5. Risk och moral

More documents

Recommendations

Info

Detta beh6ver emellertid inte betyda att de verderingar vi uttrycker inte er v6ra faktiska varderingar. Det bristande sambandet mellan verderingar och handlingar kan helt enkelt vara ett uttryck ftir att de handlingar vi som individer stendigt utlor maste tillgodose manga av vera behov och inte kan styras bara av vart verderingssystem. Samtidigtsom vi i vart individuella handlande alltse maste styras av manga behov forutom vera verderingar, se kan vi leta vara varde ngar sle igenom m€d st6rre kraft i vert politiska handlande, t ex vid politiska val. Sjelvfallet kan ve.a verderingar ockse sla igenom i andratyperav politiska handlingar, och detta betyder att verderingarna far en samhellelig betydelse, trots att de kan ha ett mycket litet utrymme i individernas liv. Tag t ex u-hjalpen! MAnga manniskor intygar att de anser att u-hjalpen er mycket viktig men ger iinde inte nagra frivilliga bidrag. Deras uttalade varderingar er dock ett stiid f6r politiker, som vill verka f6r u-hjalpen via statsmakternas resurser. De moraliska systemen er ofta oklara och inkonsistenta. Man kan ockse visa att de ibland leder till konsekvenser som ar o6nskade. Detta tyder pa att verderingarna ofta har som funktion att berattiga handlandet snarare an att de tvaftom skulle vara grund fiir handlandet. Om man i ett sedant fall fdr en person pevisar inkonsistensen i hans varderingar, sa kan man knappast derigenom hoppas att fe honom att handla pa ett fren moralisk synpunkt mer genomtankt eller f6rsvarbart satt. Andra erfarenheter rneste troligen till. En sadan typ av erfarenhet kan man fa, om man konkr€tiserar konsekvensemav varderingarna och hand- Iandet, om man kan se att sega personifiera vad som faktiskt er fiiljden av de vidtagna etgerderna pa ett sadant sett att man identifierar sig med de manniskor som drabbas. Ett exemp€l er Tv-serien "F6rintelsen" om nazisternas utrotande av judar under andra verldskriget. Fast dessa fakta varit kanda i snart 40 er, beh6vdes tydligen denna konkrcta illustration fiir att pa nytt skapa engagemang och debatt i denna fruktansverda fraga. Moralen borde vara en grund fiir vart handlande gentemot andra menniskor, men tydligen r:icker moraliska varderingar inte sa$kilt lang. Ett ernotionellt engagemang meste till fiir att skapa en medmensklighet av st6re klaft. Om inte detta emotionella engagemang finns, korrumperas lett de moraliska be- 101
greppssystemen s, att de anvends fiir att skapa ursakter och f6r att skydda ver bekvamlighet och ver egoism mot kritik. Vi vill varken gaira avkall pA vara fdrmener eller belastas med skuld. Fregan er altsa om man kan peverka handlandet genom att exponera inkonsistens och olJarhet i de moraliska verderingarna. i{r det inte snarare se att moral€n far sin stora genomslags_ kraft i sammanhang, dar den sammanfaller med ett emotionellt engagemang, och att den stir sig slett nar den kommer i konflikt med b€hov och kenslor Om d€tta resonemang ar dktigt sA undeNtryks betydelsen av det kraftfulla och konkreta uppvisandet av konsekvenset av vera handlingar i moraliska termer, t ex i form av filmer, Tv-program och litterera verk. Samtidigt bdr vi naturligivis eterigen beakta att samhe ets agerande inte bara uttrycker alla individers individuella agerande, utan att det ocksa i hiig grad er ett uttryck fiir den politiska apparatens va.deringar, och dessa verderingar erju, som pepekats ovan, holigefl ett mera direkt uttryck fdr menniskors virderingar an det individuella handlandet. Se kariske finns det tlots allt ett litet utrymme fdr ocksa en mera abstrakt moralisk analys- Moral och risklagar Instalhingen till risker beror troligen till en del pe moraliska fdrhillanden. Detta pesteende skall nu belysas med negra exempel. I risklitterature namner man ofta det fiirhallandet att vi er benegna att satsa stora resurser fdr att redda en p€rson som befinner sig i fara De resurser som i sedana legen kan salsas pa en reddningsaktion ar mycket stdrre en de rcsu.ser som vi et villiga att satsa pe att radda liv i fiirebyggande syfte. I litteraturen har man namnt olika f6rklaringar till detta fenomen. En ofta fdrekommande tanke er att vi i det f6rstnamnda fallet kan identifiera en konkret person, och att detta da skulle medfdra att vi blir mera benegna att satsa pengar pe hans reddande. Varldr den konsekvensen skulle fdlja ar emellertid oklsrt. Mitt fiirslag till tolkning av f6rhallandet ar failjande. En person, som befinnersig i ett utsatt lege och som bara kan raddas till livet genom and€ menniskors ingripande, skapar en moraliskt uppfordrande situa- 102
Page 1 and 2: 5. Risk och moral Inledning Fiir ci
Page 3 and 4: vi hoppas att han med sitt uttaland
Page 5 and 6: matas i pengar. Samtidi$ ar det doc
Page 7: iira en hdgst avseverd senkning av
Page 11 and 12: niljiiansvarige ocksl niir det gell

5. Risk och moral

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?