Hela tidningen som PDF-fil - Finlands svenska baptistmission
Hela tidningen som PDF-fil - Finlands svenska baptistmission Hela tidningen som PDF-fil - Finlands svenska baptistmission
Missionsstandaret 1 Nr 6 15 juni 2001 Årgång 109 Baptisternas sommarkonferens Hummelholmen 15-17 juni FOTO: PETER SJÖBLOM SIDAN 2 Wilhelm på de sju haven Baptister på Irland SIDAN 6-7 MITTUPPSLAGET Jesus i centrum bland Esseunga Glad sommar! Vi ses i augusti ”ÅTTAN”, SIDAN 10
- Page 2 and 3: 2 (Konspiratio är latin och betyde
- Page 4 and 5: 4 Missionsstandaret Nytt projekt i
- Page 6 and 7: 6 Missionsstandaret Wilhelm och Gla
- Page 8 and 9: 8 Missionsstandaret Hängiven bapti
- Page 10 and 11: 10 Missionsstandaret sidan (tidigar
- Page 12 and 13: 12 Missionsstandaret Livsord Berät
- Page 14 and 15: 14 Från olika håll Kristen radio
- Page 16: 16 Missionsstandaret Jag ser hans s
Missionsstandaret<br />
1<br />
Nr 6 15 juni 2001 Årgång 109<br />
Baptisternas<br />
<strong>som</strong>markonferens<br />
Hummelholmen<br />
15-17 juni<br />
FOTO: PETER SJÖBLOM<br />
SIDAN 2<br />
Wilhelm på<br />
de sju haven<br />
Baptister<br />
på Irland<br />
SIDAN 6-7<br />
MITTUPPSLAGET<br />
Jesus i centrum<br />
bland Esseunga<br />
Glad <strong>som</strong>mar!<br />
Vi ses i augusti<br />
”ÅTTAN”, SIDAN 10
2<br />
(Konspiratio är latin och betyder samstämmighet, samverkan, endräkt.)<br />
FREDAGEN<br />
Kl 19.00<br />
Kl 20.30<br />
Kl 22.00<br />
I begynnelsen…<br />
* Ledare: Sam Pettersson & Sara Sjöberg<br />
* Sång: Tove Wingren<br />
* Tal: Peter Halldorf<br />
Pastorsgrillen<br />
S(c)enkväll med Jani<br />
* Cafévärd: Jani Edström<br />
* Gäst: Peter Halldorf<br />
* Sång: Stekta Gröna Tomater<br />
(Michaela Lidman, Robert Granholm m fl)<br />
Kl 23.30- Midnattskonspiratio – Sinnesrogudstjänst<br />
24.00 * Ledare: Leif Olin<br />
LÖRDAGEN<br />
Kl 8.00 Paddling för morgonpigga<br />
Kl 8.30-9.30 Frukost<br />
Kl 9.00 Morgonjumpa<br />
Kl 9.30 Kanotäventyr (för tonåringar)<br />
* Ledare: Ida Östdahl (tfn 050-356 2995)<br />
Förhandsanmälan (max 25 delt.)<br />
Kl 10.00-<br />
Seminarier<br />
12.00 * Talare: Peter Halldorf<br />
1. Dit du icke vill – om överlåtelsen åt Guds vilja.<br />
2. Kyssa spår efter män <strong>som</strong> frid förkunnar –<br />
följeslagare på salighetsvägen.<br />
Kl 12.00 Lunch<br />
Kl 14.00- 0-100 på 45 minuter (barngudstjänst för alla)<br />
14.45 * Ledare: Catarina Olin<br />
* Musik: Mikael Ahlskog & band<br />
Kl 15.00 Kaffepaus<br />
Kl 16.00 Sånggudstjänst (radierad)<br />
* Sång: Betaniakören<br />
* Tal: Peter Halldorf<br />
Kl 17.30<br />
Kl 19.00<br />
Kl 20.30<br />
Kl 22.00<br />
Kl 22.00<br />
Konspiratio<br />
på Hummelholmen<br />
15-17 juni 2001<br />
Middag<br />
Konferenskväll<br />
* Tal: Peter Halldorf<br />
* Musik: Thommy Bergström<br />
Pastorsgrillen<br />
Cafékväll<br />
* Cafévärd: Catarina Olin<br />
* Musik: Thommy Bergström<br />
Helkväll med Relli Underhållning & Röj Ab:<br />
”Inte utan min TV!”<br />
(för ungdomar och unga vuxna)<br />
Missionsstandaret<br />
Upprop för rwandisk pastorsstipendiat<br />
Hjälp Samuel att studera<br />
För år 2000 fanns ett budgetanslag<br />
på 10.000 mk för stöd till pastorsutbildning<br />
i Rwanda, men inga medel<br />
sändes ut under året, delvis på<br />
grund av att relationerna mellan de<br />
danska och rwandiska baptistsamfunden<br />
inte fungerade och delvis på<br />
grund av att tillräckliga medel inte<br />
kommit in.<br />
Nu verkar samarbetet mellan samfunden<br />
att börja normaliseras. Det<br />
finns också ett konkret projekt vi kan<br />
bidra till. En stipendieansökan för<br />
förberedande pastorsstudier vid Reformed<br />
Theological College i Uganda<br />
har nämligen kommit från Samuel<br />
Nkurunziza, Evariste Habiyakares<br />
svåger.<br />
Nkurunziza blev tvungen att avbryta<br />
sina gymnasiestudier på grund<br />
av kriget 1994 och kan därför inte<br />
studera vid pastorsseminariet i<br />
Rwanda, där det krävs att man slutfört<br />
gymnasiestudier eller motsvarande<br />
för att man skall komma in.<br />
Efter det förberedande året planerar<br />
Nkurunziza att fortsätta vid det tvååriga<br />
pastorsseminariet i Uganda.<br />
Samuel Gasana, ledare för det rwandiska<br />
baptistsamfundet, har skrivit<br />
ett rekommendationsbrev för Nkurunziza,<br />
och betonar samtidigt vikten<br />
av att Rwanda får välutbildade<br />
pastorer.<br />
Inskriptionen äger rum redan den<br />
11 juli 2001. Familjen, inklusive tre<br />
barn (4 år, 2 år, 2 mån.) kommer att<br />
bo i Uganda under studietiden. Skolan<br />
ligger strax utanför huvudstaden<br />
Kampala, vilket är åtta timmars<br />
bussfärd från Kigali i Rwanda.<br />
Genom att stöda Nkurunziza kan<br />
vi på ett konkret sätt hjälpa det<br />
rwandiska baptistsamfundet att få<br />
flera pastorer.<br />
Studiekostnaderna uppgår till<br />
drygt 1.100 mark per månad. Det<br />
inkluderar uppehälle för hela famil-<br />
Samuel Nkurunziza från Rwanda kommer att studera till pastor i Uganda<br />
och behöver vår hjälp. Han kommer att bo i Uganda tillsammans med sin fru<br />
Bernadette Muhayimpundu och deras tre barn.<br />
jen. Bidragsgivare efterlyses, gärna<br />
även personer <strong>som</strong> kan gå in för ett<br />
regelbundet understöd. De <strong>som</strong> vill<br />
stöda Samuel Nkurunziza, och i<br />
förlängningen församlingsarbetet i<br />
Rwanda, uppmanas kontakta missionsföreståndaren<br />
(tel. 317 8559)<br />
med det snaraste. (ML)<br />
Scout-tivoli!<br />
* Aktiviteter man själv får pröva * Alla åldrar välkomna<br />
* Öppet lördag från 12.30 * Liten avgift (till missionen)<br />
SÖNDAGEN<br />
Kl 8.30-9.30 Frukost<br />
Kl 9.30 Morgonandakt<br />
* Peter Halldorf<br />
Kl 11.00 Gudstjänst<br />
* Parentation * Nattvard<br />
* Ledare: Nils Erik Vikström<br />
* Predikan: Peter Halldorf<br />
* Musik: Rwandagruppen<br />
* Pwokarenbibeln med Marianne Liljeström<br />
Kl 13.00 Missionsmåltid<br />
* Ambulerande program: Rwandagruppen, m fl<br />
BARNPROGRAM<br />
Ansvariga: Birgitta Edström, Eva Högberg, Tua Långnabba.<br />
Samling: för 0-3-åringar i sandlådan, för 4-12-åringar i barntältet.<br />
Fredagen<br />
Kl 19.00- * Inledning: Beni Edström<br />
20.30 * Intressegrupper: fotboll, bokhörna, pyssel, etc.<br />
Lördagen<br />
Kl 10.00- * Inledning: Susanne Kackur<br />
12.00 * Äventyrsspårning<br />
* Intressegrupper<br />
Kl 19.00- * Inledning: Tomas Koskinen<br />
20.30 * Catarina Olin & hennes finurliga <strong>fil</strong>urer<br />
* Snickeri: Peter Sundqvist<br />
* Intressegrupper<br />
Söndagen<br />
Kl 11.00- * Inledning: Sebastian Dahlman<br />
12.30 * Intressegrupper<br />
Konferensgäst<br />
De norska baptisternas<br />
informationskonsulent och<br />
journalist på baptisternas<br />
tidning Banneret, Roger Dahl,<br />
kommer att övervara <strong>som</strong>markonferensen<br />
<strong>som</strong> de<br />
Norska och nordiska baptisternas<br />
representant.<br />
Roger Dahl kommer att<br />
frambära en hälsning under<br />
lördagskvällens möte. Roger<br />
Dahl har sin hustru Inger-Lise<br />
och deras tre barn med på<br />
resan till Finland. Vi säger<br />
varmt välkommen till Finland!<br />
Expeditionstider<br />
under <strong>som</strong>maren<br />
Missionsstandarets redaktion<br />
är stängd veckorna 26-30,<br />
dvs från 25 juni till 29 juli.<br />
Missionsföreståndaren finns<br />
på expeditionen på tisdagar<br />
mellan kl 9 och 13 under<br />
semestertiden, utom vecka<br />
26, men då finns ekonomisekreteraren<br />
på plats.<br />
Nytt besök från<br />
Kiambu, Kenya<br />
FOTO: PES<br />
Pastor Thomas Muthee besökte i<br />
mars detta år Finland och höll två<br />
bönekonferenser, en i Åbo och en i<br />
Kristinestad. Muthee och hans församling<br />
The Prayer Cave Church<br />
(församlingen bönegrottan) är bekant<br />
från <strong>fil</strong>men ”Transformations”<br />
<strong>som</strong> handlar om hur Gud genom bön<br />
totalt förvandlat fyra platser på jorden.<br />
Muthee har nu lovat sända två av<br />
sina goda medarbetare för uppföljningskonferenser<br />
hösten 2001. Dessa<br />
två är Peter och Carol Munderu.<br />
Peter är äldstebroder i Muthees församling<br />
och Carol är böneledare.<br />
Bägge undervisar Guds Ord.<br />
Uppföljningskonferenserna hålls<br />
5-7.10 i Åbo, 9-10.10 i Ekenäs och<br />
12-14.10 i Jakobstad.<br />
Arrangör är Bön för Finland rf i<br />
samarbete med lokala församlingar.<br />
Vid morgonkaffet<br />
De blåser såpbubblor där i pressen:<br />
Rubriker skimrar mot läsarns sky.<br />
Om de når ovanför vardagsstressen<br />
får vi se världens scen, stark och ny.<br />
Därute grönskar i skog och marker<br />
det liv <strong>som</strong> Gud gav, <strong>som</strong> skall bestå<br />
så länge skogarna står <strong>som</strong> parker<br />
och skorstenspiporna det förstår.<br />
Men inuti brinner längtan ännu<br />
att leva livet <strong>som</strong> Gud själv vill,<br />
att se med hjärtat och att bli vän nu<br />
med alla dem <strong>som</strong> hör livet till.<br />
Hjördis Förars<br />
Vilken nyhetstorka det skulle bli om<br />
alla höll de tio budorden!<br />
Hur kommer det sig att skandaler<br />
springer, då sanningen måste krypa<br />
Quips and Quotes
Missionsstandaret<br />
3<br />
Missionsstandaret Nr 6 15 juni 2001<br />
<strong>Finlands</strong> <strong>svenska</strong><br />
<strong>baptistmission</strong>s och dess<br />
ungdomsförbunds<br />
tidning<br />
Utkommit sedan 1892.<br />
Tidigare namn: Finska<br />
Månadsposten, Finska<br />
Missionsbladet (1903),<br />
Missions-Standaret (1915)<br />
12 nummer per år<br />
Redaktörer:<br />
Sten-Göran Liljeström,<br />
Peter Sjöblom (layout)<br />
Ansvarig utgivare:<br />
Roy Holmlund<br />
Postadress:<br />
PB 54, 65101 Vasa<br />
Redaktion<br />
och expedition:<br />
Rådhusgatan 44, Vasa<br />
Telefon: 06-317 8559<br />
Fax: 06-317 8550<br />
E-post:mst@baptist.fi<br />
Expeditionstid:<br />
må-fr kl 9-12.<br />
Redaktionsråd:<br />
Roy Holmlund (ordf),<br />
Maj-Lis Ede, Rurik<br />
Lindqvist, Inez Revahl<br />
Prenumerationer:<br />
Henry Månsus<br />
Prenumerationspriser:<br />
I Finland 220 mk,<br />
i Norden och Baltikum<br />
240 mk, övriga länder<br />
(med flyg) 310 mk.<br />
Gåvoprenumeration<br />
175 mk, övriga Norden<br />
195 mk, övriga<br />
länder 310 mk.<br />
Med studie- eller<br />
pastorsrabatt: 175 mk.<br />
Frikyrkligt tidningspaket:<br />
FTPMST, 625 mk.<br />
Andra kombinationer:<br />
EVMST 330 mk, KBMST<br />
360 mk, NBMST 295 mk.<br />
Annonspriser:<br />
5,50 mk/spmm.<br />
Förlovnings-, vigsel- och<br />
födelseannonser<br />
75 mk/st.<br />
Bankgiro:<br />
Vörå Sb 497111-213391<br />
Merita 228218-61965<br />
Sampo 800012-252311<br />
Vasa 2001<br />
Oy I-Print Wasa Ab<br />
”…dit folk längtar att söka sig för<br />
att möta en medmänniska och för<br />
att möta Gud Oberoende av i<br />
vilket tillstånd de befinner sig.”<br />
Vilka människomöten äger rum på våra<br />
möten i församlingarna Vem går på<br />
våra förmiddagsmöten och kvällssamlingar<br />
I våra frikyrkoförsamlingar är de vanliga<br />
mötesbesökarna några medelålders och äldre<br />
personer. Ibland är några yngre personer också<br />
med, om det är någonting speciellt. Söndagsskolor<br />
finns visserligen ännu både här och där,<br />
men också dessa har dött ut på en del håll.<br />
Scoutingen blomstrar, men scouterna ser vi inte<br />
så ofta i själva kyrkorummet.<br />
Om man ser till det totala antalet deltagare i<br />
olika aktiviteter under en vecka i en församlings<br />
liv, kanske det inte ser så illa ut i alla fall Ändå<br />
minskar medlemsantalet i församlingarna stadigt<br />
för varje år. Skall vi förbereda oss på en<br />
långsam död Eller skall olika frikyrkoförsamlingar<br />
följa exemplet i Vörå och slå sig<br />
samman Vi kanske rent av skall slå på stora<br />
trumman för den förenade finlands<strong>svenska</strong> frikyrkan<br />
Av rent ekonomiska orsaker blir väl<br />
detta det enda alternativet så småningom, om<br />
den nuvarande trenden håller i sig.<br />
Har frikyrkan i Finland någon framtid Ja –<br />
om den blir en verklig och relevant mötesplats<br />
där det finns en levande dialog mellan människor<br />
vars främsta önskan är att möta Gud.<br />
Ofta är våra möten möteslösa mötesplatser. Vi<br />
går dit och nickar åt varandra och Gud, för att<br />
sedan gå hem och känna oss nöjda med att vi<br />
åtminstone satt vår fot i kyrkan.<br />
Men hur ofta möts vi egentligen Hur ofta sker<br />
det verkliga möten mellan människor, där vi<br />
upplever att Herren är med<br />
Hur göra församlingen<br />
till en verklig mötesplats<br />
”Jag blev glad är man sade till mig: ’Vi skall gå<br />
till Herrens hus’”, står det i Psaltaren (Ps. 122:1).<br />
Men vi behöver väl inte gå i kyrkan för att möta<br />
Gud heller Han finns ju överallt. Visst. Men<br />
kyrkan är en plats <strong>som</strong> är helgad åt Herren, och<br />
sannolikheten är stor att vi just där kan höra Guds<br />
tilltal. Visst kan hela naturen, speciellt så här i<br />
<strong>som</strong>martid, upplevas <strong>som</strong> ett Guds tempel<br />
också. Det behöver dock inte råda något motsatsförhållande<br />
mellan dessa två mötesplatser. Som<br />
lemmar i Kristi kropp behöver vi ändå varandra<br />
också rent konkret. Om lemmarna sällan möts,<br />
måste väl någonting ha gått ur led Det är en<br />
invalidiserad kropp<br />
.Vi behöver nå ut till dem <strong>som</strong> finns utan<br />
för kyrkan. Det är ju församlingens<br />
främsta uppgift.<br />
När såg du senast i din församling en narkoman,<br />
en alkoholist eller en kvinna av det lätta<br />
gardet Eller en homosexuell, <strong>som</strong> kanske till<br />
och med lever i ”öppen synd” Det var rätt länge<br />
sedan, eller hur För majoriteten av oss har inte<br />
sådana bekanta. Och om vi har det, skulle vi inte<br />
vilja ta dem med till ett förmiddagsmöte. Ändå är<br />
det inte de rättfärdiga <strong>som</strong> Jesus uppsöker, utan<br />
syndare.<br />
Trots all så kallad öppenhet <strong>som</strong> vi har i<br />
samhälle och kyrka är fördomarna egentligen sig<br />
ganska lika <strong>som</strong> förr. Vad skulle reaktionen bli<br />
om en person utifrån – eller ännu värre, en<br />
församlingsmedlem – kom till ett förmiddagsmöte<br />
och luktade öl eller sprit Risken är stor att<br />
majoriteten av församlingsmedlemmarna skulle<br />
ägna resten av dagen åt att diskutera hur det kom<br />
sig. Skulle någon tala direkt med personen<br />
ifråga Och skulle någon acceptera att det kanske<br />
finns församlingsmedlemmar vars samvete<br />
tillåter dem att dricka någonting starkare än<br />
mjölk ibland<br />
Detta var ett enkelt exempel. Det finns andra,<br />
betydligt mera komplicerade lustar och laster<br />
<strong>som</strong> ingen skulle drömma om att nämna i kyrkan.<br />
Men de finns där.<br />
Hur skall vi igen kunna göra kyrkorna till<br />
verkliga mötesplatser, dit folk längtar<br />
att söka sig för att möta en medmänniska<br />
och för att möta Gud Oberoende av i<br />
vilket tillstånd de befinner sig. Faktum är att han<br />
ju vill möta oss på just den nivå vi befinner oss.<br />
Vi behöver inte putsa utanskriften, inte göra oss<br />
fina och märkvärdiga eller försöka vara några<br />
moraliska A-människor för att besöka kyrkan.<br />
Förnyelse av gudstjänsten kan säkert också<br />
vara till hjälp för att öppna folks ögon för Gud,<br />
kyrkan och församlingen. För visst är det lätt att<br />
fastna i vissa ramar, <strong>som</strong> med tiden blir så fasta<br />
att församlingsmedlemmarna blir helt beroende<br />
av dem, men dessa ramar kan bli så avskräckande<br />
att utomstående inte vågar sig dit.<br />
Vi får hoppas att studien Naturlig församlingsutveckling<br />
av Christian A. Schwartz kan hjälpa<br />
oss <strong>som</strong> församlingar att sätta fart på tillväxten<br />
igen. Vem vet vad <strong>som</strong> kan börja hända sedan de<br />
olika församlingarna inom <strong>Finlands</strong> <strong>svenska</strong><br />
<strong>baptistmission</strong> kommit underfund med sina respektive<br />
församlingspro<strong>fil</strong>er. Läs mera om detta i<br />
missionsföreståndarens ruta här nedan. Läs<br />
gärna också den recension av boken <strong>som</strong> Mattias<br />
Levälahti skrev i Missionsstandaret nr 3/2001.<br />
Vi behöver fungerande visioner och strategier<br />
med långtidsperspektiv, men detta fritar oss inte<br />
från vårt personliga ansvar på daglig basis. Den<br />
heliga Anden har ett personligt intresse av var<br />
och en av oss här och nu. Kan vi höra honom<br />
tala<br />
Vågar vi be att Herren rubbar våra cirklar så,<br />
att våra kyrkor kan rymma nya människor, <strong>som</strong><br />
i vår gemenskap hittar fram till frälsande Gudsmöten<br />
Jesus frälsar, Jesus helar – men vi kan<br />
bereda vägen.<br />
STEN-GÖRAN LILJESTRÖM<br />
Nästa<br />
nummer...<br />
... utkommer 24 augusti.<br />
Manus till det<br />
numret bör vara redaktionen<br />
tillhanda<br />
senast fredagen den<br />
10 augusti. Kortare<br />
notiser tas emot<br />
senare.<br />
k<br />
■ FRIKYRKLIGA<br />
PASTORSDAGAR<br />
kommer att hållas på Torppa<br />
kursgård, Ylöjärvi, 7-10<br />
oktober 2002. Observera att<br />
tidpunkten blivit ändrad.<br />
K O R T &<br />
N Y T T<br />
Det är endast döda fiskar<br />
<strong>som</strong> färdas medströms.<br />
Polskt ordspråk<br />
Utgivningsdatumet för detta nummer av<br />
Missionsstandaret är samma dag <strong>som</strong><br />
<strong>som</strong>markonferensen inleds på Hummelholmen.<br />
De <strong>som</strong> har stått för planeringen av<br />
programinnehåll och det praktiska hoppas att<br />
dagarna ska bli till glädje<br />
och inspiration för alla åldrar.<br />
Vår konferensgästtalare,<br />
Peter Halldorf, kommer<br />
att vara flitigt i farten<br />
och många har uttalat stor<br />
förväntan inför att få höra<br />
honom i seminarier och<br />
möten. Konferensen har ju<br />
också ett eget barn- och<br />
ungdomsupplägg vilket bidrar<br />
till att hela familjen ska<br />
trivas.<br />
■ ■ ■<br />
(NFU) står för Naturlig församlingsutveckling.<br />
Det är<br />
en församlingsstudie <strong>som</strong><br />
Missionsföreståndarens kalender<br />
gjorts i över 1000 församlingar över hela världen.<br />
Utifrån den studien har man sedan fått fram vissa<br />
principer <strong>som</strong> är lika relevanta över hela världen<br />
(Guds principer) för att en församling ska växa.<br />
Det är de så kallade åtta kvalitativa särdragen hos<br />
växande församlingar. Dessa<br />
kan vi idag få fram genom en<br />
undersökning i församlingen,<br />
och sen kan vi praktiskt börja<br />
göra något för att utveckla det<br />
särdrag <strong>som</strong> ligger lägst.<br />
En samling kring detta kommer<br />
att hållas i Oravais den 8<br />
juni. Representanter för församlingarna<br />
är inbjudna. Stefan<br />
Sigfrids från Sionförsamlingen<br />
i Vasa kommer också att<br />
delta med information kring<br />
NFU.<br />
Tidigt i höst kommer vi att<br />
genomföra en undersökning för<br />
att få fram en pro<strong>fil</strong> för frikyrkorna<br />
i Svenskfinland. Samtidigt<br />
kommer också församlingar<br />
<strong>som</strong> är med att få en församlingspro<strong>fil</strong> <strong>som</strong><br />
kan analyseras för den egna församlingens växt<br />
och utveckling. Vi återkommer till detta inför<br />
hösten.<br />
Vad sker i <strong>som</strong>mar<br />
Efter konferensen blir det medverkan i storscoutlägret<br />
på Kilen i Sideby. <strong>Hela</strong> vecka 26 är vikt för<br />
lägret. Vecka 27 blir det tältmöten i Lillby där jag<br />
kommer att medverka med förkunnelsen tre kvällar.<br />
För övrigt blir det att jobba på hemmakontoret<br />
plus att det blir en dag i veckan (tisdagar) på<br />
expeditionen i Vasa. Semester blir det först från<br />
vecka 32 i ett par veckors tid.<br />
Vill här och nu redan slå ett slag för Bibeldagarna<br />
17-18 augusti på Hummelholmen. Temat<br />
för dagarna bli ”Hängiven andlighet”.<br />
Så får jag önska er alla en riktigt skön <strong>som</strong>mar<br />
till hela er varelse – ande själ och kropp!<br />
Hälsningar<br />
Nils Erik
4<br />
Missionsstandaret<br />
Nytt projekt i Österbotten för att utveckla<br />
den regionala och lokala missbrukarvården<br />
Hur ordna den regionala och lokala<br />
missbrukarvården<br />
Projektet Regional utveckling<br />
av missbrukarvården i Österbotten<br />
har pågått sedan februari i vinter.<br />
Avsikten med projektet är att<br />
kartlägga missbrukarvården i<br />
<strong>svenska</strong> Österbotten och dess utmaningar<br />
inför framtiden. Kartläggningen<br />
skall utgöra en grund<br />
för vidareutveckling av vården av<br />
missbrukare i regionen. Projektet<br />
utgår ifrån lokalsamhällets behov.<br />
I samband med kartläggningen<br />
har det framgått att det finns skillnader<br />
i serviceutbudet på regional<br />
och lokal nivå. Servicen koncentreras<br />
till städerna Vasa, Jakobstad<br />
och Karleby. De mindre kommunerna<br />
och städerna köper sin<br />
specialservice därifrån. Därför har<br />
den lokala social- och hälsovården<br />
en viktig uppgift att hjälpa personer<br />
med rusmedelsproblem. Resursbristen<br />
har lett till att det inte<br />
Befrielse<br />
alltid finns möjlighet till specialisering<br />
och kompetensutveckling.<br />
I de flesta kommuner i <strong>svenska</strong><br />
Österbotten finns det behov av och<br />
möjlighet att utveckla den lokala<br />
missbrukarvården. Behoven finns<br />
inom varierande områden, alltifrån<br />
tidig upptäckt av missbruk till<br />
långvarigt stöd för personer med<br />
missbruksproblem.<br />
Utgångspunkten för projektet är<br />
att föra tjänsterna så nära behoven<br />
<strong>som</strong> möjligt. Efter<strong>som</strong> antalet<br />
hjälpsökande personer med rusmedelsproblem<br />
i de mindre kommunerna<br />
verkar vara litet kan inte<br />
servicen överdimensioneras. Det<br />
verkliga antalet personer med behov<br />
av stöd är klart större. Trots<br />
litet antal hjälpsökande är det viktigt<br />
med lokal utveckling av missbrukarvården.<br />
Vården bör få en<br />
tydligare pro<strong>fil</strong>ering och bli mer<br />
utåtriktad. Till exempel kan personalen<br />
ambulera i stället för att<br />
Befrielse är inte någonting <strong>som</strong> lätt<br />
förstås. Börja samtala om hur man<br />
konfronterar demoner och en del<br />
människor börjar rulla med ögonen<br />
och säga att du har gått för långt.<br />
En del kommer att anklaga dig för<br />
att hitta en demon under varje sten.<br />
Andra kommer att berätta för dig hur<br />
de blivit skadade av någon hemsk<br />
erfarenhet, när de i sin desperation<br />
efter svar gått med på att utsätta sig<br />
för bön för befrielse och då blivit<br />
uppmanade att ”spy upp” demoner<br />
och att göra allt möjligt konstigt i<br />
samband med en gruvlig ”befrielse”-session.<br />
Jag har sett och hört mycket på det<br />
här området. Även om jag vet att<br />
man ibland handskas illa med befrielse<br />
och ibland till och med är arrogant,<br />
tror jag fullt och fast att det<br />
finns en aspekt av andlig krigföring i<br />
många mänskliga problem.<br />
Paulus konstaterar detta klart och<br />
tydligt. I 2 Kor. 10:4-5 står det: ”De<br />
vapen vi strider med är inte svaga<br />
utan har makt inför Gud att bryta ner<br />
fästen. Ja, vi bryter ner tankebyggnader<br />
och allt högt <strong>som</strong> reser sig upp<br />
mot kunskapen om Gud. Och vi gör<br />
varje tanke till en lydig fånge hos<br />
Kristus.”<br />
Det finns kristna <strong>som</strong> inte vill tro<br />
att de kan ha demoniska problem.<br />
Personligen tror jag att ett problem<br />
<strong>som</strong> inte försvinner efter bön, fasta,<br />
viljestark föresats eller medicinsk<br />
behandling kan ha en demonisk orsak<br />
<strong>som</strong> man måste ta itu med på ett<br />
andligt sätt. Problem <strong>som</strong> är svåra att<br />
handskas med, så<strong>som</strong> vrede, drogberoende<br />
och t.o.m. sexuellt beroende<br />
eller alkoholism, tror jag har<br />
man förväntar sig att hjälpbehövande<br />
själva söker sig till vården.<br />
Utveckling av samarbete mellan<br />
kommunerna kan möjliggöra etablering<br />
av lokal verksamhet.<br />
Projektet kommer att:<br />
* arrangera lokala resursmöten<br />
inom missbrukarvården.<br />
* utveckla regionala och lokala<br />
planer inom missbrukarvården.<br />
* stöda föreningar, organisationer<br />
och församlingar i arbetet<br />
med svenskspråkiga missbrukare<br />
och i drogförebyggande<br />
insatser.<br />
För mera information kontakta<br />
projektledare Patrik Lindgren.<br />
Tfn 06-7243510, 050-5700 663,<br />
e-post: patrik.lindgren@<br />
sininauhaliitto.fi KRAN,<br />
<strong>fil</strong>ialkontor, Södermalmsgatan<br />
12, 68600 JAKOBSTAD<br />
andra rotorsaker. Det kan finnas fästen<br />
i anden och själen <strong>som</strong> man måste<br />
ta itu med, likaväl <strong>som</strong> med syndfulla<br />
vanor eller beteenden <strong>som</strong> man<br />
agerar ut.<br />
Du kan hålla med eller inte hålla<br />
med om detta. Du kanske tycker att<br />
befrielse inte är någonting centralt i<br />
evangeliet eller att det upphörde på<br />
Bibelns tid. Men om du tittar på Jesu<br />
tjänst kan du inte undgå att lägga<br />
märke till befrielsetjänsten. Du ser<br />
den på nästan varje sida i evangelierna.<br />
Jag tror bestämt att Hans<br />
tjänst är densamma idag <strong>som</strong> den var<br />
då – att frälsa, hela, befria och att<br />
predika evangeliet om riket. Att ta<br />
bort befrielse från den ekvationen,<br />
tror jag, är att förminska evangeliet.<br />
Jesus förstår verkligen behovet av<br />
att ge befrielse till dem <strong>som</strong> är<br />
”bundna”. Många verser visar oss<br />
Hans respons på de behov <strong>som</strong> folk<br />
f<br />
Spalten<br />
F R I T T F O R U M<br />
Fritt Forum är öppen för läsarnas inlägg. Insändarskribenternas åsikter sammanfaller<br />
inte nödvändigtvis med redaktionens åsikter.<br />
Fri på Sonens bekostnad<br />
Jag tror att signaturen ”Jag är väl<br />
klen i tron” tar upp en mycket<br />
viktig fråga, när han/hon undrar<br />
om Gud är blodtörstig efter<strong>som</strong> det<br />
måste till ett blodigt offer för att<br />
åstadkomma försoning mellan Gud<br />
och mänskor. Jag har några funderingar<br />
om det så jag kan lika gärna<br />
dela med mig.<br />
Nej, Gud är inte blodtörstig. Han<br />
är rättfärdig. I våra dagar töjs och<br />
vrids rätten på så många sätt, att vi<br />
har svårt att se den enkla skillnaden<br />
mellan rätt och fel. Vi är för korta i<br />
rocken. Men Gud vet. Livet har sina<br />
lagar och när vi bryter dem, skadar vi<br />
oss själva.<br />
Jag tänker mig ett exempel. En far<br />
har en son <strong>som</strong> vill leva <strong>som</strong> han vill<br />
och så går han och får AIDS p.g.a.<br />
sitt eget felaktiga handlande. Han<br />
insjuknar och tänker att han fick<br />
straff för sin synd. Det kan vi säkert<br />
förstå, men inte på det sättet att Gud<br />
sitter i himlen och tänker: ”Han ska<br />
straffas med döden.” Jag tror att Gud<br />
lik<strong>som</strong> fadern sörjer. De skulle så<br />
väldigt gärna hindra ”dödsdomen”,<br />
men sjukdomen har sitt förlopp. Naturen<br />
har sina lagar och livet kräver<br />
sin rätt.<br />
Vi vill alla vandra vår egen väg, i<br />
<strong>som</strong> kom till Honom för hjälp hade.<br />
I Matt. 4:24 står det att de sjuka kom<br />
till honom långväga ifrån och ”man<br />
förde till honom alla <strong>som</strong> led av olika<br />
slags sjukdomar och plågor, besatta,<br />
månadssjuka och lama, och han botade<br />
dem”.<br />
Jesus instruerade Sina lärjungar<br />
att driva ut demoner i Matt. 10:8 och<br />
Mark. 16:17. I Luk. 10:17 uttrycker<br />
de 72 apostlarna sin förvåning över<br />
att ”till och med de onda andarna<br />
lyder oss i ditt namn”. I Luk. 4:36 är<br />
befrielse ett tecken på stor auktoritet<br />
för människorna: ”Alla blev mycket<br />
god tro eller i trots, med eller utan rätt<br />
upplysning, och våra felaktiga val<br />
har sina naturliga följder <strong>som</strong> leder<br />
till död. Det var det <strong>som</strong> Gud såg, fast<br />
vi inte ser det. Då sände han Jesus,<br />
<strong>som</strong> ensam kunde gå emot det onda,<br />
utan att färgas, utan att dras med. Det<br />
står i Hebr.2 att djävulen hade hand<br />
om döden, därför att han stod bakom<br />
frestelserna och Gud <strong>som</strong> är rättfärdig<br />
kunde inte förneka att mänskorna<br />
frivilligt lyssnade till honom.<br />
Så djävulen hade vissa rättigheter...<br />
ända tills Jesus stod där, lät sig förrådas,<br />
gripas, dömas, dödas. Alltsammans<br />
helt orättvist. Han tog ”smittan”,<br />
följderna av det onda, och lät<br />
det komma över sin egen person.<br />
Han betalade frivilligt priset <strong>som</strong> vi<br />
kostade, tog dödsdomen <strong>som</strong> p.g.a.<br />
rättvisan hängde över våra huvuden.<br />
Från den dagen har han makten, vi är<br />
betalda. Gud har bevisat att han är<br />
rättfärdig, men också nådig och<br />
mycket kärleksfull, <strong>som</strong> låter oss<br />
lösgöras från dödens makt på sin<br />
sons bekostnad, dvs i hans namn.<br />
Men det är enda vägen, för Gud är<br />
fortfarande rättfärdig.<br />
HJÖRDIS FÖRARS<br />
häpna och sade till varandra: ’Vad är<br />
det med hans ord Med makt och<br />
myndighet befaller han de orena andarna,<br />
och de far ut.’”<br />
Försök föreställa dig evangelierna<br />
utan befrielse och du kommer att<br />
märka hur ofta vår Herre konfronterade<br />
demoner och befriade människor.<br />
Låt oss prisa Honom idag för<br />
Hans väldiga makt över fiendens arbete.<br />
(www.newmanmagazine.com)<br />
Hängiven andlighet<br />
Bibelhelg på Hummelholmen, Nykarleby, 17-18 aug.<br />
Allmän information<br />
Seminarieföreningen tillsammans med Smedsby bönehus<br />
rf inbjuder dig igen till Bibelhelg på det natursköna<br />
lägerområdet Hummelholmen i Nykarleby.<br />
Vi vill även med årets Bibelhelg försöka fånga<br />
andligheten utifrån ett bibliskt perspektiv. Bland andra<br />
Leif-Erik Holmqvist, hemkommen efter några år <strong>som</strong><br />
pastor och rektor i Stockholm, medverkar med tre studier.<br />
Han har på nära håll fått följa med utvecklingen i<br />
bland andra Brommadialogen, Brobygget och<br />
Sinnesroandligheten. Genom samtalen, stillheten tror vi<br />
att Guds Ande vill verka helande.<br />
Vi vill också ge tid för umgänge och gemenskap så att<br />
helgen på det sättet blir ett gränsöverskridande mellan<br />
olika generationer och intresseområden. Tillsammans<br />
söker vi Herrens vägledning inför Ordet.<br />
Arr: Baptisternas seminarieförening rf, Smedsby<br />
bönehus rf och Svenska studiecentralen.<br />
Praktiskt<br />
Anmäl dig i så god tid <strong>som</strong> möjligt. Vi behöver få<br />
anmälningarna senast den 13 augusti för att kunna planera<br />
maten och ordna med övernattningen i hyddor.<br />
Avgiften för dagarna är 300 mk. Lakan eller sovsäck/<br />
dyna tas med. Anmälan görs till Leif Olin, Hindersgränden<br />
51, 65410 Sundom. Tel. 050-313 8175.<br />
Väl mött inför ordet 17-18 augusti!<br />
Program<br />
FREDAGEN<br />
17.00 Middag<br />
18.00 Inledning<br />
18.30 Samling 1 med Leif-Erik Holmqvist.<br />
Andlighet för kropp och själ. Samtal.<br />
20.00 Samling 2 med Mai-Britt Vehkaoja.<br />
Andlighet – det goda samtalet.<br />
21.00 Servering<br />
21.30 Samtal, förbön och sång<br />
LÖRDAGEN<br />
8.00 Frukost<br />
9.00 Samling 3 med Rafael Edström.<br />
Bibelstudium utifrån Rom. 1-3, 1 Kor. 1-7.<br />
10.00 Kaffe<br />
10.30 Samling 4 med Leif-Erik Holmqvist.<br />
Andlighet för rättvisa och solidaritet. Samtal.<br />
11.30 Samling 5 med samtal. Andlighetens betydelse<br />
i det vardagliga livet.<br />
12.30 Lunch<br />
Fritid och meditation<br />
14.30 Kaffe<br />
15.00 Samling 6 med Mai-Britt Vehkaoja.<br />
Andlighet – det goda samtalet.<br />
16.00 Samling 7 med samtal.<br />
Att hitta sin andliga jämvikt.<br />
17.15 Middag<br />
19.00 Offentlig samling 8 med avslutning.<br />
Leif-Erik Holmqvist. Andlighet för tolerans<br />
och gemenskap. Nils Erik Vikström leder.<br />
Servering. Avslutning.
Missionsstandaret<br />
5<br />
b<br />
Livet vid<br />
Gertruds ström<br />
Om livets<br />
paradoxer<br />
Tommy Hellstens senaste bok heter<br />
”Ju mindre du gör desto mer får du<br />
gjort”. Boken är mycket kompakt.<br />
Där finns inga lättlästa avsnitt. <strong>Hela</strong><br />
tiden krävs det att du reflekterar och<br />
försöker komma bakom orden, förstå<br />
vad han egentligen menar. Men<br />
orkar du det finner du många viktiga<br />
senteser om människolivet. Mycket<br />
handlar om att vi måste bli vuxna och<br />
ta ansvar för vårt eget liv och den<br />
otrygghet <strong>som</strong> är en del av det. Här<br />
några exempel:<br />
En människa <strong>som</strong> är otrygg i sitt<br />
inre måste alltid göra det hon kan<br />
och behärskar, för hon vågar inte<br />
göra fel.<br />
Efter<strong>som</strong> vi lever i en kultur där<br />
prestation och effektivitet är övervärderade<br />
är det inte lätt att motivera<br />
vikten av vila och stillastående.<br />
– Endast den <strong>som</strong> är modig vågar<br />
välja att skydda sig själv i en situa-<br />
B Ö C K E R<br />
Tre manuskript fick pris i Församlingsförbundets förlags<br />
barnboks- och romantävlingar Märg och Mening<br />
Monika Vikström-Jokela vann<br />
Församlingsförbandets nya<br />
barnbokstävling med ett manuskript<br />
om elvaåriga Ellen Annorlunda.<br />
I romantävlingen, <strong>som</strong> nu<br />
ordnades för tredje gången, delade<br />
Mats Fontell och Uffe Virta på<br />
första plats med en ungdomsroman<br />
respektive en roman med historisk<br />
anknytning.<br />
Mats Fontells manuskript Tre<br />
dagar karakteriseras <strong>som</strong> en fartfylld<br />
och tankeväckande ungdomsroman.<br />
Berättelsen gestaltar på ett<br />
trovärdigt sätt unga människors<br />
vänskap, vånda och växtvärk i en<br />
tid <strong>som</strong> ropar efter mål och mening,<br />
genom att ta upp frågor kring döden,<br />
kärleken och mänskliga relationer,<br />
skriver tävlingsjuryn.<br />
Mats Fontell (f.1962) är ungdomsarbetsledare<br />
i Borgå <strong>svenska</strong><br />
domkyrkoförsamling och bland<br />
annat också känd <strong>som</strong> trubadur i<br />
Svenskfinland.<br />
Göta Häger har skrivit en bok om<br />
livet vid Gertruds ström, dvs Inremissonshemmet<br />
i Larsmo, och hur<br />
det kom till. Bokens underrubrik är<br />
”Om trohet mot den himmelska synen”,<br />
och det är just det <strong>som</strong> hela<br />
boken kan sägas gå ut på och <strong>som</strong> gör<br />
den så intressant. Göta känner väl till<br />
hemmet, mellan åren 1983 och -99<br />
var hon biträdande föreståndare där.<br />
Göta börjar med att berätta om det<br />
förra vilohemmet Betel och dess föreståndare<br />
Sandra Westerlund. Det<br />
var detta Betel <strong>som</strong> kom att bli Inremissionshemmet<br />
i oktober 1966 då<br />
Luthersk Inremission köpte det. Betel<br />
hade så småningom tjänat ut och<br />
en ny byggnad uppfördes. I september<br />
1982 kunde man hålla invigningsfest<br />
för det nya Hemmet.<br />
Berättelsen om Sandra Westerlund<br />
är verkligen en uppfordrande<br />
skildring <strong>som</strong> rakt på sak redogör för<br />
oss vad troheten mot den himmelska<br />
synen kan kosta. Det kan kosta så det<br />
svider, men det uppvägs mångfaldigt<br />
av den andliga välsignelse <strong>som</strong><br />
troheten föder och för med sig.<br />
Det är en mångsidig verksamhet<br />
<strong>som</strong> bedrivits och fortfarande bedrivs<br />
vid Inremissionshemmet, allt<br />
från barnverksamhet till olika slag<br />
av mötesaktiviteter för pensionärer.<br />
Hemmet vid strömmen har fått<br />
vara en brobyggare på många sätt.<br />
Där är alla välkomna, oberoende av<br />
trostillhörighet. Därför är det också<br />
många, många <strong>som</strong> under årens lopp<br />
fått stanna till och vila sig där några<br />
dagar för att hinna ifatt sig själv, ta<br />
del av Ordet och bönen i en kravlös,<br />
andlig atmosfär. Just den goda atmosfären<br />
är en sak <strong>som</strong> många personer<br />
brukar kommentera. Vad beror<br />
den på Helt säkert är den ett<br />
”arv” från Sandra Westerlunds dagar.<br />
Största delen av boken handlar om<br />
ögonblicksbilder av olika personer<br />
<strong>som</strong> passerat revy på Inremissionshemmet<br />
under alla dessa år. Göta<br />
nämner bara deras förnamn och lika<br />
bra är det. Vi behöver inte nödvändigtvis<br />
känna till deras identitet. De<br />
många livsödena berättar om vilken<br />
stor Gud vi har, en Gud <strong>som</strong> verkligen<br />
kan och vill gripa in i våra liv på<br />
ett konkret sätt, till hjälp, stöd och<br />
upprättelse.<br />
Vi får också i boken en liten inblick<br />
i personalens strävsamma liv,<br />
även om den delen inte behandlas så<br />
utförligt. Det har inte varit friktionstion<br />
där alla andra offrar hälsan för<br />
arbetet.<br />
Om man lever under kronisk tidsbrist<br />
är man aldrig tillräckligt närvarande<br />
för sig själv för att hinna<br />
lyssna till det <strong>som</strong> händer på insidan.<br />
Människan känner inte sin själs<br />
långsamhet.<br />
Människan börjar förändras först<br />
när vägran att förändras blir för<br />
plågsam. Det är alltså plåga och<br />
lidande <strong>som</strong> driver oss att växa och<br />
utvecklas.<br />
Boken handlar om vårt behov av<br />
att bejaka vår svaghet, att kunna avstå<br />
och om att leva i relationer <strong>som</strong><br />
förutsätter meningsfull ensamhet.<br />
På två ställen berör han äktenskapet.<br />
Och de verkar lösryckta ur ett<br />
större sammanhang. Det enda han<br />
har att säga är att det behövs styrka<br />
att bryta upp från en ohållbar relation.<br />
Mycket av det <strong>som</strong> behandlas i<br />
denna bok har funnits i Hellstens<br />
tidigare böcker. Det <strong>som</strong> jag tyckte<br />
bäst om och <strong>som</strong> inte tagits upp tidigare<br />
är bokens sista kapitel: ”Söker<br />
du evigheten – lev här och nu”. Han<br />
talar om att det karaktäristiska för ett<br />
meningsfullt liv är att det inte kan<br />
vara likgiltigt hur man lever det. Det<br />
finns en riktning, en mening och ett<br />
mål.<br />
Jesu födelse är en vändpunkt i historien.<br />
”Tiden blev en plats där evigheten<br />
beredde sig rum. Det ord <strong>som</strong><br />
vanligen används om detta under är<br />
inkarnationen, att Gud blir kött.<br />
– Evigheten har gjort en inbrytning i<br />
tiden. – Inkarnationen är Guds svar<br />
på det bottenlösa ropet i människan.<br />
Där händer det <strong>som</strong> människan i alla<br />
tider väntat på: hennes evighetslängtan<br />
får ett svar. – Efter döden följde<br />
uppståndelsen, efter förlusten följde<br />
en rörelse <strong>som</strong> förändrat världshistorien<br />
och vars slutliga kraft ingen<br />
ännu sett. Om du söker evigheten,<br />
lev i dess inkarnation: lev här och nu.<br />
Lev i kärlek.”<br />
Tommy Hellsten<br />
JU MINDRE DU GÖR DESTO<br />
MER FÅR DU GJORT<br />
Cordia / Fontana Media 2001<br />
H JANSSON<br />
– Jag försöker lyfta fram den<br />
vilsenhet <strong>som</strong> vår tid kännetecknas<br />
av, den oerhört sköra tonårskärleken,<br />
de svåra familjekonstellationerna,<br />
vänskapens betydelse<br />
och Gud mitt i en kaotisk värld,<br />
säger Mats Fontell om sin roman.<br />
”Inte minst vill jag i Tre dagar<br />
skapa församlingsarbetare, så <strong>som</strong><br />
jag vill se dem. Eller inte se dem!”<br />
Uffe Virtas manuskript Teckenmakaren<br />
karakteriserar juryn <strong>som</strong><br />
en roman <strong>som</strong> kan förliknas vid en<br />
mångbottnad arkeologisk utgrävning<br />
i tid och rum, där händelserna<br />
utspelar sig i Baltikum och Finland.<br />
Teckenmarkaren ger en fängslande<br />
bild av tron under olika historiska<br />
skeden.<br />
En blandning av historia, religion<br />
och fantasi, så betecknar Uffe<br />
Virta (f.1940) själv sitt manuskript.<br />
Virta är förtidspensionerad<br />
reklamkonsult från Sibbo.<br />
En berättelse med humor och i<br />
Tro spelar en stor roll<br />
i det dagliga livet<br />
”Vi vågar inte tänka att Gud<br />
skulle vara frånvarande eller<br />
dagdrömmande. En Gud <strong>som</strong> inte<br />
gör någonting. Han är inte undanstoppad<br />
långt borta i något<br />
hörn av universum, där han inte<br />
bryr sig, inte hyser några känslor,<br />
inte tänker någonting, inte är<br />
involverad i sin skapelse. Var säker<br />
på att…Gud gör sig känd på<br />
underbara och otaliga sätt.”<br />
– Joni Eareckson Tada<br />
Det behövs tro för att gifta sig<br />
efter<strong>som</strong> äktenskapslöften är –<br />
just det – löften. Det behövs tro<br />
för att kunna skicka sina barn till<br />
skolan. Det behövs tro för att gå<br />
till läkare och få ett recept ifyllt<br />
och att ta medicinen när vi får<br />
den. Det behövs tro för att äta i en<br />
restaurang, sätta in pengar på<br />
banken, skriva under ett kontrakt,<br />
köra på motorvägen, eller för att<br />
våga stiga ombord på ett flygplan,<br />
eller för att kliva i en hiss. Tro är<br />
inte en slags religiös upplevelse,<br />
det är limmet <strong>som</strong> hjälper till att<br />
hålla folks liv ihop.<br />
Men kom ihåg, tro är bara så<br />
bra <strong>som</strong> sitt föremål. Om vi litar<br />
på människor, får vi vad människor<br />
kan göra; om vi litar på oss<br />
själva, får vi vad vi kan göra; om<br />
vi litar på Gud, får vi vad Gud kan<br />
göra. Men vad menas det med att<br />
”lita på Gud” När du läser Hebreerbrevet<br />
11, det stora kapitlet<br />
om tro, upptäcker du fyra grundläggande<br />
fakta.<br />
1. Tro börjar med en uppenbarelse<br />
från Gud. Vad dessa ”troshjältar”<br />
gjorde var <strong>som</strong> svar på<br />
vad Gud sagt åt dem. Tro är inte<br />
när vi mentalt övertygar oss själva<br />
om att Gud står på vår sida. Tro<br />
är när vi lyssnar till vad Gud har<br />
att säga i sitt Ord och handlar<br />
utifrån det.<br />
2. Tron växer när man har en<br />
relation till Gud. Förtroende är en<br />
livsbejakande ton om Ellen Annorlunda<br />
gav Monika Vikström-Jokela<br />
första priset i tävlingsklassen för<br />
barnböcker.<br />
Juryn skriver i sin motivering att<br />
bidraget trovärdigt skildrar elvaåriga<br />
Ellens brottning med de frågeställningar<br />
annorlunda värderingar<br />
medför. Detta att ”vara annorlunda”<br />
ges en positiv färg, utan<br />
att de svårigheter det medför i relationer<br />
till klasskamraterna förnekas,<br />
skriver juryn. Juryn fäste särskild<br />
uppmärksamhet vid den livsbejakande<br />
tonen och humorn.<br />
Själv beskriver Vikström-Jokela<br />
huvudpersonen Ellen <strong>som</strong> något<br />
av en mycket finlandssvensk flick-<br />
Sune. Monika Vikström-Jokela<br />
(f.1960) är producent för barnprogrammen<br />
vid FST och har i sitt jobb<br />
skrivit en hel del manuskript till<br />
korta novell<strong>fil</strong>mer för barn och deltagit<br />
i manusgruppen för ett par<br />
större barndramaproduktioner.<br />
relation <strong>som</strong> endast kan byggas<br />
upp vartefter tiden går. Att låna<br />
3.500 mk till en främling och förvänta<br />
sig att han ska betala tillbaks<br />
det är inte tro; det är ett<br />
antagande. Människorna <strong>som</strong> beskrivs<br />
i Hebreerbrevet 11 var<br />
människor <strong>som</strong> talade med Gud<br />
och <strong>som</strong> hade en relation till Honom.<br />
De visste hurudan Hans karaktär/personlighet<br />
var och att de<br />
kunde lita på hans löften.<br />
3. Tro motiverar oss att göra<br />
Guds vilja. Sann tro är inte när<br />
man gläder sig åt vad Gud säger;<br />
det är när man gör vad Gud säger.<br />
Tro är inte att diskutera Guds<br />
vilja; det är att lyda Guds vilja.<br />
Jakob berättar för oss att ”tro utan<br />
gärningar är död.”<br />
4. Tro, <strong>som</strong> praktiseras i handling,<br />
ger oss Guds vittnesbörd.<br />
Sann tro vilar på Guds objektiva<br />
Ord, <strong>som</strong> den Helige Ande vittnar<br />
om. Tro är ”beviset på sådant <strong>som</strong><br />
ej blivit sett”(Heb.11:1), och ordet<br />
bevis betyder ”övertygelse”.<br />
När vi har en sann biblisk tro<br />
produceras den inre övertygelsen<br />
att Gud kommer att göra det Han<br />
säger.<br />
Kristna med liten tro är räddhågade<br />
människor <strong>som</strong> tvivlar på<br />
Guds Ord och oroar sig mycket.<br />
Följaktligen kan de inte vara redskap<br />
för Gud eller ge ett starkt<br />
vittnesbörd till de förlorade. I<br />
stället för att vandra i tro och<br />
lägga beslag på sitt arv i Kristus,<br />
vandrar de i tvivlets vildmark och<br />
går miste om det bästa <strong>som</strong> Gud<br />
tänkt med deras liv.<br />
Låt oss be att vår tro ska vara<br />
sådan att den kommer att dra oss<br />
– och andra – inte bort ifrån, men<br />
i stället närmare den levande Guden.<br />
Vi borde lyssna till Jesu ord:<br />
”Som ni tror skall det ske med er”<br />
(Matt. 9:29).<br />
(www.newmanmagazine.com)<br />
Rekordmånga manuskript, totalt<br />
74 stycken deltog i romanpristävlingen.<br />
Också i barnbokstävlingen<br />
var skörden riklig, hela 43<br />
manuskript hade inkommit. De tre<br />
prisbelönta manuskripten torde nå<br />
bokhandelsdisken lagom till julen.<br />
Heder<strong>som</strong>nämnande fick barnboksmanuset<br />
Hokus Pokus och<br />
jungfru Maria av Isela Valve, bibliotekarie<br />
från Åland och romanmanuset<br />
En massa konfrontationer<br />
av Kaj Korkea-aho, gymnasist från<br />
Esse.<br />
Juryn för romaner bestod av författaren<br />
Birgitta Boucht, rektor och<br />
kulturskribent Björn Wallén och<br />
förlagschef Leif Westerling. Barnboksjuryn<br />
bestod av forskaren i<br />
barnlitteratur Maria Lassén-Seger,<br />
kyrkoherde Helene Liljeström och<br />
förlagsredaktör May Vikström.<br />
(KT)
6<br />
Missionsstandaret<br />
Wilhelm och Gladys Bonn:<br />
FOTO: STEN-GÖRAN LILJESTRÖM<br />
Han har seglat på de<br />
sju haven, hon har<br />
skött marktjänsten<br />
WWilhelm<br />
och Gladys Bonn<br />
var i de forna hemknutarna<br />
i samband med<br />
påskhelgen, och Mst<br />
passade på att få en intervju med<br />
dem. De har levt en stor del av sina<br />
yrkesverksamma liv i ”förskingringen”<br />
och bor sedan 20 år tillbaka i<br />
Norge. Efter<strong>som</strong> Wilhelm är sjöman<br />
kom vägen att gå via de sju haven<br />
innan de fasta bopålarna slogs ner i<br />
Drammen.<br />
Intervjun görs i Wilhelms barndomshem<br />
i Malax. Det har de renoverat<br />
och byggt ut med en modern<br />
tvätt- och bastuavdelning, så det ser<br />
ut <strong>som</strong> vilken modern villa <strong>som</strong><br />
helst. Där tänker de slå sig ner <strong>som</strong><br />
bofasta invånare nästa år då Wilhelm<br />
blir pensionär, såvida inte skattemyndigheterna<br />
krånglar till det för<br />
dem.<br />
Wilhelm är äldst av fem bröder, av<br />
vilka en är död. Föräldrarna, <strong>som</strong> var<br />
småbrukare, hette Erik och Edla.<br />
Faderlös vid 10 års ålder<br />
Pappa Erik dog då Wilhelm vara 10<br />
år gammal, och minstingen Alf var<br />
då endast fem veckor gammal. Så<br />
tiden <strong>som</strong> följde blev tuff för mor<br />
Edla. Bröderna fick på grund av avsaknaden<br />
av pappan lära sig att stå på<br />
egna ben tidigare än vad <strong>som</strong> annars<br />
skulle varit fallet.<br />
Wilhelm gick i samskolan i Malax.<br />
Efter att ha gått ut femman den<br />
31 maj 1951 var han hemma bara<br />
några veckor, innan han tillsammans<br />
med klasskamraten Sven Nystén for<br />
till Göteborg, med siktet inställt att<br />
gå till sjöss. Han var då 16 år gammal.<br />
Sven hade varit i Sverige tidigare,<br />
han hade på <strong>som</strong>maren året<br />
innan arbetat på ASEA i Ludvika.<br />
Men det var inte så enkelt att bli<br />
sjöman.<br />
– Sjömansförmedlingen i Göteborg<br />
tog inte emot oss, därför att vi<br />
inte hade några referenser, berättar<br />
Wilhelm. Vi hade heller ingen framgång<br />
på varven.<br />
Efter det bakslaget resonerade<br />
pojkarna <strong>som</strong> så, att de får väl åka till<br />
ASEA i Ludvika då. Då de sökte<br />
jobb på arbetsförmedlingen där,<br />
nämnde de att de egentligen hade<br />
tänkt sig ut till sjöss. Och det resulterade<br />
faktiskt i att arbetsförmedlingen<br />
fixade sjömansjobb åt både<br />
Wilhelm och Sven.<br />
Jungman på M/S ”Elida”<br />
– Jag kom <strong>som</strong> jungman till en skeppare<br />
Olsson och hans bror på deras<br />
båt M/S ”Elida” på Gullholmen ut-<br />
UR BONNS PRIVATA ARKIV<br />
M/S Gripsholm gick mellan Göteborg och New York. Wilhelm Bonn<br />
mönstrade på i december 1951.<br />
anför Lysekil. Sven kom till kusttankern<br />
M/T ”Castor”. Det var en<br />
besvikelse att vi inte kom till samma<br />
båt. Men det fick vi lov att acceptera.<br />
Huvudsaken var att vi kom ut till<br />
sjöss.<br />
Första uppdraget för Wilhelm var<br />
minsann inget latmansgöra. ”Elida”<br />
fraktade gatsten från ett stenbrott i<br />
Lysekilstrakten till södra Sverige.<br />
– Jag plockade gatsten så att fingeravtrycken<br />
försvann, säger Wilhelm.<br />
Men ”Elida” fraktade också spannmålsprodukter:<br />
majs, korn, ryps och<br />
foderkakor. Båten gick enbart i svensk<br />
kustfart.<br />
Det här jobbet hade Wilhelm till i<br />
början av november 1951, då han<br />
mönstrade av ”på grund av fartygets<br />
uppläggning”, <strong>som</strong> det stod i tjänstgöringsbetyget.<br />
Efter avmönstringen<br />
arbetade han några veckor <strong>som</strong> en<br />
slags allt-i-allo på stadshotellet i<br />
Lysekil. Där blev han bestulen på<br />
sina hopsparade slantar.<br />
– Det är alltid bra att ha en god<br />
kamrat att vända sig till i sådana<br />
situationer, konstaterar Wilhelm.<br />
Sven sände mig pengar så att den<br />
förestående resan till Göteborg var<br />
tryggad. Sven hade vid det här laget<br />
mönstrat av sin båt.<br />
Svenska Amerikalinjens<br />
M/S ”Gripsholm”<br />
– Vi for nu till Göteborg igen och den<br />
här gången blev vi godtagna på Sjömansförmedlingen,<br />
efter<strong>som</strong> vi hade<br />
papper på att vi arbetat på båt. Vi<br />
hade beslutat att vi i det längsta skulle<br />
försöka komma ut på samma fartyg.<br />
Det tog därför mycket längre tid<br />
att komma ut än om vi skulle ha<br />
mönstrat på olika fartyg. Vår målsättning<br />
blev till slut uppfylld, då vi<br />
den 17 december 1951 mönstrade på<br />
Svenska Amerikalinjens M/S ”Gripsholm”,<br />
vars huvudrutt var Göteborg-<br />
Bremerhaven (i Tyskland)-Halifax<br />
(i Kanada)-New York. Vi kunde inte<br />
ha fått en bättre julklapp det året!<br />
– Restiden var mellan åtta och<br />
fjorton dagar beroende på vädret,<br />
berättar Wilhelm vidare. Tiden gick<br />
fort på detta flytande hotell med<br />
ständigt nya människor. Varje fartyg<br />
har sina arbetsrutiner. Det är klart att<br />
det var något helt annat att jobba på<br />
”Gripsholm” än på ”Castor” och<br />
”Elida”. Säkerheten är viktig – speciellt<br />
på ett passagerarfartyg. Brandoch<br />
livbåtsövningar är viktiga delar<br />
av beredskapen. Däcksbesättningen,<br />
till viken Sven och jag hörde, skulle<br />
bl.a. fungera <strong>som</strong> livbåtsbefälhavare.<br />
För att kvalificera sig för denna<br />
viktiga uppgift blev vi instruerade i<br />
samband med livbåtsövningar, <strong>som</strong><br />
vanligtvis leddes av överstyrman<br />
med assistans av de andra styrmännen.<br />
Denna utbildningsfas avslutades<br />
med en livbåtsövning i New York,<br />
då de blivande livbåtsbefälhavarna<br />
skulle visa vad de lärt sig. Inspektörer<br />
från Kungliga Kommerskollegium,<br />
nuvarande Sjöfartsverket,<br />
följde noga med övningarna. De utfärdade<br />
sedan Båtmansintyg, <strong>som</strong><br />
för Svens och Wilhelms del blev det<br />
första maritima behörighetsbrevet.<br />
– Några resor efter det vi avlagt<br />
provet för båtmansintyget, fick vi<br />
mitt i natten och i ganska grov sjögång<br />
på allvar praktisera det vi övat.<br />
Befälhavaren beordrade sjösättning<br />
av ”vaktens livbåt”, i detta fall den<br />
förliga livbåten på babords sida. En<br />
passagerare hade hoppat eller fallit<br />
överbord. Vi rodde runt i området en<br />
god stund utan att finna det minsta<br />
Gladys och Wilhelm Bonn bor nu i Drammen i Norge, men planerar att om drygt<br />
ett år återflytta och bosätta sig i Malax.<br />
spår. ”Gripsholm” anlände till hamn<br />
denna gång med ett namn struket på<br />
passagerarlistan. En okänd medmänniska<br />
hade fått en våt och kall<br />
grav i Nordatlanten.<br />
– Det har under den fortsatta<br />
seglatsen blivit många livbåtsövningar.<br />
Den goda grunden för dessa<br />
blev lagd på ”Gripsholm”. De erfarenheter<br />
jag fick med mig därifrån<br />
var mycket nyttiga, inte minst då jag<br />
själv så småningom skulle leda livbåtsövningar<br />
på andra fartyg.<br />
– Sven mönstrade av ”Gripsholm”<br />
i april 1952. Följande resa kom vi till<br />
Helsingfors med amerikafinländare,<br />
varav många skulle uppleva de olympiska<br />
spelen. Det var mycket högtidligt<br />
vid ankomsten: hornmusik, tal<br />
med ett speciellt välkommen till<br />
landsmännen <strong>som</strong> förväntansfyllda<br />
trängdes vid relingen på passagerardäckena<br />
för att få en glimt av den<br />
festprydda huvudstaden i <strong>som</strong>marskrud.<br />
På kajen stod ivrigt viftande<br />
människor <strong>som</strong> försökte urskilja de<br />
släktingar de kommit för att möta.<br />
Det var alltid en speciell stämning då<br />
vi anlöpte hamnar, men detta överträffade<br />
allt vad jag hittills varit med<br />
om. Jag mönstrade av ”Gripsholm” i<br />
slutet av juli samma år och for hem<br />
på min första semester. Jag hade under<br />
tiden ombord blivit uppmönstrad<br />
till lättmatros.<br />
Wilhelm mönstrade ut <strong>som</strong> jungman<br />
på hösten 1952 från Stockholm<br />
ombord på tankfartyget ”Urania<br />
Gorthon” <strong>som</strong> hörde till Gorthonrederierna<br />
i Helsingborg. Befattningen<br />
uppgraderades snart till lättmatros.<br />
– Vi gick huvudsakligen på Västindien<br />
(Curacao och Venezuela), varifrån<br />
vi fraktade olja till Kontinenten<br />
och Skandinavien.<br />
Personalgrupper på båtar<br />
Det här med personalgrupper och<br />
yrkesbeteckningar på båtar kräver en<br />
liten förklaring. Wilhelm berättar att<br />
man delar in personalen i däcks-,<br />
maskin- och kökspersonal. På passagerarbåtar<br />
finns ytterligare andra<br />
uppdelningar.<br />
På däck är lägsta rang jungman<br />
och högsta befälhavare. Befälhavaren<br />
är chef för hela personalen.<br />
Manskapsindelningen på däck är:<br />
jungman, lättmatros, matros, båtsman,<br />
timmerman (avskaffad på 60-<br />
talet) och pumpman på tankfartyg.<br />
I maskin finns: motorelev, 2:e och<br />
1:a motorman, smörjare, reparatör,<br />
elektriker, maskinister och maskinchef.<br />
Befälsindelningen är: 3:e styrman,<br />
2:e styrman, överstyrman, befälhavare.<br />
Överstyrmannen måste på större<br />
fartyg ha sjökaptensbrev, vilket<br />
betyder att han kan ta över kommandot<br />
vid behov.<br />
Tre års studier vid<br />
Åbo Navigationsskola<br />
På den här båten arbetade Wilhelm i<br />
två perioder, den första <strong>som</strong> lättmatros<br />
och den andra <strong>som</strong> matros, åtskiljda<br />
av drygt en månads semester,<br />
fram till <strong>som</strong>maren 1954. Han började<br />
sin sjöbefälsutbildning vid Åbo<br />
Navigationsskola, där han blev antagen<br />
till understyrmansklassen hösten<br />
1954. Understyrmansbrevet fick<br />
han efter ett års studier.<br />
Sedan följde 11 månaders militärtjänstgöring<br />
i Dragsvik. För att kunna<br />
fortsätta befälsutbildningen krävdes<br />
mera sjöpraktik. Han fick erbjudande<br />
om 3:e styrmans anställning<br />
från Gorthonrederierna och reste i<br />
juni 1956 till Aarhus i Danmark för<br />
att mönstra på ett torrlastfartyg <strong>som</strong><br />
skulle gå till Kemi för att lasta trävaror.<br />
– Det är den enda resa jag gjort i<br />
finska farvatten <strong>som</strong> befäl, konstaterar<br />
Wilhelm. Under lastningen kom<br />
besked från rederiet att jag omedelbart<br />
skulle resa till Hamburg för att<br />
gå ombord i deras nyaste tankfartyg.<br />
– Bonn, nu är det slut här, du skall<br />
snarast resa till Hamburg och ”Ragna<br />
Gorthon”, sade befälhavaren.<br />
– Kommen ombord blev jag positivt<br />
överraskad över att det var fråga<br />
om 2:e styrmans anställning, säger<br />
Wilhelm. Jag mönstrade av i juli<br />
1957 för att fortsätta vid Åbo Navigationsskola.<br />
En sjöman älskar inte<br />
bara havets våg<br />
Wilhelm hade några år tidigare träffat<br />
Gladys Söderholm från Närpes.<br />
– Vi förlovade oss 1957 i Gamla<br />
Stan i Stockholm, berättar Gladys.<br />
Efter förlovningen följde för Wilhelms<br />
del andra året på Navigationsskolan.<br />
Från hösten 1958 och under<br />
en del av 1959 var det igen arbete till<br />
sjöss. Wilhelm och Gladys gifte sig i<br />
augusti 1959.<br />
– Sen började jag tredje året på<br />
Navigationsskolan och avlade sjökaptensexamen<br />
1960.<br />
– 25 år gammal, inflikar Gladys.<br />
Första året <strong>som</strong> gifta bodde de i<br />
Åbo hos en släkting till Gladys.<br />
– Jag skötte hushållet och en liten<br />
flicka, säger Gladys.<br />
Gladys är barnskötare till utbild-
Missionsstandaret<br />
7<br />
Spännande att segla med<br />
pappas båt, tyckte säkert<br />
Kristina och Markus när<br />
de fick följa med sin<br />
pappa Wilhelm på<br />
seglats.<br />
s k IOPP-certifikat. IOPP står för<br />
”International Oil Pollution Prevention<br />
Certificate”, dvs Internationellt<br />
oljebekämpningscertifikat.<br />
Alla snälla sjömansgossar – och -flickor får julklappar...<br />
ningen. Hon hade arbetat flera år i<br />
Kristinestad innan de gifte sig. Ibland<br />
ryckte hon in där för kortare<br />
perioder också senare. Ibland var<br />
hon också med på Wilhelms sjöresor.<br />
För det mesta var hon dock<br />
hemma, och det var inte så lätt alla<br />
gånger.<br />
– Avskedet var svårt, då Wilhelm<br />
for till sjöss. Jag skulle ju vara ensam<br />
hemma och ha ansvar för allting på<br />
hemmaplan.<br />
År 1966 flyttade Wilhelm och<br />
Gladys till Vasa.<br />
– Wilhelm fortsatte sitt arbete till<br />
sjöss, berättar Gladys. Jag hade tillfälliga<br />
arbeten och så var jag ibland<br />
med honom till sjöss.<br />
Arbete på Salénrederierna<br />
i Stockholm<br />
År 1964 hade Wilhelm börjat arbeta<br />
på Salénrederierna i Stockholm. Orsaken<br />
till det var att de var bland de<br />
första i Europa <strong>som</strong> införde en just<br />
UR BONNS PRIVATA ARKIV<br />
tjänstgöringsordning, kallad ”7-2”,<br />
vilket innebar att man var ute till<br />
sjöss sju månader och efter det hade<br />
två månaders semester.<br />
– Det var <strong>som</strong> ett himmelrike jämfört<br />
med det tidigare systemet, säger<br />
Wilhelm. Jag blev också fast anställd<br />
på rederiet viket gav mig en helt<br />
annan trygghet än tidigare. Det här<br />
systemet förbättrades gradvis till ett<br />
”4-4”-system. Det här tvingades<br />
fram av den allt större stressen ombord<br />
på de stora tankfartygen. Många<br />
av personalen var tvungna att stanna<br />
ombord hela tiden. Man kunde överhuvudtaget<br />
inte gå i land. Det var<br />
egentligen endast under varvsvistelse<br />
man kunde gå i land.<br />
Överstyrman<br />
på tankfartyg<br />
Med undantag av arbetet på ”Elida”,<br />
Kemiresan och ”Gripsholm” har<br />
Wilhelm hela tiden arbetat på tankfartyg.<br />
– Från små båtar till de allra<br />
största, säger Wilhelm. Jag har officiellt<br />
arbetat <strong>som</strong> överstyrman mest<br />
hela tiden. Vid ett par tillfällen har<br />
jag också fungerat <strong>som</strong> befälhavare.<br />
Wilhelm hade kunnat arbeta <strong>som</strong><br />
befälhavare mera permanent om han<br />
velat. Men <strong>som</strong> sådan måste man<br />
godkänna manskapets spritinköp,<br />
och det ville han inte göra.<br />
– Jag sade att jag kunde bli befälhavare<br />
om jag fick en ”vit” båt (dvs<br />
ingen sprit ombord). Jag var på god<br />
väg att få min vilja igenom, men sen<br />
lyckades det ändå inte till slut.<br />
– Arbetet på ett tankfartyg är väldigt<br />
specialiserat. Varje semester<br />
skulle vi gå på fortbildningskurser;<br />
de var dock kostnadsfria för oss.<br />
UR BONNS PRIVATA ARKIV<br />
Det Norske Veritas<br />
Då Wilhelm år 1980 mönstrade av<br />
för ordinarie semester blev han uppringd<br />
av Det Norske Veritas, det<br />
enda klassningssällskapet i Norden.<br />
De hörde sig för om han skulle vilja<br />
arbeta hos dem. De var i startgroparna<br />
med en ny verksamhet, ”Maritimt<br />
miljöskydd”: åtgärder mot oljeförorening,<br />
speciellt från stora tankfartyg.<br />
Det var en person <strong>som</strong> tidigare<br />
jobbat ihop med Wilhelm <strong>som</strong><br />
numera arbetade på Veritas och visste<br />
vad Wilhelm kunde i det här sammanhanget.<br />
– Jag hade i mitt arbete på tankbåtarna<br />
prövat på nya tankrengöringsmetoder,<br />
berättar Wilhelm.<br />
En specialöverenskommelse träffades<br />
mellan Salénrederierna och<br />
Veritas på i första hand sex månader.<br />
– Den 15 april 1980 började jag<br />
arbetet i Norge. Efter ytterligare en<br />
sex månaders period blev det fast<br />
anställning på Det Norske Veritas<br />
(DNV), <strong>som</strong> har sitt huvudkontor i<br />
Bœrum, en bit utanför Oslo. Men det<br />
var ett svårt val. Salén erbjöd mig en<br />
inspektörstjänst <strong>som</strong> var väldigt<br />
lockande. Efter mycken bön och<br />
vånda stannade jag för Veritas. En<br />
viktig parameter i mitt val var en<br />
formulering i DNV:s målbeskrivning:<br />
”The objective of DNV is to<br />
safeguard life, property and the<br />
environment.”, vilket betyder “Målet<br />
för DNV är att trygga liv, egendom<br />
och miljön.”<br />
Följande år flyttade Gladys och de<br />
två barnen, Kristina och Markus,<br />
också till Norge. Så länge familjen<br />
bodde i Vasa hade Gladys varit hemmafru.<br />
– I Norge har jag jobbat 14 år på<br />
köket vid Blåkorskliniken, en alkoholistanstalt,<br />
<strong>som</strong> drevs i kristen<br />
regi. Jag blev pensionär den 1 november<br />
1996.<br />
Dottern Kristina är numera bosatt<br />
på Åland där hon jobbar <strong>som</strong> lantbruksavbytare.<br />
Sonen Markus omkom<br />
i en tragisk bilolycka år 1990.<br />
Arbetsuppgifter på Veritas<br />
Att Wilhelm blev landkrabba betydde<br />
inte att han bara gjorde skrivbordsarbete.<br />
Han åkte fortsättningsvis<br />
ut till olika fartyg för diverse<br />
granskningsarbeten. På Saléns hade<br />
Wilhelm varit med om att utveckla<br />
den s k crudespolningen (crude oil<br />
washing), dvs rengöring av tankfartyg<br />
med råolja (crude oil). I arbetet<br />
på Veritas har ingått väldigt mycket<br />
informationsarbete med föreläsningar<br />
vid olika läroinrättningar runtom i<br />
världen, inte bara i Norden. Han har<br />
varit och undervisat så långt borta<br />
<strong>som</strong> i Singapore och Hong Kong. En<br />
”exotisk” undervisningsanstalt i Malmö,<br />
där Wilhelm också föreläst, är<br />
World Maritime University, <strong>som</strong><br />
drivs av FN-organisationen International<br />
Maritime Organization (IMO).<br />
Där utbildas sjöfartsadministratörer<br />
och lärare. De flesta studerandena<br />
kommer från u-länder.<br />
– Jag har varit med och utbildat de<br />
flesta portugisiska sjöbefäl, speciellt<br />
då det gällt crudespolningen, <strong>som</strong> är<br />
ganska svår och ställer stora krav på<br />
säkerhet, berättar Wilhelm.<br />
– Det gäller också att följa upp<br />
olika fartyg och kolla att de har föreskriven<br />
utrustning och ordentliga<br />
papper. Alla tankfartyg måste ha ett<br />
Trivs bra i Norge<br />
Wilhelm och Gladys trivs bra i<br />
Norge. Att de acklimatiserade sig så<br />
fort var delvis baptistförsamlingens<br />
förtjänst. De är medlemmar i Baptistmenigheten<br />
Ebeneser i Drammen,<br />
den församling där vår missionsföreståndare<br />
Nils Erik Vikström<br />
var pastor i fem år. Wilhelm<br />
sjunger med i församlingens kör.<br />
Han är en boren sångare, <strong>som</strong> också<br />
ofta sjunger solo.<br />
– Det var yngste brodern Alf <strong>som</strong><br />
fick honom att börja sjunga, minns<br />
Gladys.<br />
Wilhelm var en mogen man då han<br />
blev kristen. Han blev frälst år 1962<br />
i Närpes.<br />
– Jag började uppleva kallelsen<br />
från Gud mer och mer intensivt. På<br />
ett tältmöte upplevde jag att jag inte<br />
hade så många chanser kvar. Där<br />
räckte jag upp handen till tecken på<br />
att jag ville bli frälst.<br />
Följande år döptes han och blev<br />
medlem i Malax baptistförsamling.<br />
Ta hand om främlingen!<br />
Wilhelm och Gladys vet vad det vill<br />
säga att bo i främmande miljöer.<br />
Därför har de också ett stort hjärta för<br />
flyktingar. Wilhelm vill uttrycka ett<br />
varmt tack till Håkan Nitovuori,<br />
Margareta Smith-Edström, Rafael<br />
Edström och andra för deras insatser<br />
för att tillvarata flyktingarnas rättigheter.<br />
– Man ska visa barmhärtighet mot<br />
invandrarna och inte tvinga polis och<br />
andra att agera bödlar, säger Wilhelm.<br />
Jag är illa rädd att man i Finland<br />
bryter mot FN:s resolution vad<br />
beträffar barnen.<br />
I Drammen har Bonns haft god<br />
kontakt med en kosovoalbansk familj,<br />
<strong>som</strong> fick s k ”kyrkoasyl” där.<br />
Numera är den familjen bosatt på<br />
Västlandet. Då Wilhelm och Gladys<br />
en gång skulle hälsa på dem, hade<br />
barnen berättat att ”farfar” skulle<br />
komma på besök. Några kompisar<br />
hade då snusförnuftigt påpekat att de<br />
inte har någon farfar eller farmor i<br />
Norge. ”Det har vi visst det”, blev<br />
svaret. Och det var ju sant på sitt sätt.<br />
– Man får så mycket igen, konstaterar<br />
Gladys. De visar sådan omsorg.<br />
Wilhelm blir pensionär den 31<br />
mars 2002. Men de kommer att vänta<br />
med att flytta till Malax tills våren<br />
infunnit sig ordentligt här på våra<br />
breddgrader. Så tidigast i maj kan vi<br />
vänta dem tillbaka för gott.<br />
STEN-GÖRAN LILJESTRÖM
8<br />
Missionsstandaret<br />
Hängiven<br />
baptistförsamling<br />
i förändringarnas Irland<br />
JJag uppmanar er att stänga av<br />
era mobiltelefoner då vi samlas<br />
till gudstjänst”, säger pastor<br />
Terry Price då han ska inleda<br />
sin söndagspredikan. Strax<br />
därefter hörs en ljudlig signal från<br />
någons mobiltelefon. Det är pastorns<br />
egen telefon <strong>som</strong> ringer. Han ser<br />
något besvärad ut, ber om ursäkt, tar<br />
dock upp telefonen och svarar.<br />
”Tack för det”, säger han kort och<br />
avslutar samtalet. Ingen kunde ens<br />
ana att samtalet var arrangerat. ”Vad<br />
skulle ni säga om jag påstod att det<br />
var Gud <strong>som</strong> ringde mig och ville<br />
tala med mig” frågar Terry sin församling.<br />
Terrys idéer till liknelser<br />
tycks aldrig ta slut och varje söndag<br />
samlar han en till brädden full kyrka<br />
<strong>som</strong> kommer för att lyssna till hans<br />
predikan.<br />
Vi anlände med vår familj till Irland<br />
för ett och ett halvt år sedan. Att<br />
vi inte kunde komma in i de trånga<br />
bussarna med barnvagnen, eller att<br />
vi inte hade någon bil var inget hinder<br />
för oss att ta oss till baptistkyrkan,<br />
det fanns ju taxi. Och snart nog<br />
visade det sig att det var pengar <strong>som</strong><br />
mer än nog betalade igen sig i form<br />
av välsignade människorelationer<br />
och en samhörighet med en Kristen<br />
församling.<br />
Centrum av staden Cork ligger i en dal och den omsluts av höga kullar.<br />
En hängiven församling<br />
Baptistkyrkan i Cork ligger i stadens<br />
absoluta centrum. Utrymmena är<br />
långt ifrån glamorösa, kanske typiskt<br />
för många officiella utrymmen<br />
på Irland. Det är ju först på senare tid<br />
man har haft råd att börja tänka på de<br />
yttre faciliteterna, kanske har också<br />
mentaliteten alltid varit mer flegmatisk<br />
för såna saker. Däremot har man<br />
satt stor vikt på att mötas och att<br />
umgås. Det här gäller också för<br />
baptistförsamlingen i Cork. Måhända<br />
att utrymmena är slitna och asketiska,<br />
men Ordet är stort och samlingen<br />
av människor <strong>som</strong> kommer<br />
varje söndag är hängiven.<br />
Det är kanske bäst att tala om samling<br />
då man beskriver den skara<br />
människor <strong>som</strong> samlas i kyrkan.<br />
Antalet medlemmar <strong>som</strong> själva församlingen<br />
utformas av är nämligen<br />
litet. Endast 60 personer har registrerat<br />
sig <strong>som</strong> medlemmar. De resterande<br />
<strong>som</strong> fyller kyrkan varje söndag<br />
är studenter, ett betydande antal<br />
utlänningar <strong>som</strong> är tillfälligt bosatta<br />
i staden, samt givetvis människor<br />
<strong>som</strong> inte tagit steget ut till ett medlemskap.<br />
Till söndagsskola samlas<br />
25 barn och unga. Barnen är indelade<br />
i mindre grupper enligt deras ålder.<br />
Predikan i Cork baptistförsamling<br />
är med betoning på bibelundervisning.<br />
En bok eller ett evangelium<br />
i Bibeln gås systematiskt igenom<br />
och en söndagspredikan utgår från<br />
ett kapitel åt gången. Pastor Terry<br />
Price inleder med någon vardagshändelse,<br />
ofta en barnvänlig sådan<br />
efter<strong>som</strong> barnen sitter med en halv<br />
timme innan de går till söndagsskola<br />
eller lekgrupp. Vardagshändelsen är<br />
konkret, ofta humoristisk, men avslutas<br />
alltid med en allvarlig och<br />
beslutsam länk till Gud och vad det<br />
innebär att vara kristen.<br />
Själva predikan är väldigt undervisande<br />
och huvudpunkterna i budskapet<br />
belyses ytterligare med hjälp<br />
av overheadprojektor. Före predikan<br />
delas veckoprogrammet ut, och på<br />
baksidan av pappret finns tomma<br />
rader <strong>som</strong> är ämnade för anteckningar<br />
från predikan. Predikningarna<br />
kan nästan uppfattas <strong>som</strong> bibelstudier,<br />
men de har alltid en klar<br />
anknytning till nuet och den realitet<br />
vi lever i dag. Varje söndag får<br />
åhörarna till uppgift att lära sig en<br />
bibelvers utantill under den kommande<br />
veckan. ”Hemläxan” gås igenom<br />
följande söndag genom att församlingen<br />
upprepar bibelversen<br />
högt tillsammans. Det <strong>som</strong> är annorlunda<br />
och speciellt för oss är att nattvarden<br />
åtnjutes varje söndag.<br />
Många aktiviteter<br />
Onsdagen efter att vi anlänt till staden<br />
fann jag mig själv på ”damernas<br />
bibelstudium”. Att jag inte hade någon<br />
bil och att jag hade två små barn,<br />
i åldrarna tre år och två månader, var<br />
inte något hinder. Det verkade <strong>som</strong><br />
om Gud tog tag i mig och skuffade<br />
mig ut genom dörren till vårt hus.<br />
Naturligtvis hade jag även stor hjälp<br />
av att få skjuts med en trossyster.<br />
Damernas bibelstudium är en av de<br />
lyckade aktiviteterna <strong>som</strong> står på<br />
programmet varannan onsdag morgon<br />
i pastorns hem. Pastorns fru, Pat<br />
Price, är ansvarig eldsjäl bakom studiet.<br />
Damernas bibelstudium är en viktig<br />
mötesplats för alla de kvinnor<br />
<strong>som</strong> har tillfälle att träffas dagtid.<br />
Aktiviteten är väl organiserad med<br />
en cirkulerande barnvakt, vilket betyder<br />
att man kan ta barnen med.<br />
Som alla aktiviteter här så börjar<br />
man med kaffe och te och en liten<br />
pratstund innan själva bibelstudiet<br />
med bön inleds. De damer <strong>som</strong> möter<br />
upp på bibelstudiet har även bildat<br />
en bönekedja för akuta ärenden.<br />
Bönekedjan fungerar genom telefonkontakt.<br />
Varannan torsdagskväll samlas<br />
”hemgrupperna”. Den hemgrupp<br />
<strong>som</strong> vi hör till samlas i vårt hem.<br />
Denna, åter av Gud ledda, lösning<br />
tillgreps på förslag av en av våra<br />
vänner. Så kunde vi genast från början<br />
ansluta oss till en hemgrupp efter<strong>som</strong><br />
de andra, i motsats till oss<br />
nykomlingar, hade möjlighet att få<br />
tag på barnvakter. Vi kunde alltså<br />
lägga våra barn hemma och strax<br />
därefter ta emot våra vänner för att<br />
samlas till bibelstudium och bön.<br />
Ansvaret för kvällste cirkulerar, och<br />
vi behövde alltså bara öppna vårt<br />
hem.<br />
Förutom dessa aktiviteter finns<br />
det även möjlighet att gå på gudstjänst<br />
på söndag kväll, eller att samlas<br />
till bön i kyrkan på onsdagskvällarna.<br />
Även männen har en skild<br />
mötesform i form av gemensam frukost<br />
en lördag i månaden.<br />
Nu och då samlas man till middag<br />
i kyrkan efter predikan på söndag<br />
förmiddag. Middagen utformas enligt<br />
knytkalasmodell, så att varje familj<br />
hämtar med sig en förrätt och en<br />
efterrätt för fyra personer. På så sätt<br />
får alla litet av varje. Vi har tyckt om<br />
idén efter<strong>som</strong> gemenskapen är viktig.<br />
Vad är det då <strong>som</strong> attraherar i<br />
predikningarna i baptistkyrkan i<br />
Cork varje söndag Det räcker inte<br />
med att pastorn är trevlig och varm<br />
<strong>som</strong> person, eller att han är bra att<br />
uppträda. Pastor Terry Price lyckas<br />
enligt mitt tycke med just precis det<br />
<strong>som</strong> en söndagspredikan är avsedd<br />
att ge, nämligen att förmedla Guds<br />
budskap till oss människor i dag och<br />
att genom detta fylla oss med tillit<br />
och energi. Då vi upplever denna<br />
helande känsla en söndag förmiddag<br />
där vi sitter i bänken, vet vi att vi vill<br />
komma även nästa söndag för att få<br />
uppleva samma sak igen!<br />
JAANA HÖGLUND<br />
Faktaruta om Cork<br />
FOTO: ANDERS HÖGLUND<br />
Staden Cork är belägen på Irlands sydkust. Det är den näststörsta<br />
staden i republiken Irland och den har ett invånarantal på ca<br />
150 000. Staden grundades på 600-talet, ursprungligen på<br />
träskmark, varpå även stadens iriska namn ”Corcaigh” syftar.<br />
Centrum av staden ligger således i en dal och den omsluts av<br />
höga kullar. Cork har en klar medeltida stadsstruktur med trånga<br />
och smala gator.<br />
Cork omges av en böljande grön och naturskön landsbygd. I<br />
grevskapet Cork och granngrevskapet Kerry finns mängder av<br />
sevärdheter, så<strong>som</strong> gamla slott, ruiner, fornminnen, vackra anlagda<br />
parker och dramatisk bergsnatur. Atlantkustens närhet<br />
bjuder på oslagbara sandstränder och höga klippor.<br />
FOTO: ANDERS HÖGLUND<br />
Baptistkyrkan på MacCurtain Street ligger i stadens absoluta centrum.
Missionsstandaret<br />
9<br />
Stora förändringar på 20 år<br />
Ett samtal med pastorsparet i Cork Baptist Church,<br />
Terry och Pat Price<br />
1. Hur länge har ni arbetat<br />
i Cork<br />
– Nio år. Vi flyttade till Dublin från<br />
Wales i England år 1980 för att stanna ett år<br />
på Irland. Det <strong>som</strong> skulle bli ett år blev tolv<br />
år i Dublin. Då församlingen i Cork blev<br />
utan pastor kände vi att Gud kallade oss hit.<br />
Nu har vi bott på Irland i 21 år. Så länge<br />
hade vi aldrig tänkt stanna.<br />
2. Har Irland förändrats mycket<br />
under er tid här och hur skulle ni<br />
beskriva det moderna Irland<br />
– Förändringen under dessa tjugo år är<br />
alldeles otrolig. Ännu år 1980 var Irland ett<br />
mycket religiöst och konservativt samhälle.<br />
Den katolska kyrkans auktoritet var<br />
uppenbar. Idag har det andliga till stora<br />
delar ersatts av materiella behov, människornas<br />
prioriteringar har ändrats. I dag är<br />
Irland ekonomiskt sett ett utvecklat och<br />
välmående land. Atmosfären är mer öppen,<br />
Irland vill vara en del av det moderna<br />
Europa. På sätt och vis har även öppenheten<br />
gentemot evangeliet blivit större i och<br />
med att den katolska kyrkans auktoritet<br />
och makt kraftigt minskat. Nackdelen med<br />
öppenheten är dock att även nya religioner<br />
etablerar sig, så<strong>som</strong> islam och buddhism.<br />
– Idag har irländarna ett stort behov av<br />
att vara accepterade. I stället för att befolkningen<br />
minskar så<strong>som</strong> under de tidigare<br />
årtiondena på grund av stora utvandringar<br />
så ökar Irlands befolkning nu i rasande<br />
takt. Bristen på arbetskraft har lockat<br />
många utlänningar till landet och det är<br />
mycket troligt att vi kommer att<br />
få stora problem med rasism.<br />
3. Har då den ekonomiska<br />
boomen på Irland eller ”The<br />
Celtic Tiger”, påverkat det<br />
andliga livet<br />
– Jovisst. Jobbet har blivit<br />
mycket viktigare nu. Pressen i<br />
arbetslivet är större och i stället<br />
för att hänge sig åt det andliga så<br />
hänger man sig i dag åt sitt jobb.<br />
Flera butiker har öppet varje söndag<br />
och människorna tillbringar<br />
sin fritid i supermarknader. Tidigare<br />
var söndagen helgad för<br />
kyrka och familj.<br />
4. Vad är målsättningen med<br />
ert arbete i baptistkyrkan i<br />
Cork och på Irland<br />
– Att undervisa Guds ord, att<br />
<strong>som</strong> pastorspar erbjuda stöd och<br />
omsorg om människor, att erbjuda<br />
stöd för att tjäna Gud tillsammans,<br />
att nå ut till nya människor<br />
samt att utveckla ledarskapet<br />
i kyrkan.<br />
– Efter<strong>som</strong> vi utgör en kyrka<br />
och församling i centrum av en<br />
universitetsstad och således har<br />
väldigt många människor <strong>som</strong><br />
kommer och går, så måste vi<br />
sträva till att hela tiden bli flera,<br />
det vill säga församlingen måste<br />
växa. Våra möten samlar många<br />
utlänningar och studenter <strong>som</strong><br />
bor i Cork för en kortare tidsperiod.<br />
FOTO: ANDERS HÖGLUND<br />
Pastorsparet Patricia och Terry Price<br />
är båda aktiva inom arbetet i församlingen.<br />
6. Har baptistkyrkan någon<br />
kontakt med den katolska kyrkan på Irland<br />
– Inte på ren kyrklig nivå efter<strong>som</strong> våra synsätt skiljer sig så radikalt. Men på<br />
individuell nivå har vi kontakt med många katoliker, även präster och biskopar.<br />
Kontakten med katolskt troende människor är förresten nog ett måste med tanke<br />
på att de utgör nittio procent av befolkningen!”<br />
Intervju: Jaana Höglund<br />
FOTO: JAANA HÖGLUND<br />
Cork har en klar medeltida stadsstruktur med<br />
trånga och smala gator.<br />
Frikyrkotrender –<br />
Ledarskap<br />
Jag har minst 17 böcker i<br />
min bokhylla <strong>som</strong> uteslutande<br />
handlar om kristet<br />
ledarskap. Sedan tillkommer<br />
mängder med andra<br />
böcker <strong>som</strong> på det ena eller andra<br />
sättet tangerar detta ämne. Det<br />
anmärkningsvärda är dock att så<br />
lite av undervisningen i dessa<br />
böcker betonar det <strong>som</strong> Bibeln<br />
understryker. I en bok sammanför<br />
författaren åtta listor, gjorda av<br />
åtta olika ledare och konsulter,<br />
<strong>som</strong> beskriver vilka kriterier man<br />
skall ställa på kristna ledare. När<br />
jag går igenom alla dessa krav<br />
inser jag att de flesta och i deras<br />
ögon viktigaste kraven, helt<br />
saknas i Nya testamentets ”listor”!<br />
Med det säger jag inte att dessa<br />
kriterier är oviktiga eller helt<br />
saknar relevans men det är ändå<br />
intressant att fundera över varför<br />
det är på detta viset.<br />
Jag är själv mycket intresserad<br />
och fascinerad av att läsa om<br />
framgångsrika företagsledare och<br />
politiker. På den ”profana”<br />
marknaden finns en uppsjö av<br />
ledarskapslitteratur, och det verkar<br />
<strong>som</strong> att det mesta <strong>som</strong> sedan väller<br />
fram på den kristna marknaden i<br />
samma ämne mest är blåkopior<br />
och svagt justerat ”stöldgods” av<br />
de mest trendsättande ledarskapsgurus<br />
från det stora landet i<br />
Väster.<br />
Några kriterier <strong>som</strong> återkommer<br />
i den lilla samling böcker om<br />
kristet ledarskap <strong>som</strong> jag har är<br />
orden vision och målsättning.<br />
Flera av författarna anser att detta<br />
är det absolut viktigaste att en<br />
ledare i församlingstjänst är i<br />
besittning av. Men när man<br />
fingranskar Paulus lilla innehållsförteckning<br />
på kristet ledarskap<br />
<strong>som</strong> han ger till sin lärjunge<br />
Timotheos, (1) lyser dessa ord<br />
med sin frånvaro. Inte heller Titus,<br />
<strong>som</strong> fått i uppdrag att tillsätta ett<br />
kompetent ledarskap på Kreta, (2)<br />
får några sådana anvisningar från<br />
den store aposteln.<br />
Andra egenskaper <strong>som</strong> dessa<br />
författare anser vara viktiga är<br />
förmågan att entusiasmera, att man<br />
kan analysera läget osv. När Petrus<br />
ger sina råd till församlingsledarna<br />
<strong>som</strong> lever utspridda i det romerska<br />
riket, glömmer han helt bort att<br />
nämna dessa saker... (3)<br />
De ärrade apostlarnas krav på<br />
ledarskap i den kristna församlingen<br />
landar i om man är mogen<br />
<strong>som</strong> människa – har en prövad och<br />
stabil karaktär. De betonar också<br />
vikten av att man är väl insatt i<br />
den kristna tron efter<strong>som</strong> falska<br />
apostlar och villolärare stryker<br />
runt knuten. Det sista <strong>som</strong> verkar<br />
vara av stor vikt är att den<br />
blivande ledaren kan fungera i de<br />
nära relationerna. Kan man inte<br />
klara av att handskas med sina<br />
interna relationer i familjen skall<br />
man inte lura sig själv att det skall<br />
bli bättre någon annanstans. Men<br />
varken Petrus eller Paulus dryftar<br />
begrepp <strong>som</strong> vision eller målsättningar...<br />
Jag tror att om man är ledare<br />
och är kallad av Gud till en sådan<br />
uppgift, ligger mycket av dylika<br />
ting i det naturliga. Man har i sin<br />
personlighet ordning och reda,<br />
man kan entusiasmera och tänka<br />
lite långsiktigt. Men det är egentligen<br />
inte sådana krav <strong>som</strong> är de<br />
viktiga när man betraktar det kristna<br />
ledarskapet. Martin Lönnebo<br />
behandlar detta i ett tal han höll<br />
vid en prästvigning: ”Det är självklart,<br />
att du ska vara en vanlig<br />
människa bland människor, hel,<br />
personlig, ödmjuk och ärlig. För<br />
något sådant behövs dock inte en<br />
prästvigning. Det räcker med folkvett<br />
– och personlig mognad. (4)<br />
Dessutom ställer jag mig frågan<br />
om detta med klart utmejslade<br />
visioner är så fantastiskt viktigt<br />
egentligen Om så vore fallet,<br />
varför finns det så lite av den<br />
undervisning i Nya testamentet<br />
Det grundläggande uppdraget vi<br />
fått är att gå ut och göra lärjungar.<br />
Det är en kraftig och fullt tillräcklig<br />
utmaning och ”vision” för alla<br />
slags församlingar. Den är bra och<br />
nödvändig att spegla sig i med<br />
jämna mellanrum. Sedan är det<br />
självfallet viktigt med lyhördhet<br />
och beroende till den helige Ande<br />
hela tiden, men det ingår på något<br />
sätt i grundkunskapen med att<br />
vara kristen!<br />
John Wimber fick ofta höra att<br />
han var så smart, vis och förnuftig<br />
i sitt församlingsbyggande och<br />
samfundsbyggande. Han själv<br />
gensvarade: ”Jag är inte smart, jag<br />
är dum! Jag försöker bara göra det<br />
<strong>som</strong> Anden säger till mig att<br />
göra”.<br />
Kanske är det den visionen <strong>som</strong><br />
vi <strong>som</strong> ledare behöver drabbas av:<br />
En vision att behaga Gud och<br />
Honom allena och förhärliga Hans<br />
namn här på jorden.<br />
Mycket av de råd och listor <strong>som</strong><br />
ges i dessa böcker syftar till att vi<br />
skall bli så framgångsrika ledare<br />
<strong>som</strong> möjligt. Och det är självfallet<br />
viktigt att vi förvaltar våra gåvor<br />
väl. Men ibland kan jag känna en<br />
underton av bekräftelsehunger och<br />
framgångshets i dessa skrifter. Vi<br />
blickar upp till Bill Hybels<br />
17 000-medlemmars kyrka och<br />
längtar efter att få receptet <strong>som</strong><br />
gör att vi kan baka vårt eget<br />
Willow Creek och få bli intervjuade<br />
och resa runt och föreläsa<br />
på konferenser om hur även de<br />
andra kan lyckas!<br />
Jag vet inte hur det är med dig,<br />
men jag känner mitt eget hjärta...<br />
John Wimber talade ofta om<br />
detta och med skärpa att vi aldrig<br />
kan ställa krav på Gud. Vi<br />
förtjänar ingen framgång. Vi kan<br />
göra allt rätt och slita <strong>som</strong> djur<br />
<strong>som</strong> ledare i våra församlingar,<br />
men det gör oss inte förtjänta av<br />
församlingstillväxt eller dylik<br />
framgång. John Wimber sa ofta att<br />
vi är Guds växelpengar. Han<br />
spenderar oss efter sitt eget tycke<br />
och efter sin viljas beslut. Vår<br />
salighet och lycka är att våra namn<br />
är skrivna i livets bok, inte att<br />
demonerna är oss underdåniga. (5)<br />
MAGNUS TUNEHAG<br />
Veckobrev nr 22, 2001<br />
(www.johanneskyrkan.org)<br />
Noter:<br />
1.) 1 Tim 3:1-10.<br />
2.) Tit 1:5-11<br />
3.) 1 Pet 5:1-4.<br />
4.) Sid 101, ur ”Kristendomens återkomst”.<br />
Martin Lönnebo, Skeab<br />
Förlag, 1982.<br />
5.) Luk 10:17-21
10<br />
Missionsstandaret<br />
sidan<br />
(tidigare<br />
sidan åtta) är<br />
SBFU:s sida.<br />
Bidrag sänds<br />
till denna<br />
tidnings<br />
redaktion<br />
eller direkt<br />
till SBFU:s<br />
kansli, på<br />
adress PB<br />
54, 65101<br />
VASA.<br />
åttanDen här<br />
Esseunga vill ha<br />
JESUS<br />
i centrum<br />
Svenska baptisternas i<br />
Finland ungdomsförbund rf<br />
Besöksadress:<br />
Rådhusg. 44 A, Vasa.<br />
Postadress:<br />
PB 54, 65101 VASA.<br />
Tfn: 06-317 8559;<br />
fax: 317 8550; e-postadress: sbfu@baptist.fi<br />
Ungd.sekr. Magnus Mikander (vikarie),<br />
tfn 0500-761 289<br />
Humle<br />
festivalen<br />
Med över 20 år i nacken<br />
presenteras Humlefestivalen<br />
2001. Platsen är välbekanta<br />
Hummelholmens lägergård i<br />
Monäs, Nykarleby ca 70 km<br />
norr omVasa och tidpunkten<br />
för årets festival är 10-12<br />
augusti.<br />
CIRCADIAN RHYTHM, USA<br />
Circadian Rhythm släppte<br />
våren 2001 sitt debutalbum<br />
”Over Under Everything”.<br />
Bandet har funnits sedan 1996<br />
och på senare tid har de haft<br />
upp till 150 spelningar per år.<br />
”Människorna vill ha det <strong>som</strong><br />
är äkta och vårt mål är att vara<br />
ärliga och äkta”, säger<br />
sångaren Will Pavone.<br />
Musikstilen kan beskrivas<br />
<strong>som</strong> modern pop/rock med<br />
lovsångsinfluenser. Circadian<br />
Rhythm spelar på lördag kväll.<br />
LAILA DAHL, Sverige<br />
Kännetecknande för Laila är<br />
hennes okonstlade scennärvaro<br />
och låtar <strong>som</strong> berör.<br />
Musiken kan beskrivas <strong>som</strong><br />
gitarrbaserad melodiös pop.<br />
På 80-talet inledde Laila sin<br />
musikaliska bana och 1991<br />
deltog hon i Melodifestivalen<br />
med låten ”Annie” Efter två<br />
mammaledigheter tar Laila<br />
upp sången igen. På Humle<br />
gör Laila en unplugged konsert<br />
med band på fredagskvällen.<br />
Jumpin China är ett band<br />
från Helsingfors <strong>som</strong> grundades<br />
1998, och våren 2000 kom<br />
deras första EP ut. Mikael<br />
Svarvar Band håller <strong>som</strong> bäst<br />
på att spela in en skiva. Till<br />
Humle kommer han med<br />
välbekanta musiker från<br />
Sverige. De övriga banden på<br />
årets festival är: Paddington,<br />
Minus SF, Monica Penn,<br />
Couch, Filip Koskinen Band,<br />
Lyrical Empees, Blank, Ee-or<br />
och Springbrunnsqvartetten.<br />
På lördagens Showcase får<br />
nybildade band en chans att<br />
uppträda och etablera sig.<br />
På Humle bildar konserter,<br />
utställningar, taizéandakter<br />
och talkshow en helhet <strong>som</strong><br />
kombinerat med människor,<br />
mat, vackra augustinätter och<br />
Gudsnärvaro en oslagbar<br />
helhet. Festivalen avslutas<br />
med en gudstjänst på<br />
söndagen.<br />
Mer info finns på hemsidan:<br />
www.baptist.fi/humle eller fås<br />
av Magnus Mikander.<br />
I Esse är det ganska livligt på ungdomsfronten<br />
i baptistförsamlingen.<br />
Där finns ca tio mycket aktiva ungdomar<br />
i åldern 14 till 19 år. Men också<br />
de vill ha lite <strong>som</strong>marlov, så Mst<br />
passade på att besöka dem då de hade<br />
säsongavslutning den 26 maj.<br />
Ungdomssamlingen denna gång<br />
hölls hos Elin Kanckos <strong>som</strong> dagen<br />
innan fyllt år och passade på att fira<br />
denna begivenhet tillsammans med<br />
de andra ungdomarna på lördagen.<br />
Jag räknade inte antalet ungdomar,<br />
men det vara nog flera än tio <strong>som</strong> var<br />
med denna kväll.<br />
Hållit på i snart fyra år<br />
Ungdomarna har arrangerat sina ungdomssamlingar<br />
i snart fyra nu, de<br />
senaste två åren i egen regi. Först var<br />
det inte så många med, och en del av<br />
dem <strong>som</strong> var med i början är inte<br />
med längre. Förstås.<br />
På min fråga om de har något uppgjort<br />
program blir svaret nekande.<br />
– Den <strong>som</strong> har något att säga till<br />
församlingens uppbyggelse, säger<br />
det, konstaterar Anders Pettersson.<br />
Vi satsar mycket tid på bön med och<br />
för varandra.<br />
Ett organiserat program får de däremot<br />
ta del av på tisdagssamlingarna<br />
i den lutherska församlingsstugan,<br />
där de numera alltid är med. Där anordnas<br />
den kvällen bibelstudium och<br />
bön under ledning av ungdomssekreteraren,<br />
<strong>som</strong> sedan ett par månader<br />
tillbaka är Göran Ena.<br />
Ungdomsledare före honom var<br />
Tommy Johansson. I församlingsstugan<br />
rör sig deltagarantalet om ca 20<br />
ungdomar i början av kvällen så länge<br />
konfirmanderna är med. De går dock<br />
tidigare än de andra. Officiellt slutar<br />
samlingen kl 22. Man kan ju inte hålla<br />
på så länge då alla ska till sina skolor<br />
eller arbeten dagen efteråt.<br />
Ekumenik och församling<br />
Denna gemenskap med lutheranerna<br />
har baptistungdomarna idkat i ca ett<br />
år.<br />
– Nu är vi oftast med lutheranerna,<br />
säger Henrik Pettersson.<br />
Det betyder också att de egna<br />
ungdomssamlingarna inte längre är<br />
lika många per år <strong>som</strong> tidigare.<br />
Engagerar sig ungdomarna också i<br />
de vanliga förmiddagsgudstjänsterna<br />
– Vi turas om att leda gudstjänster,<br />
berättar de. Sen har vi en egen ungdomsgudstjänst<br />
några gånger per år.<br />
Då är det vi <strong>som</strong> står för hela programmet.<br />
Den vanliga söndagsgudstjänsten<br />
kl 10 är för tidigt, tycker ungdomarna.<br />
Det är inte så lätt att komma<br />
upp i tid för att vara med då. Kl 11<br />
skulle vara ett klart bättre klockslag.<br />
Bullaligan i Jakobstad<br />
Esseungdomarna utsträcker också<br />
sitt engagemang till Jakobstad, där de<br />
är med i Bullaligan. Det var Tommy<br />
Johansson, tidigare ungdomsledare<br />
i den lutherska<br />
församlingen i Esse, och Wolfgang<br />
Falk, tidigare pastor i Esse<br />
baptistförsamling, <strong>som</strong> startade den<br />
verksamheten för fyra år sedan. Där<br />
har nu Esseungdomarna varit med<br />
aktivt cirka ett och ett halvt år.<br />
Bas för Bullaligan är ”Station 1”,<br />
<strong>som</strong> är SLEF:s (Svenska Lutherska<br />
Evangliföreningen) lokal.<br />
Jesus i centrum<br />
– Vi försöker ha Jesus i centrum,<br />
säger Henrik Pettersson. Nu brinner<br />
nästan alla för Jesus. Allt <strong>som</strong> bidrar<br />
till (den andliga) kroppens uppbyggelse<br />
är viktigt, fortsätter han. Vi<br />
Bengt Pettersson, Jens West, Elisabeth Back och Elin Kanckos.<br />
Anders Pettersson, Mikael Ahlvik och Markus Pettersson.<br />
Simon Kanckos, Henrik Pettersson och Daniel Skog.<br />
tycker att församlingen är lite styv<br />
och stel.<br />
– Vi satsar på förbön och det <strong>som</strong> är<br />
viktigt, fyller Anders Pettersson i.<br />
På tal om församlingen tycker Anders<br />
inte att de har några problem att<br />
förstå den äldre generationen.<br />
– Vi brukar vara med på församlingens<br />
bönemöten också, säger Anders.<br />
– Vi satsar på det centrala, Bibeln<br />
och bönen, fortsätter<br />
Henrik. Vi är inte så mycket för<br />
underhållning.<br />
Henrik är med i planeringsgruppen<br />
för ungdomssamlingarna på Hummelholmen,<br />
men där tycker han att maten<br />
och underhållningen får för stor plats.<br />
Andan i ungdomsgruppen är god,<br />
det är det ingen tvekan om. Det råder<br />
ett öppet och förtroendefullt förhållande<br />
mellan deltagarna.<br />
– Vi känner varandra bra, konstaterar<br />
Bengt Pettersson.<br />
Mera bönemöten!<br />
Då nu bönen och gemenskapen sägs<br />
ha en så framskjuten plats faller det<br />
sig naturligt att be ungdomarna ge<br />
exempel på bönesvar. Det var väl inte<br />
så många spontana svar <strong>som</strong> gavs,<br />
men här är ett par stycken i alla fall.<br />
Elaine Nybacka berättade om sin<br />
far, Kim, <strong>som</strong> tidigare varit alkoholiserad.<br />
– Jag bad mycket för honom, att<br />
han skulle bli frälst, säger Elaine. Och<br />
nu är han frälst!<br />
Daniel Skog berättade hur det gick<br />
till då han en dag gick med på sin<br />
flickväns uppmaning att komma med<br />
på ett möte.<br />
– Det kan väl inte vara så farligt att<br />
pröva, tänkte jag. Det var Johan<br />
Candelin <strong>som</strong> talade i det mötet. Jag<br />
tänkte att om Jesus verkligen var där<br />
och ville bevisa det, då skulle Johan<br />
hälsa på mig speciellt. Och det gjorde<br />
han – på långt avstånd. Det fick mig<br />
verkligen att tänka till.<br />
Hur skulle mötena då se ut om<br />
ungdomarna fick bestämma undrar<br />
jag.<br />
– Vi skulle ha bönemöten mer än en<br />
gång per vecka, säger Henrik Pettersson.<br />
Jesus skulle vara mera central.<br />
Alla i mötet skulle bidra med något.<br />
Som det nu är, är gudstjänsten mera<br />
en föreställning än en gemenskap.<br />
Hur är det med<br />
samhällsengagemang då<br />
På min fråga hur de ställer sig till<br />
samhällsengagemang tycktes de flesta<br />
inte vara speciellt intresserade. Henrik<br />
konstaterar för sin del att han inte<br />
skulle vilja vara med i något politiskt<br />
parti. Inget engagemang får ske på<br />
Herrens bekostnad.<br />
Det kom också fram att ungdomarna<br />
tycker att en del av deras fäder<br />
engagerar sig för mycket i för många<br />
olika nämnder. Däremot saknas de<br />
ofta på församlingens möten. Det är<br />
brist på medelålders personer i församlingens<br />
verksamhet. Detta är ett<br />
problem <strong>som</strong> Esse baptistförsamling<br />
delar med många andra församlingar.<br />
– Det kan finnas en fara med att<br />
engagera sig politiskt, att det bara<br />
leder till en massa diskussioner, tror<br />
Lena Pettersson.<br />
– Men talkoarbete, det är bra, fastslår<br />
Anders.<br />
Samlivsfrågor<br />
Till sist blir det tal om några aktuella<br />
samlivsfrågor. Hur ställer sig ungdomarna<br />
till företeelser <strong>som</strong> samboförhållanden<br />
och till homosexualitet<br />
– Sambo, nej, i princip är det inte<br />
bra.<br />
– Utövad homosexualitet är synd,<br />
säger Henrik. Fast vi gör oss inte<br />
bättre än de homosexuella. Men homosexualitet<br />
är fel.<br />
Känner de då någon <strong>som</strong> är homosexuell<br />
Inte egentligen, visade det<br />
sig.<br />
– Det är väl inte så vanligt på landet.<br />
Än sen partnerskap då<br />
– Partnerskap är inte alls försvarligt,<br />
säger Anders och konstaterar i<br />
samma andetag att man inte ska fresta<br />
någon annan.<br />
Svartvitt är bäst<br />
Ungdomarna vill förändring och det<br />
är positivt. Men samtidigt kan vi konstatera<br />
att man <strong>som</strong> ung gärna ser<br />
saker och ting i svartvitt, antingen –<br />
eller. Senare i livet brukar man oftast<br />
nyansera sina ställningstaganden.<br />
Därmed ökar också antalet grånyanser,<br />
vilket inte alltid är något positivt<br />
det heller.<br />
På min fråga om de inte ser frågeställningarna<br />
för mycket i svartvitt<br />
blir svaret nekande.<br />
– Jag tror inte att de första apostlarna<br />
såg några gråzoner, säger Anders.<br />
Med på ungdomssamlingen denna
Missionsstandaret<br />
11<br />
av Janna Ede<br />
Krönikan<br />
Förändring och mod<br />
Och mod till förändring<br />
MUSIKSPALTEN<br />
En spalt om musik: musikaliska<br />
nyheter, recensioner,<br />
skvaller och annat smått och<br />
gott med Anders ”Nadde”<br />
Blomberg, känd från bl a Rock<br />
and Act i Radio extrem.<br />
Den här gången ger han lite<br />
lyssnartips för sköna <strong>som</strong>mardagar.<br />
Dagarna kommer och dagarna går<br />
Allting förändras, men inget består<br />
Just när du tror att du hittat hem<br />
Kommer en ny förändring igen<br />
Den kommer om och om igen<br />
Dagarna kommer och dagarna går<br />
Bara din längtan består.<br />
Orden är Lisa Nilssons, men jag känner<br />
väl igen mig i dem. ”Just när du tror att du hittat hem<br />
kommer en ny förändring igen...” Det tycks vara så att vi<br />
människor aldrig riktigt får luta oss tillbaka, dra en lättnadens<br />
suck och konstatera att vi har alla svar vi skulle behöva. När<br />
vi närmar oss ett svar dyker en ny fråga alltid upp. Men jag<br />
tror det är bra. Vi behöver nya frågor för att utvecklas <strong>som</strong><br />
människor. Utan kris ingen utveckling.<br />
Våra liv består av lycka och lidande. Ibland är det mer av<br />
den ena sorten och ibland av den andra. Van Morrison<br />
sjunger om livet i ”Sometimes we cry”. Sången berättar om<br />
att det finns stunder då vi vet, och stunder då vi inte vet.<br />
Dagar då vi ser oss i spegeln och vill ge upp, då vi inte ens<br />
vill försöka. Stunder då vi gråter… Det är det <strong>som</strong> är livet.<br />
”Syntymän ja kuoleman välissä on tämä elämä”– mellan<br />
födelsen och döden är livet. Vi rör oss mellan liv och död,<br />
lycka och lidande. Våra liv pendlar konstant mellan de två<br />
motpolerna. Samtidigt är lycka inte nödvändigtvis avsaknad<br />
av lidande och lidande inte heller avsaknad av lycka. Våra liv<br />
är en salig blandning <strong>som</strong> helt enkelt inte alltid är salig…<br />
Livet kan inte fejkas, det måste levas. Oberoende av vad.<br />
Våra liv blir aldrig <strong>som</strong> i TV-serierna (fast å andra sidan är<br />
kväll var också Markus Petterson,<br />
<strong>som</strong> är ett par år äldre än de<br />
andra. Han studerar första året<br />
vid Helsingfors universitet med<br />
teoretisk fysik <strong>som</strong> huvudämne.<br />
Jag frågar också honom om<br />
hans inställning börjat gråna sedan<br />
han kommit ut i ett större<br />
sammanhang.<br />
– Nej, jag ser fortfarande allting<br />
i svartvitt, säger han.<br />
Markus är med i Studentmissionen<br />
i Helsingfors och sitter<br />
också med i dess styrelse.<br />
Smittande energi<br />
Pratstunden med Esseungdomarna<br />
var onekligen uppfriskande.<br />
Det är sällan man träffar<br />
så unga människor <strong>som</strong> är så<br />
verbala och <strong>som</strong> kan och vill<br />
dela med sig av sina åsikter. Vi<br />
får be och hoppas att deras entusiasm<br />
och energi fortsättningsvis<br />
får smitta av sig och kanaliseras<br />
på ett fruktbart sätt i Esse<br />
och i de olika sammanhang där<br />
de rör sig. Vi har alla – unga<br />
<strong>som</strong> äldre – en del av sanningen<br />
och det gäller att hitta ett fungerande<br />
samspel för att maximera<br />
gemenskapen.<br />
Det där om föreställning var<br />
speciellt intressant… Tänk om<br />
det faktiskt är så, att vi för det<br />
mesta bara ägnar oss åt att delta<br />
i en församlingsföreställning,<br />
där gemenskapen förvandlats<br />
till ett teoretiskt begrepp Det<br />
tål att tänka på.<br />
STEN-GÖRAN<br />
LILJESTRÖM<br />
(text & foto)<br />
”Men<br />
att leva<br />
kräver<br />
mod.<br />
väl det något vi får tacka Gud för…) och sällan blir livet<br />
<strong>som</strong> man tänkt sig. Dessutom är det ju så att allt inte<br />
bara har sin tid, utan också tar sin tid. Det finns saker<br />
och omständigheter vi människor inte kan påverka. Trots<br />
detta är det mesta upp till oss själva. Vi har getts en<br />
mängd möjligheter och livet blir vad vi gör det till.<br />
Men att leva kräver mod. Mod att ibland ta nya<br />
chanser trots att man är nöjd med det man har. Mod att<br />
ibland tålmodigt stanna kvar, trots att en annan väg är<br />
enklare och mer lockande. Vi måste själva hitta svaren på<br />
våra egna frågor. Det finns inga patentlösningar och att<br />
jämföra liv sinsemellan är fåfängt. Var och en av oss har<br />
ändå sin egen väg att gå. Antoine de Saint-Exupéry säger:<br />
”Välj inte de asfalterade gatorna! Gå de vägar, <strong>som</strong> ännu<br />
ingen har gått, så att du lämnar spår efter dig och inte bara<br />
damm.”<br />
En annan fransman (vars namn tyvärr kommit bort) har<br />
skrivit en dikt om att våga kasta sig in i det äventyr <strong>som</strong><br />
kallas livet:<br />
Kom fram till randen av stupet.<br />
Nej, vi kommer att falla.<br />
Kom fram till randen av stupet.<br />
Nej, vi kommer att falla.<br />
De kom fram till randen av stupet.<br />
Han knuffade dem, och de flög.<br />
Vi måste våga leva. Våga ta chanser. Och ta emot vad livet<br />
ger. Många gånger är vi rädda för förändringar, men livet<br />
knuffar oss över branten bara för att vi ska förstå att vingarna<br />
bär.<br />
Bollen är rund! – och tecknar i sin flykt från foten inte sällan en helt annorlunda<br />
båge än den vackra och målinriktade man tänkt sig. När dessutom fotbollsmål har<br />
en tendens att stå felplacerade, förstår man vilket svårt spel fotboll är. Men är man<br />
med i Pass Hiid, så är man nöjd och glad bara för det!<br />
Pass Hiid 8 (eller 15) juli<br />
”Pass Hiid” – Elimförsamlingens fotbollskupp<br />
i Kvevlax – spelas i år söndagen<br />
den 8 juli (eller följande söndag om<br />
vädret krånglar) med start och anmälan<br />
av laget kl 12.00; finaler kring midnatt.<br />
Turneringens lag består av både damer<br />
och herrar i en ålder från 13 år och uppåt.<br />
Varje lag har tre damer och fyra herrar på<br />
plan, förutom avbytare. Man spelar på<br />
liten plan med små mål, ingen offside och<br />
ca 27 minuter långa matcher. Deltagaravgiften<br />
är 200 mk/lag. Varje lag får spela<br />
minst tre matcher.<br />
Pass Hiid indelar lagen i två grupper:<br />
Vinna eller försvinna för de mera seriösa<br />
fotbollsspelarna, Lekande lätt för<br />
FOTO: PETER SJÖBLOM (-99)<br />
dem <strong>som</strong> vill ha mera av glädjefotboll.<br />
De nio först anmälda lagen per zon<br />
garanteras plats i Pass Hiid 2001. Anmäl<br />
ditt lag i god tid (senast 26 juni)!<br />
För lekande lätt-gruppen gäller att den<br />
mest roande speldräkten får pris. Nytt för<br />
i år är bland annat att det är obligatoriskt<br />
med maskot. Lag utan maskot eller speciell<br />
lekande lätt-speldräkt börjar varje<br />
match med att motståndaren får skjuta en<br />
straff. Med lekande lätt-speldräkt avses<br />
något utöver den vanliga fotbollsmunderingen<br />
– t ex pannband, speciell skjorta,<br />
smink el dyl.<br />
För info och anmälan, kontakta Roland<br />
Nylund (050-5901902).<br />
SOMMAREN<br />
SOMMAREN INNEBÄR ALLTID en form av frihet. Man är<br />
gladare och friare och rörligare. Sommaren innebär<br />
också mycket musik. Man kanske åker på festivaler<br />
och införskaffar sig musik <strong>som</strong> för alltid kommer att<br />
förknippas med denna <strong>som</strong>mar och dess händelser.<br />
Därför vill jag denna gång rekomendera en del intressanta<br />
skivor <strong>som</strong> du kan prova på om du söker bra<br />
musik.<br />
VI SKALL BÖRJA MED den tunga musiken och mannen <strong>som</strong><br />
gjort dess comeback i Sverige, Christian Liljegren.<br />
Narnia har kommit med sitt tredje album <strong>som</strong> de<br />
kallar Desert Land. Denna gång har man valt att göra<br />
en tyngre skiva så man har tonat ned keyborden och<br />
gett mer utrymme för gitarren. Skivan har många<br />
toppbetyg i Metalpressen världen över. Något för alla<br />
dem <strong>som</strong> gillar hårdrock. När du en gång håller<br />
Narnia i din hand kan du också passa på att införskaffa<br />
Christian Liljegrens sidoprojekt, bandet Wisdom<br />
Call. Där fortsätter han med att övertyga att han<br />
är man <strong>som</strong> kan hårdrocken.<br />
FÖR DEJ SOM INTE GILLAR hårdrock kan jag rekomendera<br />
en hel rad intressanta skivor <strong>som</strong> är en säker satsning<br />
på grund av god kvalité.<br />
VI BÖRJAR MED POINT of Grace <strong>som</strong> kallar sin nya skiva<br />
Free To Fly. Dessa fyra tjejer är bland de största<br />
succéerna inom kristen musik de senaste tio årena.<br />
Garanterat bra.<br />
GILLAR DU VÄSTKUSTPOP/rock kan jag rekommendera<br />
Avalon och deras Oxygen. Vill du ha musik med<br />
texter att fördjupa dej i och fundera på så är Sarah<br />
Masens The Dreamlife Of Angels att rekommendera.<br />
Hon är kanske den nuvarande mest orginella och<br />
intressantaste text och låtskrivaren vi har inom kristen<br />
musik.<br />
ÄR MAN BEUNDRARE AV Glenn Kaiser kan man ju förstås<br />
inte missa hans Carolina Moon. Vill man beundra<br />
vackert gitarrspel och en speciell sångröst, men<br />
verkligen vara säker på att det är kvalité ska man<br />
direkt plocka fram Phil Keaggys Inspirable.<br />
ANNAT ATT REKOMMENDERA är: Bryan Duncan Joyride, D C<br />
Talk Solo och Smalltowns Poet Third verse.<br />
HA NU EN RIKTIGT TREVLIG <strong>som</strong>mar, hoppas du hittar musik<br />
<strong>som</strong> gör din <strong>som</strong>mar oförglömlig.<br />
Ansvarsveckan<br />
ger ut serietidning<br />
NADDE, e-post: rockandakt@yle.fi<br />
Ansvarsveckans material i år består av en serietidning, ett<br />
idéhäfte om hur serie<strong>tidningen</strong> kan användas och en affisch.<br />
Temat i serierna tangerar Ansvarsveckans tema om hållbar<br />
konsumtion.<br />
Serierna handlar om ungdomar i olika länder, om hur de lever<br />
och hur de ser på sin framtid. Tecknarna kommer från fyra olika<br />
världsdelar: från Tanzania i Afrika, Indien i Asien, Kuba i<br />
Mellanamerika och från Finland. Det är första gången en<br />
serietidning av det här slaget ges ut i Finland.<br />
Serie<strong>tidningen</strong> blir i liggande B5-format med fem serier à tre<br />
sidor. Den trycks på tunt serietidningspapper, pärmen kommer<br />
att vara i färg medan innehållet är svartvitt. Förutom serierna<br />
presenteras också tecknarna i <strong>tidningen</strong>.<br />
Målgruppen för serie<strong>tidningen</strong> är främst ungdomar, men<br />
också vuxna.<br />
Målgruppen för idéhäftet är i första hand personer <strong>som</strong><br />
jobbar med ungdomar, men också personer <strong>som</strong> arbetar med<br />
vuxna och barn kan använda sig av tipsen.<br />
Materialet skickas enligt planerna ut i augusti.<br />
Ansvarsveckan är de kristna kyrkornas och samfundens<br />
gemensamma vecka för fostran till internationalism. Närmare<br />
uppgifter och materialbeställningar från Stiftsrådet i Borgå<br />
stift/Ansvarsveckan, Kajsaniemig. 10, 00100 Helsingfors,<br />
epost: ansvarsveckan@evl.fi.
12<br />
Missionsstandaret<br />
Livsord<br />
Berättelser om Anden<br />
Anden har många namn.<br />
På hebreiska ruah,<br />
pneuma på grekiska och<br />
spiritus på latin. Anden<br />
har också många bestämningar.<br />
Guds Ande, livets ande, nådens<br />
ande, pingstens ande, hoppets<br />
ande, kärlekens ande. Eller helig<br />
Ande. Kanske helst i obestämd<br />
form numera. För att undvika<br />
missförstånd.<br />
Här följer några korta berättelser<br />
om Anden. Det finns flera, ja<br />
många fler. En del känner bara du<br />
till. Många andra känner vi igen<br />
oss i tillsammans. Den första jag<br />
kommer på låter ungefär så här:<br />
Gudsvinden, Anden, drar fram<br />
över kaos och vatten och skapar<br />
ljus och liv. Livet tar form i växter<br />
och djur. Till sist människan. En<br />
andefylld varelse, <strong>som</strong> Gud gör<br />
levande med sin andedräkt. Bilden<br />
av Skaparen och Livgivaren läggs<br />
djupt ner i människan. Anden är<br />
tecknet, inseglet, på gudstillhörigheten.<br />
Nästa berättelse är mer problematisk,<br />
inte lika självklar. Kanske<br />
för att Anden inte alltid är lätt att<br />
känna igen. Det uppstår lätt<br />
distortion och störningar i mottagning<br />
och i tolkning. Ibland vet vi<br />
varken ut eller in.<br />
Jeremia har profetians ande.<br />
Hananja sin egen. Jeremia talar<br />
sanningen. Hananja det <strong>som</strong> folk<br />
vill höra. Särskilt kungen. Men <strong>som</strong><br />
Jeremia säger så blir det. Därför<br />
är det Jeremia vi minns. Vem<br />
minns Hananja<br />
Det är viktigt att man lyssnar rätt<br />
till Anden. Och till rätt ande.<br />
Vilken ande Ingen vet ju varifrån<br />
den kommer och vart den går. Bara<br />
att den är. Som Gud är.<br />
Kung Saul drabbas av en ond<br />
ande. Är den från Gud eller någon<br />
annan Inget svar. Saul lider tills<br />
musiken får honom lugn. David<br />
spelar. Saul vilar. Ännu en stund.<br />
Den onda anden drar bort. Alltid<br />
kommer den tillbaka. Fram med<br />
harpan och spela bort det onda.<br />
Det lyckas alltid. Nästan. En dag<br />
finns inte harpan där. Och ingen<br />
<strong>som</strong> spelar. Saul blir galen. Han<br />
söker tröst i en ande. En död ande.<br />
Profeten Samuels ande. Saul, du<br />
var kallad till kung. Men ditt liv<br />
blev en djup tragedi. Försoning<br />
fann du i din egen död.<br />
Anden är ibland svår att finna.<br />
Än här och än där. Tills Anden<br />
finns där man minst anar det. Fråga<br />
profeten. Han vet.<br />
Elia möter jordskalv och<br />
stormbrus. Men Anden fanns i<br />
suset. Ljudlös och närvarande.<br />
Ingen tvekan. Vilken tröst för den<br />
tappre kämpen. Inte längre ensam.<br />
Till sin lärjunge testamenterar Elia<br />
dubbelt upp. Tacka och ta emot<br />
Elisa. Anden är med dig.<br />
Anden döljer sig ibland för en<br />
kortare eller längre tid. Den drar<br />
sig tillbaka. Kanske för att återhämta<br />
sig. Eller för att invänta rätt<br />
tidpunkt. Sedan återkommer den<br />
med ny kraft. I en ny tid.<br />
Det är mörkt och kallt. Människorna<br />
är vilsna och söker ljuset.<br />
En dag står ljuset mitt ibland dem.<br />
I spalten Livsord uppmanas<br />
skribenterna att utgå från ett<br />
bibelord.<br />
Det är Anden <strong>som</strong> talar. En röst<br />
<strong>som</strong> ropar. I öknen. I staden.<br />
Andens ljus lyser klart. Många vill<br />
inte se. Kan inte se. Som Saulus.<br />
Andens ljus lyser upp alla mörka<br />
rum. Lyser sanning. Bereder väg.<br />
Vittnar om liv. Man står inte ut.<br />
Om man inte är beredd att ge upp.<br />
Och låta Anden bränna bort<br />
skrotet. Läka och hela. Forma och<br />
leda.<br />
Anden födde kyrkan, Guds<br />
församling. Kallad av Gud att vara<br />
Kristi kropp. Ett tecken för<br />
världen. Ett vittne om trohet. Tills<br />
allt en gång fullbordas. Tills målet<br />
har nåtts. Frälsningen. Räddningen.<br />
Anden blir till eld. Stora lågor<br />
på mångas huvuden i Jerusalem.<br />
Anden lär oss att tala. Översätter<br />
Babels många språk till ett och<br />
samma tungomål. Guds röst. Kristi<br />
kärlek. Andens kraft. Nu kan vi gå<br />
ut och möta livet. Nu när Anden<br />
getts åt oss. Av nåd.<br />
I Bibelns nyare del är Anden<br />
Jesu ande, Kristi ande. Genom<br />
Anden görs under och tecken.<br />
Småningom träder bilden av<br />
Anden fram allt tydligare. Anden<br />
är inte bara Guds kraft. Anden är<br />
Gud. Gud är Ande.<br />
Meningen med livet är att<br />
uppfyllas av Anden. Paulus, <strong>som</strong> en<br />
gång förblindats av Andens ljus<br />
upprepar. – Låt er alltså uppfyllas<br />
av Anden. Att han vågar. Men han<br />
får ju sin syn igen. Och kan se<br />
mera och djupare än de flesta.<br />
Med Anden ges många gåvor.<br />
Nådegåvor. En del gåvor har<br />
ansetts värdefullare än andra.<br />
Rankinglistan varierar från tid till<br />
tid. Ibland har man trott att<br />
tungotalet varit Tecknet på Anden.<br />
Vishet, också en gåva, är att se att<br />
samma Ande verkar i alla nådegåvor.<br />
Man säger att Anden blåser<br />
vart den vill. Man hör den blåsa.<br />
Ibland ser man det också. På träd<br />
<strong>som</strong> viker sig och människor <strong>som</strong><br />
faller. Var än Anden blåser sätter<br />
den spår.<br />
Det händer på Azuza Street. En<br />
ofta bortglömd gata i kyrkohistoriens<br />
huvudkvarter. Där faller<br />
Anden. Hårt och tungt. Det känns<br />
och hörs. Anden vill ena och<br />
förena. Bygga broar av kärlek.<br />
Inspirera till handling. Men snart<br />
uppstår splittring. Är det Anden<br />
Jag tvivlar. Knappast Guds ande.<br />
Men <strong>som</strong> sagt. Anden blåser vart<br />
den vill. Bara Aladdin kan hålla<br />
anden i en flaska. Men så är han<br />
också bara en saga. I verkligheten<br />
lyckas det inte. Fast många<br />
försöker. De tror mera på sagor än<br />
på Ordet. Men bokstäver kan inte<br />
fjättra anden. Läror kan inte<br />
begränsa den. Anden är fri och<br />
svingar sig högt över våra horisonter.<br />
Och i samma stund är den nära<br />
och viskar Guds närvaro i ditt öra.<br />
Lyssna till Anden.<br />
Jag ber till Anden. Kom helige<br />
Ande, förnya hela din skapelse.<br />
Och mig med.<br />
Ära vara Fadern och Sonen och<br />
Den helige Ande, nu och alltid och<br />
i evigheters evighet. Amen.<br />
JAN EDSTRÖM<br />
Den slutgiltiga<br />
utgåvan av Bibel 2000<br />
Isamband med bibeljubileet<br />
vid 1:a advent 1999, då den<br />
nya <strong>svenska</strong> bibelöversättningen<br />
Bibel 2000 högtidligen<br />
togs i bruk, framhölls det att det<br />
egentligen var en tjuvstart. Bibelkommissionen<br />
fortsatte med sitt arbete<br />
ännu under hela år 2000 för att<br />
färdigställa notapparaten. Nu föreligger<br />
den kompletta Bibel 2000 i<br />
den sk. SOU-upplagan. (Bibelkommissionen<br />
var en statlig utredning;<br />
SOU står för Statens offentliga utredningar,<br />
av vilka Bibelöversättningen<br />
bär numret 2000:100.) Den<br />
upptar hela sex band. I december<br />
kommer Bibeln i ett enda band i<br />
läsarvänligt utförande att finnas på<br />
bokhandelsdiskarna.<br />
Det <strong>som</strong> kommit till jämfört med<br />
Bibeln från 1999 är för det första<br />
parallellhänvisningar. Sådana fanns<br />
också i den förra översättningen,<br />
1917. Det är bibelställen där samma<br />
saker berörs, eller där liknande uttryck<br />
brukas. Genast i början ges ett<br />
åskådligt exempel: Första Moseboken<br />
börjar med: ”I begynnelsen<br />
skapade Gud himmel och jord. Jorden<br />
var öde och tom, djupet täcktes<br />
av mörker och en gudsvind svepte<br />
fram över vattnet.” Den första hänvisningen<br />
är Joh. 1:1ff.: ”I begynnelsen<br />
fanns Ordet, och Ordet fanns hos<br />
Gud, och Ordet var Gud. Det fanns i<br />
begynnelsen hos Gud. Allt blev till<br />
genom det, och utan det blev ingenting<br />
till av allt <strong>som</strong> finns till.” Den<br />
andra hänvisningen är Jer 4:23: ”Jag<br />
ser på jorden – den är öde och tom, på<br />
himlen – där finns inget ljus.” Både<br />
Johannesevangeliet och Jeremia anspelar<br />
på skapelseberättelsen.<br />
I Nya testamentet har den forskande<br />
läsaren stor nytta av att det i<br />
vart och ett av evangelierna anges<br />
om samma berättelse, liknelse osv.<br />
finns i något av de andra evangelierna.<br />
Likaså anges i de i stor utsträckning<br />
parallella Kunga- och<br />
Krönikeböckerna i Gamla testamentet<br />
var motsvarande stoff står att läsa.<br />
I den förra översättningen stod<br />
parallellhänvisningarna inne in texten,<br />
<strong>som</strong> var på bruten vers. Efter<strong>som</strong><br />
man nu gått in för en vanlig textspegel,<br />
finns hänvisningarna längst<br />
nere på sidan <strong>som</strong> fotnoter. Man har<br />
inte kopierat dem från den gamla<br />
kyrkobibeln, utan gjort en ny sammanställning.<br />
Generellt kan man<br />
säga att Bibel 2000 har klart mindre<br />
parallellhänvisningar än 1917 års<br />
översättning.<br />
Om dessa har minskat, har däremot<br />
de förklarande (fot)noterna ökat<br />
desto mera. I 1917 finns det ytterst<br />
Risto Nurmela (bilden<br />
t v), teol.dr och docent<br />
i GT-exegetik vid Åbo<br />
Akademi, kommenterar<br />
den kompletta<br />
utgåvan av Bibel 2000<br />
<strong>som</strong> nu föreligger.<br />
Den inkluderar den<br />
fullständiga notapparaten.<br />
sparsamt med sådana, men i Bibel<br />
2000 finns de på nästan varje sida.<br />
Detta utgör också en skillnad till den<br />
finska översättningen från 1992,<br />
<strong>som</strong> fortsätter traditionen med restriktivt<br />
bruk av noter. T.ex. under Joh<br />
1:1 läser vi: ”I begynnelsen fanns.<br />
Jesus identifieras här med det gudomliga<br />
ord <strong>som</strong> enligt i Mos 1:1ff.<br />
frambringade världen...” I början av<br />
profetböckerna ges upplysningar om<br />
profetens person, om sådana kan<br />
ges. Under Jes 1:1 får vi också läsa:<br />
”Endast kap. 1-39 innehåller ord av<br />
Jesaja, kap. 40-66 är senare (se noter<br />
till 40:1 och 56:1). De första 39 kapitlen<br />
består av flera delsamlingar av<br />
profetord och berättelser från olika<br />
tider (jfr noter till 24-27; 36-39).”<br />
En annan viktig funktion hos de<br />
förklarande noterna är att upplysa<br />
läsaren om att grundtextens innebörd<br />
ibland är osäker eller tvetydig.<br />
Så är fallet ganska ofta. T.ex. i 1 Mos<br />
1:2 har vi den vid dethär laget flitigt<br />
diskuterade översättningen ”en gudsvind<br />
svepte fram över vattnet.” Nu<br />
får vi också läsa i noten: ”Annan<br />
tolkning ’en våldsam vind’. Den traditionella<br />
översättningen ’Guds ande’<br />
är också språkligt möjlig (hebreiskan<br />
har samma ord för ’vind’ och<br />
’ande’) men är här mindre sannolik;<br />
v. 2 är en grammatiskt sammanhållen<br />
skildring av kaostillståndet före<br />
Guds skapelsehandling (v. 3).” Och<br />
i Jes 1:18, där man frångått den traditionella<br />
tolkningen och översatt:<br />
”När era synder är scharlakansröda,<br />
kan de då bli vita <strong>som</strong> snö När de är<br />
röda <strong>som</strong> purpur, kan de då bli vita<br />
<strong>som</strong> ull”, står det i en not: ”Annan<br />
tolkning: ’Fastän ... skall de bli vita<br />
<strong>som</strong> snö,’ ’Fastän ... skall de bli vita<br />
<strong>som</strong> ull.’” Här har alltså den traditionella<br />
tolkningen getts i noten, och<br />
dessutom utan att ifrågasätta dess<br />
sannolikhet.<br />
Utöver de förklarande fotnoterna<br />
finns i slutet av Bibel 2000 en<br />
uppslagsdel. Den upptar t.ex. kapitel-<br />
och versindelning, men också<br />
förklaringar <strong>som</strong> har relevans för<br />
många olika bibelställen och därför<br />
annars hade måst upprepas ett antal<br />
gånger. Till dessa förklaringar finns<br />
hänvisningar bland de förklarande<br />
noterna under bibeltexten.<br />
Slutligen har Bibel 2000 en avdelning<br />
med textkritiska anmärkningar.<br />
Dessa gäller endast Gamla testamentet;<br />
för Nya testamentets del hänvisar<br />
bibelkommissionen till The Greek<br />
New Testament (Third Edition), utgiven<br />
av United Bible Societies<br />
1975. Bibelkommissionen har dock i<br />
flera fall avvikit från denna edition,<br />
och redogör för sina egna lösningar i<br />
fotnoter. För Gamla testamentets del<br />
är situationen dock en annan; den<br />
kritiska utgåvan av den hebreiska<br />
texten, Biblia Hebraica Stuttgartensia,<br />
är omdiskuterad, och det<br />
textkritiska läget betydligt mera<br />
komplicerat. Anmärkningarna till<br />
Gamla testamentet upptar 112 sidor,<br />
och till Apokryferna 18 sidor.<br />
För den <strong>som</strong> inte behärskar grundspråken<br />
är de textkritiska anmärkningarna<br />
måhända inte särskilt upplysande,<br />
men t.ex. när det frågas varför<br />
man ändrat översättningen jämfört<br />
med 1917, får man ofta svar<br />
genom att slå upp i denna avdelning.<br />
T.ex. står det i Psalm 12:7 i den<br />
gamla översättningen: ”Herrens tal<br />
är ett rent tal, likt silver <strong>som</strong> rinner<br />
ned mot jorden, luttrat i degeln, renat<br />
sju gånger.” Nu heter det: ”Herrens<br />
ord är rena ord, silver renat i degeln,<br />
guld sju gånger luttrat.” Man undrar<br />
vart ”rinner mot jorden” försvann,<br />
och varifrån man fått ”guld”. I de<br />
textkritiska anmärkningarna framgår,<br />
att man gjort en rättelse i den<br />
hebreiska texten, så att det ord <strong>som</strong><br />
betyder ’till jorden’ istället får betydelsen<br />
’guld’.<br />
Bibelkommissionen har dock inte<br />
redogjort för ändringar i den hebreiska<br />
vokaliseringen. Endast när man<br />
ingripit i konsonanttexten har man<br />
redogjort för det. För teologer i<br />
församlingstjänst <strong>som</strong> behärskar hebreiska<br />
är det oerhört värdefullt att<br />
de textkritiska bedömningar <strong>som</strong><br />
ligger bakom Bibel 2000 nu föreligger<br />
i samlad form.<br />
RISTO NURMELA<br />
Denna artikel publiceras även i<br />
Näköala/Utsikt, <strong>som</strong> utges av<br />
Ekumeniska Rådet i Finland.<br />
Guds<br />
kändis<br />
”Tänk bara hur många människor<br />
han med sin berömmelse och sin<br />
talang kunde dra till Jesus!” kommenterade<br />
min yngre vän, med hänvisning<br />
till en välkänd hjälte för den<br />
kinesiska demokratirörelsen.<br />
Varför använder inte Gud helt enkelt<br />
dessa <strong>som</strong> ser bra ut och <strong>som</strong> är<br />
smarta och inflytelserika, för att dra<br />
folk till Sig Skulle inte det vara det<br />
mest verksamma och effektiva sättet<br />
att sprida evangeliet<br />
Av någon anledning tycks Gud ha<br />
bestämt sig för att Hans frälsningsplan<br />
skall genomföras på ”fel” sätt:<br />
”och det <strong>som</strong> för världen var oansenligt<br />
och föraktat, ja, det <strong>som</strong> inte var<br />
till, har Gud utvalt för att göra till intet<br />
det <strong>som</strong> var till, för att ingen människa<br />
skall berömmas sig inför Gud. Honom<br />
har ni att tacka för att ni är i<br />
Kristus Jesus, <strong>som</strong> Gud för oss har<br />
gjort till vishet, rättfärdighet, helgelse<br />
och återlösning” (1 Kor. 1:28-30).<br />
Gud har valt ut dig och mig att vara<br />
”de enda” i stan. Vi är Guds kändisar<br />
<strong>som</strong> skall leva ut Jesus Kristus. Historien<br />
har om och om igen visat att<br />
Gud använder de okända och minst<br />
sannolika kristna för att utöva infly-
Missionsstandaret<br />
13<br />
Gudstjänst är att<br />
baka bröd och brygga vin<br />
Lars och Rolf Edberg är på väg till Kristen sång på Stundars i juli.<br />
Bröderna Edberg<br />
sjunger på Stundars<br />
Det är snart dags igen för Kristen<br />
sång på Stundars, <strong>som</strong> i år hålls den<br />
14-15 juli. Årets sångargäster blir<br />
bröderna Lars och Rolf Edberg samt<br />
en familjekvartett från Örnsköldsvik.<br />
Gästtalare är Håkan Sandström<br />
från Åbo.<br />
Högtiden inleds på lördagskvällen<br />
kl 19 på Stundars och fortsätter med<br />
Thomasmässa i Solf kyrka kl 21.30.<br />
På söndag hålls sånggudstjänst i<br />
kyrkan kl 12 och stort friluftsmöte på<br />
Stundars kl 14.30.<br />
Svensk duo<br />
i finländsk tappning<br />
Lars & Rolf Edberg har redan hunnit<br />
bli ett begrepp för den finlands<strong>svenska</strong><br />
publiken. De flitiga bröderna har<br />
turnerat genom de <strong>svenska</strong> bygderna<br />
i vårt land och fått många vänner i<br />
såväl Nyland <strong>som</strong> Åboland och Österbotten.<br />
Familjen Drott Edberg lämnade<br />
”Sveriges Nashville”, musikstaden<br />
Göteborg, och kom via Åland till<br />
Kyrkslätt och därifrån vidare till<br />
Esbo. Pappa Drott är en duktig sångare,<br />
vilket uppskattas mycket i hans<br />
yrkesutövning <strong>som</strong> predikant. Av<br />
den fyrfaldiga barnaskaran var det<br />
bröderna Lars och Rolf <strong>som</strong> delade<br />
fars musikintresse, medan lillebror<br />
Mikael blev den <strong>som</strong> satsade på<br />
predikande och bibellära. Samtidigt<br />
<strong>som</strong> bröderna integrerades i det finska<br />
samhället växte musikintresset<br />
och Rolf spelade gitarr så mycket<br />
han hann medan Lars utvecklade sin<br />
sång.<br />
Det musikaliska arvet från den<br />
<strong>svenska</strong> västkusten har nått Finland<br />
genom skivinspelningar och artistbesök,<br />
men sällan möter vi annanstans<br />
så ”finländska göteborgare”<br />
tande på de mäktiga människorna.<br />
Gör det mig lite mindre nervös<br />
att förmedla evangeliet till<br />
chefen och till alla de människor<br />
<strong>som</strong> jag tycker har en högre<br />
ställning än jag<br />
Det är inte mig själv <strong>som</strong> jag<br />
upphöjer, utan Jesus! Se till att<br />
fokus och uppmärksamheten är<br />
på Honom! (www.idevote.org)<br />
<strong>som</strong> Lars och Rolf. De har lyckats ta<br />
det bästa ur den rika tradition det<br />
frikyrkliga musikengagemanget har<br />
skapat och kombinerat det med stänk<br />
av den finlands<strong>svenska</strong> miljön. Lars<br />
& Rolf Edberg bjuder på musikalitet<br />
från två kulturer <strong>som</strong> kompletterar<br />
varandra på ett fint sätt.<br />
Lars sticker inte under stolen med<br />
att han gärna sjunger både Elvis och<br />
äkta country och det gör mångfalden<br />
i sångstilarna både inspirerande och<br />
njutbara. Detta kombinerat med Rolfs<br />
specialitet, tonsättning och framförande<br />
av Nils Bolanders känslosamma<br />
dikter, har gett bröderna ett<br />
mycket brett fält av glada lyssnare.<br />
Det finns allt från 5- till 90-åringar<br />
bland Edbergsvännerna och alla<br />
upplever att bröderna sjunger just för<br />
dem. Då Lars och Rolf dessutom<br />
växlar mellan att uppträda ibland<br />
<strong>som</strong> duo med två gitarrer och i något<br />
större sammanhang tillsammans med<br />
band blir omväxlingen ännu tydligare.<br />
Edbergs Band leds av Mikael<br />
Bergholm, <strong>som</strong> också producerat<br />
deras senaste skiva, ”Den enda vägen”.<br />
Tidigare inspelningar är ”Sånger<br />
till Dig”, ”Nyckel och Lås”,<br />
”Nära” och ”Ännu en Sång”.<br />
Det blir mycket country men också<br />
traditionell väckelsesång och sockrad<br />
rock’n’roll. Oberoende av musikstil<br />
ligger dock evangeliet tydligt<br />
i förgrunden när bröderna bjuder på<br />
sin sång.<br />
Barnatro, livserfarenhet, gudsförtröstan<br />
och ett budskap om ett försoningsverk<br />
tillgängligt för alla <strong>som</strong><br />
vill tro, är den röda tråden i varje<br />
konsert, möte, kafferep och fest där<br />
bröderna Lars och Rolf Edberg ställt<br />
sig bakom sina gitarrer.<br />
När allt är sagt och ingenting gjort,<br />
är det dags att ajournera konferensen.<br />
…<br />
Förhalning är den grav i vilken<br />
tillfället begravs.<br />
…<br />
En optimist har lika ofta fel <strong>som</strong> en<br />
pessimist, men han har betydligt<br />
mera roligt.<br />
Quips and Quotes<br />
Imitt inlägg i senaste Mst, det<br />
<strong>som</strong> berörde ”gudstjänstens<br />
förnyelse”, skiljde jag mellan<br />
sammankomst och gudstjänst.<br />
Jag skrev att vi på söndagen kommer<br />
samman för att tillbe Gud i ande och<br />
sanning och för att få bekräftelse på<br />
vårt uppdrag i världen. I världen tjänar<br />
vi Gud; i vår vardagliga gärning<br />
är vi hans medarbetare i den fortsatta<br />
skapelsen.<br />
För att möta och tillbe honom behöver<br />
vi inte vara många. Två eller<br />
tre räcker. Vi behöver inga artister<br />
och ingen teknik, och vi behöver inte<br />
hela tiden göra det bättre. Mötet med<br />
Gud kan man varken göra bättre eller<br />
sämre. Antingen möts man eller så<br />
möts man inte. Lika litet <strong>som</strong> man<br />
kan vara litet gravid kan man mötas<br />
lite grand.<br />
För att tjäna honom – för att vara<br />
rättrådiga, rättfärdiga – måste vi vara<br />
kreativa. Vi bör – <strong>som</strong> Emilia Fogelklou<br />
säger det – ”förhålla oss skapande<br />
till vår värld”. Vi är förpliktigade<br />
att vittna om det sällsamma i<br />
livsprocesserna och vi måste ”för att<br />
övervinna materialets tröghet” hela<br />
tiden uppöva vårt kunnande för att<br />
göra vittnesbördet trovärdigt. Redan<br />
att skriva en artikel <strong>som</strong> denna kräver<br />
ett kunnande <strong>som</strong> jag ännu inte<br />
besitter. Jag skulle vilja göra det så<br />
mycket tydligare. Det viktigaste är<br />
emellertid inte att göra någonting<br />
bra. Det enda <strong>som</strong> gäller är att göra<br />
allting helhjärtat.<br />
Jag skrev vidare att nattvarden<br />
är den tilldragelse <strong>som</strong> sammanbinder<br />
mötet med Gud med tjänsten åt<br />
Gud.<br />
Gudstjänst är att tjäna Gud och att<br />
tjäna Gud är att skapa tillsammans<br />
med honom. Gudstjänst är inte att<br />
samlas klockan 10 på söndagsmorgnarna.<br />
Det är inte att vara upptagen<br />
av Gud i en religiös sfär bortom<br />
vardagen, i en dekoration till det organiserade<br />
livsrummet. Det är inte<br />
att befatta sig med Honom. Det är<br />
inte att resa till Jerusalem för att höra<br />
ljudet av det vädurshorn <strong>som</strong> förkunnar<br />
Messias ankomst. Det är inte att<br />
kliva upp på taket någonstans i<br />
Karleby för att invänta Kristus. Det<br />
är inte att äta bakelser och vänta<br />
Jesus. Gudstjänst är att bygga hus<br />
och att bo i dem. Det är att plantera<br />
trädgårdar och att äta deras frukt. Det<br />
är att avla söner och döttrar, uppfostra<br />
dem, och låta dem gifta sig.<br />
Det är att be för den stad <strong>som</strong> håller<br />
en fången, och det är att be att Hans<br />
rike skall komma. Det är framförallt<br />
trohet – det är att tro på att livets<br />
Herre segrar även under de mest vidriga<br />
förhållanden. Det är att odla...<br />
att odla säd och plantera vingårdar.<br />
Det är att baka bröd och brygga vin.<br />
Och brödet och vinet är Kristi lekamen<br />
och blod. Bröd och vin är<br />
lidande, död och uppståndelse. Kristi<br />
lidande, död och uppståndelse.<br />
Det är inte så att Kristus finns här<br />
och där i världen. <strong>Hela</strong> världen finns<br />
i honom. Varje sten, varje blomma,<br />
varje litet kryp, katterna och hundarna,<br />
alla människor, allt finns i<br />
honom! Allt och alla längtar efter<br />
befrielsen.<br />
Världen blev till genom Jesus<br />
Kristus, och försoningen, befrielsen...<br />
nyskapelsen sker genom ho-<br />
”Mötet med Gud kan<br />
man varken göra<br />
bättre eller sämre.<br />
Antingen möts man<br />
eller så möts man<br />
inte. Lika litet <strong>som</strong><br />
man kan vara litet<br />
gravid kan man<br />
mötas lite grand.”<br />
nom. Genom honom, gudamänniskan,<br />
den sanna människan... genom<br />
det sant mänskliga.<br />
Människan är kallad till försoning<br />
och till att försona. I Jesus Kristus<br />
försonas vi med skaparen och skapelsen.<br />
När vi försonas med den <strong>som</strong><br />
skapat oss försonas vi med vårt eviga<br />
Du. När vi försonas med skapelsen<br />
försonas vi med oss själva. Vi blir<br />
hela, heliga. Ty helig betyder att vara<br />
hel.<br />
Målet är emellertid inte att de <strong>som</strong><br />
räddas skall placeras i ett väntrum till<br />
himlen. Målet är – <strong>som</strong> Johannes<br />
säger det – att världen skall frälsas.<br />
Maximos Bekännaren (580-662) säger<br />
därför att människans uppgift är<br />
att vara mediator, att förmedla mellan<br />
världen och Gud. Hon är skickad<br />
att fullfölja detta uppdrag efter<strong>som</strong><br />
hon är skapelsens mest karakteristiska<br />
uttryck; människan är ett mikrokosmos.<br />
<strong>Hela</strong> skapelsen finns i<br />
människan, säger han. Ja, det är så –<br />
säger han – att hela skapelsen (kosmos)<br />
är <strong>som</strong> en människa. Människans<br />
uppgift i världen är därför att<br />
bereda rum för Gud så att han kan bo<br />
mitt i hennes orenhet. Endast så kan<br />
helgelsen, helbrägdagörelsen äga<br />
rum.<br />
Det pågår en ny skapelse i Jesus<br />
Kristus. Den omfattar allt och alla<br />
och den sker inte oberoende av oss.<br />
Den är i sanning beroende av oss och<br />
vi av den. Den har en kosmisk dimension<br />
– <strong>som</strong> Paulus och Maximos<br />
Bekännaren insett – men utspelas<br />
väsentligt på det sociokulturella planet.<br />
Den utgår alltid från den givna<br />
skapelsen, naturen – oavsett om det<br />
handlar om träskmarkerna utom oss<br />
eller inom oss – och den förutsätter<br />
kreativitet; den kräver av oss att vi<br />
”förhåller oss skapande till vår<br />
värld”<br />
Det är en allmänt utbredd uppfattning<br />
att kreativiteten är förbehållen<br />
dem <strong>som</strong> sysslar med konst, dem<br />
<strong>som</strong> skriver böcker, musik, målar<br />
tavlor, gör <strong>fil</strong>mer etc. Detta är att<br />
missuppfatta och förneka det sant<br />
mänskliga. Juristen, städerskan, kokerskan,<br />
bankdirektören, prästen,<br />
politikern, läkaren, fysioterapeuten,<br />
psykologen, läraren är begåvade<br />
med samma förutsättningar <strong>som</strong> författaren,<br />
kompositören, bild- eller<br />
<strong>fil</strong>mkonstnären.<br />
Att skapa betyder nämligen att<br />
hämta fram, att upptäcka, att finna.<br />
Juristen gör det på sitt sätt, bildhuggaren<br />
på sitt, predikanten på sitt.<br />
Människan skapar inte <strong>som</strong> Gud<br />
skapar. Människan alstrar ingenting<br />
ur sig själv, oberoende av allt annat.<br />
Hon är i sanning en del av allt <strong>som</strong><br />
finns och därför beroende av allt <strong>som</strong><br />
existerar även henne förutan. Men i<br />
handlingar av igenkännanden hämtar<br />
hon fram det <strong>som</strong> redan finns i<br />
skapelsen. Att tjäna Gud är nämligen<br />
att ge gestalt åt det hon upptäcker i<br />
mötet med verkligheten. Skeenden<br />
och tingen i den organiska och den<br />
oorganiska naturen meddelar oss sitt<br />
andliga innehåll – <strong>som</strong> den judiske<br />
<strong>fil</strong>osofen Walter Benjamin (1892-<br />
1940) skulle uttrycka det – och blir<br />
till liv för oss när vi tolkar dem i ord<br />
och handling. Människan omsätter<br />
det hon möter och när hon gör det<br />
förvandlas hon.<br />
Kreativiteten är nämligen starkt<br />
förbunden med individens personlighetsdaning,<br />
med de processer <strong>som</strong><br />
utbildar personen och håller den<br />
samman. Kreativitet är därför helgelsens<br />
förutsättning. Enligt den<br />
ryske <strong>fil</strong>osofen Nikolaij Berdjajev<br />
(1874-1975) är skapandet därför<br />
ingen mänsklig rättighet, snarare en<br />
skyldighet.<br />
När människan skapar förändras<br />
hon. Hon förverkligar inte sig själv;<br />
hon förverkligas. Ingen har sagt det<br />
tydligare än Martin Buber (1878-<br />
1965). ”Den <strong>som</strong> skapar blir skapad”<br />
säger han och i denna process<br />
erhåller hon förmågan att handla rätt.<br />
Hon blir rättfärdig, rättrådig. Buber<br />
beskriver denna omvälvande process<br />
med följande ord: ”Skapelse –<br />
den sker med oss, den bränner sig in<br />
i oss, smälter om oss, vi darrar och<br />
förgås, vi underkastar oss. Skapelse<br />
– vi deltar i den, vi möter den skapande,<br />
överlämnar oss åt honom,<br />
medhjälpare och medarbetare”.<br />
Alltså, på vardagen ”odlar vi<br />
säd, anlägger vingårdar, bakar bröd<br />
och brygger vin”. Att göra så är att<br />
tjäna Gud. Det är att skapa och omskapas.<br />
När vi på söndagsmorgnarna<br />
församlas för att dela brödet och vinet,<br />
är det för att fira det skaparen<br />
skapat, glädjas över nåden (glädjas<br />
över att få vara medarbetare) och<br />
jubla över uppståndelsens kraft. Här<br />
kan vi också vänta och lyssna ett<br />
tidlöst ögonblick innan vi på nytt går<br />
ut för att utföra de gärningar <strong>som</strong><br />
väntar på oss.<br />
Låt mig till slut citera Irenaeus<br />
(130-200 e.Kr). Läs texten gång efter<br />
annan ända tills du förstår. Dyrka<br />
upp den och när du fattat skall du<br />
samla dig till ett glädjeskutt. Irenaeus<br />
kämpade hela sitt liv för inkarnationen<br />
mot gnosticismen. Han<br />
skrev:<br />
”Så<strong>som</strong> vinstockens trä med rötter<br />
i marken i sin tid bär frukt och<br />
så<strong>som</strong> vetekornet faller i jorden, där<br />
upplöses och, genom Guds Ande <strong>som</strong><br />
omfattar allt, mångfaldigt uppstår,<br />
och så<strong>som</strong> detta (=sädeskornen och<br />
druvorna) sedan genom Guds vishet<br />
kommer till användning bland människor,<br />
tar emot Guds ord och blir till<br />
eukaristi, <strong>som</strong> är Kristi lekamen och<br />
blod, så kommer också våra kroppar,<br />
närda av nattvarden, nedsänkta<br />
i marken och upplösta där, att i sin<br />
tid uppstå, när Gud ger dem uppståndelsen,<br />
Gud till ära”.<br />
ROGER WINGREN
14<br />
Från olika håll<br />
Kristen radio stängd i Grekland<br />
De grekiska myndigheterna har i Aten stängt en kristen radiostation<br />
<strong>som</strong> verkat med tillfälligt tillstånd under tolv års tid. Channel 2000, den<br />
officiella rösten för den Fria evangeliska kyrkan i Grekland, var en av<br />
de äldsta privata radiostationerna i Aten med omnejd. Regeringstjänstemän<br />
påstod att stationen störde radiofrekvenserna för den<br />
grekiska flottan och det grekiska luftvärnet. Men lokala troende säger<br />
att anklagelserna är ogrundade. Stationen stängdes först tillfälligt<br />
men den 5 mars krävde Pressministeriet att alla privata radiostationer<br />
i Aten skulle ansöka om nya tillstånd och samtidigt betala motsvarande<br />
$20.000. Ӏven om Channel 2000 uppfyller alla krav, har<br />
regeringen beslutat att inte ge stationen permanent licens”, säger<br />
John Charalambakis, verkställande direktör för Philadelphia International<br />
Foundation, och tillägger att till och med elektriciteten stängts<br />
av. (News Bytes/HCJB)<br />
IBRA:s pionjärområde år 2001<br />
Västafrika är med sina 278 onådda folkgrupper och 1.408 levande<br />
språk IBRA:s stora pionjärområde för år 2001. Vi har under de två<br />
senaste åren fått ca tio förfrågningar om olika insatser i området.<br />
Öppenheten och visionen hos de lokala församlingarna att nå sina<br />
landsmän med evangeliet är mycket stor, lik<strong>som</strong> viljan att satsa<br />
tillsammans med IBRA. (IBRA)<br />
Missionsbefallningen<br />
långt ifrån fullföljd<br />
Internet har spelat en stor roll då det gäller att påskynda världsevangelisationen,<br />
men det råder fortfarande stor brist på kristna <strong>som</strong><br />
är villiga att gå med evangeliet till dem <strong>som</strong> aldrig hört det.<br />
Dessa uppfordrande ord kommer från missionsledaren George<br />
Verwer, då han reflekterar över de gångna decenniernas globala<br />
ansträngningar för att rekrytera flera arbetare till missionsfältet.<br />
Grundaren av Operation Mobilisering (OM) säger att det ökade<br />
intresset för mission till stor del beror på internetkommunikationen<br />
<strong>som</strong> har gjort det möjligt att dela information bättre och snabbare.<br />
Men det är ännu en lång väg att gå innan Jesu befallning om att ta de<br />
goda nyheterna överallt är fullföljd.<br />
– Världen är definitivt inte evangeliserad ännu, säger han. Tjugofem<br />
procent eller mera har ännu inte ens hört eller läst evangeliet…Det<br />
finns så mycket att göra, och vi måste alla enas om att det<br />
behövs arbetare av alla slag om den här uppgiften ska bli gjord.<br />
(Charisma News Service)<br />
Ny behandling kan bota cancer<br />
Radiumhemmet på Karolinska sjukhuset i Solna kan bli först och bäst<br />
i världen med en ny typ av strålbehandling mot cancer. Satsningen<br />
kommer att kosta närmare 700 miljoner kronor och förväntas bota 70<br />
procent av alla cancerfall.<br />
Sedan det prestigefyllda schweiziska kärnforskningslaboratoriet i<br />
Cern fått upp ögonen för den <strong>svenska</strong> strålbehandlingsforskningen<br />
ska det nu bli verklighet.<br />
– De kontaktade oss och erbjöd sig att delfinansiera projektet.<br />
Sverige har en långt framskriden cancerforskning, säger Bengt Lind,<br />
forskare vid Karolinska sjukhuset.<br />
Metoden går ut på att med en så kallad lättjonaccelerator attackera<br />
olika typer av cancertumörer. Jonstrålningen träffar tumören mycket<br />
exakt så att ytterst lite av den friska vävnaden runtomkring påverkas.<br />
/…/ Men det <strong>som</strong> är det mest fascinerande med metoden är att vi kan<br />
mäta den exakta dosfördelningen och justera den under själva<br />
behandlingen, säger Anders Brahme, utvecklingsansvarig för projektet<br />
<strong>som</strong> utförs i en bunker på Karolinska.<br />
I dag botas cirka hälften av alla cancerpatienter vid de större<br />
klinikerna i Sverige. (Aftonbladet)<br />
Pastorsutbildning i grottor i Kina<br />
I Kina går kristna under jorden för att studera Bibeln. De utnyttjar<br />
grottor och tunnlar <strong>som</strong> byggdes av kineser och vietnameser för flera<br />
decennier sedan. United Press International rapporterar att ett stigande<br />
antal ”illegala” husförsamlingar utbildar pastorer i grottor i<br />
norra Kina. Dessa grottor erbjöd skydd åt Mao Tse-tung och hans<br />
gerillaarmé på 1940-talet. Wolfgang Baake, ordförande för den tyska<br />
avdelningen av Voice of the martyrs, besökte nyligen en sådan<br />
hemlig bibelskola.<br />
– Den var bara knappt åtta meter lång och inte högre än 1,8 meter,<br />
sade Baake. Ändå inhystes där tre lärare, två personer <strong>som</strong> hade<br />
hand om hushållet och 37 studenter <strong>som</strong> kom från olika delar av Kina.<br />
Studenterna tillbringar tio månader under jorden. Efter det följer två<br />
månaders praktik i hemförsamlingen, innan de återvänder för ytterligare<br />
tio månaders studier.<br />
– Sedan är de pastorer och förtjänar kanske 20 dollar per månad.<br />
De riskerar att bli arresterade, torterade och t.o.m dödade, sade<br />
Baake. Kinas officiellt godkända protestantiska kyrka har ca 20 miljoner<br />
medlemmar. Ytterligare 75 miljoner hör till oregistrerade husförsamlingar.<br />
(Charisma News Service/ Centre for Mission Direktion)<br />
Missionsstandaret<br />
r<br />
JUNI<br />
Kl 6.55<br />
15 Ann-Christine Marttinen<br />
16 Monica Heikel-Nyberg<br />
18 Vivian Krokfors<br />
19 Sten Westerholm<br />
20 Bo-Göran Åstrand<br />
21 Ann-Christine Marttinen<br />
22 Robin Lindberg<br />
25 Vivian Krokfors<br />
26 Patrik Frisk<br />
27 Bo-Göran Åstrand<br />
28 Pamela Granskog<br />
29 Robin Lindberg<br />
30 Patricia Högnabba<br />
Kl 8.50<br />
15 Ingmar Weckström<br />
16 Börje Lillsjö<br />
18 Öivind Nyquist<br />
19-20 Håkan Sandvik<br />
21 Peter Östman<br />
22 Arla Nykvist<br />
25 Lars-Erik Björkstrand<br />
27 Boris Källman<br />
28 Håkan Snellman<br />
29 Hjördis Förars<br />
30 Karl-Erik Wikström<br />
Kl 19.20<br />
15,17 Else Witting<br />
18 Bevarade ord. ”Ett litet grönt<br />
ord – 23 meditationer” av<br />
Gunnar Edman. Redaktör:<br />
Johan Klingenberg<br />
19-20 Ruth Lawast<br />
21 Öivind Nyquist<br />
22 Börje Lillsjö<br />
24 Erik Vikström<br />
25 Bevarade ord. ”Ett litet grönt<br />
ord” av Gunnar Edman.<br />
Red.: Johan Klingenberg<br />
26 Peter Östman<br />
27 Hjördis Förars<br />
28 Karl-Erik Wikström<br />
29 Boris Källman<br />
JULI<br />
Kl 6.55<br />
2 Maria Sten<br />
3 Patrik Frisk<br />
4 Pamela Granskog<br />
5 Patricia Högnabba<br />
6 Jutta Franzén<br />
7 Anders Blomberg<br />
9 Maria Sten<br />
10 Jutta Franzén<br />
11-12 Henrik Backman<br />
13 Anders Blomberg<br />
14 Henrik Backman<br />
16-18 Jukka Leppilampi<br />
19 Maria Klingenberg<br />
20 Maria Sundblom<br />
21 Göran Björk<br />
23 Maria Sundblom<br />
24 Ulf Särs<br />
25 (oklart)<br />
26 Maria Klingenberg<br />
27 Göran Björk<br />
28 Monica Heikel-Nyberg<br />
30 Ulf Särs<br />
31 Inger Sjöberg<br />
Kl 8.50<br />
2 Börje Mård<br />
3 Ulla Holmberg<br />
4 Tor-Erik Store<br />
5 Helena Hult<br />
6 Henry Byskata<br />
7 Bevarade ord. C.S. Lewis.<br />
Redaktör: Ralf Karlsson<br />
9 Bernt Mårtensson<br />
10 Sam Pettersson<br />
11 Johan Westerlund<br />
12 Siw Högnäs<br />
13 Eeva Hanner<br />
14 Bevarade ord. C.S. Lewis.<br />
Redaktör: Ralf Karlsson<br />
16 Bernt Mårtensson<br />
17 Ortodox morgonbön. Pastor<br />
Markku Salminen<br />
18 Lisa Enckell<br />
19 Bertel Widjeskog<br />
20 Björn Vikström<br />
21 Bevarade ord. C.S. Lewis.<br />
Redaktör: Ralf Karlsson<br />
23 Bernt Mårtensson<br />
24 Charles Isaksson<br />
25 Hans-Christer Laggnäs<br />
26 Henric Schmidt<br />
27 Karin Sandholm<br />
28 Bevarade ord. C.S. Lewis.<br />
Redaktör: Ralf Karlsson<br />
30 Margareta Puiras<br />
31 Hans-Christer Laggnäs<br />
Kl 19.20<br />
1 Ulla Holmberg<br />
2 Bevarade ord. ”Ett litet grönt<br />
ord” av Gunnar Edman.<br />
Red.: Johan Klingenberg<br />
3 Harry Blomberg<br />
4 Börje Mård<br />
5 Harry Blomberg<br />
6 Håkan Snellman<br />
8 Lars-Erik Björkstrand<br />
9 Bevarade ord. ”Ett litet grönt<br />
ord” av Gunnar Edman.<br />
Red.: Johan Klingenberg<br />
10 Tor-Erik Store<br />
11 Helena Hult<br />
12 Harry Blomberg<br />
13 Sam Pettersson<br />
15 Henry Byskata<br />
16 Bevarade ord. ”Ett litet grönt<br />
ord” av Gunnar Edman.<br />
Red.: Johan Klingenberg<br />
17 Charles Isaksson<br />
18 Johan Westerlund<br />
19 Eeva Hanner<br />
20 Ortodox aftonbön. Pastor<br />
Markku Salminen<br />
22 Siw Högnäs<br />
23 Karin Sandholm<br />
24 Björn Vikström<br />
25 Hans-Christer Laggnäs<br />
26 Margareta Puiras<br />
27 Jan-Erik Sandström<br />
29 Bertel Widjeskog<br />
30 Henric Schmidt<br />
31 (oklart)<br />
AUGUSTI<br />
Kl 6.55<br />
1 Anders Lindström<br />
2 Eva Andersson<br />
3 Anders Lindström<br />
4 Eva Andersson<br />
6 Helena Byfält<br />
7 Tomas Ray<br />
8 Anders Lindström<br />
9 Gunilla Meinander<br />
10 Hans Växby<br />
11 Tomas Ray<br />
13 Helena Byfält<br />
14 Gita Lindgren<br />
15 Ingemar Johansson<br />
16 Gita Lindgren<br />
17 Gunilla Meinander<br />
18 Hans Växby<br />
20-24 Kristina Klingenberg<br />
25 Gita Lindgren<br />
Kl 8.50<br />
1 Rafael Edström<br />
2 Boris Sandberg<br />
3 Johan Candelin<br />
4 Bevarade ord. C.S. Lewis.<br />
Redaktör: Ralf Karlsson<br />
6 Göran Hellberg<br />
7 Kenneth Grönroos<br />
8 Göran Hellberg<br />
9 Aysha Andersson<br />
10 Johan Candelin<br />
11 Ina Hannus<br />
13 Kaj Granlund<br />
14 Stefan Snellman<br />
15 Sissel Lund-Stenbäck<br />
16 (oklart)<br />
17 Johan Candelin<br />
18 Kerstin Granvik<br />
<strong>Finlands</strong> <strong>svenska</strong> <strong>baptistmission</strong> rf<br />
R A D I O S P A L T E N<br />
20 Bror Gammals<br />
21 Camilla Rahkonen<br />
22 (oklart)<br />
23 Gunnar Weckström<br />
24 Johan Candelin<br />
25 Andreas Elfving<br />
Kl 19.20<br />
1 Märta von Schantz<br />
2 Jan-Erik Sandström<br />
3 Rafael Edström<br />
5 Rea Anner<br />
6 Märta von Schantz<br />
7 Ina Hannus<br />
8 Boris Sandberg<br />
9 Kaj Granlund<br />
10 Kenneth Grönroos<br />
12 Rea Anner<br />
13-15 Peter Halldorf<br />
16 Aysha Andersson<br />
17 Benita Ahlnäs<br />
19 Rea Anner<br />
20 Kerstin Granvik<br />
21 Stefan Snellman<br />
22 Benita Ahlnäs<br />
23 Sissel Lund-Stenbäck<br />
24 Camilla Rahkonen<br />
26 Rea Anner<br />
GUDSTJÄNSTER<br />
■ Söndagen den 17 juni kl 13.05.<br />
Gudstjänst från Finska Missionssällskapets<br />
<strong>svenska</strong> missionsfest i<br />
Närpes. Predikant: Stefan Myrskog.<br />
Liturg: Erik Vikström. Organist och<br />
kantor: Sam Lindén. Körledare: Jan<br />
Hellberg. Kör: Furahkören.<br />
■ Lördagen den 23 juni kl 13.05.<br />
Gudstjänst med Sundom kapellförsamling.<br />
Predikant och liturg:<br />
Gunnar Särs. Organist: Mikael<br />
Heikius. Solosång: Monica Heikius.<br />
■ Söndagen den 24 juni kl 13.05.<br />
Gudstjänst från Hummelholmens<br />
lägerområde i Munsala. Predikant:<br />
Peter Halldorf. Mötesledare: Ann-<br />
Lois Schwind. Sång: Betaniakören.<br />
(Bandas 16 juni på konferensen.)<br />
■ Söndagen den 1 juli kl 13.05.<br />
Gudstjänst från Pingstväckelsens<br />
<strong>som</strong>markonferens i Jakobstad.<br />
Predikant: Kenneth Grönroos.<br />
Mötesledare: Ralf Dahl. Pianist och<br />
ackompanjatör: Stefan Jansson.<br />
Sång: Mikael Järlestrand och Lars &<br />
Rolf Edberg. Övriga medverkande:<br />
Aril Edvardsen.<br />
■ Söndagen den 8 juli kl 13.05.<br />
Gudstjänst från Laestadianernas<br />
fridföreningars <strong>som</strong>marmöte i Esse.<br />
Predikant: Karl-Erik Tjäder. Liturg:<br />
Kaj Granlund. Organist och kantor:<br />
Susanne Gunell.<br />
■ Söndagen den 15 juli kl 13.05.<br />
Friluftsgudstjänst från Arktiska<br />
museet Nanoq i Jakobstad. Predikant:<br />
Jan-Erik Nyman.<br />
■ Söndagen den 22 juli kl 13.05.<br />
Ekumenisk gudstjänst från Kökar.<br />
Predikant: Iris Wikström. (Bandas<br />
på Franciskusdagen på Kökar 1 juli.)<br />
■ Söndagen den 29 juli kl 13.05.<br />
Gospelgudstjänst från Rowlitfestivalen<br />
i Pargas. Predikant: Björn<br />
Öhman. (Bandas den 15 juli.)<br />
■ Söndagen den 5 augusti kl 13.05.<br />
Gudstjänst med Vasa <strong>svenska</strong><br />
församling. Predikant: Mårten<br />
Björkgren.<br />
■ Söndagen den 12 augusti kl 13.05.<br />
Gudstjänst med Svenska Lutherska<br />
Evangeliföreningens missionsläger i<br />
Lappfjärd. Predikant: Boris<br />
Sandberg.<br />
■ Söndagen den 19 augusti kl 13.05.<br />
Gudstjänst från Tankar kapell i<br />
Karleby. Predikant: Tom Tiainen.<br />
(Bandas den 7 juli.)<br />
Rådhusgatan 44 B 5, Vasa, Finland. Postadress: PB 54, 65101 VASA.<br />
Telefon: 06-317 8559. Telefax: 06-317 8550 (telefontider vardagar 9-12), e-post: fsb@baptist.fi.<br />
Bankkonton:<br />
FSB (Mission i Finland, Internationell mission, Missionsstandaret, SBFK och Understödskassan):<br />
Vörå Sb 497111-213391; Merita 228218-61965; Sampo 800012-252311.<br />
SBFU: Vörå Sb 497111-213409; Merita 228221-6569; Sampo 800016-551999.<br />
Ekonomisekreterare: Henry Månsus, hemtfn 06-383 5620, mobiltfn 050-520 3245.<br />
Missionsföreståndare: Nils Erik Vikström, hemtfn 06-723 7577, 050-323 6188,<br />
e-post: vikstrom@baptist.fi<br />
Missionsstyrelsens ordförande: Sam Pettersson, Oksanengatan 3 A 9, 00100 Helsingfors,<br />
tfn/fax 09-643 931, e-post: spetterssonbetel@online.tietokone.fi<br />
SBFU: Ungdomssekreterare: Magnus Mikander, tfn 0500-761 289, e-post: sbfu@baptist.fi
Missionsstandaret<br />
15<br />
f<br />
F Ö R S A M L I N G S N Y T T<br />
Döda<br />
j<br />
Fem döpta<br />
i Betania<br />
På den första pingstdagen växte ju<br />
församlingen <strong>som</strong> bekant med vid<br />
pass tre tusen personer. Fullt så dramatiskt<br />
var det inte på pingstdagen i<br />
år i Betania, även om en tydlig<br />
församlingsväxt skedde. Söndagen<br />
den 3 juni döptes nämligen fem tonåringar<br />
i Betania. Alla fem har gått<br />
på församingens tonårsbibelskola,<br />
<strong>som</strong> också fortsätter till hösten. De<br />
flesta kommer också att gå Kristendomsskolan<br />
på Humle.<br />
Dopförrättningen skedde i en fullsatt<br />
kyrka. Betaniakören medverkade<br />
även i gudstjänsten.<br />
J U B I L A R E R<br />
ELLEN HÖGBERG, medlem av<br />
Larsmo baptistförsamling, fyller<br />
100 år den 30 juni.<br />
ALEXANDRA LASÉN, medlem av<br />
Purmo baptistförsamling, fyller 93<br />
år den 30 juli.<br />
HILDA ROSENVALL, medlem av<br />
Elim Dragnäsbäck, fyller 85 år den 5<br />
augusti.<br />
IRENE SUNDELL, medlem av Munsala<br />
baptistförsamling, fyller 85 år<br />
den 12 augusti.<br />
GÖSTA KARP, medlem av Elim<br />
Dragnäsbäck, fyller 80 år den 11<br />
juli.<br />
LENA-MAJ LILLQVIST, medlem<br />
av Jakobstads baptistförsamling,<br />
fyller 80 år den 18 juli.<br />
EILA ROMS-FORSLUND, medlem<br />
av Oravais baptistförsamling,<br />
fyller 80 år den 1 augusti.<br />
RAINER HEIMDAHL, medlem av<br />
Larsmo baptistförsamling, fyller 80<br />
år den 12 augusti.<br />
GUNVOR WESTSTRÖM, medlem<br />
av Purmo baptistförsamling, fyller<br />
75 år den 1 juli.<br />
RALF ASPHOLM, medlem av Vasa<br />
baptistförsamling, fyller 70 år den<br />
21 juli. Firar ej.<br />
ROGER LINDMAN, medlem av<br />
Elim Dragnäsbäck, fyller 70 år den 5<br />
augusti.<br />
ASTRID SAMULIN, medlem av<br />
Esse baptistförsamling, fyller 70 år<br />
den 8 augusti.<br />
SYLVIA SJÖLUND, medlem av<br />
Larsmo baptistförsamling, fyller 70<br />
år den 8 augusti.<br />
RAINER NIEMI, medlem av Larsmo<br />
baptistförsamling, fyller 65 år<br />
den 27 juli.<br />
KURT TUUF, medlem av Vasa baptistförsamling,<br />
fyller 60 år den 21<br />
juni. Firar ej.<br />
KARL-ANDERS SJÖ, medlem av<br />
Purmo baptistförsamling, fyller 60<br />
år den 24 augusti.<br />
MARGARETA BATÁN, medlem<br />
av Elim Dragnäsbäck, fyller 50 år<br />
den 8 augusti.<br />
Rättelse<br />
Vi beklagar att ett förnamn blev helt<br />
fel i listan på dem <strong>som</strong> fyllde år i<br />
förra numret. Eva hade blivit ”Ivar”.<br />
Det var alltså EVA LUND, medlem<br />
av Jakobstads baptistförsamling,<br />
<strong>som</strong> fyllde 70 år den 10 juni. Red.<br />
FOTO: PES<br />
Daglig bibelläsning<br />
Vi har halverat bibelläsningsplanen<br />
för detta år. Det betyder bara<br />
två spalter. Genom att följa planen<br />
läser du igenom Nya testamentet<br />
och Psaltaren och halva<br />
Gamla testamentet i år. Andra<br />
delen av Gamla testamentet kommer<br />
nästa år.<br />
Juni<br />
16 5 Mos. 21 Ps. 108-109<br />
17 5 Mos. 22 Ps. 110-111<br />
18 5 Mos. 23 Ps. 112-113<br />
19 5 Mos. 24 Ps. 114-115<br />
20 5 Mos. 25 Ps. 116<br />
21 5 Mos. 26 Ps. 117-118<br />
22 5 Mos. 27-28:19 Ps. 119:1-24<br />
23 5 Mos. 28:20-68 v. 25-48<br />
24 5 Mos. 29 v. 49-72<br />
25 5 Mos. 30 v. 73-96<br />
26 5 Mos. 31 v. 97-120<br />
27 5 Mos. 32 v. 121-144<br />
28 5 Mos. 33-34 v. 145-176<br />
29 Josua 1 Ps. 120-122<br />
30 Josua 2 Ps. 123-125<br />
Juli<br />
1 Josua 3 Ps. 126-128<br />
2 Josua 4 Ps. 129-131<br />
3 Josua 5-6:5 Ps. 132-134<br />
4 Josua 6:6-27 Ps. 135-136<br />
5 Josua 7 Ps. 137-138<br />
6 Josua 8 Ps. 139<br />
7 Josua 9 Ps. 140-141<br />
8 Josua 10 Ps. 142-143<br />
9 Josua 11 Ps. 144<br />
10 Josua 12-13 Ps. 145<br />
11 Josua 14-15 Ps. 146-147<br />
12 Josua 16-17 Ps. 148<br />
13 Josua 18-19 Ps. 149-150<br />
14 Josua 20-21 Apg. 1<br />
15 Josua 22 Apg. 2<br />
16 Josua 23 Apg. 3<br />
17 Josua 24 Apg. 4<br />
18 Dom. 1 Apg. 5<br />
19 Dom. 2 Apg. 6<br />
20 Dom. 3 Apg. 7<br />
21 Dom. 4 Apg. 8<br />
22 Dom. 5 Apg. 9<br />
23 Dom. 6 Apg. 10<br />
24 Dom. 7 Apg. 11<br />
25 Dom. 8 Apg. 12<br />
26 Dom. 9 Apg. 13<br />
27 Dom. 10-11:11 Apg. 14<br />
28 Dom. 11:12-40 Apg. 15<br />
29 Dom. 12 Apg. 16<br />
30 Dom. 13 Apg. 17<br />
31 Dom. 14 Apg. 18<br />
Augusti<br />
1 Dom. 15 Apg. 19<br />
2 Dom. 16 Apg. 20<br />
3 Dom. 17 Apg. 21<br />
4 Dom. 18 Apg. 22<br />
5 Dom. 19 Apg. 23<br />
6 Dom. 20 Apg. 24<br />
7 Dom. 21 Apg. 25<br />
8 Rut 1 Apg. 26<br />
9 Rut 2 Apg. 27<br />
10 Rut 3-4 Apg. 28<br />
11 1 Sam. 1 Rom. 1<br />
12 1 Sam. 2 Rom. 2<br />
13 1 Sam. 3 Rom. 3<br />
14 1 Sam. 4 Rom. 4<br />
15 1 Sam. 5-6 Rom. 5<br />
16 1 Sam. 7-8 Rom. 6<br />
17 1 Sam. 9 Rom. 7<br />
18 1 Sam. 10 Rom. 8<br />
19 1 Sam. 11 Rom. 9<br />
20 1 Sam. 12 Rom. 10<br />
21 1 Sam. 13 Rom. 11<br />
22 1 Sam. 14 Rom. 12<br />
23 1 Sam. 15 Rom. 13<br />
24 1 Sam. 16 Rom. 14<br />
Gottfrid Willner<br />
I en årstid då naturen så konkret<br />
vittnar om livet, återhämtar sig efter<br />
en lång vinter och börjar slå ut i<br />
blom, får Gottfrid Emanuel Willner<br />
hembud. En 84 år lång livsvandring<br />
är avslutad.<br />
Gottfrid växte upp på Vilobacka i<br />
Överpurmo i en syskonskara på tio<br />
barn. Hemmet på Vilobacka var en<br />
kär plats för honom, dit han senare<br />
under åren i Sverige gärna återkom.<br />
En del av ungdomsåren gav Gottfrid<br />
i fosterlandets tjänst. Han var<br />
med i hela kriget där han tjänstgjorde<br />
<strong>som</strong> hästkarl, en färdighet <strong>som</strong> han<br />
tillägnat sig redan i barnaåren.<br />
Gottfrid önskade bli bonde på<br />
hemgården, men efter mor Hannas<br />
bortgång fick hans liv en ny vändning.<br />
Han ville prova på livet i<br />
Sverige. Första tiden <strong>som</strong> dräng på<br />
en bondgård. Sen kom han att arbeta<br />
Narsfondens<br />
grundare död<br />
RAGNAR NARS,<br />
finlandsättling i<br />
Tacoma, USA,<br />
har avlidit i en<br />
ålder av 82 år.<br />
Ragnar Nars har<br />
tillbringat en stor<br />
del av sitt liv i<br />
USA.<br />
Ragnar föddes<br />
den 19 juni 1918 i Purmo <strong>som</strong> den<br />
yngste av 14 barn. Han blev frälst i<br />
Purmo 1929 och döpt på Hälsingön i<br />
Larsmo 1931. Från Larsmo hämtade<br />
han också sin fru Eva, <strong>som</strong> den tiden<br />
bar namnet Andersson.<br />
Tillsammans med sina bröder utvecklade<br />
han den tidvis blomstrande<br />
Nars-koncernen. När han sedan flyttade<br />
till Alingsås var han med om att<br />
där starta en plaströrsfabrik <strong>som</strong><br />
snabbt blev den största i landet. År<br />
1962 flyttade Ragnar Nars till USA,<br />
och fortsatte även där inom plastbranchen.<br />
Under flera år var Ragnar en av<br />
stöttepelarna i Jakobstads baptistförsamling,<br />
under sin tid i Sverige tillhörde<br />
han Alingsås baptistförsamling.<br />
De senaste åren har han tillhört<br />
församlingen New Life Center Church<br />
i Tacoma.<br />
Ragnar Nars hade ett stort missionsintresse<br />
och satsade gärna på<br />
allt <strong>som</strong> kunde ge spridning åt evangeliet.<br />
I slutet av 1980-talet inrättades på<br />
initiativ av Ragnar Nars en fond vars<br />
målsättning var att understöda FKFstuderande<br />
med teologisk inriktning.<br />
Fonden administrerades via<br />
denna tidning och kom därför att<br />
kallas Missionsstandarets Narsfond.<br />
Ragnar Nars var den <strong>som</strong> garanterade<br />
inflödet av pengar i fonden.<br />
De första stipendierna ur Narsfonden<br />
delades ut läsåret 1989-90.<br />
Den senaste utdelningen skedde i<br />
samband med FKF:s avslutning 1998.<br />
Under årens lopp har drygt 20.000<br />
mk på detta sätt delats ut till ett<br />
femtontal olika FKF-studerande under<br />
ett decennium. Bidraget till<br />
studiekassan har säkerligen uppskattats<br />
av de studerande. Från <strong>tidningen</strong>s<br />
sida känner vi oss hedrade att på<br />
detta sätt ha fått vara med och förmedla<br />
den hjälp broder Ragnar velat<br />
ge till unga kristna studerande i det<br />
gamla hemlandet. (Mst)<br />
på bilfabriken Volvo i Skövde fram<br />
till pensioneringen, då han återvände<br />
till hemlandet och bosatte sig i<br />
Jakobstad.<br />
Redan i barnaåren kom Gottfrid<br />
med i gemenskapen i Purmo baptistförsamling.<br />
Han lät döpa sig i tron på<br />
sin frälsare Jesus Kristus efter en<br />
bibelkurs i mars 1935. Sen dess tillhörde<br />
han Purmo baptistförsamling.<br />
En tid i början på 1950-talet fungerade<br />
han <strong>som</strong> församlingens kassör.<br />
I början på det här året blev det<br />
sämre med Gottfrids hälsa. Han var<br />
med om en operation och bodde på<br />
ålderdomshem en tid. I början på maj<br />
kunde han komma tillbaka hem till<br />
sin lägenhet. Några dagar fick han<br />
där innan han <strong>som</strong>nade in i den eviga<br />
vilan.<br />
Välsignelseakten hölls i Zionkyrkan<br />
i Överpurmo den 3 juni.<br />
Gravläggning på Ebenhaeser gravgård<br />
och efteråt minnesstund i Zionkyrkan.<br />
Officiant var Peter Sundqvist.<br />
För sången och musiken svarade<br />
Yvonne Stenmark, Peter Sjöblom<br />
och en sånggrupp bestående av<br />
syskonbarn.<br />
Vi minns Gottfrid <strong>som</strong> en fridsam<br />
och anspråkslös personlighet. Vi får<br />
bevara ett ljust och tacksamt minne<br />
av honom.<br />
Peter Sundqvist<br />
Svea Broända<br />
Svea Broända (f. Romar) i Karleby<br />
fick hembud 1.4.01 efter en längre<br />
tids sjukdom.<br />
Svea blev döpt den 29.06.1930<br />
och tillhörde Betelförsamlingen i<br />
Karleby ända till sin död. Hon var en<br />
verklig kristinna, bönemänniska och<br />
själavårdare.<br />
Vid begravningsakten i Baptistkyrkan<br />
var Rafael Edström officiant,<br />
och efter gravläggningen hölls minnesstund<br />
på samma ställe. Det var<br />
flera <strong>som</strong> där uttryckte sin tacksamhet<br />
över vad syster Svea betytt för<br />
dem.<br />
Då det var väckelse i församlingen<br />
i slutet på 1970- och in på 1980-talet<br />
var det många nyfrälsta <strong>som</strong> behövde<br />
själavård och förbön. Dessa<br />
sökte sig ofta till Sveas stuga på<br />
Hakalaxsidan.<br />
En av dem, Anna-Liisa Ylinen,<br />
vittnade under djup gripenhet hur<br />
hon fick hjälp och tröst vid olika<br />
tillfällen. Deras vänskap bestod ända<br />
tills Svea fick hembud.<br />
Församlingen är mycket tacksam<br />
över att vi fått ha en sådan trossyster<br />
i gemenskapen.<br />
Vi lyser frid över Svea Broändas<br />
ljusa minne.<br />
RH<br />
Min innerligt älskade make,<br />
vår kära pappa, vår morfar<br />
Ragnar Mattias Nars<br />
Född den 19 juli 1918 i Purmo,<br />
gick till sitt himmelska hem den 17 april 2001<br />
i Tacoma, Washington, USA.<br />
Oändligt saknad av oss,<br />
men återseendets glädje står kvar<br />
Eva<br />
Caritha och Don<br />
Eivor och Reidar<br />
Christine och Scott<br />
barnbarn och barnbarnsbarn<br />
Mitt liv är där på den andra stranden<br />
Där livets timglas ej rinner ut<br />
Och ej till avsked man räcker handen<br />
Ty himlens glädje tar aldrig slut.<br />
Begravnings- och minnesgudstjänsten ägde rum den 22 april 2001 i Life<br />
Center, Tacoma, Washington, USA. För all den varma medkänsla <strong>som</strong> har<br />
visats oss i form av brev och inbetalningar till vår älskade Ragnars minne, vill<br />
vi <strong>som</strong> familj uttrycka vårt hjärtliga tack.<br />
Vår käre<br />
Gottfrid Emanuel<br />
Willner<br />
född 19.9 1916 i Purmo<br />
död 25.5 2001 i Jakobstad<br />
Med saknad och tacksamhet<br />
Gideon och Elisabeth<br />
Betty<br />
Edit<br />
Sven<br />
Anni och Gunnar<br />
Gunnel och Uno<br />
Syskonbarn med familjer<br />
Släkt och vänner<br />
Purmo baptistförsamling<br />
Trång är all världen vida<br />
hjälplös var jordisk vän<br />
Själen får ro och vila<br />
allena i himmelen.<br />
Begravningshögtiden ägde rum den 3 juni i Zionkyrkan i Purmo.
16<br />
Missionsstandaret<br />
Jag ser hans spår<br />
Om en psalm <strong>som</strong> egentligen hör <strong>som</strong>martiden till<br />
Iett tal i fager hög<strong>som</strong>martid – ort: Väs<br />
ter-ås, årtal: 1818 måhända och sam<br />
man-hang: invigning av begravnings<br />
plats – ingick en dikt vars kvalitet och<br />
skönhet gjort den älskad och ofta citerad<br />
genom decennierna. Den är fylld av längtan<br />
till en fördold Gud, en längtan <strong>som</strong> skapar<br />
frågan: Var är den Vän <strong>som</strong> överallt jag söker<br />
Diktens fortsättning stryker under längtans intensitet:<br />
När dagen gryr, min längtan blott sig<br />
öker; när dagen flyr jag än ej honom finner,<br />
fast hjärtat brinner. Ack, såge jag hans anlet,<br />
suckar författaren. Men så går tanken över till<br />
spåren av Gud i naturen, i allt det sköna <strong>som</strong><br />
omger oss. Och svensk litteraturs vackraste<br />
och mest skira naturskildring tar form.<br />
Jag ser hans spår varhelst<br />
en kraft sig röjer,<br />
en blomma doftar och ett ax sig böjer.<br />
Uti den suck jag drar, den luft<br />
jag andas,<br />
hans kärlek blandas.<br />
Jag hör hans röst där<br />
<strong>som</strong>marvinden susar,<br />
där lunden sjunger, och där<br />
floden brusar;<br />
jag hör den ljuvast i mitt hjärta tala<br />
och mig hugsvala.<br />
Ack, när så mycket skönt<br />
i varje åder<br />
av skapelsen och livet sig<br />
förråder,<br />
hur skön då måste källan vara,<br />
den evigt klara!<br />
(305: 2,3,5)<br />
Men i diktens andra del,<br />
ty den är klart tudelad,<br />
återvänder skalden till sin<br />
gudslängtan och till problemet<br />
med Guds fördoldhet:<br />
Likväl ett töcken mig<br />
från honom stänger: min<br />
bön, men ej min blick till<br />
honom tränger…<br />
Men vid detta livets<br />
gräns anar skalden en närhet<br />
till sin längtans mål, ja,<br />
en åsyn: Vem förer mig till<br />
dina friska flöden Den stilla döden.<br />
Var tröst, min ande, hoppas,<br />
bed, försaka.<br />
Dig Vännen vinkar, du skall se<br />
och smaka<br />
hur ljuv han är…<br />
Svensk psalms stora gestalt Johan Olof<br />
Wallin (1779-1839) har skrivit Var är den vän.<br />
Han hänvisade för sin dikt till melodin av en<br />
tysk kyrkomusiker och tonsättare, Johann<br />
Cruger (1598-1662, 20 melodier i Psalmer och<br />
Sånger). I Psalmer och Sånger finns också en<br />
folklig koral till psalmen – något att ta i för våra<br />
körer! En del sångsamlingar, <strong>som</strong> till exempel<br />
vår förra Psalm och Sång, har nöjt sig med<br />
endast första delen av dikten/psalmen.<br />
J O Wallin avslutade sin glänsande prästkarriär,<br />
om så får sägas, <strong>som</strong> Sveriges ärkebiskop<br />
under ett par års tid. Men psalmarbetet<br />
tycks ha varit det viktigaste i hans liv (ca 130<br />
psalmer), inte minst i akt och mening att få fram<br />
en ny psalmbok <strong>som</strong> efterträdare till den första<br />
egentliga <strong>svenska</strong> psalmboken<br />
av år 1695. I tio år<br />
pågick arbetet och år<br />
1819 ljöd nya psalmer<br />
jämsides med gamla bearbetade<br />
i de <strong>svenska</strong> kyrkorna.<br />
Arbetet med J O<br />
Wallin <strong>som</strong> huvudagerande<br />
var fullbordat. Ett<br />
par decennier senare gällde<br />
för skalden hans egna<br />
ord.<br />
Snart till den strand, där böljor<br />
sig ej häva,<br />
lik arkens trötta duva skall du<br />
sväva,<br />
till herdens famn lik rädda<br />
lammet ila<br />
och där få vila.<br />
J O Wallins namn finns knutet till 44 titlar<br />
i Psalmer och Sånger (i Svenska psalmboken<br />
76, i den finlands<strong>svenska</strong> 14); 20 av dem står<br />
han för textmässigt ensam, förutom bearbetningar<br />
i åtta av dem och tillägg i två av dem.<br />
34 Vänlig över jorden glänser,<br />
bearb. Britt G Hallqvist<br />
55 Vi lovar dig<br />
63 Dig, ljusens Fader, vare pris<br />
106 Jerusalem, höj upp din röst<br />
119 Var hälsad, sköna morgonstund<br />
131 Stå upp, o Sion, och lovsjung,<br />
bearb. Britt G Hallqvist<br />
159 Till härlighetens land igen<br />
176 Din klara sol går åter opp<br />
177 Pris vare Gud, <strong>som</strong> låter oss glada<br />
vakna opp<br />
197 Den blida vår är inne.<br />
Dock vers 3, 4 A Frostenson<br />
247 Befall i Herrens händer,<br />
bearb. Britt G Hallqvist<br />
305 Var är den vän<br />
317 Vakna upp! V 1 FG Kloppstock<br />
319 Så skön går morgonstjärnan fram,<br />
bearb. Britt G Hallqvist<br />
381 Länge, länge har mitt hjärta sökt,<br />
bearb. A Frostenson<br />
437 Det ringer till vila<br />
522 Du <strong>som</strong> oss frälst ur syndens band<br />
556 Jag är det trädet i din gård,<br />
bearb. Britt G Hallqvist<br />
686 Ni mänskobarn <strong>som</strong> här i världen,<br />
bearb. Britt G Hallqvist<br />
722 Med alla Herrens fromma jag till den<br />
staden går, bearb. A Frostenson<br />
PS<br />
Kära sång- och körledare! För avsnittet 753-<br />
765 i Psalmer och Sånger, Psaltarpsalmer och<br />
andra sånger ur Bibeln, vill jag påminna om att<br />
utförligare texter och vackra melodislingor till<br />
de korta omkvädena finns i koralboken.<br />
Och kära mötesledare! Jag vill uppmuntra<br />
till än flitigare användning av sidorna 935-984<br />
i Psalmer och Sånger!<br />
Källor:<br />
O Lövgren: Psalm- och sånglexikon<br />
L Å Stenström, I och L Spångberg:<br />
Kända psalmer och deras historia<br />
RAFAEL HEIMDAHL<br />
Lite kantstött<br />
När hög<strong>som</strong>maren är här är det dags att sitta och<br />
dingla med benen. På en brygga. I en gunga.<br />
Över kanten på en hängmatta. Det behöver vi för<br />
att sedan klara vintern.<br />
Sakta in på farten, annars kan du missa åtskilligt. Alla<br />
människor har behov av Gud, regn och stillhet.<br />
När vi <strong>som</strong> barn bodde i tält vid Monäsviken fanns vi så<br />
nära marken. Kände om jorden var våt eller torr när vi drog<br />
upp blixtlåset på morgonen och klev ut barfota i gräset.<br />
Bara fötter mot ett trägolv är också en speciell känsla.<br />
Jag tänker då på ”semas-stögo” där vi stod och huttrade<br />
efter simturen. Våra små fötter gjorde våta spår på de nötta<br />
golvbrädena. Även vuxna borde gå barfota då och då.<br />
Det måste finnas dagar vi inte tvingas redogöra för,<br />
säger Lars Björklund:<br />
Det måste finnas dagar<br />
då ingenting händer<br />
då kraven faller<br />
och ingen räknar<br />
vad du gjort eller inte gjort.<br />
Det måste finnas dagar<br />
då tankarna vingkläds<br />
då det etablerade inte gäller<br />
och ingen bryr sig om<br />
vad du bejakar eller förkastar.<br />
Det måste finnas dagar<br />
då bara du är viktig<br />
då relationerna vilar<br />
och ingen frågar<br />
vart du går eller inte går.<br />
Vi får sluta upp med att försöka vara fullkomliga. Vi har<br />
allt vi behöver för att vara de vi är ämnade till.<br />
”Svagheten bär på en stor hemlighet, kunskapen om<br />
vad <strong>som</strong> egentligen är bestående och värdefullt i livet. –<br />
Människan har börjat tro att livet inte kan och inte får skada<br />
henne. – Livet är till för att levas, inte behärskas. Det finns<br />
inga säkra positioner i livet, det är meningen att vi skall bli<br />
lite slitna, kantstötta och sårade på vägen. Det är bara då<br />
<strong>som</strong> vi samtidigt kan få uppleva livets fröjd, segerrus och<br />
födelse. Allt det här bildar en helhet, och vi kan inte kräva<br />
specialportioner av det ena eller det andra.” Tommy Hellsten<br />
Någon går ännu längre och önskar oss revor i vår<br />
förträfflighet och ett misslyckande då och då. Kanske för<br />
att vi skall få uppleva hur Gud lutar sig ned över oss för att<br />
ta oss i sin famn.<br />
Ensamt är livets hjärta<br />
mitt i vårens ljudande fröjd<br />
om ej över ensliga stigar<br />
alltings Herre står böjd.<br />
Vilsen är fågelsången<br />
mitt i soldagens bloss,<br />
förgäves framsträckt människohanden,<br />
Gud, om Du ej vill vandra bland oss.<br />
Maiken Ekman-Atterlöf<br />
Den <strong>som</strong> inte unnar sig en lat stund då och då är det<br />
synd om. Vi orkar inte mer än vi orkar. Vi borde inte orka<br />
mer. Kraft och hälsa kan vi inte själva skapa utan det är<br />
gåvor <strong>som</strong> ges oss i olika grad.<br />
Här kan naturen hjälpa oss. Jag läste någonstans att vi<br />
behöver träd. Ett vårdträd vid vårt hus. Det ger identitet åt<br />
vår boplats. Vi behöver dem att vårda, att vörda, att älska<br />
och att sörja. Och i alla våra dagar kan vi njuta skugga och<br />
frid under trädens susande kronor.<br />
I vår <strong>som</strong>martillvaro finns det plats för lek och bus.<br />
Flickan Ansja säger en dag till sin mamma:<br />
– När jag varit ordentlig länge måste jag få vara lite busig.<br />
Leken är också viktig. Men dagligen tackar många nej till<br />
mycket fint med en blick på klockan…<br />
– Hur kan det eviga livet upplevas i timligheten frågade<br />
en präst på 1800-talet och svarade: Det upplevs i små<br />
barns glada lekar. Och den leken tjänar inte något till ur<br />
produktionssynpunkt, men den uttrycker omedelbar<br />
glädje: det är roligt att vara till!<br />
Samma livsglädje möter vi hos Bo Setterlind:<br />
Din mjuka kind,<br />
din doft av <strong>som</strong>mar,<br />
av ängens blommor efter regn –<br />
Jag <strong>som</strong>nar in,<br />
trygg med min kind mot din,<br />
och denna tystnad är min bästa vän.<br />
Fall till ro. Kräv mindre av dig själv. Du behöver inte ta dig<br />
själv så allvarligt. När du märker att du får vara lite sliten<br />
och kantstött är det lättare att hitta tillfällen till lek!<br />
Stilla jag möter Dig, Herre,<br />
bjuds till fest i Ditt hus.<br />
Vandrar i ängarnas blomning<br />
sjunger i morgonens ljus.<br />
LENA<br />
...men tankarna gå