5. Risk och moral

More documents

Recommendations

Info

ar rnedveten om detta fitrhellande, sl :ir man uppenbarliSen ansvarig f6r det intreffade dven om malt i och fiir sig inte skull€ ha iinskat eller avsett det. Vi skall senare se att fdrsdken att frikoppla ansvaret fren sidana konsekvenser som man vet kom_ mer att f6lja, men som man iflte avs€tt, er ddmda att misslyckas. Generalensvar var emellertid att det intreffade var en olycka. Vad er de €n olycka Begreppet olycka har onekligen en betydelse av negotsom inle er avsett, men ockse av nAgot som inte kunnat kontrolleras eller fiirutses. Men kan man velkligen som ansvariS adminishatiir sa lett slippa undan ansvaret f6r erl handelse Fregan tycks kreva en diskussion av innebdrden i att en olycka inte kan fiirutses eller kontroll€ras. Tag som exempel vagfafiken. Med stor regelbun_ denhet intreffar varje Ar cirka 1000 d6dsolyckor i vert land i trafiken. Var och en av dessa olyckor ii. en handels€ som al svar eller praktiskt taget omitjlig att f6rutse. Vi kan inte f6tutse exakt vilka personer som kommer att f6rolyckas eller under vilka om_ standigheter dettakommeratt ske. Detta hindrar inte att vi vet att just cirka 1000 personer fiirolyckas varje ar. Olyckorna b€ror uppenbarligen pe vart trafiksystems konstruktion, och rnan kan ganska lefisperadelarav dem till vissa aspekter hos detta system, t ex effekter av alkohol, delig belysning vid m6rk€rkiirning eller bristande iivervakning av jemviigs6vergengar. Politiska besluts' fattare. som har att bestemma om f6rdelningen av ekonomiska resurser till trafiksystemet och om lagstiftning i stort k 'lg detta system, mlste naturligtvis ta ansvar fiir vad som hend€r, ev€n om vade hend€lse i sig inte ger att predicera eller kontrollera. Man karl i detta fall predicera och kontrollera hendelsema pd sam_ hallsplanet i relativt h68 grad. Men det er emellertid ingalunda sekert att man alltid kan predicera hendelsema pA samhalhplanet' Vissa hendelser framstAr som opredicerbara och okontrollerbara vilket plan vi en betraktar dern pa. Tekniska system kan ofta fiirbettras nar det galler siikerhet, men sekerheten blir salan eller ald g perfekt. Hur mycket ekonomiska resurser vi en satsar pe att hSja sekerheten, finns det alltid kvar en rest av osakerh€t. Detta ar en konsekvens av v6r genuina ofiirmega till fullstendig kontoll. Om vi fiir ett dgonblick atervindertill ver hArt trangde general, se kan 95
vi hoppas att han med sitt uttalande avsag just denna genuina ofairmaga, att verkligen allt i mensktig makt giorts f6r att ne en maximal grad av sekerhet. Att endaolycko.kan intreffainom ett system, blir da acceptabelt se lenge vi iiver huvud taget vill ha systemet kvar. Sedan iir deten annan historia att man kanskekan berekna hur stor denna osekerhet ar, och faktiskt giira uppskatt" ningar av hur ofta handelser av typen ifraga kommer att intreffa, och i denna mening kan sa att sega "rakna med" att ett visst antal d6dsolyckor kommer att intraffa. Detta kan rimligen inte anses vara att spela med menniskoliv eller vara cyniskt bereknande, men kan naturliglvis i polemiskt syfte fas att framsta just pa det sattet. Vera reaktioner pA risker er sfledes i hiig grad moraliska och uttrycks i moralens sprak. Derfdr er det angelaget att narmare g.anska vilka moraliska begreppssystem som finns i dessa fragor och vad deras tillempning leder till. Det er syftet med detta kapitel. Skyldighet att ridda liv och reatighet ata ta liy Glover (1977) diskuterar sex doktriner som avser att vara vagledande fdr att avgttra nar man har ratt att ta liv. I samtliga fall maste vi gdra €n etskillnad mellan den direkta moraliska innebiirden i att radda respektive ta ett liv och den indirekta moraliska inneb(irden som fiiljer av de bieffekter som handlingen far. Om man t ex avrattar en miirdare, innebar detta en handling med en direkt moralisk innebiird visavi den avrattade petsonen, men handlingen har ockse bieffekter. Den har med andra ord effekter pa andra manniskor, som kan vara den avrettade pe$onens anhitriga, anhiiriga till hans offer och allmenheten i stort. I det fiiljande kommer vi att bygga pe Glovers sex doktrine., men vi "stuvar om" dem nagot och ger en mycket kodfattad beskrivning. Den fiirsta doktrinen seger att livet iir heligt. I en extrem form lederdenna doktrintill absolut pacifism, men denna instalhing iir ju selhynt- Man kan modifiera den och sega att livet ar heligt, men att man har ratt att fiirsvara sitt eget liv mot en angripare. Men ar vilket liv som helst verkligen ett hiigsta viirde Gransfall mellan liv och ddd giir atr man istallet aktual! 96
Page 1: 5. Risk och moral Inledning Fiir ci
Page 5 and 6: matas i pengar. Samtidi$ ar det doc
Page 7 and 8: iira en hdgst avseverd senkning av
Page 9 and 10: greppssystemen s, att de anvends fi
Page 11 and 12: niljiiansvarige ocksl niir det gell

5. Risk och moral

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?