Anläggningseffektivitet i världsklass - Idhammar AB

Innehåll:
Ny på jobbet Sida 2
Nu intar vi Norge Sida 2
Operatörsunderhåll –
till vilken nytta Sida 3
Idéseminarium om TPU/TPM
Sida 3
TPU i Brastad (fortsättning)
Sida 4
Skrämmande låg kunskap i
smörjning och tribologi på
svenska företag. Sida 5
Idhammarnostalgi Sida 5
Kursöversikt och information
om enskilda kurser Sida 6–7
Det bidde en tumme Sida 8
Anläggningseffektivitet
i världsklass
TPU-projekt på Husqvarna i Brastad
En anläggningseffektivitet på 85 procent tillhör högsta klass.
Många företag har detta som målsättning – de vill och måste tillhöra
de bästa för att överleva i den allt hårdare konkurrensen, så också
Husqvarna AB i Brastad. De arbetar med TPU för att nå målet.
Jan-Gunnar Johansson, platschef för
Husqvarnas fabrik i Brastad:
– På två av de fyra maskingrupperna som
ingår i vårt pilotprojekt, som vi startade
1999, har vi höjt anläggningseffektiviteten
till närmare 90%. De övriga två grupperna
ligger för närvarande på dryga 80%.
– I princip har det gett en effektivitetsökning
med cirka 50%. Tillverkningen
består av bearbetning av smidda vevaxlar.
Innan vi startade på allvar med TPU låg
tillverkningen på 8.000 enheter per vecka
i varje maskingrupp som kördes i femskift,
och vi körde en äldre maskingrupp i
tvåskift för att klara produktionsbehovet.
– I dag bearbetas 11.000–12.000 enheter i
veckan i femskiftsgrupperna, och
tvåskiftsgruppen är inte i drift. Dessutom
utnyttjar vi inte femskiftsgruppens hela
kapacitet. Det blir tid över som vi använder
för att genomföra ytterligare förbättringar.
Det handlar alltså om mycket stora
besparingar.
– Arbetet med TPU har dessutom gett
många andra effekter. Vi har ett helt annat
grepp om produktion och underhåll. Förbättringsverksamheten
sprider sig också
till maskingrupper som inte ingår i TPUprojektet.
På sidan 4 intervjuar vi Jan Tenås, den
drivande kraften bakom projektet.
God Jul & ett Gott Nytt År!!!
TPU-koordinatorn Jan Tenås fick fria händer och
kan vara stolt över resultatet med TPU-satsningen.
1

Ny på jobbet
Stora förväntningar
och högt satta mål
2
Under vinjetten ”ny på jobbet” kommer vi att förmedla information
om personer vi känner till eller har anknytning till, som bytt
arbete eller befattning. Vi sökte upp några av dem och fick möta
tre ambitiösa människor.
Erik Öhrling har under hösten
börjat som underhållskonsult på
Idhammar.
När började du arbeta med underhållsfrågor
– Mitt första jobb efter studierna på
Luleå Tekniska Universitet var på BPA
Industriteknik AB, vilket senare blev
en del i Maintech AB. Där jobbade
jag med utredningar av underhållsavdelningar
inför outsourcingprojekt.
Jag trivs inom underhållsbranschen och
kände, efter fyra år på Maintech AB,
att jag ville utveckla mig i arbetet som
underhållskonsult. Då fick jag höra om
jobbet på Idhammar.
Vilka förväntningar och mål har du
i ditt nya arbete
– Jag vill fortsätta att utveckla mig. På
Idhammar finns en väldigt bred underhållskompetens,
som jag kan lära mig
mycket av. Att medverka i intressanta
projekt tillsammans med andra konsulter
blir kul och lärorikt. Mitt mål är att
utveckla nya arbetssätt och nya idéer
inom underhållet.
Helena Othelius ska börja
jobba som centralt placerad underhållschef
på Posten Brevnät.
Berätta lite om din bakgrund:
– Jag är civilingenjör från Luleå Teknikska
Högskola. Jag har jobbat på
Ericsson under nästan 10 år. Där hade
jag olika befattningar, vilket gjorde att
jag fick chans att byta fokus på verksamheten
flera gånger. Det var väldigt
nyttigt eftersom man brottas med olika
problem på olika nivåer i organisationen.
Genom att byta fokus lär man sig
att förstå de olika problemen bättre.
Efter att ha arbetat med produktutveckling,
miljö- och arbetsmiljöfrågor
blev Helena underhållschef på Ericsson
Radio Access i Kista.
– Det var ett roligt jobb, jag hade aldrig
haft personalansvar förut och det var
kul att arbeta mer på detaljnivå med
produktionen. Det fanns mycket kompetens
i gruppen. I arbetet som chef
är det ens uppgift att skapa de rätta förutsättningarna,
man behöver inte vara
expert själv. Vissa var skeptiska i början
till att få en kvinnlig chef, gruppen
bestod av 17 killar då, men det gick bra.
Har du märkt att du har blivit
bemött annorlunda för att du är
kvinna i en mansdominerad värld
– Nej, inte alls! Ibland är det tvärtom
en fördel att vara tjej i en killvärld eftersom
man faktiskt blir ihågkommen av
folk. Som tur är har jag aldrig upplevt
maktspel på de jobb jag har haft, jag
hoppas att jag får slippa det även i
framtiden.
Hur hittade du ditt nya jobb
– Det var snarare de som hittade mig.
När jag var hemma med mitt tredje barn
ringde Per Möller från Idhammar till
mig och frågade om jag var intresserad.
Jag har alltid trivts på Ericsson men
kände att det ändå kunde vara dags att
prova någonting nytt.
Vad handlar ditt nya jobb om
– Jag skall bli centralt placerad underhållschef
på Posten Brevnät. Spridda
över landet finns 13 högt automatiserade
terminaler där posten sorteras.
Utrustningen används mycket intensivt
under vissa tider på dygnet, då måste
allt fungera till 100 procent annars
blir det förseningar i brevdistributionen
med missnöjda kunder som följd. Så
jag ser det här jobbet på Posten som
en stor utmaning.
Har du några mål för ditt nya jobb
– Det är lite tidigt att uttala sig, jag
har ju inte börjat än. Men tillsammans
med Bertil Nilsson, som är chef för
hela Posten Brev har man bestämt att
vi på Posten Brevnät ska ha ”underhåll
i världsklass”. Det är ett tufft mål och
en bit dit. Det skall bli jättespännande
att kliva på den resan!
Bo-Göran Lind har precis
börjat som chef för tenik och service på
Pilkington Floatglas AB i Halmstad.
Var har du arbetat tidigare
– Jag kommer närmast från Pripps i
Bromma (Carlsberg Sverige AB), dit
jag veckopendlat. Där jobbade jag
som produktionsteknisk chef och innan
det som anläggningschef. Tidigare
har jag varit till sjöss under många
år, 1985 blev jag underhållschef i
Malmö på en av Sveriges största
industrisatsningar och 1990 började jag
på Thermopanel AB i Helsingborg.
Hur länge har du varit på din nya
arbetsplats
– Jag varit här under 6–7 veckor nu.
Det är skönt att jobba nära hemmet,
jag har veckopendlat under 4,5 år från
Ängelholm till Bromma. Det gick, men
man blir lätt en ”fackidiot” som jobbar
alldeles för mycket.
Vad gör du på Pilkington
– Jag är teknik-/servicechef, jag ska
leda underhåll, projekt- och förbättringsarbete.
Allt är nytt för mig just
nu. Dessutom har vi precis påbörjat
en omorganisation på Pilkington, så nu
håller jag på att utveckla en strategi
och sätter mål och måltal för verksamheten.
Målet är att med hjälp av
ständiga förbättringar uppnå noll-fel på
nyckelutrustning samt noll reklamationer
på utförda arbeten.
– Det är spännande att inte ta över ett
”dukat bord”. Det finns utrymme att
påverka utformningen, men det ska bli
vår organisation och inte min. Det är
väldigt viktigt med delaktighet och att
andra också får en chans att påverka
verksamhetens utformning.
Marieke Wijma
marieke@idhammar.se
Idhammar i Norge!
Idhammar i Norge kommer tillsammans
med det norska konsultföretaget
Columbus IT Partner att genomföra
ett underhållsseminarium i Oslo den
7 februari 2002. Detta är startskottet för
en satsning i vårt grannland på andra
sidan kölen.

Operatörsunderhåll
Varför operatörsunderhåll
I förra utgåvan av i drift beskrev jag vilka teoretiska förutsättningar
som måste uppfyllas för att operatörsunderhållet skall kunna tillämpas
framgångsrikt. Sedan dess har jag fått många förfrågningar om detta.
Här kommer en utveckling av min resonemang.
Den grundläggande tanken med
införandet av operatörsunderhåll är att
de flesta av alla underhållsarbeten som
utförs för att en maskin, linje eller
process skall fungera störningsfritt, är
enkla. De kan utföras av operatörerna.
Vilka underhållsaktiviteter utför
underhållspersonalen
Om man beskiver de arbeten som
underhållspersonalen utför för en
maskin, linje eller process får man
följande uppgifter:
· akuta reparationer
· inspektioner
· smörjning/oljebyten
· justeringar
· tillståndskontroller
· planerade utbyten
· renoveringar
· reparationer till följd av upptäckta fel
En granskning av dessa arbeten visar
att mer än 60% av dem är enkla.
Det behövs ingen yrkesutbildning eller
lång yrkesvana för att kunna utföra aktiviteterna.
Det räcker med ”sunt förnuft”
och grundläggande underhållstekniska
kunskaper. 40% är svåra eller medelsvåra
och utförandet av dessa kräver
adekvat yrkeskunskap eller utbildning.
Vad kan vi dra för slutsatser av
detta
Förutsatt att grundläggande underhållstekniska
kunskaper tillförs (se även i
drift nr 1 - En avgörande förutsättning
för operatörsunderhåll) – kan operatörerna
således utföra 60% av underhållspersonalen
arbete!
Så är det naturligtvis inte. I ovanstående
resonemang talar vi om antalet utförda
aktiviteter. När man analyserar tidsåtgången
för dessa enkla aktiviteter rör
det sig om cirka 20% av underhållets
arbetsbelastning.
Invändningar
Det kommer naturligtvis invändningar
mot operatörsunderhåll. Operatörerna
hävdar att de inte har tid med det, de
är redan stressade. Dessutom tycker de
att det inte är deras arbetsuppgifter och
undrar de vad de får för det. De är
rädda för att produktionen blir lidande.
Dessa invändningar görs ofta innan
man vet vad operatörsunderhåll egentligen
innebär. När man klart beskriver
vilka arbetsuppgifter det innefattar försvinner
en del av invändningarna eftersom
många aktiviteter är kortvariga och
kan fördelas på många operatörer. Uppgiften
utförs även på ett mer effektivt
sätt eftersom operatören finns på plats.
Den stress som operatören upplever
beror ofta på att maskiner och processer
inte fungerar som de skall. Om
störningarna minskar, vilket är huvudsyftet
med operatörsunderhåll, så minskar
stressen.
Naturligtvis är det inte meningen att
operatörsunderhållet skall hindra produktionen,
kan inte naturliga ”underhållsfönster”
användas så måste man
överväga att låta underhållspersonal
utföra uppgiften.
Underhållspersonalen hävdar å sin
sida att operatörerna bara ställer till det.
Det finns även en rädsla att operatörsunderhåll
är ett sätt att minska på
underhållspersonalen. Och sist men inte
minst undrar de om det kan påverka
säkerheten.
Att operatörerna ställer till det beror
på att kompetens saknas. Ett lyckat
införande av operatörsunderhåll förutsätter
att de allmän- och underhållstekniska
kunskaperna hos operatörerna
ökas genom utbildningsinsatser. Det
krävs kunskap för att veta vad och hur
man skall göra men också vad man
skall låta bli att göra!
Avsikten med operatörsunderhåll är
inte att sparka underhållspersonalen.
Underhållet måste dock arbeta med
”rätt” saker. Det finns i allmänhet ”hur
mycket som helst” att göra. Mer tid
måste ägnas åt problemlösning, förbättringsarbete,
analys av fel etcetera.
Ofta hinner underhållspersonalen inte
med sina arbetsuppgifter eller att
ägna sig åt sin egen utveckling.
Nu finns det tid.
Jürgen Steffens
jurgen@idhammar.se
I kommande nummer av i drift:
· Fördelar med införandet av operatörsunderhåll
· Hur inför man operatörsunderhåll
Idéseminarium om TPU/TPM
Sista helgen i september arrangerade
Idhammar ett seminarium om TPU/
TPM ombord på Silja Lines färja till
Helsingfors. Deltagare fanns med från
SSAB, Husqvarna, Pharmacia, Pilkington,
Borås Wäfveri och Sydkraft Sakab.
Seminariets första punkt var egenanalys.
Med hjälp av en enkät skapade
deltagarna en målbild av sin egen TPU/
TPM-verksamhet. Av denna framgick
styrkor/svagheter tydligt, vilket gav en
bra avspark inför de följande diskussionerna.
De fördes om vad som
ingår i TPU/TPM, hur anläggningseffektivitet
mäts, tillämpning av 5S,
förändringsmotstånd, förbättringsarbete
ställt mot ordinarie förslagsverksamhet,
ersättningsfrågor för t ex operatörsunderhåll
m m.
Det blev många livliga och fruktbara
diskussioner som även fortsatte under
middagen och resten av kvällen. Speciellt
uppskattad var Jan Tenås presentation
av arbetet med TPU hos Husqvarna
i Brastad. (Se även artikel på sida 1).
Seminariet var mycket uppskattat och
uppföljning planeras.
Jürgen Steffens
jurgen@idhammar.se
Marina Andersson från Sydkraft Sakab och
Bo Wikström från Idhammar presenterade hur
man arbetar med TPU/TPM på Sakab.
3

Anläggningseffektivitet i världsklass
4
TPU-projekt på Husqvarna i Brastad
Forts från sidan 1:
Vilken höjdare att se vilket resultat
det kan bli av två genomförda kurser!
Det var vad vi tyckte när vi besökte
Husqvarna i Brastad.
Men fullt så enkelt var det ju inte
– utbildningen råkade komma in i rätt
skede och därigenom ge en
rejäl knuff framåt i det redan
påbörjade arbetet.
Jan Tenås,
TPU-koordinator:
– Jag arbetade tidigare som
operatör och började i mitten
av 90-talet med att skapa
ordning och reda, framför allt
på verktygen. Här ingick även
att ordna nya mätbord,
bättre belysning m m. När
jag sedan hörde talas om
TPU-filosofin insåg jag att
dessa grundtankar verkade
stämma överens med det sätt vi
på Husqvarna ville jobba på. Ledningen
gav mig fria händer att satsa
på TPU-arbetet, så det var bara att
sätta igång.
– Hösten 1998 tog vi kontakt med
Idhammar AB och i början av december
genomfördes en TPU-kurs hos
oss. Kursen blev så väl mottagen att
vi beställde ytterligare ett genomförande
på stående fot. Tilläggskursen
genomfördes två veckor senare. Deltagare
var alla grupp-/avdelningschefer,
platschefen, all personal inom underhåll
och operatörer i större maskingrupper.
Vi fick många värdefulla tips
om TPU-arbete och det förde med
sig något av en aha-upplevelse eftersom
ytterligare fördelar med TPU kom
fram. Vi fick kunskap om hur man
mäter anläggningsutnyttjandet och därigenom
direkt kan avläsa hur förbättringsåtgärderna
ökar tillgängligheten.
Hur gick ni vidare för att komma
fram till ert goda resultat
– Det var en samverkan mellan olika
åtgärder. I början av 1999 påbörjade vi
mätning av anläggningseffektiviteten i
fyra utvalda pilotgrupper. Vi skapade
ett datorsystem där operatörerna matar
in stopptider och dess orsaker, samt
produktionstider och produktionsresultat,
både när det gäller godkända
produkter och kassationer. Till och
med kassationsorsaken registreras.
Dessa registreringar sammanställs i en
rapport, TPU – driftuppföljning.
Alla stopptider och störningar registreras av operatören direkt i terminalen.
De registreras i en databas som tillåter sökning på många olika parametrar.
Registreringen gör att vi lätt kan
ta fram en komplett driftuppföljning
med uppgifter om exempelvis
produktionsresultat, tio-i-topp-listor
och kvalitetsutfall m m.
Mätningen gav upphov till en mängd
aktiviteter. Förbättringsarbetet kom
igång på allvar. Vi organiserade förbättringsgrupper
och startade ett systematiskt
förbättringsarbete. Resultatet
avlästes i en stigande TAK(OEE)-
faktor, vilket stimulerade ytterligare.
Cykeltiden har minskat genom smartare programmering,
snabbare hantering och optimering av robotprogrammet.
I dag har vi ett PC-baserat system för
förbättringsförslag där alla kan registrera
förslag. De blir föremål för en
”Uppföljning av arbetsuppgifter”.
Vi intensifierade även det påbörjade
arbetet med ”ordning och reda”. Rengöringsscheman
upprättades och ansvaret
fördelades. Dagligt underhåll, utfört
av operatörerna, startades.
Vi har även infört en elektronisk
loggbok. Här kan alla medarbetare
registrera uppkomna fel
och störningar samt deras
korrigeringsåtgärder. Om så
behövs hänvisar en åtgärd till en
enpunkts-lektion.
Jan fortsätter:
– Arbetet med TPU har även haft
en mycket stor positiv inverkan på
både ställtider och cykeltider. Detta har
vi uppnått genom ökad kunskap och
motivation, anpassning och minimering
av antalet verktyg samt ordning och
reda på dessa – inget letande. Vidare
har det skett en optimering av CNCprogrammen
och ökat teamwork.
Vi vänder oss åter till platschefen,
Jan-Gunnar, med våra frågor.
Hur blir det framöver, ska ni satsa på
TPU även på övriga maskingrupper
– Det fanns ett latent behov hos
operatörerna till det genomförda förbättringsarbetet
och det är hela tiden
ett sug efter mer TPU. En nulägesanalys
visar också att det finns mycket
kvar att göra. Vi vill naturligtvis gärna
höja effektiviteten på de grupper som
bara har 50-60%. Samtidigt måste det
goda resultatet upprätthållas där
effektiviteten är hög. Det har skett en
viss personalomsättning och den nya
personal som tillkommit behöver lära
sig TPU-arbetet.
Hur mycket har det kostat
– Det är svårt att beräkna exakt men
de förbättringar och åtgärder som varit
nödvändiga har ju kostat en hel del,
något som måste ställas i relation till
de vinster som uppnåtts. Nu har även
andra enheter inom koncernen fått upp
ögonen för våra resultat och börjat bli
nyfikna. Det kommer många besökare
för att ta del av vårt arbetssätt och det
är ju roligt – även om det för oss
innebär merarbete!
Nu gästar alltså personal från
Husqvarna och Electrolux den lilla
orten på västkusten för att ta del
av ”Brastad-konceptet”!
Vi tackar för besöket och önskar
lycka till med det fortsatta arbetet.
FAKTA
Jürgen Steffens och Stina Macklin
Husqvarna AB Brastadsfabriken
Ingår sedan 1979 i Electrolux-koncernen.
Från och med 1982 har produktionen i
Brastad huvudsakligen inriktats på vevaxeltillverkning.
Man tillverkar nära 1,5 miljoner
vevaxlar per år, i 44 varianter. Brastadsfabriken
har i dagsläget 137 anställda.

Smörjning och tribologi
Tester visar skrämmande resultat
Enklare tester har gjorts inom industrin för att utröna
kunskaperna på verkstadsgolvet gällande smörjning och
tribologi. Resultaten är minst sagt oroväckande.
Bakgrund
”Jost-rapporten” från slutet av 60-talet
visade på stora slitagekostnader inom
den engelska industrin på grund av
alltför dåligt kunnande
inom smörjning och
tribologi. Dessa triboförluster
beräknades då
till mellan 5 och 7 % av
BNP i ett modernt samhälle.
I Sverige skulle
detta betyda besparingar
på många miljarder
om befintliga
kunskaper i ämnet togs tillvara.
Ansvariga för smörjning och underhåll
vet att smörjinstruktioner som
följer med nya maskiner oftast är bristfälliga
och mycket summariska. Anledningen
är att maskinleverantören satt
samman sin maskin av minst 20 olika
komponenter från lika många underleverantörer,
varför helhetssynen ofta
saknas. Dessutom saknar maskinleverantörens
ingenjörer ofta nödvändiga
baskunskaper i tribologi. På grund
av detta får underhållspersonalen själv
välja smörjmedel och sätta intervaller
till delar av maskinerna. Till det
kommer sedan beslut som skall tas
i lokala anpassningar för temperaturförhållanden
och antal drifttimmar per
dygn m m.
”Smörjning är ett
ämne som inte
är lika hett som
datorer och IT,
men likväl helt
nödvändigt!”
Många blir i detta läge helt i händerna
på oljebolagens ingenjörer. Därmed
växer också ett beroendeförhållande till
oljeleverantören.
Uppgifter läggs in i datoriserade
underhållssystem
som sköts av en eller flera
personer. Datoriseringen ger
ofta en frysning av tidigare,
kanske felaktiga, uppgifter.
Få eller ingen på företaget
kan eller vågar senare
ifrågasätta det som kommer
ut på veckolistorna, även om rekommendationerna
är felaktiga med dagens
driftförhållanden. Industrier jag besökt
under åren använder alltför ofta felaktiga
smörjinstruktioner. Många gånger
har dessa rekommendationer gjorts för
tjugo år sedan!
Kunskapstester har utförts före och
efter tribologikurser för att kunna fastställa
kunskapsnivån hos smörj- och
underhållsansvariga inom industrin i
dag. Det är intressant att få veta om
nivån förbättrats sedan Jost-rapporten.
Undersökningen har riktat sig till de
som anmält sig till smörj- och tribologikurser
d v s personer som ansvarar
för smörjning och underhåll på företag
(smörjare, uh-ansvariga och tekniskt
ansvariga).
Exempel på frågor:
- Vad är ett nlgi-tal
- Om du har gropbildning/pitting i ett lager
– vad är det troliga felet
- Hur mycket vatten kan man tillåta i en
olja (%-tal)
- Vilken olja använder du till ett spårkullager
som roterar med 1400 varv, har en
ytterdia om 100 mm och går i ca 40° C.
- Var finner du denna information
- Vilken olja väljer du till ett glidlager som
roterar med 400 varv i 40° C
- Var finner du denna information
- Hur små partiklar bör ett
hydrauloljefilter rena
- Vad beskriver beta-värdet på ett filter
Resultatet visade att i genomsnitt
kunde endast 15-20% av de ställda frågorna
besvaras. Flera företag lämnade
in frågeformulär utan ett enda rätt svar!
Sammanfattningsvis kan konstateras
att på många industrier hanteras
maskinvärden för hundratals miljoner
kronor, utan nödvändiga kunskaper i
smörjning och tribologi.
Att välja rätt smörjmedel till ett vanligt
kullager och bestämma en lämplig
intervall för smörjning tillhör de absoluta
baskunskaperna inom underhåll.
Det verkar gå alltför långsamt med kunskapsspridandet
och anledningen är troligen
den låga status som smörjning och
tribologi haft historiskt.
Här finns ett viktigt område att ta tag i
för skolor, utbildningsföretag och industri.
Kunskaperna om maskinelementens
smörjfilmsuppbyggnad och ämnet
reologi finns idag hos de tekniska högskolorna,
hos oljebolagen och i några
av de största företagen. Frågan är bara
hur dessa kunskaper skall kunna spridas
ut i industrin på ett effektivt sätt.
Richard Wolffelt
Nostalgikväll för ”gamla Idhammare”
En fredagskväll i november inbjöd Idhammar AB till en återträff på
”stamlokalen” hotell Skogshöjd i Södertälje. Det blev många glada
återseenden och stora kramar. Många år har gått och medarbetarna är
spridda över hela världen. De som kunde komma hade en trevlig kväll.
Gamla och nya Idhammare på reunion! Från vänster: Börje Idhammar,
Lars Nordin, Jürgen Steffens och Per Möller.
Sanna Andersson tillämpar praktisk smörjteknik
under överseende av Anders Sjöblom.
Nils Myers är inte
bara bra på underhåll,
utan även på underhållning.
Det var bättre förr... Ju förr dess bättre
tycker Lars Holmgren, Börje Idhammar och Leif Fröberg.
5

Utbildningsinformation
6
Kan man lära och ha roligt på samma gång
Produktivitetsspelet är en utbildning
där deltagarna i spelform skall driva ett
producerande företag med bästa
möjliga lönsamhet.
Det handlar inte bara om att producera
och sälja, man arbetar med tillgänglighet,
akutunderhåll, förebyggande underhåll,
TPU/TPM, egen eller inhyrd
personal, strategier för reservdelshållning,
utbildning av personal, investeringar
m m.
Deltagarna får agera inom olika verksamhetsområden,
se en helhet i verksamheten
och därigenom få förståelse för hur
de egna åtgärderna kan påverka kostnader
och intäkter i företaget. Spelet har en
stor fördel i att alla kan överblicka
företaget, förstå vad som händer och
diskutera åtgärder.
Utbildningen är ett rollspel där fyra
företag konkurrerar om att vara lönsammast.
Spelet genomförs under två dagar
och under denna tid arbetar man igenom
ett helt år i företaget.
Det som styr spelet är dagliga
arbetsorder/händelser samt ca 130 meddelanden
som dyker upp under spelets
gång. Dessa meddelanden består av störningar
som styrs av spelledaren och det
gäller att lära sig att hantera dem på rätt
sätt.
I början lever man i en panikverksamhet
där allt går fel. Efter ett tag börjar
man kunna ta tag i problemen. Därefter
kommer man in i en fas där man försöker
förutse vad som kan hända. Men det
räcker inte med detta – man måste arbeta
vidare med att ta total kontroll över
verksamheten. Det innebär att styra
händelseförloppet med hjälp av en god
planering och att arbeta efter devisen
”ständiga förbättringar”. Det innebär
också att identifiera de svagaste länkarna
i företaget och arbeta bort dessa.
Man inser hur viktigt det är med en noggrann
uppföljning, för att kunna ta rätt
beslut och göra bra prognoser.
Under spelets gång kommer man tillbaka
till hur det fungerar ”hemma”,
arbetar vi på rätt sätt där Spelet kan
alltså fungera som en nytändning för
deltagarna – de återvänder med nya idéer
om hur produktion ska bedrivas eftersom
de fått se på verksamheten ur en annan
synvinkel.
De flesta företag väljer att genomföra
spelet företagsinternt, kanske i samband
med en förändring eller omorganisation,
där det är viktigt att få ett större engagemang
från medarbetare i hela företaget.
Spelet har också den fördelen att det är
teambildande, man arbetar tillsammans
och får en god insikt i företagets beslutsprocess.
Produktivitetsspelet genomförs också
som ”öppna spel” i Idhammars regi. Då
kan utbytet med andra företag ge en
extra dimension till deltagandet.
Vill du veta mer om Produktivitets-
Spelet, kontakta då Kent Andreasson
eller Ingvar Strandberg på
031-22 56 90, eller skicka e-post på:
prodgame@idhammar.se.
Många nya idéer om kompetensutveckling
Idhammars ambition är inte att
följa utvecklingen utan att leda den.
För att skapa de rätta utbildningarna
för våra kunder krävs information om
företagens kompetensbehov. Därför har
vi etablerat ett kompetensutvecklingsråd,
som består av personer på beslutsfattade
poster inom olika branscher,
branschorganisationer och institutioner
som träffas för att diskutera utbildningsfrågor,
lära av varandra och
spåna om framtida utbildningsbehov
och utbildningssätt.
På mötet i september togs bland
annat upp: ”Competence Management”
– ett arbetssätt för att tillhandahålla
och utveckla kompetens. Diskussionerna
kretsade kring hur man kan mäta
och värdera utbildning.
Leif Brostedt från SSAB i Oxelösund
berättade om SSAB:s hantering av
utbildningsfrågor. SSAB:s föredömliga
sätt att hantera dessa frågor gav intressanta
uppslag även för mindre projekt/
investeringar.
Smörjteknik, del 1
Smörjaren, företagets viktigaste medarbetare!
Rätt smörjning innebär att smörjaren måste ha
kunskap om:
· olika slitagetyper och smörjtillstånd.
· olika smörjmedelsegenskaper.
· hur man bestämmer smörjintervall och
rätt smörjmedelsmängd.
Utvecklingen inom industrin går
mot allt mer komplexa och effektiva
maskiner, som är känsligare
för minsta störning. Statistik visar
att en stor mängd fel har sin orsak i
bristande eller felaktig smörjning.
Att smörja för lite, för mycket eller
med ett felaktigt smörjmedel kan
få stora konsekvenser.
Alla som arbetar med smörjning
måste ha kunskap om detta.
Södertälje, den 6 till 8 mars.
Elkunskap, steg 1
Underhållsarbetet förändras! Kravet på
effektiva reparationer medför att personalen
måste bredda sitt yrkeskunnande för att,
med den elbehörighetsansvariges godkännande,
kunna utföra enkla elarbeten.
För att få tillåtelse att uföra enkla
elarbeten, måste personalen:
· känna till och tillämpa säkerhetsföreskrifterna
· vara medveten om riskerna med
elarbeten
· ha grundläggande elkunskaper
· ha materialkännedom
· behärska de praktiska momenten
vid ett elarbete
Göteborg, den 6 till 8 februari.
Certifiering av utbildning var ett annat
viktigt ämne som togs upp. Jörgen
Knutsson och Roger Nord från Det
Norske Veritas presenterade idéer kring
detta. Det framgick tydligt att det finns
ett behov av en certifiering. Hur detta
kan genomföras väntas bli föremål för
diskussioner vid framtida möten med
kompetensutvecklingsrådet.
Låter det intressant Vill du medverka
Kontakta Jürgen Steffens per telefon,
fax eller mail på: jurgen@idhammar.se

Utbildningsinformation
FU och inspektionsteknik, del 1
Med ett väl fungerande Förebyggande Underhåll skall
även de minsta fel eller störningar undvikas eller upptäckas
i god tid. Felorsakerna skall fastställas och åtgärder
inriktas på att felen aldrig inträffar igen.
Detta förutsätter att alla mekaniker kan
arbeta som inspektörer och:
· förstår att FU är en viktig del i
driftsäkerhetsarbetet.
· vet varför fel inträffar och vad man
kan göra för att undvika dem.
· samarbetar med operatören och tar
tillvara hans kunskaper om maskinen.
· använder rätt metod och hjälpmedel.
· redan vid felupptäckten tar reda på
vilka åtgärder som krävs för att
avhjälpa felet.
· kan analysera upptäckta fel eller
störningar i syfte att finna orsaken.
· systematiserar inspektionsarbetet.
· lämnar förslag till åtgärder så att
felet inte inträffar igen.
Södertälje, den 13 till 15 februari.
FU och inspektionsteknik, del 2
Regelbundna inspektioner och
tillståndskontroller är en självklar del av det förebyggande
underhållet.
FU-teknikern skall dessutom fungera som produktionspersonalens
tekniska expert, delta i förbättringsarbetet
och göra orsaksanalyser.
För att kunna avgöra vilken metod som
är tillämpbar och mest kostnadseffektiv
bör man veta:
· Vilka mätmetoder som finns
· Hur de fungerar
· Vad man själv kan upptäcka
· Om man skall genomföra mätningen
själv eller köpa dessa mättjänster
Göteborg, den 13 till 15 mars.
Rutiner och hantering i förrådet
Ett fungerande förråd är en förutsättning för att utrustningen
skall kunna åtgärdas effektivt. För att få ett fungerande
förråd som är lättarbetat måste man känna till de
viktigaste grunderna i förrådshållningen.
För att uppnå en bra förrådshållning
måste förrådspersonalen:
· känna till hur underhållet och andra
förbrukare arbetar.
· veta vilka krav på service som ställs.
· känna till krav på förvaring och
hantering.
· ha komponentkännedom.
· veta hur man organiserar det dagliga
arbetet i ett förråd, så att artiklarna
är lätt åtkomliga.
Södertälje, den 20 till 22 mars.
Elkunskap, steg 2
Personal, som redan utför enkla elarbeten och ska
utöka sitt arbetsområde inom el, måste ha kunskaper
om elektrisk ström och spänning, skyddsåtgärder,
elektriska samband, elektriska apparaters funktioner
samt eldokumentation och märkning.
Denna kurs är en fortsättning på
”Elkunskap, steg 1”. Den syftar till att
utöka personalens arbetsområde så att den
kan utföra mera kvalificerade felsökningar
och justeringar/reparationer utan att
äventyra säkerheten. De ska ha insikt i
elapparaters och elsystemens uppbyggnad
och funktion samt förstå elscheman och
annan dokumentation/märkning.
Södertälje, den 13 till 15 mars.
Stor genomslagskraft!
Ingen av våra kurser har haft en så stor genomslagskraft som kursen
Produktionsanpassat Underhåll – TPU/TPM i praktiken.
Ordning & reda, införande av operatörsunderhåll, initiering och genomförande av förbättringsförslag
m m har i många fall resulterat i en rejäl höjning av anläggningseffektiviteten och därmed
stora kostnadsbesparingar.
Att arbeta med TPU/TPM är inte svårt eller revolutionerande,
utan ett systematiskt och metodiskt tillvägagångssätt.
I kursen förklarar vi:
· Vad är TPU/TPM
· Varför är det nödvändigt att införa TPU/TPM
· Förhållandet TPU/TPM – Förebyggande Underhåll
· Operatörsunderhåll – vem gör vad och varför
· Skapa ordning & reda – tillämpa 5S
· Ständiga förbättringar – Kaizen
Som avslutning av kursen beskriver vi vår modell för införande av
TPU/TPM som du direkt kan använda i ditt företag.
Borlänge, 21–22 februari, Malmö, 7–8 mars, Mariestad, 25–26 april m fl.
AKTUELLA KURSER OCH SEMINARIER VÅREN 2002
Med reservation för eventuella ändringar
7

Avsändare:
Idhammar AB
Box 70
127 22 SKÄRHOLMEN
B
Till dig som sorterar posten på företaget! Vänligen returnera detta om mottagaren inte längre finns på företaget eller är okänd.
Det bidde en tumme
Jag har många gånger sett ambitiösa försök till förbättring
av underhållsverksamhet och driftsäkerhet
gå i stöpet. Det är företag som startat TPM,
startat FU, köpt underhållssystem och som misslyckats
med sina nya ambitioner. I bästa fall når de
en marginell förbättring av anläggningseffektiviteten
och underhållsorganisationens effektivitet, men ofta
erhålls ingen förbättring alls.
I samtliga fall blir det svårare att komma till ett
positivt resultat nästa gång man skall få ordning
på underhållet.
Hur skall vi då få med Top Management i driftsäkerhets-
och underhållsfrågor Jo, vi måste helt enkelt
tala med de lärde på latin d v s tala ekonomi.
Det kan ju verka banalt, på gränsen till löjligt, att säga
att vi måste veta vad vi tjänar innan vi satsar pengar.
Vet inte alla vad man tjänar på högre anläggningseffektivitet
och driftsäkerhet Svaret måste dessvärre bli
nej. Det är idag, år 2001, många företag som inte har
en aning om hur anläggningseffektiviteten är i deras
produktionslinjer. Ännu färre vet vad en effektivitetshöjning
är värd i kronor per år.
Vad beror då detta på Min mening är att det oftast
beror på bristande engagemang och kunskap, inte
hos personal och mellanchefer, utan hos den högsta
ledningen i företagen. En så genomgripande
förändring som införandet av TPM/TPU innebär, går
inte att genomföra utan stöd, engagemang och resurser
från ledningen. Ett nytt IT-system kanske kan smygas
in, men den utveckling av företagets processer som
måste till för att det nya verktyget skall bli lönsamt,
riskerar att utebli om inte ledningen är engagerad.
Per Möller
Om dessa frågor skall få den uppmärksamhet
de är värda, måste
den ekonomiska potentialen i en
optimal anläggningseffektivitet
och i ett väl fungerande underhåll
tas fram.
Information
q Jag vill ha mer info om följande kurs: ________________________________________________________
q Jag vill bli kontaktad om följande: ___________________________________________________________
q Jag vill få e-postutskick på följande adress: ____________________________________________________
Förnamn ___________________________________ Efternamn ____________________________________
Företag ____________________________________ Företagets adress _______________________________
Postnr & ort_________________________________ Telefon (vxl) __________________________________
i drift
nr 2 december 2001
Årgång 1
Ansvarig utgivare:
Jürgen Steffens
Redaktör: Stina Macklin
Layout: Marieke Wijma
Vill du kontakta oss på
i drift-redaktionen
Ring till 08-710 48 00
eller skicka e-post till:
idrift@idhammar.se
Avdelning __________________________________ Befattning ____________________________________
Telefon (dir) ________________________________ Fax (dir)______________________________________
E-post _____________________________________ Mobil ________________________________________
Idhammar AB - Box 70 - 127 22 SKÄRHOLMEN - Tel 08-710 48 00 - Fax 08-710 48 02 - www.idhammar.se