Måste vi skriva också? - Institutionen för svenska språket
Måste vi skriva också? - Institutionen för svenska språket
Måste vi skriva också? - Institutionen för svenska språket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Måste <strong>vi</strong> <strong>skriva</strong> också<br />
Att arbeta med text i naturvetenskap<br />
och matematik med flerspråkiga elever<br />
i skolår 4 och 5<br />
Meta Hylén<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
‣ Klasslärare 1987 – 2000<br />
Min historia<br />
‣ Ansvarig för naturvetenskaplig inriktning för skolår 4-64<br />
6 under<br />
2000 – 2004, en NO-verkstad, arbetsområde på Järva och<br />
en skolträdgård<br />
‣ NO/ma<br />
–lärare på Sollentuna International School +<br />
Töjnaskolan 2004 –<br />
‣ Lärare på SIS och projektledare för fortbildning i Sollentuna<br />
kommun i språkutvecklande arbetssätt 2007-<br />
‣ Utbildning i genrepedagogik 7,5 hp 2007<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
”En av skolans <strong>vi</strong>ktigaste uppgifter är att bygga<br />
broar mellan vardagskunskaper och<br />
skolkunskaper och mellan vardagsspråk och<br />
skolspråk!<br />
I klasser med elever med olika social och<br />
kulturell bakgrund, med skiftande<br />
omvärldskunskaper och erfarenheter av det språk<br />
som används i skolan utgör detta naturligt<strong>vi</strong>s en<br />
stor utmaning. ”<br />
ur ”Det hänger på språket”<br />
Inger Lindberg<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Vad innehåller Nv och Tk i år 4-5 4<br />
‣ Ämnet<br />
Läsa av verkligheten<br />
Idéhistoria<br />
Experimentera och<br />
konstruera =<br />
Läsa/lyssna på instruktioner<br />
Hämta material<br />
Utföra enligt instruktion<br />
Anteckna resultat<br />
Dra slutsatser<br />
Diska o sortera material<br />
‣ Språk<br />
Läsa text: faktatext<br />
instruktion<br />
återgivande text<br />
Skriva text: rapport<br />
be<strong>skriva</strong>nde text<br />
förklarande text<br />
Förstå och använda<br />
ämnesspecifika begrepp<br />
för material och<br />
fenomen<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Vad innehåller matematik i år 4-5 4<br />
Matematisk förståelse<br />
‣ ha taluppfattning för 0- 0<br />
100 000<br />
‣ förstå och kunna<br />
använda de fyra<br />
räknesätten,<br />
‣ enkla bråktal,<br />
‣ geometri,<br />
‣ statistik<br />
Språk<br />
‣ Förstå begrepp<br />
frågor<br />
‣ Läsa be<strong>skriva</strong>nde text<br />
instruktion<br />
‣ Diskutera resultat<br />
‣ Förklara sina tankar<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Språkutvecklande arbetssätt<br />
‣ Genrepedagogik<br />
‣ Stöttning<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Cummins fyrfältsmodell<br />
Hög kognitiv<br />
svårighetsgrad<br />
Kontextbunden<br />
Uppgifter som är<br />
mer kognitivt<br />
krävande men<br />
med stöd i<br />
kontexten.<br />
B<br />
C<br />
Krävande uppgifter<br />
och inget stöd i<br />
kontexten<br />
Kontextreducerad<br />
Uppgifter som<br />
är kognitivt<br />
enkla men med<br />
stöd i kontexten<br />
A<br />
D<br />
Kognitivt enkla<br />
uppgifter utan stöd<br />
i kontexten.<br />
Låg kognitiv<br />
svårighetsgrad<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Planering under året<br />
‣ Teman<br />
‣ Språket i ämnet/temat<br />
‣ Akti<strong>vi</strong>teter i temat<br />
‣ Material<br />
‣ Grovt tidsschema<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Planerade<br />
akti<strong>vi</strong>teter<br />
Samtal ”vad vet<br />
du” runt bild<br />
film<br />
anteckna<br />
Samtal om film<br />
Hitta språket<br />
Lyssna, prata<br />
Se, lyssna,<br />
Skriva egna intryck<br />
pararbete<br />
Lyssna, prata<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Introduktion av ett tema/arbetsområde<br />
‣ Vilken förförståelse har eleverna<br />
‣ Bild,<br />
‣ Föremål,<br />
‣ Demonstrations-experiment<br />
experiment<br />
‣ Frågeställning<br />
‣ Samtal, <strong>skriva</strong> upp begrepp som nämns i samtalet<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Samtalet i klassrummet – en<br />
nyckelfråga<br />
‣ Det flerstämmiga klassrummet Olga Dysthe<br />
‣ Sakta ner samtalet P.Gibbons<br />
‣ IRF – initiative, response, , feedback<br />
finns kvar men <strong>vi</strong> behöver bredda repertoaren.<br />
P Gibbons<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Klipp från klassrummet<br />
• Kan du berätta för x vad <strong>vi</strong> gjorde förra<br />
lektionen när han var sjuk<br />
• Vad ser ni<br />
• Skriv ner vad du kommer att tänka på när du<br />
hör....<br />
• Jag <strong>vi</strong>ll höra fler åsikter, vad tänker du<br />
• Fundera på vad du tror, diskutera med din<br />
bänkkamrat och skriv ner vad ni kommer<br />
överens om<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Exempel på samtal<br />
L: Kan du be<strong>skriva</strong> vad en kvadrat är<br />
E: En fyrkant med fyra lika långa kanter.<br />
L: Just det. En rektangel med fyra lika långa sidor.<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Exempel 2<br />
L: Kan du be<strong>skriva</strong> vad en kvadrat är<br />
E: En fyrkant.<br />
L: Använd ditt matematikspråk. Vad använde <strong>vi</strong> för ord igår<br />
E: En rek….<br />
E2: En rektangel.<br />
E: En rektangel.<br />
L: Bra. Vad finns det mer för kännetecken på en kvadrat<br />
E: Den har lika långa kanter.<br />
L: Vi använde ett annat ord för kanter igår.<br />
E: Den har lika långa sidor.<br />
L: Ja, så en kvadrat är en rektangel med …<br />
E: …fyra lika långa sidor<br />
L: Ja en kvadrat är en rektangel med fyra lika långa sidor.<br />
Säg det till Amin. Jag vet inte om han har lyssnat!!<br />
E: En kvadrat är en rektangel med fyra lika långa sidor.<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Måste <strong>vi</strong> <strong>skriva</strong><br />
‣ ” Det räcker inte med själva övningen. Det är<br />
lärdomen av den som är <strong>vi</strong>ktig.”<br />
‣ ”.. eleverna behöver befästa det de har lärt sig<br />
med ord. Då får de hjälp att förstå och få tillgång<br />
till en kunskapsrelaterad diskurs.”<br />
Pauline Gibbons i ”Stärk språket, stärk lärandet”<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Cirkelmodellen<br />
Fas 4:<br />
Skriva en<br />
indi<strong>vi</strong>duell text<br />
Fas 1:<br />
Bygga<br />
upp<br />
kunskap<br />
om fältet<br />
Fas 3:<br />
Skriva en<br />
gemensam text<br />
Fas 2:<br />
Studera texter<br />
inom genren<br />
för att få<br />
förebilder<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Arbete med cirkelmodellen<br />
Tema:Hasselmusen och andra <strong>vi</strong>lda djur i Sverige<br />
• Bygga fältet med hjälp av kunskaper från andra<br />
arbetsområden.<br />
Pararbete runt bilder på naturtyper<br />
Gemensam sammanställning av <strong>vi</strong>lda djur i Sverige<br />
• Analys av en textförebild, en faktatext med berättande<br />
drag.<br />
• Skapa en gemensam text av specialorden.<br />
• Arbeta med hyperteman (underrubriker) genom en<br />
gemensam tankekarta<br />
• Välja djur och samla fakta i par eller liten grupp<br />
• Skriva text i samma grupp<br />
• Berätta för varandra<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Hasselmusen<br />
Hasselmusen lever i södra Sverige. Den lever i hagen och klänger<br />
i täta hassel- och enbuskar.<br />
Den letar efter hasselnötter. Den håller nöten med framtassarna<br />
och knaprar hål i skalet. Den äter upp kärnan och sedan kilar den<br />
<strong>vi</strong>dare i busken. Den tycker också om bark och knoppar från<br />
grenarna.<br />
Hasselmusen är mellan 6 och 9 cm lång. Pälsen är gulröd och<br />
svansen är luden.<br />
Hasselmusen bygger små runda bon uppe i buskarna. Där föder<br />
honan 2-4 ungar på sommaren.<br />
På <strong>vi</strong>ntern sover flera hasselmöss tillsammans i boet och vaknar<br />
när majsolen väcker dem. De har djup <strong>vi</strong>ntersömn och kallas för<br />
sovmus.<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Be<strong>skriva</strong>nde text/faktatext<br />
Hasselmusen lever i södra Sverige. Den lever i hagen och<br />
Be<strong>skriva</strong>nde klänger i text/faktatext täta hassel- och enbuskar.<br />
Den letar efter hasselnötter. Den håller nöten med<br />
framtassarna och knaprar hål i skalet. Den äter upp kärnan<br />
och sedan kilar den <strong>vi</strong>dare i busken. Den tycker också om<br />
bark och knoppar från grenarna.<br />
Hasselmusen är mellan 6 och 9 cm lång. Pälsen är gulröd<br />
och svansen är luden.<br />
Hasselmusen bygger små runda bon uppe i buskarna. Där<br />
föder honan 2-4 ungar på sommaren<br />
På <strong>vi</strong>ntern sover flera hasselmöss tillsammans i boet och<br />
vaknar när majsolen väcker dem. De har djup <strong>vi</strong>ntersömn<br />
och kallas för sovmus.<br />
(Allmänna<br />
Upplysningar)<br />
Livsmiljö<br />
(Karaktäristik)<br />
Utseende<br />
(Karaktäristik)<br />
Föda<br />
(Karaktäristik)<br />
Ungar, bo<br />
Karaktäristik<br />
Andra beteendeh<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun<br />
Karaktäristik<br />
Fiender/Skydd
Tankekarta<br />
2) utseende, storlek<br />
1) livsmiljö<br />
6) fiender<br />
Djurets namn<br />
3) föda<br />
4) ungar<br />
5) skydd<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Resultat<br />
• Pararbete är bra för självkänslan för många och gör<br />
arbetet lustfyllt.<br />
• Eleverna lär sig strukturen i genren mycket snabbt.<br />
• Tankekartan fungerar som en arbetsform för<br />
underrubriker.<br />
• Bra texter som eleverna är mycket nöjda med.<br />
• Många producerar mer än de skulle gjort utan den<br />
tydliga formen.<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Elevtext om räven<br />
Räven bor i hela landet t.ex i skog och fjällbygd.<br />
Den kan bli upp till 60-90cm och den väger 5-7kg. 5<br />
Den<br />
kan bli ca 10 år gammal. Färgen på räven är rödbrun,<br />
svansen är <strong>vi</strong>t på spetsen.<br />
Dom är allätare. De äter redan döda djur och dom äter<br />
större insekter.<br />
Efter 3-43<br />
4 veckor så leker ungarna utanför lyan. Ungarna<br />
är blinda 10-12 12 dagar. De föds i april-maj. Då kommer<br />
4-88 ungar.<br />
Förr var varg, örn och lo fiender till räven men nu har<br />
inte räven fiender.<br />
Den skyddar sig med sina tänder.<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Elevtext om lämmeln<br />
De bor på kalfjäll och i barrskogen.<br />
Längd ca 15cm och 1,5cm svans.<br />
De har knubbiga och korta ben. De äter nästan allt t.ex<br />
växter, gräs, frön, örter, mossa och ris. Lämmeln föder<br />
ungar flera gånger om året.<br />
Deras fiender är fåglar, rävar och vesslor. Snötaket<br />
skyddar dem för storm och kyla.<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Fågelmatris<br />
Småfåglar<br />
Näbb Fötter Föda Boplats Flyttar eller<br />
stannar<br />
Rovfåglar<br />
Vadare<br />
Sjöfåglar<br />
Hackspett<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Hem- och expertgrupper<br />
‣ Eleverna blir ”experter” i expertgrupper genom att<br />
gemensamt läsa in fakta, formulera med egna ord och<br />
berätta för sin hemgrupp.<br />
‣ I hemgruppen har alla olika expertområden. Gruppen<br />
löser uppgifter med hjälp av varandras expertkunskap.<br />
‣ Eleverna måste producera språk eftersom det finns ett<br />
informationsglapp som bara de kan fylla i.<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Sex faktafält om blodet<br />
Blodomlopp Stora kretsloppet Lilla kretsloppet<br />
Blodet pumpas runt i kroppen<br />
av hjärtat. Det rinner i<br />
blodådror som finns överallt i<br />
kroppen.<br />
Blodet transporterar syre och<br />
näring<br />
Blodet kommer till hjärtat från<br />
lungorna och har med sig syre.<br />
Det pumpas ut i kroppen och<br />
lämnar syre i alla celler.<br />
Det tar med koldioxid som är<br />
cellernas sopor tillbaka till<br />
hjärtat.<br />
Blodet pumpas från hjärtat till<br />
lungorna. Där lämnar det<br />
koldioxid och hämtar nytt syre<br />
som ska ut till kroppens celler.<br />
röda blodkroppar <strong>vi</strong>ta blodkroppar blodplättar<br />
Finns i blodet och gör blodet<br />
rött. Transporterar syre.<br />
Skyddar kroppen mor<br />
sjukdomar. Äter bakterier.<br />
Blodplättarna gör att blodet<br />
stelnar i ett sår. De är mindre<br />
än andra blodkroppar.<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Vattnet på jorden<br />
rött = verb<br />
Vatten finns på många olika ställen och i många olika former på vår jord.<br />
Allmänna<br />
Hav, sjöar, floder, isar, luften, växter, djur och människor innehåller<br />
upplysningar vatten. Allt vatten tillsammans kallas för jordens hydrosfär.<br />
Karaktäristik<br />
Olika typer av vatten<br />
Karaktäristik<br />
Mycket vatten<br />
Karaktäristik<br />
Inget vatten är nytt<br />
Karaktäristik<br />
Vatten cirkulerar<br />
Karaktäristik Den<br />
totala mängden<br />
vatten<br />
Vattnet delas upp i saltvatten, brackvatten (bräckt vatten) och sötvatten.<br />
Saltvatten är som det låter på namnet salt och finns i de flesta hav.<br />
Brackvatten är en blandning av sötvatten och saltvatten. Östersjön som<br />
ligger <strong>vi</strong>d Sveriges östkust är ett brackvatten. Sötvatten är ett vatten som<br />
<strong>vi</strong> kan dricka. Det finns bland annat i sjöar, åar, is, regnvatten och i jorden<br />
som grundvatten.<br />
Det finns mycket vatten på jorden. Ser man jorden från rymden är den<br />
nästan helt blå på grund av allt vatten. Bara en liten del av allt vatten på<br />
jorden går att dricka.<br />
Inget vatten stannar någon längre tid på samma plats, inget vatten är<br />
heller nytt. Det är samma vatten som funnits ända sedan före<br />
dinosauriernas tid och det kommer inte att förs<strong>vi</strong>nna.<br />
Vattnet på jorden rör sig i ett e<strong>vi</strong>gt kretslopp och det sker ett ständigt<br />
utbyte av vatten mellan havet, luften, sjöarna, floderna, marken, isarna,<br />
växtligheten och allt som lever.<br />
Den totala mängden vatten på jorden förändras alltså inte. Att det blir<br />
översvämningar Meta Hylén, eller torka Sollentuna på <strong>vi</strong>ssa kommun<br />
platser beror på att det av olika skäl<br />
finns mer eller mindre vatten där just då.
Ämnesneutrala ord<br />
‣ Allmänspråkliga frekventa ord:<br />
ha, vara, komma, exempel, många<br />
‣ Allmänna, ofta abstrakta ord:<br />
utbredning, föremål, resurser, påverka,<br />
bilda, motsvara, avta, omvandla<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Ämnesrelaterade ord<br />
‣ Allmänspråkliga: : stelna, blanda, material,<br />
lösning,<br />
‣ Ämnesspecifika: matsmältning,<br />
blodomlopp, fotosyntes, vulkanutbrott, gro,<br />
atom<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Matematik<br />
‣ Konkret och elevnära så långt det är möjligt<br />
‣ Prata mycket, arbeta mycket tillsammans<br />
‣ Bryt ner begreppen, sakta ner samtalet<br />
‣ Arbeta i par med uppgifter av olika slag<br />
‣ Taluppfattning<br />
centimo-material<br />
material, , sifferkort och positionsplattor,<br />
pengar, tallinjer<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
‣ Be<strong>skriva</strong>nde text<br />
‣ Fråga<br />
‣ Instruktion<br />
Text i matematikboken<br />
Vår uppgift är att lära eleverna att skilja på de<br />
tre texttyperna.<br />
Vad gör man med en instruktion<br />
Vad är den be<strong>skriva</strong>nde texten till för<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Exempel på uppgift<br />
Vid entrén har kassörskan rullar med<br />
inträdesbiljetter. Det är 100 biljetter i varje rulle.<br />
Hur många personer har hon släppt in när hon<br />
har sålt slut på fyra rullar<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Vid entrén har kassörskan rullar med inträdesbiljetter.<br />
Det är 100 biljetter i varje rulle.<br />
Hur många personer har hon släppt in när hon har<br />
sålt slut på fyra rullar<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Hur arbetar man<br />
‣ Låt eleverna upptäcka delarna i texten<br />
‣ Ge texttyperna namn.<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Klas måste simma 50 m för att få<br />
ett märke. När han har simmat 41<br />
m orkar han inte längre.<br />
Hur många meter har han då kvar<br />
att simma<br />
Information<br />
(Vad<br />
får <strong>vi</strong> veta)<br />
Fråga/<br />
Uppmaning<br />
(Vad<br />
ska <strong>vi</strong><br />
göra)<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
En sportbil drar 1,3 liter bensin per<br />
mil.<br />
Information<br />
(Vad får f r <strong>vi</strong> veta)<br />
Hur mycket kostar den bensin som<br />
går åt <strong>vi</strong>d en resa fram och tillbaka<br />
från Stockholm till Sundsvall<br />
Fråga/Uppmaning<br />
(Vad ska <strong>vi</strong> göra) g<br />
Avståndet är 40 mil och<br />
bensinpriset 9,85 kr per liter.<br />
Information<br />
(Vad får f r <strong>vi</strong> veta)<br />
Avrunda till tiotal kronor.<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun<br />
Fråga/Uppmaning<br />
(Vad ska <strong>vi</strong> göra) g
De fyra räknesätten – vad handlar de om<br />
‣ Addition – saker att lägga ihop<br />
spelar det någon roll vad jag tar först<br />
‣ Subtraktion – prata pengar. Du ska betala.<br />
Har du någon växel 147- (25)<br />
Skriv konkreta exempel på tavlan och resonera.<br />
Använd orden ”ta bort”, ”skillnad” och <strong>vi</strong>sa<br />
samtidigt för att få förståelse.<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
De fyra räknesätten – vad handlar de om<br />
‣ Multiplikation – tallinje med jämna ”hopp”,<br />
plockmaterial, bilder<br />
‣ Di<strong>vi</strong>sion – att dela lika<br />
täljare hur mycket har ni<br />
nämnare – hur många ska dela<br />
kvot – vad fick var och en/du<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Bråk, decimaltal och procent<br />
‣ Använd hundrarutor för att fylla i andel av en hel. Skriv<br />
olika namn för samma del.<br />
½ = 0,5 = 50%<br />
¾ = 0,75 = 75%<br />
‣ Vilket är störst 0,6 eller 0,16<br />
Abstrakt utan bilder även för äldre elever.<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Cummins fyrfältsmodell<br />
Hög kognitiv<br />
svårighetsgrad<br />
Kontextbunden<br />
Uppgifter som är<br />
mer kognitivt<br />
krävande men<br />
med stöd i<br />
kontexten.<br />
B<br />
C<br />
Krävande uppgifter<br />
och inget stöd i<br />
kontexten<br />
Kontextreducerad<br />
Uppgifter som<br />
är kognitivt<br />
enkla men med<br />
stöd i kontexten<br />
A<br />
D<br />
Kognitivt enkla<br />
uppgifter utan stöd<br />
i kontexten.<br />
Låg kognitiv<br />
svårighetsgrad<br />
Meta Hylén, Sollentuna kommun
Change language