Bengt-à ke är stadsnära bonde som trivs bland människor och djur ...

ekoproducenter i Östergötland
I år hålls Ekologiska Lantbrukarnas stämma i Kolmården och
värdar är Ekologiska Lantbrukarna Östergötland. Bengt-Åke
Karlsson är ordförande och stämmogeneral.
– Det känns jätteroligt att ordna stämman och jag och de
andra i styrelsen hälsar er alla välkomna till Kolmårdens vildmarkshotell
13–15 mars, säger Bengt-Åke.
Ekologiskt lantbruk har besökt några av Östgötabönderna.
| christina forlin | text & foto
Bengt-Åke är stadsnära bonde
som trivs bland människor och djur
Stadsnära jordbruk. Det bedriver
Bengt-Åke Karlsson, ordförande
i Ekologiska Lantbrukarna i
Östergötland och årets stämmogeneral.
Han brukar tre arrendegårdar
strax utanför Motala som alla ägs av
kommunen. Och han har blivit lite
av en expert på att anpassa sig till
den ibland lite ryckiga kommunala
planeringen.
För något år sedan försvann 35
hektar välarronderad mark till en
niohåls golfbana. Arrendegårdar har
sagts upp och andra har kommit till.
Han klagare dock inte. Det finns
fördelar också. Kommunen har till
exempel byggt ett nytt stall för köttdjuren.
I olika åldersgrupper har
han 75 stutar, mest av mjölkras. Han
är en varm förespråkare av uppfödning
på enbart grovfoder och säljer
nötköttet genom föreningen Ekonöt
i Östergötland som äger varumärket
Ostgotha.
– Det känns helt rätt att ge djuren
enbart vall, säger Bengt-Åke. Köttet
blir ju dessutom nyttigare. Även om
jag inte kan ta ut extra betalt för det
är det tillfredställande att göra det
man känner är rätt.
Med kommunen som värd
Bengt-Åke har arrenderat av kommunen
sedan 1981 och ställde om
markerna 1996. Nu brukar han 212
hektar plus 50 hektar beten på de tre
arrendegårdarna. Motala kommun
är positivt till den ekologiska driften
och Bengt-Åke ångrar inte ett ögonblick
att han la om.
På frågan om vad som är roligaste
ekologiskt lantbruk 1/2009 | 31

ekoproducenter i Östergötland
med att vara ekologisk lantbrukare
svarar Bengt-Åke att det är att kunna
odla på ett uthålligt sätt.
– Man tappar inte skörd, man kan
klara svamp- och insektsangrepp
hyggligt, nyckelpigor och andra nyttoinsekter
kommer tillbaka och hjälper
till. Strukturen på marken förbättras,
jorden är enklare att bruka
och plöja nu än för tio år sedan,
säger Bengt-Åke.
– En glädjande sak är att försök
på växtskyddsanstalten visar att jag
ligger under genomsnittet när det
gäller angrepp av svamp och insekter.
– Här finns alla typer av jordar,
sand och tyngre lera. Jag köper in
lite Vinass, annars är jag självförsörjande
på gödsel. Vad gäller växtföljd
är det treårig vall med lusern ibland,
raps, höstvete, ärtor/åkerböna höstvete
och sedan havre med insådd
som gäller.
Förutom köttdjur finns det även
ett 60-tal tackor. De håller till i en
äldre stallbyggnad på den anrika
gården Södra Freberga. Där huserade
militärer förr och där fanns både
mejeri och bränneri.
Trivs i föreningslivet
Eftersom det inte ingår mangårdsbyggnad
i arrendet bor han i ett eget
hus inte långt från gården. Men han
är inte ofta hemma. Bengt-Åke trivs
i föreningslivet och är bland mycket
annat ordförande i ett bolag för rådgivning
inom hushållningssällskapet,
ordförande i Bobergs valltork,
för att nämna några uppdrag.
– Och i kväll ska jag hålla föredrag
om ekologiskt lantbruk för en kvinnlig
Rotary-grupp, säger han.
Uppdragen är många. Jag har en
bakgrund som politiker, och maskinhandlare
har jag också varit, så
visst tycker jag det är roligt att ha
med människor att göra.
– Och att kunna ta folk på rätt sätt
är en egenskap som kommer väl till
pass på jordbruket nära staden, där
alla kanske inte alltid har förståelse
för lantbrukets villkor. •
Med värphöns kunde
Pathrik bli heltidsbonde
Han trivs som ekoäggsproducent,
Pathrik Ahlsén strax öster om
Linköping. På Lilla Greby har det
funnits värphöns nu i över tio år, en
produktionsinriktning som Pathrik
fastnade för när han letade efter ett
komplement till växtodlingen. Dessförinnan
arbetade han en del utanför
gården, men ville slippa det och
istället utveckla en verksamhet
hemma.
I samma veva som han bestämde
sig för värphöns la han även om till
ekologisk produktion.
– Det har jag inte ångrat ett ögonblick,
säger han. Att odla ekologiskt
är lite mer utmanande, man måste
hänga med och göra grejor i rätt
ögonblick. Det går inte att komma
en vecka för sent för att rätta till det
man har missat.
Gillar att vara på hugget
Förutom värphöns har han även 35
dikor som hjälper till att hålla betesmarkerna
öppna. Köttdjuren fanns
redan på gården när han la om till
ekologisk odling.
Men det var inte så stor omställning
att få dem godkända enligt
KRAV-reglerna. Och att odla vall
utan bekämpningsmedel var inte så
svårt. Den stora utmaningen var
spannmålen.
– Där får man vara lite mer på
bettet, och den kräver planering,
säger Pathrik. Men det är jätteskoj
och känns helt rätt. Jag blir mer och
mer övertygad att ekologisk odling
är den rätta, för miljöns skull, för
smakens och för vår egen hälsas
skull.
Gården Lilla Greby är hustru
Carins föräldragård, men hon arbetar
inte aktivt inom lantbruket mer
än att hon sköter pappersarbetet.
Här har Pathrik bott sedan 1986 och
av de två barnen är sonen som är 17
intresserad av lantbruk och hjälper
till ibland.
Växtföljden strikt
Pathrik har en sjuårig växtföljd: vete,
ärtor/ åkerböna, vete, havre, och en
treårig vall.
– Man måste följa den strikt om
32 | ekologiskt lantbruk 1/2009

På Lilla Greby har värphönsen i
tio år varit ett bra komplement
till växtodlingen.
man ska få det att fungera, säger
han. Börjar man avvika allt för
mycket märks det direkt på avkastningen.
– Baljväxter är bra i vallarna för att
hålla ner ogrästrycket. Jag gödslar
inte vallarna och därför kan det
ibland bli lite väl mycket baljväxter i
fodret.
Hönsgödsel har han lite för mycket
av i förhållande till sin areal men
det är inget problem att hitta dem
som gärna tar emot. 82 hektar åker
brukar han samt 20 hektar beten
och knappt 30 skog.
11 000 höns
Stallet som byggdes 1998 rymmer
5 000 värphöns, den nyare tillbyggnaden
som blev klar 2002, ytterligare
6 000. Alla höns är vita, antingen
Lohmanns SL eller Bovan. Han
köper in ekologiska unghöns när de
är 15–16 veckor. När de är 70–75
veckor har de gjort sitt och skickas
till slakt.
De senaste åren har han sålt
äggen till Svenska lantägg, dessför-
innan gick leveranserna nio år till
Stjärnägg. Grundpriset nu är 23:50
per kilo. Men ofta blir det avdrag för
stora eller små ägg, knäckförluster
eller smuts.
Allt foder köps in, och det är dyrt
som skam tycker Pathrik. 400 ton på
ett år.
– Helst skulle man kunna utnyttja
den egna spannmålen och blanda i
koncentrat. Jag hoppas kunna göra
det på sikt.
Nu måste 90 procent av fodret
vara ekologiskt och syntetiskt
methionin får enligt reglerna inte
längre tillsättas. Istället är det fiskmjöl
som ska tillgodose behovet hos
de proteinkrävande hönsen. Men
den lösningen är temporär.
Deltagardriven forskning
Förhoppningar finns att det på sikt
ska kunna ersättas med svenskt
musselmjöl, från musselodlingar på
västkusten. Det finns ett forskningsprojekt
på SLU kring detta, ett projekt
inom ramen för så kallad deltagardriven
forskning, och Pathrik ingår
i den gruppen. Och i slutet av
2011 när 100 % av fodret ska vara
ekologiskt enligt EUs regler måste
det finnas en lösning, för hönsen
klarar sig inte utan tillräckligt med
methionin.
– Det är intressant att vara med
och diskutera fodret för det är så
viktigt. Det märks direkt på hönsen
om något inte stämmer riktigt. Själv
skulle jag önska att det var mer havre
i foderblandningen. Allt flyter så
bra om det är en högre andel, och
det är det inte bara jag som märkt.
Men vad det beror på vet jag inte.
Pathrik sköter djuren själv, köttdjuren
är roligare att se till än den
stora hönsflocken men han trivs i
den också. Äggen samlas in vare
morgon, får de ligga för länge hinner
de bli smutsiga och dammiga. Från
stallarna går de på rullband direkt in
i packeriet som ligger mittemellan
de två avdelningarna.
Tio tusen ägg om dagen ska packas
och det går på ett par timmar.
Lantägg håller med emballage och
ett åkeri kommer och hämtar en
gång per vecka ungefär. •
Ditt medlemskap
i Ekologiska
Lantbrukarna
kostar från
40 kr i månaden
Senaste månaden har vi
använt dem till att:
• påverka Jordbruksverket att förbättra
ekostödet
• tillsammans med Naturskyddsföreningen
ge Eskil Erlandsson ett grönt
förslag på nytt stöd till idisslare
• debattartikel i ATL ihop med
Naturskyddsföreningen
• påverka KRAVs regler för att underlätta
användningen av rötrester från biogas
• påverka reglerna för betesmarksersättningen
• ta fram en ny medlemsvärvarfolder
Just nu jobbar vi vidare med:
årsstämma med tema bioenergi
• omorganisation av tjänster och arbetsuppgifter
för att du ska få ännu mer
för din medlemsavgift
• rekrytering av nya ekobönder tillsammans
med Arla, Lantmännen och LRF
• projekt tillsammans med LRF för att
öka ekoproduktionen
• projekt kring klimatanpassade
transporter av närproducerad mat
• uppstart av diskussionsforum på
hemsidan
Tycker du det är värt pengarna
www.ekolantbruk.se
ekologiskt lantbruk 1/2009 | 33

ekoproducenter i Östergötland
Stig ställde om
fädernegården
och utökade
Stor mjölkproducent, duktig
spannmålsodlare, aktiv föreningsmänniska
och whiskysamlare.
Stig Oldbring strax utanför Linköping
hinner med mycket.
Första april har han brukat Västra
Torp i 30 år, gården strax öster om
Linköping som hans pappa köpte
när Stig var 9 år. Kor har det funnits
där hela tiden sedan dess, just nu
totalt 300 djur varav, 150 mjölkkor
efter utökningen 2007.
KRAV gick han med i 2000, ekologisk
mjölk har han producerat sedan
2002, och det var ekonomiska
skäl som fick honom att ställa om.
– När jag tittade närmare på kalkylerna
förstod jag att det inte var
svårt att räkna hem, säger han.
Bygga blev nödvändigt
Sedan dess är lagården om- och tillbyggd
och antalet kor har fördubblats.
Allt stod klart för drygt ett år sedan.
– Det var nödvändigt att satsa,
lagården var nersliten, säger han.
– Byggtiden var rolig och intensiv
men samtidigt slitsam. Vi mjölkade
tidigt, redan klockan fyra på morgonen
och var klara med lagården när
snickarna kom. Sedan var det lagom
att mjölka igen när de gick hem vid
4-tiden på eftermiddagen. Vi fick
bygga etappviss och eftersom jag är
road av logistik tänkte jag ut hur
processen skulle gå till. Hela bygget
fungerade bra, men som sagt, det
var arbetsamt. För ett år sedan var
jag helt utarbetad och jag insåg att
man måste ta sig ledigt ibland. Det
har vi försökt bli bättre på sedan
dess, jag och hustru Ing-Marie som
är kock på en skola.
Mjölkningstiderna från byggperioden
håller han fast vid.
– Vem vill jobba sent på kvällen
Vi vill vara klara vid 18-tiden, då
hinner man ha ett socialt liv också. Vi
börjar redan vid 15. Och då får man
mjölka tidigt på morgonen också.
Stig Oldbring har brukat Västra Torp i 30 år. Kor har det funnits hela tiden och ekologisk
mjölk har han producerat sedan 2002.
Allt är eget foder
En lagårdsförman har han anställd,
även en person som arbetar med
varierande uppgifter samt ytterligare
en som mer eller mindre jobbar
heltid från 15 februari till november.
– Så vi är tre som kan mjölka och
det är jättebra.Varannan helg kör jag
själv, det tar 22 timmar.
Alla jordarter finns representerade
på gården, allt från tunga leror till
sandjordar och mulljordar. Stig brukar
100 hektar eget och 150 hektar
arrenden, vall på hälften och resten
spannmål och åkerböna.
Allt går till foder som består av 60
procent grovfoder, 30 procent
spannmål och 10 procent åkerböna.
Inget koncentrat ingår i den blandningen.
Det ges separat till de kor
som verkligen behöver.
Han utfodrar alltså med fullfoder
och blandar in spannmålen i ensilaget.
För alla mjölkande kor är det fri
tillgång. En ny ”silotork” gör att all
spannmål kan hanteras på gården.
Mer ledig
Han är en aktiv människa i föreningslivet
och är vice ordförande i
Ekologiska Lantbrukarna i Östergötland.
I LRFs lokalavdelning har
han varit med i styrelsen i 35 år och
ordförande de senaste 7–8 åren.
– Jag slutar nu med många uppdrag,
jag är även ordförande i gillet
bland annat. Men jag planerar annorlunda
nu och vill ta ledigt mer.
Förra sommaren började jag och
Ing-Marie att spela golf. Det ska vi
hinna med. Och vi vill resa lite mer,
i höstas var vi i Kina.
Dessutom är jag en passionerad
whiskysamlare och har ett 60-tals
orter. Och det tar också sin tid… •
34 | ekologiskt lantbruk 1/2009

Nu tjänar Ostgotha-bönderna
pengar på sitt varumärke
Äntligen har de fått snurr på försäljningen.
Lantbrukarna som
satsade på varumärket Ostgotha tjänar
numera pengar på sitt kött.
Lösningen kom när de valde att sälja
till Stockholms Butikskött, och inte
enbart i Östergötland.
Sedan ungefär ett år tillbaka är
Lars Hägg verksamhetsledare för
projektet i samband med att försäljningen
till Stockholm började.
Han är en av 16 lantbrukare som
gick med i Ekonöt i Östergötland
ekonomisk förening vid starten för
cirka fem år sedan. Av de 16 pionjärerna
är 14 kvar, två har slutat med
köttproduktion.
Gårdarna som är med finns spridda
över hela Östergötland. Djuren
slaktas antingen på det privata slakteriet
i Skövde eller på Scan i Linköping.
Från början var det enbart i
Skövde.
– Men det kan vara bra att ha två
olika slakterier när man ska förhandla,
säger Lars Hägg.
– En annan anledning är att lantbrukarna
har olika traditioner. Nu
kan de själva välja vart de vill skicka
djuren.
Stockholms Butikskött
Lars Hägg är även slaktplanerare
och logistikansvarig. Han kommer
överens med Stockholms Butikskött
7–8 veckor innan leverans hur många
djur de ska ha.
–Vi har ett avtal med dem att skicka
cirka tio djur i veckan. Lite mer
vår och höst kan det bli, upp mot 15
medan försäljningen går ner under
juni och juli till hälften. Då grillar
svenskarna och köper mer griskött
än nöt. Men det gör oss alls ingenting.
Det stämmer bra med förutsättningarna
för produktionen.
Lars Hägg har koll på vilka
djur som finns på gårdarna
och har kontakt med slakte
rierna som ska ta emot djuren.
Det som inte går åt i
Östergötland som Ostgotha
säljs vidare av Stockholms
Butikskött som KRAV-kött.
Eget varumärke svårt
Att köttet säljs som ekologiskt numera
känns bra för alla. Det tycker även
Bengt-Åke Karlsson, Ekologiska
lantbrukarnas ordförande i Östergötland.
– Även om vi inte lyckas sälja allt
kött under varumärket Ostgotha
säljs det i alla fall nu som ekologiskt.
Och det är ett nöje i sig, säger han.
– Förut såldes köttet som inte gick
till Ostgotha som konventionellt.
Det här är en mycket bättre lösning
även om det allra roligaste hade varit
att få avsättning för det på hemmaplan.
Att satsningen på Ostgotha gick
trögt tror Lars Hägg beror på bristande
resurser. Det måste finnas
pengar eller arbetstid avsatt för att
arbeta upp ett varumärke.
– Vi lyckades inte där, men i och
med att vi säljer till Stockholm nu
blev det en tydlig vändning. Nu går
det med vinst, säger Lars Hägg.
Leveranstillägg
Lantbrukarna får KRAV-tillägg på
köttet. Det är slakteriet som avräknar
lantbrukarna och det är slakteriet
som säljer till Stockholms Butikskött.
Sedan skickar Lars Hägg en
faktura till Stockholms Butikskött
för den service föreningen erbjuder
när det gäller leveranserna. Föreningen
skickar sedan vidare pengar
till lantbrukarna som alltså sammanlagt
får KRAV-tillägg samt ett leveranstillägg.
Exakt vad det är vill han
inte gå in på.
Det gäller förstås som alltid att få
ett par kronor till per kilo kött för det
är det man ska leva på. Får man två
kronor mer per kilo gör det 600 kronor
mer per djur och
det blir en del reda
pengar. •
Eko ute i landet
Axplock ur senaste tidens aktiviteter i
Ekologiska Lantbrukarnas distrikt.
Hör av er med tips på aktiviteter i distrikten
till eva.hagstrom@ekolantbruk.se eller
tel 08 787 50 26.
Sörmland. Årsmöte på Fräkentorps
Säteri med visning av gårdens biogasanläggning.
Egentillverkad vildsvinskorv
och hembakat bröd serverades. Nyfiken
på mer Eva von Heideken, ordförande i
distriktet: heideken@telia.com.
Jämtland. Uppstart av samarbete med
Ekobeställarna som fick stor uppmärksamhet
i media.
– Det kommer att underlätta för oss att få
fram våra produkter till konsumenter som
verkligen uppskattar ekologiskt, säger Jan
Runsten, jan.runsten@ekolantbruk.se
Östergötland. Många distrikt har diskuterat
situationen för mjölkbönderna. På
Östergötlands årsmöte uppmärksammades
mjölkproduktionen med besök från
Vadsbro mjölk med sina 1100 mjölkkor.
Många utmanande synpunkter ventilerades
under en intressant kväll.
Skaraborg. Buffé på Kinnekulle-gården.
Leif Larsson, rektor på Högskolan i
Skövde, talade om ”Krisen som framgångsfaktor”.
Han var projektledare för
Jas när den störtade i Stockholm.
www.ekolantbruk.se
ekologiskt lantbruk 1/2009 | 35

ekoproducenter i Östergötland
speciell. Restaurangen är inrymd ett
före detta magasin från 1800-talet,
som Annika och Magnus Berge
köpte och renoverade från grunden.
De gamla golvbrädorna syns och
inredningen har tagit fasta på det
rustika. Magasinskaraktären är kvar.
Ett hundratal sittande gäster får
plats inne samt ett 60-tal utomhus.
Crêperiet är öppet från slutet av
maj till början av september. Ett år
provade de att ha verksamhet även
under lågsäsong men det var svårt
att få lönsamhet på det. Men de
hoppas i framtiden kunna ha öppet
hela året i en eller annan form.
Restaurangen, som är KRAV-certifierad,
omsätter nu lika mycket
som gården gör. En kökschef är
anställd, serveringspersonal och
kockar. Sammanlagt arbetar där ett
15-tal under de intensiva månaderna
när befolkningen fördubblas.
2005 startade Magnus och Annika Berge Bondens Crêperie & Lanthandel. Att de egna råvarorna förädlas
på vägen är rena bonusen. Mjölken kommer från de 75 korna hemma på gården liksom mjölet.
Crêperiet blev ett sätt
att möta konsumenten
Häftigt! Väldigt kul att genomföra.
Så sammanfattar Magnus
Berge satsningen på Bondens
Crêperie & Lanthandel.
I ett renoverat magasin precis vid
kanten av Göta kanal i Söderköping
serveras under sommarhalvåret
hemlagade pannkakor, dels matiga
galetter med fyllningar som ”Lufttorkad
skinka med Krogersbogetfeta
och sallad med äpple, kronärtskocka
och honungsdressing”, dels efterrättspannkakor,
pajer och mycket
annat.
En vilja att nå ända fram till konsumenterna
ledde till Magnus och
Annika Berges förverkligande av
idén med ett crêperie. Att de egna
råvarorna förädlas på vägen är rena
bonusen.
Mjölken kommer från de 75 korna
hemma på gården liksom mjölet.
Äggen däremot köps in från en annan
ekologisk lantbrukare i närheten.
Tanken var att vi skulle sätta igång
med värphöns också men så kom
fågelinfluensan och sen hann vi inte
med det, säger Magnus.
Inspirerade i Riga
Satsningen har slagit väl ut. 2004
bestämde sig familjen för att försöka,
inspirerade efter att ha besökt ett
pannkakshus under en resa till Riga.
Sedan 2005 har Söderköpingsborna
och alla turister som passerar
på kanalen kunnat stanna till i crêperiet
som ligger i ett stråk med äldre
bebyggelse. Atmosfären är
Minimejeri bakom köket
I huset finns ett minimejeri, i anslutning
till köket. Och i crêperiet finns
en liten gårdsbutik där man även
kan köpa mjölk i lösvikt.
– Det är unikt, säger Magnus.
Han har ett avtal med Arla som
tillåter honom att ta en del av
mjölken till crêperiet.
– Det är förhållandevis små mängder
det rör sig om, 60 liter per dag
av en produktion runt 1500 liter så
det är inga problem.
Magnus som i grunden är mjölkproducent
hade tänkt många år på
hur han skulle kunna utveckla
gården. Eftersom den ligger ganska
nära Söderköping var han länge inne
på en egen gårdsbutik, men han insåg
att det skulle vara svårt att få den
att gå runt. Funderingarna gick hit
och dit.
”Flyttade” gården till stan
– Om vi nu inte kunde få tillräckligt
många människor till gården och
dra nytta av identiteten kunde vi väl
”flytta ut” gården till människorna
resonerade jag, säger Magnus.
– Jag är glad att vi satsade som vi
gjorde, det har varit kul för hela
familjen. Min fru Annika är mycket
engagerad och döttrarna har sommarjobbat
där.
36 | ekologiskt lantbruk 1/2009

Verksamheten växer hela tiden
och man har även ordnat författarbesök
och gästats av bland andra
Håkan Nesser och Torgny Lindgren
samt ordnat soppteater med Helge
Skoog.
Ville slippa spruta
Magnus har varit ekologisk lantbrukare
ända sedan Arla satsade på
KRAV-godkänd mjölk och började
leverera 1995. Det kändes rätt från
början.
– Drivkraften när jag la om driften
var att slippa växtskyddsmedlen
i växtodlingen. Men jag har sett
många andra fördelar under årens
lopp. Kalvhälsan är bättre och ekonomiskt
har det varit en fördel. Produktionen
i växtodlingen går att
hålla uppe. Responsen jag fick från
omgivningen av vänner, bekanta
och konsumenter var genomgående
positiv och det var härligt att känna.
Magnus tog över gården efter sin
far 1985, då fanns det 12 kor. Pappan
hade gjort sig av med alla 1980,
men eftersom sonen visade intresse
så skaffade han några igen. Gården
ligger i en delvis oskiftad radby med
lång historia, Bleckstad, några kilometer
utanför Söderköping. 100
hektar brukas samt 30 hektar beten.
Magnus odlar vall, havre och vete.
Det mesta går till foder men några
ton vete mals i en kvarn i Söderköping
för att bli pannkakor.
Politik på halvtid
Som om inte gård och crêperie vore
nog att ägna sig åt, är Magnus även
på halvtid kommunalråd i Söderköpings
kommun. Hur man hinner
det på en halvtid är frågan.
– Det är ett krav som jag själv
ställde när jag tackade ja. Man måste
hinna med annat också än politik.
Det gäller att sätta gränser och
delegera.
Centerpartist har han varit sedan
han var 13 år. Då ansökte han om
att få komma med i CUF men var
för ung och fick vänta ett år. Som
19-åring kom han in i kommunfullmäktige,
och måste väl vara en av de
yngsta någonsin Det säger en del
om hans engagemang. •
Katarina Emilsson bytte karriär – från VD-sekreterare till grönsaksodlare.
Katarinas Skördekasse en succé
Katarina Emilsson skördar framgångar
som ekologisk grönsaksodlare.
Skördekassen Söderköping är en
succé. Både hennes brinnande intresse
för ekologisk odling och bakgrund
som VD-sekreterare har bidragit
till den snabba utvecklingen
av företaget. På en arrenderad åker
på två hektar odlar hon ett hundratal
sorter och skördar själv tillsammans
med anställda. En gång i veckan
under sommaren får kunderna som
prenumererar på kassen ett urval av
säsongens grönsaker.
Odlingarna har också gjort henne
till rikskändis när hon tillsamman
med kocken Rune Kalf-Hansen pratade
ekologisk mat i programmet
Toppform. Och studiebesöken har
varit många på åkern med alla spännande
grödor. Prenumeranter på
Skördekassen är välkomna liksom
långväga gäster ända från Kina.
Katarina gick ut trädgårdsutbildningen
på Himmelstalunds naturbruksgymnasium
i december 2002.
Nästa vår startade hon odlingen.
– Av olika anledningar ville jag
byta arbete och slutade därför som
VD-sekreterare.
Första året var en grundläggande
kurs om allt inom trädgård men andra
året var en fördjupning på just
odling och eget företagande. Jag hade
en bra lärare som heter Bertil
Tallving och det var delvis han som
fick mig intresserad av frilandsgrönsaker
även om jag nog fick lära mig
just det ekologiska på ytterligare
kurser utanför skolan. Bertil är en av
dem som jag haft som rådgivare och
det har varit väldigt värdefullt.
Att börja odla var ett lätt val
– När jag bytte inriktning på livet
visste jag att jag ville jobba med
kroppen och vara ute, det var viktigt.
Att ekologisk grönsaksodling dessutom
gick att kombinera med ett
mat- och miljöintresse var perfekt.
Att börja odla var därför ett lätt val,
speciellt eftersom efterfrågan var
och är stor. I Östergötland finns det
få ekologiska grönsaksodlare.
Katarina och henne familj bor i en
Foto: Sara Bohlin
ekologiskt lantbruk 1/2009 | 37

ekoproducenter i Östergötland
Tjäna pengar
på dubbelt upp...
Vi ska fördubbla vårt medlemsantal
på två år. Orealistiskt kanske någon tänker,
men om alla medlemmar värvar varsin
ny så är det snart klart.
Som tack för hjälpen vill vi ge dig 50%
rabatt på ditt medlemskap 2009.
När den nya medlemmen betalat sin medlemsavgift
så betalar vi tillbaka halva din.
På vår hemsida www.ekolantbruk.se finns
ett webbformulär där du fyller i dina egna
och den nya medlemmens uppgifter, och
har du inte dator eller internet kan du
ringa till kansliet.
För att stå ekonomiskt oberoende och effektivt
kunna föra ekoböndernas talan
måste vi bli fler.
www.ekolantbruk.se
vanlig villa i Mogata, ett litet samhälle
strax utanför Söderköping. Någon
gård har de inte. Katarina började
därför höra sig för bland lantbrukarna
i trakten om det fanns någon som
skulle kunna tänka sig att arrendera
ut ett par hektar. Och det fanns det.
– Jag fick tag på en plätt, 1,5 hektar
som nu vuxit till 2,5 hektar. En
sandjord, det var förutsättningen för
att odlingen skulle lyckas. Vi gör nästan
allt för hand och det är ett väldigt
arbete. Men plöjning och första
harvningen efter den får jag hjälp
med av en grannbonde. Likaså så
kan jag köpa gödsel av en stor ekologisk
lantbrukare i närheten.
Skördekassen
Första sommaren 2003 stod Katarina
på torget och sålde sina grönsaker.
Nästa år utvecklade hon konceptet
med Skördekassen.
Hon odlar jordärtskockor, sparris,
jordgubbar, rabarber, squash…
exemplen är många på vad som tagit
sig på fältet. Potatis, 5–6 sorter, morötter,
tidiga och sena och i olika färger,
rotselleri, sallader och under en
drivbänk på friland har hon allt från
purpurkål, rödbetsblast, ruccola till
skogsskräppa som hon säljer som
Baby leaf. Bladen plockar hon ihop
i salladspåsar och lägger i kassen.
Att odla under drivbänk är något
som Katarina rekommenderar
varmt. På samma jord kan hon skörda
tre gånger under sommaren.
Sjuårig växtföljd
Hon har ett sjuårigt växelbruk. Gröngödsling
kommer innan kål, potatis
innan morötter exempelvis. Av baljväxter
har hon haft nästan alla:
bondbönor, sockerärtor, vaxbönor
och många fler.
– Vi måste satsa mycket mer på
baljväxter i Sverige, säger Katarina.
Varför odlar man inte det mer När
jag får hit studiebesök, vilket händer
ganska ofta, vurmar jag för det. Liksom
för ekologisk potatis. Vi skördar
mellan 6–8 ton per år och varannan
vecka får prenumeranterna två kilo
potatis. Vi säljer även till några återförsäljare
och några restauranger.
Mycket handkraft kräver dock
odlingen, även om Katarina har en
potatissättare och en upptagare.
Och om hon ska ge något råd till den
som funderar på att börja med grönsaksodling
så är det ogräsbekämpa
fälten ordentligt innan man sätter
perenna grödor.
– Vi har lagt många timmar på att
rensa fram sparris, jordgubbar och
rabarber. Hade jag börjat om nu
skulle jag gjort ett bättre förarbete
och helst täckt jorden med svart
plast året innan jag planterade för
att ta kål på kvickrot och annat.
Släkt och anställda
Till sin hjälp somrarna har hon haft
två anställda och två praktikanter.
Man, barn och Katarinas föräldrar
har hela tiden hjälpt till, en förutsättning
för att hinna med allt som ska
göras.
– Vi har mött en jätteefterfrågan
på våra Skördekassar och vi har nu
200 prenumeranter. Vi har aldrig
haft en annons utan ryktet har spridit
sig. Vi säljer under 15 veckor under
sommaren och jag köper sedan
tre år in lite från andra i närheten för
att bredda och säkra utbudet ännu
mer. Varje vecka har vi 6–8 olika produkter
av hög kvalitet
– Jätteroligt förstås men det är
mycket administration kring och det
sköter jag själv. Där har mina erfarenheter
som VD-sekreterare kommit
väl till pass.
Kassarna lämnas ut på särskilda
utlämningsställen som får en viss
ersättning för att de står för servicen.
Det kan vara allt från sex kassar
till 40.
På åkern finns det även numera
några byggnader. Ett växthus på 60
kvadratmeter där Katarina drar upp
många plantor och ett tusental
kryddörter förkultiveras.
En container har omvandlats till
en kylcontainer, en förutsättning för
att man ska kunna hålla på med
grönsaker.
– Sedan har vi byggt ett litet packhus
också, säger Katarina. Där kan
vi stå vid enkla bänkar och packa.
Och eftersom vi har så många studiebesök,
finns det nu också en
paviljong där vi kan samla besökarna
och bland annat sitta och äta
lunch. •
38 | ekologiskt lantbruk 1/2009