5. Risk och moral

5. Risk och moral
Inledning
Fiir cirka tio er sedan hende en olycka i ett ammunitionsfijrrad
i Sverige och tva vempliktiga d6dades. Handelsen uppmarksammades
en hel del i massmedia och i omedelbar ai$lutning till den
f6.ekom ett Tv-inslag. I detta Tv-inslag intervjuades en ansvarig
generalsperson betraffande olyckan av tve Tv-reportlal som up_
fenbarligen ville stiilla generalen mot viiggen. Man fragadc Sansi

ar rnedveten om detta fitrhellande, sl :ir man uppenbarliSen
ansvarig f6r det intreffade dven om malt i och fiir sig inte skull€
ha iinskat eller avsett det. Vi skall senare se att fdrsdken att
frikoppla ansvaret fren sidana konsekvenser som man vet kom_
mer att f6lja, men som man iflte avs€tt, er ddmda att misslyckas.
Generalensvar var emellertid att det intreffade var en olycka.
Vad er de €n olycka
Begreppet olycka har onekligen en betydelse av negotsom inle
er avsett, men ockse av nAgot som inte kunnat kontrolleras eller
fiirutses. Men kan man velkligen som ansvariS adminishatiir sa
lett slippa undan ansvaret f6r erl handelse Fregan tycks kreva en
diskussion av innebdrden i att en olycka inte kan fiirutses eller
kontroll€ras. Tag som exempel vagfafiken. Med stor regelbun_
denhet intreffar varje Ar cirka 1000 d6dsolyckor i vert land i
trafiken. Var och en av dessa olyckor ii. en handels€ som al svar
eller praktiskt taget omitjlig att f6rutse. Vi kan inte f6tutse exakt
vilka personer som kommer att f6rolyckas eller under vilka om_
standigheter dettakommeratt ske. Detta hindrar inte att vi vet att
just cirka 1000 personer fiirolyckas varje ar. Olyckorna b€ror
uppenbarligen pe vart trafiksystems konstruktion, och rnan kan
ganska lefisperadelarav dem till vissa aspekter hos detta system,
t ex effekter av alkohol, delig belysning vid m6rk€rkiirning eller
bristande iivervakning av jemviigs6vergengar. Politiska besluts'
fattare. som har att bestemma om f6rdelningen av ekonomiska
resurser till trafiksystemet och om lagstiftning i stort k 'lg detta
system, mlste naturligtvis ta ansvar fiir vad som hend€r, ev€n om
vade hend€lse i sig inte ger att predicera eller kontrollera. Man
karl i detta fall predicera och kontrollera hendelsema pd sam_
hallsplanet i relativt h68 grad.
Men det er emellertid ingalunda sekert att man alltid kan
predicera hendelsema pA samhalhplanet' Vissa hendelser framstAr
som opredicerbara och okontrollerbara vilket plan vi en
betraktar dern pa. Tekniska system kan ofta fiirbettras nar det
galler siikerhet, men sekerheten blir salan eller ald g perfekt.
Hur mycket ekonomiska resurser vi en satsar pe att hSja sekerheten,
finns det alltid kvar en rest av osakerh€t. Detta ar en
konsekvens av v6r genuina ofiirmega till fullstendig kontoll. Om
vi fiir ett dgonblick atervindertill ver hArt trangde general, se kan
95

vi hoppas att han med sitt uttalande avsag just denna genuina
ofairmaga, att verkligen allt i mensktig makt giorts f6r att ne en
maximal grad av sekerhet. Att endaolycko.kan intreffainom ett
system, blir da acceptabelt se lenge vi iiver huvud taget vill ha
systemet kvar. Sedan iir deten annan historia att man kanskekan
berekna hur stor denna osekerhet ar, och faktiskt giira uppskatt"
ningar av hur ofta handelser av typen ifraga kommer att intreffa,
och i denna mening kan sa att sega
"rakna med" att ett visst antal
d6dsolyckor kommer att intraffa. Detta kan rimligen inte anses
vara att spela med menniskoliv eller vara cyniskt bereknande,
men kan naturliglvis i polemiskt syfte fas att framsta just pa det
sattet.
Vera reaktioner pA risker er sfledes i hiig grad moraliska och
uttrycks i moralens sprak. Derfdr er det angelaget att narmare
g.anska vilka moraliska begreppssystem som finns i dessa fragor
och vad deras tillempning leder till. Det er syftet med detta
kapitel.
Skyldighet att ridda liv och reatighet ata ta liy
Glover (1977) diskuterar sex doktriner som avser att vara vagledande
fdr att avgttra nar man har ratt att ta liv. I samtliga fall
maste vi gdra €n etskillnad mellan den direkta moraliska innebiirden
i att radda respektive ta ett liv och den indirekta moraliska
inneb(irden som fiiljer av de bieffekter som handlingen far.
Om man t ex avrattar en miirdare, innebar detta en handling med
en direkt moralisk innebiird visavi den avrattade petsonen, men
handlingen har ockse bieffekter. Den har med andra ord effekter
pa andra manniskor, som kan vara den avrettade pe$onens
anhitriga, anhiiriga till hans offer och allmenheten i stort.
I det fiiljande kommer vi att bygga pe Glovers sex doktrine.,
men vi "stuvar om" dem nagot och ger en mycket kodfattad
beskrivning. Den fiirsta doktrinen seger att livet iir heligt. I en
extrem form lederdenna doktrintill absolut pacifism, men denna
instalhing iir ju selhynt- Man kan modifiera den och sega att
livet ar heligt, men att man har ratt att fiirsvara sitt eget liv mot
en angripare. Men ar vilket liv som helst verkligen ett hiigsta
viirde Gransfall mellan liv och ddd giir atr man istallet aktual!
96

serar b€greppet
"ett liv vert att leva"- Vad som i sin tur iir ett liv
vert att leva, ar sannerligen inte lett att saga i alla vardagliga
tilliimpningar, metl kanske kan andebegreppet vala negorlunda
vagledande.
Bdrvi hindra en persoo som ster i begrepp attta sitt liv fren att
giira detta Biir vi lagstifta om fdrbud f6r allehanda farliga aktiviteter,
som bergskbttring, drickande av mellan6l och negligerande
av sakerhetsbelten Varje person har ratt att bestemma
ijver sitt eget liv. Personlig autonomi ar alltsa ett verde i sig. I vissa
lagen kan det uppste en konflikt mellan autonomi och livsvarde.
Om man betraktar inhanget i den individuella friheten som obe_
tydligt, er man kanske villig att giira detta intrang f6r att radda
liv och kanske ocksA fiir att radda stora ekonomiska varden. Ett
exempel pe detta ar lagstiftning om anviindning av sekerhetsbelten
eller fdrbud att ga mot "riid gubb€" vid iive.gangsstelle f6r
gAende.
I debatten om liv och d6d nAmns €mellertid ofta ockse att det
skulle finnas en ratt att leva och en rett till 1iv. Detta begrepp
aktualiseras kanske framfdr allt i d€batten i abofifregan. Har
stiiter vi pasvera problem. Om det linns en sedan rett till liv, vem
har den de Ofta seger man att dttigheten tillkommer "personer",
men er ett foster en person, och om svaret if nej, nar blir
fostret en person Uppenbarligen kommer fdrsiiket att basera
retdgheter pa definition av pelsonbegrepPet att rdka i svarigheter,
och man tvingas tillgripa en ganska godtycklig grensdragning
mellan persone.och
"icke-personer". Och retten att leva kan inte
vara ett absolut och stdrsta verde. En tytan, som tillfogar andra
omiitligt lidande utan att f6r den skull ta deras liv, anser nog de
flesta ha f6rverkat sin ratt att leva. Och svera grensfall kan
uppkomma dar tve eller flera menniskors rettigheter kommer i
konflikt. Vem skall da prioriteras och pa vilken grund
Detta hindrar inte att id6n att alla menniskorhar en rett att leva
troligen ligger djupt rotad hos de fl€sta. Man fregar sig vad
konsekvenserna blir a! att esidosetta den. Om jag vet attjag har
en ratt att leva som andra accepterar, kan jag ockse kanna en viss
trygghet. Jag behiiver inte befara att mitt liv satts pA spel av andra
f6r att de t ex skall uppne vissa ekonomiska vinster. Jag vill att
mitt liv skall betraktasom ett vdrde som inte kan bytas mot eller
91

matas i pengar. Samtidi$ ar det dock uppenbart att samhallet
standigt gitr vissa awiganden, der man avst[r fran att *idda
manniskoliv som man kunde redda genom storre ekonomiska
insatser ellergenom att avsta fren vissa andra f6rdelar, och detta
er samhalbatga.dersom vi alla atminstonei tysth€t accepterar. Vi
kan uppenbarligen inte satsa oandlgt mycket pengar pa att radda
varje menniskoliv i fara, och detta kan inte vara ett krav fran en
anhangare till retdghetsdoktrinen. Men man kan krava att samhiillet
aldrig fiirtritttas i sina ftirsdk att 6ka tryggheten. Kanske
skulle ett kallt raknande mcd menniskolivs viirde i pengar just
avspegla och rent av leda till ett definitivt anammande av andra
viirderingar en den att menniskor har rett att leva.
En klas$isk tradition inom etiken ar just nyttomoralen, dar
man f6rs6ker veSa olika f6r- och nackdelar mot varandra och
komma fram till vilken etgard soin leder till den st6$ta miijliga
nyttan. Alla sverigheter med dennadoktrin skall inteberiiras her.
Vi niijer oss med att prpeka hur svart det er an meta nFta. Aven
om man kunde astadkomma nagorlunda bra metningar av n)'tta
se stells man i alla praktiska sammanhang infiir problemet att
jemfiira olika slag av nytta med varandra. Hur kan t ex nlttan av
ell manniskoliv vdgas mol andra manniskors bekvamli8het fu
det acceptabelt att 6ver huvud taget pe negot sett vaga dessa tve
typer av nytta rnot varandra Nyttomoralen ftirutsetter att negon
form av utb)4barhet mellan olika typer av n)'tta kan etablems.
Ail andamelet helgar medlen brukar mera siillan accepteras
som en giltig moralisk doktrin. Vanligare ar dock att man anser
aft det ar acceptabell att gdra nagonting gott even om en av
kons€kvenserna ar dalig, se lenge denna deliga konsekvens inte
er avsedd. Men om man faktiskt vet att den deliga konsekvensen
fitljer pa de handlingar man vidtar, borde man rimligtvis vara
ansvarig fbr den aven om man irlte dir€kt iinskat €11€r avsett den.
Alla f6rutsedda konsekvenser av ens handlingar faller rimligtvis
inom det egna ansvarsomredet. Denna moraliska doktrin fdrefall€r
diirfdr bygga pA en ytlig definition av ansvar som begransar
ansvaret till att ga[a just det som er avsett av allt som f6ljer pa ens
handlingar. Att uppfattningen kunnatuppkomma, ir i och fiir sig
begripligt. Det man uppmarksammar och bist kan fdrutsega
bland alla konsekvenser er naturligtvis d€ avsedda konsekvenser-
98

na, medan de ijvriga ar sverfiirutsegbara och mengagenger 6v€rraskande,
kanske inte ens pa negot enkelt satt rbiijliga att relatera
till de egna handlingama. I se fall er det fdrstAs rimligt att man
ej anser sig ha moraliskt ansvar ftir det oftirutsedda.
Den sjAtte moraliska doktrinen haren viss likhet med den nyss
nemnda.I dennadoktrin giir man endistinktion mellan handling
och icke-handling, och menar att visserligen Ar det icke moraliskt
acceptabelt att t ex diida en menniska, men man kan under vissa
omstandigheter anse det som moraliskt acceptabelt eller etminston€
mindr€ klandervart att undvika att redda ett liv. som man
skulle kunna redda (eller undvika att foftsatta att uppehella ett
liv). Denna uppfattning kan liksom den fiiregeende delvis ha
uppkommit pe grund av att sambandetmellan konsekvenseroch
icke-handling kan vara mindre uppenbart an sambandet mellan
konsekvenser och handling. Icke-handling kan ockse i menga
praktiska sammanhang vara ett begrepp som kommer in ner det
ga er att fiir sig sjelv och andra g6ra det berittigat att man
underleter att giira negonting positivt f6r andra, t ex skenka
mycket pengar till u-hjalp. Sambandet mellan handlingar och
konsekvenser ar emellertid oftare unde. debatt nar konsekvenserna
er direkt daliga, alltse inte bara uteblivna positiva effekter.
Det finns emellertid ilgen rimlig mening i att behakta en
handling och en icke-handling som moraliskt olikverdiga med
varandra. Nert ex konsuln i lbsens
"Samhellets st6ttepelare" fAr
haira att hafls besverlige yngrc bror amnar resa till Ame.ika med
ett skepp som konsuln vet praktiskt taget sakert kommer att
fiirolyckas, och han inte vamar sin b.or, sa harhan darmed giort
sig skyldig till en handling av samma moraliska innebdrd som
dverlagt mord.
Den stora och betungande moraliska inneb6rden i att betrakta
even icke-handlingar som moraliskt belastande, er naturligtvis
fiirknippad med ver stendiga uraktletenhet att hjilpa dem som
har det svart. Det kan vara att minska nAgot pe det iiverfl6d som
vi l€ver i ftir att radda livet pa m:inniskor i n6d, och detta gall€r
aven om man i och f6rsig intevill kreva av sig sjelv och andra att
de skulle fiilja en extrem kristen pliktmoral och skaink alla sina
egodelar till de fattiga. Det iir nemligen holigt att even med en
ganska blygsam tolkning av ver skyldighet se skulle denna inne-
99

iira en hdgst avseverd senkning av ver levnadsstandard. Om
man inte som individ vill ta det steget, me$e man antingen leva
med 6goden 6ppna f6r denna moraliska belastning eller sdka
andra utvagar. Att betrakta icke-handling som avsevert mindre
moraliskt belastat en handling, er en sedan utvag. Men den leder
som sagt till konsekvenser som er svara att fdrsvara. I diskussioner
om liv och ddd aktualisens stora varden. Det ersmertsamt att
giira avkall pe dessa varden fdr att behella ver vardagliga bekvemfghet.
Kan vi gdra det utan att framsta som cyniska ocb
omoraliska Eller kan vi kanske rentav aindra vart vardagliga
handlande se att det battre stemmer med vara moraliska verderingar
Sambandet mellan moral och handling blir det problem
som behandlas hernast i detta kapitel.
Moral och handlirg
veramoraliska omddmen styls av vera varderingar men ockse av
vera kenslomassiga reaktioner. Kanske er eff€kten av kensloma
i manga sammanhang st6rre en effekten av varderingarna. Att se
nAgon direkt diida en manniska her och nu vecker var avsky, men
att indirekt d6da pa lengt avstAnd i tid och rum kenns avseviirt
mindre belastande kenslomessigt, iiv€n om den moraliska innebdrden
a. €xakt densamma. De kenslomassiga reaktionerna styr
vrrt individuella handlande, dar vi ofta domineras av veft har
och nu, vart vardagliga liv och vera privata bekymmer plbekostnad
av vert engagemang i andra manniskors lidande och kommande
generationers valf:ird. I denna mening er vi ofta omoraliskaochvi
haratt valja mellan att se klart p, ver bristande moral
eller att tillgripa olika hjalpresonemang, som kan bara mer eller
mindre Ungt. Som vi har sett, er hjalprcsonemangen ofta av den
typen attvig6ren distinktion mellan handling och icke-handling
eller mellan sadana konsekvenser som er avsedda och sadana
som faktiskt fiiljer men som vi inte 6nskat eller avsett. vilket
alternativ vi en veljer, kommer vi att tvingas leva med en moralisk
inkonsistens.
Psykologer har under leng tid studerat ett samband mellan
beteende och varderingar. I manga sammanhang visar det sig att
samband€t er mycket litet fdr att inte sega att det saknas helt.
t00

Detta beh6ver emellertid inte betyda att de verderingar vi uttrycker
inte er v6ra faktiska varderingar. Det bristande sambandet
mellan verderingar och handlingar kan helt enkelt vara ett uttryck
ftir att de handlingar vi som individer stendigt utlor maste
tillgodose manga av vera behov och inte kan styras bara av vart
verderingssystem. Samtidigtsom vi i vart individuella handlande
alltse maste styras av manga behov forutom vera verderingar, se
kan vi leta vara varde ngar sle igenom m€d st6rre kraft i vert
politiska handlande, t ex vid politiska val. Sjelvfallet kan ve.a
verderingar ockse sla igenom i andratyperav politiska handlingar,
och detta betyder att verderingarna far en samhellelig betydelse,
trots att de kan ha ett mycket litet utrymme i individernas
liv. Tag t ex u-hjalpen! MAnga manniskor intygar att de anser att
u-hjalpen er mycket viktig men ger iinde inte nagra frivilliga
bidrag. Deras uttalade varderingar er dock ett stiid f6r politiker,
som vill verka f6r u-hjalpen via statsmakternas resurser.
De moraliska systemen er ofta oklara och inkonsistenta. Man
kan ockse visa att de ibland leder till konsekvenser som ar o6nskade.
Detta tyder pa att verderingarna ofta har som funktion att
berattiga handlandet snarare an att de tvaftom skulle vara grund
fiir handlandet. Om man i ett sedant fall fdr en person pevisar
inkonsistensen i hans varderingar, sa kan man knappast derigenom
hoppas att fe honom att handla pa ett fren moralisk synpunkt
mer genomtankt eller f6rsvarbart satt. Andra erfarenheter
rneste troligen till. En sadan typ av erfarenhet kan man fa, om
man konkr€tiserar konsekvensemav varderingarna och hand-
Iandet, om man kan se att sega personifiera vad som faktiskt er
fiiljden av de vidtagna etgerderna pa ett sadant sett att man
identifierar sig med de manniskor som drabbas. Ett exemp€l er
Tv-serien
"F6rintelsen" om nazisternas utrotande av judar under
andra verldskriget. Fast dessa fakta varit kanda i snart 40 er,
beh6vdes tydligen denna konkrcta illustration fiir att pa nytt
skapa engagemang och debatt i denna fruktansverda fraga.
Moralen borde vara en grund fiir vart handlande gentemot
andra menniskor, men tydligen r:icker moraliska varderingar
inte sa$kilt lang. Ett ernotionellt engagemang meste till fiir att
skapa en medmensklighet av st6re klaft. Om inte detta emotionella
engagemang finns, korrumperas lett de moraliska be-
101

greppssystemen s, att de anvends fiir att skapa ursakter och f6r
att skydda ver bekvamlighet och ver egoism mot kritik. Vi vill
varken gaira avkall pA vara fdrmener eller belastas med skuld.
Fregan er altsa om man kan peverka handlandet genom att
exponera inkonsistens och olJarhet i de moraliska verderingarna.
i{r det inte snarare se att moral€n far sin stora genomslags_
kraft i sammanhang, dar den sammanfaller med ett emotionellt
engagemang, och att den stir sig slett nar den kommer i konflikt
med b€hov och kenslor Om d€tta resonemang ar dktigt sA undeNtryks
betydelsen av det kraftfulla och konkreta uppvisandet
av konsekvenset av vera handlingar i moraliska termer, t ex i
form av filmer, Tv-program och litterera verk. Samtidigt bdr vi
naturligivis eterigen beakta att samhe ets agerande inte bara
uttrycker alla individers individuella agerande, utan att det ocksa
i hiig grad er ett uttryck fiir den politiska apparatens va.deringar,
och dessa verderingar erju, som pepekats ovan, holigefl ett mera
direkt uttryck fdr menniskors virderingar an det individuella
handlandet. Se kariske finns det tlots allt ett litet utrymme fdr
ocksa en mera abstrakt moralisk analys-
Moral och risklagar
Instalhingen till risker beror troligen till en del pe moraliska
fdrhillanden. Detta pesteende skall nu belysas med negra exempel.
I risklitterature namner man ofta det fiirhallandet att vi er
benegna att satsa stora resurser fdr att redda en p€rson som
befinner sig i fara De resurser som i sedana legen kan salsas pa
en reddningsaktion ar mycket stdrre en de rcsu.ser som vi et
villiga att satsa pe att radda liv i fiirebyggande syfte. I litteraturen
har man namnt olika f6rklaringar till detta fenomen. En ofta
fdrekommande tanke er att vi i det f6rstnamnda fallet kan identifiera
en konkret person, och att detta da skulle medfdra att vi
blir mera benegna att satsa pengar pe hans reddande. Varldr den
konsekvensen skulle fdlja ar emellertid oklsrt. Mitt fiirslag till
tolkning av f6rhallandet ar failjande. En person, som befinnersig
i ett utsatt lege och som bara kan raddas till livet genom and€
menniskors ingripande, skapar en moraliskt uppfordrande situa-
102

tion. Den moraliska innebdrden i hans situation er mahenda i
viss men peverkad av hur han hamnat i situationen, men knappast
i nAgoa hiigre grad. Aven orn det uppedbarligen iir hans eget
iet att han hamnat i situationen och han blivit vamad f6r den' €tc'
sa er hans belagenhet sadan att den uppfordrar oss andra till
inerioanden i m-aximal utstrdckning och med insatser av alla de
rec"urser vi har titl vdrt fiirfogande Om en fjallvarrdrare ftirsvinner
i vildmarken, trots att han blivit varnad f6r att ge sig ut' sA
sitter vi inte i lugn och to med armarna i kors och sager att "det
a. h"n" "g"t f"1". E t .oraliskt uppfordrande situation f6religger
emeltertii inte, r'nnan en krissituation utvecklats' Har upplev€r vi
det som fullt adekvat att vi ger tydliga vamingar till menniskor'
och vi raknar med att de ocks{ me$e ta ett aosvar fdr sina liv ; att
de inte kan ha ratt att p&akna att vi skall vara beredda att
uDDoffra oss till det yttersta fiir att hjelpa dem i it6dsituationer
tmin iindi kommer vi att gtira det)'
Aven n6sra andra fenomen inom dskomrddet kan belysas fren
moralisk lnpunkt. Civilingenjitrsfitrbundets temissvar 6ver
sou 1974:i6 i"Nerfitrliggning av kernkraftverk") inneheller ett
ofla citerat forstag till lagbundenheter inom riskomredet' Av de
fiireslagna e$a la;bundenhetema kan ltminstone fem med fdr'
del diskuteras fran just moElisk synpunkt'
I Firitlighet. Menniskor er benagna att ta och acceptela st6rre
risker, om dessa ir frivilliga en om de ar patvingade Detta
filrhlilande tycks pA ett ganska tydligt sett ha att gdra med
moraliska 6verveganden. En risk som jag tar frivilligt tatjag pa
eqet ansvar. Jag ha, miijlighet att valja och kan avst' fran atl
ta risken. om j;g sa stulle vilja Om jag deremot dverleler min
sekerhetiill nig;n annan person ellerorganisation, harjag inte
Dd samma satt ;nsvaret fiir foljd€rna, utan jag har ratt att stalla
irav p[ personen eller organisationen att sekelheten skall vara
maximal.
Ibland uppstar komplicerade situationer der bede frivilliga
och ofrivil]ga moment ingar. Att r6ka er att frivilligt ta en
(stor) risk. O; man arbetar i en miljii diir asbest fdrekommer
blir miliitrisken fitrstarkt om man dessutom ar rdkare Ansvaret
fitr ;iljitrisken kan dd diskuteras Ligger det helt pa den
103

niljiiansvarige ocksl niir det geller r6karna Har man rett att
ha en arbetsmiljd som er riskfri fiir vissa persone. och riskabel
f6r aDdra
Spridning av te&ri&. Ju stiirre spridning en viss t€knik erheller,
destomindre risk medfdr den, och desto mindrerisk acceptems.
Detta har man funnit vid historiska studier av t ex olika
tradsportsystem (bilismen, flyget). Det fiirefaller, som omdetta
fiirhellande ocksa kund€ tolkas, atminstone delvis. u.moralisk
synvinkel. I ett tidigt skede ar risktagandet fdrmodligen av
individuell och frivillig natur i stdrre utstreckning en i €tt
senare skede, nar tekniken blivit mer utvecklad och professionaliserad.
Resonemanget om frivillighet kan alltse tillampas pe
detta ftirhrllande precis som under ftiregaende punkt.
Sti;nta acceptabla konseki,ens. Finns det en negativ konsekvens
som ar se stor att vi inte kan godta den, oavsett hur liten
sannolikheten ar (se lange sannolikheten ar st6ne en noll)
Kanske, men det fiirefaller troligt att vtrt accepterande av en
sadan konsekvens ande kan paverkas av om vi vet att sannolikheten
kan minskas genom ytterligare insater av sakethetsftirbattrande
natur (eller, altemativt, att konsekvensema kan
minskas pe negot motsvarande sett). Om namligen sannolikheten
intekan minskas genom negra kiindainsatser, seblirden
negativa konsekvensen en "olycka", och ansvaret fiir olyckor
lenderar vi att tillsk va slumpen snarare iin mAnskligl hand-
Iande.
Adesbestiimda isket bortort en viss griins. Det pastes att nar
sannolikheten miflskar, 6e ner man se smeningom en grens,
dar .isken betraktas som "iidesbestiimd" och som fiirsumbar.
Denna punkt ar uppenbarligen relaterad till den omedelbart
fiiregeende. Det fairefaller emell€.tid ocksa har tydligt att moraliska
tiverveganden spelat in. Om vi vet att vi kan ytterligare
minskaen riskgenom insatser av sakerhetshtijande natur, se er
vi troligen mindre benagna att acceptera den som fdrsumbar
en om se icke ar fallet. Om vi kan minska risken genom j4terligare
insatser, se har vi t4git pe oss ett ansvar, om vi inte gair
det.
Orsak-verkan-kedjor. Om en olycka har intreffat, fragar man
sig alltid om d€n kunde haundvikits, och vad orsaken var. Om
104

man finner en systematisk orsak, sa krever man att den skall
undanrdjas. Om vi kannertill vad6r en viss olycka har intraffat
och har anl€dning misstanka att samma fiirhallanden kan in_
triffa igen i framtiden, se fallerdet pA veft ansvar att verka f6l
att olyckan i framtiden undviks.
Slutsatser
A1t verka f6r inforand€ av en teknologi som upplevs som risk_
fylld kan innebara en belastning fran etminstone fie skilda synpunkter.
Fdr det fiirsta erdet alltid negativt om man upplevs som
hotfull, att de etgarder man vidtar av manniskor uppl€vs sasom
medfdrande direkta dsker fdr dem sjelva etler kommande generationer.
Fdr det andra innebar ocksA ens agerande i vissa sam_
manhang att man bryter mot moraliska ftjrestellningar, som har
att g6ra med ansvar f6r eget och andras liv. Dessa moraliska
fiirestellningar tillhiir de mest laddade varderingar som vi har'
Nu kan man naturligtvi sega, att verderingssystemen salhn eller
alddg er konsistenta eller ens realistiska. Vi lever ju alla, som
ovan visats, i en situation diir vi standigt maste pe nagot satt
hantera spenningen mellan vert satt att leva och de moraliska
f6restallningar som vi har. Vi maste t ex alltid vega miinniskoliv
mot pengar i samhallsplanering, eftersom vi saknar tillreckliga
resurser f6r att na en absolut maximal sakerhet i iiverensstammelse
med de kunskaper vi har' Detta hindrar emellertid inte att
man ande ofta upplever det som cyfliskt b€reknande och miinniskofiedtligt
att meta manniskolils verde i pengat. Risktagande
ar allrsa troligen alhid en moralisk belaslning.
105