GOTT NYTT Ã R! - Nedervetil
GOTT NYTT Ã R! - Nedervetil
GOTT NYTT Ã R! - Nedervetil
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
exportandelslag u. t. vilken firma bedrev ganska omfattande export av lantbruksprodukter<br />
främst till norra Sverige.<br />
Det mesta av sitt arbete och sina krafter har kommerserådet Eliel Sandbacka dock ägnat åt<br />
AB Hud- och Skinnkompaniet, som han var med om att starta år 1911 och har sedan 1917 i en<br />
fortsättning varit firmans verkställande direktör. Bolaget har under denna tid utvecklat sig till<br />
en av våra allra främsta exportfirmor i is bransch.<br />
Som en vaken och verksam företagare har kommerserådet Eliel Sandbacka varit med om att<br />
starta och utveckla en stor mängd firmor och företag. Här må nämnas Gamlakarleby Handels<br />
Ab, Gamlakarleby Rederi Ab, Gamlakarleby Bryggeri Ab, Ab Tammerfors Skoindustri,<br />
Epilän Nahkatehdas Ab, Oy Kuopion Vuota ja Nahkakomppania, Joensuun Vuoto ja<br />
Nahkakomppania, Herrfors Träsliperi Ab, Kållby Kvarn och Kraftcentral, Ab Societetshuset i<br />
Gamlakarleby, Ab Gamlakarleby Kromläderfabrik, Ab Pitwood Ldt, Kemi Träindustri Ab,<br />
m.fl. År 1949 var han med om att köpa Vasa Pälsindustri Ab och sitter sen dess som<br />
styrelseordförande i företaget.<br />
För sin hembygds tidning Österbottningen har kommerserådet Eliel Sandbacka alltid ivrat. I<br />
många år har han varit ordförande i tidningens styrelse och intagit en synnerligen positiv<br />
hållning, när det gällt frågor som gagnat och fört företaget framåt. Hans grundläggande<br />
kännedom om förhållanden och stämningar både i stad och på landsbygd har verkat<br />
vägledande i detta avseende.<br />
Kommerserådet Eliel Sandbacka ägde stort förtroende och anseende inom det kommersiella,<br />
kommunala, kulturella och det kyrkliga livet i landet. Därom vittnar de många<br />
förtroendeuppdrag, som han under årens lopp innehade. Kommersrådet Sandbacka var bl.a.<br />
förvaltningsrådsmedlem i utrikeshandelsförbundet, medlem i Vasa handelskammare och<br />
fullmäktige i Centralhandelskammaren, hedersmedlem i Gamlakarleby handelsförening,<br />
kontrollant i olika handelsbanker. Han har dessutom varit medlem i stadsfullmäktige och<br />
tillhört drätselkammaren samt suttit i en mängd kommunala nämnder och kommittéer. Han<br />
var hedersmedlem både i Kronoby och Nykarlebys folkhögskolors elevförbund. År 1928 blev<br />
han tysk vicekonsul och 1943 erhöll han kommerserådstitel.<br />
Samvetsgrannhet, hederlighet och humanitet var kännemärken för kommerserådet Eliel<br />
Sandbackas hela livsgärning både som affärsman, företagsledare som privatperson. Därför är<br />
sorgen saknaden efter honom stor. Kommerserådet Sandbacka sörjes närmast av maka, barn,<br />
barnbarn och syskon.<br />
(Öb 24.01 -53<br />
Begravning<br />
Till gravens ro vigdes i går komerserådet Eliel Sandbackas stoft. Jordfästningen ägde rum i<br />
stadens kyrka. Ljusen brann i kronorna och altaret var dekorerat med levande blommor, när<br />
kistan bars in av den avlidnes svärsöner, bröder och brorssöner, medan orgeln spelade en<br />
sorgmarsch. Sedan kistan placerats på en katafalk sjöng församlingen psalmen "När får jag se<br />
dig". Gamlakarleby Manskör sjöng därpå begravningshymnen "Jag går mot döden var jag<br />
går". Den avlidnes broder, prosten Anders Sandbacka förrättade jordfästningen biträdd av<br />
svenska församlingens t.f. kyrkoherde S. Jansson. Prosten Sandbacka talade med anledningen<br />
av en strof ur den 118 psalmen ur Psaltaren om Guds rättfärdighet, nåd och barmhärtighet,<br />
som alla fått röna. Talaren nämnde att vi fått olika gåvor och uppgifter i livet. Den avlidne<br />
valde i unga år affärsmannens ansvarfulla kall, som han med ansvar och inte utan framgång<br />
fyllt. Han mindes den hänsovne brodern som en ömhjärtad person, varmt fäst vid hembygden<br />
och barndomshemmet, vilket han besökte ännu några veckor före sin död. Tomrummet efter<br />
den avlidne är stort och sorgen tung i hemmet och släkten. Men man sörjer inte som de, vilka<br />
intet hopp äger. Eliel Sandbacka hade aldrig glömt sin Gud och de eviga tingen. På<br />
dödsbädden mognade han för evigheten. Sedan officienten låtit de tre skovlarna mull falla,