Läs - Finlands svenska baptistmission

8 Missionsstandaret
åttan
SBFU
SBFU:S ÅRSMÖTE:
Ny ordförande och nya stadgar
Hallå där!
Den här sidan är SBFU:s
sida. Bidrag kan sändas
både till redaktionen eller
till SBFU:s kansli,
PB 54, 65101 Vasa.
Kontakt
Svenska baptisternas i
Finland ungdomsförbund rf
Besöksadress:
Rådhusg. 44 K 5, Vasa.
Postadress:
PB 54, 65101 VASA.
Tfn: 06-3464 515;
fax: 346 4510;
e-postadress: sbfu@baptist.fi
Ordförande:
Sofia Helsing,
tfn 050 3050450
gnisleh@hotmail.com
Ungdomssekreterare:
Caroline Södergård-Hahn,
(moderskapsledig)
Vikarie: Mia Stenmark
tfn 050-3754349
Foto • Peter Sjöblom
Värdförsamlingens pastor Daniel Victorzon avgick efter
ett år som ordförande för SBFU och konstaterade att
allt har sin tid.
SBFU höll sitt årsmöte
i Zion i Purmo lördagen
den 14 april, samtidigt
med baptistmissionens
vårmöte. Avgående styrelseordföranden
Daniel Victorzon
läste i sin välkomsthälsning från
Klagovisorna det avsnitt som berättar
om att ”allt har sin tid”.
– Allting har sin tid, och idag är
det tid för en ny ordförande att ta
Vårtema i Forsby
Nu tittar våren fram och patrull
Bävern i Forsby har vårkänslor.
Det resulterade i en dikt och två
korsord (se nästa sida). Vi hann
intervjua tre personligheter om
deras känslor. I det fina vädret
passade vi på att leka ute i leran.
Knuten
Knuten är en
bra lek att börja
eller sluta en
samling med.
Det krävs inget
material och
man behöver
inte vara så
många för att
det ska vara roligt.
Alla utom
”utredaren”
ställer sig i en
ring och håller
varandras händer.
Utredaren
går en bit bort
och ringen börjar nysta ihop sig
utan att släppa händerna. Alla
hoppar över och under i en härlig
knut. Utredaren ropas in och börjar
reda ut allting igen. Rolig lek
som övar samarbetsförmågan.
Norsk kurragömma
Den som ”är” går och gömmer
sig medan de andra räknar. När
någon av räknarna hittar hans
gömställe gömmer han sig också
där. Det blir trångt och trevligt i
gömstället när en efter en försöker
få plats utan att de andra sökarna
skall märka det.
Made by Johanna Kock, Micaela
Sandström, Marlene Joskitt, Sini
Karjalainen, Karoliina Forsén, Elin
Nyman och Rebecca Mattbäck.
”Knuten” är en bra lek att börja eller sluta en samling med.
Dikt i solskenet
Foto • Åsa Edström
Snön smälter, klottigt det är då,
men sommarn smyger på.
Alla vi scouter hajkkänslor får
och vi till Udden går.
Fågelkvitter vi glada hör
och vattendragen porlar gör.
Skogspromenader vi oftare tar
och då vi så roligt har.
sin tid. Och jag får tacka för mig,
sade Daniel, som senare i mötet
avtackades med en blomma.
Till ordförande för mötet valdes
den tillträdande ordföranden
Sofia Helsing, som berättade att
hon är 25 år gammal och kommer
från Solf.
SBFU:s målsättning har ändrats
något. Och så har man med Erik
Liljeströms hjälp arbetat fram nya
Foto • Peter Sjöblom
Tomas Knuts, vice ordförande i SBFU:s styrelse, fick
ära att avtacka den avgående ordföranden. I bakgrunden
skymtar den nya ordföranden Sofia Helsing.
Dysterkvist är
nästa person som vi
möter. Han svarar
gärna på vårfrågor.
1. Slask, ljust,
korvsmörgås.
2. Fårstid Jag äter inte kyckling.
3. Skorna blir våta.
stadgar, som godkändes av mötet.
SBFU uppbär fortsättningsvis
ingen medlemsavgift.
Stödmedlemsavgiften är 10 euro.
Den som vill bli ständig medlem
betalar en engångssumma på 100
euro.
• S-G Liljeström
Intervju med tre våryra typer
1. Vad tycker du om våren
2. Vilken är din favoritårstid
3. Vilka vårtecken
har du sett
Fröken Fnittertratt
svarar på våra frågor:
1. Grisigt värre!
Fniss…
2. Fnattifnatt…
April, så klart!
3. Vi har inte gjort
några tecken som heter
vårtecken.
Foto • Åsa Edström
Monsier Madame
Medusa fattar inte
gallupen, men svarar
gör hon visst.
1. Jag ser en ko.
2. Mmm. En lat
ko då.
3. Jo, en stor, lat
ko! Är det rätt
På årsmötet i april fick
SBFU:s styrelse nytillskott
i form av ett par
fräscha förmågor. Styrelsens
nya ordförande Sofia får ni bekanta
er med i nästa nummer,
men hon är inte den enda nykomlingen
i gänget. Hon har
gott sällskap i Elias Edström
(bilden), som här får tillfälle
att presentera sig.
1. Vem är du, Elias
– Jag är en glad gosse i
mina bästa år! Jag tycker om
teater, musik och goda böcker.
Somliga skulle t.o.m kunna
kalla mig för konstnärlig. :)
2. Berätta om ditt bästa
SBFU-minne!
– Mitt bästa SBFU minne
är, förutom alla läger, BULTkursen
*) som ordnades för
några år sedan. Det var kul
med alla underbara människor
och en inblick i hur man
kan sköta barn och ungdomar.
Detta har jag haft mycket
nytta av bl.a på min tillfälliga
arbetsplats (dagis).
3. Vilka visioner har du för
SBFU
– Mina visioner är att
kunna få ungdomar i min region
(Helsingfors) upp till
Österbotten och kanske få
lite verksamhet ner till södra
Finland. Jag hoppas att kunna
få nya människor till evenemangen.
Helt enkelt att fortsätta
det goda jobbet! :)
*) BULT = Barn- och ungdomsledarträning,
en kursserie SBFU
ordnade för några år sedan.
Sommarrättelse
Tryckfelsnisse har rört till det
i årets Sommartid och gjort
10-åringarna utan läger. En
uppmärksam läsare upptäckte
att barnlägret enligt texten i
Sommartid är för 6-9-åringar
medan äventyrslägret är för 11-
13-åringar.
Men 10-åringarna ska naturligtvis
inte gå utan läger i sommar,
utan välkomnas på barnlägret.
Den rätta åldern för barnlägret
är alltså 6-10 år!
• Mia Stenmark
• Ifall du av någon anledning
inte fått tag på någon Sommartid
ännu, så finns den i de flesta
av FSB:s församlingar. Du kan
också ringa expen, 06-3464500,
och be att vi sänder dig en – eller
komma upp och hämta.

Missionsstandaret 9
Ordflätor
konstruerade av Forsby-scouter
1. Kommer efter vår.
2. Gör man på natten.
4.
2.
1.
3.
Krönikan
Alexander Henriksson
Shalom – tillbaka
till helheten
3. När vintern är förbi.
4. Klipps ofta.
5. Skogens konung.
6. Påskprydnad.
7. Jagar råttor.
8. Gnagare som för smitta.
9. Fordon på två hjul
10. Fantomen, stålmannen.
11. Buskar man röjer.
12. Husbärande djur.
13. Ätbart i tuva.
14. Fäste för husvagn.
15. Där bor man.
10.
16. Skyddar dig var dag.
17. Karos hem.
18. Hoppar mellan träden.
19. Djur i Sydamerika.
20. Fiskart.
21. Används i boboll.
22. Syns när solen skiner.
FACIT:
(sväng tidningen upp och ner)
Texten i rutorna med fet ram,
läst uppifrån och ner, ska bli
”Sovsäck och liggunderlag”.
1. Årstid.
2. Används i slöjden.
3. Brinnande eld.
4. Motsats till jord.
5. Allt i din väska.
6. Månad.
7. Polis och tjuv, kurragömma.
FACIT:
(sväng tidningen upp och ner)
Texten i rutorna med fet ram,
läst uppifrån och ner, ska bli
”Vårhajk”.
14.
17.
19.
22.
7.
6.
12.
20.
21.
2.
3.
5.
8.
11.
15.
16.
1.
4.
6.
5.
7.
9.
13.
18.
Hur ofta hör vi talas om Shalom idag Detta bibliska
budskap borde vara ett relevant ämne då världen plågas
av krig och konflikter mellan både folk, nationer och
personer. Kända predikanter och författare har berört
ämnet, men något större gehör verkar de inte få. Kunde
inte just detta ursprungliga bibliska budskap vara räddningen
för så mycket av det vi tappat under vägen Ett
återupprättat förhållande till Gud, människor och skapelsen
är vad vi behöver i vår tid. Shalom borde var det
mest naturliga för oss att sträva efter.
Tyvärr ligger fokus någon annanstans. Jag måste
ärligt erkänna att jag inte själv särskilt ofta tänker på
Shalom. Inte desto mindre tror jag att det är viktigt.
Dels för att vi ska kunna förstå Gud och dels för att
kunna närma oss hans tanke med skapelsen - inklusive
oss själva. Men låt oss börja på ett något mer vardagligt
plan.
Vilka är de saker vi oftast stöter på som problem i
dagens samhälle Svaret är skrämmande ofta konflikter
och miljöproblem. Lägg då till ett samhälle som
inte har plats för Gud så börjar vi ha rutat in något som
liknar motsatsen till Shalom.
Nu är det ju inte så att vi aldrig talar om fred eller
relationer, men shalombegreppet är en aning bredare.
Och djupare. Bland annat kan det översättas med harmoni
och helhet. Gud skapade en värld i harmoni ur
kaos. Efter syndafallet råder inte längre denna harmoni
– kaos har kommit in i skapelsen, med förödande konsekvenser.
Vi har blivit individualister med oförmåga
att se vad som är gott, både för oss och för skapelsen.
Därför måste Gud offra allt för att vinna oss tillbaka.
Men det slutar inte där. Vi strävar vidare. Målet med
vår kristna strävan efter Kristuslikhet tycker jag borde
bottna i Guds shalomvision för världen. Vi behöver ett
helhetstänkande, likt den israeliska vishetstraditionen.
Då måste vi inse att vårt andliga liv inte är skilt från
det fysiska, och att vårt liv inte är en isolerad ö vare sig
från andra människor eller från skapelsen.
Som exempel på vad jag menar kan vi ta Amos.
Hans budskap handlar till stora delar om människovärde.
Liksom han kopplar detta till Guds intressen borde
även vi göra det. Arbetet för mänskliga rättigheter är
inget vi kan koppla loss från kyrkan. Gud älskar hela
världen – han är den som verkligen vill människans
bästa och den ende som kan garantera oss detta. Det
var hans tanke från början och kommer alltid att fortsätta
vara det.
Amos gör klart för folket i Betel att deras välfärd
kommer att bytas mot krig och fångenskap, som en
konsekvens av deras handlande. Likt vår tids välfärd
var det ett samhälle som hade stora klyftor mellan fattiga
och rika. Att vara Guds folk var ingen garanti
för att Gud alltid skulle stå på deras sida – det ställde
också krav på folket att vara en förebild. Jesus understryker
denna utmaning i och med att han sätter vår relation
till de fattiga som måttstock på Gudsrelationen.
Sett i de gammaltestamentliga profeternas ljus är det
inte bara rätt och gott att ta hand om de utstötta och
fattiga på samhällets botten. Det är vår uppgift! Jag
är inget helgon – inte ens en vidare bra förebild – men
jag tror att vi som kristen kyrka skulle ha allt att vinna
på en revolution på det här området. Det kunde ge oss
tillbaka det förtroende och den trovärdighet vi tappat
genom historien på grund av alla stridigheter samfund
och personer emellan. Att alltid tala för de svaga är en
stor utmaning. Många är så vana med det överflöd vi
dagligen lever i att ett ifrågasättande är högst kontroversiellt.
Det är inte bara andra vi måste konfrontera,
utan också oss själva.
Det samma gäller även i fallet miljöhänsyn. Klarar vi
av att inse vår överkonsumtion trots ett samhälle som
bygger på just konsumtion Om det alls ska bli möjligt
att förändra något måste vi börja med oss själva.
Än en gång måste påpekas att jag inte själv hunnit
långt på denna väg, men jag har tagit de första stegen.
Jag tror att vi måste hitta tillbaka till helheten. Vill vi
nå människor idag tror jag att de måste få en helhet.
Kristendom är inte en del av den moderna tidens smörgåsbord.
Den omfattar hela livet.