5. Risk och moral

More documents

Recommendations

Info

serar b€greppet "ett liv vert att leva"- Vad som i sin tur iir ett liv vert att leva, ar sannerligen inte lett att saga i alla vardagliga tilliimpningar, metl kanske kan andebegreppet vala negorlunda vagledande. Bdrvi hindra en persoo som ster i begrepp attta sitt liv fren att giira detta Biir vi lagstifta om fdrbud f6r allehanda farliga aktiviteter, som bergskbttring, drickande av mellan6l och negligerande av sakerhetsbelten Varje person har ratt att bestemma ijver sitt eget liv. Personlig autonomi ar alltsa ett verde i sig. I vissa lagen kan det uppste en konflikt mellan autonomi och livsvarde. Om man betraktar inhanget i den individuella friheten som obe_ tydligt, er man kanske villig att giira detta intrang f6r att radda liv och kanske ocksA fiir att radda stora ekonomiska varden. Ett exempel pe detta ar lagstiftning om anviindning av sekerhetsbelten eller fdrbud att ga mot "riid gubb€" vid iive.gangsstelle f6r gAende. I debatten om liv och d6d nAmns €mellertid ofta ockse att det skulle finnas en ratt att leva och en rett till 1iv. Detta begrepp aktualiseras kanske framfdr allt i d€batten i abofifregan. Har stiiter vi pasvera problem. Om det linns en sedan rett till liv, vem har den de Ofta seger man att dttigheten tillkommer "personer", men er ett foster en person, och om svaret if nej, nar blir fostret en person Uppenbarligen kommer fdrsiiket att basera retdgheter pa definition av pelsonbegrepPet att rdka i svarigheter, och man tvingas tillgripa en ganska godtycklig grensdragning mellan persone.och "icke-personer". Och retten att leva kan inte vara ett absolut och stdrsta verde. En tytan, som tillfogar andra omiitligt lidande utan att f6r den skull ta deras liv, anser nog de flesta ha f6rverkat sin ratt att leva. Och svera grensfall kan uppkomma dar tve eller flera menniskors rettigheter kommer i konflikt. Vem skall da prioriteras och pa vilken grund Detta hindrar inte att id6n att alla menniskorhar en rett att leva troligen ligger djupt rotad hos de fl€sta. Man fregar sig vad konsekvenserna blir a! att esidosetta den. Om jag vet attjag har en ratt att leva som andra accepterar, kan jag ockse kanna en viss trygghet. Jag behiiver inte befara att mitt liv satts pA spel av andra f6r att de t ex skall uppne vissa ekonomiska vinster. Jag vill att mitt liv skall betraktasom ett vdrde som inte kan bytas mot eller 91
matas i pengar. Samtidi$ ar det dock uppenbart att samhallet standigt gitr vissa awiganden, der man avst[r fran att *idda manniskoliv som man kunde redda genom storre ekonomiska insatser ellergenom att avsta fren vissa andra f6rdelar, och detta er samhalbatga.dersom vi alla atminstonei tysth€t accepterar. Vi kan uppenbarligen inte satsa oandlgt mycket pengar pa att radda varje menniskoliv i fara, och detta kan inte vara ett krav fran en anhangare till retdghetsdoktrinen. Men man kan krava att samhiillet aldrig fiirtritttas i sina ftirsdk att 6ka tryggheten. Kanske skulle ett kallt raknande mcd menniskolivs viirde i pengar just avspegla och rent av leda till ett definitivt anammande av andra viirderingar en den att menniskor har rett att leva. En klas$isk tradition inom etiken ar just nyttomoralen, dar man f6rs6ker veSa olika f6r- och nackdelar mot varandra och komma fram till vilken etgard soin leder till den st6$ta miijliga nyttan. Alla sverigheter med dennadoktrin skall inteberiiras her. Vi niijer oss med att prpeka hur svart det er an meta nFta. Aven om man kunde astadkomma nagorlunda bra metningar av n)'tta se stells man i alla praktiska sammanhang infiir problemet att jemfiira olika slag av nytta med varandra. Hur kan t ex nlttan av ell manniskoliv vdgas mol andra manniskors bekvamli8het fu det acceptabelt att 6ver huvud taget pe negot sett vaga dessa tve typer av nytta rnot varandra Nyttomoralen ftirutsetter att negon form av utb)4barhet mellan olika typer av n)'tta kan etablems. Ail andamelet helgar medlen brukar mera siillan accepteras som en giltig moralisk doktrin. Vanligare ar dock att man anser aft det ar acceptabell att gdra nagonting gott even om en av kons€kvenserna ar dalig, se lenge denna deliga konsekvens inte er avsedd. Men om man faktiskt vet att den deliga konsekvensen fitljer pa de handlingar man vidtar, borde man rimligtvis vara ansvarig fbr den aven om man irlte dir€kt iinskat €11€r avsett den. Alla f6rutsedda konsekvenser av ens handlingar faller rimligtvis inom det egna ansvarsomredet. Denna moraliska doktrin fdrefall€r diirfdr bygga pA en ytlig definition av ansvar som begransar ansvaret till att ga[a just det som er avsett av allt som f6ljer pa ens handlingar. Att uppfattningen kunnatuppkomma, ir i och fiir sig begripligt. Det man uppmarksammar och bist kan fdrutsega bland alla konsekvenser er naturligtvis d€ avsedda konsekvenser- 98
Page 1 and 2: 5. Risk och moral Inledning Fiir ci
Page 3: vi hoppas att han med sitt uttaland
Page 7 and 8: iira en hdgst avseverd senkning av
Page 9 and 10: greppssystemen s, att de anvends fi
Page 11 and 12: niljiiansvarige ocksl niir det gell

5. Risk och moral

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?