Ãrsredovisning 2006 - Sundsvall

Årsredovisning 

2006

Fem år i sammandrag 

2006 2005 2004 2003 2002 

Folkmängd 31/12 94 516 94 044 93 707 93 307 93 252 

Total skattesats, % 32,89 32,89 32,89 32,29 32,29 

- varav kommunal skattesats, % 22,29 22,29 22,29 22,29 22,29 

Kommunen 

Verksamhetens intäkter, mkr 921,4 874,8 831,3 774,6 755,1 

Verksamhetens kostnader, mkr -4 464,2 -4 216,9 -4 030,6 -4 032,2 -3 864,3 

Avskrivningar, mkr -133,4 -129,1 -115,2 -117,4 -114,7 

*Nettokostnad, mkr -3 676,2 -3 471,2 -3 314,5 -3 375,0 -3 223,9 

Skatteintäkter, utjämning, generella stadsbidrag, mkr 3 735,5 3 525,8 3 349,0 3 282,5 3 179,5 

Finansnetto, mkr 13,2 9,3 10,7 -1,0 -7,0 

*Resultat efter finansnetto, mkr 72,5 63,9 45,2 -93,5 -51,4 

Tillgångar, mkr 7 236,2 6 848,5 6 102,6 5 833,7 5 961,1 

Tillgångar per invånare, kr 76 562 72 822 65 124 62 522 63 925 

Skulder, avsättningar, mkr 5 188,1 4 810,6 4 128,6 3 904,9 3 938,8 

Skulder, avsättningar per invånare, kr 54 892 51 153 44 059 41 850 42 238 

Eget kapital, mkr 2 048,1 2 037,9 1 974,0 1 928,8 2 022,3 

Eget kapital per invånare, kr 21 669 21 670 21 066 20 672 21 686 

Pensionsskuld inkl ansvarsförbindelser, kommunen, mkr 2 003,6 1 817,9 1 716,8 1 638,9 1 550,6 

Semesterlöneskuld och upplupna löner, kortfristig, mkr 191,5 186,1 183,6 189,5 173,0 

*Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, % 98,1 98,2 98,6 102,8 101,4 

Soliditet, % 28,3 29,8 32,3 33,1 33,9 

Soliditet inkl pensionsåtaganden, % 1,7 4,2 5,2 5,9 8,9 

Balanslikviditet, % 60 58 38 39 55 

Genomsnittlig räntesats räntebärande tillgångar, % 4,6 4,5 4,9 5,3 5,6 

Genomsnittlig räntesats räntebärande skulder, % 3,7 3,6 4,0 4,4 4,9 

Nettoinvesteringar, mkr 228,5 265,4 251,2 185,9 164,1 

Nettoinvesteringarnas andel av avskrivningarna, % 171 206 218 159 143 

Antal tillsvidareanställda 7 469 7 395 7 392 7 404 7 393 

Löner och ersättningar exkl sociala avgifter, mkr 2 048,8 1 909,6 1 871,4 1 873,3 1 780,3 

Koncernen 

*Nettokostnad, mkr -3 541,8 -3 315,8 -3 126,6 -3 209,2 -3 055,2 

*Resultat efter finansnetto, mkr 75,1 90,1 102,4 -67,6 -28,8 

Soliditet, % 24,5 25,5 28,2 28,3 29,2 

Soliditet inkl pensionsåtaganden, % Neg 0,5 1,3 1,2 3,8 

Nettoinvesteringar, mkr 879,3 1019,4 811,5 382,7 519,4 

Nettoinvesteringarnas andel av avskrivningarna, % 329 398 332 148 203 

Balanslikviditet, % 62 66 59 67 79 

*exkl jämförelsestörande poster 

Årsredovisning 2006 Sundsvalls kommun 

Sundsvalls kommun, kommunstyrelsekontoret, ekonomiavdelningen, mars 2007 

Omslagsbild: Bergkvist Foto samt Christian Beijer Produktion: Kontorsservice, Sundsvalls kommun

Innehållsförteckning 

Kommunstyrelsens ordförande...................................... 4 

Vår vision...................................................................... 5 

Politisk styrning och organisation................................. 6 

Förvaltningsberättelse 

Omvärlden..................................................................... 8 

. God ekonomisk hushållning......................................... 10 

. Finansiell analys............................................................ 11 

. Personalöversikt............................................................ 18 

. Driftredovisning........................................................... 20 

. Investeringsredovisning................................................. 21 

Verksamhetsöversikt 

Kommunen 

Kommunstyrelse........................................................... 22 

. Barn- och utbildningsnämnd ....................................... 24 

. Socialnämnd................................................................. 26 

. Fastighetsnämnd........................................................... 28 

. Kultur- och fritidsnämnd.............................................. 30 

. Nämnden för arbetsmarknad,. 

. vuxenutbildning och integration................................... 32 

. Stadsbyggnadsnämnd.................................................... 34 

. Lantmäterinämnd......................................................... 35 

. Miljönämnd.................................................................. 36 

. Överförmyndarnämnd ................................................. 38 

. Förtroendenämnd......................................................... 38 

. Valnämnd..................................................................... 39 

. Kommunrevision.......................................................... 40 

Bolag och kommunalförbund 

Stadsbacken AB – koncernen........................................ 41 

. Stadsbacken AB – moderbolaget................................... 41 

. Sundsvall Energi AB – koncernen................................. 42 

. Sundsvall Elnät AB....................................................... 43 

. REKO Sundsvall AB..................................................... 43 

. Mitthem AB................................................................. 44 

. Studentbostäder i Sundsvall AB.................................... 45 

. Sundsvall Vatten AB - koncernen.................................. 46 

. Sundsvalls kommuns industrifastighets‐. 

. utveckling AB – SKIFU................................................ 47 

. Sundsvall Arena AB...................................................... 48 

. Fokusera – Utveckling Sundsvall AB............................. 49 

. Sundsvall-Timrå Räddningstjänstförbund..................... 50 

. Nordiska Kammarorkestern Sundsvall.......................... 51 

. Sundsvalls Hamn AB.................................................... 52 

. Svenska Kommun Försäkrings AB................................ 52 

Finansiell översikt 

Resultaträkning............................................................. 53 

. Betalningsflödesrapport................................................. 53 

. Balansräkning............................................................... 54 

. Noter............................................................................ 56 

. Redovisningsprinciper................................................... 64 

. Revisionsberättelse........................................................ 66 

. Begreppsförklaringar..................................................... 67

K 

o 

m 

m 

u 

n 

s 

t 

y 

r 

e 

l 

s 

e 

n 

s 

o 

r 

d 

f 

ö 

r 

a 

n 

d 

e 

Fler än någonsin 

Rekord! Ja, det var i alla fall mer än 10 år sedan vi var så här många. Och det var ännu längre sedan 

så många hade jobb och så få var utan. Så det måste ju betyda att Sundsvall är bra! Bra att bo i, 

bra att jobba i, bra att driva företag i. Och det ska vi alla vara stolta över, för det är vi tillsammans 

som ser till att Sundsvall är bra, och blir ännu bättre! 

För några år sedan hade kommunen ett särskilt mål för hur många vi skulle vara – 96 000 år 2010. 

Det kändes allt mer orealistiskt ju längre åren gick, samtidigt som vi började att fokusera ännu 

mer på saker som är viktiga för var människor väljer att bo. Fler jobb är en sådan sak. Vi började 

arbeta mer systematiskt och resultatinriktat för att utveckla näringslivets förutsättningar - tillsammans 

med näringslivet. På detta sätt både drivs och utvecklas Investera i Sundsvall och Åkroken 

Science Park. Och som grädde på moset görs detta för hela Sundsvallsregionen. Och för att vi ska 

kunna stå oss i konkurrensen om både företag, jobb och kompetens behöver vi kunna erbjuda allt 

det som finns i hela Sundsvallsregionen, oavsett om det är jobb, bostäder, utbildning, shopping, 

evenemang eller något annat. 

Invigningen av det nya IKEA-varuhuset är ett kanonexempel på något som är bra för hela regionen 

på många sätt. Det är också en viktig pusselbit och energikick för att utveckla Sundsvall 

som destination, ett arbete som egentligen bara startat och kan bli hur bra som helst. Stadsvision 

Sundsvall är också egentligen bara i startfasen, och både den och alla turer kring arenorna visar 

vilket engagemang och vilken kraft som finns i Sundsvall. Den stora utmaningen är att samlas 

kring en gemensam riktning, då blir vi oslagbara. 

Gemensamt för alla är också den service och tjänster som kommunen erbjuder och ansvarar 

för. Det är alltid spännande att få kvitto på hur det fungerar och upplevs av Sundsvallsborna. 

Och allt som oftast visar det sig att de flesta är nöjda och positiva, men visst finns det saker som 

kan förbättras eller göras på andra sätt. Kommunens viktigaste resurs, precis som för alla andra 

tjänsteföretag, är dess medarbetare och deras kompetens. Därför vill jag passa på att tacka alla 

medarbetare för er insats under året, och uppmana er till att vara stolta. Det ni gör till vardags är 

efterfrågat och uppskattat. 

För mig som förtroendevald har året givetvis präglats av höstens val. Förberedelser, kampanjande, 

media och till slut valdag. Efter några turer och förhandlingar fick vi också en majoritet för den 

kommande mandatperioden. Det blev full fart direkt med att få ihop en lokal regeringsförklaring 

och kommunens mål- och resursplan för kommande år. Vi tre partier, socialdemokraterna, vänsterpartiet 

och miljöpartiet de gröna, är fast beslutna att fullfölja våra gemensamma åtaganden 

under mandatperioden: stärkt kvalitet i skolan, ökad trygghet för äldre, aktivt arbete med näringslivet 

för nya jobb och ett ökat engagemang i klimatfrågan. 

Det kommer att bli en viktig och spännande period för Sundsvalls utveckling. Alla behöver hjälpa 

till. Alla kan hjälpa till. Gör det du också, med det som du känner för och det som passar dig. Och 

det är tillsammans vi ser till att Sundsvall blir ännu bättre! 

Christer Berglund, Kommunstyrelsens ordförande

Vår vision 

Sundsvall präglas av optimism och framtidstro. Utmärkande för kommunen är en god folkhälsa 

och en hög livskvalitet för alla medborgare, där barns och ungdomars behov står i centrum. Alla 

människor, oavsett härkomst, kan utvecklas och vara kreativa i Sundsvall. Sundsvall är motor för 

den regionala utvecklingen i södra Norrland. I denna roll fungerar Sundsvall som föredöme för 

andra kommuner. 

V 

å 

r 

v 

i 

s 

i 

o 

n 

Sundsvall kombinerar den stora stadens kultur-, idrottsoch nöjesutbud med den lilla stadens 

trygghet och närhet till naturen, där människor kan röra sig tryggt på gator och torg. Näringslivets 

mångfald ger arbete och tillväxt i hela kommunen inom ramen för vad naturen tillåter. 

Sundsvall är ett kretsloppssamhälle med en långsiktigt hållbar utveckling. 

Kunskapsstaden Sundsvall har en högklassig utbildning – från förskola till universitet – som ger 

näring och växtkraft för varje individ att utvecklas. Medbestämmande och delaktighet präglar 

Sundsvall, där avståndet är litet mellan medborgare och förtroendevalda. 

Bevarandet av kulturhistoriska miljöer och naturområden i stad och land är ett viktigt inslag i 

kommunens planering och utveckling. Sundsvall är med sina internationella kontakter en attraktiv, 

expansiv och nyfiken kommun som lockar turister och inflyttare. Sundsvall är den unika 

stenstaden mellan de branta bergen, närheten till havet, de vackra älvdalarna och det storslagna 

landskapet. 

Visionen antogs i kommunfullmäktige den 20 september 1999. 

av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna,. 

Miljöpartiet de gröna, Moderata Samlingspartiet och. 

Centerpartiet. 

Foto: www. ffagency.com

p 

o 

l 

i 

t 

i 

s 

k 

s 

t 

y 

r 

n 

i 

n 

g 

Politisk styrning och organisation 

Kommunfullmäktige 

Huvudansvaret för den kommunala verksamheten ligger hos de förtroendevalda politikerna. Kommunens 

högsta beslutande organ är kommunfullmäktige. Sundsvalls kommunfullmäktige har 81 förtroendevalda 

ledamöter som väljs i allmänna val vart fjärde år. Sedan valet 2002 har socialdemokraterna 

tillsammans med vänsterpartiet bildat majoritet i kommunfullmäktige. Efter valet i september 2006 

bildade socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet de gröna ny majoritet. Åtta partier finns 

i och med det senaste valet representerade i kommunfullmäktige. Valdeltagandet 2006 ökade till 79 

procent (58 924 av 74 627 röstberättigade deltog). Vid valet 2002 deltog 77,5 procent av de röstberättigade 

(57 586 av 74 238). 

Valresultat kommunfullmäktige 2006 2002 

Antal röster Mandat Antal röster Mandat 

Socialdemokraterna 24 616 35 25 615 38 

Moderata samlingspartiet 11 617 17 6 785 10 

Folkpartiet liberalerna 5 343 8 6 518 10 

Centerpartiet 5 035 7 4 573 7 

Vänsterpartiet 3 626 4 5 262 7 

Kristdemokraterna 2 706 4 3 436 5 

Miljöpartiet de gröna 2 704 4 2 848 4 

Sverigedemokraterna 1 843 2 808 - 

Andra partier 237 - 808 - 

Ej godkända röster 1 197 - 933 - 

Summa 58 924 81 57 586 81 

Kommunfullmäktige och dess ledamöter fattar övergripande beslut, om t.ex. skatt, mål- och resursfördelning 

för den kommunala verksamheten och om delegering av ansvar till t.ex. nämnder. Vidare 

granskar och utvärderar kommunfullmäktige kommunens verksamhet. 

Kommunfullmäktige under år 2006 

Kommunfullmäktige har sammanträtt 11 gånger under året, varav de sista tre sammanträdena skett med 

ledamöter valda i höstens val. Det första sammanträdet med de nya kommunfullmäktigeledamöterna 

ägde rum den 6 november 2006, då ledamöter till presidium och kommunstyrelse utsågs. 

Årets ärendeförteckning för kommunfullmäktige upptar 237 punkter. Under året har följande teman 

tagits upp för information och diskussion: Lokalt företagande, Utfrågning av Stadsbacken AB och dotterbolag, 

BioFuel Region, Äldreomsorg, Stadsvision Sundsvall, Kraftvärmeverket i Korsta samt HBTfrågor 

(homosexuella, bisexuella och transpersoner). 

Kommunstyrelse, nämnder och kommunala bolag 

Det löpande arbetet med att leda och samordna kommunens verksamheter sköts av kommunstyrelsen, 

som också bereder alla beslutsärenden som skall behandlas av kommunfullmäktige. Under kommunfullmäktige 

finns också tolv nämnder som ansvarar för olika verksamhetsområden. En del av kommunens 

verksamhet bedrivs i kommunala aktiebolag och kommunalförbund. De helägda bolagen är samlade 

under koncernbolaget Stadsbacken AB. Ledamöter i kommunstyrelsen, nämnder, kommunalförbund 

och bolag utses av kommunfullmäktige. 

Förvaltningar 

Kommunens medarbetare finns inom nio förvaltningar, som är uppdelade efter olika verksamhetsområden 

och oftast lyder under en nämnd. Medarbetarna utför arbete enligt de beslut som fattats av fullmäktige, 

styrelse och nämnder. Inom kommunen finns totalt ca 8 400 anställda. Dessutom finns ca 850 

anställda inom de kommunala bolagen och kommunalförbunden.

Kommunorganisation 

Kommunfullmäktige 

Kommunrevision 

O 

r 

g 

a 

n 

i 

s 

a 

t 

i 

o 

n 

Stadsbacken AB 

Kommunstyrelse 

Kommunstyrelsekontoret 

Sundsvall Energi AB 

Mitthem AB 

Sundsvall Vatten AB 

SKIFU AB*** 

Sundsvall Elnät AB 

Reko Sundsvall AB 

Korstaverkets 

Förvaltning AB 

Korsta Oljelager AB 

(75%) 

Studentbostäder i 

Sundsvall AB 

MittSverge 

Vatten AB (80%) 

Sundsvall 

Parkera AB 

Stuvaren i 


Sundsvall Arena AB 

Fokusera Utveckling 


Barn- och 

utbildningsnämnd 

Socialnämnd 

Fastighetsnämnd 

Kultur- och fritidsnämnd 

NAVI* 

Stadsbyggnadsnämnd 

Miljönämnd 

Barn- och utbildningsförvaltningen 

Socialtjänsten 

Fastighetskontoret 

Kultur & Fritid 

FAVI** 

Stadsbyggnadskontoret 

Miljökontoret 

Sundsvall-Timrå 

räddningstjänstförbund 

(80,25%) 

Nordiska Kammarorkesten 

Sundsvall (68%) 

Lantmäterinämnd 

Överförmyndarnämnd 

Förtroendenämnd 

Lantmäterikontoret 

Överförmyndarnämndens 

kansli 

Sundsvalls Hamn AB (45%) 

Valnämnd 

Svenska Kommun Försäkrings 

AB (31%) 

*Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration 

**Förvaltning för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration 

***Sundsvalls kommuns Industrifastighetsutveckling AB – SKIFU

O 

m 

v 

ä 

r 

l 

d 

s 

a 

n 

a 

l 

y 

s 

Foto: www. ffagency.com 

 

Omvärlden 

Samhällsekonomi 

Utvecklingen inom världsekonomin påverkar starkt 

den inhemska ekonomin som är beroende av en omfattande 

export och import. Den globala konjunkturutvecklingen 

har präglats av de låga räntorna. De 

har tillsammans med goda företagsvinster och ett 

stort investeringsbehov bidragit till ett starkt uppsving 

för investeringarna. Den globala tillväxten av 

BNP (bruttonationalprodukten) blev drygt 5 procent 

och inom OECD-området cirka 2,7 procent. 

Den svenska ekonomin har under 2006 haft en högre 

tillväxt än OECD-området som helhet, med en 

BNP-tillväxt på cirka 4,5 procent. Investeringarna 

i omvärlden har fortsatt att driva på den svenska 

exporten, samtidigt som den inhemska efterfrågan 

ökat. Den starka tillväxten har lett till en sysselsättningsuppgång, 

särskilt under andra halvan av året. 

Samtidigt har arbetskraftsutbudet ökat, vilket gör 

att arbetslösheten inte minskat i motsvarande grad. 

Kommunsektorn 

Kommunerna (inkl. landstingen) utgör en väsentlig 

del av den inhemska ekonomin och svarar 2006 

för ca 20 procent av BNP. Under 2006 redovisar 

kommunsektorn ett positivt ekonomiskt resultat 

på omkring 14 mnkr. Resultatet beror dock till 

väsentlig del på positiva engångseffekter, främst 

reglering av 2005 års skatteintäkter. 

Läget på arbetsmarknaden samt utvecklingen av 

sysselsättningen och löner är av utomordentligt 

intresse för kommunsektorn. Idag sker en långtgående 

utjämning av skatteinkomster mellan Sveriges 

kommuner. Den enskilda kommunens skatteintäkter 

beror därför i huvudsak på utvecklingen 

av skatteunderlaget i riket som helhet, samt den 

egna befolkningsutvecklingen. Skatteunderlagets 

utveckling beror dels på sysselsättningen och dels 

på löneutvecklingen. Med fler människor i arbete 

påverkas också kommunernas kostnadssida positivt, 

eftersom kostnaderna för arbetslösa, bl.a. försörjningstödet, 

kan förväntas minska. 

Utvecklingen i Sundsvall 

Befolkning 

År 2006 ökade Sundsvalls befolkning med 472 

personer (337 år 2005), och uppgick vid årsskiftet 

2006/2007 till 94 516 personer. Det är den största 

befolkningsökningen under ett enskilt år sedan 

kommunsammanslagningen på 1970-talet. Sedan 

år 2000 har befolkningen i Sundsvall ökat stadigt 

varje år. Även Sundsvallsregionens folkmängd fort- 

sätter att öka. Under 2006 ökade regionens folkmängd 

med 275 personer till 194 836 personer. 

Förutom Sundsvall ökade även folkmängden i 

Timrå, medan den minskade i Härnösand, Ånge, 

Hudiksvall och Nordanstig. Även pendlingen mellan 

kommunerna i regionen fortsätter att öka, 

främst i nord-sydlig riktning. 

Folkmängd i Sundsvall 1980-2006 

96000 

95000 

94000 

93000 

92000 

91000 

90000 

1980 1985 1990 1995 2000 2005 

Källa: SCB 

Under året föddes 1 053 personer, vilket är 

en minskning jämfört med förra året. Födelsenettot 

blev dock positivt, 57 fler födda än 

döda. Inflyttningen till kommunen ökade jämfört 

med föregående år till 3 866 (3 605) personer, 

samtidigt som utflyttningen ökade till . 

3 443 (3 324) personer. Detta resulterar i ett flyttnetto 

på + 423 personer. 

I takt med den ökande befolkningen ökar även 

efterfrågan på boende. Under 2006 byggdes sammanlagt 

ca 140 nya lägenheter i kommunen. 

Byggnationerna har skett i Inre hamnen, Sidsjö/ 

Mårtensro, Ubåtsvägen på Alnö. 

Näringsliv 

Inom näringslivet finns i Sundsvall flera nationellt och 

internationellt starka spetsområden: cellulosafiberteknologi, 

digitala tjänster samt bank, försäkring och 

pension. För dessa områden inleddes 2003 ett utvecklingsarbete 

inom ramen för Åkroken Science Park AB, 

som även stöttar kvalificerat entreprenörskap. Tillsammans 

omfattar spetsområden drygt dubbelt så många 

anställda (17 procent) jämfört med riket (8 procent) i 

förhållande till totalt antal anställda. 

Som ett steg i förstärkningen av regionens innovationssystem 

har Åkroken Science Park medverkat i 

etableringen av en företagsforskarskola inom mekanisk 

massa på Mittuniversitetet. Skolan finansieras 

av KK-stiftelsen tillsammans med åtta nationella 

skogsindustriföretag.

Under 2005 och 2006 har flertalet företag etablerat 

sig eller utökat sin verksamhet i Sundsvall. IKEA 

invigde under våren ett nybyggt varuhus, samtidigt 

som Ikanohuset byggs ut för att rymma fler butiker. 

Detta har bidragit till att handelsområdet Birsta 

stärkt sin ställning som Norrlands största köpcentrum. 

I Stenstaden har Zara öppnat en butik, och 

gallerian In har öppnats samtidigt som flera ombyggnadsetapper 

återstår. Myresjöhus/Smålandsvillan 

etablerade under 2006 en modern produktionsanläggning 

i Sundsvall. Etableringsarbetet drevs i 

nära samarbete med Investera i Sundsvall. Andra exempel 

på företag och organisationer som utvecklat 

sin verksamhet under 2006 är bl.a. Fresks, Modul 1, 

Steria, Sogeti och Bolagsverket. 

I Svenskt Näringslivs ranking 2006 av företagsklimatet 

i Sveriges kommuner klättrade Sundsvall åter 

några placeringar till 173:e plats, efter 2005 års fall 

till 206:e plats. För att förbättra företagsklimatet arbetar 

kommunen vidare med en handlingsplan som 

har som mål att förbättra kommunens service till 

företag, öka dialogen med företagen och förbättra 

attityderna till företagande hos tjänstemän och förtroendevalda. 

Sysselsättning 

Sysselsättningen har sedan 1998 ökat i Sundsvall, 

efter en större nedgång under de första åren på 

1990-talet. Utvecklingen har varit likartad den i riket, 

men 2005 var ökningstakten dubbelt så hög för 

Sundsvall (0,6 procent) än för riket (0,3 procent). 

Samtidigt har Sundsvall en något högre sysselsättningsgrad 

än riket. Jämfört med riket är andelen 

sysselsatta i Sundsvall högre främst inom branscherna 

företagstjänster, handel och kommunikation, offentlig 

förvaltning, personliga och kulturella tjänster 

samt vård och omsorg. Samtidigt är den lägre inom 

framför allt tillverkning och utbildning/forskning. 

Sysselsättningsutveckling, dagbefolkning 

49000 

48000 

47000 

46000 

45000 

44000 

43000 

42000 

1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 

Källa: SCB 

Arbetsmarknaden visar på en stark utveckling över 

hela landet under 2006. Under året minskade den 

öppna arbetslösheten och låg vid årets slut på 4,5 

procent (4,8 procent) jämfört med riket 3,5 procent 

(4,2 procent). Främst färre antal personer i 

arbetsmarknadsåtgärder har medfört att den totala 

arbetslösheten har minskat och uppgick till 6,8 

procent (7,8 procent) jämfört med 5,6 procent 

(6,3 procent) i riket. Andelen av de öppet arbetslösa 

som är i åldern 18-24 år uppgår till 8,2 procent 

(8 procent) jämfört med riket 5,2 procent (6,2 

procent). 

Framtiden 

Den internationella ekonomiska utvecklingen väntas 

långsamt bromsa in under 2007. Inbromsningen 

i USA motverkas av ljusare utsikter i euroområdet 

samt fortsatt mycket stark tillväxt i Asien. Det 

finns en oro för att ett fortsatt högt oljepris, snabbt 

prisfall på fastighetsmarknaden i USA eller ett kraftigt 

dollarfall kan hämma den globala tillväxten. 

Sveriges ekonomi fortsätter att stärkas, dock med 

lägre tillväxttakt. 2007 beräknas BNP-tillväxten 

dämpas men vara fortsatt god med hög investeringstakt. 

Sysselsättningen och den privata konsumtionen 

beräknas öka till följd av den goda konjunkturen. 

Sveriges samlade ekonomiska utveckling styrs av 

tillväxten i de stora regionerna, och regionförstoring 

utgör därför en bas för tillväxt för mellanstora 

och mindre kommuner. Arbetet med att utveckla 

Sundsvallsregionen, där Sundsvall, Timrå, Härnösand, 

Ånge, Hudiksvall och Nordanstig ingår, fortsätter 

och under 2006 antogs en gemensam avsiktsförklaring. 

Arbetet är den närmaste perioden främst 

inriktad på att säkerställa önskade infrastrukturinvesteringar, 

men samarbetet omfattar även kommunala 

verksamheter och särskilda utvecklingsprojekt. 

Den omfattande pendlingen visar också på den 

ömsesidiga nyttan av ett starkt regionsamarbete för 

regionens företag och medborgare. 

Kommunsektorns ekonomi utvecklas väl de närmaste 

åren. Samtidigt fortsätter kraven på verksamheten 

att växa kontinuerligt vilket innebär att kommunerna 

måste arbeta med att få ut mer och bättre 

verksamhet av befintliga resurser. För att resurserna 

ska användas på bästa sätt satsar många kommuner 

och landsting på att förbättra produktiviteten framöver. 

En viktig faktor för kommunerna är att staten 

har god ordning på sina finanser. Då minskar risken 

för plötsliga statliga indragningar. De senaste bedömningarna 

tyder på ett gott statsfinansiellt läge. 

F 

ö 

r 

v 

a 

l 

t 

n 

i 

n 

g 

s 

b 

e 

r 

ä 

t 

t 

e 

l 

s 

e

F 

i 

n 

a 

n 

s 

i 

e 

l 

l 

a 

n 

a 

l 

y 

s 

God ekonomisk hushållning 

Kommunens ekonomiska styrning baseras främst 

på Kommunallagen och Lagen om kommunal redovisning. 

Dessa ändrades på en rad punkter inför 

räkenskapsåret 2005. En av de större förändringarna 

var att kommunen i budgeten ska ange finansiella 

mål samt riktlinjer och mål för verksamheten 

som har betydelse för god ekonomisk hushållning. 

Dessutom ska årsredovisningens förvaltningsberättelse 

innehålla en utvärdering av om målen för 

god ekonomisk hushållning har uppnåtts. 

Enligt rekommendation från Sveriges kommuner 

och landsting ska lagförändringarna i första hand 

ses som en uppmaning att utveckla praxis inom 

området. Det är därför varje kommuns uppgift att 

finna sina egna former för tillämpning inom lagens 

ramverk. 

Sundsvalls kommun har under många år strävat 

i riktning mot en sund finansiell ställning och 

god ekonomisk hushållning. I praktiken har det 

inneburit övergripande finansiella mål, rambudgeteringsmodell 

med återkommande uppföljningar 

med ekonomiskt fokus under löpande räkenskapsår 

samt intern kontroll. Riktlinjer och mål har för 

verksamheten angetts i dokument som beslutats av 

kommunfullmäktige, bl.a. i budget, policys, planer 

och program. Verksamheterna har inom ramen för 

sina resurser bedrivit, utvecklat och effektiviserat 

sin verksamhet utifrån angivna riktlinjer och mål. 

Varje nämnd antar årligen en plan för intern 

kontroll, och är skyldig att löpande följa upp 

det interna kontrollsystemet. Årligen rapporteras 

nämndernas resultat av den interna kontrollen till 

kommunstyrelsen. Bland de områden som nämnderna 

har granskat under året kan nämnas arbetsmiljöåtgärder, 

information från lönesystemet, 

rekvirering och redovisning av donationsmedel, 

rutiner för redovisning av intäkter, uppföljning av 

verksamhetsplaner, analys av administrativa rutiner, 

egenkontrollprogram för hantering av kyld 

mat till skolor. 

Kommunens finansiella mål är uppdelade efter de 

fyra aspekterna resultat, kapacitet, risk och kontroll. 

Kommunen uppnår de flesta av de finansiella 

målen, resultatet är tillfredsställande, investeringarna 

har kunnat självfinansieras, nettolåneskulden 

har inte växt och betalningsberedskapen är god. 

Däremot är inte budgetföljsamheten och prognossäkerheten 

helt tillfredställande utan här finns förbättringar 

att göra. 

De nämndsspecifika verksamhetsmålen är av varierande 

karaktär. En övergripande bedömning är att 

nämnderna helt eller i varierande grad har uppnått 

en majoritet av de enskilda målen. Samtidigt kan 

konstateras att flera mål inte har uppnåtts under 

året. För vissa mål är det också svårt att göra en 

relevant bedömning av måluppfyllelse. I stort kan 

konstateras att nämnderna har arbetat i riktning 

för att uppnå de av kommunfullmäktige beslutade 

målen. 

Sammanfattningsvis kan därmed sägas att kommunen 

till viss del lyckats uppfylla de mål som 

kommunfullmäktige fastställt i budgeten för 2006, 

men inte helt och hållet. 

Förändringar för bättre ledning 

Sedan mitten av 2005 pågår ett arbete med att utveckla 

formerna för hur kommunkoncernen leds. 

Syftet med arbetet är att skapa en ökad tydlighet, 

effektivitet och genomslag av den politiska majoritetens 

vilja. Arbetet omfattar bl.a. målstruktur, 

styrdokument och ledningsprocessens utformning. 

De första praktiska förändringarna påverkar 

dock först räkenskapsåret 2007. 

Måluppfyllelse 2006 

Foto: Sandra Lidén 

I budget för 2006 beslutade kommunfullmäktige 

om finansiella mål samt ett antal verksamhetsmål 

per nämnd. Dessa mål med dess måluppfyllelse 

presenteras närmare under finansiell analys samt 

respektive nämnd i verksamhetsöversikten. Här 

presenteras en sammanfattande bild över kommunens 

måluppfyllelse. 

10

Finansiell analys 

Mål och måluppfyllelse 

Sundsvalls kommuns finansiella mål bygger på fyra 

aspekter vilka är viktiga för att bedöma god ekonomisk 

hushållning, nämligen det finansiella resultatet, 

kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden 

samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. 

Resultatperspektivet avser vilken balans kommunen 

har över sina intäkter och kostnader under 

året. Kapacitetsperspektivet handlar om att ha en 

god kapacitet för att möta finansiella svårigheter 

på lång sikt. Riskperspektivet handlar om att på 

kort sikt ej behöva vidta drastiska åtgärder för att 

möta ekonomiska problem. Kontrollperspektivet 

avser vilken kontroll kommunen har över den ekonomiska 

utvecklingen. 

Kommunfullmäktige antog följande finansiella 

mål i samband med beslut om budget för 2006: 

Resultat 

• Årets resultat ska vara positivt. För att täcka 

in viss egenfinansiering av investeringar samt 

värdesäkring av nettotillgångar ska resultatet 

uppgå till minst 1 procent av skatteintäkter och 

statsbidrag, vilket motsvarar 37 mkr. Det budgeterade 

resultatet efter kompletteringsbudget 

uppgår till 55,0 mkr. 

• Investeringar i skattefinansierad verksamhet 

(exklusive ”lönsamma” investeringar som ej 

klaras inom nämndernas ramar) ska finansieras 

med egna medel och bör ej överstiga 150 mkr. 

Måluppfyllelse 

Resultatet uppgår till 10,2 mkr. I resultatet ingår 

jämförelsestörande poster med –62,3 mkr. Räknas 

dessa poster bort uppgår resultatet till 72,5 mkr. 

Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster 

är 1,9 procent av skatteintäkter och stadsbidrag. 

Resultatmålet är därmed uppfyllt. 

Investeringarna uppgår till 228,5 mkr, exklusive 

leasingfinansieringen av Korstaanläggningen. Av 

dessa är 20,9 mkr investerade i intäktsfinansierad 

verksamhet och de s.k. ”lönsamma investeringarna” 

uppgår till 28,1 mkr. Därmed uppgår de 

skattefinansierade investeringarna till 179,5 mkr. 

Egenfinansiering av investeringarna uppgår till 

107 procent dvs. kommunen har kunnat finansiera 

sina investeringar med egna medel fullt ut. 

Målet anses därmed som klarat eftersom kommu- 

nen lyckats finansiera investeringarna med egna 

medel. 

Kapacitet 

• Kommunalskatten ska behållas oförändrad, 

dvs. 22:29. 

• Nettolåneskulden (finansiella skulder - finansiella 

tillgångar) bör minskas och får ej överstiga 

500 mkr. 

• Det egna kapitalet (nettotillgångarna) ska värdesäkras 

och växa minst i takt med inflationen. 

Vid exempelvis två procent inflation ska det 

egna kapitalet växa med minst 37 mkr. 


Kommunalskatten är oförändrad 2006. Målet är 

därmed uppfyllt. 

Nettolåneskulden (räntebärande skulder- räntebärande 

tillgångar) uppgår vid årsskiftet till 923,5 

mkr. Då inkluderas finansieringen av Korstaanläggningen 

med 441,3 mkr. Räknas denna bort 

uppgår nettolåneskulden till 482,2 mkr. Målet 

kan därmed sägas ha uppnåtts eftersom finansieringen 

av Korstaanläggningen ej bör räknas med i 

denna målavstämning (eftersom hela låneskulden 

motsvaras av en operationell leasing). 

Det egna kapitalet ökar med 10,2 mkr för 2006 

vilket är en ökningstakt på 0,5 procent. Inflationsökningen 

enligt KPI var 1,6 procent vilket innebär 

att kommunen skulle behöva en ökning av egna 

kapitalet på 32,6 mkr. Det innebär att målet inte 

uppnås 2006. Det får ändå ses som positivt att 

kommunen trots stora realisationsförluster kan 

öka det egna kapitalet. 

Risk 

• Den kortfristiga betalningsberedskapen (likviditet 

eller kreditlöften) ska motsvara minst en månads 

betalningar, vilket motsvarar minst 300 mkr. 


Betalningsberedskapen i kommunen (likvida 

medel plus kreditlöften) uppgår till 819 mkr vilket 

klart överstiger målet på 300 mkr. 

F 

ö 

r 

v 

a 

l 

t 

n 

i 

n 

g 

s 

b 

e 

r 

ä 

t 

t 

e 

l 

s 

e 

11

F 

i 

n 

a 

n 

s 

i 

e 

l 

l 

a 

n 

a 

l 

y 

s 

Kontroll 

• Prognossäkerheten och budgetföljsamheten ska 

vara god. 


Verksamhetens nettokostnad har överstigit budgeten 

med 1,2 procent vilket är något för högt. 

Budgetföljsamheten är därmed inte helt igenom 

god. Prognosen för verksamhetens nettokostnad 

vid delårsrapporten per 30 augusti missade årsutfallet 

med 0,8 procent vilket innebär att prognossäkerheten 

inte var helt tillfredsställande. Målet 

kan därmed inte sägas vara helt uppfyllt. 

Sundsvalls kommun 

Resultatet efter finansnetto exklusive jämförelsestörande 

poster uppgår 2006 till 72,5 mkr. Detta är 

en förbättring jämfört med 2005 med 8,6 mkr. 

Årets investeringar uppgår till 228,5 mkr av vilka 

samtliga investeringar kunde finansieras med skatteintäkter 

och försäljningar av materiella anläggningstillgångar. 

Soliditeten sjönk från 29,8 procent 

till 28,3 procent. 

Årets resultat enligt balanskravet är 64,3 mkr vilket 

innebär att kommunens ekonomi är i balans. 

Nettokostnadsutveckling 

mkr 2006 2005 2004 

Intäkter 921,4 874,8 831,3 

Kostnader -4 464,2 -4 216,9 -4 030,6 

Jämförelsestörande 

poster -62,3 0,0 0,0 

Avskrivningar -133,4 -129,1 -115,2 

Nettokostnad -3 738,5 -3 471,2 -3 314,5 

Nettokostnad exkl 

störande poster -3 676,2 -3 471,2 -3 314,5 

Förändring, % 5,9 4,7 -1,8 

Verksamhetens nettokostnad har under 2006 ökat 

med 5,9 procent jämfört med 2005. Ökningen är 

drygt en procentenhet högre än budgeterat och 

beror främst på ökade kostnader inom verksamheterna 

barnomsorg, individ- och familjeomsorg, 

assistansersättning, äldreomsorg, väghållning och 

kollektivtrafik. Ökningen utöver budget är inte 

tillfredställande och det är viktigt att nämnderna 

har budgetdisciplin för att inte nettokostnadsökningen 

ska bli för stor. 

Skatte- och statsbidragsutvecklingen 


Skatteintäkter och 

statsbidrag 3 735,5 3 525,8 3 349,0 

Ökning 209,7 176,8 66,5 

Ökning, % 5,9% 5,3% 2,0% 

Skatteintäkter, utjämning och statsbidrag bidrar 

med ca 78 procent av kommunens intäkter. 

Verksamheternas taxor och avgifter samt finansiella 

intäkter bidrar med återstående 22 procent. 

De egna skatteintäkterna utvecklades bättre än 

förväntat under 2006 till stor del beroende på en 

den positiva regleringen av 2005 års skatteintäkter, 

men även att de preliminärt beräknade intäkterna 

2006 är något högre än vad som budgeterats. Utvecklingen 

på skatteintäkter och statsbidrag de senaste 

åren har dock varit något lägre i Sundsvall 

än i riket totalt främst beroende det förändrade 

skatteutjämningssystemet, framförallt gällande 

kostnadsutjämningen, som inte är fördelaktigt för 

Sundsvall jämfört med tidigare system. 

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter 

och statsbidrag 

2006 2005 2004 

Nettokostnadernas 

andel av skatteintäkter 

och statsbidrag 98,1% 98,2% 98,6% 

Nettokostnadernas (exkl. jämförelsestörande poster) 

andel av skatteintäkter och statsbidrag är ett 

överskådligt mått på kommunens ekonomiska utveckling 

och balans mellan intäkter och kostnader. 

Uppgår nettokostnadernas andel till högst 100 

procent av skatteintäkter och statsbidrag har kommunen 

en positiv balans mellan kostnader och intäkter. 

Nyckeltalet uppgår i 2006 års bokslut till 

98,1 procent, vilket är något bättre än 2005. 

Under de första åren på 2000-talet hade Sundsvalls 

kommun en kostnadsandel som översteg 

100 procent under flera år. 2003 uppgick nettokostnadsandelen 

till 102,8 procent vilket innebar 

att krafttag behövdes för att få balans i ekonomin 

igen. Den negativa utvecklingen vändes 2004 då 

andelen uppgick till 98,6 procent och denna nivå 

har kunnat bibehållas och förbättrats något under 

2005 och 2006. 

12

Årets resultat 


Årets resultat exkl 

jämförelsestörande 

poster 72,5 63,9 45,2 

Årets resultat i förhållande 

till skatteintäkter 

och generella 

statsbidrag 1,9% 1,8% 1,3% 

Fördelning 

Verksamheterna -44,0 28,6 11,4 

Skatter och 

statsbidrag 

Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster 

uppgår till 72,5 mkr vilket är 8,6 mkr högre än 

2005. Resultatet är också 17,5 mkr högre än det 

budgeterade resultatet på 55,0 mkr. 

Anledningen till det positiva resultatet är skatteintäkterna, 

statsbidragen och finansnettots positiva 

avvikelse. Verksamheterna har dock en negativ avvikelse 

vilken är något oroande och där det inom 

vissa verksamheter krävs en återhållsamhet för att 

kommunen i framtiden ska ha en god ekonomisk 

hushållning. 

Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och 

generella statsbidrag uppgår till 1,9 procent vilket 

är över det mål som kommunfullmäktige beslutat. 

Det uppgår nästan till Sveriges kommuner 

och landstings rekommendation på 2,0 procent. 

Rekommendationen på 2,0 procent är satt för att 

kommunerna bl.a. skall kunna skattefinansiera 

sina investeringar samt göra avsättningar till pensioner. 

Balanskravet 

45,3 -34,0 -8,0 

Finansnetto 16,2 16,3 12,8 

Planerat överskott 55,0 53,0 29,0 


Årets resultat 10,2 63,9 45,2 

- Avgår, samtliga 

realisationsvinster -16,2 -25,6 -6,7 

+ Tillägg, 

realisationsförlust vid 

försäljning av Sidsjöns 

sjukhus 53,9 - - 

+ Tillägg, ianspråktagna 

överskott 16,4 26,6 - 

Justerat resultat enligt 

balanskrav 64,3 64,9 38,5 

- Avgår ingående 

underskott enligt 

balanskravet -1,0 -65,9 -104,4 

Totalt överskott 63,3 -1,0 -65,9 

Balanskravet är kommunallagens krav på ekonomisk 

balans för kommuner och landsting. Reglerna 

medger undantag, för vissa poster, från kravet 

på reglering av ett underskott ett visst år. 

Av resultatet på 10,2 mkr avgår 16,2 mkr i realisationsvinster 

medan realisationsförlusten på 

53,9 mkr vid försäljningen av f.d. Sidsjöns sjukhus 

och 16,4 mkr för nämndernas ianspråktagna 

överskott läggs till. Detta medför att kommunen 

får ett justerat resultat enligt balanskravet på 64,3 

mkr. 2003 hade kommunen ett ackumulerat underskott 

enligt balanskravet på 104,4 mkr. Detta 

täcktes 2004-2005 med 103,4 mkr. Det återstående 

underskottet kan därmed täckas 2006. Detta 

innebär att kommunen uppnår full balans 2006, 

vilket innebär att kommunen har en bra finansiell 

grund att stå på inför framtiden. 

Kommunallagens krav var att när underskottet 

uppstod skulle det täckas inom de två nästkommande 

åren. Den plan fullmäktige tog efter bokslutet 

2003 var att underskottet skulle täckas senast 

2007 men kommunen har nu lyckats täcka 

underskottet ett år tidigare. 

Fördelningen mellan anläggningstillgångar 

och omsättningstillgångar 

% 2006 2005 2004 

Anläggningstillgångar 94,0 93,3 95,1 

Omsättningstillgångar 6,0 6,7 4,9 

Tillgångsförändring 5,7 12,2 4,6 

De senaste åren har fördelningen mellan omsättningstillgångar 

och anläggningstillgångar legat på 

en jämn nivå, 95 procent anläggningstillgångar 

och 5 procent omsättningstillgångar. 2005 ökade 

dock andelen omsättningstillgångar, främst på 

grund av att koncernbolagen utnyttjat koncernkontokrediten 

som är en kortfristig fordran istället 

för att ta upp ett långfristigt lån. Även under 2006 

har koncernkontokrediten utnyttjats även om beloppen 

är något lägre än 2005. 

Ökningstakten för tillgångarna under 2006 var 

5,7 procent vilket är ca 4 procentenheter högre än 

inflationen. Anledning är framförallt hög investeringstakt 

och ökad utlåning till de kommunala 

bolagen. Den stora ökningen 2005 berodde framförallt 

på Sundsvall Energi koncernens investering 

i Korstaanläggningen. 

F 

ö 

r 

v 

a 

l 

t 

n 

i 

n 

g 

s 

b 

e 

r 

ä 

t 

t 

e 

l 

s 

e 

13

F 

i 

n 

a 

n 

s 

i 

e 

l 

l 

a 

n 

a 

l 

y 

s 

14 

Årets investeringar 

2006 2005 2004 

Investeringsvolym 228,5 265,4 251,2 

Nettoinvesteringarnas andel 

av avskrivningarna, % 171 206 210 

Skattefinansieringsgrad, % 107 83 65 

Nettoinvesteringarna under 2006 uppgår till 228,5 

mkr, vilket är 36,9 mkr lägre än 2005. Bland större 

investeringar kan nämnas Korstabäckskajen, ombyggnad 

av Hagaskolan, ombyggnad av gamla 

AMU-center och ventilationsbyte på Västermalms 

skola. Till nettoinvesteringarna räknas inte kommunens 

leasingfinansiering av Korstaanläggningen 

även om den rent redovisningsmässigt räknas som 

anläggningstillgång eftersom leasingaffären görs 

för Sundsvalls Energis räkning. Andelen nettoinvesteringar 

i materiella anläggningstillgångar i förhållande 

till avskrivningarna är 171 procent, vilket 

innebär att kommunen har investerat 71 procent 

mer än vad som skrivits av på gamla investeringar 

och därmed har de materiella anläggningstillgångarna 

ökat. Nettoinvesteringarna har klart överstigit 

avskrivningarna de senaste åren. 

Av årets investeringar i materiella anläggningstillgångar 

har samtliga kunnat egenfinansieras. Andelen 

skattefinansierade investeringar har ökat de 

senaste åren främst tack vare det förbättrade resultatet. 

Likviditet 

% 2006 2005 2004 

Kassalikviditet 55 52 32 

Balanslikviditet 60 58 38 

Finansiella nettotillgångar, 

mkr -1 108,5 -1 018,1 -675,8 

Finansiella nettotillgångar 

exkl 

koncernleasing -667,5 -691,0 -675,8 

Kommunen har en kassalikviditet på ca 55 procent 

vilket är i nivå med föregående år. Kassalikviditeten 

kan ses som ganska låg men med hjälp av en 

aktiv finansstrategi och kreditlöften på ca 750 mkr 

kan kommunen möta finansiella betalningstoppar. 

Om kreditlöftena skulle räknas med skulle kassalikviditeten 

klart överstiga 100 procent. 

De finansiella nettotillgångarna, dvs. omsättningstillgångar 

och finansiella anläggningstillgångar minus 

kortfristiga och långfristiga skulder, har minskat 

de senaste åren. Den stora minskningen 2005 

och 2006 beror främst på leasingförfarandet av en 

del av investeringen i Korstaanläggningen. Räknas 

leasingen bort ligger de finansiella nettotillgångarna 

ca 25 mkr bättre än 2005 men även några mkr 

bättre än 2004. Detta visar att kommunen trots en 

del stora investeringar kunnat behålla nivån på de 

finansiella nettotillgångarna. 

Soliditet 

% 2006 2005 2004 

Soliditet 28,3 29,8 32,3 

Soliditet inklusive 

pensionsåtaganden 1,7 4,2 5,2 

Kommunens soliditet är ett mått på den finansiella 

styrkan, dvs. hur stor andel av tillgångarna 

som finansierats med eget kapital. Soliditeten 

2006 uppgår till 28,3 procent, en minskning med 

1,5 procentenheter från föregående år. Anledningen 

till den minskade soliditeten trots ett positivt 

resultat är till stor del beroende på att tillgångsmassan 

procentuellt ökat mer än det egna kapitalet. 

Internbanksverksamheten har också haft en 

negativ påverkan på soliditeten. Den ökade utlåningen, 

framförallt i och med Sundsvall Energis 

investering i Korstaanläggningen, medför en lägre 

soliditet än om Sundsvall Energi hade finansierat 

investeringen själva. Om pensionsförpliktelserna 

som ligger inom linjen räknas med uppgår soliditeten 

endast till 1,7 procent vilket ligger klart 

under riksgenomsnittets 21 procent. 

Den förhållandevis låga soliditeten för kommunen 

innebär att kommunens handlingsutrymme inte 

är så stort och en ökad soliditet är viktigt för att 

öka handlingsutrymmet vid sämre tider. Med de 

investeringar som görs inom koncernen samt den 

ökande pensionsskulden lär inte de budgeterade 

resultaten de närmaste åren räcka för att öka soliditeten. 

Pensionsåtagande 


Avsättning för 

pensioner och 

liknade förpliktelser 81,8 67,7 62,0 

Ansvarförbindelser – 

Pensionsförpliktelser 

som inte tagits upp 

bland avsättningar 1 921,8 1 750,2 1 654,8 

Totala förpliktelser 2 003,6 1 817,9 1 716,8 

Kommunens totala pensionsförpliktelse inklusive 

löneskatt ökade under 2006 med 185,7 mkr eller 

10,2 procent. De totala förpliktelserna uppgår 

till 2 003,6 varav 1 921,8 är avser äldre åtaganden 

än 1998 som inte redovisas i balansräkningen i 

enlighet med den kommunala redovisningslagen. 

Pensionsförpliktelsen beräknas öka under de närmaste 

fem åren med ca två procent per år. Hela 

kommunens pensionsåtagande har återlånats, dvs.

kommunen har lånat tillbaka pengarna till sin 

egen verksamhet. 

Pensionskostnaderna uppgår 2006 till 191,3 mkr 

av vilken de största delarna är kostnaden för pensionspremier 

till det individuella pensionssparandet, 

94,9 mkr, och utbetalning av pensioner intjänade 

före 1998, 81,9 mkr. 

Pensionskostnaderna beräknas att öka med omkring 

10 mkr per år fram tom 2020 då kostnaderna 

börjar sjunka igen. Detta är bl.a. beroende 

på 40-tals generationens gradvisa pensionsavgång 

och effekterna av att kommunerna redovisar enligt 

den s.k. blandmodellen där pensioner intjänade 

före 1998 kostnadsförs vid utbetalningstillfället. 

Den ökade pensionskostnaden är naturligtvis ett 

problem för kommunen vilket kan medföra minskat 

utrymme för verksamheterna. Kommunen ser 

för närvarande över problematiken och kommer 

att fatta ett principbeslut om strategi. 

Känslighetsanalys 

Händelse 

En kommun påverkas många gånger av händelser 

som är utanför dess kontroll. Känslighetsanalysen 

ovan visar hur några händelser kan påverka Sundsvalls 

kommuns resultat. Känslighetsanalysen visar 

på de små marginalerna i kommunens resultat. En 

genomsnittlig lönehöjning på en procent skulle 

alltså påverka kommunens resultat med 28,9 mkr. 

Ränteförändring är beräknad utifrån den räntebindningstid 

som kommunen fordringar och skulder 

har och hur den påverkas inom 1 år. Totalt för 

nettolåneskulden oberoende av räntebindningstiden 

innebär en förändring på en procent 4,9 mkr. 

Sammanfattning 

Förändring 

12 mån, mkr 

Ränteförändring nettolåneskuld 1 % 1,2 

Löneförändring 1 % 28,9 

Bruttokostnadsförändring 1% 44,7 

Generell avgiftsförändring 1 % 2,1 

Befolkningsförändring 100 personer 3,7 

Kommunalskatt 1 kr 155,3 

Kommunen har en hygglig finansiell kapacitet, 

men den långsiktiga betalningsberedskapen (soliditeten) 

har, trots det positiva resultatet, minskat 

pga. investeringar och ökad internbanksverksamhet. 

Kommunens finansiella risker bedöms dock 

som begränsade. Dessutom finns det dolda reserver 

inom koncernen. Kommunen behöver i ett kortsiktigt 

perspektiv inte vidta drastiska åtgärder för 

att möta finansiella problem. Sett ur ett kontrollperspektiv 

har de flesta finansiella målsättningarna 

uppfyllts. Prognossäkerheten har varit relativt bra 

och budgetföljsamheten har genom kraftfulla åtgärder 

och hård kostnadskontroll utvecklats positivt. 

Ett medel att stärka den finansiella motståndskraften 

är att arbeta med att ständigt effektivisera 

ekonomistyrningen. Grundläggande för en sund 

ekonomi är att genom en god ekonomistyrning få 

nämnder och förvaltningar att hålla sig inom tilldelad 

budgetram. Med anledning av detta har den 

löpande uppföljningen utvecklats i form av tätare 

månadsrapportering. Lyckas denna process hållas 

levande, ökar förutsättningarna för att bedriva en 

god och effektiv verksamhet för erhållna skatteintäkter 

samtidigt som kommunen kan leva upp till 

kommunallagens krav avseende en god ekonomisk 

hushållning. 

Sundsvalls kommun måste således under de närmaste 

åren vidmakthålla balansen i ekonomin och 

skapa större marginaler som stärker soliditeten. 

En positiv resultatutveckling är avgörande för hur 

väl kommunen i framtiden kommer att klara sina 

åtaganden. Det finns sammanfattningsvis mycket 

kvar att göra innan kommunen kan uppvisa en resultatutveckling 

som är god nog för att klara av 

konjunktursvängningar och framtida utmaningar 

då pensionsavgångarna ökar och befolkningen blir 

allt äldre. 

Koncernen 

Resultatet efter finansiella poster exklusive jämförelsestörande 

poster uppgick 2006 till 75,1 mkr 

vilket är 15,0 mkr sämre än föregående år. 

Årets investeringar uppgår till 879,3 mkr vilket 

är 140,1 mkr lägre än föregående år. Soliditeten 

sjönk från 25,5 procent till 24,5 procent. 

Årets resultat 


Kommunen 10,2 63,9 45,2 

Stadsbacken AB -5,3 -19,8 48,9 

Sundsvalls Hamn AB 2,1 3,8 -3,0 

Nordiska Kammarorkestern 0,4 0,8 -0,3 

Sundsvall-Timrå Räddningstjänstförbund 

2,9 1,8 2,2 

Svenska Kommun 

Försäkrings AB 7,1 3,9 1,8 

Koncernens resultat uppgår 2006 till 28,0 mkr 

vilket är en försämring med 22,1 mkr från föregående 

år. I resultatet ingår dock jämförelsestörande 

poster på -47,1 mkr jämfört med -40,0 mkr föregående 

år. Räknas de jämförelsestörande posterna 

bort så har resultatet försämrats med 15,0 mkr. 

F 

ö 

r 

v 

a 

l 

t 

n 

i 

n 

g 

s 

b 

e 

r 

ä 

t 

t 

e 

l 

s 

e 

15

F 

i 

n 

a 

n 

s 

i 

e 

l 

l 

a 

n 

a 

l 

y 

s 

16 

Det är framförallt Stadsbackenkoncernens försämrade 

resultat som slår igenom i koncernen. 

Stadsbackenkoncernen visar exklusive de jämförelsestörande 

posterna ett resultat på -7,5 mkr som 

är ca 25 mkr sämre än budget. Det är framförallt 

Sundsvall Energikoncernen som visar ett sämre resultat 

än väntat. 

För bolagen utanför Stadsbackenkoncernen visar 

samtliga bolag positiva resultat, totalt sett något 

högre än förväntat. 

Soliditet 

% 2006 2005 2004 

Soliditet 24,5 25,5 28,2 

Soliditet inklusive 

pensionsåtaganden Neg 0,5 1,3 

Koncernens soliditet uppgår 2006 till 24,5 procent, 

en minskning med 1,0 procentenheter. Anledningen 

till den minskade soliditeten trots ett 

positivt resultat är att tillgångsmassan procentuellt 

ökat mer än det egna kapitalet. Det innebär alltså 

att tillgångarna till större del är lånefinansierade än 

tidigare. Den största enskilda förändringen i balansräkningen 

är den stora investeringen i Korstaanläggningen. 

Om pensionsförpliktelserna som ligger inom linjen 

räknas med är soliditeten för koncernen negativ 

vilket alltså innebär att egna kapitalet är negativt 

om pensionsförpliktelserna skulle räknas in. Den 

låga soliditeten för kommunen innebär att kommunens 

handlingsutrymme inte är så stort och en 

ökad soliditet vore önskvärd. 

Med de resultat som beräknas de nästkommande 

åren kommer troligtvis det egna kapitalet i koncernen 

att öka, men samtidigt kommer tillgångsmassan 

att öka i och med de stora investeringar 

som pågår. De är sålunda inte troligt att soliditeten 

kommer att öka nämnvärt. 

Nettoinvesteringar 

2006 2005 2004 

Investeringsvolym 879,3 1019,4 811,5 

Nettoinvesteringarnas 

andel av avskrivningarna, % 329 399 332 

Nettoinvesteringarna under 2006 uppgår till 

879,3 mkr, vilket är 140,1 mkr lägre än 2005. Den 

största enskilda investeringen utanför kommunen 

den nya avfallsförbränningsanläggningen i Korsta 

som påbörjades i slutet av 2004 och beräknas vara 

i full drift 2007. 

Med anledning av både kommunens och Stadsbackens 

stora investeringar har nettoinvesteringarnas 

andel av avskrivningarna varit höga under 

de senaste åren men beräknas minska något 2007. 

Detta innebär att koncernens tillgångsmassa ökar 

kraftigt vilket förhoppningsvis kommer att medföra 

ökade intäkter inom Stadsbackenkoncernen. 

Finansiell struktur 

Sundsvalls kommun fungerar som internbank åt 

sina helägda bolag samt Räddningstjänstförbundet. 

Internbanken arbetar enligt en av kommunfullmäktige 

beslutad finanspolicy. Internbanken 

tar emot inlåning från och lånar ut till koncernens 

bolag. Genom att kanalisera all finansiell verksamhet 

genom internbanken kan kommunkoncernen 

tillgodogöra sig betydande stordriftsfördelar som i 

slutändan ger lägre finansiella kostnader för kommunen 

och bolagen. Alla transaktioner med koncernbolagen 

görs på marknadsmässiga villkor. 

Finansiella tillgångar 

Likvida medel, mätt som kassa och banktillgodohavanden 

samt kortfristiga placeringar uppgick 

till 69,2 mkr den 31 december 2006. Outnyttjade 

delar av kommunens kapitalmarknadsprogram 

tillsammans med olika kreditavtal utgör en kraftig 

buffert mot likviditetssvängningar. Den övergripande 

strategin är för övrigt sedan flera år att 

begränsa likvida medel till förmån för amortering 

av låneskulden. Resterande delen av kommunens 

finansiella räntebärande tillgångar uppgick till 

3 324 mkr och var i huvudsak långfristiga lånefordringar 

på kommunens bolag. 

Under 2006 var den genomsnittliga räntebindningstiden 

på kommunens finansiella tillgångar 

mellan 2,1 år och 2,3 år. Vid årets slut var den 

genomsnittliga räntebindningstiden 2,3 år (2,3 år 

2005) och kommunens genomsnittliga ränta på 

räntebärande tillgångar uppgick till 4,55 procent 

(4,50 procent 2005). 

Finansiella skulder 

Kommunens nettolåneskuld (räntebärande skulder 

exkl. finansiell leasing för avfallsförbränningsanläggning 

– räntebärande tillgångar) har ökat 

med 34,9 mkr till 482,2 mkr. Låneskulden har 

ökat med 294,3 mkr och likvida medel ökat med 

33,8 mkr. Ökningen av skulderna beror på ökad 

utlåning till de kommunala bolagen med 225,6 

mkr, vilket ger en ökning av finansiella tillgångar 

på 259,4 mkr. Omfattande investeringar i de kommunala 

bolagen finansieras via kommunens internbank, 

därav den stora ökningen av finansiella 

skulder.

Av den totala låneskulden vid årsskiftet utgjorde 

173,7 mkr upplåning via kommunens certifikatprogram. 

Certifikatupplåningen har i balansräkningen, 

mot bakgrund av avsikten med upplåningen, 

klassificerats som långfristig skuld. 

Kommunens resterande finansiella skulder (exkl. 

finansiell leasing för avfallsförbränningsanläggning) 

uppgick till 3 701,7 mkr och är i huvudsak 

finansierade via kommunens Medium Term Note 

program och banker. 

Den genomsnittliga förfallotiden för kommunens 

räntebärande skulder exklusive finansiell leasing 

var vid årsskiftet 2,3 år. För att begränsa risken att 

kommunen inte kan erhålla likvida medel i rätt tid 

eller svårigheter att uppta externa lån (refinansieringsrisken), 

bör den genomsnittliga återstående 

löptiden av utestående lån inte understiga två år. 

Samtidigt bör högst 45 procent av låneskulden 

förfalla inom ett år. Vid årsskiftet uppgick den andelen 

förfallna lån inom ett år till 26 procent av 

låneskulden. 

Den genomsnittliga räntebindningstiden (exkl. 

finansiell leasing för projekt varm.nu) på kommunens 

finansiella skulder har under året pendlat 

mellan 2,3 år och 1,9 år. Vid årsskiftet uppgick 

räntebindningstiden till 2,3 år (2,3 år 2005) och 

kommunens genomsnittliga upplåningskostnad 

uppgick till 3,70 procent den 31 december 2006 

(3,60 procent 31 december 2005). 

Under 2006 minskade andelen räntebärande skulder 

med räntebindningstid understigande ett år 

från 20 procent till 15 procent. Korta och långa 

räntor har under året befunnit sig på relativt låga 

nivåer, även om räntorna har stigit under året. 

Sundsvalls kommun har under året ökat andelen 

räntebärande skulder med fast ränta till förmånliga 

räntenivåer. Därför har andelen räntebärande 

skulder i lån med rörlig ränta sjunkit under året. 

Trots att andelen lån med fast ränta har ökat under 

året, har den genomsnittliga räntebindningstiden 

för kommunen inte påverkats. 

Sundsvalls kommun arbetar för att uppnå riskneutralitet 

avseende ränterisk genom att eftersträva 

likformig räntebindning på balansräkningens tillgångs- 

och skuldsida. Hanteringen av koncernens 

ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att 

internbanken ansvarar för att identifiera och hantera 

denna exponering. För att minska ränterisken 

används derivatinstrumentet ränteswap, varvid 

räntan omvandlas från rörlig till fast ränta. Volymen 

för ränteswapar var vid årsskiftet 1 000 mkr. 

Kreditavtal 

Typ av upplåning 

Beviljad 

kreditoch 

låneram 

mkr 

Utnyttjat 

2006-12-31 

mkr 

Kreditlöften 200 0,0 

Checkkredit 400 0,0 

Kreditavtal 150 0,0 

Certifikatprogram 1 000 173,7 

Medium Term Note Program 3 000 1 780,0 

Summa 4 750 1 953,7 

Det har under året funnits stora lånebehov, framförallt 

för de kommunala bolagen. För att klara 

av bolagens finansiering via internbanken samt 

kommunens och bolagens löpande refinansieringsbehov 

har kommunen slutit olika kreditavtal. 

Den korta upplåningen säkerställs genom kommunens 

certifikatprogram på 1 000 mkr, samt 

checkkredit, kreditlöften och kreditavtal om 750 

mkr. 

Kommunens långfristiga upplåningsbehov tillgodoses 

med ett svenskt Medium Term Note -program 

(MTN) om 3 000 mkr, utnyttjat till 1 780 

mkr per 31 december, 2006. Programmet möjliggör 

emissioner med löptider mellan lägst ett år och 

högst 15 år. Emissionsinstitut är Skandinaviska 

Enskilda Banken, Nordea, Swedbank och Svensk 

Exportkredit. 

Outnyttjade krediter inklusive Medium Term 

Note programmet uppgick per den 31 december 

2006 till 2 796,3 mkr. 

Hög kreditvärdighet 

Sundsvalls kommun har uppdragit åt Standard & 

Poor`s att kreditvärdera kommunen. Kommunen 

har åsatts högsta kreditvärdighet, K-1, vad avser 

kortfristig upplåning samt AA- (på en skala från 

AAA till C, där AAA är högsta kreditvärdighet) avseende 

långfristig upplåning. Ratingen återspeglar 

enligt Standard & Poor`s, en stabil och diversifierad 

nationalekonomisk struktur, tillfredsställande 

rörelseresultat och låg nivå på direkta skulder. 

Framtidsutsikterna bedöms stabila. 

Låneförfall 2007 

Eftersom kommunen är nettolåntagare är målsättningen 

att hålla likvida medel till ett minimum 

och att i den mån det är möjligt utnyttja dessa till 

att amortera av lån. Under 2007 har kommunen 

fasta lån som förfaller om ca 625 mkr. 

F 

ö 

r 

v 

a 

l 

t 

n 

i 

n 

g 

s 

b 

e 

r 

ä 

t 

t 

e 

l 

s 

e 

17

P 

e 

r 

s 

o 

n 

a 

l 

ö 

v 

e 

r 

s 

i 

k 

t 

18 

Personalöversikt 

Arbetsgivarpolitik 

Arbetsgivarstrategin för kommunkoncernen har 

angett inriktningen för det arbetsgivarpolitiska 

arbetet under mandatperioden 2003 – 2006. Utgångspunkterna 

har varit ett långsiktigt och målmedvetet 

arbete för att utveckla: 

• en god arbetsmiljö 

• en aktiv lönepolitik 

• arbetsorganisation och arbetssätt 

• kompetens 

Den nya majoriteten har påbörjat arbetet med en 

ny arbetsgivarstrategi för mandatperioden 2007- 

2010. 

Personalen i siffror 

Antal anställda (månadsavlönade tillsvidare- och 

visstidsanställda) 2006 uppgick till 8 382. Antal 

tillsvidareanställda har ökat med 74 jämfört med 

2005 till 7 469. 

Antal månadsavlönade visstidsanställda och vikarier 

har ökat med 190 till 913, varav 165 är visstidsanställda 

inom ramen för arbetsmarknadsåtgärden 

PLUS-jobb. 

Antal tillsvidareanställda per förvaltning 

2006 2005 2004 

Barn- och utbildning 3 312 3 277 3 280 

Fastighetskontor 458 444 452 

FAVI 120 124 119 

Kommunstyrelsekontor 153 148 149 

Kultur & Fritid 196 197 204 

Lantmäterikontor 14 15 15 

Miljökontor 23 23 23 

Socialtjänsten 3 120 3 097 3 077 

Stadsbyggnadskontor 68 65 67 

Överförmyndarnämndens 

kansli 5 5 6 

7 469 7 395 7 392 

Av den tillsvidareanställda personalen är 83 procent 

kvinnor – en minskning med 1 procent jämfört 

med 2005 – och 17 procent män. 

Medelåldern är 47 år. Andelen tillsvidareanställda 

under 30 år har ökat något samtidigt som andelen 

tillsvidareanställda 55 år och äldre har ökat med 

0,7 procentandelar jämfört med 2005 till 29,5 

procent. 

Åldersstruktur 

Personalförsörjning 

Det är fortfarande så att planerade rekryteringar 

kan genomföras. På kort sikt är problemet snarare 

att vi inte har utrymme för att anställa de många 

välutbildade ungdomar som gärna vill börja arbeta 

i kommunen. Inom vissa områden, bl.a. förskollärare, 

finns det en viss brist och det har blivit lite 

svårare att rekrytera till vissa chefstjänster. 

Som ett led i arbetet att underlätta framtida rekryteringar 

av chefer till olika verksamheter har ett 

särskilt ledarförsörjningsprogram för i första hand 

yngre kvinnor påbörjats. I de inledande två omgångarna 

deltar 30 kvinnor. 

Pensionsavgångar 

Pensionsavgångar under året var 185, varav 45 

är avgång med hel sjukersättning. Under 2007 

beräknas antalet minska något, för att under de 

kommande åren ligga på 225 och därefter öka ytterligare. 

Avgångar med ålderspension beräknas under perioden 

2007-2016 att uppgå till 2 340 tillsvidareanställda, 

vilket motsvarar 30 procent av de för 

närvarande tillsvidareanställda. Antal faktiska ålderspensionärer 

de senaste åren visar god överensstämmelse 

med beräknat antal. 

Mångfald 

Andelen anställda som är utrikesfödda har ökat 

och 2005 var 6,6 procent födda i annat land. Det 

ska jämföras med att 6,5 procent av kommunmedborgarna 

är utrikes födda. 

Under 2006 har insatser för att öka den etniska 

mångfalden i organisationen gjorts. Inom ramen 

för ett särskilt utbildningsprogram har 15 långtidsutbildade 

invandrare erbjudits möjlighet att få 

arbeta ett halvår i de olika förvaltningarna. Erfarenheterna 

från programmet är mycket goda, de 

flesta deltagarna har efter programmets slut fått 

anställningar hos olika arbetsgivare.

Ledar- och medarbetarutveckling 

Ett nytt ledarintroduktionsprogram har påbörjats. 

Programmet, som hittills haft ett 50-tal deltagare, 

ger i första hand nyanställda chefer en introduktion 

i de för kommunkoncernen gemensamma 

styr- och ledningssystemen och har mottagits på 

ett mycket positivt sätt av deltagarna. 

Under mandatperioden har ett projekt för att införa 

självstyrande grupper på 13 arbetsplatser genomförts. 

Grupperna har generellt sett genomgått 

en mycket positiv utveckling. Under året påbörjades 

ett medarbetarutvecklingsprogram för i första 

hand arbetsplatser inom barn- och utbildningsförvaltningen. 

I en första omgång, som pågår t.o.m. 

våren 2007 deltar medarbetare från sju olika skolor 

och förskolor. 

Ledarenkät 

Under 2006 har en ledarenkät genomförts. Ledarna 

i kommunen trivs överlag väldigt bra. Det 

gäller såväl med arbetet i största allmänhet som 

med sin personal och med sin anställning. Det här 

är också något vi känner igen från medarbetarundersökningarna 

– trivseln på våra arbetsplatser är 

hög. 

Vidare instämmer ledarna i att ledarskapet är utvecklande 

och stimulerande, man har överlag tydliga 

mål för de verksamheter man ansvarar för och 

man har i hög utsträckning rätt kompetens för sitt 

uppdrag. När det gäller möjligheter till utveckling 

av såväl verksamhetskompetens som ledarskap är 

instämmandegraden lägre och generellt sett finns 

en upplevelse att tiden inte räcker till. 

Arbetsgivarringen AGera 

Målet för arbetsgivarringen Agera är att bidra till 

samarbete och utveckling kring arbetsgivarfrågor 

bland företag i Sundsvallsregionen och Agera ska 

verka som ett nav i resursutbytet mellan de olika 

arbetsgivarna. I december 2006 är 44 olika företag 

och myndigheter medlemmar i arbetsgivarringen. 

Hälsoläge 

Under året har 56 procent av de anställda varit helt 

friska eller frånvarande högst fem dagar på grund 

av sjukdom. Det är en liten minskning jämfört 

med året innan då motsvarande nyckeltal var 57 

procent. 24 procent av de anställda har frånvaro på 

grund av sjukdom 6-29 dagar, medan 21 procent 

har sjukfrånvaro 30 dagar eller mer. De särskilda 

satsningar som de senaste åren gjorts på gruppen 

långtidssjukskrivna har under 2006 fortsatt uppvisa 

positiva resultat. Men trots att sjukfrånvaron 

minskat under senare år ligger den fortfarande på 

en för hög nivå. Relativt sett har dock Sundsvalls 

kommun jämfört med likartade kommuner en 

låg frånvaro pga. ohälsa. Ett oroande tecken är att 

sjukfrånvaron i den yngsta åldersgruppen ökat under 

året. Av det skälet har en särskild studie påbörjats 

för att förklara ökningen. 

För att ytterligare förstärka insatserna för ett förbättrat 

hälsoläge har beslut tagits om att inrätta en 

gemensam enhet för att stödja chefer i arbetet med 

förebyggande hälsovård och rehabilitering. 

Redovisning av sjukfrånvaro 

Sjukfrånvaro i procent av de anställdas sammanlagda 

ordinarie arbetstid 

2006 2005 2004 

Total sjukfrånvarotid 7,7 7,7 9,1 

Varav sjukfrånvaro 

60 dagar eller mer 69,2 72,6 72,5 

Kvinnor 8,6 8,7 10,0 

Män 3,9 3,7 5,0 

29 år eller yngre 4,2 3,5 3,9 

30 - 49 år 7,0 7,0 8,3 

50 år och äldre 9,5 9,7 11,6 

Personalkostnader 

Genom årliga lönekartläggningar har underlag 

skapats för att utveckla en mer tydlig lönepolitik. 

De satsningar på vissa yrkesgrupper som gjorts under 

senare år har medverkat till en mer jämställd 

lönesättning. Samtidigt innebär den ökande konkurrensen 

inom vissa yrkesområden också en lönekonkurrens 

med andra arbetsgivare. 

Den genomsnittliga löneökningen från oktober 

2005 till oktober 2006 blev 3,2 procent. Arbetet 

med 2007 års löneöversyn har påbörjats med en 

uppdatering av lönekartläggningen. 

Personalkostnaderna har ökat med 6,6 procent 

från 2005 och utgör 66 procent av kommunens 

totala driftkostnader. 

F 

ö 

r 

v 

a 

l 

t 

n 

i 

n 

g 

s 

b 

e 

r 

ä 

t 

t 

e 

l 

s 

e 

Personalkostnader, mkr 2006 2005 2004 2003 2002 

Lön och ersättningar 2 048,8 1 909,6 1 871,4 1 873,3 1 780,3 

Sociala avgifter 713,5 673,4 653,7 662,4 599,9 

Pensionskostnader 192,6 193,8 177,8 170,2 179,1 

Övriga personalkostnader 31,8 25,9 18,0 25,0 30,3 

Summa 2 986,7 2 802,7 2 720,9 2 730,9 2 589,6 


19

D 

r 

i 

f 

t 

r 

e 

d 

o 

v 

i 

s 

n 

i 

n 

g 

20 

Driftredovisning 

verksamhetens nettokostnad per nämnd 

mkr 

Budget 

2006 

Utfall 


Budgetavvikelse 

Utfall 

2005 

Ingående 

balanserat resultat 

Kommunfullmäktige -11,0 -10,2 0,8 -9,5 1,8 

Kommunstyrelse -252,7 -262,6 -9,9 -230,0 29,2 

- kommunstyrelsekontor -80,2 -82,8 -2,6 -74,1 

- kommunstyrelse -5,0 -5,1 -0,1 -5,0 

- hushållsavfall 0,0 2,4 2,4 2,3 

- övrig kommungemensam verksamhet -167,5 -177,1 -9,6 -153,2 

Barn- och utbildningsnämnd -1 582,2 -1 601,1 -18,9 -1 533,3 -0,7 

- förskola -315,4 -331,2 -15,8 -291,3 

- grundskola -819,3 -830,8 -11,5 -797,2 

- gymnasieskola -291,6 -298,4 -6,8 -280,5 

- kulturskola -19,2 -18,8 0,4 -17,1 

- särskola -77,0 -67,7 9,3 -65,5 

- nämnd och övergripande -59,7 -54,2 5,5 -81,7 

Socialnämnd -1 460,9 -1 489,4 -28,5 -1 399,0 8,7 

- omsorg om funktionshindrade -289,6 -293,7 -4,1 -263,7 

- individ- och familjeomsorg -301,0 -314,4 -13,4 -303,8 

- äldreomsorg -778,4 -785,7 -7,3 -738,1 

- administration, nämnd och övrigt -91,9 -95,6 -3,7 -93,4 

Fastighetsnämnd -77,7 -84,4 -6,7 -88,6 21,0 

Intäktsfinansierad verksamhet 13,3 17,5 4,2 1,5 

- bygg- och förvaltning 15,0 17,5 2,5 -3,7 

- kommun- och kontorsservice 1,0 1,6 0,6 -0,3 

- städservice 0,1 1,5 1,4 2,2 

- sundsvalls kök -2,9 -2,2 0,7 3,3 

- stab 0,1 -0,9 -1,0 

Skattefinansierad verksamhet -91,0 -101,9 -10,9 -90,1 

- teknisk produktion / väghållning -76,7 -86,9 -10,2 -75,9 

- utemiljö -14,3 -15,0 -0,7 -14,2 

Kultur- och fritidsnämnd -208,9 -208,3 0,6 -209,4 8,2 

- kulturverksamhet -84,4 -85,7 -1,3 -83,4 

- fritidsverksamhet -83,3 -81,6 1,7 -86,0 

- stöd till kulturoch fritidsverksamhet -28,2 -27,3 0,9 -27,8 

- nämnd och kontor -13,0 -13,7 -0,7 -12,2 

Nämnden för arbetsmarknad, 

vuxenutbildning och integration -58,7 -52,9 5,8 -47,9 28,5 

- arbetsmarknad -20,6 -18,9 1,7 -18,0 

- vuxenutbildning -32,1 -27,1 5,0 -25,5 

- integration -1,1 -1,3 -0,2 1,3 

- nämnd och kontor -4,9 -5,6 -0,7 -5,7 

Stadsbyggnadsnämnd -46,0 -43,0 3,0 -20,1 29,5 

- mark, industrispår och hamnar 7,0 12,1 5,1 11,7 

- markreserv och skogar 3,2 -1,4 -4,6 8,2 

- bostadsanpassning -10,0 -10,0 0,0 -7,5 

- saneringar 0,0 -2,5 -2,5 -1,6 

- bredband -1,0 -2,0 -1,0 0,1 

- nämnd och kontor -43,6 -36,6 7,0 -29,8 

- övrigt -1,6 -2,6 -1,0 -1,2 

Miljönämnd -11,2 -11,8 -0,6 -10,0 0,7 

- miljökontor och nämnd -14,8 -15,4 -0,6 -13,8 

- granskning och undersökningsverks. 3,7 3,7 0,0 3,9 

- kalkning av sjöar -0,1 -0,1 0,0 -0,1 

Lantmäterinämnd -0,1 -0,1 0,0 0,0 0,4 

- lantmäteri -0,1 -0,1 0,0 0,0 

Överförmyndarnämnd och 

förtroendenämnd -5,7 -6,5 -0,8 -6,4 0,1 

Kommunrevision -2,4 -2,7 -0,3 -2,1 0,3 

Valnämnd -1,8 -1,1 0,7 -0,1 0,0 

Finansiering* 87,1 35,6 -51,5 85,2 0,0 

Summa -3 632,2 -3 738,5 -106,3 -3 471,2 127,7 

*Underskottet för finansiering härör sig framförallt från realisationsfölusten 

vid försäljningen av fd. Sidsjöns sjukhus

Investeringsredovisning 

Investeringsutgifter 


Investeringsbudget 

totalt 

Investeringsutgifter 

tom 2006 

Status 


- Korstabäckskajen -17,0 -98,7 -99,5 Avslutad 

övriga hamninvesteringar -3,9 -5,4 -3,9 Avslutad 

inventarier fastighet -2,9 -4,9 -2,9 Pågår 

inventarier övrigt -0,1 -0,1 -0,1 Avslutad 

Summa kommunstyrelse -23,9 

Barn- och utbildningsnämnd 

inventarier -6,2 -2,0 -6,2 Avslutad 

maskiner -0,6 -0,6 Avslutad 

Summa barn- och utbildningsnämnd -6,8 

Socialnämnd 


Summa socialnämnd -2,1 



transportmedel -0,6 -0,8 -0,6 Avslutad 

konst -0,6 -1,2 -0,6 Pågår 

Summa kulturoch fritidsnämnd -3,2 


Skol- och förskole fastigheter 

- Kyrkmons skola, proj ventilation -0,5 -7,9 -8,5 Avslutad 

- Hagaskolan ombyggnad -43,7 -62,9 -55,5 Avslutad 

- fd Vårdskolan ombyggnad -0,1 -6,7 -7,4 Avslutad 

- Lidens skola -5,9 -34,7 -6,2 Pågår 

- Västermalms skola ventilation -19,4 -13,8 -19,4 Pågår 

- övriga skolfastigheter -13,4 -42,7 -36,2 

- förskolefastigheter -1,4 -11,9 -9,6 

Vårdfastigheter 

- Solgården Indal -0,2 -31,4 -31,8 Avslutad 

- Thulegården Matfors -12,3 -14,0 -13,7 Avslutad 

- övriga vårdfastigheter -3,1 -3,9 -3,1 

Övriga fastigheter 

- Skyddscenter, Fillan -3,7 -21,8 -22,7 Avslutad 

- fd AMU-center -22,8 -19,0 -22,9 Pågår 

- Gäst och småbåtshamn -9,3 -8,4 -9,5 Pågår 

- fd miljö lab ombyggnad för IT-drift -9,2 -9,8 -9,2 Pågår 

- Konstsnöanläggning Södra berget -5,4 -1,5 -5,4 Pågår 

- Kommunhuset avloppsstammar -4,5 -6,0 -4,6 Pågår 

- övriga fastigheter -14,6 -3,9 -14,6 

Gator och vägar 

- Birsta Syd 0,2 -5,3 -15,5 Avslutad 

- Tunabäcksvägen -6,5 -8,5 -6,5 Pågår 

- övriga gator och vägar -14,6 -15,6 -14,6 Pågår 

belysning -1,6 -2,1 -2,2 Avslutad 

maskiner och inventarier -0,9 -5,8 -0,9 Avslutad 

Summa fastighetsnämnd -192,9 

I 

n 

v 

e 

s 

t 

e 

r 

i 

n 

g 

s 

r 

e 

d 

o 

v 

i 

s 

n 

i 

n 

g 


- Kajer -6,7 -6,9 -6,7 Pågår 

- infrastrukturinvesteringar -1,5 -7,0 -1,5 Pågår 

exploatering 9,6 -12,6 9,6 Pågår 

- utredning Birsta och Västra länken 0,0 3,3 -4,2 Pågår 

- övrigt -0,2 -0,7 -0,2 Pågår 

maskiner och inventarier -0,8 -1,0 -0,8 Avslutad 

Summa stadsbyggnadsnämnd 0,4 

Miljönämnd 

inventarier 0,0 1,0 0,0 Avslutad 

Summa miljönämnd 0,0 

Summa -228,5 

Större investeringsprojekt som har en nettoomslutning som överstiger 4,0 mkr under 2006 särredovisas. Med status avses om 

projektet är avslutat under 2006 eller pågår. 

Större investeringsprojekt löper oftast över flera år. Investeringsutgifter t.om. 2006 avser investeringsutgifter från projektets start. 

Utöver de investeringar som framgår av investeringsredovisningen, tillkommer kommunens leasingfinansiering av Korsta-. 

anläggningen på 119,7 mkr, vilket framgår av betalningsflödesrapporten. 

Lönsammma investeringar som finansieras med ökade intäkter och/eller minskade kostnader uppgår till 48,5 mkr. 

21

K 

o 

m 

m 

u 

n 

s 

t 

y 

r 

e 

l 

s 

e 


Ordförande: Christer Berglund 

Kommundirektör: Peter Gavelin 

Driftuppföljning, mkr Budget 2006 Utfall 2006 Utfall 2005 Utfall 2004 

Verksamhetens intäkter 113,5 151,9 137,3 119,4 

Verksamhetens kostnader -354,3 -396,3 -354,6 -339,3 

Avskrivningar och interna räntor -11,9 -18,2 -12,7 -11,8 

Verksamhetens nettokostnad 252,7 -262,6 -230,0 -231,8 

Skattemedel -252,7 252,7 266,5 226,0 

Årets resultat 0,0 -9,9 36,5 -5,8 

22 


Ekonomin ska vara i balans och kommunen ska 

ha god kontroll på den ekonomiska utvecklingen 

Årets resultat för kommunen enligt balanskravet är 

64,3 mkr vilket innebär att kommunens ekonomi 

är i balans. Budgetföljsamheten är inte helt igenom 

god eftersom verksamhetens nettokostnad har överstigit 

budgeten med 1,2 procent. Barn- och utbildningsnämnden, 

socialnämnden och överförmyndarnämnden 

ålades att redovisa hur underskotten 

skulle arbetas in vid kommunstyrelsens sammanträde 

i november, då de i delårsrapporten 2/2006 

redovisade underskott som inte täcktes av nämndernas 

balanserade resultat. 

Prognosen för verksamhetens nettokostnad vid delårsrapporten 

den 31 augusti 2006 (2/2006) missade 

årsutfallet med 0,8 procent, innebärande att prognossäkerheten 

inte var helt tillfredsställande. Vid 

analys av prognoser respektive utfall kan inte skillnaderna 

förklaras genom några okända faktorer. Säkerheten 

borde alltså ha varit bättre i delårsrapporten. 

Under det gångna året har kommunstyrelsen dessutom 

bl.a. uppdaterat och omarbetat ekonomistyrningsreglerna 

samt fortsatt utvecklingsarbetet med 

kommunens ledningsprocess (t.ex. mål- och resursplan, 

ekonomiska uppföljningar och styrdokument). 

Sjukfrånvaron i kommunkoncernen ska gå ner. Sundsvalls 

kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare 

Sjukfrånvaron i kommunen var under 2006 7,7 

procent vilket är samma nivå som 2005. Frisknärvaron 

för kommunen har minskat från 57 procent 

för 2005 till 56 procent för 2006. 

Andel heltidstjänster för kommunen under 2006 

var 82 procent, en ökning med 1 procentenhet. 

Av kvinnorna hade 80 procent heltidstjänst och 

av männen 93 procent. Motsvarande andelar för 

2005 var 79 procent respektive 93 procent. 

För kommunstyrelsekontoret har sjukfrånvaron 

ökat från 4,3 procent till 5,2 procent. Samtidigt 

har frisknärvaron minskat från 72 procent till 69 

procent. En personalenkät genomförs vartannat 

år. För åren 2001, 2003 och 2005 har trivselindex 

varit 73, 75 respektive 82. 

För att vara en attraktiv arbetsgivare försöker variationer 

i arbetstidsförläggningen skapas, liksom 

en positiv attityd till föräldraskap. Kvinnor uppmuntras 

särskilt att söka chefstjänster och kvalificerade 

uppdrag. Arbetet med arbetsmiljöfrågorna 

sker aktivt och en utbildning planeras i systematiskt 

arbetsmiljöarbete för alla chefer. Antalet ansökningar 

till utannonserade tjänster under 2006 

vid kommunstyrelsekontoret har varit stort. 

Kommunstyrelsekontoret ska ge erkänd och uppskattad 

service till medborgare, den kommunala 

organisationen och kommunstyrelsen 

Forumet Synpunkt Sundsvall har för hela kommunkoncernen 

tagit emot 1 473 synpunkter under 

perioden. Av dessa har 83 procent besvarats 

inom tio dagar. Målet är 85 procent inom tio dagar. 

Inom kommunstyrelsens område har 158 synpunkter 

inkommit. Av dessa har 69 procent besvarats 

inom tio dagar jämfört med målet 95 procent. 

Det tog lång tid att tid lägga in och behandla synpunkter 

från fullmäktiges 100 företagsbesök våren 

2006. Därför har målet inte nåtts. 

Under 2006 behandlades i kommunfullmäktige 

24 motioner. De 15 motioner som handlades enbart 

inom kommunstyrelsekontoret nådde samtliga 

första politiska instans inom sex månader och 

de nio motioner som remitterades till andra förvaltningar 

nådde samtliga första politiska instans 

inom åtta månader. De uppsatta målen nåddes 

alltså för alla motioner. 

Kommunens nya webbplats har ökat besöksantalet 

med 20 procent. Målet var en ökning med 10 procent. 

Besöksantalet på kommunens webbplats för 

historisk information, sundsvallsminnen.se, har av 

tekniska skäl inte kunnat mätas.

Sundsvall ska få ökad befolkning och fler arbetstillfällen 

2006 ökade folkmängden med 472 personer och 

uppgick vid årsskiftet till 94 516. Sysselsättningen 

ökade med 262 personer år 2005 till 47 757, samtidigt 

som andelen av befolkningen i åldern 25-64 

med eftergymnasial utbildning ökade/minskade till 

33,5 procent år 2005. Antal nyregistrerade företag 

under 2005 var 498 vilket är en förändring med 93. 

Inflyttningslotsens verksamhet var framgångsrik 

under förra året. Målen som var satta till 200 kontaktade 

personer respektive 100 inflyttade familjer 

har mer än uppnåtts. 280 personer kontaktade inflyttningslotsen 

och 112 familjer har folkbokfört 

sig i kommunen. 

En översyn av verksamhet och finansiellt behov 

av Investera i Sundsvall och Åkroken Science Park 

har genomförts. Vidare fastställdes målindikatorer 

för Åkroken och Investera, vilka årligen i mars månad 

ska redovisas till kommunstyrelsen. 

Arbetet med att utveckla Sundsvallsregionen till 

en gemensam arbetsmarknads-, utbildnings- och 

boenderegion har fortgått. Under 2006 antogs en 

gemensam avsiktsförklaring. Baserat på den har 

informationsmaterial tagits fram samt en gemensam 

hemsida byggts upp. 

I arbetet med att förbättra företagsklimatet har bl.a. 

ett hundratal företagsbesök genomförts. Arrangemanget 

Kompetensarenan, där 25 företag deltog 

i syfte att rekrytera nya medarbetare, hade 1 400 

besökare, och har hittills skapat ett tjugotal hel- och 

deltidsjobb. Dessutom har tre djupstudier om företagsklimatet 

genomförts, vilket resulterat i en reviderad 

handlingsplan för förbättrat företagsklimat. 

Ekonomi 

Kommunstyrelsens samtliga verksamheter visar totalt 

ett underskott på 9,9 mkr för 2006. Resultatet 

fördelas på kommungemensam verksamhet med 

- 9,6 mkr, hushållsavfall med 2,4 mkr och kommunstyrelsekontoret 

med -2,6 mkr, medan kommunstyrelsen 

(nämnden) har ett resultat på -0,1 mkr. 

Största avvikelsen inom kommungemensam verksamhet 

är ett underskott på ca 11 mkr för kollektivtrafiken. 

Vidare har medel reserverats för tvist 

med Timrå kommun. Återbetald parkeringsmoms 

gav ökade intäkter på ca 7 mkr. Medlemskommunerna 

har i avtal förbundit sig att svara för 

kostnaden för den årliga pensionsavsättningen i 

Sundsvall-Timrå Räddningstjänstförbund. Sundsvalls 

kommuns andel kom under 2006 att uppgå 

till 9,7 mkr, vilket förklarar underskottet på denna 

verksamhet. Anledningen till att avsättningen blev 

så hög under 2006 är att beräkningen av brandmännens 

pensionsålder ändrats från 61 till 58 år. 

Verksamheten hushållsavfall visar ett överskott på 

2,4 mkr. Överskottet beror på lägre behandlingskostnader 

än beräknat sedan den nya anläggningen 

vid Korstaverket har tagits i drift och att ökningen 

av mängden grovsopor är mindre än tidigare år. 

Kommunstyrelsekontoret har ett underskott på 

2,6 mkr. Avvikelsen beror huvudsakligen på centrala 

utredningskostnader för ca 2,4 mkr. 

Framtiden 

Inom samhällsbyggnadsområdet finns flera utmaningar 

under de närmaste åren. I ett större perspektiv 

finns den ökade konkurrensen mellan landets 

regioner om befolkning, arbetstillfällen och infrastruktursatsningar 

och obalanser mellan utbud och 

efterfrågan på lokala arbetsmarknader och kompetensområden. 

Därför är också arbetet med att utveckla 

Sundsvallsregionen en nyckelfaktor, främst 

gällande samsyn kring infrastruktursatsningar. En 

god mark- och planberedskap vid nyetableringar 

eller expansion samt för bostäder och verksamhetslokaler 

är därför också viktig. Särskilt intressanta 

och viktiga områden är planeringen av järnvägen 

genom centrum, att Stadsvision Sundsvall ger riktlinjer 

för kommunens vilja att utveckla centrala 

Sundsvall, ett ökat bostadsbyggande i attraktiva efterfrågade 

lägen samt befolkningstillväxt med ökad 

invandring, integration och mångfald. Vidare att 

det blir ett nytt läge för kombiterminal och ett statligt 

beslut om rikskombiterminal till Sundsvallsregionen. 

Som viktiga framtidsfrågor bör även nämnas 

den pågående samverkan inom Västernorrlands 

län (KSO) och ansvarskommitténs olika förslag om 

regionsindelning av Sverige. 

Kommunstyrelsen kommer att fortsätta arbetet 

med att utveckla kommunens ledningsprocess. 

En bra grund har lagts för framgångsrik kommunövergripande 

styrning och ledning. Fler har 

engagerats i arbetet vilket är en förutsättning för 

den fortsatta utvecklingen. Som avgörande punkter 

framöver bör nämnas arbetet med att utveckla 

analysarbetet, formulera och följa upp mål samt 

översyn av samtliga styrdokument. 

Avseende kommungemensamma stödfunktioner 

ger den nya IT-infrastrukturen som införs under 

2007 förutsättningar för att accelerera arbetet med 

e-förvaltning. En förutsättning är att den nya ITorganisationen 

(IT Service respektive IT-staben) 

svarar upp mot verksamheternas behov. Andra 

åtgärder under 2007 för att öka effektivitet och 

kvalitet i kommunens verksamheter är en samlad 

informationsavdelning samt en enhet för rehabilitering 

m.m. För fortsatt administrativ utveckling 

sker samverkan med Mittuniversitetet, både i form 

av att ge och få utbildning. Ett exempel är utbildning 

i dokumenthantering. 

V 

e 

r 

k 

s 

a 

m 

h 

e 

t 

s 

ö 

v 

e 

r 

s 

i 

k 

t 

23

B 

a 

r 

n 

& 

u 

t 

b 

i 

l 

d 

n 

i 

n 

g 

s 

n 

ä 

m 

n 

d 

24 

Barn- och utbildningsnämnd 

Ordförande: Martin Johansson 

Skoldirektör: Christin Strömberg 



Verksamhetens kostnader -1 765,9 -1 813,0 -1 742,1 -1 647,4 


Verksamhetens nettokostnad -1 582,2 -1 601,1 -1 533,3 -1 446,0 

Skattemedel 1 582,2 1 582,2 1 525,1 1 454,2 

Årets resultat 0,0 -18,9 -8,2 8,2 


Personaltätheten i förskolan ska öka 

Jämfört med 2005 har antalet barn per årsarbetare 

minskat från 5,4 till 5,2. 

Andelen elever på gymnasieskolans individuella 

program ska minska 

Våren 2006 var antalet elever på gymnasieskolans 

individuella program 366. Det är en ökning med 

100 elever och innebär att nästan 11 procent av 

eleverna gick det individuella programmet. 

Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans 

nationella program ska öka 

2005 var 85,6 procent av eleverna behöriga till 

gymnasieskolans nationella program. 2006 har 

andelen ökat till 86,6 procent. Resultatet är fortfarande 

betydligt lägre än riksgenomsnittet. 

Antalet kvadratmeter per elev i grundskolan får 

inte öka 

Antalet kvm per elev är 17,3 kvm vilket är detsamma 

som 2005. Elevantalet har minskat men 

skollokaler har i viss utsträckning använts för förskoleverksamhet. 

Föräldrarna är väl informerade om skolans 

verksamhet och ska bl.a. genom den individuella 

utvecklingsplanen kunna följa det egna barnets 

utveckling 

Utvecklingssamtalen ligger till grund för den individuella 

utvecklingsplanen. Enkäter visar att 

föräldrarna generellt är mycket nöjda med utvecklingssamtalen. 

Alla barn/elever har 30 minuters daglig fysisk 

aktivitet 

Barn i förskolan och elever upp till år 6 i grundskolan 

uppfyller målet. Däremot är det svårt att få 

det att fungera i grundskolans högre åldrar och i 

gymnasieskolan. 

Elevråden har fått utbildning och tillgång till 

mentorer 

På många skolor får elevråden kontinuerlig utbildning 

men motsatsen gäller också på alltför många 

skolor. 

Förutom ovanstående mål finns även mål i skolplanen 

som är antagna av fullmäktige. 

I Sundsvalls skolor gäller nolltolerans mot kränkande 

behandling 

Måluppfyllelsen i förskolan är mycket god. En 

övervägande majoritet trivs och är trygga. Till 

grund för bedömningen ligger uppföljningssamtal 

efter inskolningen, utvecklingssamtal, observationer, 

utvärderingar och samtal i personalgruppen, 

utvärderingar bland föräldrar och intervjuer med 

barnen. 

Grundskolorna arbetar engagerat med att skapa 

en trygg skola, fri från trakasserier och mobbing. 

Fokus i det förebyggande arbetet ligger på värdegrundsdiskussioner. 

Flertalet skolor gör egna mätningar 

och huvuddelen av eleverna trivs bra med 

sina lärare och kamrater. Trots medvetet arbete 

förekommer ändå konflikter och i vissa fall mobbing. 

För att öka elevernas trygghet och trivsel inom 

gymnasieskolan har åtgärder vidtagits inom hela 

Sundsvalls gymnasium. Ett exempel är det naturvetenskapliga 

programmet där lokalerna har anpassats 

så att elever och lärare nu finns samlade nära 

varandra. Faddersystem och årskursövergripande 

verksamhet har utökats. Resultatet är mycket positivt. 

Vid Sundsvalls skolor råder elevdemokrati 

Inom förskolan får barnen utifrån sin utvecklingsnivå 

och ålder lära sig delaktighet och ansvar 

samt vara med och påverka verksamheten. Barnen 

får utveckla sin förmåga att uttrycka tankar och 

åsikter bla genom tal, text, bild, form, musik och 

drama. Verksamheten dokumenteras som underlag 

för personalens reflektioner över sitt arbetssätt.

Elevernas inflytande i grundskolan handlar både 

om det som bedrivs i formella former som klassråd, 

elevråd, skolråd och det individuella inflytandet 

i undervisningen. I samtliga skolor finns klassråd 

och elevråd som i regel också har koppling till 

skolråden. Elevers engagemang i elevråden tenderar 

dock att avta med stigande ålder. En orsak kan 

vara att eleverna inte upplever konkreta synliga 

resultat 

Inom gymnasieskolan är måluppfyllelsen hög när 

det gäller väl fungerande klassråd. Däremot är det 

inom vissa program svårt att motivera elever att 

delta i andra forum för inflytande, t.ex. programråd. 

De individuella utvecklingsplanerna bör utvecklas 

så att elevernas inflytande och delaktighet 

förbättras. 

Varje elev vid Sundsvalls skolor når framgång 

utifrån sina behov och utvecklingsmöjligheter 

Andelen elever som är behöriga till gymnasiet har 

ökat sedan 2002, men minskade 2005. Den större 

resultatförbättringen 2004 verkar ha varit tillfällig 

och inte ett trendbrott. Om man ser på resultatet 

på skolnivå är det stora skillnader mellan skolorna. 

Generellt gäller att flickor har bättre resultat än 

pojkar samt att barn med utländsk bakgrund har 

sämre resultat än andra elever. 

Det är svårt att se ett klart samband mellan resursåtgång 

och resultat för de mål som styr barn- och 

utbildningsnämndens verksamhet. Det går inte att 

hitta någon enskild orsak till varför många elever 

inte når kunskapsmålen. Skolan måste arbeta systematiskt 

på många fronter samtidigt för att skapa 

förutsättningar för alla elever att nå framgång. 

2006 kom 79 procent av de som sökte till Sundsvalls 

gymnasium in på sitt förstahandsval, jämfört 

med 76 procent 2005. Målet är att minst 90 procent 

av de sökande ska erbjudas plats på sitt förstahandsval. 

Antalet intagningsplatser har utökats på 

populära program som medie-, hantverk-foto och 

estetiska programmets inriktningar. Allt fler elever 

söker till de yrkesinriktade programmen men antalet 

intagningsplatser har inte ökat. Det är ett av 

skälen till ökningen av antalet elever på individuella 

programmet. 

Andelen elever som lämnar gymnasieskolan med 

en fullständig gymnasieutbildning har ökat de senaste 

åren, från 63 procent läsåret 2001/02 till 79 

procent 2004/05. 

Ekonomi 

Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett samlat 

resultat på -18,9 mkr. Det negativa resultatet 

beror till största delen på förskolans kraftiga expansion 

de senaste två åren. Antalet barn i förskolan 

har fortsatt att öka mer än förväntat under 2006. I 

budgeten för 2006 togs inte heller hänsyn till den 

faktiska barnantalsökningen 2005 vilket inneburit 

att kostnaderna överstigit budgeten 2006. 

Lokalkostnaderna ökar dels beroende på investeringar 

i befintliga lokaler och dels på utökning 

av antalet lokaler i förskolan. Att avveckla grundskolelokaler 

för att möta elevminskningar är svårt. 

För att få ett effektivare lokalutnyttjande bör det 

i varje skolområde finnas lokaler som kan användas 

av både förskole- och grundskoleverksamhet. 

Kostnaden för bidrag till fristående skolor har ökat 

framför allt beroende på att en del av gymnasieskolorna 

inte är fullt utbyggda. Även den interkommunala 

ersättningen har ökat främst när det 

gäller särskoleelever. 

Framtiden 

Språkutveckling och läsförståelse 

Förutom demokratiaspekten i att ha tillgång till 

sitt språk är resultatet i allt övrigt skolarbete beroende 

av elevens läsförståelse. Tidiga insatser för 

att stödja språk- och läsutvecklingen är särskilt viktiga. 

Målet är också att så långt som möjligt jämställa 

förutsättningarna för tvåspråkiga elever med 

elever som har svenska som modersmål. 

Genusperspektivet 

Skillnaderna mellan flickors och pojkars måluppfyllelse 

är stor och ska analyseras. Arbetsformer 

som motverkar traditionella könsroller ska utvecklas. 

Pojkar och flickor ska ha likvärdiga möjligheter 

för sin utveckling och sitt lärande. 

Barns och elevers verkliga inflytande över sitt eget 

lärande 

Att bli medveten om hur ens eget lärande går till 

och utifrån sin egen mognad få stöd i att ta ansvar 

för lärandet är en viktig förutsättning för måluppfyllelsen. 

Alltför många elever blir kvar på individuella programmet 

hela sin gymnasietid. De får på så vis inte 

tillgång till en stor del av det utbud som gymnasieskolan 

kan erbjuda. Att vända den utvecklingen är 

ett prioriterat område. 

V 

e 

r 

k 

s 

a 

m 

h 

e 

t 

s 

ö 

v 

e 

r 

s 

i 

k 

t 

Foto: Helén Olofsson 

25

S 

o 

c 

i 

a 

l 

n 

ä 

m 

n 

d 

Socialnämnd 

Ordförande: Lena Österlund 

Socialdirektör: Ulf Johansson 



Verksamhetens kostnader -1 699,5 -1 770,5 -1 667,7 -1 594,6 


Verksamhetens nettokostnad -1 460,9 -1 489,4 -1 399,0 -1 350,8 

Skattemedel 1 460,9 1 460,9 1 418,7 1 350,6 



Önskad sysselsättningsgrad 

All personal erbjuds önskad sysselsättningsgrad. 

Arbetet var i stort sett slutfört redan under 2005 

och all personal har önskad sysselsättningsgrad vid 

utgången av 2006. 

Minska försörjningsstöd till unga vuxna 

Ett stort antal aktiviteter har startats i samarbete 

med arbetsmarknadsenheten, arbetsförmedlingen 

och försäkringskassan i syfte att minska beroendet 

av försörjningsstöd hos unga vuxna. Exempel på 

sådana aktiviteter är Jobbprojektet, Access, Motivator 

m.fl. Under 2006 har försörjningsstödet till 

personer upp till 25 år minskats med ca 1,5 mkr 

jämfört med föregående år. 

Minska antalet barn och unga som far illa 

Mellan åren 2004 och 2005 ökade antalet barn och 

ungdomar som placerats vid institution från ca 30 

till ca 60 personer. Under samma period hade antalet 

familjehemsplacerade barn ökat från 104 till 

124 barn. Den ökade placeringsvolymen kan delvis 

förklaras av ökade ungdomskullar, men till viss del 

måste ökningen förklaras av ogynnsammare levnadsvillkor 

för barn och ungdomar. Särskilda medel 

avsattes för metodutveckling inom området. 

Utvecklingen avseende institutionsplacerade barn 

och ungdomar ser nu ut att ha brutits, antalet placerade 

barn och unga har minskat. I genomsnitt 

har ca 39 barn eller unga varit institutionsplacerade 

under 2006. 

Ökad sysselsättning för psykiskt funktionshindrade 

Under året har Samordningsförbundet i Sundsvall 

startat sin verksamhet. Förbundet är en form för 

samverkan mellan länsarbetsnämnden, försäkringskassan, 

landstinget och kommunen med huvudsaklig 

inriktning mot psykiskt funktionshindrade. 

Den totala målgruppen bedöms omfatta ca 

900 personer. 

Fler funktionshindrade ska erbjudas samhällsplats 

Ca 300 funktionshindrade personer har sysselsättning 

i form av dagverksamhet. Socialnämndens 

mål är att en större andel av de funktionshindrade 

ska ges sysselsättning i form av samhällsplats. Under 

2005 ökade antalet funktionshindrade med 

daglig verksamhet i form av samhällsplats eller företagsgrupp 

från 95 till 107 personer. Under 2006 

har antalet fortsatt att öka till 135 personer. 

Utveckla stödet till anhöriga 

Stödet till anhöriga har byggs ut under de senaste 

åren, bl.a. genom anhörigcentrum Reflexen. 

I en enkätundersökning, som genomförts bland 

anhöriga till personer med särskilt boende, uppgav 

50 procent av de svarande att de känner till anhörigcentrum. 

I samma undersökning uppgav 75 

procent av de svarande att de fått informationsbroschyr 

om boendet i samband med att den anhörige 

flyttade in. I undersökningen uppgav 98 procent 

av de anhöriga att man är ”helt och hållet nöjd” 

eller ”delvis nöjd” med det stöd som man erhåller 

från personalen runt den närstående. 

Öka antalet vårdplatser för dementa 

Behovet av platser i särskilt boende för demenssjuka 

är fortfarande stort. Under 2005 ökade antalet 

demensplatser från ca 285 till ca 310 platser. 

Antalet demensplatser har under 2006 ökats till 

332 platser. 

Bryta ensamhet och isolering för äldre 

Stödet till föreningar som arbetar med insatser riktade 

till äldre ensamma fortsätter och flera initiativ 

kommer att tas under kommande år. Uppsökande 

verksamhet bland äldre i vissa områden har startas 

och pågår. 

Under 2006 har en verksamhetsförändring genomförts 

i samarbete mellan anhörigcentrum och hobbyverksamhet 

för att skapa aktiviteter för äldre. 

26

Ekonomi 

Socialtjänsten redovisar ett budgetöverskridande 

på 28,5 mkr för verksamhetsåret 2006. 

Budgetavvikelsen fördelade sig på verksamheter 

enligt följande: 

Programområde 

Administration 

Omsorg om funktionshindrade 

Individ- och familjeomsorg 

Äldreomsorg 

Övrigt 

Resultat 

-0,8 mkr 

-4,1 mkr 

-13,4 mkr 

-7,3 mkr 

-2,9 mkr 

De främsta orsakerna till budgetavvikelsen är: 

• Det ökade behovet av assistansersättning 

• Volym- och kostnadsökning avseende placering 

av barn, unga och vuxna i familjehem eller institution. 

• Volymutveckling inom hemvården 

• Kostnader för sjukförsäkringsavgift avseende 

långtidssjuka. 

• Förändring av utjämningssystemet inom omsorgerna 

om funktionshindrade 

• Förändring av semesterlöneskuld 

Detta visar att socialnämndens budgetöverskridande 

främst beror på förändringar i statsbidragssystem 

samt behovs- och efterfrågeökningar. Det negativa 

resultatet kan delvis finansieras genom att utnyttja 

socialnämndens ackumulerade resultat på 8,7 mkr. 

Det nya nationella utjämningssystemet för LSSkostnader 

leder till att intäkter om ca 7 mkr till 

socialnämnden i form av ersättningar från andra 

kommuner har fallit bort, utan att detta har 

kompenserats. I kompletteringsbudget för 2006 

begärde socialnämnden kompensation för detta 

intäktsbortfall. 

Personalkostnader 

Förhandlingarna om 2006 års löner avslutades 

inom den av arbetsgivardelegationen angivna ramen 

för tillsvidareanställd personal. Därutöver 

innebar uppgörelsen en lönekostnadsökning för 

timanställda, vilket medförde en kostnadsökning 

på ca 2,0 mkr för socialtjänsten. 

Semesterlöneskulden förändrades under 2006 med 

6,1 mkr, vilket påverkade resultatet negativt med 

samma belopp. 

Medfinansieringsavgiften för långtidssjukskrivna 

2006 finansierades i helhet av respektive nämnd. 

För socialnämnden resulterade det i en merkostnad 

på 5,0 mkr. Medfinansieringsavgiften upphörde 

under 2006. 

Framtiden 

De senaste åren har kostnaderna för försörjningsstöd 

(socialbidrag) legat på en nivå strax över 80 

mkr per år. Bidragen till unga vuxna har kunnat 

minskas något tack vare aktiva insatser i samverkan 

med andra parter. De beslutade förändringarna 

i de generella socialförsäkringssystemen och 

inom arbetsmarknadspolitiken förändrar dock 

förutsättningarna, både för de enskilda och för 

kommunen. Detta riskerar att leda till ökade kostnader 

för försörjningsstöd under de kommande 

åren, i praktiken en övervältring av kostnader från 

stat till kommun. 

Det råder osäkerhet om den totala timvolymens 

utveckling inom hemvården de kommande åren. 

Hemtjänstverksamheten redovisar 2006 ett negativt 

resultat på ca 9,5 mkr till följd av volymökningen, 

trots att åtgärder har vidtagits. 

En ytterligare källa till osäkerhet är att kostnaderna 

till landstinget för utskrivningsklara vårdtagare 

tenderar att öka. Orsakerna till detta är främst 

pågående strukturförändringar inom landstingets 

hälso- och sjukvård. 

Det resurstillskott som kommunfullmäktige beslutat 

om i årsbudget 2007 för personlig assistans 

enligt LASS finansierar de 160 assistansärenden 

som pågår vid årets början. Erfarenhetsmässigt 

tillkommer ca 10 ytterligare assistansärenden per 

år. Till dessa ärenden saknas finansiering. Vidare 

ändrar Försäkringskassan sin regeltolkning avseende 

assistansersättning för nya ärenden. För tidigare 

beslutade ärenden görs ingen förändring 

förrän en omprövning efter två. Det är framförallt 

beräkningen av tid hos den enskilda som förändras. 

Dessutom lägger Försäkringskassan ett större 

ansvar på kommunerna vid sjukdom hos ordinarie 

personlig assistent, som har annan arbetsgivare än 

kommunen. Dessa två förändringar kommer att 

öka Sundsvalls kommuns kostnader för personlig 

assistans. 

Kompetensstegen är en flerårig nationell satsning 

för att stödja kommunernas långsiktiga kvalitetsoch 

kompetensutvecklingsarbete inom vård och 

omsorg om äldre. Under åren 2005-2007 har 

socialtjänsten i Sundsvall beviljats ca 12 mkr. Utgångspunkten 

är att genom idéer, råd och stöd inspirera 

och uppmuntra till kvalitetsarbete genom 

verksamhetsnära kompetensutveckling av personalen 

inom äldreomsorgen. Exempel på insatser 

som sker inom ramen för Kompetensstegen är 

validering, arbetsplatsförlagd utbildning, handledarutbildning, 

mentorskap, metodstödd kvalitetsutveckling 

m.m. 

V 

e 

r 

k 

s 

a 

m 

h 

e 

t 

s 

ö 

v 

e 

r 

s 

i 

k 

t 


27

F 

a 

s 

t 

i 

g 

h 

e 

t 

s 

n 

ä 

m 

n 

d 


Ordförande: K Lennart Andersson 

Fastighetsdirektör: Christer Ersson 


Verksamhetens intäkter 826,2 1 105,6 923,5 906,0 



Verksamhetens nettokostnad -77,7 -84,4 -88,6 -63,3 

Finansiella intäkter 3,5 3,6 3,7 4,4 

Skattemedel 74,2 74,1 62,4 71,6 

Årets resultat 0,0 -6,7 -22,5 12,7 

28 


Hög kundnöjdhet 

För verksamhetsanknuten service och fastighetsförvaltning 

ska nöjd kundindex (NKI) uppgå till lägst 

65 och vara minst lika bra eller bättre jämfört med föregående 

mätning. 2006 års snittresultat är NKI 72. 

Under hösten 2006 har en mätning genomförts. 

Av de tio verksamhetsområden som ingick i mätningen 

var det nio som kom i nivå eller högre än 

målet. Hyreskunderna var mindre nöjda jämfört 

med övriga kunder. Samma förhållande gällde vid 

föregående mätning. Av de sju områden som ingick 

i mätningen 2004 var det fyra områden som 

hade lägre resultat än i mätningen 2006. Generellt 

kan dock sägas att skillnaderna mellan mätningarna 

2004 och 2006 är så små att de inte kan säkerställas 

statistiskt. 

För väghållning och parkförvaltning ska resultatet 

vid genomförda mätningar vara minst lika bra eller 

bättre jämfört med föregående mätning och uppgå 

till lägst snittkommunens värde i föregående mätning. 

Den senaste kommunjämförande mätningen 

genomfördes 2001 och nästa är planerad till 2007. 

Däremot kan sägas att kommunens egen mätning 

under 2006 visar att medborgarna inte är nöjda 

med bl.a. vägunderhållet. 

Attraktiv arbetsgivare 

All tillsvidareanställd personal inom fastighetskontoret 

ska ges möjlighet till kompetensutveckling med 

minst fyra dagar per person under mandatperioden. 

Målet är i stort sett uppfyllt genom att anställda erbjudits 

utbildningsdagar samt andra insatser som 

breddar kompetensen, bl.a. nya arbetsuppgifter. 

Sjukfrånvaron ska sänkas, både korttidsfrånvaro 

(kortare än 14 dagar) och frånvaro på lång sikt. Målet 

för korttidssjukfrånvaron är 3,22 dagar/anställd 

och var i augusti 2,76 dagar/anställd. Tendensen 

har varit att sjukfrånvaron minskar, både korttidsfrånvaron 

och längre sjukskrivningar. Målet är att 

sjukfrånvaron ska uppgå till högst 7 procent 2006 

och minska till 5 procent år 2010. Från att ha varit 

närmare 9,5 procent i början av året har procenttalet 

minskat till 7 i slutet av året, årets genomsnitt 

var 7,69 procent. 

Nöjd medarbetarindex (NSI) ska behållas eller öka, 

senast år 2009 så att det uppgår till lägst kommunens 

snittvärde som uppmättes vid föregående mätning. 

Vid mätningen 2005 var kommunens snittvärde 

71 och fastighetskontorets 72, nästa mätning 

kommer att ske 2007. 

Ekonomi i balans 

Det egna kapitalet ska uppgå till ca 16 mkr. Samtliga 

avdelningar inom förvaltningen ska ha balans 

i ekonomin. 

Det egna kapitalet väntas efter kompensation av 

bl.a. ökade kapitalkostnader vara drygt 16 mkr. Däremot 

är det inte balans i ekonomi framförallt för 

vägavdelningen och Galant Kost & Städ. Den förstnämnda 

har under några år haft ett negativt resultat 

vilket gjort att avdelningens egna kapital är ca –9 

mkr, medan Kost & Städ har haft den motsatta utvecklingen 

och deras eget kapital är ca 15 mkr. För 

Galant Kost & Städ kommer en del investeringar att 

göras, dels i kyld matprojektet och i städmaskiner. 

Miljöhänsyn 

Oljeförbrukning ska minska till 300 kbm/år 2007. 

Uppföljning kommer att ske under året och rapporteras 

vid årets slut, man räknar med att nå målet 

under 2007. 

Vägavdelningen har uppfyllt målet att mäta drivmedelsförbrukningen 

per mil från och med år 

2005 för leasing- och servicebilar som de administrerar. 

De har även tagit fram metoder och mätbara 

mål i syfte att minska utsläppen från diesel- och 

bensindrivna fordon. 

Effektiva verksamheter 

För skadegörelsen ska kostnaderna minska till 2,3 

mkr. Trots ett flertal förebyggande åtgärder har 

kostnaden ökat till närmare 4,2 mkr för 2006.

Energiförbrukningen ska minska och kommer 

kontinuerligt att följas upp och avrapporteras vid 

årets slut. Åtgärder som t.ex. fönsterbyten i skolor 

har minskat energibehovet. 

Förvaltningen ska sträva efter att minska förvaltade 

m 2 bruksarea samt att vakansgraden ska understiga 

4 procent. Detta kommer att uppfyllas i år. 

Vid felanmälan ska kvittens lämnas inom 24 timmar, 

detta uppfylls för anmälare med e-postadress. 

I Synpunkt Sundsvall besvarades i genomsnitt 93 

procent av frågorna inom tio dagar, antalet svar 

inom tio dagar har också ökat under året. 

Ekonomi 

Årets resultat är –6,7 mkr. En betydande orsak till 

det negativa resultatet är den snörika vintern, januari-mars 

2006. Extra kostnader för snöröjning 

och bortforsling av snö gjorde att vägavdelningen 

hade merkostnader med ca 7 mkr. Sandning och 

skottning runt fastigheterna innebar extra kostnader 

med ca 2 mkr. 

Fastighetsförvaltningen redovisar +3,6 mkr. Hyresintäkterna 

tillsammans med hyreskostnader för 

inhyrda objekt redovisade ett positivt netto, 5 mkr 

jämfört med budget. Kostnaden för planerat underhåll 

har medvetet hållits nere, 43,5 mkr mot 

budgeterade 57,6 mkr, eftersom det närmaste årets 

budget kommer att ligga på en väldigt låg nivå. 

Kostnaden för skadegörelsen uppgick till hela 4,2 

mkr att jämföra med det satta målet på 2,2 mkr. 

Detta trots att en hel del skadeförebyggandeåtgärder 

vidtagits. Fastigheternas driftkostnad, el, fjärrvärme, 

vatten m.m. uppgick till 107,2 mkr, dvs. 

6,2 mkr mer än budget och övriga driftkostnader 

ca 5 mkr över budget. 

Vägavdelningens resultat blev –10,2 mkr. Kostnaden 

för vinterväghållningen uppgick till 33,7 mkr 

vilket är 6,8 mkr mer än budgeterat. 

Utemiljö redovisar –0,7 mkr, där kostnaderna för 

Bünsowska tjärnen och trädplaneringen blev något 

högre än planerat. 

Galant Kost & Städs resultat blev 0,6 mkr resp. 

1,4 mkr. Kostverksamheten har haft ett positivt 

resultat under hela året, med högre nettoförsäljningsintäkter 

än budgeterat. Städverksamheten 

har också högre intäkter med anledning av att nya 

uppdrag har erhållits. 

Framtiden 

Effektivitet 

Fastighetsnämndens förvaltning arbetar medvetet 

för att minska lokalytorna och genom planering göra 

verksamheten så lokaleffektiv som möjligt. Det har 

till stor del lyckats, men ett närmare samarbete med 

förvaltningarna är önskvärt vilket visade sig när efterfrågan 

på nya förskolelokaler kom med kort varsel. 

Ekonomi 

Brist på resurser för underhåll av fastigheter och 

vägar är ett mycket stort hot som leder till kapitalförstöring. 

För vägarna innebär det att funktionen 

och konditionen inte håller den basstandard som 

behövs för att undvika merkostnader. Ju längre 

man skjuter på underhållet desto mer kostar det att 

åtgärda senare. Detta gäller framförallt konstruktionsbyggnader 

som broar. För fastigheterna har 

även senare års lagstiftning medfört stora kostnadsökningar, 

t.ex. energideklarationer och/eller ombyggnad 

av kök p.g.a. ändrad livsmedelslag. 

Personalen 

Åldersstrukturen visar att kommande rekryteringsbehov 

är stort för en del av verksamheten samtidigt 

som det delvis är svårt att rekrytera vissa yrkeskategorier. 

Detta kan också medföra en möjlighet då 

en generationsväxling kan ge ny kompetens och 

nya möjligheter till utveckling. 

Organisation 

Fastighetskontoret bedriver en omfattande och diversifierad 

verksamhet som kan ses både som en 

möjlighet och ett hot. Stordriftsfördelar och samverkan 

där det finns möjligheter till specialistkompetenser 

och att ha en bra struktur talar dock för 

att fördelarna överväger. 

Erfarenheter av tidigare gjorda konkurrensutsättningar 

och/eller entreprenadiseringar visar att det 

varken blir mer ekonomiskt eller bättre kvalitet. 

Det bör därför övervägas om nya beslut i den riktningen 

ska tas. 

För att ytterligare effektivisera kök och städ slogs 

avdelningarna ihop till en avdelning från 1 september. 

Namnet på avdelningen är Galant Kost & 

Städ, just för att tjänsterna ska utföras professionellt 

och galant. De forna kökschefer och städledare 

blev nu områdeschefer och kommer att arbeta 

i samledarskap inom sina nya områden. 

Miljö 

Klimatförändringar som kan befaras innebär påverkan 

på såväl vägar som fastigheter. Tak, fasader 

och vägbeläggningar påverkas av hög luftfuktighet, 

mycket regn och ständiga väderomslag. Dessutom 

innebär de täta omslagen vintertid att insatserna 

för snöröjning och halkbekämpning samt senare 

barmarksrenhållning ökar. Det belastar driftanslaget 

och medför också att utrymmet för underhållsåtgärder 

minskar. 

V 

e 

r 

k 

s 

a 

m 

h 

e 

t 

s 

ö 

v 

e 

r 

s 

i 

k 

t 

Foto: Ulf Wallin 

29

K 

u 

l 

t 

u 

r 

& 

f 

r 

i 

t 

i 

d 

s 

n 

ä 

m 

n 

d 


Kultur- och fritidsnämndens verksamhet styrs av 

nämndens mål som justerades senast 1997, men 

även i hög grad av de under 2005 antagna idrottsoch 

fritidspolitiska samt kulturpolitiska programmen. 

Nämndens övergripande mål, som ska genomsyra 

all verksamhet, är att sätta barns och ungdomars 

rätt till kultur och fritid främst. Genom att uppleva, 

delta, påverka och skapa ges barn och ungdomar 

en meningsfull fritid. 

I budgeten för 2006 prioriterade kulturoch fritidsnämnden 

följande mål: 

Ordförande: Kim Ottosson 

Direktör Kultur & fritid: Ulla Näsman 






Skattemedel 208,9 208,9 205,9 207,5 

Årets resultat 0,0 0,6 -3,5 3,7 

Bidragssystemet ska vara utformat så att det stödjer 

och främjar demokrati och gemenskap, särskilt 

för ungdomar 

Föreningar som utbildar ungdomsledare samt unga 

ledare via studieförbundet SISU idrottsutbildarna 

har sökt bidrag för en del av utbildningskostnaden. 

Information om bidragen har skickats ut via 

Fritidsbladet, som går till alla bidragsberättigade 

föreningar. 

Öppenhet och tillgänglighet ska vara ledord i 

mötet mellan institution och publik 

Kulturmagasinet har haft öppet på söndagar under 

perioden september till december. 

30 


Möjligheten för spontanidrott i kommunens 

anläggningar ska öka 

En ny större spontanaktivitetsanläggning har under 

2006 projekterats i Nacksta och kommer att 

byggas under 2007. Anläggningen beräknas kunna 

invigas i maj/juni. 

På uppdrag av kommunfullmäktige utreder kultur- 

och fritidsförvaltningen i samverkan med 

stadsbyggnadskontoret och fastighetskontoret, 

möjligheterna att bygga en spontananläggning i 

centrala Sundsvall. Underlag till beslut beräknas 

vara klart under 2007. 

I syfte att öka barns och ungdomars besök i kultur- 

och fritidsförvaltningens anläggningar, har 

flera åtgärder genomförts och utrustning köpts in, 

exempelvis ny lekutrustning på baden. 

Vid fördelning av tider i idrottshallar har antalet 

tider för spontanidrott ökat från 6 till 18 timmar 

per vecka. 

Fyra föreningar har beviljats bidrag för att öka 

spontanidrottsverksamheten på den av föreningen 

ägda anläggningen. 

Ett samarbete har inletts med Lärcentrum/Portalen, 

som flyttat in i Kulturmagasinet. Det innebär att studerande 

och besökare i biblioteket får ökade möjligheter 

till kvalificerad handledning för vidare studier. 

Bibliotekets tjänster via Internet har utökats och 

förbättrats. Ett stort utbud av e-böcker och musik 

kan lånas via bibliotekets webb. 

De elva närbiblioteken är viktiga för att barn och 

äldre ska ha god åtkomst till bibliotekens utbud av 

litteratur och information. 

Kulturmagasinet har genomfört ett 20-årsjubileum 

i form av ett varierat och välbesökt nio dagars firande. 

Sundsvalls Museum har också firat 50-årsjubileum. 

Entréavgiften är borttagen för Sundsvalls 

museum fr.o.m. 2006. Det har medfört att det har 

kommit 1 500 fler besökare till museet under juni 

till augusti jämfört med samma period 2005. 

Kulturlivet ska medverka till att göra Sundsvall 

till en god livsmiljö som lockar till besök och 

inflyttning 

Det utbud som kulturproducenter och arrangörer 

i Sundsvall står för idag lockar publik och leder till 

god livsmiljö. Ekonomiskt stöd ges till Nordiska 

Kammarorkestern i Sundsvall och Teater Västernorrland 

samt i form av verksamhets- och årsbidrag 

till ytterligare aktörer inom kulturområdet.

Kultur & Fritid ska tillvarata föreningslivets 

möjligheter att verka som kulturförmedlare och ge 

stöd och uppmuntran till deras ideella insatser 

Kultur & Fritid ger stöd till föreningslivet genom 

arrangemangsbidrag till olika aktiviteter. Kulturoch 

fritidsnämnden har dessutom ett särskilt anslag 

till sitt förfogande för att kunna stödja olika 

initiativ som faller utanför ramen för gängse bidragsregler. 

Nätverksgruppen för barnkultur består av kommunala 

förvaltningar, länsinstitutioner och skolor. 

Ekonomi 

Kultur- och fritidsnämnden visar ett överskott mot 

budget med 0,6 mkr. Nedan görs en genomgång 

per verksamhet. 

Kulturverksamheten visar ett underskott med -1,3 

mkr. Det beror bland annat på kostnader i samband 

med söndagsöppet på Kulturmagasinet och 

på att personalnedskärningar som gjordes under 

2005 kommer att få full effekt först 2007. Museet 

har använt tidigare års inbetalda externa medel för 

olika projekt, bl.a. arbete med industrihistorisk 

basutställning. En marknadsföringssatsning under 

2006 för Fotomuseet bidrar till underskottet. 

Verksamheten Ung Film visar ett underskott. I 

verksamheten har eget kapital använts för personalförstärkning. 

Fritidsverksamheten visar ett överskott på 1,7 

mkr. Försiktighet med att ta in vikarier har gjort 

att personalkostnaderna blivit lägre än budget, en 

kostnadsminskning efter försäljning av Blåbergets 

skytteanläggning med 0,9 mkr samt ett överskott 

från fritidsverksamhet för ungdomar har också bidragit 

till överskottet. 

Stöd till fritid och kultur visar ett överskott på 0,9 

mkr. Överskottet beror till stor del på att föreningar 

inte sökt bidrag. 

Nämnd och administration visar ett underskott på 

0,7 mkr. Nämndens medel till förfogande har ett 

underskott på 0,3 mkr i form av eget kapital, som 

betalats ut i form av bidrag till förening som medfinansiering 

av snökanonanläggning. 

Framtiden 

Satsningen på ev. hamnarena/arenor kan ge Sundsvall 

ytterligare möjligheter att locka till sig fler besök 

och ökad inflyttning, och framförallt ge sundsvallsborna 

ytterligare möjlighet till upplevelser och 

evenemang. Uppmärksamheten på kulturoch 

fritidsverksamhet som framgångsfaktor för Sundsvalls 

utveckling är positiv och betydelsefull. För 

att kunna infria förväntningarna på en utökad, utvecklad 

verksamhet krävs ekonomiska satsningar 

till verksamhet. 

Ansvaret för ungdomsdemokratifrågor innebär 

ökade möjligheter att utveckla demokratiarbetet 

och ungdomars inflytande på den kommunala 

verksamheten. Detta uppdrag kopplas samman 

med ambitionen att få fler ungdomar och nya 

ungdomsgrupper föreningsaktiva. 

Samverkan inom ramen för FATI (Förebyggande 

Arbete Tidiga Insatser) med barn och utbildning, 

socialtjänst, samt samverkan med ovan nämnda 

och FAVI (Förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning 

och integration) samt med statliga 

myndigheter inom ramen för lokala utvecklingsavtal 

innebär möjligheter att utveckla arbetet i bostadsområdena 

utifrån en bred syn på kulturoch 

fritidsverksamhet med koppling till livsmiljö- och 

folkhälsoarbete. 

Beslutet om minskat anställningsstöd påverkar 

Kultur & Fritids verksamhet. Både fritids- och kulturverksamheten 

finansieras delvis genom arbetsmarknadsstöd. 

Exempelvis har medel fortlöpande 

sökts från arbetsförmedlingen för korttidsanställd 

personal för skötsel av kommunens friluftsanläggningar. 

Detta gäller även för föreningar, som tagit 

över anläggningar i egen drift och som kan få 

svårigheter att behålla dessa uppdrag utan att ha 

tillgång till anställda med anställningsstöd. 

V 

e 

r 

k 

s 

a 

m 

h 

e 

t 

s 

ö 

v 

e 

r 

s 

i 

k 

t 

Foto: Roger Andersson 

31

N 

A 

V 

I 

Nämnden för arbetsmarknad, 

vuxenutbildning och integration 

Ordförande: João Pinheiro 

Förvaltningsdirektör: Rune Nilsson 






Skattemedel 58,7 58,7 55,2 55,9 

Årets resultat 0,0 5,8 7,3 2,4 

32 


Andelen personer som ett år efter slutförd aktivitet 

inom FAVI (förvaltningen för arbetsmarknad, 

vuxenutbildning och integration) arbetar, studerar, 

praktiserar eller har annan sysselsättning ska 

vara minst 75 procent 

Metoder för att kunna följa måluppfyllelsens utveckling 

över tid håller på att utarbetas. I dessa ingår 

en första NKI-undersökning, ett nöjdkundindex. 

Resultatet av den visar att deltagarna känner 

att verksamheten har varit positiv för dem både 

vad gäller den personliga utvecklingen och deras 

möjligheter att göra sig gällande på arbetsmarknaden. 

Även bemötandet från personalen upplevs i 

allt väsentligt som positivt. Den första undersökningen 

beträffande 75-procentsmålet kommer att 

genomföras under första kvartalet 2007. 

NAVI (nämnden för för arbetsmarknad, vuxenutbildning 

och integration) ska ha en ledande roll i arbetet 

med Sundsvalls kommuns sysselsättningsstrategi 

Arbetet med att utveckla en sysselsättningsstrategi 

i Sundsvalls kommun är ett omfattande och långsiktigt 

arbete. Arbetet kommer att pågå åtminstone 

hela 2007 men sannolikt även under 2008. 

Ett konkret resultat av arbetet är den Kompetens‐. 

arena som genomfördes i Stadshuset under två dagar 

i november. Syftet var att skapa en arena där 

företag och utbildningsanordnare på ett enkelt och 

dialogskapande sätt kunde möta arbetslösa. Utvärderingen 

som genomfördes i anslutning till Kompetensarena 

visade på ett mycket gott resultat. Den 

besöktes av ca 1 450 personer varav ca 30 personer 

fick tidsbegränsad eller tillsvidareanställning. Under 

februari 2007 planeras en ny Kompetensarena 

med inriktning mot vård och omsorg. 

Ekonomi 

Budgetavvikelsen kan förklaras med ett överskott 

på intäktssidan med 2,6 mkr och överskott på 

kostnadssidan med 3,3 mkr. 

Intäktsöverskottet beror i huvudsak på högre intäkter 

än budgeterat för interkommunala ersättningar 

och uppdragsutbildning. 

Underskottet i personalkostnader förklaras av att 

kostnaderna för feriejobben har planerats ur tidigare 

års ackumulerade överskott, och alltså inte var 

budgeterat. Överskottet i verksamhetens övriga 

kostnader beror till största delen på lägre kostnader 

för interkommunala ersättningar och plusjobben. 

Arbetsförmedlingens minskade efterfrågan på 

åtgärder bidrar också till lägre kostnader. 

Den största avvikelsen har verksamhetsområdet 

vuxenutbildning. Den positiva avvikelsen beror 

främst på ett nettoöverskott på interkommunala 

ersättningar. Kostnaderna är ca 2 mkr lägre och intäkterna 

1,6 mkr högre än budgeterat. Även uppdragsutbildningarna 

redovisar ett nettoöverskott 

som uppgår till ca 1 mkr och beror på ej budgeterade 

uppdragsutbildningar som upphandlats under 

året. Personalkostnaderna är ca 0,6 mkr lägre 

än budgeterat som en konsekvens av dels samverkan 

med Timrå kommun, dels ej tillsatta tjänster 

vid sjukskrivningar och avgångar. 

Inom verksamhetsområdet arbetsmarknad beror 

avvikelsen i huvudsak på nettot av plusjobben, 

kommunal ungdomspraktik, kommunal ungdomsgaranti 

samt arbetsförmedlingens minskade 

efterfrågan på åtgärder, bl.a. individuella OSA 

(Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare), anställ-

ningsstöd och lönebidrag. Plusjobben redovisar ett 

nettoöverskott på ca 1 mkr och förklaras av att 

verksamheten inte startade förrän under budgetårets 

andra kvartal vilket har medfört lägre administrationskostnader. 

Framtiden 

Regeringens arbetsmarknadspolitik innebär stora 

förändringar. Flera arbetsmarknadspolitiska program 

har försvunnit och ersättningsnivåerna i 

a-kassan har sänkts. Genom inrättandet av nya 

arbetsmarknadspolitiska program, bl.a. Nystartsjobb, 

jobbgaranti för ungdomar, samt en förändring 

av arbetsgivarnas medfinansiering vid sjukskrivning 

vill regeringen underlätta och stimulera 

nyanställningar. 

Arbetsförmedlingen har finansierat en stor del av 

förvaltningens verksamhet. Även om arbetsförmedlingen 

uttrycker en önskan om att på något 

sätt bibehålla samverkan är det oklart hur deras 

roll kommer att se ut i fortsättningen. Genom att 

många av de arbetsmarknadspolitiska programmen 

upphör påverkas förvaltningens verksamhet 

för alla åldersgrupper. Förvaltningens bedömning 

är att ett antal anställda kan komma att sägas upp 

under 2007. Kostnaderna för omstruktureringen 

beräknas uppgå till 2-3 mkr. 

Behovet av försörjningsstöd riskerar, åtminstone i 

det korta perspektivet, att öka. NAVI och socialnämnden 

har därför inlett samtal om samverkan 

kring att få in fler personer som är över 25 år i 

arbete för att därigenom minska kostnaderna för 

försörjningsstödet. 

Mot senare delen av perioden 2007-2010 förväntas 

antalet personer som lämnar arbetsmarknaden 

p.g.a. pension öka kraftigt. Det skapar möjligheter 

för dem som idag står utanför arbetsmarknaden 

att få arbete, under förutsättning att de har 

rätt kompetens och erfarenhet för de arbeten som 

finns tillgängliga. 

Liksom inom arbetsmarknadspolitiken sker stora 

förändringar inom vuxenutbildningen. Statsbidraget 

till kommunerna minskar med ca 30 procent, 

vilket för Sundsvalls del betyder en minskning 

med ca 4,7 mkr. Anledningen till att regeringen 

minskar statsbidraget är att den rådande högkonjunkturen 

borde ge fler personer arbete, vilket i sin 

tur skulle leda till att behovet av vuxenutbildning 

minskar. 

Kommunerna får ett tydligt ansvar och därmed än 

bättre möjligheter att utforma vuxenutbildningens 

uppdrag och verksamhet utifrån ett lokalt och regionalt 

perspektiv. För att kunna tillgodose behoven 

av kompetent arbetskraft på kort och lång sikt 

inom Sundsvallsregionen krävs samverkan mellan 

kommuner, arbetsgivare, arbetsförmedling, universitet 

och andra utbildningsanordnare. 

Regeringen aviserar att man kommer att införa 

fristående vuxenutbildningsskolor med rätt att 

sätta betyg. När det kommer att ske och hur det 

kommer att påverka vuxenutbildningen är ännu 

oklart. 

Rekryteringsbidraget som riktar sig till de som har 

kort utbildning, är eller riskerar att bli arbetslös 

eller har funktionshinder, upphör från 1 januari 

2007. Det finns en risk att gruppen inte väljer att 

fortsätta sina studier med studiemedel och därmed 

riskerar att hamna i arbetslöshet och/eller ökat behov 

av försörjningsstöd. 

I den lokala regeringsförklaringen för 2007-2010 

fastslås ”att integrationspolitiken ska stärkas och 

individualiseras med fokus på arbetslinjen”. För 

att förstärka arbetslinjen har ett kombinerat introduktions- 

och språkprogram upphandlats. 

Programmet innehåller språkstudier, SFI, praktik, 

meritportfölj, yrkesspråk, datorstödda studier samt 

eget arbete och bedrivs på heltid. Alla utlandsfödda 

som bosätter sig i Sundsvall kommer att erbjudas 

en individuell introduktionsplan tillsammans 

med introduktionsprogrammet. Dessa åtgärder 

tillsammans med ytterligare metodutveckling skapar 

bättre förutsättningar för att fler utlandsfödda 

skall nå målet mot ett arbete. 

NAVI utreder förutsättningarna för att ta emot 250 

flyktingar under 2007 och 2008 samt att för tiden 

därefter teckna en ny tillsvidareöverenskommelse 

om att ta emot 180-220 personer. Fler nya medborgare 

i kommunen skapar bättre förutsättningar 

för fortsatt tillväxt och utveckling i regionen. 

V 

e 

r 

k 

s 

a 

m 

h 

e 

t 

s 

ö 

v 

e 

r 

s 

i 

k 

t 


33

S 

t 

a 

d 

s 

b 

y 

g 

g 

n 

a 

d 

s 

n 

ä 

m 

n 

d 

Foto: Niklas Andersson 

34 


Ordförande: Leif Nilsson 

Stadsbyggnadsdirektör: Stefan Söderlund 






Skattemedel 46,0 46,0 33,8 36,1 


Stadsbyggnadsnämnden ansvarar för den fysiska 

planeringen, markfrågor, landskapsinformation, 

trafikfrågor samt myndighetsutövning inom plan‐, 

bygg- och trafikområdet. 


Slutförande av inmätningar av trafikmärken och 

markeringar 

Inmätningar av trafikmärken och markeringar 

görs för att skapa digitalt underlag som skall effektivisera 

kommunens arbete med trafikfrågor 

så som lokala trafikföreskrifter, men även för att 

skapa en grund för digitaliserat drift- och underhållsregister. 

Alla trafikmärken är inmätta inom 

tätbebyggt område. Arbetet med att mäta in de 

övriga trafikmärkena och markeringarna fortsätter 

under 2007. 

Digitalisering av arkiverade handlingar i 

bygglovsarkivet 

Detta mål är en viktig del i arbetet med att effektivisera 

hanteringen av bygglov och möjliggöra 

målsättningen med 24-timmarskommunen. Arbetet 

som bedrivs av Sundsvalls registreringscentral 

beräknas vara klart hösten 2007. 

Färdigställa arbetet med införande av digital 

primärkarta för kommunens alla tätbebyggda 

områden 

Digital primärkarta finns nu inom alla tätorter i 

Sundsvall i skalområde 1:1-2000. Målet är uppfyllt. 

Digitalisera samtliga detaljplaner 

Planavdelningen håller i det praktiska arbetet 

med upphandlingen av skanning och de baserar 

sina tekniska specifikationer på information från 

trafik- och kartavdelningen. Detaljplanerna kommer 

att göras tillgängliga på intranätet. Målet är ej 

uppfyllt. Projektet kommer att genomföras under 

2007. 

Arbeta fram program för policyfrågor och riktlinjer 

för hur trafik- och parkeringsfrågor skall 

stödja kommunens övergripande mål för stadens 

utveckling 

Detta mål syftar till att analysera och beskriva trafiksituationen 

och parkeringssituationen i Sundsvall. 

En trafikstrategi kommer att vara klar hösten 

2007. Arbetet med att ta fram riktlinjer för parkeringsfrågor 

kan dröja något längre. 

Ekonomi 

Stadsbyggnadsnämnden uppvisar för 2006 ett 

överskott på 3,0 mkr. Resultatet belastas av verksamheter 

som drivs utöver ordinarie driftbudget så 

som Svartviksprojektet med 2,6 mkr, Stadsvision 

Sundsvall med 3 mkr, anläggandet av en ny parkeringsplats 

vid Navet 1,5 mkr samt Bredbandsprojektet 

med 1 mkr. 

Trycket på nämndens verksamhet är fortsatt högt 

och konjunkturen spås fortsätta under 2007. 

Verksamheten för bygglov och för markavdelningen 

visar ett överskott. Detta beror dels på den stora 

efterfrågan på nämndens tjänster, dels på större intäkter 

än budgeterat inom skogs- och markförvaltning 

samt försäljning. 

Trots relativt stora satsningar utanför nämndens 

ordinarie driftbudget har inget av nämndens egna 

kapital behövts användas. 

2006 års kapitaltjänstkostnader är 11,6 mkr att 

jämföra med 2005 års utfall 5,9 mkr. Anledningen 

till detta är att stora investeringsprojekt avslutades 

inför årsskiftet 05/06 och nu belastar stadsbyggnadsnämnden 

med kapitaltjänstkostnader. 

Framtiden 

Den starka konjunkturen bedöms fortsätta under 

2007. Detta ger nämnden goda ekonomiska förutsättningar. 

De nyanställningar som gjorts har dels 

säkrat en kontinuitet i förvaltningens kompetens

och dels breddat kompetensen. Stadsbyggnadskontoret 

står inför många pensionsavgångar under 

de närmsta åren och den höga arbetsbelastningen, 

som är en följd av högkonjunkturen, ökar risken 

för brister i handläggningen och ökar stressen hos 

medarbetarna. 

Under kommande verksamhetsår står stadsbyggnadsnämnden 

inför en rad stora projekt och beslut 

som kommer att påverka Sundsvalls framtid. 

En implementering av Stadsvision Sundsvall kommer 

att leda till att Sundsvalls kvaliteter bibehålls 

och förstärks. Vidare kommer Sundsvall att tydligare 

utvecklas som en motor i Sundsvallsregionen 

med hållbarhet som ledstjärna. 

Lantmäterinämnd 

Kajerna i Sundsvall måste bli säkrare och ska rustas 

upp. Upprustningen av kajerna kan förverkliga 

Stadsvision Sundsvall intentioner att till exempel 

öka vattenkontakten och möjliggöra för nybyggnationer 

och utveckling av verksamheter i anslutning 

till Selångersån. 

Frågan om järnvägen genom Sundsvall drivs vidare. 

En detaljplan för väst på stan kommer att möjliggöra 

en start i arbetet med att rusta upp järnvägen 

genom Sundsvall. Fortsatta studier för resterande 

delen av järnvägen ska också genomföras. Järnvägslösningen 

ska ge Sundsvall förutsättningar 

för en god samhällsutveckling i en stadsmiljö med 

höga kvaliteter. 

Ordförande: Leif Nilsson 

Stadsbyggnadsdirektör: Stefan Söderlund 

V 

e 

r 

k 

s 

a 

m 

h 

e 

t 

s 

ö 

v 

e 

r 

s 

i 

k 

t 




Avskrivningar och interna räntor -0,3 -0,6 0,0 0,0 

Verksamhetens nettokostnad -0,1 -0,1 -0,1 0,0 

Skattemedel 0,1 0,1 0,1 0,0 

Årets resultat -0,0 0,0 -0,0 0,0 


Säkerställa att mediantiden för handläggning av 

ett fastighetsbildningsärende inte får överstiga sex 

månader. 

Minska antalet fastighetsbildningsärenden som är 

äldre än två år till att vara mindre än 20 procent 

av det totala antalet fastighetsbildningsärenden. 

Lantmäterinämnden har ej nått de uppsatta målen. 

Den rådande högkonjunkturen inom byggsektorn 

gör att ärendemängden är extremt hög med många 

nyinkomna ärenden som har hög prioritet. 

Antalet ärenden äldre än två år har under året 

minskat och utgör nu knappt 25 procent. Under 

året har det nyrekryterats personal varför förutsättningarna 

bedöms kunna förbättras under 2007. 

Ekonomi 

Det ekonomiska resultatet för lantmäterinämnden 

uppgår till -21 tkr 2006. Ett inköp sent under året 

gjorde att budgeten överskreds för köp av varor 

men den totala budgeten följs. Underskottet täcks 

av eget kapital. 

Lantmäterinämndens intäkter kommer från fastighetsbildning, 

fastighetsrättsliga uppdrag som nybyggnadskartor, 

husutstakningar m.m. Dessa styrs 

i sin tur till stor del av rådande konjunktur. 

Kontoret har högt tillflöde av ärenden och bedömer 

att situationen kommer att vara liknande under 

2007. 

Framtiden 

Lantmäteriförvaltningen står inför många pensionsavgångar 

under de närmaste åren och den 

höga arbetsbelastningen till följd av högkonjunkturen 

ökar risken för brister i handläggningen men 

även ökad stress hos medarbetarna. 

Lantmäterinämnden har en viktig del i flera pågående 

och kommande projekt som kommer att 

påverka Sundsvalls framtid. De stora projekt som 

beskrivs under stadsbyggnadsnämndens redovisning 

påverkar också lantmäterinämnden. 

35

M 

i 

l 

j 

ö 

n 

ä 

m 

n 

d 

Miljönämnd 

Ordförande: Sverker Ottosson 

Miljödirektör: Stig Johansson 






Skattemedel 11,2 11,2 10,1 10,2 


36 


Kunskaper och fakta om produkter, livsstil, miljöförstöring 

når alla Sundsvallsbor och tillsynsobjekt, 

som också använder denna kunskap 

Miljönämnden har de senaste åren prioriterat särskilda 

insatser inom miljö- och hälsoskydd och 

livsmedel. Fokus har varit att tillsynsobjekten ska 

ha fungerande egenkontrollprogram. 

I samarbete med länets kommuner har våra tillsynsföretag 

erbjudits utbildning kring hur egenkontrollen 

ska utformas. Därefter har företagens 

egenkontrollprogram granskats. Totalt har 870 av 

930 företag fått sin egenkontroll bedömd och klassad 

under 2002-2006. 

• 351 företag uppfyller klass 1, vilket innebär att 

företagen har grundläggande kunskaper om 

egenkontroll 

• 308 företag uppfyller klass 2, de har skyddsåtgärder 

för riskmoment och har fastställda program 

för egenkontroll 

• 211 företag uppfyller klass 3, de har kontroll 

på sin miljöpåverkan eller har riskbaserade program 

för egenkontroll 

Under 2006 har miljötillsynsbesök gjorts på 41 

företag på 61 platser och 85 livsmedelsföretag har 

fått sina egenkontrollprogram bedömda. De företag 

som har prioriterats under 2006 är hygienlokaler 

med särskild risk för smitta (fotvård, tatuering, 

piercning och viss skönhetsvård), tillståndspliktiga 

företag enligt miljöbalken och restauranger. 

En ny lagstiftning inom EU från 2006 ställer större 

krav på livsmedelsföretagens egenkontroll. Miljökontoren 

i länet har därför samarbetat kring en 

gemensam tolkning av lagstiftningen. 

Under året har medverkan skett i ett länsprojekt 

kring tillsyn av kalvar. Kalvar är extra beroende av 

bra miljö och omvårdnad. Vi har bland annat tittat 

på stallmiljön, på rutinerna vid födsel och på 

hur de utfodras. Projektet fortsätter under våren 

2007. 

Under 2006 har många nya förskolor öppnats, 

vilket bl.a. inneburit en tiofaldig ökning av 

bygglovsärenden jämfört med 2005 samt medfört 

en mängd samrådsmöten och besök på potentiella 

förskolelokaler. 

Tillsynsobjektens miljöpåverkan från uppvärmning, 

processer och energi har minskat 

Vid tillsynsbesök diskuteras energifrågor med företagen. 

Under 2006 har företagen besvarat en enkät 

om energifrågor som kommer att följas upp 

under 2007. Inom miljöskydd har tillsynsprojekt 

genomförts på företag i Stöde och försäljning av 

kemikalier på stormarknader har granskats. 

Kubal har sökt tillstånd för användande av ny teknik 

hos miljödomstolen, vilken innebär att utsläppen 

av hälsofarliga kolväten (PAH) och växthusgaser 

kommer att minska betydligt. 

Miljöpåverkan från transporter och övrig energianvändning 

har minskat genom kommunens 

planering 

Ett viktigt arbete är att bevaka transporter och 

uppvärmning i samband med kommunens fysiska 

planering. Miljönämnden har deltagit mycket aktivt 

i arbetet med Stadsvision Sundsvall, utbyggnaden 

av Birsta och en ny trafikstrategi för kommunen. 

Miljökontoret övervakar och verkar för att kommunen 

är på rätt väg mot att uppfylla kraven 

i miljökvalitetsnormer och miljömål som gäller 

från 2005, 2006, 2010 och 2020 

Luftkvaliteten mäts i Sundsvalls centrum och i 

Birsta, där miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid 

och partiklar för närvarande uppfylls. Det finns 

dock risk för att planerade utbyggnader i hamnen 

och i Birsta medför att miljökvalitetsnormerna 

överskrids.

I kommunens sjöar och vattendrag med utpekade 

bevarande- eller nyttjandevärden mäts pH-värdet 

under vinter- respektive vårflöde för att följa 

försurningen. Våren 2006 hade 83 procent av de 

försurningshotade sjöarna och vattendragen ett 

pH-värde som är större eller lika med 6. Det är en 

försämring jämfört med 2005 då 100 procent av 

sjöarna uppfyllde målet. Orsakerna kan vara flera: 

provtagningen har utökats under 2006 vilket ger 

större mätsäkerhet och att målen behöver revideras 

enligt naturvårdsverkets rekommendationer. 

En stor lavundersökning har gjorts för tredje gången 

sedan 1965. Syftet är att med hjälp av lavarnas 

utbredning få en bild av hur luftföroreningar 

sprids i kommunen. Resultatet blir klart 2007. 

Avloppsinventeringen i Skatan under 2006 visade 

att 60 procent av de inventerade avloppen var 

bristfälliga. Resultatet kommer att följas upp under 

2007. 

Det dåliga badvattnet i Slädaviken 2005, har följts 

upp 2006 med utökad provtagning och information 

till boende i området. Problemet beror bland 

annat på dålig gödselhantering i närheten av Slädabäcken 

och otillräckliga enskilda avloppsanläggningar 

i området. 2006 var badvattnet godtagbart. 

80 procent av övriga prover på strandbaden var 

godtagbara. 

Insikten och medvetenheten om biologisk mångfald 

och dess betydelse i vardagslandskapet har 

höjts hos förvaltningar, andra aktörer och allmänhet 

Sundsvalls kommun har fått bidrag för att genomföra 

flera lokala naturvårdsprojekt. Våren 2006 

beviljades länsstyrelsen 1,3 mkr i bidrag till ytterligare 

fyra projekt: Närnatur för invandrare, Kustvattenplan 

för Sundsvalls kommun, Restaurering 

av fågelsjön Skrängstasjön, Selångersfjärden runt. 

Naturskyddssidan på kommunens webbplats hade 

561 besökare 2006 (juni-december). 

Miljökontorets arbete präglas av hög kompetens, 

god service och tillgänglighet 

Miljökontoret har tagit emot 17 synpunkter via 

Synpunkt Sundsvall, som samtliga besvarats inom 

tio dagar. Några av dem har gått vidare som tillsynsärende. 

1 518 personer har nåtts genom informationsinsatser, 

bl.a. via föreläsningar och nyhetsbrev. 

Miljökontorets sida på kommunens webbplats 

hade 3 613 besökare 2006 (juni-december). 

Ekonomi 

Årets resultat för verksamheten visar på ett underskott 

på ca 0,6 mkr. Underskottet beror på att 

kontoret haft en något högre personalstyrka än vad 

personalbudgeten medger. Lägre intäkter på djurskyddet 

och ökade kostnader för luftövervakning 

är andra orsaker. Underskottet balanseras med 

hjälp av tidigare års överskott. 

Framtiden 

De satsningar och prioriteringar som gjorts på 

miljönämnden de kommande åren, kommer att 

märkas inom alla verksamhetsområden. Tillsynen 

inom miljö- och hälsoskydd och livsmedel kommer 

att utvecklas och bli bättre än idag. Miljönämndens 

utökade resurser kommer framför allt 

att märkas i det utåtriktade miljöarbetet till småoch 

medelstora företag, barn och unga och Sundsvallsborna. 

Det kommer att ske genom stöd och 

råd, utökad information och utbildning. 

Arbetet inom naturvårdsområdet kommer att utvecklas 

vidare i olika projekt. Exempel på det är 

”Naturguiden för Sundsvall” som kommer att vara 

klar under våren 2007. Miljökontoret, stadsbyggnadskontoret 

och kulturoch fritidskontoret påbörjar 

under 2007 ett arbete med en kustvattenplan 

för Sundsvall. Syftet med planen är att lyfta 

fram de områden som har sådana kvaliteter att de 

ska bevaras samt peka ut områden som kan utvecklas 

vidare. Under hösten 2007 påbörjas ett projekt 

”Närnatur för invandrare” som ska pågå till juni 

2010. Syftet är att inspirera och förmedla kunskap 

om natur, miljö och friluftsliv. 

Nya EU-regler för tillsynen av livsmedel medför 

ett ökat behov av resurser för livsmedelstillsyn. 

Bland annat därför har en ny livsmedelstaxa för 

livsmedelstillsyn införts, vilket beräknas öka intäkterna 

med ca 2 mkr under 2007. En samordnad 

upphandling för provtagning och analys av livsmedel 

är genomförd i länets kommuner för 2007 

och 2008. Resultatet av upphandlingen blev att 

kostnaderna för livsmedelsprovtagning kommer 

att ligga kvar på samma nivå som 2006. 

En utmaning den närmaste tiden är att rekrytera 

nya kunniga och erfarna medarbetare, som kommer 

att behövas i satsningen på nya arbetsområden. 

I och med utökningen av medarbetare kommer 

också organisationen att behöva utvecklas. 

V 

e 

r 

k 

s 

a 

m 

h 

e 

t 

s 

ö 

v 

e 

r 

s 

i 

k 

t 

Foto: Tina Jonsson 

37

Överförmyndarnämnd 

Ordförande: Elisabeth Unander 

Kanslichef: Björn Norell 

Överförförmyndarnämnd och förtroendenämnd 




Avskrivningar och interna räntor 0,0 0,0 0,0 0,0 


Skattemedel 5,7 5,7 5,6 5,1 

Årets resultat 0,0 -0,8 -0,8 -0,4 


Nämnden skall arbeta för att de människor 

som inte själva kan eller får handha sina angelägenheter 

i rättsligt, ekonomiskt eller personligt 

hänseende, får sina intressen tillgodosedda 

Det saknas idag verktyg för en objektiv och entydig 

beskrivning av graden av måluppfyllelse. Måluppfyllelsen 

får därför beskrivas i form av oacceptabelt 

stora balanser av ej åtgärdade ärenden i vissa typer 

av ärenden, bl.a. utredningar om behov av ställföreträdare. 

Dessutom har oegentligheter upptäckts 

inom nämndens ansvarsområde, vilket innebär att 

nämnden inte kan anses uppfylla sitt mål. 

Ekonomi 

Nämndens verksamhet kostar 7,3 mkr och delas in 

i aktiviteterna: nämnd, arvode till ställföreträdare 

samt kansli. 

I samarbetsavtal med Timrå och Nordanstig har 

kansliet åtagit sig kommunernas tillsyns- och 

kontrolluppgift över ställföreträdarnas uppdrag. 

Sundsvalls kommun debiterar 650 tkr för konsultinsatserna 

under året. 

De tre senaste åren har nämndens budgetunderskott 

reglerats i kompletteringsbudget. Även 2006 

visar ett budgetöverskridande. En bidragande orsak 

till årets avvikelse är att nämnden har haft fler 

sammanträden än planerat. Även kansliets kostnader 

överskrider tilldelad budget p.g.a. att extra 

personal anställts för att klara tillsynsarbetet. 

Framtiden 

Det finns planer på en ny gemensam nämnd 

tillsammans med Timrå, Ånge och Nordanstigs 

kommuner, detta skulle kunna leda till en bättre 

administration. Det råder brist på ställföreträdare 

och för att verksamheten ska kunna fungera enligt 

målsättningen krävs ökad rekrytering. 

Förtroendenämnd 

38 


Förtroendenämnden har till uppgift att stödja och 

hjälpa enskilda i deras kontakter med den kommunala 

hälso- och sjukvården. Med den kommunala 

hälso- och sjukvården avses den vård som 

kommunen erbjuder i bl.a. särskilda boenden, 

sjukhem och i viss hemsjukvård. Nämndens arbete 

ingår som ett led i kvalitetssäkringsarbetet 

inom den kommunala hälso- och sjukvården. Under 

året har nämnden haft ett sammanträde samt 

ett möte med representanter från socialstyrelsen. 

Fyra individuella patientärenden har aktualiserats 

under året och vissa informativa insatser har förekommit 

vid några tillfällen. 

Ekonomi 

Förtroendenämndens kostnader för verksamheten 

uppgår till 2 tkr under 2006. Verksamhetens årsbudget 

är 25 tkr.

Valnämnd 

Ordförande: Olof Andersson 

Sekreterare: Helena Sjöholm 






Skattemedel 1,8 1,8 0,0 1,2 

Årets resultat 0,0 0,7 -0,1 0,0 

Under 2006 har valnämnden administrerat det allmänna 

valet till riksdagen, landstingsfullmäktige 

och kommunfullmäktige. 

En förändring i 2006 års val var att ansvaret för 

förtidsröstningen flyttades från staten till kommunerna. 

I jämförelse med 2002 års val ökade valdeltagandet 

också något. 

Valdeltagandet 2006 2002 

Riksdagsvalet 81,99 % 80,11 % 

Landstingsvalet 78,80 % 77,83 % 

Kommunfullmäktigevalet 78,96 % 77,57 % 


Valnämnden har tre mål för sin verksamhet: 

• Ekonomi i balans, dvs. nämndens budget ska 

anpassas till nämndens ambitionsnivå. 

• Nöjda brukare, dvs. röstberättigade ska få god 

information om var röster kan avges och att 

röstmottagare ska uppfatta valnämnden som en 

god samarbetspart. 

• Hög säkerhet i valprocessen, dvs. kompetensen 

hos röstmottagarna ska vara hög. 

För att mäta målen gjorde valnämnden en enkätundersökning. 

Av svarsresultatet framgår att 93 

procent av de svarande hade god information om 

var de kunde rösta. Av de röstmottagare som arbetade 

på valdagen uppgav 81 procent att de vill 

fortsätta som röstmottagare. Undersökningen visade 

också att röstmottagarna till stor del ansåg att 

de hade fått tillräckligt med utbildning och att 93 

procent av väljarna ansåg att röstmottagarna var 

förtroendeingivande. Målen bedöms därmed uppfyllda. 

Ekonomi 

Valnämnden redovisar för 2006 ett överskott på 

0,7 mkr. Det positiva resultatet beror dels på större 

anslag från Valmyndigheten än beräknat och dels 

på samordning av resurser. 

Framtiden 

Nästa val, Europaparlamentsvalet, är om tre år. 

Under 2007 kommer valnämnden ha kontakter 

med Valmyndigheten för att påverka utformningen 

kring valet. 

V 

e 

r 

k 

s 

a 

m 

h 

e 

t 

s 

ö 

v 

e 

r 

s 

i 

k 

t 


39

K 

o 

m 

m 

u 

n 

r 

e 

v 

i 

s 

i 

o 

n 

Kommunrevision Ordförande: Göte Stenlund 






Skattemedel 2,4 2,4 2,2 2,0 

Årets resultat 0,0 -0,3 0,1 0,0 


Fullmäktige erhåller en rättvisande redovisning 

av ekonomi och verksamhet från styrelser och 

nämnder 

I samband med granskning av årsredovisningen 

gör revisorerna en slutlig bedömning om räkenskaperna 

är rättvisande. I revisionsberättelsen görs 

ett uttalande där revisorerna tillstyrker (eller avstyrker) 

att årsredovisningen godkänns samt om 

den är upprättad i enlighet med den kommunala 

redovisningslagen. 

Ekonomi 

Revisionen har anpassat verksamheten till den tilldelade 

budgeten inkl. ackumulerat överskott och 

redovisar ett mindre ackumulerat överskott vid 

årets slut. 

Fullmäktiges mål och uppdrag fullgörs och följs 

upp av nämnder/styrelser för kommunens förvaltningar 

och bolag 

En bedömning om resultatet är förenligt med fullmäktiges 

finansiella mål, samt mål för verksamheten 

av betydelse för god ekonomisk hushållning, 

görs i samband med granskning av delårsrapport 

och årsredovisning. Revisionens slutliga bedömningar 

framgår av revisionsberättelsen och bilagan 

revisorernas redogörelse. 

Nämnder/styrelser tar ett aktivt ansvar för den 

interna kontrollen av verksamheten och ekonomirutiner 

Revisionens slutliga bedömningar framgår av revisionsberättelsen 

och bilagan revisorernas redogörelse. 

Årets verksamhet 

Årets verksamhet har bedrivits planenligt och 

den redovisas mer detaljerat i bilagan Revisorernas 

redogörelse som bifogas Revisionsberättelsen. 

Revisionen har även granskat årsbokslutet, såväl 

för kommunen som för den sammanställda redovisningen 

för kommunkoncernen. Kommunrevisionens 

förtroendevalda ledamöter är dessutom av 

kommunfullmäktige utsedda lekmannarevisorer i 

de kommunala bolagen. Dessa uppdrag är fördelade 

så att varje bolag har en lekmannarevisor som 

avger en särskild granskningsrapport. 

40

Stadsbacken AB – koncernen 

Styrelseordförande: Lars-Erik Nyberg 

Resultaträkning, mkr 2006 2005 2004 

Rörelsens intäkter 1 157,9 1 108,2 1 047,2 

Rörelsens kostnader -1 033,8 -958,1 -900,5 

Jämförelsestörande poster 2,2 -40,0 33,2 

Rörelseresultat 126,3 110,2 179,9 

Finansnetto -131,6 -130,0 -131,0 

Resultat efter finansnetto -5,3 -19,8 48,9 

Soliditet % 2,4% 2,6% 3,2% 

Avkastning på eget kapital Neg 19,5% 16,2% 

Medeltalet anställda 420 413 397 

vd: Anders Lidén 

B 

o 

l 

a 

g 

Uppdrag 

I Stadsbackenkoncernen ingår kommunens majoritetsägda 

bolag. Genom att bilda en aktiebolagsrättslig 

koncern för dessa bolag har kommunen 

skapat förutsättningar för en ekonomisk samverkan 

mellan kommunen och bolagen och internt 

mellan bolagen. 

Ekonomi 

Koncernen redovisar ett resultat på -5,3 mkr för 

2006 (-19,8). Resultatet 2005 belastas av en jämförelsestörande 

post på 40 mkr. Resultatet för 

Sundsvall Energi koncernen uppgår till 21,6 mkr 

vilket är drygt 23 mkr sämre än föregående år exkl. 

jämförelsestörande poster. Orsakerna är främst ett 

haveri i det nya avfallskraftvärmeverket och nedvärdering 

av oljelagret vid årsskiftet. 

Stadsbacken AB – moderbolaget 

Uppdrag 

Moderbolagets uppgift är att äga och förvalta 

kommunens aktier i de majoritetsägda bolagen. 

Bolaget svarar också för övergripande utveckling 

och strategisk planering, styrning av de ekonomiska 

och finansiella resurserna samt samordning av 

verksamheten mellan bolagen. 

Bolaget har under året rekryterat en ny vd. 

Resultatet för Mitthem AB uppgick till 31,1 (30,4) 

mkr. Bolaget har en hög uthyrningsgrad och få 

vakanta lägenheter. Dotterbolaget StuBo visar ett 

positivt resultat på 1,7 mkr, vilket innebär en markant 

förbättring sett några år bakåt i tiden 

SKIFU-koncernens resultat uppgår till 8,8 (10,2) 

mkr, vilket är bättre än budget. Bolaget har hyrt ut 

alla lediga lokaler och har en hög beläggningen på 

parkeringsplatserna. 

Resultatet för Sundsvall Vatten AB uppgick till 

-4,8 (0,2) mkr. Resultatet är 5,5 mkr lägre än 

budget. Orsaken är ett ökat antal nyetableringar, 

tidigarelagt underhåll av ledningsnätet, samt att 

antalet vattenläckor varit högre än normalt. 

Resultatet för Sundsvall Arena AB är -16,6 (-16,1) 

mkr. Bolaget lyckades därmed inte uppfylla ägarkravet, 

ett resultat bättre än -16,0 mkr. 

Foto: Åsa Grip 

41

B 

o 

l 

a 

g 

Sundsvall Energi AB – koncernen 

Styrelseordförande: Kjell Andersson 


Rörelsens intäkter 630,1 599,2 547,4 

Rörelsens kostnader -589,1 -539,4 -463,2 



Finansnetto -19,4 -14,9 -8,6 

Resultat efter finansnetto 21,6 0,8 75,6 

Soliditet % 15,3% 19,9% 28,8% 

Avkastning på eget kapital 8,6% 15,9% 26,3% 

Rörelsemarginal 6,5% 10,0% 15,4% 


Foto: Sundsvalls Energi AB 

42 

Sundsvall Energi AB 

Bolagets uppdrag 

vd: Anders Jonsson 

Sundsvalls kommuns syfte med bolaget är att genom 

detta medverka till att energiverksamheten 

i Sundsvall byggs ut och utvecklas för att uppnå 

goda energilösningar inom kommunen samt för 

att uppnå en miljövänlig och långsiktigt hållbar 

utveckling. 

Koncernstruktur 

Bolaget ägs av Stadsbacken AB som till 100 procent 

ägs av Sundsvalls kommun. Sundsvall Energi 

AB äger 100 procent av Sundsvall Elnät AB, REKO 

Sundsvall AB och Korstaverkets Förvaltning AB 

samt 75 procent av Korsta Oljelager AB. 


Resultat efter finansnetto minst 21 mkr 

Resultatmålet på 21 mkr uppnåddes ej. Årets driftresultat 

blev -10 mkr, vilket är väsentligt svagare 

än budget. Avvikelsen hänför sig i allt väsentligt 

till två händelser: haveriet i det nya avfallskraftvärmeverket 

som förorsakade att dyrare energiproduktion 

måste nyttjas och en ökad omfattning av 

balning av avfall som bidrog till ökade kostnader, 

samt utfallet av lagervärderingen av eldningsolja 

vid årsskiftet. På grund av att en stor mängd av 

den lagrade oljan inhandlats till högre pris än gällande 

marknadsvärde vid årsskiftet har resultatet 

belastats med en nedskrivning av oljelagret på 

drygt 16 mkr. 

Mängd avfallsbränsle till energiproduktion minst 

70 000 ton 

Korstaverkets nya avfallspanna togs i drift i slutet 

av augusti och driftstarten har på det hela sett gått 

över förväntan. Mängden avfallsbränsle i produktionen 

uppgick till 91 126 ton, vilket innebar att 

bolagets måluppfyllelse beträffande avfallsbränsle 

överträffades. 

Minst 400 nya fjärrvärmekunder 

Bolaget tecknade avtal med knappt 400 nya fjärrvärmekunder, 

vilket innebär att det uppsatta målet 

nästan uppfylldes. Av de nya kunderna har ca 300 

anläggningar startats upp under året medan resterande 

kommer att startas i början av 2007. 

Ekonomi 

Årets resultat uppgår till -10 mkr, vilket understiger 

budget med 31 mkr. Bolagets investeringar uppgick 

till 80 mkr under året. 

Framtiden 

Intresset hos potentiella villakunder är helt avgörande 

för fortsatt framgång för nyförsäljningen 

av fjärrvärme. Det viktigaste arbetet är för närvarande 

att öka anslutningsgraden i de områden där 

den planerade utbyggnaden sker. Bolaget kommer 

att pröva olika aktiviteter inom marknadsföring 

och ekonomiska incitament för att nå högre anslutningsgrad. 

Drifttillgängligheten hos ny och gammal avfallspanna 

och i spillvärmeleveranserna från Ortviken 

är av största betydelse för den ekonomiska 

utvecklingen framåt. Den successiva uppstarten av 

dessa anläggningar under 2006 har hittills givit ett 

mycket positivt utfall. 

Vid halvårsskiftet 2006 infördes en skatt på förbränning 

av visst hushållsavfall. Bolagets anläggningar 

möjliggör en hög grad av elproduktion från 

avfall och belastas därför endast i begränsad omfattning 

av den nya skatten. Detta har inneburit 

en kraftigare tillströmning av kunder än tidigare 

förväntat och bolagets kapacitet för förbränning av 

avfall är redan fulltecknad. För att möta en fortsatt 

efterfrågan på behandlingskapacitet har en ansökan 

om utökat tillstånd inlämnats till Miljödomstolen. 

Om det utökade tillståndet beviljas kan bolaget nå 

en ökad marknadsandel på avfallsmarknaden, ökad 

elproduktion och förstärkt ekonomiskt resultat.

Sundsvall Elnät AB 


vd: Göran Sörell 

Syftet med bolaget är att främja utvecklingen 

av infrastrukturen i Sundsvall med avseende på 

nätanläggningar. Bolaget har två affärsområden: 

affärsområde Elnät svarar för eldistribution inom 

bolagets koncessionsområde och affärsområde ServaNet 

svarar för överföring av bredbandstjänster 

till företag och privatpersoner. 


För elnätsverksamheten finns två mål, hög driftsäkerhet 

och låga priser 

Målen uppfylls under året. Jämförelser med andra 

distributörer i tätorter visar på korta avbrottstider. 

Av Energimyndighetens sammanställningar framgår 

att bolagets priser är låga. För hushållskunder 

innebär det att kostnaden ligger ca 20 procent under 

riksgenomsnittet. 

Bolagets IT-infrastruktur ska ligga på topp i landet 

För att uppnå målet inom bredbandsverksamheten 

har fibernätet byggts ut kraftigt under året. Ett 

ortsnät finns etablerat i alla orter som prioriterats i 

kommunens IT-infrastrukturprogram. 

Ekonomi 

Årets resultat före dispositioner och skatt uppgår 

till 26 mkr, vilket är något högre än budget. Intäkterna 

från elnätsverksamheten har ökat något 

samtidigt som intäkterna från ServaNet stiger 

kraftigt. Utbyggnaden av bredbandsnäten, med 

hjälp av bidrag från staten och EU, har i stort sett 

avslutats. Regionnätskostnaderna och kostnaderna 

för nätförluster är högre än väntat vilket huvudsakligen 

beror på stigande elpriser. Personalkostnaderna 

minskar till följd av pensioneringar. Investeringarna 

uppgick till 63 mkr under året. Av detta 

utgjorde 29 mkr investeringar i elnätsanläggningar 

och 30 mkr investeringar i kommunikationsanläggningar 

samt 4 mkr övrigt. 

Framtiden 

Efterfrågan på de tjänster som kan levereras på det optiska 

fibernätet ökar kraftigt varför en fortsatt utbyggnad 

kommer att ske. Verksamheten kring fibernätet 

utgör ett bra komplement till elnätsverksamheten. 

Kraven på avläsning av elmätare kommer att 

skärpas 2009. Nya regler innebär att automatisk 

mätvärdesinsamling måste installeras hos samtliga 

30 000 kunder, en investering på ca 45 mkr. Ny 

lagstiftning för elnätsverksamheten ställer bland 

annat krav på avbrottsersättning efter 12 timmar, 

maximalt 24 timmars avbrott från år 2011. 

REKO Sundsvall AB 

vd: Anders Jonsson 


Verksamheten omfattar insamling, behandling och 

återvinning av avfall och restprodukter i Sundsvalls 

kommun. På uppdrag av kommunen arbetar 

bolaget med avfallsplanering och rådgivning samt 

hantering av miljöfarligt avfall och hushållsavfall. 

Bolaget har ingen egen personal. Tjänsterna köps 

av moderbolaget Sundsvall Energi AB. 


Utveckling av Blåberget (mål enligt avfallsplan) 

Bolaget har modernt miljötillstånd och anpassar 

verksamheten till utbyggnaden av Korsta kraftvärmeverk 

samt förbereder nya deponiytor. 

Minst 120 000 ton avfall kontrakterat till år 

2007 

Drygt 175 000 ton är avtalat för 2007. Till detta 

kommer ytterligare mängder utan avtal. All tillgänglig 

kapacitet är intecknad. 

70 000 ton till energiåtervinning 

Genom ett gott samarbete mellan Korstaverkets 

och Blåbergets personal lyckades bolaget öka energiåtervinningen 

till ca 91 000 ton under 2006. 

Minska osorterat avfall till deponering (max 

1000 ton deponeras med dispens 2008) 

Reko har deponerat ungefär lika mycket 2006 som 

2005, ca 5000 ton med dispens. För att klara målet 

till 2008 krävs att nya pannan är i drift och att 

sorteringen utvecklas. 

Ekonomi 

Årets resultat före dispositioner och skatt uppgår 

till ca 6,1 mkr. Det infördes en skatt på hushållsavfall 

som förbränns från och med halvårsskiftet 

2006. Detta var tidigare än förväntat vilket påverkat 

bolaget negativt då Reko lagrat avfall i avvaktan 

på uppstart av nytt kraftvärmeverk och inte haft 

möjlighet att producera el under uppstarten vilket 

medfört extra hög skatt. Bolaget har dock lyckats 

kompensera sig i hög grad mot dess avfallskunder. 

Reko har dock ett betydande avfallslager som ännu 

ej är energiåtervunnit. 

Framtiden 

Tillgängligheten hos avfallsbränslepannorna och 

turbinerna på Korstaverket påverkar utfallet i hög 

grad. En lägre tillgänglighet kan medföra ökade 

kostnader för skatt och lagring samt att platsbrist 

uppstår. 

V 

e 

r 

k 

s 

a 

m 

h 

e 

t 

s 

ö 

v 

e 

r 

s 

i 

k 

t 

Foto: Olle Melkerhed 

43

B 

o 

l 

a 

g 

Mitthem AB 




Jämförelsestörande poster 2,0 4,5 23,9 


Finansnetto -34,7 -37,4 -38,8 


Soliditet 22,7% 21,2% 21,0% 




Styrelseordförande: Fredd Sandberg 

vd: Hans Selling 

44 


Mitthem AB är ett bostadsbolag som äger och hyr 

ut bostäder med hyresrätt i Sundsvall. Fastighetsbeståndets 

totala yta är ca 334 000 m² fördelat på 

4 379 lägenheter. Merparten av företagets fastigheter 

återfinns i Sundsvalls tätort. 


Mitthem äger dotterbolagen Midälvagårdar AB 

och Studentbostäder i Sundsvall AB (StuBo). 

Midälvagårdar AB är ett vilande bolag. 


Mitthems vision är att vara Sundsvalls bästa hyresvärd. 

För att uppnå detta finns fem övergripande 

mål. 

Nöjda kunder 

Detta är det viktigaste målet att uppnå. Här genomförs 

regelbundna kundmätningar för att få 

fram ett nöjdkundindex. 

Tryggt och säkert boende 

Även detta mål kan analyseras med hjälp av kundmätningen. 

Engagerade medarbetare 

Årligen genomförs medarbetarenkäter för att på 

det sättet arbeta med målet. Mitthem har ett gott 

resultat i denna undersökning, företaget ligger i 

topp i branschen. 

Stark ekonomi 

Stark ekonomi är ett mål där resultat- och soliditetsmål 

följs upp. Avkastningen på eget kapital ska 

vara minst 8 procent samt en soliditet mellan 20 

och 25 procent. Bägge dessa mål uppfylls. 

Starkare Sundsvallsregion 

Målet uppnås genom att kunna erbjuda attraktiva 

bostäder och att finna bra boendemiljöer för inflyttare 

i projekt, som t.ex. inre hamnen där Mitthem 

under 2004-2006 byggt 94 lägenheter. 

Ekonomi 

Resultat efter finansiella poster uppgick till 

31,1 mkr. Bolaget har en hög uthyrningsgrad, sista 

december fanns endast 17 (19) vakanta lägenheter. 

Hyrorna för bostäder var oförändrade under året. 

Större avvikelser under året är att kostnaden för 

uppvärmning har varit lägre än beräknat. Detta till 

följd av att klimatet under året har varit varmare 

än ett normalår. Räntenettot är en stor kostnadspost 

där lägre räntenivåer än beräknat har haft en 

positiv avvikelse mot lagd affärsplan. 

Framtiden 

Fokus kommer fortsatt vara att effektivisera den 

dagliga verksamheten för att minska driftkostnaderna. 

Tillsammans med StuBo finns samordningsvinster, 

bl.a. lägre kostnad för inköp av varor och 

tjänster samt samordning av personal och lokaler. 

Befolkningsutvecklingen i kommunen är av stor 

vikt för Mitthem. En positiv utveckling leder till 

fler uthyrda lägenheter medan en negativ utveckling 

leder till fler vakanta lägenheter. 

En stor del av Mitthems kommersiella lokaler hyrs 

ut inom kommunens verksamhetsområde på relativt 

långa kontrakt. Förändringar i den kommunala 

verksamheten kan på sikt leda till en minskad 

efterfrågan på lokaler. 

Ränteutvecklingen är en annan viktig faktor för 

Mitthem. Höjda räntor leder till högre kostnader 

som i sin tur innebär att hyrorna måste höjas. För 

att mildra effekterna av oönskade ränteförändringar 

är lånestocken fördelad med förfallodagar som 

varierar i tiden. 

Förändringar i politiska beslut som borttagande av 

investeringsstöd och räntebidrag vid ny- och ombyggnationer 

påverkar i hög grad möjligheterna 

till att kunna bygga bostäder med rimliga hyror. 

Följden blir högre månadshyror än vad de boende 

är villiga att betala.

StuBo 






Finansnetto -6,2 -5,7 -6,2 


Soliditet % 6,4% 5,6% 5,2% 

Avkastning på eget kapital 15,1% 7,4% Neg 

Rörelsemarginal 26,6% 23,5% Neg 



Studentbostäder i Sundsvall AB (StuBo) är ett bostadsbolag 

som äger och hyr ut bostäder till studenter 

i Sundsvall. Fastighetsbeståndets totala yta är ca 

36 900 m² fördelat på 1 066 lägenheter och rum. 

Företagets fastigheter återfinns i Sundsvalls tätort. 


StuBos vision och mål är densamma som för moderbolaget 

Mitthem. Visionen är att vara Sundsvalls 

bästa studenthyresvärd. För att uppnå detta 

finns fem övergripande mål. 

Ekonomi 


vd: Hans Selling 

Resultat efter finansiella poster uppgick till 1,7 

mkr. Detta är ett bra resultat som stärker soliditeten 

i bolaget. Sett några år bakåt så har en markant 

förbättring skett. Uthyrningsgraden är, sett över 

hela året, lägre än tidigare år, per sista december 

fanns dock 133 (107) vakanta lägenheter. Hyrorna 

för bostäder höjdes med 2,3 procent från augusti 

2005 och med 0,5 procent från augusti 2006. Större 

avvikelser under året är att uppvärmningskostnaderna 

har varit lägre än beräknat. Lägre räntor än 

beräknat påverkar den del av lånen som är rörliga 

respektive de lån som omförhandlats under året. 

V 

e 

r 

k 

s 

a 

m 

h 

e 

t 

s 

ö 

v 

e 

r 

s 

i 

k 

t 

Nöjda kunder, tryggt och säkert boende 

Det viktigaste målet är att uppnå Nöjda kunder. 

Här genomförs regelbundna kundmätningar för 

att få fram ett nöjdkundindex. Resultaten kan analyseras 

på områdesnivåer för att kunna arbeta med 

rätt åtgärder i respektive område. Även tryggt och 

säkert boende kan analyseras med hjälp av kundmätningen. 

Engagerade medarbetare 

StuBo har ingen egen personal utan alla medarbetare 

är anställda av Mitthem. 

Stark ekonomi 

Stark ekonomi är ett mål som mäts och stäms av 

genom månatliga resultatrapporter och slutligen i 

årsbokslutet. Här följs resultat- och soliditetsmål 

upp. StuBo arbetar för att uppnå de fastställda 

målen, att avkastningen på eget kapital ska vara 

5-7 procent samt soliditeten på 1-4 procent. För 

år 2006 uppfylls bägge dessa mål. 

Starkare Sundsvallsregion 

Målet en starkare Sundsvallsregion uppnås genom 

att moderbolaget Mitthem erbjuder attraktiva bostäder 

och finner bra boendemiljöer för inflyttare. 

Framtiden 

Resultatutvecklingen kommande år bedöms ligga 

runt 0,5 mkr i resultat efter finansiella poster. Fokus 

kommer att fortsätta vara att effektivisera den 

dagliga verksamheten för att minska driftkostnaderna. 

Tillsammans med moderbolaget ser bolaget 

fortsatta samordningsvinster i form av bl.a. lägre 

kostnad för inköp av varor och tjänster, samordning 

av personal och utnyttjande av lokaler. 

Utvecklingen av Mittuniversitetet och befolkningsutvecklingen 

i kommunen är av mycket stor vikt 

för StuBo. 

Ränteutvecklingen är en viktig faktor. Höjda räntor 

leder till högre kostnader som i sin tur innebär 

att hyrorna måste höjas. För att mildra effekter av 

oönskade ränteförändringar är därför lånestocken 

fördelad med förfallodagar som varierar i tiden. 

Förändringar i politiska beslut som borttagande av 

investeringsstöd och räntebidrag vid ny- och ombyggnationer 

påverkar i hög grad möjligheterna till 

att kunna bygga bostäder med rimliga hyror. 

Avgiftshöjningar för taxebundna kostnader, som 

hänför till el, värme, vatten samt sophantering, har 

en stor inverkan på resultat eftersom över 30 procent 

av de totala driftkostnaderna består av dessa. 

45

B 

o 

l 

a 

g 

Sundsvall Vatten AB – koncernen 

Styrelseordförande: Lena Österlund 






Finansnetto -17,8 -18,8 -21,5 

Resultat efter finansnetto -4,8 0,2 10,1 

Soliditet % 7,9% 8,2% 8,1% 

Avkastning på eget kapital Neg 0,5% 30,9% 



vd: Micael Löfqvist 

46 



Sundsvall Vatten producerar och distribuerar 

dricksvatten till drygt 82 000 människor samt 

omhändertar och renar avloppsvatten som sedan 

återförs till naturen. Inom Sundsvalls kommun 

är 88 procent av invånarna anslutna till Sundsvall 

Vattens anläggningar. 

Kommunens syfte är att genom bolaget driva och 

utveckla vattenoch avloppshantering så att den 

tillgodoser brukarnas behov av vattentjänster samt 

bidrar till en långsiktig hållbar samhällsutveckling. 


Sundsvall Vatten AB äger de allmänna vattenoch 

avloppsanläggningarna i Sundsvalls kommun. 

Drift och underhåll av de allmänna VA-anläggningarna 

i Sundsvall utförs av dotterbolaget 

MittSverige Vatten AB på uppdrag av Sundsvall 

Vatten AB. MittSverige Vatten AB är Sundsvalls 

kommuns och Timrå kommuns gemensamma 

driftbolag för VA-samverkan över kommungränserna. 

MittSverige Vatten AB ägs till 80 procent av 

Sundsvall Vatten AB och till 20 procent av Timrå 

Vatten AB. 


Övergripande mål har fastställts för MittSverige 

Vatten AB:s och Sundsvalls Vatten AB:s verksamhet 

utifrån kännetecknen trygghet, god livsmiljö 

och hållbar utveckling: 

Långsiktigt hållbar utveckling, vinnande arbetssätt, 

nöjda kunder 

Sundsvall Vattens AB:s verksamhet bedrivs i enlighet 

med kommunens mål för bolaget. Förutsättningarna 

att arbeta mer långsiktigt med både 

underhåll och utveckling ökar. Från 2007 kommer 

även Nordanstigs kommun att ingå i samarbetet. 

För att nå en ökad leveranssäkerhet har en översyn 

av bolagets skalskydd skett. Arbetet med att säkra 

och revidera skyddsområdena runt vattentäkterna 

har fortsatt. 

Långsiktigt stabil ekonomi 

För att uppnå en långsiktigt stabil ekonomi är det 

viktigt att ifrågasätta alla kostnaders nödvändighet. 

För att uppnå samsyn har frågan kommunicerats 

i bolaget. 

Attraktiv arbetsgivare 

En översyn av personalutrymmen har genomförts 

och en kompetensinventering har påbörjats. 

Ekonomi 

Under 2006 har verksamheten omfattat produktion 

och distribution av 14,8 (14,5) miljoner m 3 dricksvatten, 

varav 2,3 (2,3) miljoner m 3 har levererats till 

Timrå, samt avledning och behandling av 18,9 (16,7) 

miljoner m 3 avloppsvatten för 17 500 kunder. 

Moderbolagets omsättning under 2006 uppgick 

till 174,8 mkr (170,1), varav VA-avgifter utgjorde 

93,7 procent (95,2 procent). Under året har VAavgifterna 

varit oförändrade. Externa entreprenader 

och nyanslutningar har ökat med 4,5 mkr mot 

budget, mycket beroende på den exploatering som 

bl.a. sker i Birstaområdet. 

Totalt uppgick investeringarna till 36,0 mkr (37,5), 

vilket är 0,8 mkr högre än budgeterad nivå. En ny 

vattenledning mellan Kovland och Indal togs i drift, 

därmed kan Indal få vatten från Grönsta vattentäkt. 

Resultatet före skatt är -4,8 mkr, vilket är 5,5 

mkr lägre än budget. Orsaken till det är ökat antal 

nyetableringar, underhåll av gator vilket lett till tidigareläggning 

av utbyte av ledningsnätet, samt att 

antalet vattenläckor varit högre än normalt. 

Framtiden 

I bolagets verksamhet läggs stor vikt vid miljöfrågor. 

Bolaget har ett stort miljöansvar. Miljöarbetet 

ska ha sin grund i kretsloppstanken i enlighet med 

Agenda 21. Sundsvall har god tillgång på vatten av 

hög kvalitet. Genom att utnyttja våra unika naturtillgångar 

optimalt kan ett helt obehandlat vatten 

levereras till 95 procent av kunderna.

Sundsvalls kommuns industrifastighetsutveckling 

AB – SKIFU 

vd: Peter 

Styrelseordförande: Inger Svensson 

Clemin 








Soliditet 3,8% 3,1% 2,4% 





Fastigheter 

Syftet med SKIFU:s verksamhet är att äga och 

förvalta fastigheter som är strategiskt viktiga för 

Sundsvalls kommun i syfte att avyttra fastigheterna 

med bästa möjliga ekonomiska resultat. Därutöver 

skall bolaget handha byggnads- och förvaltningsuppdrag 

åt Sundsvalls kommun. 

Parkering 

PARKERA med dotterbolaget AB Stuvaren i 

Sundsvall har till föremål för sin verksamhet att 

inom Sundsvalls kommun förvärva, avyttra, uppföra 

och förvalta parkeringsanläggningar samt att 

förvalta och ansvara för gatumarksparkering och 

att bedriva annan därmed jämförlig verksamhet 

innefattande rätt att inrymma kontor och affärer i 

anläggningarna samt att tillhandahålla parkeringsövervakning. 


I koncernredovisningen ingår förutom SKIFU 

även dotterbolaget Sundsvall Parkera AB (PAR- 

KERA) samt AB Stuvaren i Sundsvall som är att 

dotterbolag till PARKERA. 


En ökning av betyget kundnöjdhet med en procent 

jämfört med 2005 

Betyget ökade 2006 till 8,2 från 7,9. 

Att fyra fraktioner av bolagets avfall skall tas 

hand om på ett miljöanpassat sätt 

Arbetet blev något försenat och blir klart under 

februari 2007. 

Ekonomi 

Resultatet för 2006 uppgår till 8,8 mkr (10,1 

mkr), 1,7 mkr bättre än budget. Bolaget har under 

2006 hyrt ut alla lediga lokaler i fastigheterna Kassören 

7 och i City-P. Övriga fastigheter har varit 

fullt uthyrda. Från en hög beläggningsgrad på parkering 

de senaste åren har beläggningen ökat ytterligare 

under 2006 både på gatu- och tomtmark. 

På långtidsparkering fanns vid årsskiftet endast ett 

mindre antal platser att hyra i City-P, Magasinskvarteret 

och i Balder efter tillbyggnaden. 

Framtiden 

På fastighetssidan finns de största möjligheterna 

till utveckling i Medicinfabriken i Matfors. Under 

2006 har en utbyggnad på 2 250 m 2 för Unitech 

påbörjats till en beräknad kostnad på ca 40 mkr. 

Största hotet som påverkar resultatet är en större 

räntehöjning. Varje förändring med en procentenhet 

skulle på sikt, när alla lån löpt ut, försämra 

resultatet med 2,5 mkr. 

V 

e 

r 

k 

s 

a 

m 

h 

e 

t 

s 

ö 

v 

e 

r 

s 

i 

k 

t 

Minska sjukskrivningarna med två procent 

Resultatet blev en minskning från 6,1 procent till 

3,2 procent. 

Öka beläggningen i City-P med tio procent 

Resultatet blev en ökning med 33 procent. 

Foto: Kenneth Nordström 

47

B 

o 

l 

a 

g 

Sundsvall Arena AB 





Rörelseresultat -11,2 -10,7 -17,8 


Resultat efter finansnetto -16,6 -16,1 -23,2 

Soliditet 0,1% 0,1% 0,1% 

Avkastning på eget kapital Neg Neg Neg 

Rörelsemarginal Neg Neg Neg 



vd: Åke Norberg 


Sundsvall Arena AB har till uppdrag att äga och 

förvalta mäss- och idrottsanläggningen i Gärde, 

det vill säga Nordichallen, två ishallar, en curlinghall, 

bandybana med skrinnaroval, en grusplan för 

fotboll och parkering samt stora parkeringsytor. 

Bolaget äger och förvaltar bad och sporthallsanläggning 

i Sundsvall samt Squashhallen som inköptes 

under året för 6,2 mkr. 


Öka uthyrning av anläggningar 

I samarbete med Stadsbacken AB har bolaget tagit 

initiativ till att skapa ett nätverk för marknadsföring 

av evenemangsanläggningar och större publikevenemang. 

Antalet mässor och andra evenemang 

i Gärde har under 2006 varit lika i förhållande till 

2005. Två nya mässarrangörer har visat intresse 

för anläggningen och bokat in två mässor under 

2007. Uthyrningen i Sporthallsanläggningen har 

ökat något under 2006. 

Sporthallsanläggningen ska utvecklas och intäkterna 

ska ökas 

Beslut togs under 2005 om att anläggningen ska 

kompletteras med ett äventyrsbad. Under våren 

2006 tillsattes en utredning som skall lämna förslag 

till utformning av inre hamnen. I direktiven 

för denna utredning ingick även att beakta äventyrsbadets 

placering. I avvaktan på att utredningen 

redovisar sitt förslag, är projekteringen för äventyrsbadets 

placering vid Sporthallsanläggningen 

vilande. Nytt beslut väntas under februari 2007. 

Ekonomi 

Intäkterna har ökat med ca 0,3 mkr i jämförelse 

med föregående år framförallt beroende på den fina 

sommaren som medförde ökat antal besökande till 

utebadet. Kostnaderna har under året ökat med ca 

1,0 mkr, främst beroende på ökade avskrivningskostnader. 

I anläggningarna finns ett stort behov 

av ytterligare underhållsåtgärder. Detta är inte 

möjligt att genomföra om bolaget skall uppfylla 

ägarkravet, ett resultat bättre än – 16 mkr. 

Framtiden 

Driftkostnader i form av bland annat energi och 

vatten är en stor kostnadspost. Förändringar i prissättning 

av dessa kostnader kommer att påverka 

det ekonomiska resultatet. Bolagets anläggningar 

är stora elkonsumenter. Med de stigande elpriser, 

som förväntas vid kommunens upphandling, beräknas 

bolagets kostnader för el öka med ca 1,0 

mkr. 

Vid en vikande konjunktur är mässverksamheten 

hotad då marknaden för mässor och utställningar 

minskar. 

Foto: Helén Olofsson 

48

Fokusera Utveckling Sundsvall AB 

Styrelseordförande: Christer Berglund 





Rörelseresultat -2,9 -3,1 -5,0 


Resultat efter finansnetto -2,8 -3,1 -5,0 

Soliditet % 59,4% 71,2% 66,0% 

Avkastning på eget kapital Neg Neg Neg 

Rörelsemarginal Neg Neg Neg 



Fokusera Utveckling Sundsvall AB har till uppdrag 

att i samverkan mellan kommun, näringsliv, 

myndigheter och organisationer aktivt främja en 

utveckling för tillväxt och arbete i Sundsvalls kommun 

i enlighet med Sundsvalls kommuns utvecklingsplan. 


Fokuseras mål är att se möjligheter och fungera 

som startmotor för att intressanta projekt och 

idéer som bedöms kommersiellt hållbara och som 

har potential att lyckas, ska ges möjlighet att 

förverkligas. 

Personal 

vd: Anders Lidén 

Bolaget har inga anställda. Tjänster köps i erforderlig 

omfattning inom och utom kommunkoncernen. 

Ny vd tillsattes i september månad. 

Framtiden 

Bolaget tillsammans med moderbolaget Stadsbacken 

AB planerar för ett ökat regionalt samarbete 

specifikt inom energiområdet och för en fortsatt 

satsning på forskning inom biobränslesektorn. 

Bolaget har accepterat att vara medfinansiär till 

en ny professur vid Mittuniversitet inom området 

energiteknik. Ökad samverkan med industri och 

näringsliv står högt på agendan. 

V 

e 

r 

k 

s 

a 

m 

h 

e 

t 

s 

ö 

v 

e 

r 

s 

i 

k 

t 

Bolaget har under året medverkat i att möjliggöra 

en etablering av verksamhet inom Biotechområdet 

i Matfors. Byggstart ägde rum under hösten 

2006. 

Bolaget har kommunstyrelsens uppdrag att svara 

för kommunens medverkan i Bio Fuel Region 

(BFR). I samarbete med några kommuner och 

länsstyrelser i regionen ska utveckling av förnyelsebara 

drivmedel framhävas. Bolaget har deltagit 

som medfinansiär i Mittuniversitetets forskning 

inom området förgasning av biobränslen. 

Bolaget stöder finansiellt Designutbildning vid 

Mittuniversitetet. Arbetet har mynnat ut i att en 

etablering av ett designcenter på Åkrokenområdet 

har ägt rum under 2006. 

Ekonomi 

Intäkter och kostnader har blivit de förväntade. 

De projekt som drivs av bolaget är av den karaktären 

att några intäkter inte kan förväntas och möjligheten 

till finansiering utan tillskott är därför 

begränsad. 


49

K 

o 

m 

m 

u 

n 

a 

l 

f 

ö 

r 

b 

u 

n 

d 

Direktionsordförande: K Lennart Andersson 

Sundsvall – Timrå 

Räddningschef: Peter Löthman 

Räddningstjänstförbund 





Finansnetto -0,2 0,2 -0,1 


Soliditet 10,8% 8,1% 5,8% 


Förbundets uppdrag 

Förbundet svarar för räddningstjänsten och civilförsvarsverksamheten 

inom Sundsvalls och Timrå 

kommuner. 


Sundsvall-Timrå Räddningstjänstförbund ägs till 

80,25 procent av Sundsvalls kommun och till 

19,75 procent av Timrå kommun. Ägarandelen 

förändras varje år med 0,5 procentenheter. Sundsvalls 

kommuns andel ökar tills att relationen mellan 

kommunerna i befolkningstalet uppnåtts. 


Höja organisationens förmåga för insatser mot 

farliga ämnen 

Särskilda kembefäl har utbildats och deltidsstyrkan 

vid Nobel har fått ett särskilt uppdrag för indikering 

och sanering vid olyckor med farliga ämnen. 

Räddningstjänsten har också påbörjat utvecklandet 

av en kemövningscontainer. 

Höja organisationens förmåga till förstahandsinsatser 

mot brand genom bättre internutbildning 

tack vare det nya skyddscentrat i Fillan 

Räddningstjänsten kan idag på ett realistiskt sätt öva 

sina rökdykare. IR-kameror används vid insatser 

och nya släckmetoder testas för att förbättra räddningstjänsten 

inom området släckning av bränder. 

Effektivisera räddningsinsatserna i områdena 

kring kommungränserna 

Genom avtal har räddningstjänsten påbörjat genomförandet 

av gemensamma räddningsinsatser 

i gränsområdet mot norra Hälsingland och Härnösand. 

Räddningstjänsten har därmed gränslös 

samverkan med samtliga grannkommuner. 

Genomföra en fördjupad utredning inom IVPAverksamheten 

(I väntan på ambulans) 

Gemensamt med övriga räddningstjänster i länet 

har räddningstjänsten genomfört en fördjupad utredning 

inom IVPA-verksamheten. Utredningen 

föreslår att samtliga räddningsstyrkor i länet bör 

ingå i IVPA-konceptet. 

Ekonomi 

Räddningstjänstförbundets ekonomi är i balans. 

Resultatet 2006 ger ett överskott på 2,9 mkr. En 

del av överskottet kommer att disponeras till kompetensutveckling 

av medarbetarna samt genomförande 

av en del arbetsmiljöförbättringar. En del 

av överskottet har reserverats för kostnader för det 

nya politiska uppdraget under år 2007, samt för 

framtida underhåll av fastigheter och av Skyddscentret. 

Framtiden 

De krav på effektiviseringar som medlemskommunerna 

har på verksamheten medför att räddningstjänsten 

själv måste finna nya intäktsmöjligheter 

för att möta de löpande driftskostnadsökningarna. 

Alternativet är att anpassa verksamheten till de ramar 

som vi får och kan skapa. 

Givet att målsättningarna i räddningstjänstens nya 

uppdrag kan förverkligas kommer det att på något 

längre sikt leda till en ytterligare ökad trygghet 

för medborgarna. Skyddscentret är en möjlighet, 

inte bara för räddningstjänstförbundet självt, utan 

även för andra som vill öka sina kunskaper om hur 

man skyddar sig mot brand. 

50 

Goda relationer med deltidsbrandmännens huvudarbetsgivare 

Huvudarbetsgivare har bjudits in till informationsträffar 

på deltidsbrandstationerna.

Nordiska Kammarorkestern 

Sundsvall 




Rörelseresultat 0,2 0,7 -0,4 


Resultat efter finansnetto 0,3 0,7 -0,3 

Soliditet 40,0% 38,0% 33,0% 


Förbundets uppdrag 

Kommunalförbundets syfte är att, i Västernorrlands 

län, bredda och berika möjligheterna till musikupplevelser 

av hög kvalité och att befästa musikverksamheten 

som uttrycksmedel och konstform. 

Direktionsordförande: Kim Ottosson 

Orkesterchef: Lena Byström 

Öka antalet konsertbesökare med 1000 personer 

vid egna arrangemang 

Orkestern har i nuläget inte ökat antalet besökare, 

men ser en försiktig positiv trend för framtiden. 

Ekonomi 

V 

e 

r 

k 

s 

a 

m 

h 

e 

t 

s 

ö 

v 

e 

r 

s 

i 

k 

t 


Medlemmar i kommunalförbundet är Sundsvalls 

kommun och Landstinget Västernorrland. Sundsvalls 

kommuns andel är 68 procent och landstingets 

andel är 32 procent. Kommunalförbundet styrs 

av en förbundsdirektion. 


Öka egen finansiering med 100 tkr i form av 

ökade biljettintäkter vid egna arrangemang 

Kommunalförbundet har inte lyckats öka biljettintäkterna 

vid egna arrangemang, men ser en 

försiktigt positiv trend för framtiden. 

Öka extern sponsring lokalt till att täcka kostnader 

för produktionernas annonsering i dagspress 

Täckning av annonskostnader under 2006 är 38 

procent. 

Genom ökade intäkter/anslag ha möjlighet att 

utnyttja orkesterns arbetstid fullt ut till 115 

dagar/år (motsvarar halvtid) 

Genom ökade intäkter – bl.a. täckning av ökade 

pensionskostnader från statligt håll, samt besparingar 

genom god personalplanering av vakanta 

tjänster kan arbetstiden användas fullt ut. 

Nordiska Kammarorkestern Sundsvall uppvisar 

ett överskott för år 2006. Detta beror till största 

delen på återbetalning av felaktigt debiterade pensionspremier, 

bra personalplanering av vikarier för 

sjukskrivningar och vakanta tjänster. Vidare har 

orkestern haft stor återhållsamhet med kostnader, 

i avsikt att kunna genomföra den planerade Asienturnén 

år 2007. 

Framtiden 

Ett hot för verksamheten är de problem som finns 

när det gäller adekvata repetitions- och konsertlokaler 

för orkesterns del av arbetstiden. 

Den framtida organisationen av scenkonsten i 

länet kan vara både ett hot och en möjlighet för 

kommunalförbundet. En möjlighet i perspektivet 

att det kan frigöras resurser som ev. kan komma 

orkestern tillgodo. Ett hot i den meningen att det 

kan bli en sammanslagning med en organisation 

som idag har ett annat uppdrag. 

Den ekonomiska situationen för länets skolor är av 

största vikt för förbundets verksamhet, avseende 

skolornas möjligheter att köpa produktioner för 

barn och ungdom. 

Bibehålla den låga sjukfrånvaron (3,19 procent 

år 2004) i organisationen genom aktivt samarbete 

med Länshälsan. Bedriva ett förebyggande 

hälsovårdsarbete och motivera medarbetarna att 

använda sig av friskvårdsförmånen. 

Total sjukfrånvaro 2,66 procent. En personaldag 

har ägnats åt föreläsning om vikten av rätt kost, 

träning och mental träning för den enskilda personen. 

51

B 

o 

l 

a 

g 

Sundsvalls Hamn AB 




Jämförelsestörande poster 0,0 0,0 -3,5 

Rörelseresultat 2,1 3,7 -3,1 

Finansnetto -0,1 0,1 0,1 

Resultat efter finansnetto 2,0 3,8 -3,0 

Soliditet % 51,5% 54,1% 51,8% 



Bolaget bedriver hamnadministration, bogserbåtsoch 

hamnterminalverksamheter i Tunadalshamnen 

och Oljehamnen. Bolaget ägs av Sundsvalls kommun 

45 procent, SCA Transforest AB 45 procent 

och av Svensk Rederiservice 10 procent. 


Under året har 4 397 kton (4 194 kton) hanterats 

i Tunadalshamnen, varav huvudparten utgjorts 

av skogsprodukter. Petroleumprodukterna i Oljehamnen 

utgjorde 462 kton (471 kton). Målet var 

att uppnå 4 716 kton under 2006. 

Ekonomi 

Styrelseordförande: Hans Stenberg 

vd: Håkan O Hedlund 

Årets resultat slutar på 2 mkr före bokslutsdispositioner 

och skatter. Godsvolymökningen är den 

främsta orsaken till det positiva resultatet. 

Framtiden 

De senaste årens rationaliseringsåtgärder, satsningar 

på ny infrastruktur och arbetsmaskiner har 

stärkt bolagets konkurrenskraft och skapat förutsättningar 

för en fortsatt positiv utveckling. Genom 

fortsatta effektiviseringsåtgärder kan bolaget 

medverka till en väl fungerande logistik för regionens 

industrier. 

Foto: Malin Sundström 

52 

Svenska Kommun Försäkrings AB 








Uppdrag 

Bolagets syfte är att långsiktigt och till så förmånliga 

villkor som möjligt erbjuda ett välanpassat 

försäkringsskydd till ägarna samt till de associationer 

som helt eller delvis ägs av de kommuner 

som ingår som ägare. Bolaget har koncession för 

bedrivande av försäkringsrörelse. 


Inträffade och registrerade skador har resulterat i 

skadeutbetalningar uppgående till 24,2 mkr (32,5 

mkr). Återförsäkrarnas andel av skadeutbetalningarna 

uppgår till 0 mkr (8,8 mkr). Bolaget har fokuserat 

på ett aktivt riskhanteringsarbete för att 

förhindra framtida skador innebärande att delägarnas 

skadeförebyggande arbete samordnas. 

Ekonomi 

Före avsättning till premieåterbäring, avsättning 

till säkerhetsreserv och skatt är resultatet 7,0 mkr. 

Någon vinst att disponera föreligger inte. 

Framtiden 

Styrelseordförande: 

Ewa Back 

vd: Björn Ryd 

Aktiefördelning 2006 2005 

Gävle kommun 31,0 % 34,2 % 

Sundvalls kommun 31,0 % 34,2 % 

Kiruna kommun 3,1 % 3,0 % 

Uppsala kommun 5,4 % 5,4 % 

Piteå kommun 2,9 % 2,9 % 

Trollhättans kommun 3,1 % 3,1 % 

Trondheim kommune 17,1 % 17,1 % 

Helsingborgs kommun 6,3 % — 

Från 2007 utvidgas ägarkretsen med Örnsköldsviks 

kommun. Styrelsen föreslår för 2007 att kunderna 

ska få ansöka om medel för riktade skadeförebyggande 

insatser som långsiktigt ska bidra till 

att minska skadekostnaderna.

Resultaträkning 

mkr Kommunen Koncernen 

Not 2006 2005 2006 2005 

Verksamhetens intäkter 1 921,4 874,8 2 029,6 1 914,5 

Verksamhetens kostnader 2 -4 464,2 -4 216,9 -5 304,1 -4 974,4 

Jämförelsestörande poster 3 -62,3 0,0 -47,1 -40,0 

Avskrivningar -133,4 -129,1 -267,3 -255,9 

Verksamhetens nettokostnader -3 738,5 -3 471,2 -3 588,9 -3 355,8 

Skatteintäkter 4 3 498,8 3 327,5 3 498,8 3 327,5 

Generella statsbidrag och utjämning 5 236,7 198,3 236,7 198,3 

Finansiella intäkter 6 150,5 141,3 14,1 15,4 

Finansiella kostnader 7 -137,3 -132,0 -132,7 -135,3 

Resultat före extraordinära poster och skatt 10,2 63,9 28,0 50,1 

Skatt 0,0 0,0 2,0 6,1 


Betalningsflödesrapport 



Den löpande verksamheten 

Verksamhetens intäkter 1 921,4 874,8 2 029,6 1 914,5 

Verksamhetens kostnader 2 -4 464,2 -4 216,9 -5 304,1 -5 014,4 

Skatteintäkter och statsbidrag 4,5 3 735,5 3 525,8 3 735,5 3 525,8 

Finansiella intäkter 6 150,5 141,3 14,1 15,4 

Finansiella kostnader 7 -137,3 -132,0 -132,7 -135,3 

Justering rörelsekapitalförändring 8 -51,0 13,5 52,7 -29,0 

Verksamhetsnetto 154,9 206,5 395,1 277,0 

Investeringar 

Inköp av materiella och immateriella tillgångar -357,8 -581,8 -879,3 -1 019,4 

Avyttrade materiella och immatriella tillgångar 49,0 43,0 72,6 44,1 

Inköp av finansiella tillgångar -2,0 0,0 -2,0 0,0 

Avyttrade finansiella tillgångar 1,9 6,3 0,8 1,3 

Investeringsnetto -308,9 -532,5 -807,9 -974,0 

Finansiering 

Utlåning 

Ökning av långfristiga fordringar -813,1 -271,8 -0,8 -0,9 

Återbetald utlåning 509,7 87,8 0,1 7,1 

Ökning av kortfristig utlåning 0,0 -139,9 0,0 0,0 

Återbetald utlåning 77,1 2,9 0,0 0,0 

Upplåning 

Långfristig upplåning 2 629,6 2 082,3 2 629,6 2 082,3 

Amortering -2 179,5 -1 387,1 -2 193,8 -1 401,5 

Kortfristig upplåning 45,0 44,0 0,0 0,0 

Amortering -81,2 -95,4 0,0 0,0 

Övrig finansiering 0,2 0,2 0,0 0,0 

Finansieringsnetto 187,8 323,0 435,1 687,0 

R 

e 

s 

u 

l 

t 

a 

t 

r 

ä 

k 

n 

i 

n 

g 

B 

e 

t 

a 

l 

n 

i 

n 

g 

s 

f 

l 

ö 

d 

e 

s 

r 

a 

p 

p 

o 

r 

t 

Förändring likvida medel 33,8 -3,0 22,3 -10,0 

53

B 

a 

l 

a 

n 

s 

r 

ä 

k 

n 

i 

n 

g 

Balansräkning 



TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Immateriella anläggningstillgångar 9 0,0 0,0 8,2 15,9 

Materiella anläggningstillgångar 

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 10 2 581,2 2 557,9 5 572,3 5 324,6 

Maskiner och inventarier 11 92,3 86,5 207,8 191,4 

Pågående investeringar 564,8 479,4 1 088,2 857,5 

Summa materiella anläggningstillgångar 3 238,3 3 123,8 6 868,3 6 373,5 

Finansiella anläggningstillgångar 

Aktier och andelar 12 292,4 291,3 5,5 3,5 

Bostadsrätter 4,0 4,1 4,0 4,1 

Långfristiga fordringar 13 3 267,6 2 969,9 23,3 21,7 

Uppskjuten skattefordran 14 0,0 0,0 1,7 3,2 

Summa finansiella anläggningstillgångar 3 564,0 3 265,3 34,5 32,5 

Summa anläggningstillgångar 6 802,3 6 389,1 6 911,0 6 421,9 

Omsättningstillgångar 

Förråd m m 

Exploateringsmark 30,7 44,1 30,7 44,1 

Övriga förråd och lager 2,0 1,8 82,5 126,0 

Summa förråd mm 32,7 45,9 113,2 170,1 

Fordringar 

Kundfordringar 45,3 36,9 163,3 148,5 

Övriga kortfristiga fordringar 15 286,7 341,2 262,0 333,2 

Summa fordringar 332,0 378,1 425,3 481,7 

Kassa och bank 16 69,2 35,4 96,1 73,8 

Summa omsättningstillgångar 433,9 459,4 634,6 725,6 

Summa tillgångar 7 236,2 6 848,5 7 545,6 7 147,5 

54


EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH 

SKULDER 


Eget kapital 17 2 048,1 2 037,9 1 850,0 1 819,9 

- därav årets resultat 10,2 63,9 30,0 56,2 

Avsättningar 

Minoritetsintresse 0,0 0,0 1,1 1,1 

Avsättningar för pensioner och 

liknande förpliktelser 18 81,8 67,7 93,0 76,1 

Uppskjuten skatteskuld 19 0,0 0,0 119,0 122,9 

Övriga avsättningar 20 0,0 0,0 43,8 40,5 

Summa avsättningar 81,8 67,7 256,9 240,6 

B 

a 

l 

a 

n 

s 

r 

ä 

k 

n 

i 

n 

g 

Skulder 

Långfristiga skulder 

Räntebärande skulder 21 4 304,1 3 866,6 4 307,8 3 871,9 

Övriga långfristiga skulder 22 76,4 84,9 107,6 119,3 

Summa långfristiga skulder 4 380,5 3 951,5 4 415,4 3 991,2 

Kortfristiga skulder 

Semesterlöneskuld och upplupna löner 191,5 186,1 195,8 191,5 

Kortfristiga räntebärande skulder 12,7 36,2 18,6 15,3 

Leverantörsskulder 215,1 180,6 279,8 275,2 

Övriga kortfristiga skulder 306,5 388,5 529,1 613,8 

Summa kortfristiga skulder 725,8 791,4 1 023,3 1 095,8 

Summa skulder 5 106,3 4 742,9 5 438,7 5 087,0 

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 

7 236,2 6 848,5 7 545,6 7 147,5 

Panter och ansvarsförbindelser 

Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland 

skulder eller avsättningar 

23 1 921,8 1 750,2 1 966,7 1 784,1 

Borgensåtaganden 24 100,6 111,1 100,6 108,2 

Pensionsförpliktelser, kommunala bolag mm 25 14,6 11,0 - - 

55

N 

o 

t 

e 

r 

Noter 

Not 

1 Verksamhetens intäkter 2006 2005 

Kommunen 

Avgifter 212,5 193,5 

Bidrag 399,4 363,0 

Övriga intäkter 309,5 318,3 

Summa kommunen 921,4 874,8 

Koncernen 

Sundsvalls Kommun 921,4 874,7 

Stadsbacken AB (Konc) 1 157,9 1 108,2 

Sundsvalls Hamn AB 63,7 63,4 

Sundsvall-Timrå Räddningstjänstförbund 81,2 64,3 

Nordiska kammarorkestern Sundsvall 15,3 15,2 

Svenska Kommun Försäkrings AB 14,6 14,2 

Interna mellanhavanden -224,5 -225,5 

Summa koncernen 2 029,6 1 914,5 

2 Verksamhetens kostnader 2006 2005 

Kommunen 

Bidrag -258,8 -246,2 

Personalkostnader -2 983,8 -2 802,7 

Köp av varor -276,4 -261,4 

Köp av tjänster -945,2 -906,6 

Summa kommunen -4 464,2 -4 216,9 

Koncernen 

Sundsvall kommun -4 464,2 -4 216,9 

Stadsbacken AB (Konc) -899,5 -871,7 

Sundsvalls Hamn AB -54,0 -58,4 

Sundsvall-Timrå Räddningstjänstförbund -75,1 -60,2 

Nordiska kammarorkestern Sundsvall -15,0 -14,6 

Svenska Kommun Försäkrings AB -13,1 -13,5 

Interna mellanhavanden 216,8 220,9 

Summa koncernen -5 304,1 -5 014,4 

Leasingkostnader 

Kommunen 

Under året betalade leasingavgifter 20,9 23,2 

Avtalade leasingavgifter att betalas 

Inom 1 år 19,4 21,3 

1-3 år 17,4 22,0 

3-5 år 31,3 32,0 

>5 år 70,4 70,4 

56

Not 

3 Jämförelsestörande poster 2006 2005 

Kommunen 

Realisationförlust -53,9 0,0 

Nedskrivning -15,2 0,0 

Återvunnen moms, parkeringar 6,8 0,0 

Summa kommunen -62,3 0,0 

N 

o 

t 

e 

r 

Koncernen 

Realisationsförlust -40,8 0,0 

Nedskrivningar -19,7 0,0 

Återvunnen moms, parkeringar 6,8 0,0 

Ackordlån Venatius 1,9 0,0 

Återföring nedskriven revers 4,5 0,0 

Återvunnen reservering fordran 0,2 0,0 

Reservering skattekostnad 0,0 -40,0 

Summa koncernen -47,1 -40,0 

4 Skatteintäkter 2006 2005 

Preliminära skatteintäkter 3 462,0 3 365,6 

Slutavräkning tidigare år 40,2 -34,7 

Skatteväxling -3,4 -3,4 

Summa 3 498,8 3 327,5 

5 Generella statsbidrag och utjämning 2006 2005 

Generellt sysselsättningsstöd 52,3 54,8 

Inkomstutjämningsbidrag 329,9 299,0 

Införandebidrag 5,5 24,8 

Regleringsavgift -1,7 -20,8 

Kostnadsutjämningsavgift -152,9 -152,8 

Bidrag LSS-utjämning 3,6 0,0 

Avgift LSS-utjämning 0,0 -6,7 

Summa 236,7 198,3 

6 Finansiella intäkter 2006 2005 

Kommunen 

Ränteintäkter 4,1 1,5 

Ränteintäkter från bolagen 142,7 135,9 

Räntebidrag 3,5 3,7 

Utdelning koncernbolag 0,2 0,2 

Summa kommunen 150,5 141,3 

Koncernen 

Ränteintäkter 8,4 9,3 

Räntebidrag 5,7 6,1 

Summa koncernen 14,1 15,4 

7 Finansiella kostnader 2006 2005 

Kommunen 

Ränta på långfristiga lån och koncernkonto -134,1 -130,8 

Ränta på pensionsavsättningar -2,0 0,0 

Övriga finansiella kostnader -1,2 -1,2 

Summa kommunen -137,3 -132,0 

Koncernen 

Ränta på långfristiga lån och koncernkonto -129,0 -134,1 

Ränta på pensionsavsättningar -2,5 0,0 

Övriga finansiella kostnader -1,2 -1,2 

Summa koncernen -132,7 -135,3 

57

N 

o 

t 

e 

r 

Not 

8 Justering av rörelsekapitalets förändring 2006 2005 

Kommunen 

Ökning (-) eller minskning (+) av kortfristiga fordringar -28,9 -24,0 

Ökning(-) eller minskning (+) av förråd och 

exploateringsfastigheter 

10,6 0,6 

Minskning (-) eller ökning (+) av kortfristiga skulder -42,0 41,2 

Realisationsvinster materiella anläggningstillgångar -8,3 -2,1 

Realisationsvinster finansiella anläggningstillgångar -0,9 -1,6 

Utdelningar -0,2 -0,2 

Pensionsavsättning 9,4 4,5 

Löneskatt pensionsavsättning 2,7 1,1 

Ränta på pensioner 2,0 - 

Mellankommunalutjämning 3,5 3,4 

Periodiserad långfristig skuld -1,5 -1,7 

Periodiserad realisationsvinst redovisad som kort skuld -6,9 -7,0 

Periodiserad realisationsförlust redovisad som kort skuld 0,0 -0,7 

Återvunnen moms 6,8 0,0 

Exploateringsmark under försäljning 2,7 0,0 

Summa kommunen -51,0 13,5 

Koncernen 

Ökning (-) eller minskning (+) av kortfristiga fordringar 56,4 -115,1 

Omföring långfristig fordran till kortfristig 0,2 0,0 

Ökning(-) eller minskning (+) av förråd och 

exploateringsfastigheter 

56,9 -65,2 

Minskning (-) eller ökning (+) av kortfristiga skulder -75,7 159,2 

Periodiserad realisationsvinst redovisad som kort skuld -6,9 -6,9 

Omföring långfirstig skuld till kortfristig -1,5 -1,7 

Realisationsvinster materiella anläggningstillgångar -8,0 -2,4 

Realisationsvinster finansiella anläggningstillgångar -0,7 -0,7 

Nedskrivning meterialla anläggningstillgångar 0,0 5,2 

Nedskrivning immatriella tillgångar 0,0 0,6 

Återförd nedskrivning finansiella anläggningstillgångar -4,5 -9,6 

Förändring avsättningar 3,3 -0,9 

Jämförelsestörande poster exkl nedskrivningar och 

realisationsföluster 

13,3 0,0 

Betald skatt -0,3 -0,3 

Pensionsavsättning inkl löneskatt 16,9 5,5 

Mellankommunalutjämning 3,3 3,3 

Summa koncernen 52,7 -29,0 

9 Immatriella anläggningstillgångar 2006 

Kommunen Koncernen 

Anskaffningsvärde 0,0 15,1 

Ackumulerade avskrivningar 0,0 -6,9 

Varav årets avskrivningar 0,0 0,0 

Planenligt restvärde 0,0 8,2 

58

Not 

10 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2006 

N 

o 

t 

e 

r 

Kommunen 

Anskaffningsvärde 

Ack 

avskrivningar 

Varav årets 

avskrivningar 

Planenligt 

restvärde 

Markreserv mm 57,5 0,0 0,0 57,5 

Verksamhetsfastigheter 2 791,3 -1 141,0 -74,6 1 650,3 

Fastigheter för affärsverksamhet 289,4 -65,7 -6,2 223,7 

Publika fastigheter (gator,vägar, parker) 590,0 -228,9 -15,7 361,1 

Fastigheter för annan verksamhet 124,5 -43,0 -2,8 81,5 

Övriga fastigheter 0,4 -0,2 -0,1 0,2 

Leasingavtal 243,5 -36,6 -16,1 206,9 

Summa kommunen 4 096,6 -1 515,4 -115,5 2 581,2 

Koncernen 

Anskaffningsvärde 

Ack 

avskrivningar 

Varav årets 

avskrivningar 

Planenligt 

restvärde 

Markreserv mm 57,5 0,0 0,0 57,5 

Verksamhetsfastigheter 2 786,0 -1 139,3 -74,3 1 646,7 

Fastigheter för affärsverksamhet 4 800,9 -1 582,5 -118,1 3 218,4 

Publika fastigheter (gator,vägar, parker) 590,0 -228,9 -15,7 361,1 

Fastigheter för annan verksamhet 124,5 -43,0 -2,8 81,5 

Övriga fastigheter 0,4 -0,2 -0,1 0,2 

Leasingavtal 243,5 -36,6 -16,1 206,9 

Summa koncernen 8 602,8 -3 030,5 -227,1 5 572,3 

11 Maskiner och inventarier 2006 

Kommunen Koncernen 

Anskaffningsvärde 361,4 703,7 

Ackumulerade avskrivningar -269,1 -495,9 

Varav årets avskrivningar -17,9 -40,2 

Planenligt restvärde 92,3 207,8 

59

N 

o 

t 

e 

r 

Not 

12 Aktier och andelar m m 2006 2005 

Kommunen 

Ackumulerade anskaffningsvärden 

Vid årets början 291,3 295,7 

Årets inköp 0,0 0,0 

Aktieägartillskott 2,0 0,0 

Årets försäljningar -0,9 -4,4 

Bokfört värde vid årets slut 292,4 291,3 

Specifikation av kommunens innehav av aktier och 

andelar 

Ägarandel 

Bokf värde 

Koncernföretag 

Stadsbacken AB 100% 270,0 

Svenska Kommun Försäkrings AB 31% 8,7 

Sundsvalls Hamn AB 45% 0,9 

Sundsvall-Timrå Räddningstjänstförbund 80,25% 8,1 

Summa aktier och andelar i koncernföretag 287,7 

Övriga aktier och andelar 

Västernorrlands Läns Trafik AB 17% 2,7 

Stadshuset i Sundsvall AB 100% 2,0 

Summa övriga aktier och andelar 4,7 

Summa aktier och andelar 292,4 

Koncernen 2006 2005 

Ackumulerade anskaffningsvärden 


Årets försäljningar 2,0 -0,4 

Bokfört värde vid årets slut 5,5 3,5 

Specifikation av koncernens innehav av aktier och 

andelar 

Ägarandel 

Bokf värde 

Norrsken AB 10% 0,6 

Västernorrlands Läns Trafik AB 17% 2,7 

Stadshuset i Sundsvall AB 100% 2,0 

Övriga aktier och andelar 0,2 

Summa aktier och andelar 5,5 

13 Långfristiga fordringar 2006 2005 

Kommunen 

Utlämnade lån till kommunala bolag 3 257,0 2 955,8 

Mellankommunal utjämning 10,1 13,4 

Övriga långfristiga fordringar 0,5 0,7 

Summa kommunen 3 267,6 2 969,9 

60

Specifikation av fordringar per bolag 2006 2005 

Sundsvall Arena AB 142,1 142,1 

SKIFU 119,0 119,0 

Sundsvall Parkera AB 140,7 129,4 

Mitthem AB 891,0 891,0 

Sundsvall Energi AB 210,0 120,0 


Korstaverkets Förvaltning AB 415,0 265,0 

Sundsvall Vatten AB 445,0 445,0 

Sundsvall Elnät AB 183,0 133,0 

Studentbostäder i Sundsvall AB 168,7 168,7 

Stadsbacken AB 543,6 544,0 

Summa 3 259,2 2 958,6 

Avgår kortfristig del -2,2 -2,8 

Summa 3 257,0 2 955,8 

N 

o 

t 

e 

r 

Specifikation av kommunens utlämnade lån 

Förfalloår/räntejustering räntebärande fordringar inom; Belopp Ränta 

12 månader 1 296,3 5,08% 

2 år 572,7 4,35% 

3 år 282,0 4,24% 

4 år 459,5 3,96% 

5 år och mer 646,5 4,11% 

Summa 3 257,0 

Koncernen 2006 2005 

Utlämnade lån 0,2 0,3 

Mellankommunal utjämning 10,1 13,4 

Övriga långfristiga fordringar 13,0 8,0 

Totalt koncernen 23,3 21,7 

14 Uppskjuten skattefordran 2006 2005 

Koncernen 

Ingående värde 3,2 5,8 

Årets förändring -1,5 -2,6 

Utgående värde 1,7 3,2 

15 Övriga kortfristinga fordringar 2006 2005 

Kommunen 

Nettofordran koncernkonto 64,8 139,9 

Kortfristig del av långfristig fordran 2,2 2,8 

Övriga kortfristiga fordringar 219,7 198,5 

Summa 286,7 341,2 

16 Kassa och bank 2006 2005 

Koncernen 

Sundsvalls kommun 69,2 35,4 

Stadsbacken AB 0,2 9,9 

Sundsvalls Hamn AB 2,9 8,6 

Svenska Kommun Försäkrings AB 23,8 19,9 

Totalt koncernen 96,1 73,8 

61

N 

o 

t 

e 

r 

Not 

17 Eget kapital 2006 2005 

Kommunen 

Vid årets början 2 037,9 1 974,0 

Årets resultat 10,2 63,9 

Vid årets slut 2 048,1 2 037,9 

Koncernen 

Vid årets början 1 819,9 1 763,7 

Justering 0,1 0,0 

Årets resultat 30,0 56,2 

Vid årets slut 1 850,0 1 819,9 

18 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 2006 2005 

Kommunen 

Avsättningar för pensioner 


Årets avsättningar för pensioner 11,3 4,6 

Vid årets slut 65,8 54,5 

Avsättning till löneskatt 


Årets avsättningar för särskild löneskatt 2,8 1,1 


Summa avsättningar för pensioner och liknande 

förpliktelser vid årets slut 

81,8 67,7 

Av de totala avsättningarna 2006 avser 13,3 mkr pensioner och löneskatt för Sundsvall- 

Timrå Räddningstjänstförbund som kommunen har ansvar för. 

Koncernen 

Avsättningar för pensioner 


Årets avsättningar för pensioner 13,6 4,5 


Avsättning till löneskatt 


Årets avsättningar för särskild löneskatt 3,3 1,0 


Summa avsättningar för pensioner och liknande 

förpliktelser vid årets slut 

93,0 76,1 

19 Uppskjuten skatteskuld 2006 2005 

Koncernen 

Ingående värde 122,9 131,9 

Årets förändring -3,9 -9,0 

Utgående värde 119,0 122,9 

62 

20 Övriga avsättningar 2006 2005 

Koncernen 

Återställningsreserv, Blåberget 41,0 37,0 

Friköpsmedel 1,5 1,4 

Avsättning för eftersatt underhåll 1,3 2,1 

Summa koncernen 43,8 40,5

Not 

21 Långfristiga räntebärande skulder Kommunen Koncernen 

2006 2005 2006 2005 

Lån hos kreditinstitut 1 705,0 1 205,0 1 708,7 1 210,3 

MTN 1 780,0 1 705,0 1 780,0 1 705,0 

Certifikatlån 173,7 418,2 173,7 418,2 

Leasing 204,1 216,7 204,1 216,7 

Handelsbanken finans 441,3 321,7 441,3 321,7 

Summa 4 304,1 3 866,6 4 307,8 3 871,9 

N 

o 

t 

e 

r 

Förfalloår/räntejustring räntebärande skulder inom ; Belopp Ränta 

12 månader 1 348,1 3,57% 

2 år 625,0 4,20% 

3 år 500,0 3,49% 

4 år 505,0 3,09% 

5 år och mer 884,7 3,98% 

12 månader leasing projekt varm.nu 441,3 - 

Summa 4 304,1 

22 Övriga långfristiga skulder Kommunen Koncernen 


Periodiserad realisationsvinst, leasing 74,0 81,0 74,0 81,0 

Periodisering avgiftsväxling Länstrafiken 2,4 3,9 2,4 3,9 

Anslutningslån Fjärrvärme 0,0 0,0 31,2 34,4 

Summa 76,4 84,9 107,6 119,3 

23 

Specifikation av periodiserad realisationsvinst 

Ingående värde 87,9 94,8 87,9 94,8 

Intäktsfört -7,0 -6,9 -7,0 -6,9 

Utgående värde periodiserad realisationsvinst 80,9 87,9 80,9 87,9 

Omfört till övrig kortfristig skuld -6,9 -6,9 -6,9 -6,9 

Utgående värde 74,0 81,0 74,0 81,0 

Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland 

skulder eller avsättningar 

Kommunen 

Koncernen 


Pensioner 1 546,6 1 408,5 1 582,7 1 435,8 

Löneskatt på pensioner 375,2 341,7 384,0 348,3 

Summa pensionsförpliktelser och liknande 1 921,8 1 750,2 1 966,7 1 784,1 

24 Borgensåtaganden Kommunen Koncernen 


Egna hem och småhus 

SBAB 17,4 22,4 17,4 22,4 

BKN 4,3 5,4 4,3 5,4 

AB Balken Finans Sweden 0,9 1,1 0,9 1,1 

SPINTAB 0,1 0,1 0,1 0,1 

Summa egna hem och småhus 22,7 29,0 22,7 29,0 

Kommunala bolag 

Mitthem AB 0,0 2,9 

Övriga 

Föreningar 33,1 34,1 33,1 34,1 

Riksbyggen Brf Axhöjden 44,8 45,1 44,8 45,1 

Summa övriga 77,9 79,2 77,9 79,2 

Summa borgensåtaganden 100,6 111,1 100,6 108,2 

Uppgifter borgensåtaganden AB Balken Finans 

ändrade p g a nytt beräkningssätt 

25 Pensionsförpliktelser kommunala bolag mm 2006 2005 

Kommunen 


63

R 

e 

d 

o 

v 

i 

s 

n 

i 

n 

g 

s 

p 

r 

i 

n 

c 

i 

p 

e 

r 

Redovisningsprinciper 

Allmänna redovisningsprinciper 

Redovisningsprinciperna för koncernen Sundsvalls 

kommun innebär en anpassning till god redovisningssed 

och skattelagstiftningen för aktiebolag. I 

den mån skattelagarna inte gäller för koncernenheterna 

har lämpliga anpassningar skett. Kommunen 

följer de rekommendationer som lämnats av Rådet 

för kommunal redovisning eller dess föregångare. 

Bolagen följer Bokföringsnämndens rekommendationer. 

Värdering 

Överordnad princip för värdering är försiktighetsprincipen, 

som innebär att tillgångar inte övervärderas 

och att skulder inte undervärderas. Därigenom 

fås en försiktig bild av koncernens ställning 

och resultat. Tillgångar, avsättningar och skulder 

har värderats till anskaffningsvärden om inget annat 

anges. 

Leasade anläggningstillgångar 

De fastigheter som enligt Rådet för kommunal redovisnings 

rekommendation nr 13 har klassificerat 

som finansiell leasing har skrivits av enligt kontraktstidens 

längd. Realisationsvinster vid saleandleaseback 

har periodiserats enligt samma princip. 

Omsättningstillgångar 

Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets 

princip till det lägsta av anskaffningsvärdet 

och det verkliga värdet på balansdagen. 

Kundfordringar har tagits upp till det belopp med 

vilket de beräknas flyta in. Osäkra fordringar har 

avskrivits efter individuell bedömning av varje 

fordran. 

Kommunens exploateringsfastigheter klassificeras 

som omsättningstillgångar. 

64 

Anläggningstillgångar 

Maskiner och inventarier aktiveras i balansräkningen 

med avdrag för planenliga och bokföringsmässiga 

avskrivningar. 

Anläggningstillgångar upptas i balansräkningen till 

anskaffningsvärde efter avdrag för avskrivningar. 

Anskaffningsvärdet reduceras i förekommande fall 

med investeringsbidrag före beräkning av avskrivningar. 

Ej avslutade investeringar balanseras som 

pågående arbeten. Avskrivningar beräknas inte 

för mark, konst och pågående arbeten. På övriga 

anläggningstillgångar sker planenlig avskrivning 

utifrån förväntad ekonomisk livslängd. Någon anpassning 

av avskrivningstiderna bolagen emellan 

har ej skett. 

Avskrivning påbörjas den dag anläggningstillgången 

är färdig att tas i bruk. 

Huvudsakligen tillämpas följande ekonomiska livslängder: 

• Fastigheter och anläggningar: 20, 33 och 50 år 

• Maskiner och inventarier: 5-10 år 

• Energidistributionsanläggningar: 25 år 

• VA-anläggningar: 10, 20 och 33 år 

• Leasade fastigheter: 13, 15 och 27 år 

Realisationsvinst/förlust vid försäljning av anläggningstillgångar 

har gottskrivits eller belastat verksamhetens 

nettokostnad. 

Pensionsskuld 

Pensionsskulden ligger bokförd dels som kortfristig 

skuld, dels som avsättning och dels som ansvarsförbindelse. 

Det intjänande som skett under 

bokföringsåret enligt pensionsavtalet PFA-98 har 

bokförts som kortfristig skuld eftersom det kommer 

att betalas ut till externa pensionsförvaltare i 

enlighet med den anställdes önskemål. Som avsättning 

ligger pensioner intjänande under 1998 

och framåt enligt det gamla pensionsavtalet samt 

garanti- och visstidspensioner. De pensioner som 

intjänats före 1998 enligt det gamla pensionsavtalet 

ligger som ansvarförbindelse under rubriken 

”pensioner som inte tagits upp bland skulder eller 

avsättningar”. 

Personalskulder 

Skulder till personalen redovisas, med undantag 

för delar av pensionsskulden, som kortfristiga 

skulder. Skulderna avser ej uttagna semesterdagar, 

skuld för inarbetad ferielön samt skuld för ej 

kompenserad övertid. 

Semesterlöneskuld 

Kommunen har förändrat sin princip gällande redovisning 

av semsterlöneskulden. Denna beräknas 

numer för den semester som inte är uttagen tom 

månadsskiftet innan bokslut. För bokslutet 2006 

innebär detta en engångseffekt på ca 6,5 mkr.

Sammanställd redovisning 

Den sammanställda redovisningen för Sundsvalls 

kommun omfattar kommunen, företag samt kommunalförbund 

som kommunen på grund av andelsinnehav 

eller annan anledning har ett bestämmande 

eller väsentligt inflytande över. Ett samägt 

företag ingår i den sammanställda redovisningen 

motsvarande ägd andel. 

Den sammanställda redovisningen har för de dotterbolag 

där kommunen har en röstandelsmajoritet 

på 20 procent eller mer upprättats enligt förvärvsmetoden 

med proportionell konsolidering. Vissa 

bolag där kommunen äger 20 procent eller mer ingår 

ej i koncernens räkenskaper med hänvisning till 

bolagens obetydliga storlek. Dessa bolag finns dock 

med i den kortfattade beskrivningen om bolagens 

verksamhet med särskild anteckning om detta. 

F 

i 

n 

a 

n 

s 

i 

e 

l 

l 

ö 

v 

e 

r 

s 

i 

k 

t 

Med proportionell konsolidering menas att endast 

ägda andelar av dotterföretagens resultat- och balansräkningar 

tas in i den sammanställda redovisningen. 

Förvärvsmetoden innebär att dotterföretagsandelarnas 

anskaffningsvärden har avräknats 

mot förvärvat eget kapital. I koncernens egna kapital 

ingår härmed förutom kommunens egna kapital 

endast den del av dotterbolagens egna kapital 

som intjänats efter förvärvet. Obeskattade reserver 

har vid konsolideringen helt och hållet hänförts till 

respektive dotterbolags egna kapital. I koncernresultaträkningen 

har dotterbolagens bokslutsdispositioner 

återförts och betraktas därför som en del 

av årets resultat. 

I de fall kommunen genom sitt dotterbolag äger ett 

annat bolag tillsammans med utomstående intressenter 

konsolideras det delägda bolaget i sin helhet. 

Minoritetsdelägarens andel av årets resultat redovisas 

som en intäkt eller kostnadsberoende på dotterbolagets 

årsresultat. Minoritetsdelägarens andel av 

det egna kapitalet i det delägda dotterbolaget redovisas 

som en långfristig fordran alternativt avsättning. 

Delägarens andel av ett positivt eget kapital 

redovisas med andra ord som en avsättning. 

Den sammanställda redovisningen utgör ett sammandrag 

av dotterbolagens resultat- och balansräkningar. 

Då den sammanställda redovisningen 

endast skall visa koncernens förhållanden mot externa 

parter har alla interna mellanhavanden i sin 

helhet eliminerats. 

65

Begreppsförklaringar 

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

Tillgångar avsedda att användas under lång tid: 

immateriella (goodwill m.m.), materiella (mark, 

byggnader, maskiner mm) eller finansiella (aktier, 

andelar m.m.). 

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL 

Resultat efter finansnetto exklusive jämförelsestörande 

poster i förhållande till genomsnittligt eget 

kapital. 

AVSKRIVNINGAR 

Planmässig värdeminskning av anläggningstillgång 

beräknat utifrån förväntad ekonomisk livslängd. 

BALANSKRAV 

Intäkterna (realisationsvinst ej medräknat) ska vara 

större än kostnaderna. En avstämning mot kommunallagens 

krav om god ekonomisk hushållning, 

ekonomi i balans. 

BALANSLIKVIDITET 

Omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga 

skulder. 

BALANSRÄKNING (BR) 

Sammanställning av tillgångar, eget kapital, avsättningar 

och skulder på balansdagen. 

DRIFTREDOVISNING: 

Redovisar de kostnader och intäkter som har ett 

direkt samband med produktionen av kommunal 

service. 

EGET KAPITAL 

Skillnaden mellan kommunens tillgångar och 

skulder. 

FINANSIELLA INTÄKTER/KOSTNADER 

Poster som inte är direkt hänförliga till verksamheterna, 

till exempel räntor. 

INVESTERINGSREDOVISNING 

Redovisar kommunens investeringar i anläggningstillgångar. 

JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER 

Kan finnas på alla nivåer i resultaträkningen. Exempel 

på händelser och transaktioner som uppmärksammas 

där är nedskrivningar, reavinst och 

förlust vid försäljning av anläggningstillgångar, 

ändringar i uppskattningar och bedömningar, 

större kundförluster. 

KASSALIKVIDITET 

Omsättningstillgångar exklusive förrådstillgångar i 

förhållande till kortfristiga skulder. 

KOMPLETTERINGSBUDGET 

Överföring av nämndernas resultat till kommande 

år samt nya anslag för innevarande år som pga. särskilda 

skäl inte ingår i den fastställda årsbudgeten. 

KORTFRISTIGA FORDRINGAR/SKULDER 

Fordringar/skulder som förfaller till betalning inom 

ett år från balansdagen. 

LIKVIDITET 

Kortfristig betalningsförmåga – förmågan att betala 

skulder i rätt tid. 

LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR/SKULDER 

Fordringar/skulder som förfaller till betalning senare 

än ett år från balansdagen. 

NEDSKRIVNING 

Sker när tillgångens verkliga värde på balansdagen 

är lägre än anskaffningsvärdet minus gjorda avskrivningar. 

Sker endast om värdeminskningen är 

bestående. 

NETTOKOSTNADER ANDEL AV SKATTE- 

INTÄKTER 

Nettokostnader plus finansnetto i förhållade till 

skatteintäkter och stadsbidrag. 

NETTOINVESTERING 

Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag. 

NETTOKOSTNAD 

Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter 

och ersättningar. Finansieras med skattemedel. 

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 

Tillgångar i form av kassa, bank, kortfristiga placeringar, 

kortfristiga fordringar 

PERIODISERING 

Fördelning av kostnader och intäkter på den redovisningsperiod 

till vilken de hör. 

RESULTATRÄKNING (RR) 

Sammanställning över årets redovisade intäkter 

och kostnader. 

RÖRELSEMARGINAL 

Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster 

i förhållande till rörelsens intäkter. 

SOLIDITET 

Andelen eget kapital i förhållande till totalt kapital, 

graden av egenfinansierade tillgångar. 

UTDEBITERING 

Avser hur stor andel per intjänade hundra kronor 

som betalas i kommunalskatt. 

B 

e 

g 

r 

e 

p 

p 

s 

f 

ö 

r 

k 

l 

a 

r 

i 

n 

g 

a 

r 

67

Kommunens ekonomi 

Varifrån kommer pengarna 

Kommunen omsätter ca 4,8 miljarder kronor 

varje år. Av detta är 3,7 miljarder skatteintäkter 

och generella statsbidrag. 

Vad används pengarna till 

Av de 4,8 miljarderna går ca 1,9 miljard till skola och 

förskola, och nästan lika mycket till äldreomsorg och 

socialt stöd. Till samhällsbyggnad, bl a vägar och 

kollektivtrafik, går ca 590 miljoner kronor, och till 

fritid och kultur va 290 miljoner kronor. Till insatser 

för Arbete och tillväxt, t ex arbetsmarknadsåtgärder, 

går ca 190 miljoner kronor, och till politisk 

verksamhet, bl a partistöd och arvoden, går ca 45 

miljoner kronor. 

Ekonomiskt resultat 

Kommunen har de tre senaste åren visat överskott 

efter att under flera år visat underskott. Det är viktigt 

att kommunens ekonomi är i balans, t ex för att ha en 

större handlingsfrihet vid oförutsedda händelser. 

Samtliga siffror avser kommunen exklusive jämförelsestörande poster, ej 

kommunkoncernen 

• Besöksadress: Norrmalmsgatan 4 

• Postadress: 851 85 Sundsvall 

• Telefon: 060-19 10 00 

• Telefax: 060-15 27 62 

• www.sundsvall.se

Ã rsredovisning 2006 - Sundsvall

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

Ãrsredovisning 2006 - Sundsvall