RCM - Idhammar AB

Innehåll:
Läs allt om RCM på sida 2
På Sandvik Coromant i Gimo
satsas det på FU. Sid 2
Ibland kan det vara nödvändigt
med en studie av underhållsverksamheten
för att få till stånd förbättringar.
Sid 3
Bo Wikström har varit i Afrika
på konsultuppdrag. Läs mer om
hans upplevelser på sida 4
Hur kan produktionspersonalen
öka anläggningseffektiviteten
Jürgen Steffens skriver om
operatörsunderhåll på sida 5
Ska alla ha tillgång till förrådet
eller bara förrådspersonalen
Tage Bengtssom förmedlar sina
erfarenheter på sida 6
Att tränga igenom mediabruset
För ett kunskapsföretag som Idhammar är
det viktigt att sprida sitt budskap.
Detta gör vi i form av kurser och utbildningar
samt genom att våra konsulter arbetar ute i
kundernas verksamhet på fältet.
För oss är det viktigt att du som kund vet vilka
utbildningar och produkter som är aktuella
för oss. Vi har tidigare informerat våra kunder
och beställare om vårt utbud genom programutskick.
Träffprocenten på dessa är många
gånger dålig - når vi rätt person Mycken
information drunknar i bruset och hamnar
direkt i ”runda arkivet”.
Den publikation du håller i din hand är den
första i en rad, där vi tänkt oss att dels föra
fram vårt budskap, dels ge information om
nyheter och annat intressant inom branschen.
Du får läsa inte bara om Idhammar utan om
våra kunder, kollegor och konkurrenter.
Genom våra täta kontakter med industrin
samlar vi på oss många erfarenheter, som vi
nu får en chans att dela med oss av.
Vår ambition är att materialet i denna kundtidning
skall tilltala inte bara ”underhållsfolket”
utan all personal i företaget, från VD till
operatörerna ”på golvet”.
Vi hoppas du får en stunds trevlig läsning
och finner materialet intressant.
Om du har några synpunkter,
slå gärna en signal
till mig på 08-710 48 00
eller skicka ett mail till
per@idhammar.se
Per Möller
Per Möller - VD
Idhammar AB
Vad är Titan Läs om Itek på sid 6
Vilka kurser och seminarier
planeras under hösten
Läs mer på sida 7
Benny Halldin funderar i sin underhållskrönika
om det där med tidsbrist.
Styr vi våra liv eller styr
händelserna oss Sid 8
Månadens Idhammare....
Apropå ”att tränga igenom mediabruset”
Många av våra kunder har påpekat att de
inte hinner läsa alla våra inbjudningar till
kurser, speciellt om just den kursen eller den
konferensen inte är aktuellt just då.
Ja, det blir ju rätt många när vi har
mer än 90 kurs- eller seminarietillfällen
per år på programmet.
Vi tror och hoppas att denna tidning
är ett trevligare sätt att sprida
vår information och att den i kombination
med information via e-post
gör samma nytta.
Jürgen Steffens
Naturligtvis sänder vi även i fortsättningen
vår kurskatalog till dig samt inbjuder till speciella
seminarier och kurser, men mängden
blir avsevärt mindre.
Kontakta mig gärna om du även i
fortsättningen vill att vi sänder våra
kursprogram till dig. Du når mig
på 08-710 48 00 eller via e-post
jurgen@idhammar.se.
Jürgen Steffens - Utbildningsansvarig
Idhammar AB
1

Underhållsmetoder
RCM - för ett
effektivare underhåll
Under de senaste åren har synen på Vi ställde några frågor om RCM
underhåll förändrats mycket. Från att ha till Frida Jonforsen. Hon är konsult
på Idhammar och arbetar
varit underhållsavdelningens enskilda angelägenhet,
har produktions- och företagsledningen
allt mer intresserat sig för denna
bl a mycket med RCM.
viktiga produktionsfaktor. Underhållsorganisationerna
måste öka sin effektivitet tag i Sverige som jobbar med RCM
Kan du nämna några exempel på före-
samtidigt som tillgängligheten och driftsäkerheten
skall ökas. Nya metoder för att som arbetar fullt ut med RCM. Detta beror
– Det finns just nu i Sverige inga företag
upptäcka och förutsäga fel har utvecklats på att RCM är en relativt ny metod. Vi har
och gör det möjligt
helt enkelt inte hunnit så långt.
att förhindra driftstörningar
och driftstopp,
som har konsekvenser
för säkerhet, miljö
och ekonomi. En av
de mest framgångsrika
metoderna för att
uppnå ett effektivare underhåll är RCM.
RCM står för ”Reliability Centered
Maintenance”, vilket kan översättas med
”riskbaserat underhåll”.
Det som främst kännetecknar RCM är:
• RCM är en strukturerad metod för att
ta fram rätt underhållsinsatser för ett system
baserat på hur kritiskt systemet är och hur stor
risken är för störningar.
• RCM är en strukturerad metod för att införa
likartat underhåll på jämförbara utrustningar.
• RCM:s utgångspunkt för en analys är de
driftsäkerhetsmässiga och funktionella kraven
på systemet.
RCM-analysen svarar på sju frågor som
dels utgår ifrån en FMEA (felmods- och
effektanalys), dels en riskvärdering av
möjliga fel.
1. Vilka är systemets funktioner med tillhörande
prestandakrav i dess nuvarande driftsituation
2. På vilka sätt kan systemet misslyckas med att
utföra sina funktioner
3. Vad orsakar dessa olika fel
4. Vad händer när dessa fel uppträder
5. Vilka konsekvenser får felen för systemet
6. Vad kan göras för att förutsäga eller förhindra
felen
7. Vad ska göras om en lämplig förebyggande
underhållsåtgärd inte kan hittas
De fördelar som kan nås med en RCManalys
är följande:
· Högre driftsäkerhet och tillgänglighet
· Större person- och miljösäkerhet
· Högre anläggningseffektivitet
· Mer kostnadseffektivt underhåll
· Längre livslängd på maskiner och komponenter
· En heltäckande dokumentation av systemen
· Motivationen hos de anställda höjs då de kan
påverka underhållssituationen
· Ökad kunskap om systemen
· Bättre lagarbete
2
”Det krävs insatser
i början, men
sedan lönar det
sig med RCM!”
Vill du veta mer om RCM Kontakta Frida på:
frida@idhammar.se / 08-710 48 00
Det finns en del företag som
har sett potentialen i RCM och
har börjat med RCM-analyser.
Några exempel är Vattenfall
Vattenkraft AB, Nynäs Refining
AB och kärnkraftverken
i Forsmark och Ringhals.
För vilka industrier lämpar sig RCM
– Från början var RCM mycket inriktat
på säkerhet. Det var Boeing i flygbranschen
som började med RCM. Sedan följde kärnkraftverk.
Nuförtiden ligger fokuseringen
mer på den ekonomiska besparingen. RCM
införs nu i verkstadsindustrier och processindustri.
Det passar alla industrier.
Är storleken på företag avgörande
– Nej, men införandet kostar en hel del.
Det behövs ett insatskapital innan det lönar
sig. Generellt sett brukar en återbetalningstid
på ett till två år gälla.
Är det svårt att införa RCM
– Det beror på hur man vill införa RCM.
Det finns företag som använder sig bara av
analysmetoden, för att minska underhållskostnader.
Då är det inte så svårt. Det blir
svårare att införa RCM fullt ut. För att få
in tänkesättet igenom hela organisationen
krävs utbildning och förändringsarbete.
Är RCM en modefluga
– RCM passar väldigt bra in i det moderna
synsättet på underhåll. För det första hänger
produktionen och underhållsfunktionen mer
och mer ihop nuförtiden. RCM är ett arbetssätt
för hela organisationen, inte bara för
underhållet. För det andra är det även en
del i RCM-tänkandet att använda sig mer
av tillståndsbaserade underhållsåtgärder. Att
låta resultaten av dessa tillståndsmätningar
avgöra om och när det ska bli underhåll
eller inte.
Marieke Wijma
FAKTA
Frida Jonforsen
Företag: Idhammar AB
Utbildning: Civ. ing Väg och Vatten
vid Luleå Tekniska Universitet
Befattning: Underhållskonsult
Bor: Traneberg, Stockholm
Familj: Singel
Styrka: Ror projekt i hamn
Svaghet: Svårt att säga nej
FU kurs med föran
Trots ambitiöst arbete med förebyggande
underhåll och intern utbildning kan det
ibland behövas intryck utifrån. Med detta
i åtanke deltog Rickard Irvall och kollegan
Hans Wahlqvist, båda från Sandvik Coromant
i Gimo, i Idhammars kurs FU &
inspektionsteknik, i Karlstad i mars 2001.
Senare under våren hörde Rickard av sig
till oss med FU-frågor och vi bad honom att
få göra ett besök på företaget, vilket genomfördes
i mitten av september. Rickard har
två befattningar på Sandvik. En dag i veckan
arbetar han på personalavdelningen med bl
a ett projekt tillsammans med Bruksgymnasiets
industriprogram i Gimo. Projektet
syftar till att åstadkomma en bra och modern
utbildning som intresserar ungdomar samt
att skapa en god rekryteringsbas för den
framtida industrin.
Övrig tid ägnar Rickard bl a åt att medverka
i ett FU-projekt på en avdelning, som tillverkar
hållare för skärande bearbetning. Projektet
påbörjades vid årsskiftet 99-00 och
syftar till att öka driftsäkerheten på maskinerna.
Till detta hör operatörernas engagemang
i form av FU för operatörer.
Därutöver genomförs även förbättringsverksamhet,
som drivs av operatörerna.
Rickard Irvall, Thorbjörn Hedberg och Hans Wahlqvist
Produktionsledaren, Thorbjörn Hedberg,
är mycket positiv till det hela och en kostnadsuppföljning
kommer att visa om insatserna
haft önskad effekt, dvs minskade
oplanerade stopp och sänkta uh-kostnader.
Det som saknas är en fullt genomförd attitydförändring
dvs att skapa motivation för
de FU-åtgärder som ska utföras.
FAKTA
AB Sandvik Coromant
Ingår i den världsomspännande
Sandvik-koncernen
Tillhör Sandviks kärnområde Tooling
Ca 1.650 anställda vid Gimoverken,
5 mil nordost om Uppsala
Tillverkar verktyg för skärande
bearbetning i metall.

Underhållsstudie
kring i verkligheten
Rickard utbildar själv inom FU där han
utformat eget utbildningsmaterial med hjälp
av åskådliggörande bilder från boken Underhållsteknik.
Den boken får för övrigt deltagaren
behålla för att använda som uppslagsbok
ute i verksamheten.
– En bra bok som det är roligt att spontant
bläddra i, säger Rickard.
För att fortsätta att citera Rickard frågar
vi honom om FU-kursen i Karlstad:
– Det var en av de bästa kurser jag gått.
När man själv arbetat under många år med
reparationer, ser man mönstret i återkommande
fel, samma sak händer gång på gång.
Får man då möta en kursledare som tar upp
precis detta inger det förtroende och man
känner att han har ”varit med själv” och
upptäckt samma saker.
Tiden räckte för en pratstund med Hans
Wahlqvist, som också var nöjd med kursen:
– Det kändes bra att möta en kursledare
med liknande idéer som Rickard och jag
haft i vår verksamhet. Kursen var bra upplagd,
ingen risk att man tröttnade och nickade
till.
En direkt följdverkan av kursen är att
Bo Wikström, kursledare hos Idhammar,
kommer att besöka Sandvik i oktober. Detta
för att vara till stöd för det fortsatta FUarbetet
och komma med tips om hur man
ska arbeta vidare.
Tydliga FU-instruktioner
Vårt besök avslutades med en rundvandring
i anläggningen och vi fick se den praktiska
tillämpningen. Det finns skyltar med
instruktioner som ofta uppdateras, tydliga
och bra uppmärkta smörjställen t ex, samt i
övrigt god ordning och reda.
Vi tackar Thorbjörn, Hans och Rickard för
ett mycket intressant besök och eftersom
Rickard är en kille med många järn i elden
passar vi på att önska honom lycka till i
Novemberkåsan!
Jürgen Steffens och Stina Macklin
LÖNSAMT
UNDERHÅLL
underhållsstudie startar positivt förändringsarbete
För att få till stånd en utveckling av
underhållsfunktionen och öka maskineffektiviteten
i produktionen, kan en studie
av underhållsverksamheten vara en bra väg
att gå. Företagsledningen hos Dynäs AB i
Väja tog under år 2000 beslutet att påbörja
en förstudie av driftsäkerhetsarbetet.
Uppdraget gick till Idhammar AB och
studien omfattade bl a underhållsekonomi,
produktionens arbetssätt och anläggningseffektivitet.
Utifrån studien presenterades
ekonomiska potentialer, förändringsförslag
och handlingsplan för att driva arbetet. Efter
en utvärdering av företagsledningen fick
Idhammar AB i uppdrag att medverka i de
projekt som startades upp.
Projekten var följande:
En RCM-studie gjordes över två anläggningsdelar
i processen. Syftet var att validera
det underhåll
som gjordes på utrustningen
ur ett
riskbaserat perspektiv.
Arbetet gav
många nya idéer
och till stor del ”ett
nytt tankesätt” för
deltagarna i arbetsgrupperna.
Dynäs massafabrik i Väja, numera tillhörande Frantschachkoncernen.
En grupp bildades
för att analysera
produktionshistoriken
och utifrån denna arbeta med
”ständiga förbättringar” av metodik och
arbetsprocesser. Arbetet inleddes med
en kortare utbildning, därefter började
Studera på egen hand
Beställ Idhammars
praktiska handbok
Underhållsteknik
författad av Jürgen
Steffens och Per
Möller. Ring på
08-710 48 00 eller
besök oss på
www.idhammar.se
grupperna ta fram konkreta förslag i en strid
ström. Även här gav deltagarna i grupperna
luft åt sin uppskattning till det nya tänkande
som introducerades.
En tredje grupp hade till uppgift att få ut
ett bättre stöd av det underhållssystem som
fanns i drift sedan ett par år. Man började
med att skissa upp de arbetsflöden som
systemet stödjer och utifrån det skapades ett
regelverk för hur systemet skulle utnyttjas
och vad ut- respektive indata skulle innehålla.
Efter ett intensivt arbete med uppdatering av
data och utformning av system och rapporter,
kunde gruppen konstatera att systemet gav
avsett stöd och därigenom fyllde sin tänkta
funktion.
För att förankra det överordnade strategiska
tänkandet bakom gruppernas arbete
och allt övrigt utvecklingsarbete inom driftsäkerhetsområdet
bildades
en styrgrupp. Styrgruppen
utformade driftsäkerhetsstrategi,
underhållsfilosofi
och diskuterade
policyfrågor.
Resultatet av arbetet
blev en positiv utveckling
dels av anläggningseffektiviteten,
dels
kring hanteringen av
underhållsfrågorna. Nya
angreppssätt och metoder
provades med gott resultat och synsättet
på underhållet förändrades från förvaltning
till utveckling.
Per Möller
Mer om detta i nästa nummer!
3

Rapportage
Svensk underhållskonsult stortr
En av de stora fördelarna med ett jobb som konsult är att man får ”titta
in i köket” på många olika företag. Många konsulter har chansen att
utföra uppdrag åt företag över hela Sverige. Det finns vissa som söker
sig längre bort… Vår konsult Bo Wikström har varit på ett konsultuppdrag
ända nere i Afrika. Hans arbete bestod av att granska förråd i
Zambia. Läs mer om Bosses upplevelser i denna intervju.
FAKTA
Zambia
Yta: 735 000 km2
Huvudstad: Lusaka
Befolkning: 9 miljoner
Befolkningstillväxt/år: 2,9%
Valuta: 100 kwacha = 0,30 SEK
BNP per invånare: 400 USD
Du genomförde ett konsultuppdrag i
Zambia. Berätta lite mer om vad du
gjorde i Afrika.
– Jag jobbade åt ZESCO Limited (Zambia
Electricity Supply Corporation Ltd.), som är
Zambias största kraftbolag. De producerar
och distribuerar el genom hela Zambia.
Bolaget har cirka 3500 anställda.
– Det var via SwedPower International vi
fick uppdraget. SwedPower är inblandat i
ett antal stora projekt för ZESCO i Zambia.
ZESCO är just nu statsägt, men även i Afrika
håller man på att avreglera marknaden.
Dessa projekt är en del av förberedelserna i
övergången till den öppna marknaden.
– Jag var inblandad i ett projekt som heter
”Stock Management System Project”.
Beskriv ditt uppdrag
– Uppdraget består av att granska och
förbättra deras förrådsaktiviteter. Det handlar
om två stora förråd: ett ”mainstore”
i huvudstaden Lusaka och ett så kallad
”substore” i Kitwe som ligger 28 mil norr
om Lusaka. Dessa två förråd ska på sikt
samordnas, men innan dess finns det mycket
kvar att göra.
Hur såg det ut i deras förråd
– För det första står allt oorganiserat på
golvet och på marken. De har inga pallar
eller ens en pallyftare. Om någonting ska
flyttas tar det mycket lång tid och behövs
många händer. Det finns ingen tydlig struktur
och ordning i förrådet. Dessutom fanns det
en hel del varor som var trasiga, rostiga
eller rent av oanvändbara. Ett exempel på
detta är hundratals elmätare som ZESCO
har fått från Norge för länge sedan, men som
inte är använda än. De ligger lite varstans
i förrådet.
Ordning och reda
– Utomhus var det också rörigt. Stora
kabelrullar och stolpar låg utspridda över
planen. När de ska lasta stolparna på en
lastbil använder de sitt eget arbetssätt. Först
väljer de ut en stolpe, sedan står det ungefär
20 man runt stolpen. Det finns ingen kran
för att lyfta med eller om en sådan finns
är den ”out of order”… Alla sjunger en
special ’bärvisa’ och sedan lyfter de stolpen
tillsammans. Stolparna är impregnerade med
kreosot som är mycket giftigt, men ingen
har handskar på sig….
– När de kommer med varor i en lastbil som
ska lastas av är flaket fyllt med människor
som ska hjälpas åt med avlastningen.
– Jag vill inte påstå att de inte hade någon
”koll” alls i detta förråd. Det fanns en viss
ordning i alla fall. Även i Sverige finns
det förråd som är röriga och har liknande
problem, det vet jag av egen erfarenhet.
Vilka lösningar kom du fram till
– Det måste bli en tydlig godsström genom
förrådet, alltså in på den ena sidan och ut
genom den andra. Sedan behövs en stor disk
för mottagning av godset. Säkerheten ska
höjas och det behövs, för det försvinner ett
och annat ur förrådet just nu.
– Jag eftersträvar högre effektivitet, som
ska ske genom en tydligare indelning i
förrådet. Just nu är effektiviteten mycket
låg.
– Det återstår en hel del arbete, men
projektet är inte avslutat än. Vi åker ner en
gång till i november.
Det måste vara omöjligt att titta
med svenska ögon på det afrikanska
”förrådssystemet”
– Man får ta seden dit man kommer, brukar
jag säga. I Afrika har människorna en helt
annan mentalitet och ett annat tänkande. Att
ha svensk syn på saken går inte, om man
skulle tillämpa den svenska rationaliteten i
Zambia skulle en del bli utan arbete. Man ska
heller inte ha alltför höga förväntningar. Vi
lämnade en rapport efter det första besöket i
juni med en hel del rekommendationer och
när vi kom igen i augusti var det mycket av
detta arbete som återstod…
Hur blev ni bemötta på ZESCO
– Vi var så välkomna, de tyckte att det var
bra att vi kom. De lyssnade gärna till oss och
ville lära sig. De satsar mycket på utveckling
på ZESCO, härom veckan reste de med sex
personer på studiebesök till Sverige för att
se hur vi jobbar.
Zambia är ju ett u-land, påverkar det
arbetet på något sätt
– Ett ganska typiskt problem som ZESCO
har är att människor stjäl transformatorolja
ur transformatorer, sedan säljer de det som
4
Att lasta bilen tillsammans

Operatörsutbildning
ivs i Afrika
En avgörande förutsättning
för operatörsunderhåll
Som en del av TPU/TPM lägger många företag ut delar av det traditionella
underhållsarbetet, speciellt delar av det förebyggande underhållet, till produktionspersonalen.
Man inför ”operatörsunderhåll” och arbetar med ständiga
förbättringar.
Tidigare fokuserade man utbildningen mycket på att öka produktionspersonalens
kompetens att köra och övervaka sin produktionsutrustning.
Bo Wikström, Arne Berggren, Mr. Mugamba och Kjell Lindblom
vid monumentet
Det nya arbetssättet med TPU/TPM medför att produktionspersonalens
kompetensområde måste breddas med underhållstekniskt kunnande.
”cooking oil”. Det är livsfarligt, denna typ
av olja är mycket giftig och dessutom är
det farligt att klättra på transformatorn.
De tar en dubbel risk: antingen dör de när de
klättrar upp på trafon eller när de använder
oljan. Det pågår stort arbete på Zesco för att
förhindra detta i framtiden.
Vad tyckte du om Zambia
– När vi kom i juni var det vinter i Zambia,
då var det perfekt väder: 23 grader på dagen
och 15 på natten. I augusti börjar våren, då
fanns det fantastiska blommande träd.
Det är ovant att det blir mörkt så snabbt om
kvällarna, det blir riktigt kolsvart ute.
– Vi åkte på safari en helg, det var spännande.
Vi såg antiloper, zebror, flodhästar
och många fler olika vilda djur. En annan
utflykt var till monumentet efter FN:s
generalsekreterare Dag Hammarsköld. Hans
flygplan störtade precis mellan Kitwe och
Lusaka. Det blev en liten svensk minnesstund
vid monumentet.
Vad tycker du om alla resor som ditt
jobb innebär
– Det tog många timmar att åka ner till
Zambia. Trots att det blir långa resor emellanåt,
trivs jag med resandet. Det finns nog
i blodet i min släkt. Både min far och mina
syskon reser väldigt mycket för sina jobb.
Jag har även jobbat i Norge i tre och ett
halvt år, då reste jag hem varannan helg för
att hälsa på mina barn. Arbetet som konsult
ger mig så mycket erfarenhet att det är värt
besväret med alla resor!
Marieke Wijma
FAKTA
Bo Wikström
marieke@idhammar.se
Företag: Idhammar AB
Utbildning: Maskiningenjör
Befattning: Seniorkonsult
Bor: Vallda nära Göteborg
Familj: Frånskild, två döttrar på 21 & 27 år
Styrka: Entreprenörsandan
Svaghet: Har ibland för bråttom
Inom ramen för TPU/TPM görs ofta kompetensutveckling i form av ”enpunktslektioner”
eller ”hands-on” utbildning där man med hjälp av beskrivningar
och illustrationer utbildar operatören. Denna utbildning bedrivs ofta internt vid
maskinen och handlar om hur inspektion, kontroll eller justering av maskinen
skall genomföras.
Ofta finns det emellertid ett glapp mellan kompetenserna ”köra & övervaka och
underhållsteknik”. Då kommer det nya arbetssättet inte att fungera. En inspektion,
kontroll eller justering kan inte genomföras på ett riktigt sätt om operatören
saknar en grundläggande teknisk förståelse för de komponenter som han eller hon
inspekterar, kontrollerar eller justerar.
En grundläggande teknikutbildning bidrar också till minskade säkerhetsrisker,
färre handhavandefel, förbättrad trivsel och motivation.
Med rätt utbildning ger det nya sättet att arbeta
uppenbara effektivitetsvinster. Produktionspersonalen,
som är närmast maskinen, kan öka anläggningseffektiviteten
genom att själva genomföra inspektioner, kontroller,
justeringar och enkla reparationer. Driftsäkerheten
förbättras och underhållsavdelningen avlastas.
Jürgen Steffens
jurgen@idhammar.se
Idéutbyte om
kompetensutveckling
Kompetensutvecklingsrådet är
ett forum där en grupp
representanter från olika
industrier diskuterar
kompetensutveckling och
utbildningsbehov, tillsammans
med Idhammars
utbildningsspecialister.
Rådet har haft möte den 20 - 21
september. Rapporten läser du i
nästa nummer av denna tidning.
5

Aktuellt i förrådet
Öppet eller
stängt förråd
En evig fråga i förråden är om de skall vara
öppna eller stängda! Självklart skall de vara
öppna säger ni. Här pratar vi om öppet eller
stängt i en annan mening än att förrådsdörren
är öppen. Frågan är om all personal
skall kunna gå in i ett förråd och titta på,
eller ta ut artiklar, eller om artiklarna skall
lämnas till den som behöver over disk av
förrådspersonalen.
De som förespråkar ett öppet förråd
menar att det går åt färre personal och hanteringen
därmed blir billigare och smidigare.
Förespråkarna för stängda förråd menar att
denna lösning har bäst totalekonomi eftersom
springet inne i förrådet tar mindre tid
för förrådspersonalen än för övrig personal.
Vad är rätt
Tittar man närmare på några av de faktorer
som ger ett väl fungerande förråd, upptäcker
man att svaret inte är givet. En av de
viktigaste faktorerna för ett effektivt förråd
är en hög saldosäkerhet. Detta innebär att
artikeln, som enligt registret skall finnas i
förråd, verkligen finns i rätt antal och att det
är rätt artikel. Självklart är detta avgörande
eftersom det man lagt upp i förråden speglar
behoven och när verkligheten inte stämmer
med behoven måste artiklar ordnas akut.
Föjden blir stillestånd, osäkra leveranstider,
höga fraktkostnader och nödlösningar.
Hur uppstår då saldofel Jo här finns
många möjligheter. Fel artikel har kanske
inlevererats, någon har tittat på artikeln och
lagt tillbaka den i fel fack, artiklar har lånats
eller tagits ut utan att det noterats, man har
man uppgivit fel kvantitet eller returnerat
felaktigt. Som synes finns många möjligheter
till fel, det är inte ovanligt med saldosäkerhet
på < 80%. Självklart är det allra värst
för de förråd där man har en osäker registrering
av artiklar överhuvudtaget.
Tydligt är att för att få en hög saldosäkerhet
krävs ordning och reda samt kunskap
vid all förrådshantering. Det räcker inte med
att förrådspersonalen är noggrann om inte
övrig personal är det om förråden är öppna.
Är inte förrådspersonalen kunnig eller noggrann
hjälper det inte heller med ett stängt
förråd. Erfarenheten visar att den vanligaste
orsaken till låg saldosäkerhet är öppna förråd
dit många har tillträde (även på
skift) och där rutinerna är osäkra.
Företag i den situationen väljer
ofta att stänga förrådet och anställa
ytterligare förrådspersonal.
6
Tage Bengtsson
En annan faktor som ger ett effektivt förråd
är att artiklarna är lätta att hitta. Att artiklarna
inte hittas beror ofta på för svåra datasystem
i kombination med att de som söker delarna
inte kan systemet tillräckligt bra. Praktiskt
innebär det att man lär sig var grejerna ligger,
vilket naturligtvis underlättas av ett öppet
förråd men också att man tar ut dem utan
registrering.
Hanteringen är en annan aspekt. Reservdelarna
är ibland stora eller finns på höga pallställ.
Detta kräver kunnighet i att använda
lyfthjälpmedel. Ytterligare en punkt är komplicerad
administration, t ex att varje skruv
och mutter bokförs och räknas, eller manuella
uttagsblanketter/reservationer som antingen
förs in i datorsystem eller i manuella system.
Båda dessa faktorer pekar mot ett stängt
förråd.
Är det då inte möjligt att uppnå bra resultat
för alla dessa faktorer men ändå ha en låg
bemanning Jag tror att det är så och rekommenderar
företagen att ta fram lösningar som
bygger på effektiva arbetsprocesser, snarare
än att bara se att valet står mellan öppet och
stängt förråd. Så kan t ex funktionella IT-lösningar
som hanterar streckkoder på artiklar
vara effektivt. Detta kombinerat med ett litet
antal kunniga medarbetare som har tillgång
till förrådet ger såväl effektivitet som saldosäkerhet.
En annan möjlig åtgärd är att
skapa plockförråd som hanteras av leverantören
vilket förenklar administrationen.
För att minimera behovet av lyfthjälpmedel
kan reservdelarna placeras lättåtkomligt efter
uttagsfrekvens.
Den svåraste nöten att knäcka är hur man
får fram enkla hjälpmedel för att hitta reservdelar.
De flesta system kräver oftast mycket
träning för att kunna användas effektivt. Problemet
är att förrådspersonalen kan systemen
men saknar kunskap om anläggningen,
medan det är tvärtom för teknikern. Den
effektivaste vägen till att enklare hitta reservdelar
är att skapa reservdelslistor i anläggningsregistret
och sedan satsa på utbildning
i detta register. Det gör det lättare för många
men löser inte problemet för alla.
Svaret på frågan om öppet eller stängt
förråd blir att det beror på vilken situation förrådet
är i. Kortsiktigt kan det stängda
förrådet ge snabba förbättringar men
långsiktigt är det öppna förrådet, med
stöd av goda hjälpmedel, den lösning
som ger de bästa resultaten.
Tage Bengtsson
tage@idhammar.se
Vad är Titan
Vi frågar Peter Steffens som leder
arbetet på Idhammar Teknik AB,
kallat Itek, dotterbolag inom Idhammargruppen:
– Titan är ett produktionsuppföljningssystem
som bygger på TAK-analys (TAK
står för Tillgänglighet, Anläggningsutnyttjande,
Kvalitetsutbyte). Detta är ett
effektivt verktyg för att analysera och
effektivisera produktionen. Med hjälp av
mätvärden från processen såsom stopptider,
stopporsaker, producerad kvantitet
m m kan man få fram detaljerade rapporter
som direkt visar på t ex ”flaskhalsar”
i produktionen. Det går även att
få rapporterna i ekonomiska termer, om
kostnaderna för produkten och stopptiden
läggs in i systemet.
– Systemet är framtaget utifrån många
års erfarenheter inom industrin och är
tillämpningsbart i de flesta processer.
Titan arbetar i Windows-miljö och läggs
med fördel in i befintliga nätverk. Som
alternativ har vi också utvecklat ett
web-interface till systemet som gör det
lättillgängligt över intranet/internet.
Vad hjälper ni företagen med
− På Itek arbetar för närvarande tre
personer som tillsammans behärskar de
operativsystem som är gångbara idag.
Vi kan programmera inom de flesta programmeringsspråk.
Vi utvecklar datasystem
och IT-stöd efter kundens önskemål
och kan även bygga och anpassa den
datormiljö som krävs för att systemet
skall fungera. Bland våra produkter
återfinns, förutom Titan, applikationer
för tidsredovisning, arbetsschemahantering,
kundregister, energiuppföljning,
streckkodsläsning samt även ett antal
web-applikationer med funktioner för
bokningssystem och administration.
– Vi har rötterna i industrin men har
även gjort program för användning inom
utbildnings- och affärsverksamhet. Vi
diskuterar gärna möjliga lösningar kring
de idéer våra kunder kan tänkas ha.
FAKTA
Peter Steffens
Företag: Idhammar Teknik AB
Utbildning: Högskola, matematik
Befattning: VD
Bor: Tumba nära Stockholm
Familj: Gift, två söner på 3 och 5 år
Styrka: Engagerad
Svaghet: Vill ibland för mycket
Stina Macklin

Kursinformation
Ring så spelar vi!
I ProduktivitetsSpelet
simulerar vi den dagliga
verksamheten
på ett verklighetstrogen
sätt
Ring: 031-22 56 90 eller maila:
prodgame@idhammar.se
Mer om ProduktivitetsSpelet i
denna tidnings nästa nummer!
Logik och metodik i
felsökning
Produktionsutrustningar blir allt
mer komplicerade och medför ofta
ökande felsökningstider. De som
skall utföra felsökningen måste
känna till utrustningen väl och
hur man använder hjälpmedel och
dokumentation.
Tyvärr räcker inte detta för att
man snabbt skall hitta felen och
vidta rätt åtgärder. För att lyckas
med felsökning varje gång och
att utföra det snabbt, krävs en bra
metod. En metod som gör att man
vet vilken information man behöver,
hur man kommer fram till
vad orsaken är och hur åtgärderna
skall se ut för att ge en permanent
lösning.
Kursen behandlar felutvecklingsteorier,
hur man löser problem, ser
till att problemen inte upprepas,
riskanalys och hur man samlar in
rätt information.
Beredning och planering
av underhållsarbeten
En av underhållets målsättningar
är att gå från ett oplanerat till ett
planerat arbetssätt.
Detta innebär att:
• FU arbeten
• besiktningar och kontroller
ålagda av myndigheter
• reparationer till följd av upptäckta
fel
• renoveringar
• ombyggnader och investeringsarbeten
skall utföras av olika yrkeskategorier
vid rätt tidpunkt, på kortast
möjlig tid och med bra kvalitet.
För att lyckas med detta krävs att
personalresurser är tillgängliga
och:
• att de har bra instruktioner och
anvisningar
• att material, reservdelar och
andra hjälpmedel finns tillgängliga
• att olika yrkeskategorier finns på
plats vid rätt tidpunkt
• att administrationen och
uppföljningen fungerar
• att moderna planeringsmetoder
används
I kursen beredning och planering
lär vi ut hur man uppnår dessa mål.
Systematisering och
administration av FU
Det förebyggande underhållet
omfattar många aktiviteter.
De måste vara ”knutna” till rätt
maskin/maskindel och skall
utföras av:
• operatörer
• underhållspersonalens olika
kategorier
• externa leverantörer
Några av aktiviteterna måste utföras
när maskinen är i drift, medan
andra kräver ett stopp.
En korrekt systematisering och
administration är ett måste.
Att arbeta med
TPU/TPM
Att arbeta med TPU/TPM handlar
egentligen inte så mycket om teknik
utan om att övertyga produktionsoch
underhållspersonalen på alla
nivåer om de stora möjligheterna
som detta ”nya” arbetssätt utgör.
Förr kallade vi kursen för
”Produktionsanpassat Underhåll”
och det är exakt vad det är.
Produktionsutrustningen ställs i
centrum och på ett systematiskt
sätt fastställs:
• vilka åtgärder som behöver göras
för att uppnå en hög och uthållig
effektivitet
• vem som har störst möjlighet att
utföra dessa åtgärder
• vilka förutsättningar som måste
uppfyllas för att de ”nya” arbetssättet
skall få genomslagskraft
I kursen beskrivs en arbetsmodell
som omfattar alla de olika arbetsmomenten
för ett lyckat införande
av TPU/TPM. Detta gör vi på ett
praktiskt och systematiskt sätt som
deltagarna direkt kan tillämpa i
den egna anläggningen.
AKTUELLA KURSER OCH SEMINARIER HÖSTEN 2001
Med reservation för eventuella ändringar
7

Avsändare:
Idhammar AB
Box 70
127 22 SKÄRHOLMEN
Till dig som sorterar posten på företaget! Vänligen returnera detta om mottagaren inte längre finns på företaget eller är okänd.
Underhållskrönika
Det är oktober och hösten tar över efter sommaren på
Tjörn. Arbetet har tagit fart igen efter semestern även då
tempot är högt kan det vara klokt i alla fall att stanna upp och
tänka till lite.
Att tänka efter före är tidens lösen på många områden. Hela
arbetssättet med RCM eller riskanalys bygger på detta. Men
när skall man ha tid med detta undrar du kanske, framförallt
när vi lever i en tid då allt skall gå snabbare och snabbare.
Men är det kanske inte just då som man skall stanna upp lite
och fundera över vad som är viktigast att få gjort. För många
gånger blir vi både i arbetet och privat alldeles för styrda av
olika händelser och vi klarar inte riktigt att styra tingen i den
riktning vi själva vill.
En väl fungerande underhållsverksamhet leder till att vi i
företaget blir mer herrar över det vi vill göra. Detta till fromma
både för vårt eget välbefinnande, säkerhet och arbetsmiljö på
arbetsplatsen och företagets totala lönsamhet. Men då behövs
det att vi tänker efter och koncentrerar oss på vad som är riktigt
viktigt att göra. Många underhållsverksamheter är tyvärr
rena diversehandeln med den enda gemensamma nämnaren att
man tar hand om allt som ingen annan vill befatta sig med.
Även om jag i grunden tror på specialisering är det dock
viktigt att någon har och tar ett brett perspektiv över såväl helheten
som enskilda arbeten inom underhålls- och projektverksamheterna.
Inom arbetsmiljöområdet är det till och med så att lagstiftningen
kräver att det skall finnas ett tydligt samordningsansvar både uttalat
på papper och fungerande i praktiken. Det innebär att det är klarlagt
hur och vem som skall se till att inget väsentligt hamnar mellan
stolarna. Detta kan vid en första blick upplevas som en självklarhet.
Men tyvärr är ibland det självklara det riktigt svåra. Om det som är
lagstiftat inom arbetsmiljöområdet skulle fungera överallt på svensk
arbetsmarknad så skulle vi slippa se så många tragiska olycksfall
som vi ändå gör. Och jag vill till och med gå så långt att hade
man använt denna metodik för att säkerställa rätt funktionalitet på
helheter i projekt och underhållsarbeten, hade många kronor kunnats
sparas i svenskt näringsliv.
Åter till detta med tidsbristen. De flesta som klagar över att de
inte får gjort det de vill anför tidsbrist som orsaken till varför saker
och ting blir ogjorda. Det är säkert så att tiden är en av våra absoluta
bristresurser idag. Men vi måste fråga oss om det är vi som styr våra
liv eller är det bara så att händelserna styr oss.
Benny Halldin
Är det så att vi inte kan styra något själva
kan man faktiskt fråga sig vad vi behöver all tid
till. Kanske borde vi själva ta ett ansvar för att
samordna alla våra aktiviteter till en meningsfull
helhet. Eller varför inte kalla det för en meningsfull
funktion. Men nu var jag nära att komma in
på det här med funktionsavtal och det får vi allt ta
en annan gång, för nu ringde grannen och sa att
fåren rymt igen....
Benny Halldin i oktober 2001.
Information
q Jag vill ha mer info om följande kurs: ________________________________________________________
q Jag vill bli kontaktad om följande: ___________________________________________________________
q Jag vill få e-postutskick på följande e-post adress: ______________________________________________
Förnamn ___________________________________ Efternamn ____________________________________
Företag ____________________________________ Företagets adress _______________________________
i drift
nr 1 oktober 2001
Ansvarig utgivare:
Jürgen Steffens
Redaktör: Stina Macklin
Layout: Marieke Wijma
Vill du kontakta oss på
i drift redaktionen
Ring till 08-710 48 00
eller skicka e-post till:
idrift@idhammar.se
Postnr & ort_________________________________ Telefon (vxl) __________________________________
Avdelning __________________________________ Befattning ____________________________________
Telefon (dir) ________________________________ Fax (dir)______________________________________
E-post _____________________________________ Mobil ________________________________________
Idhammar AB - Box 70 - 127 22 SKÄRHOLMEN - Tel 08-710 48 00 - Fax 08-710 48 02 - www.idhammar.se - www.itek.nu