Bratteforsån - Världsnaturfonden WWF

Bratteforsån
Via Bratteforsån rinner vatten från sjöarna Lilla och Stora Hällungen ner till Ljungskile och
havet. I den sista delen av ån, nedströms Brattefors, letar sig vattnet fram genom en ravin där
stränderna är täckta av lummig vegetation med ädla lövträd som alm, ask och ek. Under träden
finns höga ormbunkar och ovanliga växter som springkorn och vätteros. Denna del av ån utgör
ett Natura 2000-område.
Bratteforsån hyser ett rikt djuroch
fågelliv. Under de senaste
åren har bävern letat sig närmare
havet via ån. Här finns också fåglar
som forsärla, kungsfiskare, stenknäck,
mindre hackspett, rödvingetrast, rörsångare,
buskskvätta och vid åns strömsträckor kan man få
se den svartvita strömstaren stå och knixa på en sten innan
den dyker ner i det vilda vattnet för att fånga sig lite
läckra insekter. Inom ramen för svensk miljöövervakning
sker provfiskningar, och i Bratteforsån har man fått upp
fiskarter som öring, lax, abborre, gädda, ål och bäcknejonöga.
Alla de olika och spännande arterna till trots – åns
raritet är ändå den fascinerande flodpärlmusslan.
Flodpärlmusslans ekologiska
system är lättpåverkat
och speciellt känslig
är fortplantningen. För att
musslans nykläckta larver ska
överleva måste de, inom något dygn,
hitta en öring eller en lax eftersom larverna tillbringar
sitt första levnadsår som parasiter på dessa fiskars gälar.
I vissa vattendrag har det blivit ont om fisk, vilket är en
svårighet för flodpärlmusslan, men eftersom Bratteforsån
mynnar i havet kan både havsöring och lax vandra upp
och fungera som värdfisk för larverna.
När larven släpper taget om gälen är den inte mer
än en halv millimeter stor och kan inte förflytta sig någonstans
på egen hand, därför måste den ha turen att
landa på lämplig botten (sand, grus
eller småsten) som är mjuk nog att
gräva ner sig i. Ofta är bottenmaterialet
igensatt av slam och då får
den lilla musslan inte mycket friskt
vatten för att kunna hämta syre och
näring. Dessutom är flodpärlmusslan
känslig för föroreningar i vattnet och
den kan inte överleva i försurade vattendrag.
Det finns ungefär 14 000 flodpärlmusslor
i Bratteforsån. Trots detta finns anledning
till oro. Under det senaste decenniet har
antalet musslor minskat med två tredjedelar
och det är ont om nya småmusslor.
Bratteforsån ingår i ett så kallat LIFE-projekt,
vilket ska värna flodpärlmusslan och
dess livsmiljöer i Sverige.
Information om vattendrag ingående i projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige,
ett s.k. LIFE-projekt, delfinansierat av EU.

Vad hotar flodpärlmusslorna i Bratteforsån
• Igenslamning och föroreningar från skogs- och jordbruket och från enskilda avlopp
• Vandringshinder som försvårar fiskarnas vandring
• Tidigare utförd rensning av vattenfåran försämrar fiskarnas livsmiljö
• Regleringen av vattennivån
• Vattenuttag för bevattning
Åtgärder inom LIFE-projektet i Bratteforsån
• Skapa en dialog med markägare inom
området
För att på lång sikt värna livet i Bratteforsån är det
oerhört viktigt att markägarna i avrinningssystemet
informeras om naturvärdena och hur man skyddar
dem. En bra dialog är väsentlig då markägarna ofta
känner vattendraget och dess historia väl och i sin tur
kan bidra med ovärderlig information till projektet.
För att skapa denna dialog inbjuds markägare till informationsmöten
och erbjuds även gratis rådgivning i
fält på den egna fastigheten.
• Skapa fler naturliga och ekologiskt värdefulla
kantzoner
På två ställen längs med Bratteforsån, inom Natura
2000-området, kommer de täta granplanteringarna
längs med bäcken att avverkas och istället kommer
självföryngrat löv att släppas upp. På detta sätt påskyndas
bildandet av en lövdominerad kantzon, vilket
gynnar livet i vattnet.
Foto: Carolina Olsson
• Skapa bättre bottnar för flodpärlmusslan
och dess värdfiskar
Det är troligen igenslamning av bottnarna som har
förhindrat musslans fortplantning i Bratteforsån under
de senaste decennierna. Även laxen och öringen
behöver rena lekbottnar för sin fortplantning. För att
på nytt skapa bra bottnar kommer grus- och stenmaterial
av storlek 5–40 mm att läggas ut på lämpliga
sträckor i ån. Finns det musslor på just dessa sträckor
flyttas dessa försiktigt under arbetets gång för att sedan
sättas tillbaka. Det kommer även att göras försök
med att rengöra bottnar från slam och sediment.
• Ta bort fiskens vandringshinder
Genom att ta bort exempelvis skräp som samlats i
Bratteforsån skapas fri passage för fisk, vilket möjliggör
större och mer livskraftiga bestånd av flodpärlmusslans
värdfisk.
• Gynna öringen genom att skapa mer varierade
strömförhållande i bäcken
För att öring ska trivas i ett vattendrag behövs det
varierade bottnar och strömförhållanden, dvs ett
slingrande lopp samt stenar, trädstammar och större
grenar i vattnet. I många av våra bäckar och åar har
vattenfåran tidigare rensats, så även i delar av Bratteforsåns
övre lopp. Här kommer en tidigare rensad
sträcka på 150 m att återställas genom att sten läggs
tillbaka. Att på detta sätt återställa åar och bäckar är
en åtgärd som tidigare har prövats i flera vattendrag
med goda resultat, öringbeståndet har exempelvis
ökat markant.
Information om vattendrag ingående i projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige,
ett s.k. LIFE-projekt, delfinansierat av EU.

Var rädd om livet i våra vattendrag!
• Spara kantzoner vid eventuell avverkning
En bra kantzon (5–15 m bred) ger lagom ljus och
temperatur i bäcken, förhindrar att slam förs ut i vattnet
samt ger ett viktigt tillskott av mat i form av löv
och insekter till bäckens invånare. Kantzonen bidrar
också med död ved, nedfallna kvistar och löv som
fungerar som mat och livsrum åt insekter, mossor,
lavar och svampar, vilka ofta missgynnas av det moderna
skogsbruket. Om kantzonen innehåller lövträd
har den ett högre biologiskt värde än om den består av
barrträd.
• Avsluta diken en bit före vattendragen
Diken som mynnar direkt i bäckar kan föra ut slam
i vattnet. För att förhindra detta kan man undvika
att gräva dikena hela vägen ut till bäcken. Om diket
slutar i en grund grop, en s.k. sedimentationsdamm,
innanför strandkanten kommer vattnet att filtreras
genom marken och vara något renare då det når
bäcken.
• Var aktsam i fuktiga områden
Vattnet i marken är i ständig rörelse. Alla vattenmiljöer
inom ett avrinningsområde hänger samman.
Körskador i ett fuktigt skogsparti kan påverka nedströms
liggande vattendrag i form av igenslamning
och sedimentation.
• Var aktsam med kemikalier och gödsel
En liten olycka kan ödelägga en bäcks biologi för lång
tid framöver. Gödsel som kommer ut i vattnet skapar
problem med igenväxning och syrebrist. Se därför till
att hålla kemikalier och gödsel långt från alla vattenmiljöer.
• Visa hänsyn vid transport och markberedning
Markberedning och körning i bäckmiljöer innebär
att slam förs ut i vattnet, fuktiga stränder tar skada
av trycket från tunga maskiner och det finns alltid en
risk att kemikalier kommer ut i vattnet.
Foto: Johan Hagström
Information om vattendrag ingående i projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige,
ett s.k. LIFE-projekt, delfinansierat av EU.

LIFE-projektet
Har du frågor om projektet eller om skogsbruksåtgärderna
i Bratteforsåns avrinningsområde
Välkommen att kontakta Johan Hagström på Skogsstyrelsen
i Uddevalla tfn 0522–817 00
Vill du läsa mer om flodpärlmusslans ekologi eller om
projektet i sin helhet, så finns det informationsbroschyrer
att hämta hos Skogsstyrelsen. Här kan du även få bra
informationsmaterial om hur du visar hänsyn till vattendrag
vid skogsbruksåtgärder.
Se även www.skogsstyrelsen.se.
LIFE-projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer
i Sverige presenteras även på Världsnaturfondens
hemsida www.wwf.se. Resultaten från detta projekt
kommer att läggas ut på denna hemsida samt
publiceras i en slutrapport.
Natura 2000 är det nätverk av skyddsvärd natur
som EU:s medlemsländer bygger upp. Syftet är
att skapa förutsättningar för långsiktig skötsel och
skydd av EU:s mest skyddsvärda naturtyper och
arter. Läs mer om Natura 2000 på länsstyrelsens
hemsida www.o.lst.se.
Fotografier: Lennart Henrikson
Information om vattendrag ingående i projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige,
ett s.k. LIFE-projekt, delfinansierat av EU.