Bitidningen - Sveriges Biodlares RiksfÃ¶rbund

Nr 6 Juni 2011 

Bitidningen 

Pollineringsförsök i raps 

Gör avläggare! • Planera varroabekämpningen 

Biodling i södra Vietnam • Riksförbundsmötet 2011 

Bitidningen 6 2011 

1

Vi har laddat upp inför säsongen med både stort & smått. 

Du är välkommen med Din order / förfrågan. 

Skälderhuskupan, en rejäl 

kupa som tål tuffa tag. 

Refraktometer 

Digitala & Analoga 

Skälderhusslöja - Skälderhusjackan 

båda med avtagbar huva 

Doppvärmare 

Vaxkakor 

Har Du vår katalog 2010 

Om inte, Ring 

Slöjor till barn 

Biredskap 2010 

Glasburkar i plastpaket, pallpriser, 

350, 500 samt 700gr. 

Samt sexkantsburkar i olika storlekar. 

Flexikupan - LN & HLS 

Joel Svenssons Vaxfabrik 

Tel: 0431-43 00 55 • www.joelvax.se 

Utfl ykt med nybörjarkursen 

eller föreningen 

Ring oss så bokar vi en tid. 

Honungsetiketter - Vilken sort väljer Du 

Joel Svenssons Vaxfabrik, Skälderhus, 266 94 Munka-Ljungby 

Tel: 0431-430055, Fax:-431855, Det går även bra att beställa via tel, brev, mail eller fax 

2 Hemsida: www.joelvax.se, E-post: info@joelvax.se, Stängt: 4, 11 samt Bitidningen 24 juni 6 2011 

Frakt o exp.avgift tillkommer. Stängt lördagar i Juli

Jonny Ulvtorp 

Förbundsordförande 

jonny. ulvtorp.sbr@biodlarna.org 

Ledaren 

SBR driver på utvecklingen av svensk biodling 

Riksförbundsmötet i Norrköping genomfördes med en bra debatt och kloka beslut. 

GMO diskuterades på mötet men några definitiva beslut togs inte på grund av den osäkra situationen 

som råder tills Europadomstolen kommer med ett utslag under året. Hela GMO-frågan kommer 

inte att behandlas eller förändras av något beslutande organ förrän en dom är avkunnad. 

Även i år genomfördes det föreläsningar på seminariet under fredagen och lördagenföre riksförbundsmötet. 

Många bra och uppskattade föredrag redovisades. Intresset stiger. I år var det fler deltagare 

än förra året. Riksseminariet har kommit för att stanna och utvecklas. 

SBR tillsammans med LRF är delägare i Honungsförädlingen. Bolaget har under de senare åren 

visat ett negativt resultat som inte har varit möjligt att vända. Avsaknaden av svensk honung har inneburit 

att för små volymer har processats i Mantorp. De låga volymerna har inneburit att förlusterna 

har blivit för stora och organisationerna har beslutat sälja bolaget. Den eventuella köparen får deklarera 

hur den vill stödja den svenska biodlingen. Detta kommer att vara ett av urvalskriterierna för att 

bedöma den blivande köparen. 

Jordbruksverket kommer den 15 september att genomföra ett seminarium i Stockholm för biodlingen 

på temat ”Blommor och bin lyfter landsbygden”. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson kommer 

att inviga seminariet. Det detaljerade programmet finns inte ännu men det initiativ som Jordbruksverket 

har tagit måste vi som biodlare se mycket positivt på. 

Inför den kommande gemensamma jordbrukspolitiken inom EU från 2014 till 2020 har på 

svenskt initiativ diskuterats att sända en skrivelse till kommissionen. I den skall beskrivas vilka möjligheter 

och behov som de Nordiskt-Baltiska biodlingsorganisationerna vill föra fram. Vid detta möte 

diskuterades även dessa organisationers möjligheter att uppvakta Nordiska Ministerrådet för eventuell 

projektverksamhet. 

SBR har sökt och fått flera projekt beviljade som finansieras av olika Leaderkontor och av nationella 

finansieringsorgan. Utnyttjandet av olika delar av Landsbygdsprogrammet är för lågt generellt sett 

och inte minst från biodlingsleden. Hos enskilda biodlare och hos föreningar finns många bra projektuppslag 

som inte blir verklighet på grund av att kunskapen om programmen är för låg. 

För att råda bot på problemet kommer SBR att under 2011 genomföra seminarier för att utbilda 

funktionärer inom biodlingsföreningarna i konsten att söka pengar från olika program. Vi kan t ex 

söka finansiering för de investeringar vi genomför när vi utökar våra biodlingar. Här finns goda möjligheter 

att erhålla 30 % av investeringen som stöd. 

Med förhoppning om att samtliga biodlare får en god skörd och att personalen på kansliet får en 

skön och välbehövlig semester. Vi ser fram emot höstens utmaningar. 

Årgång 110 

Redaktion: Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg 

Redaktör: Erik Österlund 

Telefon: 0735-233126 

E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr 

är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före 

aktuell månad. 

Material- och annonsinformation: Sid 31. 

Manusstopp den första i månaden, knappt en 

månad före utgiv nings dagen. 

Tryck: V-TAB Vimmerby AB 

Trycks på miljövänligt papper. ISSN 0006-3886 


Ansvarig utgivare: 

Förbundsordförande Jonny Ulvtorp, 

Stenabyvägen 11, 37294 Listerby. 

Telefon: 0457-30489, 0735-233130. 

Epost: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.org 

Sveriges Biodlares Riksförbund är en 

politiskt, religiöst och etniskt obunden 

ideell organisation, som bygger på principen 

om frivilligt, individuellt medlemskap. 

SBR ska arbeta för att utveckla 

svensk biodling som näring och meningsfull 

fritidssysselsättning, numerärt, 

fackligt, socialt och innehållsmässigt. 

Förbundsexpedition: 

Trumpetarevägen 5, 59019 Mantorp. 

Telefon: se telefonlista på sidan 31. 

Fax: 0142-828 59 

Plusgiro: 8685-0. Bankgiro: 413-6149. 

E-post: sbr@biodlarna.org 

Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. 

Öppet: Mån-tors 08.00-16.00. 

Fre 08.00-14.00 

Webbplats: www.biodlarna.se 

Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 

3

I detta nummer 

JUNI 2011 

Avläggarkupor – tillverka själv 5 

Gör avläggare av de sämsta 6 

I bigården 8 

Aktuellt i juni 9 

Pollineringsförsök i raps 10 

Avelsforum 2011 13 

Försändelser av levande bin 14 

Apistanresistens hos varroakvalster 15 

Biodling i södra Vietnam 16 

Riksförbundsmötet 2011 18 

Meste biodlaren 20 

Leverantörsavtal HF 21 

Information från HF 24 

Samlastningsplatser 2011 26 

Marknaden 28 

Almanackan 30 

SBR-kontakt, Annonstaxa 31 

Nästa nummer (7/8-11 – juli/aug-nr) 

utkommer i slutet av juni. 

MANUSSTOPP: 1 juni. 

Numret därpå (9-11) i slutet av augusti. 

Manusstopp: 1 augusti. 

6 

8 

Omslagsbilden: 

Bina verkar betyda 

mer i rapsodlingar 

än vad som hittills 

framkommit. Foto: 

Hans Jonsson. 

16 

i:et på omslaget påminner om att 

drottningen märktes vit i år. 

4 Bitidningen 6 2011

MER BIN-kampanjens regi har det i år 

I tagits fram en kupmodell, som kommer 

att prövas under säsongen av några olika 

biodlare. Med ledning av deras synpunkter 

och erfarenheter, kan det sedan bli aktuellt 

med förändringar i konstruktionen 

till nästa säsong. Blir utfallet generellt sett 

positivt är det också möjligt att en större 

produktion kommer till stånd. 

Med ledning av de erfarenheter som dragits 

efter några års arbete med existerande 

frigolitmodeller på marknaden har ett 

antal förbättringar vävts in i årets prototyp 

av ”MER-BIN-kupan”. 

Om någon på egen hand skulle vilja 

pröva konstruktionen kommer här en kortare 

beskrivning. 

Att starta en avläggare 

Avläggare kan göras på många sätt. Här 

är ett sätt, som inte kräver så mycket bin 

och som har målet att få en övervintringsduglig 

avläggare, som nästa år kan börja 

producera honung, ersätta vinterförluster 

eller säljas. En ungefärlig tidpunkt för starten 

kan vara när fruktträden blommar. I 

större delen av landet innebär det att avläggaren 

kommer att kunna utnyttja det 

fina hallondraget. 

Receptet är följande: 2 täckta yngelramar 

med påsittande bin, 1 foderram gärna 

med lite pollen och 1 utbyggd ram (eller 

kakmellanvägg). 1 drottning måste också 

sättas till i form av antingen en kläckfärdig 

cell eller en oparad ungdrottning eller 

10 goda råd till biodlarna 

1. Ha så många samhällen, som du 

hinner sköta med omsorg. 

2. Odla drottningar och byt till unga 

drottningar. 

3. Gör 30 % avläggare under 2011. 

4. Bekämpa varroa noggrant i god 

tid. 

5. Kontrollera resultatet av 

bekämpningen. 

6. Ta bort sjuka och svaga samhällen. 

7. Invintra starka samhällen. 

8. Utfodra med minst 15 kg foder. 

9. Se och lär av de bästa invintrarna 

i föreningen. 

Bitidningen 10. Hjälp varandra 6 2011 med råd och dåd. 

Avläggarkupor – tillverka själv 

Det är relativt enkelt att själv tillverka en eller flera avläggarkupor 

speciellt konstruerade för en smidig hantering av starten och skötseln 

av en avläggare. Tillverkning av avläggarkupor kan också vara 

en lämplig föreningsaktivitet. 

Kupan rymmer 7 ramar av lågnormallängd, 

djupet tillåter även användning av 

norsk ram. Flusteröppningen är 80-90 mm 

bred och 8-9 mm hög. Taket är av galvaniserad 

plåt och isolerat med en asfaboardskiva. 

Väggarna har isolerats med 30 mm 

mineralull och klätts med tunn träpanel. 

En täckskiva och en isolerskiva kompletterar 

kupan. Täckskivan har ett 85 mm matarhål 

och en 15*15 mm kantlist. Isolerskivan består 

av en tretexskivan med en 30*15 mm kantlist. 

Genom matarhålet kan avläggaren drivfordras 

med hjälp av t.ex. foderdeg. Isolerskivan 

vändes då upp och ner och täcker därmed 

foderdegskudden. Bina har nu möjlighet att 

hämta fodret när de behöver. Fodret ligger 

varmt placerat över det lila samhället. 

en parad drottning. Ju tidigare man startar 

avläggaren desto större tidsmarginal 

har man att korrigera om något skulle 

misslyckas med drottningens kläckning, 

parning eller antagning. 

Hur får man tag på en drottning då 

Ett sätt är att odla själv och till det kan man 

behöva gå en drottningodlingskurs i föreningens 

regi. Stöt på om en sådan kurs 

hos dina föreningsfunktionärer. 

Fortsätt diskutera MER BIN i 

föreningen och distriktet! 

Använd de ”Tio goda råden” i rutan som 

tema för en eller flera föreningsträffar. Fokusera 

på ett eller ett par råd åt gången, 

Ventilationen är mycket viktig för att styra kondensationen 

ut ur kupan. Tre st nätklädda hål med 60 

mm diameter hoppas vi skall vara tillräckligt. Totalt 

djup invändigt är 300 mm och bredden 260 mm. 

Bottenskivan i utomhuskvalité är fäst med 6 

skruvar för enkel borttagning vid behov av noggrann 

rengöring efter övervintringen. Två distanslister 

förbättrar luftcirkulationen under kupan. 

allt efter vad som är aktuellt i biskötseln. 

Kompletterar de tio punkterna med tips 

efter de lokala förutsättningarna i resp. 

förening. Låt föreningens samlade kunskap 

komplettera och förfina allas biodlararbete 

under det kommande biåret. 

Tillsammans kan vi mer! 

Med vänliga hälsningar 

Janne Mårtensson, SBR 

5

Bisamhällen som inte håller måttet (dålig vårutveckling) 

Gör avläggare av de sämsta! 

ANDERS BERG 

De flesta biodlare med flera 

bisamhällen upplever varje 

vår att något eller några 

bisamhällen inte hänger 

med i vårutvecklingen, och 

full bistyrka i bisamhället 

inte nås när huvuddraget 

börjar. 

De dåliga samhällena kanske inte 

når full bistyrka förrän draget är 

över eller inte ens då. Ur honungshänseende 

är detta mindre rogivande. Vad 

small man göra 

En del biodlare låter samhällena 

utvecklas i sin egen takt och hoppas på 

att bisamhället blir övervintringsdugligt 

till hösten. En annan kanske förstärker 

samhällena med heltäckta yngelkakor 

(utan bin) från starka samhällen eller 

förenar två svaga samhällen till ett. 

Någon kanske ”slaktar” alla sämre 

samhällen till ett antal nya avläggare. 

Jag har prövat alla metoder men avser 

endast att skriva om det sistnämnda. Detta 

eftersom ”Mer bin” är ett ämne som diskuteras 

flitigt i Bitidningen! 

Dela de sämsta helt 

Avser man att utöka antalet bisamhällen 

De första odlade vicecellerna för säsongen används till avläggarna. Cellerna placeras 1-2 dygn 

före kläckning i avläggarna. Skulle drottningodlingen misslyckas får avläggarna själva dra 

fram viceceller, och då är det viktigt att avläggarna i tillägg får en kaka med ägg och späda 

larver från ett bra samhälle. Det är på den kakan man vill att bina ska bygga en visecell som 

man kan spara till att bli avläggarens drottning. 

kan det vara av fördel om man tar materiel, 

bin och yngel från ett mindre antal samhällen 

i bigården. Man låter övriga bisamhällen, 

som inte avses att göra avläggare 

ifrån, få koncentrera sig på att utvecklas 

till full bistyrka när huvuddraget börjar. 

Min bedömning är att resultatet är 

lika bra, om inte bättre, och tid och arbete 

sparas, ifall man börjar med att ”slakta” 

ett mindre antal samhällen. Av dem bildar 

man ett stort antal grundsamhällen, 

dvs avläggare. Om det blir nödvändigt, förstärks 

dessa med yngel på sensommaren 

från andra samhällen. 

En bra tidpunkt att göra ett antal små 

avläggare infaller under första delen av 

Ett isärplockat 

samhälle som 

delas upp på 

fyra avläggare 

plus en rest på 

gamla platsen. Så 

många avläggare 

blir det inte 

från ett svagt 

samhälle. Det 

här är så bra så 

avläggarna kan 

få dra upp egna 

drottningar. Foto: 

Erik Österlund. 


Här har avläggaren fått en krypfärdig 

visecell. Den här är gjord med lägre ramar 

och har därför fått tre yngelramar istället 

för två. Istället för avdelningslucka har den 

fått mellanväggar på sidorna. Foto: Erik 

Österlund 

ramar yngel) och att bisamhället är från 

en god stam. Vilket det kanske inte är om 

man gjort avläggarna från de sämsta samhällena. 

Glöm inte att anpassa flusteröppningen 

till bistyrkan. 

Kontrollera 

Efter 4 dygn görs en kontroll att vicecellen 

är utkrupen (om avläggaren fått en 

nästan krypfärdig drottningcell). Då utökar 

man avläggaren med en tom utbyggd 

kaka. Efter fjorton dagar görs en kontroll 

att drottningen är parad och äggläggande 

och då är tiden inne att sätta dit någon utbyggd 

ram till. 

Görs avläggarna, som tidigare har beskrivits, 

under första delen av juni hinner 

småsamhällena bli övervintringsdugliga. 

Skulle någon avläggare släpa efter på sensommaren 

kan en förstärkning ske med 

någon täckt yngelkaka utan bin. Dessa 

ramar tas från de samhällen som har nyttjats 

till honungsproduktionen. Där finns, 

efter draget slut, ofta mycket täckt yngel. 

Det påverkar inte det samhället om någon 

yngelkaka tas från det. 

Utrymme och foder 

Det är viktigt att man under hela sommaren 

kontrollera utrymme och foder i avläggarna. 

Det görs inte av sig själv! Jag skjuter 

aldrig ner skjutlisten på avdelningsluckan. 

Bina får tillträde till det tomma utrymmet 

och därmed kan jag på kvällarna snabbt 

kontrollera om avläggarna behöver utökning 

av antalet ramar. Utvecklingen går 

ofta fort i avläggarna eftersom de har en 

ny drottning och oftast finns det rikligt drag 

att tillgå. Det tar inte så många veckor förrän 

avläggarna täcker tio ramar. 

Lycka till med projektet ”Mer Bin”! 

juni månad. Detta för att säkerställa att 

avläggarna blir invintringsdugliga utan att 

behöva förstärka dem under sensommaren. 

Risken för röveri är också minimal 

under början av juni. 

Under senare delen av eftermiddagen 

är det lämpligt att dela bisamhället till ett 

antal små avläggare. Varje avläggare får två 

kakor yngel och en kaka honung. Dessa 

ramar kan placeras i en låda med botten 

som rymmer tio ramar. Skaka dessutom 

ner lite extra bin så att varje avläggare 

täcker tre ramar. En avdelningslucka sätts 

ner i lådan och avgränsar tomutrymmet. 

Kör iväg och ge viseceller 

När man har bildat de antal avläggare 

man önskar, så transporterar man lämpligen 

dessa till en plats på minst 3 km 

avstånd från bigården. Detta för att avläggarna 

skall behålla alla bin. Det samhälle, 

som får behålla modersamhällets plats, 

behåller drottningen, och de kakor som 

innehåller mest öppet yngel. Detta samhälle 

är bäst lämpat till att vårda öppet 

yngel. Anpassa antalet ramar till bistyrka 

och detta görs lättast på kvällen när huvuddelen 

av bina är tillbaka. 

När de bortkörda avläggarna fått stå i 

två timmar placeras en täckt odlad visecell 

(1-2 dygn kvar till kläckning) i varje 

avläggare. Har man inte lyckats med att få 

fram en serie drottningceller, kan man låta 

avläggaren själv dra upp en drottning. Då 

är kravet att varje avläggare görs större (3 


Avläggarna körs helst minst 3 km från där de togs så att alla bin stannar kvar. Nåväl, ställ 

dem inte för nära varandra och öppna helst sent på eftermiddagen så de inte flyger och 

byter låda för mycket. I det här läget har de ingen visecell än som håller kvar bina mer än 

bara yngel gör. Taken var slut så de fick en asfaboardskiva insvept i byggplast med en sten. 

det gick fint det med faktiskt.. Foto: Erik Österlund 

7

KRISTINA BÄCKSTRÖM 

I bigården 

Juni 

Dags att smida planer 

”Hur är fienden”, skriker befälet 

och hela truppen gastar till svar: 

”Fienden är väl organiserad!” 

Om man så grillade mig över en stilla 

lägereld skulle jag inte kunna komma 

ihåg var jag har hört det här först men det 

sitter som berget i skallen. 

Jag öppnar taket till en av mina gamla 

trågkupor och frågar mig själv hur fienden 

är. Svaret är givet, den är ytterst väl organiserad. 

Där nere bland mina fina bin kryper 

fienden omkring – varroakvalstren. 

På latin heter kvalstret ’Varroa Destructor’, 

alltså ’Varroa Förgöraren’. Det 

låter som klippt ur en tecknad actionserie 

och det amerikanska smeknamnet 

vampyrkvalster är ungefär lika gosigt. Den 

bloddrypande förgöraren är en förskräcklig 

fiende. Det kunde jag själv se för några 

år sedan när jag råkat köpa ett samhälle 

med massiva varroaproblem. 

De små kryp som inte redan satt käftarna 

i ett bi sprang över kakorna ungefär 

Kristina Bäckström bor i Tumba 

med 4 bisamhällen hemma i 

trädgården. 

Ordförande i Tumbaortens 

Biodlarförening och biodlare 

sedan fen år 

tillbaka- Till vardags journalist 

på LRF Media. 

lika snabbt som skogsmyror. Utanför, på 

marken, kröp hundratals nyfödda bin med 

odugliga vingstumpar på ryggen. Jag rös 

och tänkte ”jag gör vad som helst för att ha 

ihjäl blodsugarkräken”. Det var fel tänkt. 

Jag började i god ordning med myrsyra, 

precis som Jordbruksverket rekommenderar. 

Längst ner, under nätbottnen, 

hade jag gjort mig en varroafångaremojäng. 

En masonitskiva täckt med självhäftande 

plast fick ett ytterst tunt lager matolja på 

sig. Nu skulle de få, vampyrerna. 

En del föll ner och kladdade fast i matoljan. 

Jag gnuggade händerna men var inte 

nöjd. Då kom jag på att jag hört att florsocker 

kan få kvalster att tappa greppet. 

Eftersom socker inte är giftigt skred jag till 

verket, fast förvissad om att jag i alla fall 

inte skulle göra någon skada. 

Jag pudrade och efteråt föll de som risgryn 

över en kyrkbacke, masoniten var helt 

prickig. Just när jag höjde högerfoten för att 

inleda en segerdans såg jag en ny sorts bi 

framför kupan, svart och helt blankt. I flusteröppningen 

fanns fler svarta bin. Det var 

en varm dag med hög luftfuktighet. Sockret 

hade smält. Jag hade kanderat mina bin. 

Senare insåg jag också att det imponerande 

kvalsterfallet efteråt skulle ha kunnat 

vara en sen effekt av myrsyran. Många 

stackars kvalster som dog av sockret satt 

förmodligen fortfarande fastkletade på de 

söta bina. Lär av detta. Gör inte vad som 

helst för att bekämpa varroan. Gör det som 

erfarna biodlare och myndighetsexperter 

vet fungerar. 

Jo, jag vet att råden man får kan vara 

förvirrande, särskilt för en nybliven biodlare. 

Börja därför din vampyrdödarkarriär 

med att läsa en bra lärobok i biodling och 

ta till dig av råden eller jordbruksverkets 

rekommendationer för bekämpning och 

följ de råden noga. Välj bara bekämpningsmedel 

som är godkända och följ appliceringsanvisningarna 

slaviskt. Att mixa egna 

trolldrycker för att bekämpa fienden kan 

sluta riktigt illa. 

Själv har jag valt att hålla mig till Jordbruksverkets 

råd. Jag startar i början av 

juni med att lägga in varroagaller för att 

hålla koll på nerfallet. Jag hänger in en 

tom ram som bina får bygga drönarvax i 

och skär ut en bit i taget under veckorna 

som kommer. När det behövs tar jag till 

syror, precis enligt boken. Den matoljekladdiga 

skivan tar jag fram ibland för att 

vara säker på att alla kvalster stannar kvar 

när de väl fallit av. 

Om jag vore lika välorganiserad som 

min biodlarpolare Dag skulle jag använda 

spärrbox också. Det är otroligt effektivt att 

stänga in kvalstren i en ram och sedan 

punktbehandla. Dag är en varroadräpare 

av guds nåde och lyckas på det sättet få 

starka bin till vintern. 

Med risk för att verka tjatig, så säger 

jag det igen. Bekämpa vampyrkvalstren 

med någon av de metoder som experterna 

rekommenderar, även om du känner 

dig säker på att just din metod inte skadar. 

För den lede fi är väl organiserad och 

alla dina motattacker måste vara effektiva. 

Du kan sockra, salta och peppra, säkert 

tömma hela kryddskåpet i bikupan utan att 

det skadar bina. Problemet är att kvalstren 

hinner göra fler kvalster medan du håller 

på så att du i långa loppet förlorar kriget. • 


Aktuellt i juni 

Biårets höjdpunkt 

ANDERS BERG 

Vårdagarna är förbi, och försommaren 

har gjort sitt intrång. Juni månad är säkerligen 

den mest arbetsamma för biodlaren. 

Många sysslor väntar på att bli skötta. 

På många håll bjuds bina nu på ett mycket 

givande nektardrag i blommande vildhallon 

Bisamhällena når snart höjden i fråga 

om bistyrka och samlarförmåga. Styrkan 

kan kännas besvärande för biodlaren. Nu 

måste bina ha utrymme för honungen och 

drottningen hela tiden ha lediga celler att 

lägga ägg i. Svärmtiden är inne, och med 

denna infinner sig en rad problem 

Under perioden juni månad gäller, 

att hela tiden ligga före bina med ramar. 

Blir man efter vaknar snart svärmtankarna 

hos bina. Följande åtgärder/iakttagelser i 

bigården bör göras: 

• I trågkupa är det dags att göra yngeluppflyttning. 

Det gamla vinternästet 

lyfts upp och spärras i skattlådan. 

Ljusa utbyggda ramar placeras 

i yngelrummet. Detta bildar det 

nya livsrummet som bina skall 

ha under nästkommande vinter. I 

uppstaplingskupan är det lämpligt 

att försöka spärra lådan som bina 

hade under vintern. Efter åtta dagar 

går man igenom ramarna som man 

spärrade. Eventuella uppdragna 

viceceller rivs. 

• Fortsatta utökningar. Huvuddelen 

kan ske med kakmellanväggar. Ungbina 

behöver sysselsättning. 

• Dags att fundera på att göra avläggare 

samt starta drottningodlingen. 

• Har bina fått svärmtankar gör man 

klokast i att göra en avläggare. Drottningen 

skall då följa med avläggaren. 

Efter åtta dagar går man igenom 

moderkupan och river alla viseceller 

utom en. Detta under förutsättning 

att det är biodlaren som har orsakat 

svärmtankarna hos bisamhället, och 

att samhället har bra arvsanlag. Om 

inte, rivs alla celler och en odlad cell 

tillsätts eller nyttjas detta samhälle 

till att odla drottningar i. 

• Honungen från höstraps måste 

skördas och slungas efter att denna 

blomning slutat. 

• Juni är den bästa månanden för att 

odla drottningar. Efter hand som de 

blir parade skiftar du ut dem som är 

för gamla eller icke önskvärda. 

• Bilda avläggare för att täcka eventuella 

vinterförluster, och för att sälja 

till bl a nya biodlare. 

• Håll ett öga på ynglet. Nu kan man, 

om man har otur, upptäcka amerikansk 

yngelröta. Vid minsta tecken 

på yngelröta, skall man tillkalla traktens 

bitilsyningsman/kvinna. 

• För anteckningar om varje bisamhälle. 


Vid varje inspektion i yngelrummet måste man hålla ett öga på ynglet. Skulle man vid undersökningen 

upptäcka någon täckt cell med insjunket, ofta med fina hål försedda lock, måste 

man öppna innehållet. Får man en seg, slemmig massa klibbande vid en tändsticka – ett tydligt 

symptom på amerikansk yngelröta (nymfpest) – tag kontakt med bitillsyningsman/kvinna. 

9

Pollineringsförsök i 

Text: Riccardo Bommarco, SLU och Sandra Lindström, Hushållningssällskapet i Kristianstad 

85 procent av Europas grödor är helt eller delvis beroende av insekter 

för att sätta frö. Raps är en av dessa. Resultaten från tidigare studier 

om betydelsen av pollinering för raps spretar och vi vet inte bidraget 

från vilda och odlade insekter i olika situationer. Hösten 2010 startade 

ett ambi tiöst pollineringsprojekt som ska råda bot på detta. 

Hos många svenska grödor sköter 

blommorna själva befruktningen 

som krävs för att det ska bildas ett självgående 

förmåga. En rapsblomma kan befruktas 

med pollen från den egna plantan, 

men frösättningen kan gynnas av korspollinering 

där över föring av pollen sker 

mellan plantor. I raps sker detta ofta med 

vindens hjälp, men blombesökande insekter 

kan öka pollineringen ytterligare. Hur 

mycket insekterna betyder för frösättning 

och skörd i raps är inte riktigt säkert. Äldre 

undersökningar från 40-talet fram till slutet 

av 70-talet kommer fram till varierande 

resultat. En samman fattande tumregel 

från dessa arbeten är dock att god tillgång 

på insekter kan öka skörden med i storleksordningen 

5–8 procent. 

Färre pollinatörer 

Intresset för pollineringens betydelse i 

jordbruket har varit anmärknings värt lågt 

sedan 70-talet. Detta trots att 85 procent 

av Europas alla grödor helt eller delvis är 

beroende av insekter för att kunna sätta 

frukt eller frö, och trots att insektspollinering 

globalt sett ge nererar skördar 

för uppskattningsvis 153 miljarder euro 

per år. Intresset har dock ökat igen. En 

orsak till detta är en oro för att pollineringen 

är hotad. I fle ra delar av världen 

har man observerat plötslig ökad dödlighet 

hos honungsbin och även massiva 

utdöenden av vilda pollinerande insekter 

såsom humlor, blomflugor och fjärilar. 

Även de mindre kända men allmänt 

förekommande en samlevande bina, som 

vi har omkring 280 arter av i Sverige, har 

minskat. 

Vilda insekter och tama 

honungsbin 

Det är svårt att påverka själv- och vindpollinering 

med odlingsåtgärder, men 

det finns möjligheter att öka insektspollineringen 

genom att tillföra odlade 

pollinatörer – vanligtvis honungsbin. 

Genom att gynna de vilda insekterna som 

finns i landskapet kan man också öka 

pollineringen. Dessa två åtgärder kompletterar 

varandra. Behovet av att till föra 

honungsbin beror på den naturliga faunan 

som finns tillgänglig på gården samt på 

grödans pollineringsbiologi. Vilda insekter 

levererar ekosystemtjäns ter i form av 

pollinering vilket skapar enorma värden. 

De har en stor poten tial att bidra till skörd. 

Det behövs dock lämpliga livsmiljöer med 

nektar-och pollenresurser samt boplatser 

för dem i landskapet som omger det od- 


aps 

Foton: Hans Jonsson 

lade fäl tet. Framförallt humlor och blomflugor 

har visats ge ökad skörd i raps. Det 

rela tiva bidraget från olika vilda insekter 

och honungsbin är dock dåligt utredd, och 

i princip har inga försök gjorts i höstraps. 

Nya studier 

Moderna studier i raps visar på högre 

skördeökningar av insektspollinering 

jämfört med äldre undersökningar. Det 

kan bero på att man tidigare ofta studerat 

pollineringen med olika typer av burar. 

Insektspollinering kan vara svår att uppskatta 

i burar som påverkar in sekternas 

beteende. Resultaten spretar ofta på grund 

av allt för få upprepningar. I moderna 

arbeten har man i större utsträckning 

undersökt pollinering i hela bestånd 

i fält. I en kanadensisk undersökning 

av Sabbahi och medarbetare från 2005 

ställde man ut 0; 1,5 eller 3 honungsbisamhällen 

per hektar vår raps. Resultaten 

gav anmärknings värda 46 procent ökad 

avkastning när tre bisamhällen per hektar 

hade till förts. Detta utfördes dock endast 

på tre fält per bisamhälletäthet, med två 

olika rapssorter och under ett år, och 

därför bör resultaten tolkas med försiktighet. 

Men det finns fler studier som pekar 

på att vi kan ha underskattat betydelsen 

av insekterna för frösättning i raps. I en 


”Det finns fler studier 

som pekar på att vi kan 

ha underskattat betydelsen 

av insekterna 

för frösättning i raps.” 

annan studie från Kanada år 2005 visade 

Morandin och Winston att det vid artificiell 

fullgod handpollinering går att öka antalet 

frön per skida i vårraps med 21–33 

procent. Vi fann liknande ni våer i tio fält 

med vårraps, sorten Stra tos, i Uppland år 

2005. Fröskörden per planta ökade med 

20 procent och olje halten med 3 procent i 

led där insekter hade fri tillgång till blommorna 

jäm fört med led där insektsbesök 

hindrades med vindgenomsläppliga nätpåsar. 

Det finns alltså indikationer på att 

insekter kan bidra mer än vi trott, men för 

att säkra detta behöver vi utföra helfältsförsök 

i flera fält och år. En anledning 

till att detta inte gjorts tidigare är att det 

är kostsamt och kräver god samordning 

mellan forskare, fröodlare och biodlare 

som behöver tillföra respektive ta bort 

honungsbin på flera gårdar. 

Svenska pollineringsförsök 

2009 

I Västra Götaland tillförde vi år 2009 fem 

eller tio bisamhällen till tio fält med höstraps. 

Vi mätte förekomst av honungsbin 

och andra insekter på olika avstånd upp 

till 700 meter från kuporna. På samma 

avstånd togs sedan prover på fröskörden. 

På så sätt kunde tillskottet av insektspollinering 

skat tas då bitätheten avtar med 

avståndet. Vi gjorde även kompletterande 

för sök med handpollinering. Skörden var 

som väntat lägst längst ifrån bisam hällen. 

Skörden var 12 procent högre 300 meter 

från bisamhällena, men var även låg 100 

meter från bisamhällena (Svensk Frötidning 

2/2010). År 2009 var ett svårt år för 

odling av höstraps i Västra Götaland med 

låga skörde nivåer och stora variationer i 

bestån den mellan och inom fält. Detta kan 

ha påverkat resultaten och antalet upprepningar 

var sannolikt alltför få för att 

11

fastställa pollinerande insekters bi drag till 

fröskörden. Ytterligare en an ledning till att 

vi varken kan bekräfta eller utesluta positiva 

effekter på skörd av honungsbin och 

andra pollinatörer, är de förhållandevis 

låga tätheterna av pollinerande insekter 

som vi uppmätte. 

Rapspollineringens gåtor kvarstår alltså 

och kräver fler undersökningar. För att 

veta om insektspollinering kan öka skördens 

storlek och kvalitet i höstraps bör 

man mäta avkastning i upprepade fält som 

har många vilda insekter och till vilka man 

dessutom tillför starka bisamhällen. Sådana 

fält kan jämföras med ett flertal fält 

som har få insekter. 

Satsning på nya försök i 

höstraps 

Under hösten 2010 har projektet ”Pollinering 

av jordbruksgrödor” dragits igång 

för att studera pollineringen i höstraps 

i stora fältförsök (se http://hs-l.hush. 

se/p=16700). Tidi gare studier har huvudsakligen 

studerat odlade insekters bidrag 

till skörd. Vi vill undersöka hur både 

honungsbin och vilda pollinerande insekter 

bidrar till rapsskörden. Om skörden 

ökar när det finns gott om vilda insekter 

behöver vi ta reda på vilka dessa är och 

hur vi kan gynna dem. På andra håll i 

världen har humlor och blomflugor visat 

sig bidra till rapsens skörd. Vi kan studera 

vilda insekters bidrag genom att undersöka 

rapsfält i slättlandskap där det finns 

ont om vilda pollinerande insekter, och 

jämföra dessa med rapsfält i småska liga 

landskap som vi vet härbärgerar fler vilda 

pollinatörer. Vi kommer att tillföra tama 

bisamhällen till hälften av fälten, och föra 

bort samhällen från omgivningarna runt 

den andra hälften av fälten. Genom att 

göra detta i både de småskaliga landskapen 

och i slättland skapen kan vi ta reda på 

om man behö ver ta in bisamhällen eller 

om de vilda insekterna räcker för fullgod 

pollinering 

Höstrapsen blommar tidigt, vanligt vis 

innan bisamhällena har hunnit växa sig 

starka med full pollineringskapacitet. Bisamhällen 

som vi tillför försöken kommer 

därför att skötas av biodlarna med särskilda 

tekniker som gör dem väl utvecklade 

tidigt med många individer som är redo 

att pollinera när blomning en sätter igång. 

Bisamhällena tillhan dahålls av projektet 

”Pollinatören” som Sveriges Biodlares 

Riksförbund (SBR) driver tillsammans 

Kort om pollinering 

• 85 procent av Europas alla grödor är helt eller delvis beroende av 

insekter för att kunna sätta frukt eller frö. 

• Insektspollinering genererar globalt sett skördar för uppskattningsvis 

153 miljarder euro per år. 

• En rapsblomma kan befruktas med pollen från den egna plantan, 

men frösättningen kan gynnas av korspollinering där överföring av 

pollen sker mellan plantor. I raps sker detta ofta med vindens hjälp, 

men blombesökande insekter kan bidra till fullgod pollinering. 

• Det är svårt att påverka själv- och vindpollinering med odlingsåtgärder, 

men det finns möjligheter att öka insektspollineringen genom 

att tillföra odlade pollinatörer – vanligtvis honungsbin. Genom att 

förvalta de vilda insekterna som finns i landskapet kan man också 

öka pollineringen. Dessa två åtgärder kompletterar varandra. 

• En sammanfattande tumregel från pollineringsstudier under andra 

halvan 1900-talet är att god tillgång på insekter kan öka skörden 

med i storleksordningen 5–8 procent. I moderna arbeten har man 

i större utsträckning undersökt pollinering i hela bestånd i fält. 

Resultaten av dessa studier pekar på betydligt större skördeökningar 

av insektspollinering. 

• Under hösten 2010 drogs projektet ”Pollinering av jordbruksgrödor” 

igång för att studera pollineringen i höstraps i stora fältförsök (se 

http://hs-l.hush.se/p=16700). Tidigare studier har huvudsakligen 

studerat tama insekters bidrag till skörd. Nu ska både honungsbin 

och vilda pollinerande insekters bidrag till rapsskörden studeras. 

med Gröna Näring ens Riksorganisation 

(GRO) och Sveriges Frö-och Oljeväxtodlare 

(SFO). Projektet har som ett mål att 

utveckla tekniker för att odla honungsbin 

där pollinering är huvudsyftet. 

En viktig del av det nya projek tet ”Pollinering 

av jordbruksgrödor”, som drivs 

av HS och SLU, är att utreda hur insektspollinering 

påverkar höst rapsens skördebyggnad. 

Raps har ett mer komplicerat sätt 

att bygga skör den med flera komponenter 

inblandade jämfört med exempelvis vete. 

Riccardo Bommarco. Agronom, Sveriges 

Lantbruksuniversitet, Institutionen för Ekologi, 

Uppsala. Forskar om växtskydd mot 

skadeinsekter och pollinering i jordbruksgrödor, 

samt bevarande av mångfald i 

jordbrukslandskapet. Mer info: 

www.slu.se/ecology/riccardobommarco 

Nyckel komponenter som bestämmer rapsens 

skörd är frövikt per skida, antal skidor 

per planta och tätheten av sidoskott 

på plantorna, samt planttätheten på fältet. 

Flera av dessa faktorer kan samverka 

och kompensera varandra. I förädling 

och skördemodeller har framförallt antal 

frö per skida identifierats som viktig för 

skördebyggnaden i raps, och detta är en 

faktor som pollinerande insekter kan tänkas 

påverka. 

Sandra Lindström. Agronom, Hushållningssällskapet 

i Kristianstad och Sveriges 

Lantbruksuniversitet. Forskar om pollinering 

i jordbruksgrödor och är rådgivare vid 

Hushållningssällskapet i Kristianstad. Mer 

info: www.slu.se/ecology/sandralindstrom 


PER THUNMAN 

SBR:s Avels- och Bihälsokommitté 

Drottningodling/Avel 

Drottningen märks vit 2011 

Avelsforum 2011 

Den 15 april hade SBR:s 

Avels- och Bihälsokommitté 

samlat parningsstationsföreståndarna 

till en träff. Dessutom 

hade ett antal representanter 

för rasparningsplatser 

hörsammat inbjudan. 

Nästan 20 personer samlades i Mantorp 

för att få information om de nya ekonomiska 

förutsättningarna för stationerna 

samt utbyta erfarenheter kring driften av 

parningsplatser. 

Dagen inleddes med en rundvandring, 

under ledning av Magnus Fransson, 

i den moderna honungshanteringsanläggningen 

som Svensk Honungsförädling har. 

Anläggningen sysselsätter 5 personer. Kapaciteten 

är mycket större än den nuvarande 

honungsmängd som hanteras. Anläggningen 

skulle kunna processa hundratals 

ton svensk honung om bara biodlarna 

ville sända in mer. Lönsamheten är lidande 

av den låga nyttjandegraden. 

Drönarna är viktiga i avelsarbetet. Foto Erik Österlund 

Minskade anslag 

Krister Linell, representant för Svensk 

Biavel AB (SB), redogjorde för de minskade 

anslagen som Jordbruksverket beviljat. 

De mest omfattande projekten är ett varroatoleransprojekt 

tillsammans med Ingemar 

Fries, SLU och att implementera Bidatabasen. 

Anslaget för parningsstationer 

mm,t hade halverats från Jordbruksverket. 

Krister betonade att samarbete mellan biodlare, 

avelsgrupper och SB är viktigt. 

Bidatabasen 

Bidatabasen demonstrerades av Lasse 

Naimell. Det är med den möjligt att spåra 

drottningars härkomst och prestationsförmåga 

när biodlarna har matat in data om 

sina drottningar. Systemet är fortfarande 

under uppbyggnad och nya funktioner 

enligt biodlarnas önskemål kan införas. 


Man har upptäckt fluvalinatresistenta 

varroakvalster i Värmland. Det är alltså 

mycket angeläget att få fram andra bekämpningsmetoder 

än Apistan. Inga nya 

siffror för vinterdödligheten finns ännu. 

Ekonomiska förutsättningar 

Eftersom Jordbruksverket har halverat bidraget 

för parningsstationerna måste 

något radikalt göras. Staten anser att parningsstationerna 

skall vara självfinansierade. 

Alla närvarande på mötet var eniga 

om att stationerna behövs med sina drönarstammar 

av känt ursprung. Stationerna 

skall vara till för parning av avelsdrottningar, 

inte bruksdrottningar. Dessa kan 

paras på rasparningsplatser för att få en 

parning med stor genetisk bredd. Janne 

Mårtensson presenterade ett förslag från 

Avels- och Bihälsokommittén på hur fi- 

nansieringen kan gå till. Om vi får 110 000 

kr totalt kan varje rasgrupp få 5 000 kr i 

fast bidrag och sedan betalt per parad 

drottning. Den delen blir 80 000 dividerad 

med det totala antalet inrapporterade inlämnade 

drottningar. En analys hur utfallet 

skulle ha blivit 2009 visade att det skulle 

fungera för de flesta avelsgrupper om 

en viss återhållsamhet med utgifterna förelåg. 

Avelsföreningarna skall lämna besked 

senast den 2 maj då SB har ett möte. 

Diskussionen pågick en längre tid men 

mötet enades om att låta förslaget gälla. 

Thomas Rafstedt, Hans Lindberg och 

Åke Ferm berättade sedan om sina erfarenheter 

av driften av parningsstationerna. 

Ett erfarenhetsutbyte i mindre grupper avslutade 

mötet. 

13

Försändelser av levande bin 

ERIK HEEDMAN 

Vi som inte har varroa har 

stora problem att kunna 

köpa exempelvis avelsdrottningar 

från erfarna drottningodlare 

då de inte anser det 

värt besväret att ansöka om 

undantag från regelverken 

för att kunna sända några 

drottningar via SLU Ultuna.. 

Det blir för besvärligt för 

dem och vi blir utan ”avelstillskott”. 

Ansökan om undantag från flyttrestriktioner av bin avseende drottningförsändelser kan 

också göras av mottagaren, för att underlätta byråkratin för drottningodlaren. Foto Erik 

Österlund 

Norrbottens drottningodlingsklubb 

har därför utrett frågan om hur man 

går till väga och har fått klartecken från 

SJV resp. SLU att detta underlag nedan 

är riktigt. 

Det är förbjudet att transportera/ 

sända levande bin från varroazon 1 till zon 

2, 3 eller ”frisk” zon, från varroazon 2 till 

zon 3 eller ”frisk” zon respektive från 

varroazon 3 till ”frisk” zon. När det gäller 

bidrottningleveranser kan detta ”hinder” 

relativt enkelt åtgärdas 

Man ansöker om undantag från regelverket 

hos SJV för att få sända bidrottningar 

enligt ovan. Drottningarna ska då passera 

SLU, Ultuna för kontroll. Detta förfarande 

är för närvarande kostnadsfritt, men det 

tar lite tid och måste därför planeras. 

Undertecknad ansökan om undantag, 

helst från drottningleverantören, bör 

skickas in via brevpost. 

Även beställare/mottagare kan numera 

ansöka om undantag, men då måste 

alla inblandades, inklusive drottningleverantörens, 

samtliga kontakt- och adressuppgifter 

framgå. Självklart bör man vara 

överens med drottningodlaren om upplägget 

innan eventuell ansökan skickas in. 

Det finns inte någon speciell blankett 

framtagen så man formulerar därför själv 

en ansökan om att få skicka drottning från 

ort X (varroazon x) via SLU Ultunakontroll, 

för vidare befordran till ort Y (varroazon y). 

En kort beskrivning om bakgrund 

till önskemål om undantag bör ingå i ansökan. 

Ansökan bör finnas hos SJV i god 

tid före semestertider, helst redan i början 

av juni. 

Ansökan om undantag (enligt §11, föreskrift 

Y12) skickas till: 

Jordbruksverket 

Enheten för häst, fjäderfä och vilt 

Att. Lars-Erik Staberg 

551 82 Jönköping 

Drottningodlare och beställare inväntar 

därefter ett godkännande från SJV. 

Innan bidrottning/ar därefter skickas till 

SLU Ultuna för kontroll ska drottningodlaren 

meddela SLU:s kontaktperson före inlämning 

av postförsändelse/er. Försändelse 

postas helst en måndag under en helgfri 

vecka så att bidrottning/ar inte riskerar att 

bli liggande hos SLU/Posten över nästkommande 

helg. 

Kontaktperson på SLU är: 

Eva Forsgren, 018-67 20 83, e-mail: 

eva.forsgren@slu.se 

Ange när drottningar kommer att postas 

och hur många det gäller. 

Postadress för bidrottningar: 

SLU 

Ekologi, Avdelningen för bin 

Box 7044 

75007 Uppsala 

Det måste givetvis tydligt framgå till 

vem SLU sedan skall sända drottning/ar 

till. Medsänd kompletta kontakt- (mail & 

telefon) och adressuppgifter, både på avsändare 

och på slutlig mottagare! Detta 

så att SLU kan sända drottningar vidare till 

slutdestinationen utan problem. 

Uppgifter om var man hittar beslut 

angående smittade områden finns på 

jordbruksverkets hemsida under http:// 

www.jordbruksverket.se – klicka sedan 

på-> djur-> bin och humlor-> regler 

för biodling-> beslut om smittförklarade 

områden. 


Apistanresistens hos 

varroakvalster 

Eftersom det nu har framkommit 

att minst en biodlare 

har Apistanresistenta varroakvalster, 

bör man veta att 

en registrering av produkten 

Apiguard, med tymol som 

aktiv substans, ligger inne 

hos Läkemedelsverket. 

Apiguard fungerar helt annorlunda än 

Apistan och har därför full verkningsgrad 

mot varroakvalster som är Apistanresistenta. 

Det går nu att beställa Apiguard och 

Apistan med en tillfällig licens som en veterinär 

gör tillsammans med ett apotek. 

Detta går att göra så länge inte Apistan och 

Apiguard är fullvärdigt registrerade. 

Tanken med att ha två preparat registrerade 

hos den som sökt registrering är 

just den att varroakvalster kan bli resistenta. 

Om man växelanvänder olika medel, 

t ex ena året Apistan, nästkommande år 

Apiguard eller oxalsyra, osv, försvårar man 

resistensbildning. Ett problem är att det 

varit enkelt att använda Apistan när man 

väl börjat med det, och man har hört biodlare 

säga: ”Varför ska jag använda något 

annat, detta fungerar ju alldeles utmärkt 

och jag har inte sett ett kvalster på flera 

år.” Alltför många biodlare har fastnat i 

ett Apistananvändande. Något som kan 

påskynda resistensbildning är om man 

inte använder Apistan enligt rekommendationerna 

på förpackningen. 

Joel Svenssons Vaxfabrik AB har sökt 

och fått tillstånd av läkemedelsverket att 

lagerhålla de båda produkterna. Tanken 

är att det skall bli billigare att köpa produkterna 

på apotek, både nu vid tillfälliga 

licenser, och även senare när produkterna 

blivit registrerade som veterinärmedicin. 

Lägg gärna upp en plan för din bekämpning 

mot varroakvalster i god tid, 

och tänk till lite extra på att växelanvända 

olika medel olika år, kanske tre olika 

medel, så att inte resistens uppkommer i 

ditt område. 

Red 


Apistanremsor sätts i 

ovan. Det är viktigt att om 

man använder Apistan att 

man följer anvisningarna 

på förpackningen. 

Apiguardförpackning 

öppnad och placerad över 

yngelrummet. Det måste 

finnas lite luftutrymme 

över förpackningen då 

kupan stängs. 

Biodlarmuséet i Älghult 

Museets olika rum är en historisk resa med början på 1500-talet. Kung Gustav Vasa, 

hade stor insikt i bins betydelse och värde och såg i dem en möjlighet till extra 

skatteinkomst. En hyllning till Carl von Linnés bror, Samuel Linnaeus som var en föregångare 

till den moderna biodlingen. Sveriges biodlares riksförbund, dit Uppvidinge 

biodlarförening är ansluten, visar i ett av rummen en utställning om modern biodling. 

Tanken är att besökaren ska få en upplevelse i varje rum, och något för alla fem sinnen. 

Pernilla Juel 

Öppettider sommaren 2011 

• Natur och Kulturrunda den 21-22 maj kl 10-16 

• Alla lördagar och söndagar juni, juli och augusti 

kl 13-17 

Du kan boka visning på andra tider genom att 

e-posta eller ringa oss 

Peter Overdick 0481 63205 

biodlare@tyfonmail.se 

Yvonne Wilhelmsson 0481 63312 

yvonne.wilhelm@telia.com 

15

Biodling i södra Vietnam 

INGEMAR FRIES, EVA FORSGREN, Ekologiska institutionen, SLU 

I Bitidningens marsnummer 

2011 redogjordes för bakgrunden 

till ett samarbete mellan 

institutet BRDC i Hanoi (Bee 

Research and Development 

Center) och SLU kring ämnet 

bisjukdomar. Kortfattat är projektets 

målsättning (finansierat 

av SIDA), att undersöka om det 

massiva införandet av europeiska 

bin (Apis mellifera) till 

Asien hotar överföra sjukdomar 

till det asiatiska honungsbi 

(Apis cerana) som också hålls 

i kupor med rörligt kakbygge 

Eftersom europeiska honungsbin finns 

spritt på många håll i Vietnam är det 

inte helt lätt att hitta asiatiska bin som aldrig 

kan ha varit i kontakt med europeiska 

bin. Vi har varit angelägna om att undersöka 

sjukdomsbilden hos sådana isolerade 

samhällen för att sedan gå vidare och dokumentera 

vilka sjukdomar som finns när 

Bina på Con Son tillhör rasen Apis cerana 

indica. Bina är lite gulare och lite mindre 

än rasen Apis cerana cerana som dominerar 

i norra Vietnam. I båda fallen är 

dock drottningarna (se bilden) betydligt 

mörkare än arbetsbina. 

Hong Thi Lien hade ett 15-tal samhällen tillsammans med sin man och lät oss gärna 

provta bina. Liksom smaka på binas utsökta honung! Obs den mörka cerana-drottningen 

nere till vänster på bilden. 

asiatiska bin hålls i närheten av sin europeiska 

systerart. 

Söder om fastlandet Vietnam finns 

en ögrupp, Con Dao öarna. På den största 

ön, Con Son, finns en stor nationalpark 

omgärdad med en mängd skyddsbestämmelser. 

Ögruppen ligger omkring 80 km 

från fastlandet och nås antingen med båt 

(två turer var 10:e dag), eller på senare år 

med flyg, (en tur per dag). För vietnameser 

i allmänhet är ön en skräckens ö då både 

fransmän och amerikaner använde den 

som fängelse för tiotusentals vietnameser 

under sina ockupationskrig, fångar som i 

stor utsträckning fick sätta livet till. Biodling 

som sådan är relativt ny på ön. Först 

1986 överfördes de första vilda samhällena 

av A. cerana till ramkupor. Tidigare hade 

enbart honungsjakt förekommit för honungsutvinning, 

och europeiska bin har 

enligt vietnameserna absolut aldrig förts 

över till Con Dao. Bina på Con Dao har 

varit isolerade under lång tid och ger ett 

lite annat intryck än bin på fastlandet. 

De är lite gulare och något mindre och 

forskarna på BRDC har kunnat konstatera 

En liten svärm från Apis cerana indica som 

placerat sig på kupväggen till ett samhälle 

av Apis mellifera. Ett givet objekt för provtagning 

för att studera om patogener överförs 

från en art till en annan. 

en lägre genetisk variation än hos andra 

sub-populationer av A. cerana. I södra 

delen av Vietnam är det rasen Apis cerana 

indica vi provtagit medan det är Apis 

cerana cerana som provtagits i den norra 

delen av landet. 


Massor med samhällen på samma plats är normalt i Vietnam. Här en bigård med europeiska 

bin (som liknar italienska bin). 

Ingen av de biodlare på Con Son som 

vi talade med hade någonsin sett bin med 

sjukdomssymptom. All honung de kunde 

producera, ca 3-5 kg per samhälle såldes 

på ön till både lokalbefolkning och den 

sparsamma mängd turister som letar sig 

ut till Con Sao. Trots den låga skörden var 

inkomsten god då honungspriset låg väl 

över 100 kronor per kilo! 

För att provta asiatiska bin som har 

kontakt med europeiska bin letade vi oss 

vidare till provinsen Tien Giang vid Mekongfloden, 

ca 120 km söder om Saigon 

(som sydvietnameserna verkar föredra) 

eller Ho Chi Min City (som nordvietnameserna 

kallar staden). En biodlare, Nguyen 

Van Thien som hade omkring 170 samhällen 

A. ceranaz föredrog de asiatiska 

bina då de innebar mindre arbete men 

ger lika god inkomst som de europeiska 

bina. Ingen kvalsterbekämpning, ingen 

fodring och mindre sjukdomsproblem. 

På fastlandet uppträder dock relativt ofta 

sjukt yngel hos A. cerana, och biodlarna 

ser det som ett problem. Nguyen Van Thien 

hade sina 170 samhällen väl samlade och 

insåg att det gav konkurrens mellan samhällen, 

men uppgav att han dels ville ha 

bina på relativt stort avstånd från bigårdar 

med europeiska bin (i hans fall ca 20 km) 

på grund av röveririsken, dels inte ville ha 

arbete med transporter. 

Eftersom vi också ville provta samhällen 

av båda arterna med nära kontakt 

sökte vi oss till storbiodlaren Nguyen Van 

Tien (inte samma biodlare som ovan, 

notera stavningen!!) som hade över 500 

samhällen med europeiska bin, samt omkring 

200 satellitbiodlare som han köpte 

honung från. Honungen exporterades direkt 

och att döma av den luftkonditionerade 

SUV vi fick glida omkring i gick det 

bra för karln!! I närheten (ca 200 meter) 

av en bigård med europeiska bin hade 

Nguyen Van Tien också några samhällen 

med A. cerana. Det är oklart varför. Hursomhelst 

fick vi se en liten svärm utanpå 

en kupa med europeiska bin, en svärm 

som visade sig vara A. cerana och som vi 

naturligtvis tog prover ifrån, liksom från 

bigårdens samhällen och de asiatiska 

bisamhällen som stod i närheten. 

När båda biarterna finns nära varandra 

förekommer ofta röveri. Vid goda 

dragförhållanden så rövar A. cerana från 

de europeiska bina, som då tolererar ett 

visst svinn. Men när nektarn tryter blir 

det andra bullar och de europeiska bina 

rövar ut de asiatiska bina (om inte flustret 

är minimalt och samhällena någorlunda 

starka). Det här beteendet ger stora 

förutsättningar för överföring av infektioner 

och skadegörare av olika slag mellan 

arterna. 

De prover som samlats in skall undersökas 

hos oss på SLU, men analyserna ska 

göras av gästande vietnamesiska forskare 

som samtidigt skall lära sig att tillämpa 

moderna diagnostekniker. I ett senare 

skede i projektet skall motsvarande arbete 

Nguyen Van Thien hade 170 samhällen av 

Apis cerana i ramkupor på samma plats. 

ske i Vietnam på BRDC genom tekniköverföring 

och handledning från SLU. 

Det skall bli spännande att få kläm på 

om våra europeiska bin utgör ett hot mot 

asiatiska inhemska bin! 

Efter benäget myndighetstillstånd fick vi tilllåtelse 

att provta bin i nationalparken på Con 

Sao, där de flesta bin i ramkupor på ön kunde 

påträffas. På bilden Tang Thi Phuong (BRDC), 

Toan Van Tran (BRDC), Eva Forsgren (SLU), 

Tran Dinh Hue (Con Son national park), Le 

Hong Son (Con Son national park). 


17

Riksförbundsmötet 2011 

ERIK ÖSTERLUND 

Riksseminariet föregick 

riksförbundsmötet på samma 

plats, Grand Hotel i Norrköping. 

Jag hade inte möjlighet 

att delta i seminariet men 

hörde mycket spännande 

som de som var med fick 

lyssna till. Bland andra fångade 

prof Tom Seeley från USA 

de många deltagarnas uppmärksamhet 

utan svårighet. 

Norrköping visade sig från sin bästa sida 

en strålande vårdag om än litet blåsig, 

alldeles vid Motala ström. Li Teske, kommunalfullmäktiges 

ordförande talade sig 

varm för Norrköping och var väldigt glad 

för att biodlarna var där. Man längtade 

nästan efter att flytta dit efter hennes välkomsttal. 

Förbundsordförande Jonny Ulvtorp 

hälsade oss välkomna och inledde med 

de mest aktuella frågorna just nu, GMOfrågan 

är en, en annan att det behövs mer 

bin, mycket mer bin, för jordbruksnäringen, 

energigrödor och pollinering av 

grödor, t ex raps. 

SBR har ökat med 238 medlemmar 

på 2 år. Målet till 2013 är 10000 medlemmar, 

vilket inte ligger så långt borta. 

En EU-parlamentariker i Luxemburg 

har drivit frågan om stöd för biodlingen 

hårt i EU, vilket gett bra resultat. 15 sep- 

tember arrangerar Jordbruksverket ett 

seminarium i Stockholm om biodling för 

i första hand beslutsfattare. Men alla är 

välkomna. 

Projektverksamhet för att öka antalet 

bisamhällen pågår, projektet Mer Bin. 

Forskning om binas betydelse i höstraps 

pågår i Lund. 

Arbete pågår ihop med LRF med att få 

biodlingsutbildning på schemat på naturbruksgymnasier. 

Kontakterna med myndigheterna 

utvecklas, med departementet 

och med Jordbruksverket. 

Det är också tydligt i den allmänna 

debatten i samhället att biodlingen är 

uppmärksammad mer och förståelsen 

för binas betydelse har ökat i media och 

hos allmänheten. 

Ulrika Rinman från Landsbygdsdepartementet 

och Lars-Erik Staberg, Jordbruksverket. 

Foton Erik Österlund. 

Besök från departement och SJV 

Ulrika Rinman från Landsbygdsdepartementet 

i Stockholm besökte riksförbundsmötet. 

Landsbygsdepartementet 

hette tidigare Jordbruksdepartementet. 

Hon är ansvarig för biodlingsfrågor. Det 

finns också en tjänst där som är ansvarig 

för bihälsofrågor. 

Hon berömde vår aktiva förbundssekreterare 

och ordförande som håller 

kontakten med och informerar departementet. 

Departementet har också hälsat 

på i bigården hos Lotta Fabricius Kristiansen. 

Rinman förklarade att man arbetar 

med att förenkla reglerna för biodling. 

Man vill medverka till att utveckla biodlingen 

och binäringen. Hon påpekade att 

det har kommit signaler från EU att ta ett 

mer samlat grepp för att komma tillrätta 

med bidöden. 

Lars Erik Staberg från Jordbruksverket 

besökte också riksförbundsmötet. 

Han är veterinär och handläggare 

för smittskydd och övriga biodlingsfrågor. 

Hans kollega är Jackis Lanneck som 

tillsammans med honom har ansvar för 

bifrågorna. 


Lars-Erik Staberg nämnde att det är 

hög tid att vi ändrar föreskrifterna om bekämpning 

av varroasjuka och amerikansk 

yngelröta. Konferensen den 15 september 

kommer att ännu mer påverka positivt för 

biodlingen, hos framförallt beslutsfattare. 

Landsbygdsministern kommer att närvara 

liksom nationella och internationella talare. 

SJV arrangerar konferensen i Stockholm. 

Man försöker också att hos SLU få 

in biodlingsfrågor i vetrinärutbildningen. 

Staberg informerade om den pågående 

djursmittsutredningen. Bitillsynssystemet 

är otillfredsställande som det är 

idag. Bisjukdomslagen ska ersättas med 

en djursmittslag. Biodlarna förväntas stå 

för mer kostnader själva. Förslaget kommer 

att gå ut på en remissrunda när det 

är klart. 

EU:s Djurhälsostrategi omnämndes. 

Avsikten är att skapa ett modernt EU-regelverk 

för djurhälsa. Djursmittsutredningen 

kan komma att påverkas kraftigt av denna. 

Målet är att denna ramlag ska träda i kraft 

nån gång under 2012. Djurhälsolagen 

kommer inte att innehålla detaljbestämmelser 

om bihälsa. Detaljer kommer kanske 

senare i andra akter. 

Mer information 

Preben Kristiansen informerade om bihälsofrågor, 

bl a om undersökningen om ev 

förekomst av trakékvalster i Sverige och 

om vinterdödligheten i landet. 

Legitimerade sjukgymnasten Bosse 

Rosén gav oss lite undervisning i smart 

arbetsteknik att tänka på vid arbetet med 

bina. 

HF informerade om den förestående 

försäljningen av bolaget. Styrelsen var 

med, Gösta Rappe, ordf., Christer Ankarlid 

VD, Christopher Rigman LRF och Matias 

Köping SBR. I föregående nummer på sid 

5 finns orsakerna beskrivna till försäljningen. 

Men HF som viktig aktör på honungsmarknaden 

finns kvar. I detta nr 

finns beskrivet vad som gäller för försäljning 

av honung till HF i år. 

Ordf Jonny Ulvtorp t v överlämnade blommor och guldmedalj till till förre förbundssekreteraren 

Sören Diberg och tidigare styrelseledamoten Bo Lindahl. Foto Ulla Nilsson. 

Avgående ledamöter Stig Hansson och Birgitta Augustesen t v och Yvonne Strid t h fick 

blommor, liksom avgående förbundssekreterare Michael Cornell. 

förbundet. Likaså Bo Lindahl för sina insatsere 

i förbundsstyrelsen. 

Det blev en lång diskussion om de 

motioner som gällde GMO-frågan. Det 

finns en stor oro över GMO i biodlarleden. 

Avgående styrelseledamöter och suppleanter 

i styrelsen fick blommor, Stig 

Hansson, Birgitta Augustesen och Yvonne 

Strid. Avgående förbundssekreteraren Michael 

Cornell fick blommor och mer tack 

i lite festligheter i maj. 

Valen 

Jonny Ulvtorp omvaldes till ordförande. 

Marita Delvert blev ny ordinarie ledamot 

i förbundsstyrelsen. Alf Sjöberg omvaldes. 

Matias Köping, Arne Johansson och Anders 

Lignell har ett år kvar innan de kommer 

upp för omval. Ytterligare två kvinnor blev 

invalda, nämligen Hanne Uddling och Barbro 

Liljeborg som suppleanter. 

Nya i styrelsen fr v Marita Delvert, Hanne Uddling och Barbro Liljeborg. Foton E Österlund 

Guldmedaljörer och GMO 

I minglet under kaffepausen träffade jag 

flera guldmedaljörer som fanns med. Jag 

träffade efter många år en gammal arbetskamrat, 

tidigare ordföranden i SBR, Carl- 

Otto Mattson. Det var roligt att prata gamla 

minnen med honom. 

Förre förbundssekreteraren Sören 

Diberg fick guldmedalj för sin insats för 


19

Meste biodlaren 

SÖREN BRANDIN 

Att Hemrik Oldeskog är den 

biodlare i Sverige, vilken 

hållit på med biodling längst, 

är det nog få som betvivlar. 

Hemrik har nämligen hållit 

på med sin hobby i en följd i 

snart 80 år av sina 91 år! 

Redan då Hemrik började med biodling 

satte han ett rekord, då som kanske 

landets yngsta biodlare. Hemrik var endast 

tolv år, då han kom över en bikupa 

hemma på den lantgård, hans fader drev 

i Vallentuna norr om Stockholm. 

– Det var min kloka moder som uppmanade 

mig att ta hand om bina i den 

övergivna kupan, upplyser Hemrik. 

Detta blev början till en livslång 

hobby, som fortfarande fängslar Hemrik, 

nu med fem samhällen vid Skansen 

i Markim, där han numera bor. Att han 

lyckats engagera även sin son Kurt, som 

bor granne och som numera är storbiodlare 

med hundratalet samhällen och en 

imponerande maskinpark, är väl naturligt. 

– Jag har ju vuxit upp med bin, säger 

Kurt. 

Hemrik har hela tiden varit medlem 

i den lokala biföreningen och därmed i 

Riksförbundet. Ett tag på 1950-talet var 

han ordförande i Värmlands länsförbund. 

Även om Hemrik har fascinerats av bina, 

är det också den kulturhistoriska sidan 

av biodlingen som engagerat honom lika 

mycket. Detta har tagit sig uttryck i att 

Hemrik samlat på och restaurerat eller 

byggt nya exemplar av alla bikupor, vilka 

under hela 1900-talet bjudits ut kommersiellt 

i Sverige. Ett tjugotal sådana kupor 

står uppställda i ekonomibyggnaden på 

den stora tomten vid Skansen. Tre kupor 

har Hemrik skänkt till Nordiska Museet 

att ingå i deras samling vid Julita i Södermanland. 

År 1966 deltog Hemrik i den av SBR 

arrangerade tävlingen om bästa vandringskupa. 

Han fick där en hedrande andraplats. 

År 2001 tilldelades Hemrik Patriotiska 

Sällskapets medalj för sina insatser 

för biodlingen. 

Det är för oss yngre biodlare fascinerande 

att höra Hemrik berätta om gamla 

tider. En sak, som aldrig upphör att förvåna 

honom, är hur fogliga bina är nu 

för tiden. 

Hemrik Oldeskog sköter fortfarande ett antal bisamhällen och håller sina kupor i ett 

utmärkt skick, 

– Under trettiotalet var det inte ovanligt 

att deltagarna i ett bimöte rusade från 

demonstrationen i bigården för att i det 

närliggande buskaget söka skaka av sig de 

arga bina. Nu för tiden tar man inte ens 

med sig en bislöja till bimötet fast man står 

lutad över kuporna under demonstrationerna, 

säger Hemrik. 

Miljöpris i Rättvik 

Två biodlare fick Rättvik kommuns miljöpris 

2010. Det var eldsjälarna Lennart 

Kellner och Jan-Erik Fyhr som fick 

priset vid kommunalfullmäktiges sista 

sammanträde förra året. De fick priset för 

sitt engagemang. De tyckte det var mycket 

positivt att biodlingen uppmärksammades 

på det här sättet. 

Red 

Mer Bin i Nässjö 

Den 10 mars var det dags för Krister Linnell 

att besöka Nässjö och Höglandets 

biodareförening under mottot ”MER BIN”. 

Vårträff med honungsfika var rubriken 

för kvällen och en mycket god uppslutning 

av såväl gamla som nya biodlare fick en informativ 

stund med Krister. 

– Gör avläggare på minst 25 % av din 

bikapacitet” löd hans uppmaning. 

– Se till att nya biodlare får tillgång till 

bin efter avslutad kurs och utöka även din 

egen bigård så du har en buffert om du mister 

samhällen under vintern. 

Vi måste alla hjälpas åt att bli fler och 

större inom biodlingen i Sverige. Honung är 

hårdvaluta och vi måste lära oss att ta bra 

betalt för vår fina produkt. Efter kaffe med 

honungsbröd följde frågestund och diverse 

informationsfilmer om hur man smidigt 

gör avläggare. 

Birgit Johansson 


Medlemsnr: 

Namn: 

Tele: 

Mobil: 

Adress: 

E-post: Postnr: 

Ort: 

BETALNINGSALTERNATIV 

PRISLISTA 

Bankens namn: Vattenhalt 28 kg kärl 140 kg kärl 

Bankens clear.nr: 

< 20% 32,00 kr 33,00 kr 

Eget bankkontonr: 

20,1-23% 30,00 kr 31,00 kr 

Eget bankgiro: Leverantör som inlevererar före 15/7 2010 1,00 kr 

Eget plusgirokonto: 

Sigill godkänd honung kryssa : 1,00 kr 

MOMSALTERNATIV Ej momsskattskyldig Jag har genomfört BIHUSESYN kryssa: 

Momsreg.nr: 

Samlastningsplatserna får under 2011 bestämda tömningstider: 

Tömning 1 15-jul Tömning 4 30-okt 

SAMLASTNINGSPLATS OCH KVANTITET Tömning 2 15-aug Tömning 5 30-nov 

SAMLAST.PLATS : Tömning 3 30-sep 

Förening: 

Antal kärl: Kärltyp: 28 kg 140 kg Summa kg ca: 

ÅRSLEVERANTÖR 2011 AVTAL Svensk Honung 

SÄLJARE/BIODLARE 

(v.g. texta tydligt) 

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR ÅRSLEVERANTÖRER skördeåret 2011 

Avtal: Avtalet sändes snarast till HF, (före leverans). 

Villkoren i detta avtal gäller till och med 31/12 2011, eller tills nya prisvillkor utges från HF. 

Pris: Se pris enligt ovan. Till säljare som är momsskattskyldig utbetalar HF moms, f.n. 12%. 

Genom att fylla i ovanstående ruta för moms reg. ansvarar leverantören för momsredovisning. 

Om säljaren ej är momsskattskyldig utbetalas ej moms. Vid betalning via utbetalningskort utgår en avgift på 50:- 

Leverans: Honungen inlevereras till HF under 2011. 

HF bekostar frakt vid en samordnad leverans från en eller flera samlastningplatser. 

Leverans av >616 kg (full dubbel pall 22 kärl x 28 kg 2 pallar i höjd) hämtas hemma i samband med tömning av respektive plats. 

Vid leverans av honung i 140 kg kärl hämtas den hemma vid min. 420 kg (1 pall) 

Honungens vikt faställes av HF vid inleverans till Mantorp. 

Kärl: Honungen levereras i livsmedelsgodkända returkärl som HF tagit fram. Säljaren kan välja mellan 28- eller 

140 kg:s kärl. Säkerhetslock skall användas. HF:s leverantörer lånar (endast för leverans till HF) erforderligt antal kärl. 

Ej använda kärl återlämnas vid leverans av honung. Ej återlämnade kärl debiteras med 50:- resp. 200:- st. 

Ev. avgift till samlastningsplatsen för hantering betalas kontant vid avhämtning. Honung som levereras i ej livsmedelsgodkända 

kärl, klassas som industrihonung och betalas med 17:-/kg. Kärlen skall vara märkta och ifyllda med HF:s locketikett 

Vidare debiteras en diskavgift på 25:-/st inkl. moms och kärlen kasseras. 

Kvalitet: Honungen kan levereras orörd och grovsilad. Grovsilens maskstorlek max 0,5 mm. Vad avser lukt, smak, 

m. m. gäller SBR:s bedömningsreglemente. Honungen som levereras till HF behöver dock ej vara bedömd. 

Vattenhalten fastställs vid invägningen på HF. Honung med vattenhalt över 23% mottages ej. 

Betalning: Betalning sker normalt 30 dagar efter invägning hos HF 

KÖPARE: Svensk Honungsförädling AB Telefonnr: 0735 - 233 100 

Trumpetarevägen 5 590 19 Mantorp Telefaxnr: 0142 - 828 59 

E-post: hf@biodlarna.org 

Bägge parter bekräftar härmed att vi tagit del av villkoren i detta Leveransavtal och godkänner det till alla delar. 

Leveransavtalet undertecknas av säljaren och postas till HF. 

Säljaren får av HF en undertecknad kopia av Leveransavtalet i retur. 

Leverans sker efter kontakt med Svensk Honungsförädling AB 

Mantorp 

den / 2011 Ort den / 2011 


Christer Ankarlid Svensk Honungsförädling AB 

Säljare/Biodlare 

21

Leveransavtal 

för skördeåret 

2011 

Kallelse till bolagsstämma 

Berörda kallas härmed till ordinarie bolagsstämma i Svensk Honungsförädling 

AB, lördagen den 18 juni 2011, kl. 11.00 på Mjölby Stadshotell, Järnvägsgatan, 

Mjölby, (mitt emot Mjölby resecentrum). För att få deltaga i stämman 

skall Du vara registrerad ägare av aktier i bolaget eller ombud för riksförbundet, 

distrikt eller lokalförening. 

Anmälan sker skriftligt till Svensk Honungsförädling AB, Trumpetarevägen 5, 

590 19 Mantorp eller mail till: hf@biodlarna.org eller fax 0142-828 59 senast 

torsdagen den 9 juni 2011. 

Ärenden 

Ärenden som enligt bolagsordningen skall förekomma på ordinarie bolagsstämma, 

däribland årsredovisning och revisionsberättelse för det förflutna 

räkenskapsåret, ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande 

direktören, val av styrelse och revisorer. 

Styrelsen Svensk Honungsförädling AB 

Beslut togs vid 2007 års extra bolagsstämma att aktieägare kallas genom brev eller 

annons i Bitidningen. 


honung från etiopien 

Bivax från kamerun 

MAKEUP MED 

HONUNG FÖR MÅNGFALDEN 

THE BODY SHOP ÄR ETT VÄRDERINGSBASERAT HUDVÅRDSFÖRETAG SOM TILLVERKAR 

OCH SÄLJER NATURLIGT INSPIRERADE OCH ETISKT FRAMSTÄLLDA PRODUKTER. 

THE BODY SHOP HAR UPPMÄRKSAMMAT DET ALLVARLIGA PROBLEMET KRING DEN 

MINSKANDE BIPOPULATIONEN OCH INLEDER NU ETT SAMARBETE MED SVERIGES 

BIODLARES RIKSFÖRBUND FÖR ATT BIDRA TILL ATT BEVARA MÅNGFALDEN. 

Honung är en fantastisk produkt på flera sätt. Bland 

annat välkänd som en av naturens bästa fuktighetsbevarare. 

The Body Shop har länge använt honung 

på olika sätt i sina produkter, nu senast i sommarens 

makeupserie Honey Bronze. Den honung The Body 

Shop använder i sina produkter är s.k. Community 

Fair Trade-producerad, vilket innebär att vi ger våra 

leverantörer tillgång till en schyst och långsiktig 

inkomst skapad under rättvisa förhållanden. 

THE BODY SHOP STÖDJER 

SVERIGES BIODLARE 

The Body Shop inleder under våren ett samarbete 

med Sveriges Biodlares Riksförbund för att stödja 

det viktiga arbetet att bevara mång falden. Under 

perioden 23 maj-15 juni kommer The Body Shop 

att donera 20 kronor per såld produkt ur Honey 

Bronze-serien till Sveriges Biodlares Riksförbund. 

Pengarna som samlas in går oavkortat till fonden 

Biodlarnas Vänner med syftet att öka antalet 

bisamhällen i Sverige. 

HONUNG OCH BIVAX FRÅN 

ETIOPIEN OCH KAMERUN 

The Body Shops honungsleverantörer i Etiopien och 

Kamerun använder sig av traditionella metoder med 

bland annat bikupor som tillverkas för hand av 

thebodyshop.se 


bambu som finns i området. Det ger starka och 

friska bin, samtidigt som det motverkar skogsavverkning. 

Förutom att betala ett rättvist pris för 

honungen, betalar The Body Shop ytterligare en 

summa till Oromia State Forest Department för 

att stödja deras arbete med ett gemensamt och 

hållbart skogsbruk. Det Community Fair Tradeproducerade 

bivaxet i Honey Bronze-produkterna 

kommer från den avlägsna Adamaoua-regionen i 

Kamerun. Bivaxet skördas från kupor av gräs och 

bambu. Kuporna håller i ca 2 år, sedan flyttas bina 

och får nya och fräscha hem. 

COMMUNITY FAIR TRADE 

The Body Shop var det första etiskt medvetna 

kosmetikaföretag med ett övergripande syfte att 

sträva efter social och miljömässig påverkan. 

The Body Shops unika program för rättvis handel 

tog sin början 1987 och har sedan dess gjort att 

människor i fler än 20 länder kan förbättra sin 

vardag och ekonomiska situation. I dag gör det 

nytta för mer än 25 000 människor i form av 

rättvist betalt arbete som utförs under schysta 

förhållanden. Community Fair Trade innebär 

konkret att The Body Shop betalar för ingredi enser 

och accessoarer på ett sätt som ger en långsiktig 

inkomst som går att leva av. 

The Body Shop grundades av Dame Anita 

Roddick i Brighton på engelska sydkusten år 

1976. Företaget tillverkar och säljer naturligt 

inspirerade, etiskt framställda skönhetsprodukter 

i mer än 2 550 butiker i 65 länder. 

Företaget är uppbyggt kring och arbetar 

dagligen enligt fem grundvärderingar: 

Protect Our Planet, Against Animal Testing, 

Activate Self Esteem, Defend Human Rights 

samt Support Community Fair Trade. 

Under perioden 23 maj-15 juni kommer 

The Body Shop att donera 20 kronor per 

såld produkt ur Honey Bronze-serien 

till Sveriges Biodlares Riksförbund. 

Pengarna som samlas in går oavkortat 

till fonden Biodlarnas Vänner för att öka 

antalet bisamhällen i Sverige. 

23

Information från 

Vårt erbjudande till Honungsleverantörer 

2011 

Nu är det dags att presentera HF:s 

erbjudande till Honungsleverantörena inför 

2011. 

1. Producentpaketet, vi fortsätter även i år! 

2. Vi höjer honungspriset igen! 

3. Återtaget fortsätter, dock är även vi drabbade av generella ökande 

kostnader för material, mm. och vi är därför tvingade att justera priset 

något uppåt, vi har dock lyckats begränsa den till endast 4%. 

4. Du kan slippa höjningen helt!! 

5. Sälj 250kg honung till oss i samband med ditt Återtag, vi har även 

höjt priset på våra inköp. 

6. Vi betalar 1:-/kg extra för honung som levereras till HF före den 15/7 2011 

Producentpaket 

HF erbjuder ett "Producentpaket" där HF står för inköpskostnaden 

erbjudandet börjar med minimum. 5 st eller flera bikupor per producent 

efter överenskommelse. 

Innehåller: Tak, botten, 4 lådor, ramar, vax per kupa. 

Du som biodlare återbetalar /avräknar med honung som du levererar till 

HF. 

Sammanlagd mängd om Hundra (100) kilo honung per kupa levereras 

under en 3 årig period (eller 33 kg per år) till ett avräkningspris om 20 

kronor/kilo därefter förblir bikuporna din egendom. 

Producentpaket" riktar sig i första hand till dig som idag har bisamhällen 

och vill utöka antalet, men sett investeringskostnaden och ökad 

honungsavsättning som ett hinder på vägen . 

Till säljare som är momsskattskyldig utbetalar HF moms, f.n. 12% 

Page 

Page 

Föreningsdepåer 

1. Från och med säsongen 2011 och på prov, arvoderar HF föreningar som 

har depå för inleverans av honung till HF. Grundarvodet är 200:- och 

föreningen ska anmäla sig till HF. Ytterligare 200:- betalas till föreningen 

om depån levererar > 1 000kg. Hur föreningen hanterar dessa arvoden 

är en intern föreningsangelägenhet. 

2. Depåerna får under 2011 bestämda tömningstider enl. följande: 

Tömning 1 15 juli 

Tömning 2 15 augusti 

Tömning 3 30 september 

Tömning 4 30 oktober 

Tömning 5 30 november 


Information från 

Årsleverantörer av 

grovsilad honung 

 

 

 

 

HF erbjuder dig att leverera i antingen 28 alt 140 kg kärl som tidigare. 

Vi erbjuder oss att hämta honungen hemma hos dig om du kan leverera full pall, 

616 kg i 28 kg kärl (22 kärl) lastat enl. gällande instruktion. 

Vid leverans i 140 kg kärl hämtar vi hemma hos dig vid full pall 420 kg (3 kärl) lastat 

enl. gällande instruktion. 

Detta förutsätter att du kan ta emot lastbil med bakgavellift och att du har ett 

markunderlag för handtruck i samband med lastning av åkeriet. 

"Årsleverantörer" pris/kg till säljare som är momsskattskyldig utbetalar HF moms, f.n. 12% 

28 kg kärl vattenhalt < 20% 32:-/kg 

28 kg kärl vattenhalt 20,1 - 23% 31:-/kg 

140 kg kärl vattenhalt < 20% 33:-/kg 

140 kg kärl vattenhalt 20,1 - 23% 32:-/kg 

 

Bihusesyn skall/bör vara genomförd av HF:s leverantörer 

Page 

Kontraktsleverantör 

Återtaget fortsätter 

 

 

 

 

 

 

 

 

Du som är lite större biodlare, kontraktera hela eller stora delar av din grovsilade 

skörd till HF under 2 år, 

Vi erbjuder vi dig ett totalt avtalsupplägg som vi tror kan vara attraktivt. 

Vi garanterar dig ett fast högt pris det första året, 2:a året ökar vi ditt pris om 

marknaden då tillåter ett högre pris, det vill säga om HF också lyckats höja priset 

för svensk honung i detaljhandeln. 

Vi kan dessutom även ge dig betalt månadsvis i förskott för din honung från 

kontraktsdatum, detta ger dig ett jämnare kassaflöde i din verksamhet. 

"Kontraktsleverantör" pris/kg 

Volymkrav min. 2 000 kg/år 

Kontraktstid 2 år 

Kontraktspris enl. offert 


 

 

 

 

 

 

En tjänst från HF som är till för dig som säljer honung på din lokala marknad. 

Du slipper köpa hem burkar, etiketter, kartonger och datummärka eftersom det 

ingår i vårt pris 

Vi tappar upp din honung och du får en fin kvalitet 

Du får en kvalitetssäkrad och certifierad produkt enligt IP livsmedelsförädling. 

Enkelhet är ett ledord för denna tjänst, du skickar din grovsilade honung till HF och 

vi tar hand om allt arbete, vilket innebär att vi återlevererar din honung i kartong, 

som du direkt kan leverera till din kund. 

Din tid som frigörs med denna tjänst kan du disponera till biodlingen eller annat. 


NYHET! Du som säljer minst 250kg honung till HF i samband med din 

beställning av Återtag, får Ditt Återtag producerat för 2010 års prisnivå!!! 

Page 

Pris för Återtag 2011 

Priser exklusive moms (25 %) 

Page 

Leverans i 28 kg kärl 

min. 500kg/brk storlek 

Leverans i 140 kg kärl 

min. 500kg/brk storlek 


25

Samlastningsplatser 2011 

Till nedanstående samlastningsplatser kan honung lämnas för samsändning till Svensk Honungsförädling AB. 

Märk kärlen med namn, adress, tel.nr, medlemsnr. och kolliantal. Samlastningsplatserna lämnar ut fria kärl till 

leverantörerna. Beställ kärl hos närmaste samlastningsplats; det underlättar för samordnarna. 

01 - Stockholms distrikt 

Sigtunaortens Bf. 

Kurt Oldeskog, Fridal 431, 

195 96 Rosersberg 

Tel. 08-591 440 28, 070-346 67 55 

Vingåkers Bf. 

Lennart Pettersson, Ekgatan 41, 

643 33 Vingåker 

Tel. 0151-102 11 330 37 

Depåadress: Nyckelboda. 

Åtvidabergs Bf. 

Åke Olsson, Garpavägen 11, 

597 32 Åtvidaberg 

Tel. 0120-104 47 

06 - Jönköpings distrikt 

08 - Kalmar norra distrikt 

Gamleby Bf. 

Ivar Carlsson, Högsbyvägen 8, 

594 32 Gamleby 

Tel. 0493-512 45 

Södertälje Bf. 

Göran Kvarnström, 

Högantorpsvägen 26, 

152 95 Södertälje 

Tel. 08-550 942 09 

03 - Uppsala distrikt 

Enabygdens Bf. 

Henry Johansson, Grillby 

Biredskap HB, Husby-Sjutolft, 

Kullinge 3, 749 50 Ekolsund 

Tel 070-648 09 25 

Uppsala Bf. 

Åke Bjuhr, Brogården 5, 

743 93 Vattholma 

Tel. 018-37 91 64, 070-777 02 12 

Västerlöfsta Bf. 

Gösta Persson, Hagalund, Lund 

427, 744 93 Runhällen 

Tel. 0224-920 51, 070-200 01 88 

04 - Södermanlands distrikt 

Eskilstuna Bf. 

Nils Harju, Öja Böcklinge, 

640 40 Stora Sundby 

Tel. 016-640 47, 070-297 65 35 

Flensortens Bf. 

Stig Svensson, Runeby, 

642 95 Flen 

Tel. 0157-701 38, 070-207 56 70 

Julita Bf. 

Erik Gotthard, Nybble, 

643 98 Julita 

Tel. 0150-910 66 

Katrineholmsortens Bf. 

Ragnar Mårtensson, Lönnbo 

Forsa, 641 91 Katrineholm 

Tel. 072-7308511 

Malmköpingsortens Bf. 

Gunnar Andersson, Smedstorp, 

642 96 Malmköping 

Tel. 0157-441 30 

Nyköpingstraktens Bf. 

Gun-Britt o Rune Jansson, 

Fället, 611 93 Nyköping 

Tel. 0155-22 60 36 

Strängnäs Bf. 

Elisabeth Wallenqvist, Waxängs 

Gård, 645 94 Strängnäs 

Tel. 0152-251 20, 0730-66 40 02 

05 - Östergötlands distrikt 

Alvastra Bf. (1) 

Ulla-Britt Bäck, Pilgården Rök, 

599 94 Ödeshög 

Tel. 070-171 99 64 

Alvastra Bf. (2) 

Sonia Petersson, Omberg 

Nydala, 599 93 Ödeshög 

Tel. 070-171 34 99 

Depåadress: Alvastra Bigård, 

Karlslund, St. Åby 

Borensbergs Bf. 

Åke Fredriksson, Husarvägen 18, 

590 72 Ljungsbro 

Tel. 0706-86 37 39 

Finspångs Bf 

Nils-Olof Karlsson, 

Restadsvägen 33, 

617 31 Skärblacka 

Tel. 0122-304 65, 070-235 87 33 

Depåadress: Käslinge Vånga 

Skärblacka 

Linköpings Bf. 

Nils-Magnus Nilsson, Kvarstad, 

Ekbacken, 590 51 Vikingstad 

Tel. 013-814 94 

Depåadress: Föreningsbigården, 

Lasarettsgatan 

Norrköpings Bf. 

Lillemor Nilsson, Odaltorget 3, 

602 29 Norrköping 

011-10 45 38, 0738-56 44 41 

Depåadress: Alltransport, 

Importgatan 4 

Söderköpings Bf. 

Birgitta och Sivar Karlsson, 

Ekbacken, 614 93 Söderköping 

Tel. 0121-220 72, 0733-50 41 23 

Valdemarsviks Bf. 

Kjell Persson, Lövhagen, 

615 93 Valdemarsvik 

Tel. 0123-222 56 

Vikbolandets Bf. 

Lars-Göran Arvidsson, Ö. Stenby, 

Körsbärsbacken, 

610 32 Vikbolandet 

Tel. 011-34 40 28, 070-695 68 05 

Kärl utlämnas även 

under tisdagsträffar i 

föreningsbigården. Se annons i 

Bitidningen. 

Aneby Bf. 

Bength Davidsson, Noby, 

Jakobsberg 1, 578 91 Aneby 

Tel. 0140-221 94, 070-561 85 63 

Gislaveds-Anderstorps Bf. 

Walle Malm, Torngatan 31, 334 

32 Anderstorp 

Tel. 070-55 88 455 

Depåadress: Trådman AB, 

Björkgatan 4, 334 31 Anderstorp 

Gränna Bf. 

Karl-Axel Skoglund, Uppgränna 

Bultagård 10:6, 563 91 Gränna 

Tel 0390-211 30, 0708-32 11 30 

Leveransadress gods: 

Vättergatan 11, 563 32 Gränna 

Rydaholms Bf. 

Martin Andersson, Talavidsg. 4, 

330 17 Rydaholm 

Tel. 0472-206 41 

Södra Vedbo Bf. 

Kenneth Haraldsson, 

Lunnagårdsvägen 12, 

575 34 Eksjö 

Tel. 0381-139 38 

Södra Vätterbygdens Bf. 

Thomas Rosell och Elisabeth 

Wilhelmsson, Skinnersdal 49, 


Depåadress: Solåsvägen 20, 


Tel. 036-16 60 90, 0708-14 12 24 

07 - Kronobergs distrikt 

Hästriket Bf. 

Lennart Carlsson, Björkeryd, 

360 13 Urshult 

Tel. 0477-400 60, 070-856 08 90 

Uppvidinge Bf. 

Peter Overdick, Dubberås 2, 

360 76 Älghult 

Tel. 0481-632 05, 0705-41 32 56 

Depåadress: Dubberås 

Växjöortens Bf. 

Alf Gustafsson, Ekeforssa, 

342 93 Hjortsberga 

Tel. 0472-550190, 070-5626040 


Bastanäs, 352 46 Växjö 

Utlämning av lånekärl och 

bifor tisdagar kl. 18-19 på 

Föreningsbigården. 

Inlämning av honung sker 

till Alf Gustafsson efter 

överenskommelse per telefon. 

Pelarne Bf. 

Jan Mårtensson, Körsbärsvägen 

17, Pelarne, 598 91 Vimmerby 

Tel. 070-453 36 74 

Vena-Hultsfred Bf. 

Bengt Linder, Norrhult, 

577 91 Hultsfred 

Tel. 0495-130 16, 070-6241960 

Vimmerby Bf. 

Christian Carlsson, Ekåkra 

Toverum, 598 94 Vimmerby 

Tel. 0492-420 55, 070-650 70 79 

Depåadress: Vinäs, 

Hällebackavägen, 598 30 

Vimmerby 

09 - Gotlands distrikt 

Klinte Bf. 

Per Wallstedt, Hejde Häglajvs 

430, 623 75 Klintehamn 

Tel. 0498-243142, 070-7433349 

10 - Blekinge distrikt 

Hemsjöortens Bf. 

Thomas Brovall, Hemsjöv. 109, 

290 60 Kyrkhult 

Tel. 0454-77 01 30 

Ronneby Bf. 

Ronnie Persson, Nävervägen 12, 

372 37 Ronneby 

Tel. 0457-121 19, 0733-68 93 34 

Östra Blekinge Bf. 

Rolf Johansson, Torsnäsvägen 

34, 373 02 Ramdala 

Tel. 0455-229 95 


Mölletorp. 

12 - Skåne distrikt 

Kristianstadsbygden 

Lennart Nilssons Bigårdar, 

Rapsvägen 16, 

291 62 Kristianstad 

Tel. 044-12 13 42, 0703-52 14 60 

Landskronaortens Bf. 

Sune Ohlsson, Tågerupsvägen 

14, 261 93 Saxtorp 

Tel. 0418-43 04 49 


Lunds Biodlare 

Sven Persson, Östra Odarslöv 

517, 225 92 Lund 

Tel. 046-981 84 

Depåadress: Lantbr. N B 

Offesson, Östra Odarslöv 

Nordvästra Skåne 

Clas Torle, Torlarps Gård, 

262 70 Strövelstorp 

Tel. 042-20 73 00, 0708-20 73 03 

Osbybygdens Bf. 

Mats Jönsson, Vesljunga 2263, 

280 22 Vittsjö 

Tel. 0451-920 35, 0733-20 37 00 

Sösdalaortens Bf. 

Kjell o Ingrid Hallberg, 

Farmgatan 32, 280 10 Sösdala 

Tel. 0451-609 85 

13 - Hallands distrikt 

Harplinge Bf. 

Erland Nilsson, Kulla Hansagård 

539, 305 61 Harplinge 

035-509 74, 0735-78 31 64 

Varbergs Bf. 

Tore och Rose-Marie Johansson, 

Sejernäsvägen 8 A, 

432 76 Tvååker 

Tel. 0340-416 16, 0705-98 82 74, 

0706-35 91 99 

14 - Göteborg- och Bohus 

distrikt 

Göteborgs Bf. 

Lennart Holms Bigårdar, 

Kroksjövägen 99, 

424 56 Gunnilse 

Tel. 031-94 33 49, 070-602 13 63 

15 - Älvsborgs norra distrikt 

Alebygdens Bf. 

Björn Winroth, Bräcke, 

Västergården 250, 

446 95 Älvängen 

Tel. 0303-744066, 0706-947536 

Alingsåstraktens Bf. (1) 

Sven Holmquist, Strandgården 

Lövekullevägen 131, 

441 44 Alingsås 

Tel. 0322-63 49 30 

Depåadress: Kolavägen 2, 

441 55 Alingsås 

Alingsåstraktens Bf. (2) 

Tore Fagersson, Enehagsgatan 

72, 441 57 Alingsås 

Tel. 0322-137 21, 0722-37 90 79 

Dalslands södra Bf. 

Peter Gullin, Pl. 4058 Hvena 

Kvarn, 464 66 Mellerud 

Tel. 0521-313 99, 0709-51 24 11 

Melleruds Bf. 

Gösta Lundgren, Frestersbyn 11 

Ör, 464 92 Mellerud 

Tel. 0530-421 81, 0730-50 32 52 

16 - Skaraborgs distrikt 

Falbygdens Bf. 

Kent Staberg, Göteve Lövängen, 

521 92 Falköping 

Tel. 0515-72 90 91 

Depåadress: Friggeråker, 

Majarp 2, 521 94 Falköping 

Grästorps Bf. 

Lars Haglund, Högstorp 

Flakeberg, 467 94 Grästorp 

Tel. 0514-311 44, 070-570 65 71 

Ring före hämtning av kärl. 

Götene Bf. 

Ulf Andersson, Baldersgatan 15, 

533 33 Götene 

Tel. 0511-513 96, 0730-52 20 89 

Depåadress: Sunnerlöf Grafiska 

AB, Fabriksgatan 1, 

533 21 Götene 

Järpås Bf. (1) 

Gunvor Torstensson, Ledet, 

531 94 Järpås 

Tel. 0510-915 63, 076-114 12 16 

Järpås Bf. (2) 

Lennart Axelsson, Trässberg 

Västhed, 531 93 Lidköping 

Tel. 0510-53 30 37 

Lidköping-Kållands Bf. 

Roland Eriksson, 

Tomtehagsvägen 7, 

531 57 Lidköping 

Tel. 0510-141 88 

Depåadress: F d NTO-lokalen vid 

församlingslokalen, Råda 

Lyrestads Bf. 

Lars Arne Herrgårdh 

073-407 57 98 

Depåadress: Slättevalla, 

Östergården, 540 66 Sjötorp 

Mariestads Bf. 

Rolf Svantesson, Ribbenås, 

Björkebacken 1, 

542 93 Mariestad 

Tel. 0501-311 13, 070-883 28 83 

Skövde Bf. 

Henrik Björk, Per-Nilsgården 3, 

Ranstad, 521 63 Stenstorp 

Tel. 0500-45 03 47, 0762-966451 

Depåadress: Aspö gård, 

541 41 Skövde 

Tibro Bf. 

Stellan Andersson, 

Tidebergsvägen 17, 543 51 Tibro 

Tel. 0504-135 69, 0707-58 16 76 

Tidaholms Bf. 

Berit och Bengt Gustafsson, 

Stenbacken Varpaliden, 

522 92 Tidaholm 

Tel. 0502-148 47, 070-639 30 97 

Depåadress: Wexman AB, 

Köttorp, 522 91 Tidaholm 

Töreboda-Moholms Bf. 

Lars Öberg, Nyängsberg 8 

Gastorp, 545 90 Töreboda 

Tel. 0506-161 80, 070-355 11 89 

Vara Bf. 

Lars-Olof Eriksson, Long 

Hallerna, 534 95 Vara 

Tel. 0512-128 75, 070-515 74 85 

17 - Värmlands distrikt 

Fryksdalens Bf. 

Karl-Erik Dahlström, 

Höglundagatan 19, 686 35 Sunne 

Tel. 0565-71 17 35 

Depåadress: Norrgårdsgatan 2, 

Sunne 

Karlstads Bf. 

Lennart Svensson, Björkviks 

Gård 502, 660 57 Väse 

Tel. 054-84 05 16, 076-207 96 95 

Depåadress: Alltransport (LBCfrakt 

Lovartsgatan 3, Karlstad) 

Säffle Bf. 

Lennart Stolpe, Olof 

Trätäljagatan 36, 661 30 Säffle 

Tel. 0533-102 77, 070-632 27 10 

18 - Örebro distrikt 

Bergslagens Bf. 

Gunnar Ohlsson, 

Krutstampsvägen 4, 

713 72 Gyttorp 

Tel. 0587-330348, 070-5606604 

Depåadress: Östra Öskeviks 

skola 205, 713 94 Nora 

Hallsberg-Kumla Bf. 

Helle och Sven Kivling, Kårkulla, 

694 93 Östansjö 

Tel. 0582-700 06, 0736-43 77 49, 

0705-78 70 41 

Södra Närkes Bf. 

Lennart Olofsson, Långstorp 

204, 694 99 Skyllberg 

Tel. 0583-405 07, 070-99 555 33 

Västernärkes Bf. (1) 

Agneta Fimmerstad, 

Ribbohyttan, 716 93 Fjugesta 

(Administration) 

Tel. 0585-240 91, 0706-68 76 78 

Västernärkes Bf. (2) 

Lenita Birath, Övre Gysta 5351, 

716 92 Fjugesta (Depåadress) 

Tel. 0585-315 92, 0702-53 26 08 

Örebro Bf. 

Christer Söderström, 

Sundsviksvägen 9, 

705 97 Glanshammar 

Tel. 019-465384, 070-3405384 

Östra Nerikes Bf. 

Thomas Dahl, Hörebacken, 

715 94 Odensbacken 

Tel. 019-45 24 28, 0704-45 24 28 

19 - Västmanlands distrikt 

Sala Bf. 

Ove Carlsson, Stentorpet 115, 

733 97 Sala 

Tel. 0224-590 15, 073-574 86 18 

Västerås Bf. 

Lena Nilsson, Altona Barkarö, 

725 91 Västerås 

Tel. 021-504 36, 073-646 89 69 

20 - Dalarnas distrikt 

Borlänge Bf. 

Hans Gabrielsson, Långsjö 53, 

781 91 Borlänge 

Tel. 0243-23 41 58 

Folkare Bf. 

Göran Larsson, Stora Grubbo 46, 

775 96 Krylbo 

Tel. 0226-680 46 

21 - Gävleborgs distrikt 

Bollnäs Bf. 

Yngve Näsman, S. Kilaforsv. 124, 

821 41 Bollnäs 

Tel. 0278-158 13, 070-342 78 62 

Söderhamns Bf. 

Hans-Åke Sandberg, 

Norrtullsgatan 21 A, 

826 31 Söderhamn 

Tel. 0270-155 18, 070-337 50 99 

22 - Västernorrlands distrikt 

Örnsköldsviks Bf. 

Bo Eriksson, Hälsinggrubban 

140, 890 35 Husum 

Tel. 0663-211 06, 070-676 17 31 

26 - Sjuhärads Biodlardistrikt 

Gäsene-Herrljunga Bf. 

Bertil Johansson, Vinkelg. 17, 

524 32 Herrljunga 

Tel. 0513-109 95, 0706-68 54 71 

Marks Härads Bf. 

Åke Ferm, Torrås Östergården 2, 

511 99 Sätila 

Tel. 0301-423 26, 070-627 34 74 

27 - Kalmar södra distrikt 

Kalmarbygdens Bf. 

Lars Larsson, Ålebo 133, 

388 91 Vassmolösa 

Tel. 0480-44 50 10 

Mönsterås-Ålems Bf. 

Eskil Haglund, Gröndalsvägen 8, 

383 92 Mönsterås 

Tel. 0499-102 04, 0708-66 03 49 

Mörlunda Bf. 

Karl-Olof Jonsson, Häradsv. 36, 

570 84 Mörlunda 

Tel. 0495-236 73, 070-781 58 51 

Torsåsbygdens Bf. 

Ingmar Wahlström, Karsbo 502, 

370 45 Fågelmara 

Tel. 0486-320 70, 0709-92 93 30 

Ölands Bf. 

Gunilla Kinley Silfverberg, 

Nydalagatan 2, 387 36 Borgholm 

Tel. 0485-480 94, 073-649 22 33 

Infart från Rungatan, första 

huset vänster sida. 


27

Marknaden 

Säljes material mm 

Bi&Biodlingstillbehör 

Smedgatan 1, Svedala. 

Östra Industriområdet (vid Moltex) 

Öppet: April-September 

Måndag 15-17. Lördag 11-13 

Övriga tider efter överenskommelse 

Tel 040-160032, 040-162080, 

0708-955030, 0708-955025. 

Återförsäljare för Joel Svensson. 

Samma priser som i katalogen. 

Biredskap Freddy Duwe, Vårsta. 

Malmtorpsv. 19, 14771 Grödinge. 

Öppet 15-19 måndagar. 

Sommaröppet även fredagar. 

Tel 08-53025347, 070-5107054. 

www.freddyduwe.com 

Parningsstation på Tärnö Drönare 

Hallands Väderö. Bina ska vara besiktigade. 

Start 5/6 kl 10. 0454-10977 

6-r självvändande slunga, silar, honungskärl, 

avtäckningsbord. 0708- 

404121 

Fastighet i Roslagen 30 km från 

Norrtälje, mycket lämplig för biodling. 

Bostadshus 6 rum, slungningsrum 

m fl uthus. Massor med bärbuskar, 

gränsar till å och dragrika marker. 

tel 0722000506 

Handvevad slunga. 

Galvad för fyra ramar. 1000:- 

070-3448919, Hallsberg. 

CMF radialslunga 12/20 _R. Skattlådor 

och ramar Nacka 3/4 LS. Eslöv 

tel. 0709 370 798. 

Slunga, fyraramars. Honungskärl. 

Söja, XL. Tel 0303-779097 

Bisamhällen 

Avläggare Buckfast med 10 st 

lågnormalramar 12oo kr + moms 

tel. 0477-40060 (Småland) 

Paketbin och Avläggare m friparade 

drottningar från Lunds Biavelsklubb. 

070-6026076. david@honungstjanst.se 

Bisamhälle Buckfast. Fin kupa. Tel 

0414-12913, 0701-497920 

Bigård 25 samhällen. Högstbjudande. 

Tel 0512-92346 

Bisamhällen Buckfast Svea och LN. 

Tel 035-64037, 0702796778. Halmstadsområdet 

Bengt Svensson. 

Bidrottningar 

Bidrott, gula ita, Bisamhällen, honungspump 

073-8058872. Arne Håkansson. 

Buckfastdrottningar efter testade och 

stambokförda mödrar. 

Full utrensning, ingen nosema eller 

kalkyngel, 

Mer info på www.radabigardar.se 

För beställning tfn. 031-883877, 0708- 

789370 eller egon@radabigardar.se 

Carnica-F1-bruksdrottningar, avläggare 

(LN) och skaksvärm. Igelstads 

bigård – 0505-59200. 

Carnicadrottningar 

250 + moms och 

frakt Kent-Inge 

Wallgren 0503- 

17007 

Kullaberg 

parningsstation 

Rasparade 

Buckfastdrottningar. 

Nosemafria, kalkfria, 

100 utrensning. 

Genetisk bredd i 

drönararvet Beställ 

Buckfast-drottningar 

från bästa samhällen 

parade på parningsstationen 

400: -/ 

st, KULLABI owe.se@ 

telia.com 042-650 45, 

0706-693 555. Plus 

frakt 

Bidrottningar, 

buckfast med KDK 

härstamning. Såväl 

friparade som stationsparade. 

Uppfyller 

SBR,s krav för 

subventioner till 

inköp av avelsdrottningar. 

Nils Thuresson 

tel. 070 5581210. 

nils.thuresson@kund. 

biknet.se 

Buckfastdrottningar Hanöparade 

Även friparade samt i avläggare 

Jan Eklund Kristianstad 0703542817 

Bidrottningar, gula, olika komb.Insem 

el oparade. Beställ 070 5172285 el 

insemtech@tele2.se. Bert Thrybom 

Köpes 

Bisamhällen 

Tel 0590 40134 070 3914381 

Bisamhälle alt. avläggare Buckfast på 

LN ram, utan kupa köpes. Skåne ev Dalarna. 

Anna Ramberg 0733- 36 11 32 eller 

e-post; fredlundska@hotmail.com 

HANÖ-KDK DROTTNINGAR 

Efter över 30 år på Hanö har vi lämnat 

Slöja-Stövlar och Svärmar. 

Ni får samma erbjudande i år: 

Linjeparad Buckfast 

Friparad 

28 Slunga motordriven min 4 rams Dalsland/Värmland 070 2169663 


600kr 

300kr 

Vid beställning av 5 st friparade får du 

köpa 1 st linjp. Hanödrottning för 300kr. 

Beställ i god tid! 

Från midsommar-augusti. 

Ingmar-Barbro Widen, Box100, 

29891 Tollarp. 044-311388, 0709-275171 

BIODLARKONF 

Östergötlands distrikt I höst, 29 -30 oktober, hålls 

Fortbildningskurs i biodling. En kurs uppdelad på två fristående 

om 

tillfällen. 

biodling 

För 

i Skö 

dig som haft bin några år men vill lära dig mer. 

Svenska och utländska föreläs 

19 juni (Obs nytt datum!) Avläggarbildning, svärmförhindring mm. 

20 augusti sensäsongsarbeten, invintring. Program och information kom 

Bägge kurstillfällena 09.00-ca15.00 på Järngården, Arr: Biprojekt Vretaskolans V:a Götaland Naturbruksgymnasium. 

Kostnad 150:-. Lunch ingår. Anmälan senast en vecka innan 

0702-694431 

varje kurstillfälle till Pentti Mäkilä. 011-141904, 070-3573209, helst per mail: 

propam48@hotmail.com 

Häng med in 

i bikupan 

Om bin och biodling 

för små och 

stora. 16 sid A5, 

gratis mot porto 

från SBR:s expedition. 

Lämplig 

för utdelning. 

0735-233100. 

BIODLAR - 

KONFERENS 

I höst, 29 -30 oktober, 

hålls en konferens om 

biodling i Skövde. 

Svenska och utländska 

föreläsare. Utställare. 

Program och 

information kommer i 

nästa BT. 

Arr: Biprojekt V:a Götaland 0702-694431

Buckfastdrottningar, 

odlade efter stationsparade och 

testade mödrar. Svärmtröga, 

vänliga och produktiva. Nosemaoch 

kalkyngelfria med full utrensning. 

Zon 1. 

Leif Hjalmarsson 044-66020, 070-3766020 

e-post leif.hjalmarsson@tele2.se 

BIDROTTNINGAR 

Keljo-Bi = Buckfast X Anatoliska 

bergsbi – ”Konja-Bi” 

Glimma Bigårdar, Berit o. Curt Jansson 

Adjunktsv. 10, 28064 Glimåkra 

Tel 044-42828, 0761135516 

Honung köpes! Vi hämtar grovsilad 

honung hos Dig, lånar ut tunnor och palltankar. 

Snabb betalning - bästa marknadspris. 

Krav, ljung och skogs betalas extra. 

Mats Karlsson 0122-30072, 070-2094950 

Göran Sundström 070-5664268 

KRAINERDROTTNINGAR 

från Hälsingland 

Parade på egna parningsstationer 300 kr 

Parade i hemmabigården 200 kr 

Lev. i turordning under juli-aug. 

från 

Olle Nilsson 0271-17118 070-3514611 

eller 

Urban Elfberg 0278-667090 073-0325714 

urban.elfberg@helsingenet.com 


29

MÖTEN OCH KURSER 

Almanackan 

Distrikt 

Granndistrikt är välkomna 

Skånes Biodlardistrikt Samling för representanter 

från alla lokalföreningarnas 

honungsbedömningskommittéer 2 juli kl 10 i 

Lyby församlingsgård. Säker Honung, de nya 

branschriktlinjerna kommer att gås igenom 

plus praktisk honungsbedömning. Minst 

en deltagare från varje förening, gärna fler. 

En milersättning per förening utgår. Lunch 

o kaffe 100 kr. Anmälan senast må 27 juni 

till Ingrid Bondeson, i.b.b@telia.com eller 

0739-775253. 

Stockholms Läns Biodlare Stadsbiodling 7 

juni kl 18.30-20.30 på Terrassen Kulturhuset 

Sergelstorg Stockholm. BeeUrban, http:// 

beeurban.se/ Anmäl senast en vecka innan 

till sofiakarlsson1@hotmail.com eller 0704- 

362303. Info lotta.fabricius.sbr@biodlarna. 

org eller 070-7352858. Kostnadsfritt Förtäring 

finns att köpa på Terassen. 

Södra Kalmar Biodlardistrikt Traditionsenlig 

distriktsträff to 2 juni kl 11 i distriktsgåden 

på Ingelstorp Naturbruksgymnasium. 

Föreläsning. Ej klart ännu, information finns 

via SBR:s hemsida, biodlarna.se, gå in på 

Södra Kalmar Biodlardistrikt. Redskapsförsäljning: 

Kennerth Fransson, Eriksmåla. 

Kaffe, lotterier. Arrangör: Kalmarbygdens bf 

Västmanlands Biodlardistrikt Sommarmöte 

18 juni kl 14 i Arbogaortens 

föreningsbigård. Ta med egen kaffekorg. 

Vägbeskrivning: Tag av från E18 vid avfart 

Gräsnäs mot Arboga. Kör 2 km, sväng höger. 

Fortsätt 100m, tag av mot Hamre. Efter 600 

m parkering på vänster sida. Skyltar efter 

vägen. 

Östgötadistriktet Apoteket Wasens Vandringspris! 

Lämna in 700-grams glasburkar 

i genomskinlig plastpåse, med lapp med 

namn adress och telefonnummer. Inget krav 

att det rör sig om årets honung. Lämnas till 

någon i distriktsstyrelsen senast 31 aug. Ett 

tips kan vara att lokala bedömningskommittén 

samlar in proverna. Prisutdelning nästa 

årsmöte. 

Föreningar 

Grannföreningar är välkomna 

Inlands-Torpe Bf Bigårdsträffar i 

föreningsbigården Tösslandagården, Lilla 

Edet onsdagar 25/5, 8/6, 22/6, 6/7, 20/7, 3/8 

och 17/8, kl 18.00. http://inlandstorpebiodlarforening.weebly.com 

Katrineholms Bf Bigårdsträff lö 18 juni kl 

10 hos Göran Pettersson/Stefan Göransson 

Kristianstadsbygdens Bf Sommarmöte må 

30 maj kl 18 hos Barbro och Ingmar Widén, 

Linnekulla, Tollarp.Föreningen bjuder på 

förtäringen. 

Lidköping-Kållands Bf Torsdagsträffar 

alla torsdagar i juni, ej helgdagar, kl 18 i 

bigården Råda. Start med kaffe och bulle 

för 20 kr. 18.30 börjar programpunkter. 

Eventuella programändringar meddelas på 

hemsidan. Drottningtillsättning to 9 juni, 

Gösta A. Terminsavslutning med grillkväll i 

bigården 16 juni, anmälan. 

Lindomeortens Bf Möte ti 21 juni kl 18.30 

i Gunnar Franzéns bigård, Myrhultsvägen 8 

Kållered. 

Luleå Bf Sommarträff sö 12 juni kl 13 hos 

Bo Sundling, Västerbyväg 2A, Råneå. Biodlarinfo 

om avläggare. 

Melleruds Bf Sommarmöte 6 juni kl 14 vid 

Dalbergså Camping. Dalslands södra Bf 

inbjudes. Fika till försäljning. 

Nässjöortens Bf Sill och potatis to 16 juni kl 

18 på Flustret Nässjö. Anmäl gärna någon 

dag innan till Barbro 0380-173 88. Kontroll 

av skattlåda to 30 juni kl 18 på Flustret 

Nässjö. 

Salaortens Bf Träff ti 14 juni kl 18 i 

föreningsbigården. Hitta och märk drottningen. 

Kom och träffas! Ta med fika. Mer 

info se: http://hem3.passagen.se/ubi/sobf. 

htm 

Skövde Bf Under juni kommer vi att förbereda 

för att medlemmar, som så önskar, 

skall kunna hämta larver, för att kunna odla 

sina egna bruksdrottningar. Jan Lindgren. 

Torsdagsträffar kl 19. 9 juni. Honungshantering. 

Information om depåverksamheten, 

Henrik Björk. Besök av Stråkens biodlare. 

(möjlighet att hämta larver). 16 juni Hemma 

hos Runo. Avresa från Aspö parkering kl. 

18,30. Tag med eget fika, porslin och bestick 

(sked). Runo bakar tårtan. 23 juni Aktuellt 

i bigården (möjlighet att hämta larver). 30 

juni Arbete i bigården (slungning om det 

finns något att ta) 

Sollentuna Bf Träff lö 11 juni kl 11 hos Eva 

Persson. Vi fikar med egen kaffekorg och 

njuter av hennes växter och bigård. Vid dåligt 

väder inställt. Ring för info. 

Sundbybergs och Spångaortens Bf Vi ses i 

bigården vid Eggeby gård varje onsdag kl 18, 

till och med 21 september. www.sundbybergsbf.se 

Södra Vätterbygdens Bf Brunstorpsträffar 

varje onsdag under tiden 25 maj-6 juli 

kl 17-19 i föreningsbigården. Tillfälle att 

träffa den bigårdsansvarige och någon från 

styrelsen. Ett bra tillfälle att utbyta idéer 

och kunskaper. Möjlighet att ta larver från 

föreningens samhällen. 

Tidaholms Bf Måndagsträffar på djurgården 

Atollen kl 18. Visning av bin och 

demonstration av skötsel. Varje måndag 

t o m 29/8. Det är alltid en ansvarig som 

praktiskt visar aktuella ingrepp. Vi avslutar 

med ”Bisnack och gemensamt fika. De som 

vill ha självutbildning av studiematerialet 

”Min första- eller Min andra sommar som 

biodlare” kan få hjälp och praktisk övning i 

samband med måndagsträffarna. Sommarmöte 

sö 19 juni kl 15 hos Kjell och Kalle 14 

år på Berga gård i Velinga. Radioprogram 

”Bi i varje By”, i Tidaholms närradio på 101.6 

mhz 22/6 kl17.30, kan också höras på www. 

tidaholmsbiodlarforening.se tillsammans 

med övrig info. 

Uddevallanejdens Bf Mollöns parningsplats 

startar on 15 juni. Vi finns där varje onsdag 

kl 18-20 fram till 17 aug. 

Uppvidinge Bf Biodlarmuséet i Älghult 

öppet alla lördagar och söndagar juni, juli 

och augusti kl 13-17. Du kan boka visning 

på andra tider genom att e-posta eller ringa 

oss Peter Overdick 0481-63205 biodlare@ 

tyfonmail.se Yvonne Wilhelmsson 0481- 

63312 yvonne.wilhelm@telia.com 

Värnamo Bf Heldagskurs 4 juni kl 10-15 på 

Skillingaryds skjutfält. Att göra avläggare. 

Teori och praktik i bisamhället. Lämplig 

klädsel, kaffe och lunch till självkostnadspris. 

Anmäl senast 21 maj till Anders Sandh 

0370-335095 eller hestrahoning@hotmail. 

se Resa lö 18 juni. Vi åker Kl 08.30 med privatbilar 

från kulturhuset Cupolens parkering 

till Skällinge utanför Varberg. Där besöker 

vi Evald Corneliusson med större hobbybiodling. 

Sedan lunch och Derome Träbearbetningsmuseum 

med guidad visning. 

Kaffekorg medtages. Anmälan till Lena Freij 

0370-650793 eller Ulf Axelsson 0370 45004 

senast 14 juni. Sommarmöte 29 juni kl 

17.30 i Apladalen. Obs tiden! Plats. Bikupan 

vid Prästgården. Vi diskuterar sommarens 

biodling. Sambeställning av Bifor och Oxalsyra. 

Vi köper fika i kaffestugan. 

Växjöortens Bf Tisdagsträffarna kl 17.30 

pågår. Omlarvning och drottningodling skall 

göras. Kom till tisdagsträffarna för mer 

information. Öppet hus på Bastanäs den 16 

september. 

Örebro Bf Arbetsmöten och passning 

onsdagar kl 17-19 i nya föreningsbigården 

Karlslund (4 km väster om Örebro). Kontaktpersoner 

Pasaga Ramic 019-126799, 

Hans-Olov Andersson 019-252108. 

Örkelljunga Bf Sommarmöte lö 2 juli kl 13 

hos Jonas Torkelsson, Hässleholmsvägen 

98, Örkelljunga 

Sommarstängt 

Dalslands Södra Bf Träff med Melleruds Bf 

må 6 juni kl 14 i Dalbergså. Föreningsresa 

på expeditionen i Mantorp 

sö 19 juni med studiebesök hos Bengt Karlsson, 

Honungslandet. Anmälan till Agneta 

Larsson 0521-19879, 073-1586004 eller Per 

11/7 till 5/8 

Ekwall 0521-42069 senast 10 juni. Tag med 

kaffekorg och nya intresserade biodlare. 

Finspångsortens Bf Sommarmöte lö 11 

juni kl 13 hos Gun-Britt och Per Andersson, 

Vedlösen, Mantorp i Vånga. Lotteri. Bigårdsträff 

on 22 juni kl 18 hos Carl-Olov Carlsson, 

Karstorp, Hällestad. Samåkning från 

Vi minns 

parkeringen vid Majelden 17.30 Nybörjarkurs 

i biodling börjar 18 maj hos Anna-Britta 

Lodmyr, Marieberg Torstorp, varje onsdagskväll 

kl 18, fortsätter hela sommaren. 

Anmälan kan göras på plats. 

Lars-Yngve Andersson 

Högsbyortens Bf MerBin-möte to 16 juni 

kl 19 i Studieförbundet Vuxenskolans lokal, 

Allan Persson 

Storgatan 21, Högsby. SBR:s utvecklingskonsulent 

Jan Mårtensson informerar om 

Vena-Hultsfred Bf 

storsatsning en Mer Bin. Samling sker i 

föreningsbigården kl 18. Kaffe. 

Alf Ericson 

Vilshults Bf 


SBR kontakt 

FÖRBUNDSEXPEDITIONEN 

Trumpetarevägen 5, 59019 MANTORP 

Tel: 0735-233100 Fax: 0142-82859 

Tf Förbundssekreterare: 

Anette Agouda, 0735-233127 

Utvecklingskonsulent: 

Jan Mårtensson, 0735-233125 

Bihälsokonsulent: 

Preben Kristiansen, 0735-233122 

Sekreterare: 

Maj-Britt Järnvall, 0735-233123 

E-post: maj-britt.jarnvall.sbr@biodlarna.org 

Medlemsregister & Ekonomi: 

Anette Agouda, 0735-233127 

E-post: anette.agouda.sbr@biodlarna.org 

Plusgiro: 86 85-0. 

Bankgiro: 413-6149. 

Öppet: må-to: 08.00 -16.00 

fre: 08.00 - 14.00. Lunchstängt 12.00 - 13.00. 

Artiklar och mötesnotiser till BITIDNINGEN 

Skickas till redaktörens adress. Författarna 

ansvarar för innehållet i sina artiklar, som ej 

behöver återge redak tionens eller förbundets 

mening. Ett år efter utgivning av den 

tryckta tidingen läggs denna ut på SBR:s 

hemsida biodlarna.se 

Annonser till BITIDNINGEN 

Till Bitidningens redaktör. Se adresser och 

telefon och e-post härintill. Annonspriser se 

annonssidan Marknaden. 

FÖRBUNDSORDFÖRANDE 

Jonny Ulvtorp, 

Stenabyvägen 11, 37294 LISTERBY 

Tel. 0457-30489, 0735-233130. 

E-post: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.org 

VICE FÖRBUNDSORDFÖRANDE 

Arne Johansson, Brännemo Stenatorp 3, 

54015 Väring. Tel 0500-462135. 

E-post: arne.johansson.sbr@biodlarna.org 

TF FÖRBUNDSSEKRETERARE 

Anette Agouda Tel: 0735-233127 

E-post: anette.agouda.sbr@biodlarna.org 

UTVECKLINGSKONSULENT 

Jan Mårtensson. Tel 0735-233125. 

E-post: jan.martensson.sbr@biodlarna.org 

BIHÄLSOKONSULENT 

Preben Kristiansen. Tel 0735-233122. 

E-post: preben.kristiansen.sbr@biodlarna.org 

REDAKTÖR 

Erik Österlund, 

Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg. 

Tel: 0735-233126. 

E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

Prenumeration på BITIDNINGEN 

Tidningen är en medlemsförmån för medlemmar 

i SBR. Du kan också prenumerera separat 

på Bitidningen. Du betalar då 450:- kr för ett 

helår (inom Sverige) på pg 86 85-0 till SBR. 

SBR STYRELSELEDAMÖTER 

Styrelseledamot: Marita Delvert, 

Grevgatan 35, 11453 Stockholm. 

Tel. 070-6924577. 

Epost: marita.delvert.sbr@biodlarna.org 

Styrelseledamot: Matias Köping, 

Klamparegatan 40, 80431 Gävle. 

Tel 026-191214, 0734-146093. 

Epost: matias.koping.sbr@biodlarna.org 

Styrelseledamot: Anders Lignell, Östergarn, 

Rodarve 993, 62368 Katthammarsvik 

Tel 0498-52101, 070-6202357. 

Epost: anders.lignell.sbr@biodlarna.org 

Styrelseledamot: Krister Linnell, 

Fridsberg 11, 56393 Gränna. 

036-54130, 0705-669641. 

Epost: krister.linnell.sbr@biodlarna.org 

Styrelseledamot: Alf Sjöberg, 

Järstorp, Möllegården 510, 27757 Brösarp. Tel: 

0417-26343, 0708-730769. 

Epost: alf.sjoberg.sbr@biodlarna.org 

Styrelsesuppleant: Hanne Uddling, 

Rosenborg Vansö, 64592 Strängnäs. 

Tel: 0152-20113, 073-3341418 

Epost: hanne.uddling.sbr@biodlarna.org 

Styrelsesuppleant: Barbro Liljeborg, 

Hol 202, 46193 Västra Tunhem. 070-7984726. 

barbro.liljeborg.sbr@biodlarna.org 

SBR:s BIBLIOTEK 

Ultunabiblioteket, SLU, Box 7071, 

75007 UPPSALA. Tel vx 018-671000. 

Låneböcker beställs genom ditt lokala bibliotek. 

HF:s KONTOR OCH TAPPSTATION, 

Trumpetarev. 5, 59019 MANTORP. 0735-233100, 

Fax: 0142-82859. E-post: hf@biodlarna.org 

Plusgirokonto: 47 51 85-5, 

Bankgirokonto: 413-6131 

Öppettider må-to: 08.00-16.00 

fr: 08.00-15.00 

VD: Christer Ankarlid 0735-233101. 

E-post: christer.ankarlid.hf@biodlarna.org 

Sekr.: Gunnel Hertzman, 0735-233103. 

E-post:gunnel.hertzman.hf@biodlarna.org 

Kvalitet: Christer Ankarlid 

Ekonomi: Maria Krantz, 0735-233105 

E-post: maria.krantz.hf@biodlarna.org 

HF:s STYRELSEORDFÖRANDE 

Gösta Rappe, 0708-109090, 

E-post: gostarappe@auditeco.se 

Svenskt Sigill: 

Linda Cederlund, 08-7875371 

E-post: linda.cederlund@sigill.lrf.se 

Annonstaxa 

KOMMERSIELLA ANNONSER 

Ta kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg. 

Tel 0582-611682. E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

Uppslag (två sidor): s/v 18.000:-, 4-färg 21.000:-. 

Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg 15.000:-. 

Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg 12.900:-. 

Halvsida (1/2), format - 183 mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög, eller 

motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-. 

Kvartssida (1/4), format - 183 mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm, eller 

motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-. 

Åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-, 4-färg 

3.000:-. 

Sextondelssida (1/16), format - 120 mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-, 4-färg 

1500:-. 

Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg. 

Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor. 

Rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandra 

följande ger 25%. 

Annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfiler och 

i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Det kan också 

lämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialet lämnas i form av 

manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bilder med 100:-/sv-bild och 

250:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommer dessutom i sådant fall 

layoutkostnad efter överenskommelse. 

Publicering. Inskickad annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyn taget 

till datum för manusstopp, om inte angivelse om senare publicering anges. 


RADANNONSER 

Radannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningen 

under huvudrubriken ”Marknadsplatsen”. De samlas under ämnesrubriker. Inga 

bilder tas in här. 

Utseende. Stilen är fast, 7,5 p DIN, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäver per 

rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3 orden i annonsen 

blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonser är en blankrad. 

Betalning. Radannonser skall betalas in i förskott via plusgirot. Betala i god tid så att 

annonsen kommer fram före manusstopp. 

Pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt. 

Storlekar: Exempel: 2 rader (- 60 bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca 61-90 bokstäver) - 75:- 

och 4 rader (ca 91-120 bokstäver) - 100:- kr. 

Gratis. Två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem. 

Annonsmaterial. Radannonserna skickas via plusgiro till SBR, pg 86 85–0, med annonstexten 

angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver. Radannonser 

som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortet kompletteras med separat 

inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalning kan också ske via plusgiro eller 

bank över internet. Då behövs separat inskickad text med e-post, med uppgifter så 

att betalning och text kan identifieras att höra ihop. Ange noga på inbetalningskort 

då sådant används och med annonstext, om denna skickas separat, så att dessa kan 

identifieras att höra ihop. 

Publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummer med 

hänsyn taget till ankomsten och manusstopp. 

31

Posttidning B — Bitidningen 

Tryckort: Vimmerby 

Obeställbar tidning återsändes till SBR:s exp., 

Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp. 

Dit anmäles även adressändringar. 

Begränsad eftersändning 

Vid definitiv eftersändning återsändes försändelsen 

med den nya adressen angiven på tidningens framsida, 

dvs ej på adressidan. 

Ett enkelt val! 

Bifor är ett färdigt invintringsfoder som 

du köper i hinkar och placerar över 

kupornas foderhål. Betydligt enklare 

än att göra egen sockerlösning! 

Dessutom innehåller Bifor bara 25% 

vatten. Det minskar kondensen i kupan 

och gör att bina sparar energi under 

vintern. Eftersom Bifor är en helt 

ren produkt som innehåller inverterat 

socker, dvs lika delar glukos 

och fruktos, minskar också risken 

för föroreningar, sjukdomar och 

vinterförluster. 

Ett enkelt val, eller hur 

Nordic Sugar AB, 205 04 Malmö. Tel 040-53 70 00.

Bitidningen - Sveriges Biodlares RiksfÃ¶rbund

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?