Vattenfallsmodellen

Vattenfallsmodellen
Inledning
Från början var Vattenfallsmodellen som många
andra utvecklingsmodeller framtagen av
mjukvaruingengörer. Efter det har de flesta nya
modeller som tagits fram haft sin grund i
vattenfallsmodellen. Den har funnits i ungefär
30 år och används mestadels till att driva större
projekt, till exempel ett större administrativt
datasystem. Tanken med vattenfallsmetoden, är
att varje steg ska bedömas innan man går vidare
till nästa, om man till exempel ska använda
modellen till ett administrativt datasystem, så är
det några specifika delar som oftast ingår och dessa kan exempelvis vara;
• Förstudie/behovsprövning – Under förstudien svarar man på om projektet går att genomföra
och om tid och kostnader för projektet går inom ramen för det tänkta. Besluta vad som ska
vara uppnått innan man avslutar och stänger de olika stegen. Man tar upp eventuella risker
samt kundens specifika krav gentemot beställaren.
• Designspecifikation – Man går igenom upplägget såsom vilket kodspråk man ska använda
sig av. I den här fasen försöker man även lägga en plan för att kunna genomföra de olika
kraven.
• Implementation – I den här fasen sammanställer och tillverkar man produkten som kommit
fram till i de tidigare faserna för att sedan kunna testa.
• Test – Här testar man för att se om kundens krav blir uppfyllda. Man testar de olika
sammansatta komponenterna. Här påbörjar man även produktdokumentationen i form av
manualer/introduktionsbok till produkten.
• Integration/leverans – När man anser att produkten är färdig har man nått upp till den här
fasen. Produkten ska nu vara helt färdig för leverans till kunderna.
• Drift och underhåll – Att man kontinuerligt efter behov och tid underhåller och uppdaterar
produkten. Även mindre buggar som upptäcks utav användaren ses över och åtgärdas här.

Fördelar
Givetvis finns det både fördelar och nackdelar med att använda sig av vattenfallsmodellen.
En grundregel när man väljer att följa vattenfallsmodellen är att varje programutvecklingsfas ska
vara klar innan nästa steg påbörjas. Det innebär att man följer en tydlig och strukturerad
utvecklingsmodell.
Även den ekonomiska planeringen blir väl strukturerad eftersom man kan stämma av hur man
ligger till efter och inför varje ny fas i projektet.
En fördel med vattenfallsmodellen är att man sparar in mer resurser desto längre man befinner sig i
planersingprocessen, ett problem som upptäcks innan ett igångsatt projekt är mycket lättare och går
fortare att åtgärda än om problemet stöts på under projektets gång. Planering är alltså en
förutsättning och likaså att ligga steget före och kunna förutse eventuella problem längre fram i
processen.
Projektets alla faser bör planeras till hundra procent. Helene Sharp, Yvonne Rodgers & Jenny
Pereece menar i boken Interaction Design beyond human-computer interaction 2nd edition att
oförberedda misstag tar längre tid att åtgärda än en mer flexibel modell.
Vattenfallsmodellen har satt grund för flera nyare modeller och är förstådd samt igenkänd av
många. Den är även relativt överskådlig och lätt att förstå, detta sparar tid för en projektgrupp då
modellen inte behövs förklaras lika ingående i processens start som mindre välkända modeller. Om
en beställare finns, är det också lättare för denne att från början se över hur hela projektet kommer
att utövas.
Nackdelar
Benämningen vattenfall syftar till ett fall, vilket syftar till att det blir svårt att gå tillbaka till
föregående steg i processen. Det kan resultera i att förändringar och tillägg blir mycket
komplicerade.
Steve McConnel beskriver i sin bok code complete kritik gentemot vattefallsmodellen då han menar
designs limitationer och behörigheter är något man aldrig kan veta i förväg. Han menar därmed att
perfektion av ett projekt i planeringstadiet är omöjligt. Man är också oförbered på hurvida målet
med projektet förändras under projektets gång, om detta händer måste man falla tillbaka till
planeringsstadiet och förlorar därmed tid och resurser.
.
När det passar bäst
Från vår efterforskning har vi kommit fram till att vattenfallsmodellen fungerar som bäst när det
gäller små projekt där oförutsedda problem sällan uppstår. Samt inom projekt som har en liten
tidslinjal där efterfrågan från användaren sällan hinner förändras.

Om en projektgrupp är ovana att använda sig av modeller kan det vara bra att börja med denna
modell, då den står som grund till flera andra och är enkel att förstå. Man kan då under projektets
gång lära sig av sina misstag och förstå användbarheten av andra modeller.
Referenslista
Helene Sharp, Yvonne Rodgers & Jenny Pereece, Interaction Design, beyond human-computer
interaction 2nd edition. (2009) sid. 449 – 450
Steve McConnel, Code Complete, 2nd edition. (2004)
Bild från http://afewideas.files.wordpress.com/2008/09/waterfall_model.png
Skolan för dataveteskap och kommunikations hemsida.
http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2D1362/projektstyrning.pdf
Av: Grupp 2
Carl , Jenny, Jonathan, Nina