Bitidningen - Sveriges Biodlares RiksfÃ¶rbund

Nr7/8 Juli/Augusti 2011 

Bitidningen 

Du kan producera kakhonung 

Sommarens bär och frukter • Ympning av honung 

Vildbin och deras bon • Invintring och övervintring 

Bitidningen 7/8 2011 

1

Biodlarkonferens 29 - 30 oktober 

- konferens om biodling i Kulturhuset, Skövde 

Lördag 

Program: 

Reservation för mindre förändring 

10.00-12.00 Registrering, utställningen öppen 

12.00-13.00 LUNCH 

13.00-14.00 Välkomna och inledning. 

Anförande av Peter Svensson, Landsbygdsdirektör, om Länsstyrelsens roll för biodling. 

14.15-15.00 2:1 Rationell biodling, ”Bicykelmetoden”, Thomas Dahl 

2:2 Naturkosmetik, Bo Pettersson, Örtagården 

2:3 Vad är på gång inom biodling, Jackis Lannek, Jordbruksverket 

15.00-15.30 FIKA 

15.30-16.15 3:1 Biodling i England, Brian Riply, Ordförande BBKA 

3:2 Pollen, insamling och tillvaratagande, Bengt Karlsson, Alingsås 

3:3 Livsmedelshygien, Kristina Kobel, Länsstyrelsen 

16.30-17.15 4:1 Svensk biavel AB, Krister Linell SBR 

4:2 Kvalitet som konsumenten efterfrågar, Jesper Lindström, SIK 

4:3 Regler för ekologisk biodling, Jackis Lannek, Jordbruksverket 

17.30-18.15 5:1 Avläggarproduktion i större skala, Lars Pettersson, yrkesbiodlare och redskapshandlare i Säffle 

5:2 Kooperativ honungshandel i Bantin, Reinhard Neuman, yrkesbiodlare i Plauen Mecklenburg 

5:3 Ekologisk biodling i praktiken, Bengt Kling, mångårig erfarenhet av KRAV 

19.30 MIDDAG 

Söndag 

09.00-10.00 6:1 Biodling i Argentina, Thomas Dahl, 

6:2 Pollens nyttighet, en litteraturstudie, Carolina Retz, Food and Health Concept Center 

6:3 Honungshandel i butik, Rikard Brax, Lokalproducerat i Väst 

10-00-10.45 FIKA 

10.45-11.15 7:1 Biodling som besöksnäring, Reinhard Neuman, yrkesbiodlare i Plauen, Mecklenburg 

7:2 Honungens nyttigheter, Tobias Olofsson och Alejandra Vasquez, Lunds universitet 

7:3 Leaderprojekt, Maria Gustavsson, Verksamhetsledare Leader Norra Skaraborg 

11.15-12.00 8:1 Produktion av Paketbin, Martin Nehman, Lagan 

8:2 Biprodukters användning i Litauen, Sigitas Vasiliauskas, Medicata 

8:3 Inspiration för biodlare att utvecklas 

12.00-13.00 LUNCH 

13.00-13.45 9:1 Biodling i Frankrike Henri Clemént, fd. ordförande i Franska biodlarförbundet 

9:2 Genetik för biodlare, Bert Trybom, Lidköping 

9:3 Företagsstöd för biodlare, Länsstyrelsen 

14.00-15.00 Gemensam avslutningsföreläsning, återkoppling till programmet med Johnny Ulvstorp och Mikael Engstad. 

Moderator Sven Gärdekrans, krönikör och fd. chefredaktör 

Kostnader: 

Hela konferensen inkl. luncher 800:- En dag inkl. lunch 500:- 

Enstaka föreläsningar 125:- Konferensmiddag lördag kväll 500:- 

Anmälan på www.kompass.lrf.se Utbudskod 13397 senast 18 okt 2011. 

Frågor och information Arne Johansson 0702-69 44 31 och från 8 aug 

Maja-Lena Främling 031-60 59 67 

Övernattning bokas av deltagarna, hotell i anslutning är med ca-priser: 

Scandic Billingen 0500-74 50 00, 1.150:- , 1.150:- 

Hotell Majoren 0500-41 06 10 750:-, 950:- 

Hotell Skövde 0500-41 06 45 695:-, 895:- 

Skövde Vandrhem 0500-41 92 55 350:- delat 250:- 

Konferensen arrangeras av Biprojekt Västra Götaland, Länsstyrelsen och SBR. Välkommen! 

2 Bitidningen 7/8 2011

Ledaren 

I honungens tjänst 

Matias Köping 

Styrelseledamot 

matias.koping.sbr@biodlarna.org 

När du läser detta är honungssäsongen i full gång och skörden kan vara möjlig att förutsäga 

för 2011. Biodlandet under försäsongen visar nu resultat, hur vältrimmade samhällena är 

när det verkligen gäller under det korta nektarfönstret vi har i vår natur. 

En efterlängtad händelse är ju att få ta del av den nyslungade primören och känna glädje 

av hela biodlandet. Det liksom koncentreras i denna händelse, mmmmmm. Budkaveln går 

till släkt och vänner med flera, att nu är den första honungen möjlig att få. 

Nu börjar så smått de övriga planerna för honungsavsättningen att väckas till liv, för 

denna uppskattade produkt som är ett resultat av en mångfald av blommor. 

Jag förundras från tid till annan hur vår hantering av honungspriset ter sig. Många branscher 

med varor som vi köper brottas med prisökningar på produktionskostnader och råvarukostnader 

som måste synas och tas ut på prisbilden ut till kund. 

Honungspriset verkar leva ett annat liv. Jag kan fortfarande konstatera att en lokalproducerad 

700 grams honungs burk kostar 49:90 på hyllan i en större livsmedelsbutik i en 

mellansvensk stad, medan samma burk kan kosta i liknande ort och affär 70 kronor – för 

samma burkstorlek. På blocket kan samma burkstorlekar bjudas ut i kartong för ett underpris 

– varför 

Har vi rätt synsätt på prisbilden Det verkar som att på detta område behövs mer kunskap 

om hur priset byggs upp och vad som bör påverka och gälla. Givetvis sätter var och en 

det pris som man vill, men i det breda perspektivet behövs en samsyn. Lönsamheten i biodlingen 

behöver en kick framåt och honungspriset betyder en hel del för oss. 

Vi har en god efterfrågan på honung. Vi har en ren produkt. Honungen som finns i burken 

är ett resultat av binas aktiviteter som gagnar pollinering av bär, buskar, frukt och odlade 

grödor. 

Vi kämpar med kvalster och överlevnad av bina. Vi har olika omkostnader som uppkommit 

på senare år som belastar lönsamheten. Låt oss förstå att dessa kostnader inte täcks om 

honungsburken ska kosta 49:90 ytterligare 10 år framåt. 

Vi behöver med samlade krafter låta kunderna förstå vilka värden honungsburken de 

köper representerar och att pollineringen som bina utför här i vår omgivning inte går att importera. 

Med önskan om en fin sommar och stunder av honungslycka! 

Årgång 110 

Redaktion: Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg 

Redaktör: Erik Österlund 

Telefon: 0735-233126 

E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr 

är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före 

aktuell månad. 

Material- och annonsinformation: Sid 31. 

Manusstopp den första i månaden, knappt en 

månad före utgiv nings dagen. 

Tryck: V-TAB Vimmerby AB 

Trycks på miljövänligt papper. ISSN 0006-3886 


Ansvarig utgivare: 

Förbundsordförande Jonny Ulvtorp, 

Stenabyvägen 11, 37294 Listerby. 

Telefon: 0457-30489, 0735-233130. 

Epost: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.org 

Sveriges Biodlares Riksförbund är en 

politiskt, religiöst och etniskt obunden 

ideell organisation, som bygger på principen 

om frivilligt, individuellt medlemskap. 

SBR ska arbeta för att utveckla 

svensk biodling som näring och meningsfull 

fritidssysselsättning, numerärt, 

fackligt, socialt och innehållsmässigt. 

Förbundsexpedition: 

Trumpetarevägen 5, 59019 Mantorp. 

Telefon: se telefonlista på sidan 31. 

Fax: 0142-828 59 

Plusgiro: 8685-0. Bankgiro: 413-6149. 

E-post: sbr@biodlarna.org 

Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. 

Öppet: Mån-tors 08.00-16.00. 

Fre 08.00-14.00 

Webbplats: www.biodlarna.se 

Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 

3

I detta nummer 

JULI/AUGUSTI 2011 

Stadsbiodling – urban beekeeping 5 

I bigården 6 

Aktuellt i juni 7 

Du kan producera kakhonung 8 

Sommarens bär och frukter 10 

Ympning av honung 12 

Invintring och övervintring 14 

Friska vinterbin - bättre övervintring 16 

Vildbin och deras bon 18 

Geting- och myrtips 20 

Drottningen är viktig 21 

Bitidningen är min bästa vän 22 

Ny förbundssekreterare 24 

Svensk Biavel 25 

Marknaden 28 

Almanackan 30 

SBR-kontakt, Annonstaxa 31 

Nästa nummer (9-11 – september-nr) 

utkommer i slutet av augusti. 

MANUSSTOPP: 1 augusti. 

Numret därpå (10-11) i slutet av sep. 

Manusstopp: 1 sep. 

1 

Mät upp 3% av den 

slungade honungen i ett 

kärl med lock. 

Ex. 50Kg, 0,03 x 50 = 1,5 Kg 

Förvara din nyslungade honung i 

rumstemperatur tills ympen är 

klar. 

4 

Fortsätt att blanda ympen 

två gånger per dag. Ympen 

är klar när den känns fast direkt 

från kylen men blir krämig när du 

blandar den. 

Det tar 2-3 dagar, ev någon dag 

mer beroende på vattenhalten. 

Ympning av honung 

Exemplet utgår från 50 Kg nyslungad honung 

2 

Väg upp och tillsätt 

kristalliserad honung, Antingen 

från en köpt burk eller 

en av dina egna, motsvarande 

10% av honungen från punkt 1. 

Blanda med elvisp och degkrokar 

i 1 minut. Förvara ympen i 

kylskåpet. 

Ex. 0,10 x 1,5 = 0,15 Kg 

10 

3 

Blanda ympen ordentligt två 

gånger per dag med degkrokar 

under ca 30 sekunder. Ympen får 

inte bli varm. 

5 6 Låt ympen 

rinna i en fin stråle 

Från 50Kg-kärlet häller du 

medans du blandar. När 

över så mycket så att ympkärlet 

nu innehåller den dubbla 

honungen är helt genomfärgad 

av ympen är den klar att hällas 

mängden. Alltså lika delar nyslungat 

som det finns ymp. Blanda 

12 

på burk. Förvara gärna burkarna 

i rumstemperatur i 1 dygn och 

väl. Nu är ympen flytande och 

ställ dem sedan svalt och mörkt. 

kan blandas ner i honungskärlet. 

Burkarna är oftast genomkristalliserade 

efter 3 

veckor. 

uffelagerqvist@gmail.com 

Omslagsbilden: 

i:et på omslaget påminner om att 

drottningen märktes vit i år. 

Honung i vaxkaka, 

kakhonung, 

är den mest 

opåverkade och 

innehåller mest 

smakämnen Foto: 

Pasaga Ramic 

14 


Påminnelse: 

Senast 15 augusti 

måste ansökningar 

om bidrag till årets två 

NP-projekt vara insänt till 

SBR:s förbundsexpedition. 

Se artikel i BT april. 

Mvh Janne Mårtensson, 

konsulent SBR 

Stadsbiodling – urban beekeeping 

Stadsbiodling, biodling i stan, är en växande 

rörelse i hela västvärlden. Det finns 

flera anledningar till detta. 

Biodlare har upptäckt att städerna 

innehåller parker och trädgårdar som ger 

bra möjligheter för honungsproduktion och 

undvikande av lantbruksgifter som tidvis 

går hårt åt bina. 

Flera har också upptäckt att då binas 

betydelse uppmärksammas blir det positivt 

för ett s k varumärke att sammanknippas 

med att ta hand om bin. Då letar man kanske 

upp platser där man kan ha bin, som 

man kanske inte tänkt på förut. Bikuporna 

på Operans tak är nog lite av en kombination 

av det ovan nämnda. 

Så finns det mer idealistiska och kanske 

realistiska idéer om att det kommer 

att finnas behov av att odla mat också i städerna, 

på grönytor och i balkonglådor. Då 

behövs pollinerare, dvs bin. www.beeurban. 

se är en sådan rörelse. Och de sponsras 

tydligen av Cocacola, vilken säger en del 

hur bidodlingens betydelse har trängt in i 

folks medvetande. 

Erik Österlund 

Skärmdump från Operans blogg 


5

KRISTINA BÄCKSTRÖM 

I bigården 

Juli/Augusti 

Dags att gräva guld 

i bigården 

Kristina Bäckström med 4 bisamhällen. 

Ordf i Tumbaortens Bf. 

Journalist på LRF Media. 

Det tar tid att bli smart. För 

varje år har jag utarbetat en 

ny, fiffig genväg för att inte 

fastna helt i honungskladdet 

i slutet av sommaren. 

Jag har inget specialbyggt slungrum. Nej, 

för resten, nu ljög jag. Det är specialbyggt 

efter de förutsättnitngar jag har och 

undertecknad är förskräckligt stolt över 

resultatet. Halva friggeboden är avdelad 

för slungning. Här finns hyllor att ställa 

burkar på, en handvevad slunga, lättskrubbad 

plastmatta på golvet och min skräddarsydda 

avtäckningsstation. 

Avtäckningen 

Ni skulle skratta på er om ni såg den. Det 

är en skrapig liten skolbänk på stålben 

täckt med en plastduk från IKEA. Bredvid 

står en rejäl plastback med lock och 

på bordet två tomma glasslådor samt ett 

diskställ av plastad ståltråd. IKEA-duken 

och plastbacken har jag köpt, resten fanns 

redan hemma. 

Stationen är ett under av high tech. 

När det är dags att slunga ställer jag det 

brickliknande locket på bordet, diskstället 

ovanpå. I den ena glasslådan lägger 

jag en öppnad fryspåse, i den andra en 

skvätt vatten. 

Diskstället blir stöd när ramarna 

täcks av och honungsdropp hamnar på 

locket. Täckvaxet skrapas av gaffeln, rätt 

ner i plastpåsen och avtäckta ramar ställs 

ner i plastbacken i väntan på slungning. 

Vattnet finns där för att blaska av fingrarna 

med om de börjar tjippa ihop. 

När jobbet är gjort viks diskstället ner 

i plastbacken tillsammans med plastduk, 

avtäckningsgaffel och glassburkar. Inget 

trä som suger åt sig fukt och plastbacken 

blir inbyggd diskbalja. Bordet kan lätt lyftas 

ut och skrubbas rent med såpa på en 

ren bit byggplast på altanen. 

Honungen 

Sedan är det själva honungen. Första 

året rörde jag den men blev trött 

i armarna. Under senare år har det 

blivit ympning i stället. En liten burk 

stelnad honung rörs ner i en bytta 

med färsk honung. Jag snodde en 

degkrok från elvispen och drog fast 

i en rejäl borrmaskin så att det blev 

lite ”umpf” 

Det gick som smort – nästan. 

Hade inte borrmaskinen fastnat i 

läget med slaghammarfunktionen 

på hade det varit ett mer behagligt 

arbete. Men, vad sjutton, lite brummelduns 

i bunken var bättre än att 

paddla i honungstunna två gånger 

om dagen i veckor. 

Efter tre dagar i kylen med daglig 

omrörning så var det klart att vispa 

ner i en jättetunna med nyslungat 

som sedan kan tappas direkt. Honungen 

blir len som silke, kanske 

lite för len till och med. 

Bipratare 

Jag har en bipratare på jobbet, en dam 

jag kan prata bin med. Vi brukar stöta på 

varann i korridorerna och mumla sånt 

som ”yngelklot” och ”stödfodring” och 

”drönarvax”. Vi nickar allvarligt med rynkade 

pannor men kollegorna har slutat 

fnissa, ty den som fnissar får ingen honung. 

Filippa, som hon heter, kom på att 

hon saknade den rörda honungen ibland, 

den smakar annorlunda. Själv bubblade 

jag på om den färska honungens välsignelser 

och om en idé jag hört om att sälja 

den ”på rot”. Jag tror att idén först kom 

från Susanne Hoffman i Kassjö. Sen har 

den tagit en sväng inåt Lappland och till 

slut landat här. 

Man säljer den direkt från hink som 

tappas vartefter. Det som blir kvar får åka 

hem igen och bli husets matlagningshonung 

eller smaksatt och rörd. 

Så nu vet jag vad jag ska göra. Ännu 

en smart genväg har fötts i den vilt surrande 

hjärnan. 

I år gör jag allt med honungen. Jag 

rör lite, ympar det mesta, smaksätter en 

skvätt och drar iväg en hink nyslungat till 

jobbet på en pirra. 

Det blir som en honungsbar där 

man kan testa ”shaken”, ”stirred”, med 

”lemon twist” eller bara den rena råvaran 

direkt. 

Skål för en lyckad honungssommar! 


Under juli och augusti 

månad blir det lite mer ro 

och stadga över bigårdarna 

efter försommarens intensiva 

utveckling och svärmtidens 

oro. 

sommardragstrakter måste man passa 

I skattlådorna, sätta på nya när de första 

är fulla med honung och skörda när 

hela lådor blir heltäckta. Under augusti 

månad måste man anpassa utrymmet 

lite. Skördade lådor kanske inte sätts tillbaka. 

Väderlek och drag får avgöra detta. I 

sommardragstrakter brukar draget ta slut 

efter att linden och rallarosen har blommat 

över.Vissa delar av landet har dock ett 

drag kvar under augusti månad, nämligen 

ljungen. För dem börjar en hektisk tid. 

Under perioden juli och augusti 

månad gäller, att anpassa utrymmet till 

bimassa och drag. Följande åtgärder/iakttagelser 

i bigården bör göras: 

Aktuellt i juli/augusti 

Honungsskördens tid 

• Skörda heltäckta skattlådor 

• Fortsätt att göra avläggare. Görs avläggare 

efter den 15 juli måste man 

tillsätta en parad drottning samt 

eventuellt förstärka med någon täckt 

yngelkaka utan bin under augusti 

månad. Detta för att avläggaren 

skall få tillräckligt med bin till invintringen. 

• Fortsätt med att byta ut gamla drottningar 

som inte håller måttet. 

• Fortsätt att odla drottningar, men vid 

juli månadens slut bör allt arbete 

med detta vara avslutat. 

• Se till och sköt avläggarna med 

utrymme och foder. 

• Om drottningen har disponerat två 

ANDERS BERG 

lådor för sin äggläggning, bör hon 

under slutet av juli spärras ner på 

en låda. Man spar mycket arbete 

och tid vid invintringen. Detta gäller 

om man invintrar samhället på en 

låda. Man behöver inte fundera på, 

vid invintringen, i vilken låda hon 

finns. Glöm inte att efter åtta dagar 

kolla eventuellt uppdragna viceceller 

ovanför spärrgallret, dessa rivs. 

• Under augusti månad, förena svaga 

samhällen. Det lönar sig inte att 

invintra för svaga samhällen. De 

brukar inte överleva vintern. 

• Tänk på att en av grundstenarna för 

att lyckas med övervintringen av sina 

bisamhällen sker i slutet av juli samt 

i början på augusti månad. Det är 

då vinterbina skall produceras. Det 

När ramarna ser ut så här är det dags att skörda. 

Byt ut drottningar som inte håller måttet. 

gäller att man har bra drottningar, 

bra drag samt att kvalstermängden 

är låg. Vid dåligt drag kan drivfodring 

bli nödvändigt. 

• Fortsätt att föra anteckningar. 


7

Du kan producera kakhonung 

PASAGA RAMIC 

När en biodlare skrytsamt 

vill bjuda en kär gäst på en 

fullkomligt naturlig biprodukt, 

bjuder han på honung 

i vaxkaka, kakhonung. 

Jag tycker personligen att 

kakhonung är den enda helt 

naturliga honungen. 

A 

ll 

bearbetning av honung – slungning, 

silning, uppvärmning och andra behandlingar 

tar ifrån honungen lite av dess 

naturlighet. 

Vissa biodlare skär ut bitar av vaxkakan, 

lägger den i burkar och tappar slungad 

honung över den. En sådan produkt är 

"vaxkaka i honung" och är enligt mitt tycke 

inte den originala och naturliga varianten. 

Produktion av honung i vaxkaka kräver 

bra förhållanden, det vill säga starka 

bisamhällen, intensiv nektaravsöndring i 

En hls-ram välfylld med täckt honung. 

naturen – helst från blommor som har 

mer fruktsocker än druvsocker i sin nektar. 

Fruktsocker är den sockerart som gör 

att honungen kristalliserar långsammare, 

och förblir flytande längre. 

Akaciablommans nektar (Robinia 

Pseudoakacija) och även Ljungblommans 

(Calluna Vulgaris) har dessa egenskaper. 

Kakhonung måste vara helt täckt med vaxlock, 

för annars kan den rinna ut, och det 

är inte önskvärt. 

För framställning av kakhonung behövs 

mindre och lägre ramar, eftersom 

bina fyller upp, och täcker dem bättre. Till 

kakhonung används mellanväggar, det vill 

säga vax där bin inte har fötts. Man kan 

också använda helt tomma ramar där bina 

helt själva får bygga vaxet och fylla det med 

honung. Denna sorts honung i vaxkaka är 

den allra mest naturliga. 

Det finns dock ett problem. Binas 

naturliga vaxbyggnad är ofta skev och 

därför försöker många forma olika slags 

ramar i mindre utförande av olika mate- 

Listbitarna som kakhonungsramarna 

monteras av kapas till 

5mm tjocklek. 

De horisontella bitarna är 

25mm breda. 

De vertikala 11mm. 

Längden varierar efter ramens 

dimensioner. 

Det är bäst att använda gran 

som byggmaterial, då den 

behåller sin ljusa färg länge 

och ser fin ut långt efter 

att man har tagit ur den ur 

kupan. 

Dessa ramar är väldigt enkla 

att packa i plastfolie, och 

sedan i kartongförpackningar 

med utskurna ”fönster” så 

att man ser delar av vaxet. 

Man kan även skriva med en 

innehållsförteckning eller 

ett kort meddelande till konsumenten, 

till exempel om 

honungens ursprung, serveringsförslag, 

biodlaren som 

tillverkade honungen och 

dylikt. 


Sätt först i alla lister utom en omgåg 11x5 mm:s-lister. 

Lägg i mellanväggen och sedan resten av listerna. 

Listerna klamras fast i varandra och i ramens över- och 

underlister. När kakbitarna är fyllda och täckta skördas 

de. Kakhonung med kristalliserad honung är inte så 

läcker. Konsumera snabbt om den har ”fel” sorts honung. 

Alternativt stoppa bitarna i frysen tills de ska användas. 

rial, plast, trä eller något annat material. 

Jag själv använder i min biodling normalt 

s k HLS-ramar, som har de yttre måtten 

366X145 mm. Jag använder dessa för kakhonungsproduktion. 

Svenskar har ingen vana att äta 

kakhonung, så de främsta kunderna för 

den här produkten är invandrare (bosnier, 

kurder, syrianer, somalier och andra). I 

ett försök att etablera mig på den svenska 

marknaden gjorde jag mindre ramar som 

innehöll ca 500 gram honung, och som 

man sedan packade i speciella kartongförpackningar. 

Jag vill ta det här tillfället i akt och 

visa upp denna ram, och jag hoppas att 

den kommer till nytta för våra bosniska 

biodlare, och för alla andra. 


9

Sommarens bär och frukter 

MARITA DELVERT 

Skördetid är njutningstid! 

Marker, trädgårdar och torg 

dignar av bär och frukter i 

regnbågens alla färger. 

Smultron, blåbär, hallon och jordgubbar 

kröns av ringlad, nyslungad honung – 

en exotisk delikatess. Servera en mandelbotten 

med somriga bär och honungskesella 

eller bjud på den isade jordgubbssoppan 

med mynta, lime och honung en 

ångande varm sommardag. 

Syltkitteln och saftkastrullen sprider 

sommarens dofter och frysen fylls 

av läckerheter inför den långa vintern. 

Pröva också pastörisering för hållbarhet 

och smak. 

Mandelbotten med bär och 

honungskesella 

150 g mandel 

3 msk pressad citron 

1 msk honung 

1 dl havregryn 

1/2 dl kokosflingor 

250 g kesella naturell 

3 msk honung 

Kör mandeln i en matberedare och fukta massan med pressad citron och honung. 

Blanda i havregrynen. 

Tryck ut degen i en pajform. Strö kokosflingorna ovanpå när du trycker ut degen, 

det kladdar mindre på fingrarna. 

Grädda i 175 grader under 10 min och låt svalna. 

Blanda kesellan med mjuk honung, bred på och garnera med sommarens bär av 

alla sorter. 

Isad jordgubbssoppa med mynta och lime 

Från Magnihills hemsida – 

www.magnihill.se 

Receptet är framtaget av Jeff Wehlin. 

6oo g frysta Magnihill-jordgubbar 

2.5 dl outspädd jordgubbssaft 

2 st lime 

1 dl honung 

2 dl vatten 

Ca 10 blad färsk mynta 

Foto: Charlotta Lingwall 

Riv skalet på limen och pressa ur saften, lägg 

alla ingredienserna i en blender. 

Och kör så det ryker! Obs! Håll handen 

på locket när du mixar, annars riskerar du 

att sprutlackera hela köket med jordgubbssoppa!! 

Häll upp i portionsskålar och garnera 

med strimlad mynta. 

Servera gärna med en kula vaniljsorbet. 

(vaniljglass går också bra) 


Saft, sylt och drycker med honung 

Birgitta Augustesen på Stavtorps Bigårdar jobbar 

mycket med förädling av honung. Hon gör smaksatt 

honung och använder honung som sötningsmedel i 

saft, sylt, glögg och nektar mm. 

Ett bra sätt att ta vara på sommarens bär är att 

frysa in dem, men det är inte alltid det finns plats i 

frysen. En relativt enkel metod som dessutom gör att 

man slipper konserveringsmedel är att pastörisera 

sina kreationer/blandningar. 

Att pastörisera betyder att drycken/sylten värms 

till 78-80 grader i 10 minuter innan den tappas direkt 

på flaska/burk och korkas, den blir då mycket 

hållbar. För att pastörisera korken eller locket vänds 

burkar upp och ner och flaskor läggs ner. Kom sedan 

ihåg att vända tillbaka burkarna efter fem minuter så 

att framförallt inte marmeladen eller sylten blir hängande 

i locket. 

Nektar är en riktigt god dryck att tillverka. Att 

dricka nektar skall vara som att smaka på själva bäret, 

inte för sött och inte för surt – bara perfekt. Nektar 

kan avnjutas kall eller varm. 

Nektar går att göra av allt som det går att få ut 

juice av. 

Birgittas recept på nektar av hallon 

Pressa hallon till juice i en råsaftcentrifug eller i en 

bär/vin press. Ta sedan 25-30% råjuice av hallon och 

tillsätt ca 10 % honung efter smak och resterande del 

vatten. När smaken är bra, är det dags att pastörisera i 

en kastrull. Värm blandningen, observera att den inte 

skall koka! Häll upp drycken på flaska, sätt på korken 

direkt och du kan avnjuta en sommardryck när som 

helst under året. 

Man får oftast mer juice av bär som är frusna 

först, men det är inte ett måste. 

Birgitta har 10 liters kastruller som hon använder. 

Drycken hälls på vackra brukar och flaskor och 

även i vinflaskor med nya skruvkorkar. Innehållet i 

flaskorna håller sig minst ett år i ett svalt utrymme 

(matkällare) och en vecka i kylen efter att man öppnat 

flaskan. 

Sylt gör Birgitta på samma sätt. Blanda bär och 

honung efter smak och pastörisera. Inga konserveringsmedel 

behövs. Ett tips är att tappa upp sylten på 

flera små burkar, då förlängs hållbarheten. Förvaring i 

kylskåp krävs, men för ”evig” hållbarhet behöver man 

använda mer än 50 % honung – honungen har ju en 

konserverande verkan. 

Birgitta fryser in bär, rabarber och frukt allt eftersom 

de mognar och åker sedan med allt till ett musteri i 

närheten. Det går ofta att pressa och musta både frukt 

och bär, liksom också rabarber och vindruvor. Birgitta 

fryser sedan in juicen i petflaskor och blandar härliga 

drycker och pastöriserar först på vintern när det 

finns mer tid för sådana göromål. En honungspress är 

också utmärkt att använda för att pressa bär och frukt. 

Råsaftcentrifug 

eller 

bärpress kan 

användas 

för att få ut 

saften ur 

bär, frukt 

och växter. 


11

Ympning 

av honung 

ULF LAGERQVIST, 

Öskögle-Virserum 

1 

Mät upp 3% av den 

slungade honungen i ett 

kärl med lock. 

Ex. 50Kg, 0,03 x 50 = 1,5 Kg 

Förvara din nyslungade honung i 

rumstemperatur tills ympen är 

klar. 

Ym 

Exem 

Att röra sin honung några minuter 

ett par gånger per dag är oftast 

inga problem så länge du endast 

har ett kärl att ta hand om. 

Honungskärl på semestern 

Har du däremot flera kärl kan den sammantagna 

tidsåtgången göra oönskade avtryck i vardagsrutinerna. 

Att t ex hinna röra honungen i fem kärl 

mellan frukost och avfärd till jobbet kan ibland 

bidra till ett lätt förhöjt blodtryck. 

Har du dessutom inte möjlighet att förvara 

dina kärl svalt under omrörningen kan det ta allt 

mellan 2-3 veckor innan honungen är klar för 

tappning. Denna variation i tid har bl a resulterat 

i att honungskärl fått följa med på semestern då 

ingen frivillig stannat hemma som honungsvakt. 

Alternativ 

För att intresset för biodling ska kunna fortsätta 

växa måste biodlingen passa in i vardagen. Ett litet 

steg i den riktningen kan vara att överge borrmaskinen 

eller trästaven till förmån för ympning. 

Tiden är dock inte den enda vinsten med ympning. 

Att röra sin honung, oavsett om det är med 

maskin eller för hand, ger oftast ett bra slutresultat 

men jag kan tycka att det är lite av en chansning 

då kristalliseringen sker över relativt lång tid. Det 

blir vad det blir när det blir färdigt och hur det blir 

beror till stor del på vattenhalt och temperatur. 

Det är inte sällan man hör en kund fråga efter 

den där goda mjuka honungen från förra året. Att 

själv kunna styra kvaliteten åt det hållet som kunderna 

efterfrågar är faktiskt inte speciellt svårt. 

Internet 

Internet är ett av de viktigaste verktygen vi har 

för kunskapsförmedling. Då biodlaren sällan kan 

fråga grannen om råd och då frågor oftast uppstår 

efter ett besök i den egna bigården kan vi alla 

hjälpas åt genom att dela med oss på Internet. 

Momenten i instruktionen här är resultatet av 

4 

många biodlares kunskapsutbyte över 

Internet. Jag vill därför rikta ett stort tack 

till alla ni som tar er tid och delar med 

er av era erfarenheter. Ni är en viktig del 

i biodlingens framtid. 

Instruktionen finns också att ladda 

ner via www.uffesbiodling.se 

Ympning av honung 

Exemplet utgår från 50 kg honung. 

1. Mät upp 3 % av den slungade 

honungen i ett kärl med lock. 

Exempel: 0,03 x 50 = 1,5 Kg. Förvara 

Fortsätt att blanda ympen 

två gånger per dag. Ympen 

är klar när den känns fast direkt 

från kylen men blir krämig när du 

blandar den. 

Det tar 2-3 dagar, ev någon dag 

mer beroende på vattenhalten. 

din nyslungade honung i rumstemperatur 

tills ympen är klar. 

2. Väg upp och tillsätt kristalliserad 

honung, antingen från en köpt burk 

eller en av dina egna från förra året, 

motsvarande 10 % av honungen från 

punkt 1. Blanda med elvisp och degkrokar 

i ca 1 minut. Förvara ympen 

i kylskåpet. 

Exempel: 0,10 x 1,5 = 0,15 Kg kristalliserad 

honung. 

3. Blanda ympen ordentligt två gånger 

per dag med degkrokar under ca 

30 sekunder. Ympen får inte bli 

varm. Ympen är klar när den känns 


pning av honung 

plet utgår från 50 Kg nyslungad honung 

2 

Väg upp och tillsätt 

kristalliserad honung, Antingen 

från en köpt burk eller 

en av dina egna, motsvarande 

10% av honungen från punkt 1. 

Blanda med elvisp och degkrokar 

i 1 minut. Förvara ympen i 

kylskåpet. 

Ex. 0,10 x 1,5 = 0,15 Kg 

3 

Blanda ympen ordentligt två 

gånger per dag med degkrokar 

under ca 30 sekunder. Ympen får 

inte bli varm. 

5 6 Låt ympen 

Från 50Kg-kärlet häller du 


nu innehåller den dubbla 

mängden. Alltså lika delar nyslungat 

som det finns ymp. Blanda 

väl. Nu är ympen flytande och 

kan blandas ner i honungskärlet. 

rinna i en fin stråle 

medans du blandar. När 




i rumstemperatur i 1 dygn och 

ställ dem sedan svalt och mörkt. 

Burkarna är oftast genomkristalliserade 

efter 3 

veckor. 

uffelagerqvist@gmail.com 

fast direkt från kylen men blir 

krämig när du blandar den. 

4. Det tar oftast 2-5 dagar. 

5. Från 50 Kg-kärlet häller du 


innehåller den dubbla mängden. 

Alltså lika delar nyslungat som 

det finns ymp. Blanda väl. Nu är 

ympen flytande och kan blandas 

ner i honungskärlet. 

6. Låt ympen rinna i en fin stråle 

medan du blandar. Använd 

borrmaskin med omrörare. När 




i rumstemperatur i 1 

dygn och ställ dem sedan svalt 

och mörkt. Burkarna är oftast 

genomkristalliserade efter 3 

veckor. 

Tips: Tappa lite honung genom 

kranen på kärlet och rör ner 

den i honungen igen. Risken är 

annars att de första burkarna 

fylls med honung som inte är 

tillräckligt blandad med ympen. 

www.uffesbiodling.se 

Ulf 

Lagerqvist 


13

Invintring och övervintring 

ANDERS BERG 

Det där med att invintra bin 

kan bjuda på problem. Det 

gäller ju att skapa hopp om 

en ordentlig övervintring 

också, och här vill jag vara 

tydlig! Bin kan övervintra 

under de mest olika förhållande. 

Men, det gäller för 

biodlaren inte bara att få 

sina bin att överleva vintern, 

det gäller att få dem att överleva 

i sådan kondition, att 

de kan ge honom/ henne full 

skörd nästa sommar. 

Önskvärt är, att bisamhällen, som täcker 

tio ramar vid invintringen, också 

täcker tio ramar när vårsäsongen drar 

igång. Även om vi inte alltid når det, måste 

detta ändå vara målet vi strävar efter. 

Låt oss se vad jag kan bidra till, med 

denna artikel, för att försäkra oss om att 

våra bisamhällen får bästa möjliga övervintring. 

En prima drottning 

En ung drottning som är odlad under 

gynnsamma betingelser och av god härstamning. 

En ålder av max två år, för 

att vara på den säkra sidan. En kontroll 

i slutet av juli månad är av stor vikt, för 

att bilda sig en uppfattning om yngelsättningen 

i bisamhället. Skulle man vilja byta 

drottningen i samband med höstfodringen 

så går detta bra. Man ger då bisamhället 

en fodergiva som det får dra ner, därefter 

uppsöks den gamla drottningen och avlägsnas. 

Den nya drottningen tillsätts i en 

utätningsbur och vinterfodringen fortsätter. 

Efter en vecka görs en kontroll. 

Invintra alltid starka bisamhällen! Ibland måste man invintra bina på två lådor. 

Ungbinas betydelse för 

övervintring 

Dessa bin skall starta igång bisamhället 

nästa år. Det är därför viktigt att god yngelsättning 

sker i slutet av juli och första halvan 

av augusti månad. En prima drottning 

är av stort värde samt att drag råder vid 

denna tidpunkt. Drivfodring i vissa delar av 

landet, som saknar sensommardrag, kan 

bli nödvändigt. Dessutom att låg kvalsternivå 

finns på sensommaren i bisamhället. 

Bra värmeisolering – tidig 

vårutveckling 

Om bina drar sig samman under tidiga 

våren tyder detta på problem med värmeförsörjningen. 

En kontroll av omboningen 

bör göras. En minskning av antalet ramar 

kan bli nödvändigt, utan att röra yngelklotet. 

Minska på flusteröppningarnas storlek 

är en åtgärd för att behålla värmeekonomin 

i bisamhället. Starka samhällen klarar 

värmesituationen bättre. Man kan påverka 

en tidig yngelsättning med drivfodring om 

den är dålig. Min erfarenhet är att yngelsättning 

inte drar igång på fullvarv förrän 

sälgen blommar. Det krävs färskt pollen i 

mängder för att stimulera yngelsättningen 

i bisamhället. 

Förnyelse av binas livsrum 

Binas invintring skall förberedas redan 

under våren och försommaren. Man bör 

då tillämpa yngeluppflyttning och spärra 

ner drottningen på nya utbyggda ramar. 

Detta görs dels för att yngeluppflyttning 

är svärmförhindrande, dels med tanke på 

att bina skall övervintra på dessa kakor. 

Dessa kakor är inte ljusa när invintringen 

sker, men de har aldrig varit i yngelrummet 

någon vinter och det är det viktigaste. 

Om biodlaren håller på den principen att 

varje år förnya vaxet i yngelrummet, så 

finns det goda förutsättningar att behålla 

friska bin. I alla fall att hålla nere noseman 

på en låg nivå. 

Invintring 

Invintring av bin måste göras med stor 

noggrannhet. Alla kakor måste tas upp 

och granskas. Finns det yngel i alla stadier 

finns det ingen anledning att leta upp 

drottningen. Finns det honung i kakorna i 

mindre mängd kan den få vara kvar. Är det 

blad- eller ljunghonung bör man avlägsna 

den. Denna honung innehåller mycket 

mineraler och kan ge mycket slaggämnen 


Bild från den 18 april 2011. Bina täcker 14 svearamar. Har bisamhället en bra drottning finns det goda förutsättningar på att bisamhället 

kommer expandera snabbt under våren. Bilden visar också att bina täcker alla ramar och en utökning av ramar måste ske. Drottningen 

måste ha tillgång till lediga celler för äggläggning. 

efter sig i biets tarm under vintern. Detta 

kan resultera i att bina släpper sin avföring 

inne i kupan (utsot). Vid undersökning av 

kakorna bör man hålla en extra koll på 

ynglet. Skulle man träffa på enstaka täckta 

celler på i övrigt yngelfria ramar, bör man 

öppna dem och undersöka innehållet. Är 

det normalt yngel är allt i sin ordning. Utgörs 

det av dött, missfärgat yngel bör man 

ta kontakt med traktens bitillsyningsman/ 

kvinna. Anpassa vinterrummets storlek till 

bimassan. Bina skall täcka alla ramar vid 

invintringen. 

Höst och vinterkontroller 

Efter invintringen måste bina komma till 

vinterro. Inledningsvis räcker det med en 

tunn filt som vinterpackning. Blir vintern 

sträng kan man lägga på ytterligare en 

filt. För mycket packning kan resultera 

i att bina aldrig kommer till vinterro och 

yngelsättning pågår under vintern. Detta 

resultera ofta i att bina dör av svält under 

senvinter eller får utsot. 

Några minimikrav under vintern: 


• Bina måste ha tillgång till frisk luft. 

Rensa gärna under perioden januari 

till mars månad ut döda bin vid flusteröppningen. 

Detta är särskilt viktigt 

om bibostaden inte har nätbotten. 

Full flusteröppning under vintern. 

• Råttor och fåglar bör stängas ute 

effektivt. 

• Håll kupan någorlunda fri från fukt. 

Vårkontroller 

• Efter rensningsflykten behöver bina 

värme. Yngelsättningen har börjat 

och därmed måste kupan vara väl 

isolerad. 

• I början på april månad görs en 

snabbkontroll på fodermängden. Ett 

starkt samhälle bör då ha minst 5 kg 

foder. Vid foderbrist ges ljummen 50 

%-ig sockerlösning. 

• Minska ner flusteröppningarna till 

10 cm. 

• En vacker vårdag byts eller rengörs 

botten i kupan. Eventuella överflödiga/mögliga 

kakor avlägsnas om 

inte bina täcker dessa. Glöm ej att 

uppskatta fodermängden. Svagare 

samhällen kommer snabbare igång 

om man tar bort ramar som bina 

inte täcker. Bina har då lättare att 

hålla värmen i kupan. 

CARNICA-ODLARE 

LÄS VÅR BLOGG! 

http://carnicagruppen.blogspot. 

com/ Medlem 

15

preben.kristiansen.sbr@biodlarna.org 

PREBEN KRISTIANSEN 

Bihälsokonsulent 

Bihälsa 

Friska vinterbin – bättre övervintring 

Viktiga förutsättningar för att 

ett bisamhälle ska övervintra 

är att det är starkt, att det 

har tillräckligt med foder och 

att vinterbina är friska. 

Figur 1. Genom att kolla nedfallet kan man 

få ett hum om varroaangreppsgraden i samhället. 

Var dock uppmärksam på att myror 

och tvestjärtar kan plocka bort kvalster och 

att antalet som återfinns på skivan således 

kan var lägre än det antal som trillat ned. 

Foto: Ingemar Fries. 

Friska vinterbin 

I samband med varroaangrepp uppkommer 

det virusinfektioner som ger skador 

på bina. Samhällen med många skadade 

bin riskerar att dö under vintern. Kvalstermängden 

i bisamhällena får således inte 

vara för hög under tiden som vinterbina bildas. 

Därför måste varroabekämpning göras 

i rätt tid (och på rätt sätt) om samhällena 

ska överleva. Att döda kvalster i november 

botar inte skadade vinterbin. Behandling 

som först genomförs i oktober/november 

spelar därför ingen större roll för samhällenas 

överlevnad om bina redan är skadade. 

Ifall man använder Apistan är det som 

regel inget problem att genomföra behandling 

i rätt tid, eftersom behandlingen kan 

påbörjas strax efter slutskattningen och 

pågå under den tiden bisamhällena infodras, 

vilket innebär en effektiv minskning av 

kvalster under den tiden vinterbina bildas. 

En förutsättning för att behandling med 

Apistan ska fungera är dock att kvalstren 

inte blivit resistens mot fluvalinat (som är 

den aktiva substansen i preparatet). Med 

tanke på att resistens mot fluvalinat nu 

påvisats i Sverige vill jag passa på att upprepa 

rekommendationen om att hålla koll 

på angreppsgraden även när man använder 

Apistan. 

Om man valt att basera sin varroabekämpning 

på bortskärning av täckt drönaryngel 

och behandling med de organiska 

syrorna är det extra viktigt att kolla angreppsgraden 

så att behandling kan sättas 

in i rätt tid. Behandling med oxalsyra räddar 

inga skadade vinterbin, utan syftar i första 

hand till att ge en låg startpopulation av 

kvalster påföljande vår. 

Kolla angreppsgraden 

Även om nedfallsundersökning inte ger en 

exakt uppfattning om hur mycket kvalster 

som finns i ett samhälle är det ändå ett 

snabbt och enkelt sätt att få ett hum om 

angreppsgraden. Att känna till denna är 

viktigt för att kunna vidta åtgärder i rätt 

tid. Ju högre angreppsgraden är desto tidigare 

måste åtgärd vidtas för att få friska 

vinterbin. Jag rekommenderar därför att 

inte senare än början av juli genomföra 

en nedfallsundersökning med hjälp av ett 

varroainlägg eller en botten med uppsamlingsskiva 

(se figur 1). 

Om nedfallet är mindre än 5 kvalster 

per dag i slutet av juni/början av juli och 

om det inte finns risk för hög reinvasion 

(dvs. kvalster som kommer från andra 

samhällen med bin som flygar fel eller 

vill röva) under juli/augusti så behöver 

nästa behandlingsåtgärd inte genomföras 

förrän i oktober eller eventuellt i november 

månad. Man kan således innan behandling 

invintra samhällena och sedan 

behandla dem (när de är yngelfria) med 

oxalsyra. Om det däremot är 5 eller fler 

kvalster per dag i nedfallet så måste behandling 

göras mycket tidigare och senast 

i mitten av augusti. Samma sak gäller om 

invasionstrycket är högt. 

Behandling med Apistan 

Apistan har såvitt jag vet i dagsläget ännu 

inte godkänts av Läkemedelsverket. Ifall 

det inte hinner bli godkänt innan användning 

blir aktuell, kan det dock förskrivas 

av en veterinär efter det att Läkemedelsverket 

har gett tillstånd till detta. 

(se www.biodlarna.se/apistan) 

De rekommendationer som jag gett 

på behörighetskurserna för användning 

av Apistan gäller fortfarande. Använd inte 

Apistan varje år, utan varva om med andra 

medel och metoder. Komplettera behandlingen 

med Apistan med drönaryngelbortskärning 

och följ för övrigt de anvisningar 

som gäller för preparatet. 

Resistens mot fluvalinat 

Jag har vid flera tillfällen skrivit om risken 

för utveckling av resistens mot fluvalinat, 

framförallt genom att enbart använda 

Apistan, genom att använda preparatet på 

fel sätt eller genom att använda preparat 

som inte är avsedda för varroabekämpning, 

men som innehåller samma eller 

liknande substanser. 

Sedan drygt 10 år tillbaka har jag dessutom 

sett till att det årligen genomförts 

tester för resistens mot fluvalinat. Några 

år har enbart få tester gjorts, andra år har 

tester genemförts i mer än 20 bigårdar och 

på olika håll i landet. Genom det övervakningsarbete 

som gjorts har det nu påvisats 

resistens i ett område i Värmland. 

Resistens påvisades inte i de övriga 

prover som togs samtidigt som proverna 

från Värmland. Men det finns ändå stor 

risk att resistenta kvalster finns på andra 

ställen i landet. Därför kommer en större 

undersökning göras under den här säsongen. 

Om du misstänker problem med 

resistens eller för övrigt är intresserad av 

att delta i undersökningarna, är du välkommen 

att kontakta mig. 


Behandling med myrsyra 

Behandling med myrsyra är inte oproblematisk. 

Bland annat kan behandlingen 

ge skador på såväl bin som yngel och den 

kan även leda till drottningförluster. Det 

senare förekommer dock som oftast enbart 

vid överdosering eller annan felanvändning. 

Effektiviteten kan också variera 

rätt mycket mellan såväl samhällen som 

mellan olika år. Ändå kan myrsyra vara 

ett värdefullt moment i ett bekämpningskoncept 

eftersom det är det enda medlet 

som dödar kvalstren i det täckta ynglet. 

Genom en behandling med myrsyra kan 

man snabbt och relativt enkelt reducera 

kvalstermängden strax efter slutskattningen 

och således säkra friskare vinterbina. 

Figur 2 visar hur man kan genomföra 

en korttidsbehandling med myrsyra. Mer 

om behandling med myrsyra finns i broschyren 

”Varroabekämpning med ekologiska 

metoder” som kan laddas ned från 

följande länk www.biodlarna.se/varroa. Se 

även www.biodlarna.se/myrsyra. 

Sommarhonungen skall skattas innan 

behandlingen och det bör inte skördas honung 

från myrsyrabehandlade samhällen 

senare under säsongen. Detta är vanligtvis 

inget problem om man enbart har sommardrag 

och således kan slutskatta i slutet 

av juli/början av augusti. Undersökningar 

har visat att myrsyrahalterna i honung 

ökar om samhällena behandlas med myrsyra 

innan ett drag, men resultaten visar 

också att halterna ligger inom ramarna för 

vad man kan påträffa naturligt i sensommar- 

eller ljunghonung. Bisamhällen kan 

således behandlas med myrsyra (korttid) 

före ett sent drag om kvalstersituationen 

gör det absolut nödvändigt. Man skall 

emellertid vara medveten om risken för 

förhöjda halter av myrsyra i honungen. 

Nya metoder för behandling 

med myrsyra 

Senaste tillskotten på den långa listan över 

metoder för behandling med myrsyra som 

under årens lopp har utvecklats är Mite 

Away Quick Strips (MAQS) och Nassenheider 

Verdunster professional. 

MAQS har utvecklats i ett samarbete 

mellan den kanadensiska firman NOD 

Apiary Products (som även utvecklat fler 

andra metoder för behandling med myrsyra) 

och BASF. Preparatet har godkänts 

i ett antal stater i USA och provinser i Kanada. 

BASF och NOD arbetar på att få 

MAQS godkänd i Europa och hoppas att 


preparatet kan finnas på marknaden här 

inom ett par år. Nassenheider Verdunster 

professional började saluföras i Tyskland i 

maj och kommer förmodligen snart även 

finnas på den svenska marknaden. 

I samarbete med Biodlingsföretagarna 

kommer det att genomföras test med 

såväl MAQS som Nassenheider Verdunster 

professional i ett antal svenska bigårdar. 

Ny bok från IBRA om varroa 

IBRA har nyligen gett ut boken ”Varroa – 

Still a problem in the 21st Century”. Den 

har redigerats av Norman Carreck och är 

ett resultat av den konferens om varroa 

som IBRA höll tidigare i år. Syftet med 

boken (och konferensen) har varit att ge 

en samlad översikt över forskningsresultat 

mm från de senaste 15 åren. Jag kan starkt 

rekommendera boken, som kan beställas 

genom IBRA:s webbplats: http://www.ibra. 

org.uk/articles/bookshop 

Förlusterna 2010-2011 

Den enkätundersökning angående övervintringen 

2010-2011 som pågått under 

maj månad har i skrivande stund precis 

avslutats. Det kom in svar från ca 580 

biodlare som tillsammans hade 11700 

samhällen 1 oktober 2010. Enligt de preliminära 

beräkningarna som gjorts dog ca 

1700 av dessa under vintern, vilket innebär 

att förlusterna var ca 14,5 %. Det är 

något lägre än under vintern 2009-2010 

då förlusterna hos de som besvarade frågorna 

i fjolårets enkätundersökning uppgick 

till ca 24,5 %. 

Data från undersökningen kommer 

att bearbetas grundligare och när resultaten 

är klara kommer de publiceras såväl i 

Bitidningen som på nätet. Dessutom kommer 

data här från Sverige att ingå i en artikel 

om förlusterna i alla de länder som 

genomfört undersökningen med hjälp av 

det frågeformulär som tagits fram inom 

det internationella COLOSS-nätverket. 

Test för fluvalinatresistens. I burken 

finns ca 400 bin som tagits från en yngelram. 

Kvalster som dödas under den tiden remsan 

med fluvalinat sitter i burken trillar ned i uppsamlingsburken. 

Efter att remsan avlägsnats 

räknas kvalstren som trillat ned, sedan undersöks 

hur många kvalster som är kvar på bina. 

Remsan som används innehåller enbart 2,5 % 

fluvalinat, vanliga Apistanremsor innehåller 

10 %. Mer om test för resistens mot fluvalinat 

finns på www.biodlarna.se/fluvalinatresistens. 

Foto: Preben Kristiansen. 

Figur 2. För att säkra friska vinterbin kan det 

bli nödvändigt med en behandling mot varroa 

under första hälften av augusti. Behandling 

kan göras genom att sprida myrsyra på en 

wettexduk som placerats direkt på ramlisterna. 

Tillför 2 ml 60-procentig myrsyra per ram, 

dvs. 20 ml vid behandling av samhällen på en 

låda och 40 ml vid behandling av samhällen 

på två lådor. Tillför aldrig mer än 40 ml och 

genomför inte behandling om det är över 25 °C 

varmt ute. Använd handskar och skyddsglasögon. 

Foto: Preben Kristiansen. 

17

Vildbin och deras bon 

KRISTINA BÄCKSTRÖM 

Baloo i Djungelboken älskar 

både bin och deras bon. Han 

skulle bara veta hur fantastiskt 

de bor. Vilda bin har 

sina hus i allt från sandiga 

hålor till de snirkliga inre 

gångarna i en utrymd trädgårdssnäcka. 

Helt plötsligt ser du dem. När du lärt dig 

hur vilda bin och humlor bor blir de 

tydliga. De surrar runt och nosar i sanden 

i hålet du grävt i trädgården, de kikar in i 

gliporna bakom fönsterfodren och brummar 

runt i tuvorna bakom komposten. 

Humlor mest under jord 

När det gäller humlor är de allra flesta 

arter sådana som bygger under jord. 

– Fast många av de ovanliga arterna 

bygger i vegetation över mark, till exempel 

haghumlan, gräshumlan och backhumlan. 

De bygger ofta i gamla musgångar i 

grästuvor som man hittar på gamla slåtterängar 

och åkerholmar, berättar biologen 

och bikännaren Erik Sjödin. 

Snylthumlorna är en helt annan historia. 

Varje art tar de bon som värdhumlan 

byggt åt sig, ungefär som en gök. 

Solitärbin i smala gångar 

Solitära vildbin bygger sina bon i någon typ 

av smal gång. De lägger äggen ett och ett 

från gångens botten och varje ägg får en 

boll med pollen som proviant för kläckande 

larven. 

– De flesta lägger ägget ovanpå pollenet 

men inte citronbiet. Det har inget hår 

att samla pollen i. I stället äter det upp 

pollen, kräks upp det i bogången och sätter 

ägget i taket så att det ska slippa undan 

kladdet, berättar Erik Sjödin. 

Ägg och proviant innesluts i en kammare 

mellan väggar som konstrueras i 

Trätapetserarbi, Megachile ligniseca med blad från närliggande buske. 

Inblick i solitärbiets bo - i det 

här bamburöret syns rödmurarbiets 

(Osmia bicornis) larver 

och bifogad proviant i form av 

gula pollenklumpar. Boceller har 

avgränsats med murbruk. 

olika material. Vissa gjuter samman sand 

med spott, andra tuggar blad, vissa tapetserar 

med bladstycken och vissa får sin 

saliv att stelna till en cellofanliknande vägg. 

Sand och jord 

De flesta gör sina gångar i sand eller lättgrävd 

jord. Gången är upp till 50 centimeter 

lång och sluttar lite så att inte vatten 

kan komma in. Vildbin fyller på med 

celler inifrån och olika arter kompletterar 

gången med sidogångar och kamrar på 

lite olika sätt. 

Om cellerna byggs i rad är äggen som 

läggs längst in vanligen befruktade, dvs 

honor. Längst ut läggs obefruktade ägg 

som blir hannar. 

– Man tror att denna strategi kan 

bero på att det är fördelaktigt att skydda 

honorna. En parasit som hittar boet kommer 

ju först till de yttersta cellerna, säger 

Erik Sjödin. 


Död ved 

På andra plats på vildbinas favoritlista för 

boplatser ligger skrymslen och gångar i 

död ved. Här finns vildbin som specialiserat 

sig på att hitta gnagda hål av precis 

rätt storlek. Vissa är precis lagom stora för 

hål av trägnagare medan andra passar in i 

gnaghål efter långhorning. Många av dem 

tätar mellan cellerna med sammansvetsad 

mulm, det fina spån som blir kvar när 

skalbaggar gnagt klart. 

– Den här typen av miljöer har blivit 

alltmer sällsynta. Förr fanns skogar med 

mycket död ved som skapats av stormar 

och brand eller insekter och där fanns det 

gott om boplatser för vildbin. 

Strån och gamla grenar 

På tredje plats på byggtoppen ligger strån 

och gamla grenar. I hallonriset från i fjol 

finns en finfin plats att bygga bo på. Det 

finns också specialister som gnager sig ett 

bo i döda grenar från växter som har mjuk 

märg, till exempel fläder och ros. Inne i 

rosgrenarna kan man till exempel hitta 

det mörklila cyanmärgbiets ägg och larver. 

Gårdscitronbi Hylaeus communis larv inbäddad i sitt bo av cellofan i artificiellt 

bibo av vass. 

Vill man kika på humlor och sandbin 

är ett stenparti som berikats med sand det 

bästa. Sedan är det bara att sätta sig och 

vänta på besök. 

Snäckmurarbiet 

Skulle du däremot få syn på ett bi som 

flyger omkring med ett långt grässtrå så 

är det förmodligen inget du gjort för att 

förtjäna så fint besök. Möjligtvis kan du 

skryta med att du inte städat bort gamla 

skal av trädgårdssnäcka. 

– Det är snäckmurarbiet, det är riktigt 

”coolt” att få se ett sånt bo, suckar 

Erik Sjödin. 

Snäckmurarboet söker sig en lagom 

stor, tom snäcka. Hon trillar den varsamt 

i rätt vinkel och lägger äggen inne i vindlingarna. 

När hon förseglat med tuggat 

växtmaterial gömmer hon boet. 

– Hon flyger och hämtar grässtrån 

vilka släpps och bildar en stack ovanpå 

snäckan. Då kan du se både henne och 

boet. När hon väl gömt det är det omöjligt 

att upptäcka. 

Gynna vildbina 

Vill man gynna vildbina och se dem på 

nära håll är det lätt att härma de här miljöerna. 

Ett knippe vassrör blir bo åt citronbin, 

rödmurarbin och bladskärarbin 

medan en vedstapel blir gömsle åt ullbin 

som inreder med tistelfjun i springorna. 

En sälgsandbihona (Andrena 

vaga) som återvänder till boet med 

proviant, i det här fallet ljusgult pollen 

från en videbuske i närheten. 

Snäckbi, Osmia bicolor, som vårdar sitt bo, ett tomt skal av trädgårdssnäcka, som strax 

ska gömmas i en stack av grässtrån. 


19

Myror i 

isoleringen 

Jag är en liten biodlare som haft stora 

problem med svartmyror som bygger 

och bor i kupisoleringen. Förra sommaren 

hittade jag lösningen som är effektiv, 

men ofarlig för bina. Det är ett medel som 

heter ”Myr effekt”. Det är en sk myrdosa. 

Den placeras i isoleringen. Myrorna äter 

av preparatet och går hem och matar ungarna 

med det. Prova och ge gärna kommentarer. 

Percy 

Getingfälla 

Förra året var getingplågan svår för bina 

en tid i slutet av säsongen. Jag investerade 

i ett antal getingfällor på OK/Q8. 

En ny modell de sålde. Jag provade också 

en rund modell inhandlad på annat håll, 

Den nya modellen var mycket effektivare. 

Tydligen har flera upptäckt det för i år har 

det varit mycket större tillgång på dem på 

mackarna. Och de går åt. 

Skulle getingarna bli svåra i år också 

rekommenderar jag minst en i varje 

bigård. De fylls med lite saft. Mosa gärna 

lite brödsmulor i också så börjar det jäsa 

fortare. Då lockar det ännu bättre och vaxmalen 

lockas också. Det såg jag. 

Getingar kan om de blir många göra 

slut på framför allt lite svagare avläggare 

ganska fort. Man kan behöva minska 

flustren för att hjälpa bina att försvara sig. 

Erik 

Drömstart för Edvin 

Edwins intressen är fiske, repklättring, 

snowboard, cykling 

och nu då biodling sen några år tillbaka. 

Målet är närmast att köpa en 

moped för honungspengarna men 

han har redan pratat om drottningodling 

och att sälja avläggare i framtiden. 

Första skörden gav 141 kg på 

de två samhällena som startades 

som avläggare på försommaren. 

En drömstart för Edvin! 

Det är farfar Lasse som har 

inspirerat till den nya bigården 

och löpande förser Edvin med 

goda råd och hjälp med slungning 

mm. Det började med ramtillverkning 

och lite extrajobb 

hos farfar på höstlovet. Edvin fick 

jobba ihop till de två första samhällena 

och sen har han fått köpa 

kupor och övrig utrustning själv. 

En viktig del i det här projektet är 

att lära sig lite om ekonomi och 

resultatet av goda investeringar, 

tycker pappa Robert som är egen 

företagare... 

Några stick har det också 

blivit men det är inget som avskräcker 

Edvin... 

Robert 


genom PER THUNMAN 

SBR:s Avels- och Bihälsokommitté 

Drottningodling/Avel 

Drottningen märks vit 2011 

Drottningen är viktig 

INGER och HANS LINDBERG 

Vi har varit biodlare i mer än 

40 år. Vi började med bin för vi 

ville få våra växter pollinerade. 

När vi väl fått vårt första samhälle 

och kom underfund med 

hur roligt det var, ja. då blev 

biodlingen det primära. 

Från början kunde vi ingenting men vi 

lärde oss lite från andra biodlare och 

gick några kurser. Tyvärr var väl allting 

inte riktigt rätt. Detta har vi erfarit för vi 

har nog prövat nästan allt men vi har ju 

också hållit på väldigt länge. 

Gula och hedbin 

Att drottningen är viktig lärde vi oss fort. I 

början i vår karriär kunde man köpa bin 

och materiel på auktion. 

Vi köpte ett samhälle i Sala (snälla 

gula bin från Martin Larsson). Det samhället 

gav oss 5 ggr större skörd än våra 

egna samhällen. Samhället dog sedan på 

hösten för att drottningen var för gammal. 

Ett annat samhälle inköptes på auktion 

i Småland (arga tyska hedbin). Det 

samhället dog också ut på hösten. Det gav 

oss 8 svärmar men ingen honung. 

Den hösten stod vi alltså med massor 

av nya svärmar och katastrofala bin 

kvar. Vi började köpa in drottningar och 

sen i liten skala försöka odla nya drottningar 

på dessa. 

I början var det gula bina som vi intresserade 

oss mest för. Vi köpte in drottningar 

från SBR:s avelsstation i Hov och 

odlade så gott vi kunde genom att försöka 

byta ut samtliga bin i en bigård. Då skulle 

parningen där bli bättre. Nu hände nästa 

misstag. Genom att vi inte använde oss av 

testat materiel dog 40 % av samhällena 

under en vinter. 

Carnica 

En lokal drottningodlare tyckte då att vi 

skulle köpa bin av honom. Han gav oss 


rabatt på sina drottningar. Han menade 

på att hans parning även skulle bättre om 

vi hade samma bin. Klart vi gick på det 

konceptet. Det är inget vi har ångrat. Hans 

namn var Otto Reiman och rasen Carnica. 

Nu har vi bara carnicabin. Vi börjar 

tidigt på våren med förberedelserna för 

årets drottningodling. Varje år för vi noggranna 

anteckningar om arv, skörd, fromhet 

och svärmtendens på våra ca. 150 bisamhällen. 

Därför vet vi var vi har våra 

elitbin. Ingen drottning användes i avel 

utan att först få göra 1 år samhällstjänst. 

Samtliga bisamhällena får tidigt en 

drönarram. De bästa samhällena slipper 

få sina drönarramar utskurna (varroabekämpning). 

De får bilda stommen till 

årets parning. 

Friparning – rasparning 

Friparning gör vi på Lovön, Mälaröarna. 

Där fyller vi luftrummet med massor av 

drönare från dessa drönarkakor. Vi tycker 

att parningen fungerar perfekt där. Kanhända 

kommer det en och annan drönare 

från andra bisamhällen, men eftersom 

Carnica är dominerande rasen på Mälaröarna 

har vi inte upplevt det som något 

större problem. 

Parningsstationen 

En utvald och bra syskonserie får även 

ge avelsmatriel på SBR.s parningstation 

Västra Högholmen. Hans har i några år 

varit parningstationsförståndare för denna 

station. 

Produktionen 

I Södermanland där vi numera bor och 

slungar honungen har vi ingen parning. 

Bina korsar fort ut sig och blir gula men 

vi har heller inte försökt fylla luftrummet 

med carnica. 

Drottningodlingen 

Vi gör viselösa samhällen som har rejält 

med utkrypande yngel som vi odlar i. Vi 

använder oss av en vanlig omlarvningsnål 

och omlarvar i samhällena varje dag 

och vissa dagar blir det fler antagna andra 

färre. Tror vädret spelar stor roll eftersom 

vi inte drivfodrar dem. Så fort cellerna blivit 

täckta sätter vi ett skydd på. De placeras 

sedan i ruvningsamhällen. 

Där får de sitta tills de kryper ut. Då 

placeras de i en Apidea. En del parar vi 

på Västra Högholmen men de allra flesta 

paras på Lovön. 

Egenskaper 

Vet att många säger att Carnica är ett 

”svårt” bi för nybörjare. Det gäller för 

biodlaren att hela tiden anpassa sig efter 

biet. Carnica vill ha rejält med utrymme 

för att kunna utvecklas. Ett relativt rimligt 

krav. Belöningen är att carnica ger få 

vinterförluster och massor med honung 

tillbaks. 

Förra året gav några carnicasamhällen 

mer än 100 kg. Vi tror dessutom att vi 

genom att bedrivit ett hårt avelsarbete har 

mer än fördubblat våra skördar. Klart har 

det lönat sig . Tänk att få dubbla mängden 

honung med foderkostnad och kupmatriel 

oförändrat. 

21

Bitidningen är min bästa vän 

ASTRID BÄCK 

Bitidningen har funnits med 

länge. En som är väl medveten 

om detta är Arne Ahlgren 

i Bäckseda. Han samlar nämligen 

på bitidningarna, och 

inte nog med det. Han binder 

in dem också. 

ag började med bin när jag var 6-7 

- Jår. Min pappa hade bin, och när han 

blev sämre tog jag över dem. Pappa och jag 

hade väldigt roligt med bina och han lärde 

mig mycket under de första åren. 

– När jag sedan blev 16 år gick jag 

med i SBR. Jag minns när jag köpte min 

första drottning, det var året efter, 1959. 

För att ha råd med den gallrade jag rovor. 

Sedan beställde jag den av en man som 

hette Viktor Jarnheim. Jag minns när den 

kom på posten, då blev det lite uppståndelse. 

Den anlände i en liten ask, priset 

var tolv kronor. 

Det året åkte även Arne och en kamrat 

till honom på läger en vecka. Det var 

ett riktigt äventyr. De tog tåget upp till Carl 

Ander där de en hel vecka fick lära sig 

grunderna om biodling. Det tycker Arne 

var väldigt lärorikt och roligt. Att besöka en 

biodlare med 150 samhällen och få både 

praktik och teori var guld värt. 

Arne har alltid tyckt att djur och natur 

varit viktigt. 

– Jag har idrottat och spelat fotboll, 

men det har alltid varit bina som varit det 

roligaste. Efter en träning brukade jag åka 

hem och fånga in bisvärmar. Bina har hela 

livet tagit mycket tid. Men det har vägts upp 

av glädjen av att hålla på med dem. 

Arne är möbelsnickare i grunden, 

men jobbade länge som skolvaktmästare. 

När han började jobba och tjäna pengar 

fick han råd att göra det han ville – binda 

in sina bitidningar. 

– Hur kommer det sig att du ville ha 

dem inbundna 

– Jag tycker att det är en högtidsstund 

när tidningen kommer och jag får slå mig 

ner och läsa den. Jag har så otroligt mycket 

nytta av den. Därför ville jag ha den i bokform, 

så att det skulle bli lättare att läsa 

tidningarna. 

– Jag binder in dem två år i taget. Och 

det är inte så billigt. För 08-09 betalade jag 

mellan 1700-1800 kronor. Men det tycker 

jag att det är värt. När jag reser bort packar 

jag alltid med mig en av böckerna. Jag 

läser i dem varje dag. 

– Hur många år har du inbundna 

– Jag har åren 48-49, som pappa 

lämnade till mig. Sedan är det tyvärr ett 

glapp mellan 1950-57 som jag saknar, 

dem söker jag efter. Men från 1958-09 är 

samlingen komplett. Förra årets tidningar 

ligger och väntar på det här årets, sen ska 

de också bli en bok. 

– Har du någon favoritartikel 

– Jag har en skribent som hette Johan 

Nilsson och var en radikal skåning. Han 

skrev väldigt bra nybörjarsidor med lättfattade 

tips. Han gjorde mycket för biodlingen 

i Sverige. Min andra favorit var Åke 

Hansson, en professor på Lunds universitet 

som också skrev väldigt bra på vetenskapliga 

grunder. 

– Är det något som saknas i tidningen 

tycker du 

– Jag kan sakna att man inte skriver 

mer om små föreningar. För att SBR ska få 

bra kontakt med sina biodlare, tror jag att 

det är viktigt att man åker ut o ser hur det 

fungerar. Det tycker jag också skulle vara 

roligt att läsa om. Förr fanns det mycket 

fler sådana artiklar, med hela familjer 

på bild. Jag skulle också vilja ha med fler 

lättfattade artiklar med tips. Till exempel 

hur man smidigt fixar fram oxalsyra och 

behandlar. Korta pedagogiska artiklar kan 

jag sakna ibland. Annars tycker jag att tidningen 

håller hög kvalitet. Den har föränd- 


ats över åren, men jag tycker att den har 

följt med samhället. Det är vi biodlare som 

själva har stått för utvecklingen. 

Om Arne får välja ett drömreportage 

i bitidningen tycker han att det vore 

spännande att få läsa om biodling i andra 

länder. 

– Jag tror att det är viktigt att vi tar del 

av den kunskap som finns. För att göra det 

tycker jag att vi ska satsa pengar på våra 

duktiga ungdomar. Ge dem ett stipendium 

och låt dem åka ut i världen. Som 

tack kan de dela med sig av kunskapen i 

Bitidningen. Det är något jag vill trycka 

på. Ge ungdomar möjlighet att forska! Jag 

tycker också att bigubbarna ute på landsbygden 

med 5-10 samhällen förtjänar mer 

uppmärksamhet. De är så himla viktiga 

för floran. De behövs för att det inte ska 

bli svarta hål på kartan utan bin. Jag tror 

också att många av dem sitter på otrolig 

kunskap som lätt går till spillo. 

Just nu har Arne 17 bikupor, de flesta 

har han vid sitt torp som ligger sex kilometer 

hemifrån. 

– Där ute är det lugnt och skönt. Jag 

har de flesta böckerna därute. Så jag kan 

sitta där flera timmar och bara läsa. Jag 

har också mina dvärghöns därute, och 

kalkoner och min feta kaninpadda. Jag 

har förresten hönstidningarna sedan 1959 

inbundna också. Men de har jag inte så 

stor nytta av. De har jag mest bundit in 

till eftervärlden. 

– Vad är det bästa med att ha bin 

– Jag tycker att det absolut bästa är 

när det är en fin vårdag. Då jag kan sitta 

hos mina bin, se dem komma inflygande 

med pollen och vara så nära att jag nästan 

kan klappa dem. Det blir ingen riktig vår 

utan bin. Det är en högtidsstund för mig, 

att få dela våren med bina. 

Arnes noggrannhet lyser igenom i allt 

som har med bin att göra. Från att binda 

in sina tidningar till bikuporna han bygger 

själv. 

– Alla mina kupor följer samma mått. 

Det är viktigt för att slippa vildbyggen att 

alla ramar är lika stora och har samma 

mellanrum. I boken Kupsnickare av Alexander 

Lundgren har jag läst mig till alla 

mått och vilka material som fungerar. Den 

är jättebra om man vill prova att bygga 

själv. Nu renoverar jag gamla kupor som 

jag planerar att utöka med. 

Jag har suttit länge och pratat med 

Arne och nu är det dags att lämna honom 

med sina bittidningar. Jag hoppas också 

att han hittar tidningarna han saknar, de 

mellan 1950-57, för de förtjänar också en 

plats i Arnes fina bi-bibliotek. 

– Du har läst så mycket och haft bin så 

länge, känner du dig fullärd 

– Nej du, fullärd det blir jag aldrig. 

Bina gör olika år från år. Men jag har lärt 

mig oerhört mycket över de här åren. Och 

jag har även hjälpt andra att lära, jag har 

haft många studiecirklar. 

– Om du får ge ett tips till andra biodlare 

för att lyckas, vad skulle det vara 

– Då skulle jag säga noggrannhet. 

Man måste vara medveten om att bin tar 

tid. Och så ska man vara öm mot sina bin. 


Broschyr om bin och biodling för små och stora. 

16 sid A5, gratis mot porto från SBR:s expedition. 

Lämplig för utdelning. 0735-233100. 

23

Ny förbundssekreterare 

med rättvisepatos 

MARIE AXELSSON 

Mikael Henriksson är ny förbundssekreterare 

i Sveriges 

Biodlares Riksförbund, SBR. 

Han tillträdde tjänsten den 

4 maj 2011. Mikael har 20 

års erfarenhet av fackligt och 

politiskt arbete inom Socialdemokratin. 

Rättvisa är hans 

drivkraft. 

Helt utan erfarenhet av biodling blir 

Mikael Henriksson något av en katt 

bland hermelinerna inom SBR. 

– Jag räknar med att istället kunna 

tillföra erfarenhet från ”påverkansarbete”, 

bland annat från styrelsearbete inom 

partistyrelsen i Stockholm. Jag har ett bra 

kontaktnät och kommer in i med fräscha 

ögon och andra perspektiv i organisationen, 

vilket förhoppningsvis kan leda fram 

till nya idéer och konstruktiva lösningar. 

Mikael är född 1963 och uppvuxen i 

Luleå. Han blev tidigt fackligt engagerad 

genom sitt arbete som metallarbetare. Det 

ledde till att han värvades som ombudsman 

för SSU i Östergötland och flyttlasset 

gick söderut 1991. Under EU-parlamentsvalet 

1995 var han kontaktperson i Sverige 

för en svensk EU-parlamentariker. Därefter 

började han en tjänst som politisk 

sekreterare på landstinget i Kristianstad 

och var med om länssammanslagningen 

till Region Skåne. 2001 gick flyttlasset 

norrut igen för ett arbete på partistyrelsen 

i Stockholm fram till 2007. Närmast kommer 

han från en tjänst som ombudsman 

för Socialdemokraterna i Katrineholm. 

– Efter tjugo år inom politiken tyckte 

jag att det kunde vara spännande att pröva 

något annat, berättar han på frågan om 

varför han sökte tjänsten på SBR. 

– Mitt första intryck är att det är en 

harmonisk arbetsplats med trevliga människor. 

Det verkar vara ett gott klimat både 

på SBR och Honungsförädlingen, som delvis 

delar lokaler. 

– Jag ser fram emot att få 

lära mig mer om biodlarbranschen 

specifikt och livsmedelsbranschen 

i allmänhet. 

Vad gör en förbundssekreterare 

Förbundssekreteraren leder förbundets verksamhet och är ansvarig 

för det interna och organisatoriska arbetet. Han ansvarar för arbetsledning 

av personalen på kansliet. Andra uppdrag är exempelvis 

intern och extern information, bidragsansökningar, uppföljningar, 

dialog med lokalföreningarna med mera. Förbundssekreteraren 

ansvarar för att styrelsens delegerade uppgifter genomförs. Han/ 

hon är ofta talesman och ”ansiktet utåt”. 

5 snabba till Mikael 

Drivkrafter: 

Rättvisa. Det ska vara schyssta villkor och goda arbetsförhållanden 

för folk. Fairtrade är exempelvis ett intressant begrepp att titta 

närmare på i förhållande till biodling. 

Ville bli som liten: 

Brevbärare. Jag var jätteimponerad av brevbäraren och trodde att 

det var han som skrev alla brev. 

Om jag får 

en eftermiddag ledig: 

Då går jag ut med vår nya hund, en trevlig gatukorsning. 

Vill, men törs inte: 

Hoppa bungy jump. 

Dold talang: 

Jag har spelat gitarr och sjungit i ett rockband, så jag vågar mig på 

karaoke om jag får chansen. 


Viktig information! 

Svensk Biavels verksamhet 2011 

Svensk Biavel skall enligt 

beslut tillhandahålla medel 

till bl.a. SBR:s parningsstationer 

under 2011. Dessa 

ökade kostnader fanns inte 

med i den tidigare planerade 

budgeten för Svensk Biavel 

och därför måste en del verksamhet 

omprioriteras under 

2011. 

På grund av dessa utställda löften om 

ekonomisk kompensation mot SBR:s 

parningsstationer, krav på Bidatabasen 

från avels föreningarna samt krav på omfattande 

förändringar i gällande Avelsplan 

har styrelsen i Svensk Biavel beslutat 

följande; 

1. Att allt utvecklingsarbete i Bidatabasen 

temporärt upphör, dvs. ett 

moratorium införs för resten av 

budgetåret. Avsikten idag är dock att 

fortsätta utvecklingen av Bidatabasen 

så den kan möta de krav som avelsföreningarna 

och biodlarna ställer 

på en modern databas, men detta 

får ske när vi får tillräckligt med 

EU-medel för detta. 

2. Att Bidatabasen kommer att vara 

öppen för registrerade användare 

och att man får fritt använda Bidatabasen 

i nuvarande form för sin 

avels planering under 2011. 

3. Att alla ersättningar till avels- och 

testbiodlare samt uppfödare upphör 

under 2011. 

4. Att de enda kurser Svensk Biavel 

anordnar 2011 är testbiodlarkursen 

den 28 maj i Kristianstad och 

Mariestad samt Insemineringskurs 

på Visingsö. 

5. Att ingen instruktörskurs anordnas 

under 2011. 

6. Att forskningsprojektet gällande varroatolerans 

fortsätter enligt plan, i 

år med utarbetande av metod för att 

följa kvalsterutveckling. 

7. Att medel omprioriteras från planerade 

projekt som bl.a. ”hållbar 

biavel” med flera. 

Vi räknar med att dessa åtgärder skall 

tillgodose de extraordinära krav som nu 

ställts på Svensk Biavels ekonomi och 

att vi till nästa budgetår kommer att vara 

mer följsamma enligt de uppgjorda planer 

vi har långsiktigt i avelsplanen och som 

kommer att främja avelsarbetet med de 

svenska honungsbina. 

Styrelsen för Svensk Biavel 

genom Lars Naimell 

Från bolagsstämman för Svensk Biavel AB i Nässjö den 25 mars i år. Bakre raden från vänster, Håkan Carlsson BF, Mikael Engstad BF, 

Lasse Naimell styrledamot, Krister Linnell styrledamot, Alf Sjöberg SBR, Jonny Ulvtorp SBR, Jan Andersson revisor. Främre raden från 

vänster, avgående ledamöter Sven-Åke Nilsson, Bengt Andreasson och Leif Svensson.. Saknas på bilden gör de två nyinvalda ledamöterna 

Torbjörn Jacobsson och Bert Thrybom. 


25

Vi har laddat upp inför säsongen med både stort & smått. 

Du är välkommen med Din order / förfrågan. 

Har Du vår katalog - 10 

Om inte, Ring 

Skälderhusslöja 

Glasburkar i plastpaket, pallpriser, 

350, 500 samt 700gr. 

Samt sexkantsburkar i olika storlekar. 

Månadens erbjudande 

Juli / Augusti 

Vulstoverall med slöja 

495:-Sek 

Ordinarie pris 810:-Sek 

Flexikupan - nu även i HLS 

Anorak 

Honungsslungare, 

2-, 3-, 4-, 6-, 9-, 39-ramars. 

Skälderhuskupan, en rejäl 

kupa som tål tuffa tag. 

Självvändande slungare, 

lagervara 

4-r lågn / langstroth, 

6-r alla ramformat, 

8-r alla ramformat 

9-r lågn / langstroth, 

samt 39-r radial. 

Honungsslungare, 

2-, 3-, 4-, 6-, 9-, 39-ramars. 

Honungsetiketter - Vilken sort väljer Du 

Joel Svenssons Vaxfabrik, Skälderhus, 266 94 Munka-Ljungby 

Tel: 0431-430055, Fax:-431855, Det går även bra att beställa via tel, brev, mail eller fax 

Hemsida: www.joelvax.se, E-post: info@joelvax.se. Semesterstängt v.30-31 

26 Bitidningen 7/8 2011 

Frakt o exp.avgift tillkommer. Stängt lördagar i Juli

Svenskt Sigill-märkning 

Sigill Kvalitetssystem AB är 

ett dotterbolag till LRF (Lantbrukarnas 

Riksförbund). Sigill 

erbjuder standarder för certifiering 

för produktion av livsmedel 

och prydnadsväxter. 

Sigills erbjudanden är standarder för 

kvalitetssäkring av produktionen. 

Svenskt Sigill är öppet för producenter inom 

växtodling, uppfödning av djur, mjölkproduktion 

eller biodling. 

Svenskt Sigill-märkning 

Som en ytterligare förstärkning i marknadsföringen 

av svenskproducerade 

kvalitetsprodukter som genomgått tredjepartskontroll 

har certifierade producenter 

möjlighet att märka sina varor med Svenskt 

Sigill-märket. 

Det finns en efterfrågan på Svenskt 

Sigill-märkta produkter och märkningen har 

81 % kännedom hos konsument. Svenskt 

Sigill bygger på sex mervärdesargument: 

• Svenska råvaror 

• Friska djur 

• Kortare transporter 

• Skyddat vatten 

• Inte GMO 

• Alltid kontrollerat 

Välkommen till Sigill Biodling! 

Speciellt anpassat för dig som är biodlare 

finns standarden SIGILL BIODLING. 

Kvalitetssäkringssystemet passar 

både små och stora biodlingar och är ett 

heltäckande kvalitetsprogram för minskad 

miljöpåverkan, god djuromsorg och hög 

livsmedelssäkerhet för biodlingen. 

SIGILL BIODLING ger dig möjlighet 

att använda kvalitets- och kontrollmärket 

”Svenskt Sigill” på dina produkter mot en 

särskild licensavgift. Då kan ditt företag 

dra nytta av den rikstäckande marknadsföring 

som sker om Svenskt Sigill-märkta 

produkter. 

SIGILL BIODLING är speciellt anpassat 

för dig som producerar honung utan några 

tillsatser. Extern revision sker vid inträde 

och minst vart 4:e år. Däremellan sker en 

årlig egenrevision. 

SIGILL BIODLING innebär att du som 

producerar honung följer vissa regler som: 

• säkerställer hög livsmedelssäkerhet 

• god djuromsorg 


• miljöansvar 

• spårbarhet från gård till butik och till 

konsument 

Med SIGILL BIODLING får du: 

• Säker produkt av hög livsmedelskvalitet 

och tryggad spårbarhet 

• Miljö- och kvalitetsprofil som kan 

kommuniceras till kunder och konsumenter 

• God djuromsorg 

• Kontroll av oberoende tredjepart 

Reglerna kring SIGILL BIODLING utgår 

från Bihusesynen och därutöver finns några 

extra kompletterande kontrollpunkter för att 

stärka upp Sigills ovannämnda grundvärderingar 

kring djur, miljö och livsmedelskvalité. 

Förädlad honung kräver mer 

Om du förädlar din honung genom att tillsätta 

smakämnen ( t ex citron, eukalyptus 

mm.) eller annat som ytterligare förändrar 

produktens innehåll så ställs andra leverantörskrav. 

Sådan förädling placerar din 

honungsprodukt i en högre riskklass och 

därför ställer handeln krav på certifiering 

enligt IP Livsmedelsförädling. Sigill har 

tagit fram en kompletterande checklista till 

SIGILL BIODLING som innefattar livsmedelsförädlingskraven 

vilket gör att du kan få 

reviderat både din biodling och förädlingen 

vid samma tillfälle. Extern revision sker vid 

inträde och sedan vart annat år. Däremellan 

sker en årlig egenrevision. Läs mer på 

www.svensktsigill.se välj certifiering och IP 

Livsmedelsförädling. 

Kostnad 

Anslutningsavgiften är 250 kr/år för SIGILL 

BIODLING. Revisionskostnad tillkommer. 

Be om offert från certifieringsföretagen eftersom 

avgiften kan variera beroende på 

produktion och certifiering. 

För märkning med Svenskt Sigill 

kontakta oss för licensavtal. Licenskostnaden 

är 50 öre per Svenskt Sigillmärke 

upp till 1 250 kr, därutöver är det ingen 

extra kostnad. 

Så ansluter du ditt företag. 

1. Gå in på www.svensktsigill.se och 

välj fliken för ”Certifiering” och välj 

BIODLING. Där kan du läsa hur du 

ska göra för att ansluta dig. 

2. Kontakta valfritt certifieringsföretag 

så hjälper de dig vidare med din 

anmälan. 

Certifieringsorgan 

• HS Certifiering i Kalmar 

• Intertek Semko Certification AB i Kista 

• Kiwa Aranea i Uppsala 

• SMAK AB i Malmö, Halmstad och 

Stockholm 

• Prosanitas i Göteborg (IP Livsmedelsförädling) 

Välkommen att kontakta oss! 

Har du frågor om SIGILL BIODLING 

Kontakta Lotta Fabricius Kristiansen, 

produktansvarig för Biodling 

Telefon 070 - 735 28 58, 

E-post: lotta.fabricius@sigill.lrf.se 

Frågor om IP Livsmedelsförädling 

Kontakta Karin Lindow, produktansvarig 

IP Livsmedelsförädling 

Telefon 08-787 59 61, 

E-post: karin.lindow@sigill.lrf.se 

Besök gärna vår hemsida 

www.svensktsigill.se 

Svenskt Sigill, Sveriges 

Biodlares Riksförbund och 

Svensk Honungsförädling AB 

Sedan ett antal år tillbaka har HF haft en 

egen Sigillgrupp. Det innebär att man som 

biodlare och medlem i SBR kunnat vara 

ansluten till Sigill genom gruppen. Ca 100 

biodlare är med i gruppen. 

HF har köpt in denna honung till ett 

något högre pris och har då kunnat märka 

sin produkt ”Flytande för matlagning” med 

Svenskt Sigill-märket. Den biodlare som 

är med i gruppen har i sin tur kunnat sälja 

honung både till HF och till handeln som 

Sigillcertifierad. 

I och med försäljning av bolaget och 

andra omständigheter kommer HF att 

upplösa sin Sigillgrupp. Diskussioner om 

att SBR skulle ta över denna grupp pågår 

men något beslut har ännu inte fattats. De 

biodlare som är anslutna idag kommer att 

erbjudas en alternativ lösning. 

SBR och Svenskt Sigill har ett pilotprojekt 

där man provar att bilda en Sigillgrupp 

inom en biodlarförening och där SBR 

centralt står som huvudansvarig för gruppen. 

Försöksföreningen är Hudiksvalls 

biodlarförening. Utvärdering av detta 

kommer att ske efter sommaren. 

27

Marknaden 

Säljes material mm 

Bi&Biodlingstillbehör 

Smedgatan 1, Svedala. 

Östra Industriområdet (vid Moltex) 

Öppet: April-September 

Måndag 15-17. Lördag 11-13 

Övriga tider efter överenskommelse 

Tel 040-160032, 040-162080, 

0708-955030, 0708-955025. 

Återförsäljare för Joel Svensson. 

Samma priser som i katalogen. 

Biredskap Freddy Duwe, Vårsta. 

Malmtorpsv. 19, 14771 Grödinge. 

Öppet 15-19 måndagar. 

Sommaröppet även fredagar. 

Tel 08-53025347, 070-5107054. 

www.freddyduwe.com 

Nytrådade LN ramar 100 st. 995 kr. 

HLS lådor med 10 ramar 95 kr styck. 

Tel:073-8106436. Finns i Eskilstuna 

Honungsslunga säljes. 

Orhem,Stockholm 4 ram - 42x33,5cm 

Gedigen med handvev diarmeter: 67 

trumhöjd: 63,5 höjd med ben: 93,5. 

1000 kr Pia Ericson 0705956587 

Tysk 4-ramars elslunga i kvalitetsstål. 

(Groschopp & Co., Viersen, Tyskland) 

3000 kr Virserum 0495-34004 

Jag slutar, allt ska bort. Samhällen 

(B),lådor,ramar, burkar,vax,slunga, 

perforator. 0300 540733 

Bisamhällen 

Köpes 

Buckfastsamhällen 

i norrland köpes. 

Lars Åkerlund, lad@ 

installera.nu, 070- 

6773893 

Avläggare Buckfast med 10 st 

lågnormalramar 12oo kr + moms 

tel. 0477-40060 (Småland) 

Bisamhällen Buckfast Svea och LN. 

Tel 035-64037, 0702796778. Halmstadsområdet 

Bengt Svensson. 

KRAV-Avläggare 10st,10-ramar-lågn. 

fribygge,1100SEK,hämtas i Linneryd 

martingrohmann@gmx.de 

Avläggare säljes. Buckfast, Dadant. 

Valdemarsvik. Även större best. 

Om LN/Svea, lämna din låda innan. 

0707339921 

Avläggare Buckfast på LN-ramar. 

0470-30274, 070-5530274 

Avläggare i Norrtäle med krainer 

drott. 1000:- Tomas 073-7387667 

Bidrottningar 

Bidrott, gula ita, Bisamhällen, honungspump 073-8058872. 

Arne Håkansson. 

Buckfastdrottningar efter testade och stambokförda mödrar. 

Full utrensning, ingen nosema eller kalkyngel, 

Mer info på www.radabigardar.se 

För beställning tfn. 031-883877, 0708-789370 eller egon@radabigardar.se 

Gula bruksdrottn. efter öparade avelsdrott. på Lakka. Friparade 

i renparningsområde zon 1, klippta, märkta. Göran Kvarnström 

08-55094209 


Buckfastdrottningar, 

odlade efter stationsparade och 

testade mödrar. Svärmtröga, 

vänliga och produktiva. Nosemaoch 

kalkyngelfria med full utrensning. 

Zon 1. 

Leif Hjalmarsson 044-66020, 070-3766020 

e-post leif.hjalmarsson@tele2.se 

Honung köpes! Vi hämtar grovsilad 

honung hos Dig, lånar ut tunnor och palltankar. 

Snabb betalning - bästa marknadspris. 

Krav, ljung och skogs betalas extra. 

Mats Karlsson 0122-30072, 070-2094950 

Göran Sundström 070-5664268 

Carnicadrottningar 

från Mälaröarna 

Ö-parade på renparningsområde. 

Märkta/vingklippta efter önskemål. 

300 kr 

Bengt Haglund 070-7755183 

Kjell Andersson 08-7617744 


Palmbladsfonden 

Förbundet delar ut pengar ur Göte 

Palmblads stipendiefond. Avkastningen 

av fonden skall användas för “utdelning 

av ett eller flera rese- eller forskningsstipendier 

åt personer som ägnar sig åt studier 

eller forskning syftande till förbättring 

av avelsarbetet med bin”. Det kan även 

komma till användning för sådan utrustning 

som främjar nämnda syfte. 

Stipendiat är skyldig att inkomma 

med rapport över resa eller forskning som 

bekostas av stipendiet. 

Ansökan skall sändas till SBR:s styrelse 

och vara förbundskansliet tillhanda 

före den 30 aug 2011. 

Exp 

29

MÖTEN OCH KURSER 

Almanackan 

Distrikt 

Granndistrikt är välkomna 

Blekinge Biodlaredistrikt 100 årsfirande. 

Jubileumsfest 17 sep kl 16 i Hasselstads 

bygdegård. Trivsam samvaro och stor 

cateringbuffé. Till kaffet underhållning av 

gruppen Briggen tre bröder. Föranmälan till 

respektive lokalförenings ordförande före 1 

sep. Inbetalning av 170:- per person görs till 

distriktets kassör på bg 5895-6921 före 12 

sep. Info Anita Danielsson 0457-15459. Ta 

med minnen och biodlarhistorier. 

Jönköpings distrikt Kvällskurs om invintring 

on 10 aug kl 19 i Studieförbundet 

Vuxenskolan, Klostergatan 38, Jönköping. 

Preben Kristiansen föreläser om god 

övervintring av bisamhällen för att nå god 

överlevnad. Ta med ett hemmabygge, 

dvs något som du tillverkat själv eller i 

den egna föreningen och som används för 

biodling eller honungshantering. Anmäl 

senast 1 aug till Sture Käll. sture.kall@telia. 

com, 0390-21062, 0738-345016. Genomförs 

i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan. 

Friskvårdskurs lö 27 aug kl 10-16 

i Marbäck, Aneby. Värd är Aneby bf. Olika 

praktiska metoder att bekämpa varroakvalster. 

Demonstration av varroxförångare( 

oxalsyra). Lätt lunch ordnas. Ta med eget 

fika. Parkera vid Marbäcks kyrka. Genomförs 

i samarbete med Studieförbundet 

Vuxenskolan 

Skånes Biodlardistrikt SKM (Skånsk 

Mästare i Honung) på Sofiero i samband 

med Stora Trädgårdsfesten 26-28/8 aug. 

Deltagarna lämnar in två burkar honung 

i 700gr glasburk från samma slungning. 

Burkarna förses inte med etikett, de bifogas 

i ett kuvert. "Mästaren" erhåller årets 

titel "Skånsk mästare i honung och fina 

priser. Även ett "Gourmetpris" utses. 

Anmälan om att deltagande görs till Ingrid 

Bondeson. Mörarp tel. 042-321285 eller 

0739-775253, i.b.b@telia.com, eller Per-Eric 

Cruce, 042-13 15 21, Helsingborg. Inlämning 

av burkarna senast 17 aug till styrelsen, 

eller till Ingrid, senast 23 aug. Deltagarna 

erhåller honungsbedömningskort med rätt 

till att beställa "SBR-etiketten". 

Älvsborgs Norra Biodlardistrikt Träff 

15 aug kl 15-17 i Långareds Bois klubbstuga. 

Ympning med levande ymp Fika till 

självkostnadspris. Anmälan till Sven-Erik 

Edvardsson, 0322-70451 eller Lars Blomberg, 

0302-23191 

Föreningar 

Grannföreningar är välkomna 

Dalslands Södra Bf Jordgubbens dag på 

Årberg 9 juli. Öppen trädgård sö 17 juli. Vi 

deltar både i Råggärd och Brålanda. Kontakt 

Orvar tel 0521-35160. Bigårdsbesök on 3 

aug kl 18 hos Lars-Erik Erwing, Gillesbyn, 

Brålanda. Tema: Bipaviljong. Tel. Lars-Erik 

0521-32077. Harvens dag 27 aug i Färgelanda. 

Kontakt: Erik Oskarsson 0528-71482. 

Tag med kaffekorg och nya intresserade. 

Ervalla med omnejd Bf Järle Marknad lö 2 

juli kl 10-16. Kontakta Inger 0581-621466 om 

du kan medverka. Bigårdsmöte sö 21 aug 

kl 15 i Boängen, tema Bättre bin. Varroabekämpning 

och invintring. Kontakta Bengt 

019-285020 för vägbeskrivning. 

Finspångsortens Bf Bigårdsträff on 13 

juli kl 18 hos Björn Sedell, Nordsjövägen, 

Skärblacka. Samåkning från parkeringen 

vid Majelden 17.30 Bigårdsträff on 3 aug kl 

18 hos Rolf Holm, Berga i Vånga. Samåkning 

från parkeringen vid Majelden 17.30. 

Bigårdsträff on 31 aug kl 18 hos Anna-Britta 

Lodmyr, Marieberg Torstorp. Samåkning 

från parkeringen vid Majelden 17.30. 

Göteborgs Bf Medlemsmöte to 18 aug kl 18 

i Gunnilse Granväg 35. Bigårdsbesök och vi 

diskuterar invintring. 

Katrineholms Bf Bigårdsträff lö 6 augusti kl 

10, Bigårdsträff hos Göran Dahlgren 

Nässjöortens Bf Bimöte to 14 juli kl 18 å 

Föreningsbigården Flustret. Slungning av 

honung 4 aug till Barkerydsfesten som är 7 

aug kl 13. Räkafton to 18 aug kl 18 blir det 

på Flustret. 

Salaortens Bf Träff ti 12 juli kl 18 i 

föreningsbigården. Tema: Ta vara på propolis. 

Ta med fika. Besök hos biodlare. Föreningen 

besöker Ove Carlssons bigårdar. För 

infomation se föreningens hemsida http:// 

hem3.passagen.se/ubi/sobf.htm Träff i 

föreningsbigården ti 9 aug. Tema: Ta vara 

på pollen. Ta med fika. Salamässan i slutet 

av augusti - föreningen medverkar. För 

ytterligare infomation se föreningens hemsida 

http://hem3.passagen.se/ubi/sobf.htm 

Skövde Bf Träffar varje torsdag i juli med 

ospecificerat program. 4 aug Arbete i 

bigården (slungning om det finns något 

att ta). 11 aug Trivselkväll med grillning 

för hela familjen Logården, Odensåker. 

Logårdens museum är ombyggt. Avresa 

från Aspö parkering kl 18.30. 18 aug Inför 

invintring. Arbete i bigården (slungning). 25 

aug Honungs förädling/ smaksättning Janne 

Gustavsson. 1 sep Säsongsavslutning med 

inlämning av honungsprover och årsrapport. 

Föreningen bjuder på förtäring. Mer info på 

www.skovdebiodlareforening.se 

Sundbybergs och Spångaortens Bf I 

bigården vid Eggeby gård varje onsdag kl 18, 

till och med 21 september. www.sundbybergsbf.se 

Södra Inlands Bf Varroa utbildning lö 2 

juli kl 9.30 på Bigården Rollsbo (Bilgatan 

2). Kostnadsfri kurs - självkostnadspris 

för fikat. Föredragande är Bernt Johansson. 

Trivselkväll må 18 juli kl 18 i Bigården 

Rollsbo. 

Södra Vedbo Bf Biodlingens Dag/100 

årsjubileum sö 21 aug kl 11-15 vid 

föreningsbigården Kvarnarp, Eksjö. Riksförbundsordförande 

Jonny Ulvtorp, utställning 

av bimateriel under 100 år samt försäljning 

av dagens utrustning, tipspromenad, lotterier, 

servering och musikunderhållning av 

Vetlanda Dragspelsklubb. 

Södra Vätterbygdens Bf Grillafton on 17 

aug kl 17.30 vid vår föreningsstuga i Brunstorp. 

Tag med det du vill grilla. Föreningen 

bjuder på dricka. Tipspromenad med fina 

vinster. För familj och vänner. 

Tidaholms Bf Måndagsträffar på djurgården 

Atollen kl 18.00. Visning av bin och 

demonstration av skötsel. Varje måndag 

t o m 29/8, vi avslutar med "Bisnack" och 

gemensamt fika. 9/7 kl 15 Information och 

demonstration av biskötsel samt provsmak 

och försäljning av honung och andra 

biprodukter på Storegården i Suntak. Lö 6/8 

kl.10-14 Honungens dag tillsammans med 

Bondens dag på Gamla torget i Tidaholm, 

Information, demonstation, provsmak 

samt försäljning av honung och andra 

honungsprodukter. Radioprogrammet "Bi i 

varje By" i Tidaholms närradio på 101.6 mhz 

20/7 samt 17/8 kl.17.30. De kan också höras 

på hemsidan www.tidaholmsbiodlarforening. 

se tillsammans med övrig information. 

Tumbaortens Bf 90-årsdagen firas 27 aug kl 

12 i Skönviksparken i Salem. 

Uddevalla Bf Drottningodlingsklubbens 

årsmöte on17 aug på Mollön kl 18. 

Värnamo Bf Invintring av bisamhällen 10 

aug kl 19. Studieförbundet Vuxenskolan, 

Klostergatan 38 Jönköping. Bihälsokonsulent 

Preben Kristiansen föreläser. Ta gärna 

med något fiffigt tips eller hemmabygge. 

Västernärkes Bf Biets dag sö 10 juli kl 

13-16 vid hembygdsgården Högan i Fjugesta. 

Föreläsning, försäljning av honung och 

alternativa bi-produkter, tipspromenad, 

lotteri, servering mm. Kulturarrangemang 

i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan. 

Västerås Bf Höstmöte lö 13 aug kl 13 i 

Göran Nilssons bigård nära Wensrtrömska 

skolan. Vägbeskrivning: Vallbyleden/ 

Vedbovägen/Bälbyvägen. Skyltar utsätts. 

Tel. 021-120370. resp 070-2032176 eller 070- 

2668036. Allmänt om biodling, invintring, 

varroabehandling mm. Utlottning av drottning 

och ev utdelning av vunna drottningar. 

Örebro Bf Arbetsmöten och passning 

onsdagar kl 17-19 i Nya Föreningsbigården 

Karlslund (4 km väster om Örebro). Reservation 

för uppehåll under juli. Kontaktpersoner 

Pasaga Ramic 019-126799, HAns-Olov 

Andersson 019-252108. Sommarmöte sö 

10 juli kl 11 i Föreningsbigården, Karlslund. 

Passaga R. visar hur man praktiskt gör 

konstsvärmar med Snelgove-brädan. 

Sommarstängt 

på expeditionen i Mantorp 

11/7 till 5/8 

Vi minns 

Gottfrid Johansson 

Borensbergsortens Bf 

Stig Svensson 

Karlshamns Bf 


SBR kontakt 

FÖRBUNDSEXPEDITIONEN 

Trumpetarevägen 5, 59019 MANTORP 

Tel: 0735-233100 Fax: 0142-82859 

Förbundssekreterare: 

Mikael Henriksson, 0735-233121 

Utvecklingskonsulent: 

Jan Mårtensson, 0735-233125 

Bihälsokonsulent: 

Preben Kristiansen, 0735-233122 

Sekreterare: 

Maj-Britt Järnvall, 0735-233123 

E-post: maj-britt.jarnvall.sbr@biodlarna.org 

Medlemsregister & Ekonomi: 

Anette Irebro, 0735-233127 

E-post: anette.irebro.sbr@biodlarna.org 

Plusgiro: 86 85-0. 

Bankgiro: 413-6149. 

Öppet: må-to: 08.00 -16.00 

fre: 08.00 - 14.00. Lunchstängt 12.00 - 13.00. 

Artiklar och mötesnotiser till BITIDNINGEN 

Skickas till redaktörens adress. Författarna 

ansvarar för innehållet i sina artiklar, som ej 

behöver återge redak tionens eller förbundets 

mening. Ett år efter utgivning av den 

tryckta tidingen läggs denna ut på SBR:s 

hemsida biodlarna.se 

Annonser till BITIDNINGEN 

Till Bitidningens redaktör. Se adresser och 

telefon och e-post härintill. Annonspriser se 

annonssidan Marknaden. 

FÖRBUNDSORDFÖRANDE 

Jonny Ulvtorp, 

Stenabyvägen 11, 37294 LISTERBY 

Tel. 0457-30489, 0735-233130. 

E-post: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.org 

VICE FÖRBUNDSORDFÖRANDE 

Arne Johansson, Brännemo Stenatorp 3, 

54015 Väring. Tel 0500-462135. 

E-post: arne.johansson.sbr@biodlarna.org 

FÖRBUNDSSEKRETERARE 

Mikael Henriksson Tel: 0735-233121 

E-post: mikael.henriksson.sbr@biodlarna.org 

UTVECKLINGSKONSULENT 

Jan Mårtensson. Tel 0735-233125. 

E-post: jan.martensson.sbr@biodlarna.org 

BIHÄLSOKONSULENT 

Preben Kristiansen. Tel 0735-233122. 

E-post: preben.kristiansen.sbr@biodlarna.org 

REDAKTÖR 

Erik Österlund, 

Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg. 

Tel: 0735-233126. 

E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

Prenumeration på BITIDNINGEN 

Tidningen är en medlemsförmån för medlemmar 

i SBR. Du kan också prenumerera separat 

på Bitidningen. Du betalar då 450:- kr för ett 

helår (inom Sverige) på pg 86 85-0 till SBR. 

SBR STYRELSELEDAMÖTER 

Styrelseledamot: Marita Delvert, 

Grevgatan 35, 11453 Stockholm. 

Tel. 070-6924577. 

Epost: marita.delvert.sbr@biodlarna.org 

Styrelseledamot: Matias Köping, 

Klamparegatan 40, 80431 Gävle. 

Tel 026-191214, 0734-146093. 

Epost: matias.koping.sbr@biodlarna.org 

Styrelseledamot: Anders Lignell, Östergarn, 

Rodarve 993, 62368 Katthammarsvik 

Tel 0498-52101, 070-6202357. 

Epost: anders.lignell.sbr@biodlarna.org 

Styrelseledamot: Krister Linnell, 

Fridsberg 11, 56393 Gränna. 

036-54130, 0705-669641. 

Epost: krister.linnell.sbr@biodlarna.org 

Styrelseledamot: Alf Sjöberg, 

Järstorp, Möllegården 510, 27757 Brösarp. Tel: 

0417-26343, 0708-730769. 

Epost: alf.sjoberg.sbr@biodlarna.org 

Styrelsesuppleant: Hanne Uddling, 

Rosenborg Vansö, 64592 Strängnäs. 

Tel: 0152-20113, 073-3341418 

Epost: hanne.uddling.sbr@biodlarna.org 

Styrelsesuppleant: Barbro Liljeborg, 

Hol 202, 46193 Västra Tunhem. 070-7984726. 

barbro.liljeborg.sbr@biodlarna.org 

SBR:s BIBLIOTEK 

Ultunabiblioteket, SLU, Box 7071, 

75007 UPPSALA. Tel vx 018-671000. 

Låneböcker beställs genom ditt lokala bibliotek. 

HF:s KONTOR OCH TAPPSTATION, 

Trumpetarev. 5, 59019 MANTORP. 0735-233100, 

Fax: 0142-82859. E-post: hf@biodlarna.org 

Plusgirokonto: 47 51 85-5, 

Bankgirokonto: 413-6131 

Öppettider må-to: 08.00-16.00 

fr: 08.00-15.00 

VD: Christer Ankarlid 0735-233101. 

E-post: christer.ankarlid.hf@biodlarna.org 

Sekr.: Gunnel Hertzman, 0735-233103. 

E-post:gunnel.hertzman.hf@biodlarna.org 

Kvalitet: Christer Ankarlid 

Ekonomi: Maria Krantz, 0735-233105 

E-post: maria.krantz.hf@biodlarna.org 

HF:s STYRELSEORDFÖRANDE 

Gösta Rappe, 0708-109090, 

E-post: gostarappe@auditeco.se 

Svenskt Sigill: 

Linda Cederlund, 08-7875371 

E-post: linda.cederlund@sigill.lrf.se 

Annonstaxa 

KOMMERSIELLA ANNONSER 

Ta kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg. 

Tel 0582-611682. E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

Uppslag (två sidor): s/v 18.000:-, 4-färg 21.000:-. 

Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg 15.000:-. 

Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg 12.900:-. 

Halvsida (1/2), format - 183 mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög, eller 

motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-. 

Kvartssida (1/4), format - 183 mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm, eller 

motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-. 

Åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-, 4-färg 

3.000:-. 

Sextondelssida (1/16), format - 120 mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-, 4-färg 

1500:-. 

Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg. 

Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor. 

Rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandra 

följande ger 25%. 

Annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfiler och 

i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Det kan också 

lämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialet lämnas i form av 

manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bilder med 100:-/sv-bild och 

250:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommer dessutom i sådant fall 

layoutkostnad efter överenskommelse. 

Publicering. Inskickad annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyn taget 

till datum för manusstopp, om inte angivelse om senare publicering anges. 


RADANNONSER 

Radannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningen 

under huvudrubriken ”Marknadsplatsen”. De samlas under ämnesrubriker. Inga 

bilder tas in här. 

Utseende. Stilen är fast, 7,5 p DIN, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäver per 

rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3 orden i annonsen 

blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonser är en blankrad. 

Betalning. Radannonser skall betalas in i förskott via plusgirot. Betala i god tid så att 

annonsen kommer fram före manusstopp. 

Pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt. 

Storlekar: Exempel: 2 rader (- 60 bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca 61-90 bokstäver) - 75:- 

och 4 rader (ca 91-120 bokstäver) - 100:- kr. 

Gratis. Två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem. 

Annonsmaterial. Radannonserna skickas via plusgiro till SBR, pg 86 85–0, med annonstexten 

angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver. Radannonser 

som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortet kompletteras med separat 

inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalning kan också ske via plusgiro eller 

bank över internet. Då behövs separat inskickad text med e-post, med uppgifter så 

att betalning och text kan identifieras att höra ihop. Ange noga på inbetalningskort 

då sådant används och med annonstext, om denna skickas separat, så att dessa kan 

identifieras att höra ihop. 

Publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummer med 

hänsyn taget till ankomsten och manusstopp. 

31

Posttidning B — Bitidningen 

Tryckort: Vimmerby 

Obeställbar tidning återsändes till SBR:s exp., 

Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp. 

Dit anmäles även adressändringar. 

Begränsad eftersändning 

Vid definitiv eftersändning återsändes försändelsen 

med den nya adressen angiven på tidningens framsida, 

dvs ej på adressidan. 

Ett enkelt val! 

Bifor är ett färdigt invintringsfoder som 

du köper i hinkar och placerar över 

kupornas foderhål. Betydligt enklare 

än att göra egen sockerlösning! 

Dessutom innehåller Bifor bara 25% 

vatten. Det minskar kondensen i kupan 

och gör att bina sparar energi under 

vintern. Eftersom Bifor är en helt 

ren produkt som innehåller inverterat 

socker, dvs lika delar glukos 

och fruktos, minskar också risken 

för föroreningar, sjukdomar och 

vinterförluster. 

Ett enkelt val, eller hur 

Nordic Sugar AB, 205 04 Malmö. Tel 040-53 70 00.

Bitidningen - Sveriges Biodlares RiksfÃ¶rbund

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?