erfarenheter är<br />

avgörande för den individuella löneutvecklingen.<br />

• Samtliga anställda ska ges goda förutsättningar till formell akademisk meritering.<br />

• Samtliga anställda ska ges incitament att självständigt skriva uppsatser samt att<br />

presentera dessa i nationella och internationella sammanhang.<br />

Precisering av målsättningar för jämställdhetsarbetet under år 2001<br />

Följande punkter ska genomföras under år 2001:<br />

• Universitetets jämställdhetsansvariga inbjuds till CERUMs personalmöte<br />

• Särskild vikt läggs vid stöd åt kvinnliga doktorander<br />

• Jämställdhetsansvarige och prefekt genomför individuella samtal med samtliga kvinnor<br />

vid CERUM.<br />

Arbetsmiljö<br />

Susanne Sjöberg var CERUMs arbetsmiljöansvarige under år <strong>2000</strong>. Susanne deltar regelbundet<br />

i de sammankomster Arbetsmiljöenheten vid <strong>universitet</strong>et arrangerar. Arbetsmiljön vid<br />

CERUM består av den fysiska och den psykosociala miljön. När det gäller den fysiska delen är<br />

standard och design på möbler, lokaler och övrig utrustning god om än inte enastående. En<br />

betydande nackdel är att personalen är utspridd inom Samhällsvetarhuset i tre skilda grupper.<br />

Det faktum att inte samtliga i personalen kan erbjudas egna rum är ytterligare en nackdel.<br />

CERUM har ingen institutionsstyrelse eller motsvarande för att via representativa val tillvarata<br />

personalens kompetens och synpunkter. Istället genomförs ”Roll Call” varje måndag morgon.<br />

Under dessa diskuteras föregående veckas arbete, kommande händelser samt rapporteras från<br />

möten i CERUMs styrelse och på fakultetsnivå.<br />

16

Kompetensuppbyggnad<br />

CERUMs kompetens finns samlad i tre kategorier. Först och främst i logotypen (d.v.s. namnet<br />

CERUM samt de kvalitéer och egenskaper som förknippas med det i omvärlden) som<br />

representerar den anställda personalen och det nätverk av doktorander och disputerade<br />

forskare som är knutet till enheten. För det andra i de rutiner och arbetsmetoder som<br />

utvecklas för att skapa, genomföra och kvalitetssäkra projekt. För det tredje i de lokaler samt<br />

den hård och mjukvara som införskaffas och används för att genomföra projekt.<br />

För att stärka CERUM som en attraktiv nod har antalet forskare vid enheten ökats. En<br />

målsättning är att samtliga forskare ska vara inbegripna i doktorandstudier eller vara<br />

disputerade. Under året har två disputerade varit placerade vid enheten. Målsättningen är att<br />

öka antalet disputerade till tre personer under kommande år.<br />

Avgörande för framgången inom forskarutbildningen är att antalet professurer med rumslig<br />

inriktning ökar. Vid <strong>universitet</strong>et fanns under slutet av år <strong>2000</strong> följande sex professorer med<br />

betydande inriktning på rumsliga frågeställningar:<br />

• Noel Broadbent, professor i arkeologi<br />

• Einar Holm, professor i kulturgeografi med samhällsplanering<br />

• Abdul Khakee, professor i kommunal planering<br />

• Tönu Puu, professor i regionalekonomi<br />

• Ulf Wiberg, professor i ekonomisk geografi med särskild inriktning på glesbygdens<br />

strukturfrågor<br />

• Gösta Weissglas, professor i kulturgeografi<br />

CERUM bedriver ingen egen forskarutbildning men stöder forskarutbildningsinsatser vid andra<br />

institutioner. En kurs i Urban ekonomi genomfördes under året vid den Nationalekonomiska<br />

institutionen. CERUM bidrog även under året till en forskarutbildningskurs i Vetenskapsteori.<br />

17

3. LOKALER<br />

CERUMs lokaler är uppdelade på två grupper i övre planet i Samhällsvetarhuset vid Statsvetenskap<br />

och Social omsorg. Dessutom finns i en tredje grupp två rum på nedre våningen i<br />

anslutning till den nationalekonomiska institutionen. Uppdelningen av lokalytorna på tre<br />

block är en nackdel för CERUM. CERUMs verksamhet har hämmats av lokalbristen och den ej<br />

sammanhållande lokallösningen under hela år <strong>2000</strong>.<br />

En fördel är att TRUM är lokaliserade i samma korridor som CERUM. Arkivet i källaren har<br />

under året flyttats så att det numera är mycket lätt tillgängligt från CERUMs lokaler. Den<br />

fysiska närheten till Statsvetenskap, Nationalekonomi, Kulturgeografi, Företagsekonomi och<br />

Ekonomisk historia ger ytterligare styrka åt den tvärvetenskapliga miljön runt CERUM.<br />

18

4. VERKSAMHETSANALYS<br />

Kompetensområden<br />

Genom förankringen till ett stort <strong>universitet</strong> med flera fakulteter är CERUM en i svenskt<br />

perspektiv unik organisation för regionalvetenskaplig forskning. Den speciella roll CERUM<br />

fyller i det svenska regionalvetenskapliga kunskapsfältet är vår medverkan i den<br />

<strong>universitet</strong>sbaserade forskningen och i avhandlingar inom forskarutbildningen. Vår<br />

grundläggande fördel är att ingen annan forskningsmiljö i Sverige har en så omfattande<br />

grundstruktur för forskning inom de regionalvetenskapliga kärnområdena. Som nämndes i<br />

inledningen strävar CERUM efter att långsiktigt (d.v.s. minst ett tioårsperspektiv) bygga upp<br />

kompetens vid Umeå <strong>universitet</strong> inom följande fyra kompetensområden:<br />

• Spatial theory (Urban, regional and rural)<br />

• GIS, spatial statistics, and data<br />

• Models of spatial structures and dynamics<br />

• Spatial policy, implementation, and evaluation<br />

Under året reducerades antalet kompetensområden från sex till fyra. Det har skett genom en<br />

sammanslagning och precisering av de tidigare områdena. CERUM engagerar forskare, framför<br />

allt vid Umeå Universitet men även nationellt, för att utveckla större forskningsprogram.<br />

Tyngdpunkten ligger idag inom det samhällsvetenskapliga området - discipliner som<br />

kulturgeografi, nationalekonomi, ekonomisk historia och statsvetenskap förekommer ofta i<br />

CERUMs projekt. Det bedrivs även forskning med humanistisk ämnesanknytning, främst inom<br />

idéhistoria och arkeologi, där samarbete förekommer men där utvecklingspotentialen är<br />

betydande. För att utveckla kvantitativa metoder och modeller har länkar skapats till forskare<br />

med bakgrund i matematik, statistik, geografiska informationssystem samt systemanalys.<br />

Forskningsprogrammen och forskningsprojekten diskuteras utförligare nedan.<br />

I samarbete med TRUM och Institutionen för ekonomisk historia har ett kommunikationsforskningsnätverk<br />

bildats vid Umeå <strong>universitet</strong>. Avsikten är att underlätta kontakterna mellan<br />

forskare med inriktning på kommunikationer inom olika discipliner.<br />

19

Försöket att etablera ett GIS Lab vid CERUM har på grund av resursbrist skjutits på framtiden.<br />

Istället har ytterligare insatser gjorts inom projektet ”Risks and Nuclear Waste” för att<br />

utveckla ett integrerat system för simulering av transportnätverk i GIS-miljö. Hög kompetens<br />

inom GIS är av strategisk betydelse för CERUMs framtida utveckling.<br />

CERUM bidrar även till den kringliggande regionens behov av kunskap. CERUM genomför<br />

forskningsuppdrag, seminarieverksamhet samt bidrar till publicering av populärvetenskapliga<br />

artiklar och böcker. CERUMs lokalisering i norra Sverige samt Umeå <strong>universitet</strong>s övergripande<br />

målsättning att interagera med Norrland, innebär att CERUM utnyttjar teoretiska och empiriska<br />

resultat från den internationella forskningsfronten och applicerar dessa på problemställningar<br />

i Norrland. Därigenom har CERUM även kunnat sprida resultat och erfarenheter från den<br />

regionala utvecklingen i Norrland till det internationella forskarsamhället.<br />

Det vore emellertid negativt för den regionalvetenskapliga forskningen i Norrland om CERUM<br />

enbart studerade norrländska förhållanden. För att förstå de komplexa processer som påverkar<br />

regioners utveckling krävs internationella jämförande analyser av olika regiontyper, d.v.s. av<br />

såväl stadsmiljöer som landsbygdsmiljöer, samt av samspelet mellan städer och landsbygd. I<br />

flera projekt sker därför ett nära samarbete med forskare från andra länder. Utan tvekan har<br />

CERUM ett brett kontaktnät både i Norrland, i grannländerna samt med viktiga nationella och<br />

internationella centra.<br />

Forskarutbildning<br />

CERUM bedriver ingen egen fullständig forskarutbildning mot doktorsexamen. Däremot försöker<br />

CERUM initiera forskarutbildningskurser och framförallt avhandlingar inom<br />

doktorandprojekt på institutionerna med inriktning mot rumslig vetenskap. Syftet är att<br />

genom forskarutbildningsinsatser stärka CERUMs kompetensområden. Under året har två<br />

kurser genomförts med stöd av CERUM och med en inriktning mot teori av speciell betydelse<br />

för rumslig vetenskap.<br />

• Urban economics (5p). Nationalekonomiska institutionen<br />

• Vetenskapsteori (3p) Nationalekonomiska institutionen<br />

20

CERUMs ambition är att åtminstone en forskarutbildningskurs ska genomföras varje termin.<br />

CERUM ska dessutom kunna spela en mer aktiv roll i tillkomsten av och informationen om<br />

forskarutbildningskurser på institutionerna.<br />

Forskningsprogram och forskningsprojekt<br />

CERUMs forskningsverksamhet består av forskningsprogram och forskningsprojekt. Forskningsprogrammen<br />

är av övergripande karaktär och avses löpa under cirka sju år. Givetvis sker<br />

dock en löpande översyn och förnyelse av antalet program och deras innehåll som konsekvens<br />

av förändringar i omvärlden och inom <strong>universitet</strong>et. Antalet medverkande forskare i de olika<br />

programmen kan variera. Forskningsprojekten löper över kortare tidsperioder. I praktiken rör<br />

det sig om ett intervall från månader till tre år. Av tabellen nedan framgår vilka större och<br />

medelstora projekt som för närvarande finns vid CERUM samt vilka projekt som avslutats<br />

under perioden.<br />

Större och medelstora projekt vid CERUM under <strong>2000</strong><br />

Pågående projekt<br />

IDEAS<br />

Risks and Nuclear Waste in the Barents Region<br />

Utveckling av STAN-modellen<br />

Etablering av Urban Design<br />

Botniabanan - Från samhällsekonomiska kalkyler till<br />

realiserade effekter<br />

Finansiär<br />

FAIR (EUs forskningsprogram om<br />

jordbruk och fiske)<br />

ÖCB, FRN<br />

KFB<br />

Umeå <strong>universitet</strong>, Umeå Kommun,<br />

Västerbottens läns landsting,<br />

Länsstyrelsen i Västerbotten<br />

KFB<br />

Avslutade projekt<br />

EUROREG<br />

Transportkedjor och miljökonsekvenser<br />

SKERIA<br />

Mariterm AB<br />

Under år <strong>2000</strong> har som framgår av tabellen inga nya större projekt initierats. Däremot har ett<br />

stort och ett medelstort projekt avslutats. Projektet ”EUROREG” genomfördes på uppdrag av<br />

21

SKERIA. I slutrapporten föreslås att forskningsmiljön i Norrland förstärks genom att ett<br />

europeiskt regionalvetenskapligt dataförsörjnings- och forskningsinstitut lokaliseras till<br />

Skellefteå och Umeå.<br />

Även projektet ”Transportkedjor och miljökonsekvenser” har avslutats i brist på finansiering.<br />

Projektet har fått god respons, men finansieringen av godstransportforskningen i Sverige har<br />

dessvärre stoppats upp på grund av oklarheter i rollfördelningen mellan SIKA, KFB och<br />

trafikverken.<br />

För närvarande pågår fem mer betydande projekt vid CERUM. Inom det via EU-finansierade<br />

IDEAS-projektet är syftet att identifiera exempel på innovativ diversifiering och hur<br />

diversifiering utvecklas. Fyra regioner jämförs i studien; Västerbotten i Sverige, Languedoc-<br />

Roussillion i Frankrike, Castilla y León i Spanien samt Lincolnshire i Storbritannien.<br />

Projektet ”Risks and Nuclear Waste in the Barents Region” ska slutredovisas under år 2001.<br />

Även projektet ”Utveckling av STAN-modellen” ska slutredovisas under året.<br />

CERUMs egenfinansierade satsning på stadens dynamik utvecklades under året till projektet<br />

”Etablering av Urban design”. Syftet är att utveckla en ny stadsorienterad forskning vid Umeå<br />

<strong>universitet</strong>. En ansökan om mål 1 finansiering har inlämnats. Projektet har lovats bred<br />

regional finansiering. Inom projektet knyts nu nya kontakter mot forskare inom Humanistisk<br />

fakultet, mot VRlabb samt mot den Medicinska fakulteten.<br />

Projektet ”Botniabanan - från samhällsekonomiska kalkyler till realiserade effekter inom<br />

Umeå-Örnsköldsvik-Sundsvalls korridoren”, innebär att CERUM studerar bakgrunden till beslutet<br />

om Botniabanan samt följer upp och utvärderar effekterna av banan på den regionala utvecklingen.<br />

KFB var finansiär och har nu ersatts av VINNOVA.<br />

Nedan följer en förteckning de programområden som fanns under år <strong>2000</strong> och de projekt som<br />

ingick i dessa.<br />

22

Northern studies<br />

Programområdesansvarig: Ulf Wiberg<br />

• Risks and Nuclear Waste in the Barents Region. Finansiär: ÖCB. Projektansvarig: Gösta<br />

Weissglas.<br />

• Konferens i Apatity och konferensrapport. Finansiär: FRN. Projektansvarig: Peder<br />

Axensten.<br />

• The Forest Sector in Petrozavodsk. Finansiär: Länsstyrelsen i Västerbottens län.<br />

Projektansvarig Mats-Olov Olsson<br />

Communication, knowledge, and localisation<br />

Ansvarig för programområdet: Lars Westin<br />

• Botniabanan - från samhällsekonomiska kalkyler till realiserade effekter inom Umeå-<br />

Örnsköldsvik-Sundsvalls korridoren. Finansiär: KFB. Projektansvarig: Lars Westin<br />

• Förbättrad prognosmodell för godsflöden (STAN-systemet). Finansiär: KFB. Projektansvarig:<br />

Robert Sörensson<br />

• Effekter av etableringen av Umeå <strong>universitet</strong>. Finansiär: Umeå Universitet. Projektansvarig:<br />

Ulf Wiberg/Lars Westin<br />

• Var arbetar och bor Umeå <strong>universitet</strong>s studenter efter examen Finansiär: Umeå<br />

<strong>universitet</strong>. Projektansvarig: Lars Westin<br />

• Hållbar region. Finansiär: Miljöhögskolan: Projektansvarig: Lars Westin<br />

• Utvärdering av Elektronikingenjörsutbildningen i Pajala. Finansiär: Univex.<br />

Projektansvarig: Maria Asplund<br />

• SAMS. Finansiär: Univex. Projektansvarig: Anna Nordström<br />

Rural development<br />

Programområdesansvarig: Ulf Wiberg<br />

• IDEAS. Finansiär: EUs forskningsprogram FAIR. Projektansvarig: Erik Sondell<br />

Demography, welfare, and spatial development<br />

Programområdesansvarig: Lars Westin<br />

23

• Modeller för analys av migration i Sverige. Finansiär: SIR. Projektansvarig: Olle<br />

Westerlund<br />

• EUROREG. Finansiär: SKERIA. Projektansvarig: Svenerik Sahlin<br />

Urban Design<br />

Programområdesansvarig: Nils Häggström<br />

• Staden och stadens utveckling. Finansiär: CERUM. Projektansvarig: Nils Häggström<br />

• Etablering av Urban Design Centre. Finansiärer: CERUM, Umeå <strong>universitet</strong>, Umeå<br />

Kommun, Västerbottens läns landsting och Länsstyrelsen i Västerbotten.<br />

Projektansvarig: Tomas Sikström<br />

• Barn och ungdomars livsmiljö. Finansiär: UNIKUM. Projektansvarig: Gunvor Larsson<br />

Security, vulnerability, and risk analysis<br />

Programområdesansvarig: Gösta Weissglas<br />

• Nätverket för sårbarhet och säkerhetsanalys. Finansiär ÖCB. Projektansvarig: Gösta<br />

Weissglas.<br />

Spatial theory, spatial statistics, and GIS<br />

Programområdesansvarig: Lars Westin<br />

• GIS-karta över Barentsregionen. Finansiär: ÖCB och CERUM. Projektansvarig: Peder<br />

Axensten.<br />

• Samhällsekonomiska kalkyler, infrastruktur och regional utveckling. Finansiär: KFB.<br />

Projektansvarig: Lars Westin.<br />

• Neurala nätverk i transport- och rumslig analys. Finansiär: CERUM. Projektansvarig: Lars<br />

Westin.<br />

• Icke-linjär rumslig dynamik. Finansiär: CERUM. Projektansvarig: Tönu Puu.<br />

En översyn av programområdesstrukturen kommer att göras under år 2001 för att ytterligare<br />

anpassa programområdenas teman till den verksamhet som finns och ska utvecklas vid<br />

CERUM.<br />

24

Publikationer<br />

CERUM har flera olika publikationsserier. CERUMs bokserie med populärvetenskaplig inriktning<br />

benämns ”CERUM Perspektiv”. CERUMs serie med ett mer renodlat vetenskapligt<br />

perspektiv benämns ”CERUM Report”. Dessutom finns en arbetsrapportserie, ”CERUM<br />

Working Paper” samt en reprint-serie, ”CERUM Reprint”.<br />

Inom programområdet ”Northern studies” finns tre särskilda publikationsserier - en bokserie<br />

”CERUM Northern Studies”, en arbetsrapportserie, ”CERUM Northern Studies Working Paper”<br />

samt en reprint-serie, ”CERUM Northern Studies Reprint”.<br />

Förutom i ovanstående serier publicerar sig CERUMs medarbetare i tidskriftsartiklar, rapporter<br />

och böcker utgivna vid andra <strong>universitet</strong>, institut och av olika kommersiella förlag.<br />

Följande publikationer utkom under år <strong>2000</strong>:<br />

Aldskogius, Göran (<strong>2000</strong>) Urban Policy in the Structural Policy of the European Union.<br />

CERUM WP 21:<strong>2000</strong><br />

Asplund, Maria (<strong>2000</strong>) Elektronik- och Dataingenjörsutbildningen i Pajala.<br />

Studentperspektivet. CERUM WP 25:<strong>2000</strong><br />

Axensten, Peder och Gösta Weissglas (eds.) (<strong>2000</strong>) Nuclear Risks, Environmental, and<br />

Development Co-operation in the North of Europe. CERUM: Nothern Studies<br />

Bergkvist, E. (<strong>2000</strong>) Forecasting Interregional Freight Flows by Gravity Models. Jahrbuch<br />

für Regionalwissenschaft 20, 133-148.<br />

Bergkvist E. och P. Johansson (<strong>2000</strong>) Weighted Derivative Estimation of Quantal Response<br />

Models. Simulations and Applications to Choice of Truck Freight Carrier,<br />

Computational Statistics 4/<strong>2000</strong>, 485-510.<br />

Gidlund, Janerik, Sverker Sörlin och Susanne Gidlund (<strong>2000</strong>) Ensam hemma. Den<br />

norrländska elitens nya syn på regional utveckling. CERUM WP 17:<strong>2000</strong><br />

Hedegaard, L., A. Östhol, m.fl. (eds.) (<strong>2000</strong>) The NEBI Yearbook <strong>2000</strong>. Berlin: Springer-<br />

Verlag.<br />

Helgesson, Linda (<strong>2000</strong>) Why Some Girls Go to School and Others Don't. A study about girls'<br />

education on an upper primary level in northern Mozambique. CERUM WP<br />

19:<strong>2000</strong><br />

Hudson, Christine (<strong>2000</strong>) The University and Regional Reciprocity. CERUM WP 18:<strong>2000</strong><br />

Johansson, M. and L. Westin (<strong>2000</strong>) Modelling impacts of economic integration on Swedish<br />

Regions – SCGE simulations with Monopolistic Competition. Paper presented at the<br />

Regional Science Association, 40th RSA European Congress, Barcelona, Spain<br />

25

Jones, A., E. Sondell et.al. (<strong>2000</strong>) Innovation, Diversification and European Agricultural<br />

Situations (IDEAS), First Annual Report to the European Commission,<br />

Department of Geography University College, London<br />

Kåpe, Leif (<strong>2000</strong>) Förändringar i medelstora svenska städer. CERUM WP 22:<strong>2000</strong><br />

Lindgren, U., Ö. Pettersson, B. Jansson och H. Nilsagård (<strong>2000</strong>) Skogsbruket i den lokala<br />

ekonomin. Rapport 4. Skogsstyrelsens förlag. Jönköping<br />

Marcus, Lars (<strong>2000</strong>) On Architectural Knowledge. CERUM WP 26:<strong>2000</strong>:<br />

Olsson, Sören (<strong>2000</strong>) Stadens attraktivitet och det offentliga stadslivet. CERUM WP 24:<strong>2000</strong><br />

Pettersson, Örjan, Anna Nordström och Linda Rislund (<strong>2000</strong>) Utvärdering av LEADER II<br />

Stad och Land - Hand i Hand. CERUM WP 23:<strong>2000</strong><br />

Pettersson, Ö. och Nordström, A. (<strong>2000</strong>) Möjligheternas landskap Umeåbors inställning till<br />

stad och land. GERUM Kulturgeografisk arbetsrapport <strong>2000</strong>-01-31.<br />

Kulturgeografiska institutionen, Umeå <strong>universitet</strong>. Umeå.<br />

Pettersson, Ö. (<strong>2000</strong>) Young Peoples’ Attitudes Towards the Countryside - A Case Study in<br />

the Umeå Region, Sweden. Paper presented at the 40th Congress of the<br />

European Regional Science Association, Barcelona, Spain<br />

Francès, G., I. Layton, J. Rosell, J. Santana, E. Sondell, and L. Viladomiu (<strong>2000</strong>) The<br />

Measurement of On-Farm Diversification. Paper presented at the 40th Congress<br />

of the European Regional Science Association, Barcelona, Spain<br />

Åkerlind, Hans (<strong>2000</strong>) Framtidens stad - Försök till form för en fungerande stad utan bilar.<br />

CERUM WP 20:<strong>2000</strong><br />

Det innebär att CERUM var inblandat i tjugo publiceringar under året. Detta motsvarar exakt<br />

det antal som var budgeterat för året.<br />

Konferenser och seminarier<br />

Följande presentationer på konferenser och seminarier arrangerades av CERUM eller<br />

genomfördes av personal från CERUM under år <strong>2000</strong>:<br />

Ahl, Steffen (Juni <strong>2000</strong>) Experiences of the life at Stockholm´s periphery, CERUM<br />

Almgren, Hans (Februari <strong>2000</strong>) Vill vi ha bostäder till varje pris CERUM<br />

Andersson, Fredrik (Januari <strong>2000</strong>) Järnvägen längs Norrlandskusten i ett ekonomiskhistoriskt<br />

perspektiv - fallen Ostkustbanan och Botniabanan, KFBs<br />

Forskardagar, Linköping<br />

Andersson, Fredrik (Juni <strong>2000</strong>) Towards the future in the footsteps of our fathers A<br />

discussion of the expected and observed regional effects of the East Coast Line<br />

26

and the Bothnia Line, Transport systems, Organisation and planning, KFB,<br />

Stockholm<br />

Asplund, Maria (Oktober <strong>2000</strong>) Elektronik- och Dataingenjörsutbildningen i Pajala.<br />

Studentperspektivet, Pajala<br />

Asplund, Patrik (Mars <strong>2000</strong>) Onsdagsseminarium, Nationalekonomi<br />

Axensten, Peder (Juli <strong>2000</strong>) A Nuclear Accident’s Short Term Spatial Impact on<br />

Transportation, IIASA/YSSP, Laxenburg<br />

Axensten, Peder (Augusti <strong>2000</strong>) Practical Use of an Implemented Model, Wien, Österrike<br />

Bergdahl, E. (Maj <strong>2000</strong>) Staden och den ostörda människan: ett forskningsprojekt om<br />

planering för integrerade stadsmiljöer, CERUM<br />

Bergkvist, Erik (Juni <strong>2000</strong>) Estimating value of time and forecasting transport choice in road<br />

freight with a nonlinear profit specification. The logit model versus neural<br />

networks, Transport systems, Organisation and planning, KFB, Stockholm<br />

Bergkvist, Erik (Augusti <strong>2000</strong>) Estimating value of time and forecasting transport choice in<br />

road freight with a nonlinear profit specification. The logit model versus neural<br />

networks, ERSA, Barcelona, Spain<br />

Bergman, Ronny (November <strong>2000</strong>) Radioaktiva risker i Barentsregionen Barentsinitiativet,<br />

Piteå<br />

Birgersson, Bengt-Ove (April <strong>2000</strong>) Allmännyttan i framtiden - bostadsföretag eller<br />

välfärdsagent, CERUM<br />

Block, Karin (Mars <strong>2000</strong>) Staden och centrum- utarmning eller renässans, CERUM<br />

Borgegård, Lars-Erik (Oktober <strong>2000</strong>) Gated communities and crime, CERUM<br />

Brandt, Fredrik (Januari <strong>2000</strong>) Botniabanan - regionala effekter på lång och kort sikt, KFBs<br />

Forskardagar, Linköping<br />

Brandt, Fredrik (Juni <strong>2000</strong>) Towards the future in the footsteps of our fathers A discussion of<br />

the expected and observed regional effects of the East Coast Line and the<br />

Bothnia Line, Transport systems, Organisation and Planning, KFB, Stockholm<br />

Einarsson, Torbjörn (November <strong>2000</strong>) Stadsarkitektur och den attraktiva staden, CERUM<br />

Engström, Carl-Johan (September <strong>2000</strong>) Framtidsstaden – krafter att tackla för att uppnå en<br />

hållbar utveckling, CERUM<br />

Günter, Folke (Januari <strong>2000</strong>) Den möjliga staden, CERUM<br />

Healy, Patsy (Mars <strong>2000</strong>) Institutional Design for Collaborative Policy Making,<br />

Statsvetenskap och CERUM .<br />

Kåpe, Leif (Februari <strong>2000</strong>) Förändringar I medelstora svenska städer, CERUM<br />

Marcus, Lars (Maj <strong>2000</strong>) Stadens hemliga formel, CERUM<br />

Olsson, Krister (November <strong>2000</strong>) Att skapa värde, CERUM<br />

Pettersson, Örjan (Maj <strong>2000</strong>) Skogsbruket i den lokala ekonomin, Vindeln<br />

27

Pettersson, Örjan (Maj <strong>2000</strong>) Utvärdering av LEADER II Stad och Land – Hand i Hand,<br />

Umeå<br />

Pettersson, Örjan (Augusti <strong>2000</strong>) Young Peoples’ Attitudes Towards the Countryside - A Case<br />

Study in the Umeå Region, Sweden. ERSA, Barcelona, Spain<br />

Sahlin, Sven-Erik (Februari <strong>2000</strong>) EUROREG, Tillväxtdagen, Umeå<br />

Sandberg, Krister (Januari <strong>2000</strong>) Onsdagsseminarium, Nationalekonomi<br />

Sandberg, Krister (November <strong>2000</strong>) Onsdagsseminarium, Nationalekonomi<br />

Sikström, Tomas (Februari <strong>2000</strong>) Urban Design, Tillväxtavtalskonferens, Umeå<br />

Sondell, Erik (Augusti <strong>2000</strong>) The Measurement of On-Farm Diversification, ERSA<br />

Barcelona, Spain<br />

Sörensson, Robert (Mars <strong>2000</strong>) Onsdagsseminarium, Nationalekonomi<br />

Sörensson, Robert (December <strong>2000</strong>) Onsdagsseminarium, Nationalekonomi<br />

Thedebrand Lars-Göran och S. Edvinsson (November <strong>2000</strong>) Staden och hälsan i ett historiskt<br />

perspektiv, CERUM<br />

Weinehall, Lars och Urban Janlert (September <strong>2000</strong>) Staden och folkhälsan, CERUM<br />

Westin, Lars (Januari <strong>2000</strong>) Samhällsekonomiska kalkyler och Botniabanan, KFBs<br />

Forskardagar, Linköping<br />

Westin, Lars (Mars <strong>2000</strong>) Stadens ekonomi, CERUM<br />

Westin, Lars (Maj <strong>2000</strong>) Calculation of Gross Regional Products for Sweden, RSAI,<br />

Lugano, Schweiz<br />

Westin, Lars (Maj <strong>2000</strong>) Norrlands stadsregioner, Byggforum Nord, Luleå<br />

Westin, Lars (Juni <strong>2000</strong>) Regional utveckling och städer, Kulturcentrum för Sverige och<br />

Finland, Helsingfors<br />

Westin, Lars (Juni <strong>2000</strong>) Transnationella barriärer och infrastruktur, Folk<strong>universitet</strong>et,<br />

Umeå<br />

Westin, Lars (Juni <strong>2000</strong>) Regional utveckling, transporter och samhällsekonomiska kalkyler,<br />

Transport systems, Organisation and Planning, KFB, Stockholm<br />

Westin, Lars (Juni <strong>2000</strong>) Research strategies for Urban Design in Umeå, Urban Design for<br />

Sweden and Europe<br />

Westin, Lars (Augusti <strong>2000</strong>) Kommunikationer, bebyggelse och attraktivitet, Attraktiv<br />

bebyggelsemiljö i kust och inland, Kvarkenrådet, Åsele<br />

Westin, Lars (Augusti <strong>2000</strong>) Modelling impacts of economic integration on Swedish regions –<br />

SCGE simulations with Monopolisitc Competititon, ERSA Barcelona, Spain<br />

Westin, Lars (Oktober <strong>2000</strong>) Centrums betydelse för städer, Sveriges Fastighetsägare, Umeå<br />

Westin, Lars (November <strong>2000</strong>) Economics, Urban Studies and Research, the Swedish case,<br />

Mühl Forum Europäische Urbanisitk <strong>2000</strong>, Bauhaus- Universität, Weimar,<br />

Tyskland<br />

28

Westin, Lars (November <strong>2000</strong>) Forskningsstrategi för Barentsregionen Initiativ Nordlig<br />

dimension, Piteå<br />

Westin, Lars (November <strong>2000</strong>) Norrlands befolkningsutveckling, Univex<br />

Westin, Lars (December <strong>2000</strong>) Hållbara städer, Stadsmiljörådet<br />

Westin, Per-Håkan (Oktober <strong>2000</strong>) Det kundanpassade fastighetsbolaget, CERUM<br />

Weissglas, Gösta (November <strong>2000</strong>) Miljöfrågor i Barentsregionen, Initiativ Nordlig<br />

dimension, Piteå<br />

Sammantaget har enligt ovanstående förteckning under år <strong>2000</strong> femtiotvå presentationer<br />

genomförts. Det motsvarar drygt tio presentationer mer än vad som var budgeterat.<br />

Internationalisering<br />

CERUMs personal, liksom styrelsen, deltar som framgått ovan regelbundet i internationell<br />

konferensverksamhet. En stor del av CERUMs publicering sker på engelska. Flertalet<br />

internationella kontakter sker för närvarande med Ryssland, USA, Österrike, Storbritannien,<br />

Frankrike, Tyskland och Italien. Som nämnts arbetar personal från CERUM vid IIASA i<br />

Österrike. Flera personer i CERUMs nätverk har även arbetat eller varit sommarstudenter vid<br />

IIASA. Under maj-juni gästades CERUM av Arkitekt Steffen Ahl från Bauhaus Universität,<br />

Weimar, Tyskland som arbetade vid CERUM med sin masteruppsats.<br />

Universitetets tredje uppgift<br />

CERUM är en forskningsenhet med målsättningen att bedriva rumslig vetenskap på<br />

internationell nivå. Vår kompetens om regioner och regional utveckling på ett internationellt<br />

plan samt våra kunskaper om Norrland och Norrlands utveckling medför att vi ofta tillfrågas<br />

om vår uppfattning om regionens utveckling och ombeds genomföra uppdrag av olika slag.<br />

I relation till det begränsade basanslaget från <strong>universitet</strong>et har CERUM därför ett omfattande<br />

utbyte med olika aktörer i samhället. CERUM har även på olika sätt varit engagerat i den<br />

regionalpolitiska debatten och bedrivit forskningsprojekt med inriktning på den omkringliggande<br />

regionen. På olika sätt har CERUM även agerat i media.<br />

29

Under året har Tomas Sikström, planeringschef vid Umeå kommun, arbetat vid CERUM för att<br />

skapa finansiering och koncept inom Urban Design. Det har i praktiken även inneburit att<br />

utbytet mellan Umeå kommun och många andra kommuner samt CERUM när det gäller<br />

behovet av forskning kring stadsledning och stadsregionernas utveckling intensifierats.<br />

Eftersom den tredje uppgiften ingår i CERUMs målsättning så som den kommer till uttryck i<br />

högskoleförordningen diskuteras den tredje uppgiften integrerat med frågan om CERUMs<br />

måluppfyllelse nedan.<br />

Måluppfyllelse<br />

Sedan starten har CERUM gått igenom flera faser. Förändringar har skett både personalmässigt<br />

och i fråga om forskningsprogram. Detta speglar givetvis den dynamik och de incitament för<br />

omvandling som finns inbyggda i organisationsstrukturen. I samband med att <strong>universitet</strong>en år<br />

1989 gavs en friare roll upphävdes den av regeringen beslutade förordningen om CERUM.<br />

Därefter har Umeå <strong>universitet</strong> fritt fått påverka CERUMs organisation och verksamhetsinriktning.<br />

I praktiken har CERUM till betydande del fortsatt att verka i enlighet med den anda<br />

som präglar den ursprungliga förordningen även om organisationen förändrats avsevärt.<br />

Som nämnts innebär CERUMs begränsade basbudget att verksamhetens mångfald vid en given<br />

tidpunkt är reducerad och att verksamheten trots ett omfattande externt intresse är relativt<br />

sårbar. En andra uppgift för CERUM under kommande år är därför att analysera olika sätt att<br />

vidga den långsiktigt stabila basen för en verksamhet baserad på en mångfald av personer och<br />

vetenskapliga uttryck. Endast därigenom kan CERUM fortsätta med och förstärka en<br />

internationellt framgångsrik verksamhet inom rumslig vetenskap. Därmed kan CERUM även<br />

svara mot de förväntningar och den efterfrågan som riktas mot verksamheten.<br />

Tillgången på kompetenta forskare bestäms av institutionernas forskarutbildning, möjligheten<br />

att behålla färdiga doktorer i Umeå efter examen, institutionernas rekrytering av forskare från<br />

andra <strong>universitet</strong> samt CERUMs egen möjlighet att rekrytera forskare. Av dessa är det endast<br />

den sistnämnda faktorn CERUM självt kan besluta över. En viktig uppgift under kommande år<br />

blir därför att analysera och att tillsammans med andra vidta åtgärder inom de övriga fälten.<br />

30

Verksamheten under år <strong>2000</strong> innebär att de två strukturella faktorer som hämmat<br />

utvecklingen av den rumsliga forskningen vid Umeå <strong>universitet</strong> under nittiotalet nu<br />

korrigerats. De två huvudproblemen har varit:<br />

• att styrelsens sammansättning inte ändrades när den särskilda förordningen om CERUM<br />

upphävdes 1989 och ansvaret för CERUM flyttades över till Umeå <strong>universitet</strong> och den<br />

samhällsvetenskapliga fakulteten.<br />

• att avsaknaden av en stark kärna av forskare stationerade vid CERUM gav verksamheten<br />

ett extremt högt beroende av det externa forskarnätverket.<br />

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att CERUM utvecklats i enlighet med sin ursprungliga<br />

uppgift och idag fyller en viktig funktion inom den regionalvetenskapliga forskningen i Norrland<br />

och i Sverige. CERUM bidrar även, vilket inte minst ett flertal inlägg i media visat, till en<br />

mångfald i debatten om alternativen för Norrlands framtida utveckling. CERUM har entydigt<br />

bidragit till att kunskapen om boendets och näringslivets villkor i Norrland ökat samt givit<br />

Umeå <strong>universitet</strong> en position som en internationellt välkänd miljö inom regionalvetenskap.<br />

Verksamhetsåret <strong>2000</strong> har präglats av den genomförda expansionen och satsningen på att<br />

finna former för en förnyelse av den regionalvetenskapliga miljön i Umeå. CERUM har tidigare<br />

bedrivit och initierar nu även inom ”Urban Design” ny forskning om stadssystem och<br />

städer. Speciellt uppmärksammas de mellanstora städernas attraktivitet och sårbarhet. I dag<br />

bor flertalet av Norrlands invånare i sådana städer. Det gensvar satsningen fått har i sig<br />

tydliggjort kapacitetsbrister i CERUMs nuvarande organisation men även brister i<br />

<strong>universitet</strong>ets hantering av den rumsliga vetenskapen under nittiotalet.<br />

31

5. CERUMs ÅRSREDOVISNING<br />

Inledning<br />

CERUMs intäkter uppgick år <strong>2000</strong> (1999) till drygt 8,8 (6,6) miljoner kronor. En ökning med<br />

2,2 (1,6) miljoner kronor i förhållande till föregående år, vilket motsvarar en tillväxt på 33<br />

(34) procent. Tillväxten var således fortsatt stark under året. Däremot uppnåddes inte<br />

budgetens planerade intäkt på drygt tio miljoner för år <strong>2000</strong>.<br />

Förklaringen till detta står i år liksom föregående år att finna i svårigheterna att rekrytera<br />

personal i Umeå samt bristen på ändamålsenliga lokaler. Det problematiska är därmed att<br />

skillnaden mellan budget och utfall till en del består i resurser som externa intressenter var<br />

villiga att ställa till CERUMs förfogande, resurser som vi trots det inte lyckades besätta med<br />

personal i ändamålsenliga lokaler.<br />

I kostnaderna ingår även under året icke-finansierade utgifter för en ansökan till mål 1<br />

angående Urban Design i storleksordningen 950 000 kronor. Det är utgifter som kan täckas av<br />

en framtida positiv mål 1 ansökan. Om CERUMs Urban Design ansökan däremot avslås måste<br />

förhandlingar föras med de aktörer som stött vår ansökan om hur de uppkomna kostnaderna<br />

ska täckas. Givetvis är ett möjligt utfall av dessa förhandlingar att CERUM ensamt måste stå<br />

för kostnaden. Finansieringen av dessa utgifter är med andra ord förknippade med hög risk<br />

och ska i fallet att CERUM självt tar hela kostnaden föras som en investering i externa<br />

relationer och eget human kapital. Ytterst medför det att det balanserade kapitalet reduceras.<br />

Traditionell redovisningssed för <strong>universitet</strong>et innebär att sådana utgifter som, vilket gäller i<br />

detta fall, inte täcks av ett skriftligt avtal om framtida ersättning ska föras som en utgift under<br />

det år de uppkommer. Finns avtal om framtida finansiering ska inkomsterna föras som<br />

periodiserade. I detta fall finns av naturliga skäl inget skriftligt avtal om sådan finansiering.<br />

Till skillnad mot normalfallet för forskningsanslag kan däremot inom mål 1 uppkomna<br />

kostnader kvittas mot framtida inkomster. Därför finns här en högre risk än när skriftligt avtal<br />

existerar däremot är risken inte lika stor som när forskningsanslag söks eller när kostnader tas<br />

för att upparbeta kompetens inom ett område innan potentiella finansiärer kontaktats.<br />

Skriftliga avtal om framtida betalningar är däremot givetvis inte heller helt riskfria. Mål 1<br />

ansökningarna representerar på så sätt en ny kategori bland CERUMs kommersiella<br />

kreditrisker.<br />

32

Efter samtal med <strong>universitet</strong>ets centrala revision har vi därför i detta fall fått tillstånd att föra<br />

de uppkomna kostnaderna mot en periodiserad intäkt för kommande år. Det innebär att ett<br />

eventuellt underskott i resultaträkningen bokförs först kommande år när det i så fall definitivt<br />

realiserats. I fallet att mål 1 ansökan bifalls uppstår givetvis inget underskott. Ett sådant<br />

förfarande ger en tydligare bild av CERUMs verksamhet än om ett underskott först bokförs<br />

detta år för att sedan justeras med ett överskott kommande år.<br />

Resultaträkning<br />

Av de samlade intäkterna för år <strong>2000</strong> (1999) bestod ca 1,4 (1,5) miljoner av <strong>universitet</strong>sanslag<br />

och uppdrag medan 7,5 (5,1) miljoner var externa bidrag, uppdrag samt periodiserade<br />

intäkter. De icke-<strong>universitet</strong>sinterna intäkterna ökade därmed till ca 85 (78) procent av<br />

CERUMs intäkter.<br />

CERUMs kostnader bestod under år <strong>2000</strong> till 55 (52) procent av lönekostnader till anställda vid<br />

Umeå <strong>universitet</strong>. Av dessa utgjorde 39 (32) procent löner till anställda vid CERUM medan<br />

övriga 16 (20) procent var lönekostnader för personal vid andra institutioner inom<br />

<strong>universitet</strong>et.<br />

Av de icke-lönerelaterade kostnaderna var 6 (7) procent lokalkostnader medan resor,<br />

tryckning och andra omkostnader uppgick till (37) 31 procent av utgifterna. I övriga<br />

omkostnader ingår konsultuppdrag med ca 11 procent, vilket innebär att den samlade<br />

personalkostnaden inklusive köpta tjänster uppgår till ca 66 procent. Eftersom vissa<br />

resekostnader och traktamenten ingår i köpta tjänster bör de rena lönekostnaderna ligga<br />

mellan 60 och 65 procent av de totala kostnaderna. En siffra som är i paritet med vad som<br />

gäller för <strong>universitet</strong>et i helhet.<br />

Resultaträkningen för år <strong>2000</strong>, och som jämförelse, den januaribudget styrelsen beslutade om<br />

för år <strong>2000</strong> framgår av tabellen nedan. Avvikelserna från budget är framförallt minskade<br />

omkostnader och reducerade externa uppdrag, båda posterna kopplade till EUROREG och<br />

Botniabaneprojektet.<br />

33

RESULTATRÄKNING ÅR <strong>2000</strong> FÖR CERUM<br />

INTÄKTER<br />

UTFALL<br />

1997<br />

UTFALL<br />

1998<br />

UTFALL<br />

1999<br />

UTFALL<br />

<strong>2000</strong><br />

BUDGET <strong>2000</strong><br />

per den 30.01.00<br />

Kkr Kkr Kkr Kkr Procent Kkr Budgetavvikelse<br />

Universitetsanslag och<br />

uppdrag<br />

1 441 1 548 1 527 1 388 16 1 388 0<br />

Årets externa bidrag 330 2 965 4 241 3 678 41 3 949 -271<br />

Externa uppdrag m.m. 321 876 1 145 2 729 31 3 739 - 1 010<br />

Periodiserade<br />

inkomster<br />

502 -444 -304 1 093 12 960 133<br />

SUMMA INTÄKTER 2 594 4 945 6 609 8 888 100 10 036 - 1 148<br />

KOSTNADER<br />

Löner 1 590 2 332 3 367 4 848 55 5 175 - 327<br />

Lokaler 236 307 436 526 6 543 - 17<br />

Omkostnader 992 1 738 2 566 3 230 37 4 342 - 1 112<br />

Avskrivningar 62 54 127 190 2 192 -2<br />

SUMMA<br />

KOSTNADER<br />

2 880 4 431 6 496 8 794 100 10 252 -1 458<br />

ÅRETS RESULTAT - 286 514 113 94 - 216<br />

Resultatet för året blev ett överskott på 94 000 kronor vilket motsvarar ca en procent av<br />

intäkterna eller knappt fem procent av det ingående balanserade kapitalet. CERUM är inte<br />

vinstdrivande och ska långsiktigt ha ett balanserat kapital som minst motsvarar<br />

uppsägningstiden för samtliga anställda och som mest täcker den tid det tar att söka och få<br />

nya forskningsanslag, d.v.s. täckning för kostnader under ca ett år.<br />

34

Balansräkning<br />

Som framgår nedan av balansräkningen för CERUM har de samlade tillgångarna minskat med<br />

ca en miljon under året. Framförallt har kassatillgången reducerats. Satsningen på Urban<br />

Design har som nämnts hittills skett med egna resurser, dessutom går nu andra projekt in i en<br />

fas av slutredovisning varför erhållna förskott kraftigt sjunkit. Samtidigt har kundfordringarna<br />

ökat till runt 950 000 kronor på grund av verksamheten inom Euroreg under slutet av året.<br />

Sammantaget leder detta till en reducerad kassatillgång.<br />

Även anläggningstillgångarna har minskat till följd av att äldre inventarier förts ur<br />

inventarieförteckningen. Som en konsekvens av detta har även de ackumulerade<br />

avskrivningarna sjunkit. Standarden på datorsidan vid CERUM var vid årsskiftet överlag god.<br />

BALANSRÄKNING FÖR CERUM 1996 - <strong>2000</strong>(Kkr)<br />

TILLGÅNGAR<br />

per den 31.12<br />

1996 1997 1998 1999 <strong>2000</strong> Budget <strong>2000</strong><br />

(per den 30.01.00)<br />

Kassa 2 911 2 133 2 455 2 726 1 322 1 612<br />

Kundfordringar 1 41 483 496 947 496<br />

Anläggningstillgångar 280 303 482 797 582 927<br />

Övriga tillgångar 0 0 9 0 1 0<br />

Ack. Avskrivningar -233 - 235 - 274 - 401 -231 -593<br />

SUMMA<br />

TILLGÅNGAR<br />

2 966 2 242 3 155 3 618 2 620 2 442<br />

SKULDER<br />

Leverantörs- och andra<br />

skulder<br />

4 58 11 59 61 59<br />

Erhållna förskott 1 124 622 1 069 1 370 276 410<br />

Balanserat kapital 826 1 839 1 562 2 076 2 189 2 189<br />

Årets kapitalförändring 1 012 - 277 514 113 94 -216<br />

SUMMA SKULDER 2 966 2 242 3 155 3 618 2 620 2 442<br />

35

Balansräkningen präglas givetvis som vanligt för kunskapsintensiv verksamhet av att de tillgångar<br />

vid sidan om kassan och de fysiska anläggningarna i form av goodwill och kompetens<br />

som CERUMs logotyp och personal representerar, inte framgår på balansräkningens<br />

tillgångssida. För närvarande finns inte heller några regler för hur dessa ska värderas. Att<br />

döma av den respons CERUM fått för forskningen och de insatser som gjorts för<br />

marknadsföring har värdet av både personal och logotyp ökat kraftigt under året.<br />

Kassaflödesanalys<br />

Kassaflödesanalysen visar hur CERUMs resultat på 94 000 kronor för år <strong>2000</strong> vänds till ett<br />

förhållandevis kraftigt negativt kassaflöde före investeringar på minus 1,2 miljoner kronor.<br />

KASSAFLÖDESANALYS FÖR CERUM 1997 - <strong>2000</strong><br />

År 1997 1998 1999 <strong>2000</strong><br />

Intäkter 2 594 4 945 6 609 8 888<br />

Kostnader (inkl avskrivningar) - 2 880 - 4 431 -6 469 -8 794<br />

Resultat - 286 514 113 94<br />

Avskrivningar 62 54 127 190<br />

Bokföringsdispositioner - 7 0 0 0<br />

Kassaflöde före kortsiktiga fordringar - 231 568 240 284<br />

Förändring i kortsiktiga fordringar och skulder - 480 -53 346 -1 544<br />

Kassaflöde före investeringar - 711 515 586 -1 260<br />

Nettoinvesteringar i anläggningstillgångar - 66 - 194 -315 - 145<br />

Total kassaförändring - 777 322 271 -1 405<br />

Ingående balans 2 911 2 133 2 455 2 727<br />

Utgående balans 2 133 2 455 2 727 1 322<br />

Analysen visat tydligt hur CERUM under år <strong>2000</strong> gick över i en ny utvecklingsfas. År 1997<br />

skedde en nedgång i omsättningen, resultat var negativt samtidigt som även kassaflödet var<br />

36

negativt. De följande två åren representerar en utveckling av ekonomin med växande<br />

omsättning, positivt resultat och positivt kassaflöde. Under år <strong>2000</strong> har omsättningen fortsatt<br />

att växa, resultatet varit positivt medan kassaförändringen nu är kraftigt negativ. Det är<br />

givetvis en tillväxt under betydligt högre risk än tidigare år. Lyckas satsningen på Urban<br />

Design ger det ytterligare tillväxtmöjligheter. Misslyckas satsningen krävs åtgärder under år<br />

2001 för att reducera kostnaderna och hitta nya intäkter för att inte kassatillgången helt ska<br />

raderas ut.<br />

CERUMs ekonomi är inne i en tillväxtfas och har under året något ökat riskexponeringen<br />

samtidigt som möjligheterna till fortsatt tillväxt även ökat. Framtiden bestäms nu<br />

huvudsakligen av i vilken mån CERUM förmår (och tillåts) attrahera fler självständiga<br />

disputerade forskare. Samtidigt minskar den andel som samhällsvetenskapliga fakultetens<br />

anslag utgör av CERUMs ekonomi. En analys av CERUMs relation till den samhällsvetenskapliga<br />

fakulteten åren 1999 och <strong>2000</strong> ges nedan.<br />

CERUMS FINANSIELLA BIDRAG TILL DEN<br />

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 1999 TILL <strong>2000</strong> (Kkr)<br />

År 1999 <strong>2000</strong><br />

Avgår: Anslag från samhällsvetenskapliga fakulteten - 1 357 -1 388<br />

Tillkommer: CERUMs återförda gemensamma kostnader 516 602<br />

CERUMs direkta bidrag till fakulteten - 841 - 786<br />

Tillkommer: CERUMs anslag till andra institutioner 1 294 1 428<br />

CERUMs direkta bidrag till fakulteten och till andra<br />

institutioner vid <strong>universitet</strong>et<br />

Tillkommer: CERUMs eget bidrag till fakultetens totala<br />

omsättning<br />

453 642<br />

4 686 6 763<br />

CERUMs samlade nettobidrag till fakulteten 5 139 7 405<br />

CERUM erhöll som framgår ovan ett direkt netto under år <strong>2000</strong> på knappt åttahundra tusen<br />

kronor från den samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden. Samtidigt fördelade CERUM anslag<br />

till andra institutioner inom fakulteten på 1,4 miljoner kronor. Det ger ett netto på drygt en<br />

37

halv miljon i direkt bidrag till fakultetens verksamhet. Därtill bidrar CERUM till fakultetens<br />

samlade omsättning med 6,7 miljoner kronor i egen verksamhet. CERUM ger således entydigt<br />

ett ekonomiskt tillskott på drygt sju miljoner till fakultetens verksamhet. För närvarande ger<br />

en miljon i fakultetsbidrag drygt fem miljoner i tillskott till fakultetens verksamhet.<br />

Det är mycket troligt att en satsning från fakultetens sida på ytterligare tjänster och lokaler vid<br />

CERUM skulle ge den samhällsvetenskapliga fakulteten ytterligare ett nettotillskott. Resurser<br />

som skulle stärka fakulteten i den konkurrenssituation som för närvarande gäller om<br />

nationella och internationella forskningsresurser. För CERUM skulle det givetvis innebära att<br />

en fortsatt tillväxt kan ske under lägre riskexponering alternativt att tillväxten kan öka under<br />

bevarad riskexponering.<br />

38

6. BUDGET OCH MÅLSÄTTNINGAR FÖR ÅR 2001<br />

Trots en mycket positiv utveckling för CERUM och den regionalvetenskapliga forskningen i<br />

Umeå under året är förutsättningarna för budgetarbetet inför år 2001 som framgått ovan<br />

betydligt osäkrare än för de två tidigare åren. Lokalsituationen gör att en fortsatt expansiv<br />

utveckling sker under en besvärande restriktion. Det skulle tala för en fortsatt utveckling av<br />

CERUM under åtta miljoner kronor. Samtidigt avslutas två betydande projekt. Det av ÖCB<br />

finansierade Barentsprojektet samt EUROREG. Urban Design har mottagits positivt av<br />

omvärlden men finansieringen har inte lösts. Det talar för att år 2001 kan bli ett mellanår där<br />

omsättningen går ner betydligt under åtta miljoner.<br />

BUDGET FÖR CERUM ÅR 2001 - RESULTATRÄKNING<br />

BUDGET 2001<br />

per 01.03.01<br />

BUDGET 2001<br />

per 25.09.00<br />

UTFALL<br />

<strong>2000</strong><br />

UTFALL<br />

1999<br />

UTFALL<br />

1998<br />

INTÄKTER Kkr Procent Kkr Procent Kkr Procent Kkr Procent Kkr Procent<br />

Universitetsanslag 1 429 24 1 388 28 1 370 16 1527 23 1 548 31<br />

Årets externa bidrag 3 658 61 2 309 46 3 883 45 4 241 64 2 965 55<br />

Årets externa uppdrag 1 185 20 500 10 3 415 39 1 145 17 878 18<br />

Periodiserade proj. Medel -803 -13 649 13 0 0 -304 -5 - 444 - 9<br />

Övrigt 513 9 154 3 - - - - - -<br />

SUMMA INTÄKTER 5 981 100 5 000 100 8 668 100 6 609 100 4 945 100<br />

KOSTNADER<br />

Löner 3 735 60 3 621 62 5 764 65 3 367 53 2 332 53<br />

Lokaler 481 8 450 8 469 5 436 7 307 7<br />

Omkostnader 1 881 29 1 625 27 2 470 28 2 566 40 1 738 39<br />

Avskrivningar 180 3 189 3 195 2 127 2 54 1<br />

SUMMA KOSTNADER 6 295 100 5 885 100 8 899 100 6 496 100 4 431 100<br />

PERIODENS RESULTAT -314 -886 - 231 113 514<br />

39

Marsbudgeten för år 2001 slutar på knappt sex miljoner kronor. Det innebär att vi höjt<br />

ambitionen med en miljon i förhållande till den budget som gjordes i början av hösten <strong>2000</strong>.<br />

Ökningen baseras på att vi ökar andelen mindre projekt som accepteras för att kunna rekrytera<br />

disputerad personal under året. En konsekvens av detta är att underskottet för år 2001 kan<br />

begränsas. Det ger även en beredskap att snabbt utveckla forskningen om resurser tillförs<br />

inom området Urban Design. Alternativet är givetvis att reducera personalen. En extern<br />

satsning på Urban Design via mål 1 förändrar givetvis även budgetsituationen med ett möjligt<br />

inkomsttillskott på ca fyra miljoner. Vi väljer dock att dra lärdomar av de båda tidigare årens<br />

svårigheter att rekrytera personal genom att utgå från det lägre utvecklingsalternativet för<br />

året.<br />

Den föreslagna budgeten representerar därmed en tillbakagång till den situation som rådde<br />

kring 1999. De totala intäkterna förväntas minska med över 2,5 miljoner kronor vilket<br />

motsvarar en reduktion med cirka 30 procent. De externa intäkternas andel skulle därmed<br />

sjunka till cirka 80 procent. Vilket fortfarande är anmärkningsvärt högt.<br />

BUDGET FÖR CERUM FÖR 2001 - BALANSRÄKNING<br />

TILLGÅNGAR (Kkr) Budget 2001<br />

per 01.03.01<br />

Budget 2001<br />

per 25.09.00<br />

Utfall<br />

31.12.<strong>2000</strong><br />

Utfall<br />

31.12.1999<br />

Utfall<br />

31.12.1998<br />

Kassa 1 916 323 1 322 2 726 2 455<br />

Kundfordringar o förskott 947 535 947 496 483<br />

Anläggningstillgångar 657 938 582 797 482<br />

Övr. tillg. och nedlagda kostn. 1 24 1 0 9<br />

Ack. Avskrivningar -411 -693 -231 -401 -274<br />

SUMMA TILLGÅNGAR 3 110 1 127 2 620 3 618 3 155<br />

SKULDER<br />

Leverantörs- och andra skulder 61 280 61 59 0<br />

Erhållna förskott 1 080 -239 275 1 370 1069<br />

Balanserat kapital 2 283 1 973 2 189 2 076 1562<br />

Årets kapitalförändring -314 -887 94 113 514<br />

SUMMA SKULDER 3 110 1 127 2 621 3 618 3 155<br />

40

Den nya budgeten får framförallt effekter på balansräkningen. Det hot som finns att<br />

satsningen på Urban Design måste täckas via en reduktion av det balanserade kapitalet är<br />

betydande men risken bör kunna hanteras. Externa medel kan med viss sannolikhet tillföras<br />

för att täcka denna satsning (vilket kan ses som en investering i kunskap och humankapital).<br />

Det medför att det samlade saldot av kassatillgången och kundfordringar samt det balanserade<br />

kapitalet kan hamna på en nivå i paritet med år 1999. I förhållande till den budget som<br />

utarbetades i september <strong>2000</strong> ger det en betydligt starkare tillgångssida för kommande år.<br />

Anläggningstillgångarna fortsätter att växa till 657 000 kronor under år 2001, dock från en<br />

lägre nivå efter nedskrivningen förra året.<br />

Den övergripande målsättningen för det ekonomiska arbetet under kommande år är även<br />

fortsättningsvis att större och längre projekt måste utgöra grunden för ekonomin. Satsningen<br />

på Urban Design, Botniabanan och det fortsatta arbetet inom IDEAS är exempel på detta.<br />

Mindre projekt plockas in när de syftar till att etablera intressanta relationer i CERUMs<br />

forskningsnätverk eller för specifika arrangemang i anslutning till större projekt i vår<br />

huvudfåra. Arbetet med CERUMs programområden och genomgången av samtliga projekt vid<br />

CERUM är nu i praktiken genomförd. Målsättningen för det ekonomiska arbetet under år 2001<br />

är fortsatt förbättring av redovisningen av enskilda projekt och programområden inom<br />

verksamheten. Ambitionen är att en mer detaljerad uppföljning av dessa ska åstadkommas.<br />

41

7. NYCKELTAL<br />

Antalet publicerade verk och seminarier är tillsammans med möjligheten att attrahera<br />

forskningsresurser tydliga uttryck för hur framgångsrik CERUMs verksamhet är. För att få en<br />

konsistent bild av utvecklingen under åren har nedanstående sammanställning av nyckeltal för<br />

CERUM utvecklats. Att värdera forskning kvalitetsmässigt är givetvis alltid svårt men de<br />

nyckeltal vi använder ger tydliga indikationer i ett antal dimensioner om hur verksamheten<br />

utvecklas. I takt med att erfarenheter ges om hur nyckeltalen fungerar i relation till andra<br />

utvärderingar av forskningen kommer dessa att utvecklas vidare.<br />

Nyckeltalen visar att CERUM under året nått de planerade målen när det gäller antalet<br />

skriftliga rapporter och antalet seminarier. Antalet arbetsmånader ökade som planerat men<br />

antalet externt finansierade forskare hamnade något under målet. Rekryteringssituationen är<br />

som nämnts inte till belåtenhet även om nyckeltalen tydligt visar hur CERUM förstärker sina<br />

egna personella resurser samtidigt som enheten även aktivt bidrar till finansieringen av andra<br />

institutioners personal. Framförallt sker detta i form av doktorander. Publiceringstakten nådde<br />

däremot inte det planerade 2,2 arbetsrapporter per person och år. Det senare förklaras till en<br />

del av den flaskhals som, trots kvalificerade insatser från bl.a. Susanne Sjöberg, fortfarande<br />

kunde märkas i layout och tryckningsarbetet under året. Under det kommande året måste<br />

därför en tydligare fokusering ske mot publicering i förhållande till seminarier.<br />

Intäkt per helårsarbetande låg under år <strong>2000</strong> kvar på en nivå strax under en miljon. Det<br />

motsvarar vad många mindre kända konsultföretag i kunskapssektorn redovisar. Däremot ger<br />

januaribudgeten för 2001 indikationer om en nedgång till en lägre nivå, en nivå som markerar<br />

att året kan bli ett mellanår.<br />

Det balanserade kapitalet per helårsanställd vid CERUM sjönk däremot redan under år <strong>2000</strong><br />

ytterligare till 230 tusen kronor vilket motsvarar lönekostnader för samtlig personal under<br />

knappt fem månader. Det balanserade kapitalet bör som nämnts knappast reduceras till en<br />

alltför liten andel av de årliga lönekostnaderna. Detta skulle drastiskt försvåra möjligheterna<br />

att genom strategiska insatser utveckla kompetenser inom nya forskningsområden av framtida<br />

betydelse för CERUM. En fokusering på en reduktion av det balanserade kapitalet är därmed<br />

inte angelägen idag, snarare tvärtom. CERUMs verksamhet är lönekostnadsintensiv samt<br />

mycket känslig för förändringar i externa faktorer. År 2001 är därtill ett år när flera större<br />

projekt avslutas.<br />

42

NYCKELTAL FÖR CERUM ÅREN 1997-<strong>2000</strong><br />

1997 1998 1999 <strong>2000</strong> <strong>2000</strong><br />

(enligt<br />

budget)<br />

2001<br />

(enligt<br />

budget)<br />

Antal arbetsrapporter m.m. 13 19 13 20 20 20<br />

Antal seminarier m.m. 8 25 39 51 40 40<br />

Antal anställda och konsulter<br />

placerade vid CERUM inkl.<br />

tjänstlediga (varav kvinnor)<br />

Antal externt finansierade<br />

forskare placerade vid CERUM<br />

(varav kvinnor)<br />

Antal av CERUM finansierade<br />

och externt placerade forskare<br />

(varav kvinnor)¨<br />

Antal arbetsmånader för<br />

anställda vid CERUM (samt<br />

helårsarbeten)<br />

Antal arbetsrapporter m.m. per<br />

helårsarbete<br />

Antal seminarier m.m. per<br />

helårsarbete<br />

6 (0) 8 (1) 14 (4) 15 (4) 16 15<br />

0 (0) 2 (0) 2 (0) 2 (0) 2 2<br />

2 (2) 4 (1) 4 (1) 6 (1) 8 4<br />

50,5 (4,2) 65,2 (5,4) 83,8 (7,0) 113,6 (9,5) 112 (9,0) 112,8(9,4)<br />

3,1 3,5 1,9 2,0 2,2 2,1<br />

1,9 4,6 5,6 5,2 4,4 4,3<br />

Intäkt per arbetsrapport m.m. 199 500 260 300 508 400 468 000 501 000 299 000<br />

Intäkt per seminarium 324 300 197 800 169 500 181 400 251 000 150 000<br />

Intäkt per helårsarbete 616 396 910 123 944 143 935 579 1 115 000 636 000<br />

Andel externa intäkter (procent) 44 69 78 88 86 81<br />

Balanserat kapital per<br />

helårsarbete<br />

436 877 287 441 296 571 230 421 243 000 242 000<br />

Lokalyta (kvadratmeter) n.a. 136 201 207 201 201<br />

Lokalyta per helårsarbete n.a. 25,2 28,7 21,8 22 22<br />

Trots att ett år av återhämtning och konsolidering kan ligga framför CERUM är givetvis den<br />

övergripande utvecklingen för den regionalvetenskapliga forskningen i Umeå positiv.<br />

Styrelsen har goda möjligheter att dra upp planer för kommande treårsperiod. CERUM har<br />

43

närmat sig den undre gränsen för en kritisk mängd av forskare, något som även märks i<br />

omvärldens intresse och våra möjligheter att möta detta intresse.<br />

Det ger möjlighet att i ökad grad fokusera på kompetensutveckling inom enheten med<br />

rekrytering av disputerade forskare för att därmed stärka forskningens kvalité och<br />

internationella genomslag. Det ger även möjligheter att fortsättningsvis planera för en<br />

expansion under år 2002 inom områden där CERUM idag inte har tillräcklig kapacitet men där<br />

en betydande efterfrågan märks.<br />

44

8. GÖSTA SKOGLUNDS INTERNATIONELLA FOND<br />

Ett betydelsefullt kontinuerligt stöd för CERUMs internationella samarbetskontakter är Gösta<br />

Skoglunds Internationella Fond. Fonden bildades 1983 och har till ändamål att i anslutning till<br />

regionalvetenskaplig forskning inom olika institutioner i Umeå möjliggöra för forskare som<br />

uppbär lön från Umeå <strong>universitet</strong> att besöka internationella symposier och seminarier, besöka<br />

forskningsinstitutioner och göra studiebesök. Fonden ger även möjlighet att inbjuda utländska<br />

forskare till Umeå samt att här arrangera internationella symposier och seminarier.<br />

Fonden uppgick vid årets slut till ca 2,9 miljoner. Av avkastningen för år <strong>2000</strong> delades 58 000<br />

kronor ut. De nya reglerna för utdelning från stiftelsers fonder innebär att enbart avkastningen<br />

från fonden och inte värdestegringen får delas ut. Det har tyvärr inneburit att fonden trots ett<br />

växande värde tvingats reducera sin utdelning.<br />

Fonden beslutade att från och med 1991 dela ut ett uppsatspris till studerande på C- och D-<br />

nivå vid Umeå <strong>universitet</strong>. Första gången priset i praktiken kom att delas ut var år 1994.<br />

Syftet med priset är att ge studerande möjlighet att utveckla sina uppsatser och översätta dem<br />

till engelska. Detta som ett första steg i ett framtida internationellt utbyte.<br />

Tidigare års pristagare har varit:<br />

1994: Torbjörn Isaksson. Stordriftsfördelar, transportkostnader och regional obalans.<br />

1995: Örjan Pettersson. Ett eget hus med lite mer runtom. Tidsgeografiska aspekter på<br />

en småorts utveckling och flyttningar till glesbygd.<br />

Karina Nilsson. Kvinnliga och manliga domäner.<br />

1996: Katarina Rönnbäck-Zetterström. Regionala räkenskaper. Fördelning av<br />

nationella projekt.<br />

1997: Carina Sundgren. Beräkning av bruttoregionprodukter för Sveriges regioner. En<br />

analys av metodvalet och regionindelningens betydelse.<br />

1998: Robert Pettersson. Foreign Second Home Purchases. The case of Northern<br />

Sweden 1990-96.<br />

1999: Linda Helgesson. Why some girls go to school and others don´t- A study about<br />

girls´education on an upper primary level in northern Mozambique.<br />

<strong>2000</strong>: Emma Lundholm. Den sociala ekonomin i glesa miljöer.<br />

45

ADRESSER<br />

CERUM<br />

Umeå <strong>universitet</strong><br />

901 87 Umeå<br />

Telefon 090/786 60 79<br />

Fax 090/786 51 21<br />

E-post: regional.science@cerum.umu.se<br />

För ytterligare information om CERUMs verksamhet kontakta:<br />

Susanne Sjöberg<br />

CERUM<br />

Umeå Universitet<br />

901 87 Umeå<br />

Telefon 090/786 7719<br />

Fax 090/786 5121<br />

E-post: susanne.sjoberg@cerum.umu.se<br />

46

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!