2008 - kafé museum • nu med en god soppa för var dag och smarrig ...

2008 - kafé museum • nu med en god soppa för var dag och smarrig ... 2008 - kafé museum • nu med en god soppa för var dag och smarrig ...

22.01.2015 Views

Författaren Lennart Frick växte upp i Västerbottens inland och barndomshemmet präglades av frikyrkliga värderingar. Detta har han skildrat i flera böcker, nu senast i Arvet från 2004. I artikeln ”Vittnesgill” porträtterade han sin far predikanten Helge Frick. Per Runesson återkom med en artikel om Stöcke Lutherska missionsförening som firade 100 år förra året och som fortfarande envist lever vidare med olika verksamheter, inte minst aktiviteter för barn och unga. Slutligen berättade Rolf Sixtensson om en liten pärla i Degerfors socken, Kamsjö kapell. I Nära notiser presenterades ett nytt och heltäckande register för tidskriften Västerbotten, från 1920 till 2006! Nr 2/2008 ”Kampen om Vindelälven” Årets andra nummer handlade om Vindelälven, numera en av Sveriges fyra nationalälvar och allmänt erkänd som en stor resurs för friluftslivet. Under hela efterkrigstiden var den dock föremål för en omfattande debatt, för och emot vattenkraftsutbyggnad som engagerade ett stort antal människor. I april 1970 beslöt regeringen att inte föreslå riksdagen besluta om en utbyggnad och vilket förstås gladde Vindelådalens aktionsgrupp som bildats året innan. Professor Sverker Sörlin, för närvarande verksam vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, inledde med en övergripande karaktäristik av Vindelälven. Därefter beskrev professor Christer Nilsson från Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, älven som naturfenomen. Hans Hedin diskuterade Vattenfalls utbyggnadsplaner utifrån en trycksak som distribuerades av dem 1962. Nic Langendoen har i sitt konstnärskap inspirerats av Vindelälven och han bidrog med en svit bilder som fått namnet 8 sel. Owe Eliasson, journalist vid Västerbottens-Kuriren intervjuade några av förgrundsfigurerna i Vindelådalens Aktionsgrupp, Björne Persson och Bertil Öhman. Den sistnämnde, också välbekant för tidskriftens läsare, redovisade en opinionsundersökning bland berörda markägare som aktionsgruppen genomförde vintern 1970. 90

Fd journalisten Gösta Laestander berättade om Övre Laisdalen i gränslandet mellan Västerbotten och Norrbotten där motståndet var som allra störst i slutet av 1960-talet. Riksdagsman Nancy Eriksson var en annan av förgrundsfigurerna som ledde det politiska motståndet mot utbyggnadsplanerna och ur hennes postuma memoarer återgavs några längre citat. Etnolog Eva Sofia Johansson vid museet redogjorde för de politiska turerna kring Vindelälven, bland annat utifrån Macke Nilssons bok Striden om Vindelälven som utkom 1970. Skogshistorikern Erik Törnlund diskuterade i sin artikel vad som menas med en ”orörd” älv – i de ”återställningsarbeten” som nu pågår försvinner i rask takt flottningsepokens lämningar som också är kulturhistoria och som har sin historia att berätta i landskapet. Slutligen berättade Hillevi Wadensten, etnolog vid museet, om framtidsdiskussionerna i Ammarnäs, byn vid randen av Vindelfjällens naturreservat som möjligen kommer att göras om till nationalpark. Nr 3/2008 ”Trettiotal” Årets tredje nummer handlade om ideologiernas 1930-tal. I Europa hade framtidsoptimismen efter första världskriget småningom ersatts av en världsdepression och ett allt hårdare samhällsklimat med de radikala omvälvningarna i Hitlertyskland som epicent rum. I det frisinnade Västerbotten sågs också ytterlighetsideologier på yttersta högerkanten, men också socialdemokratins definitiva genombrott i skuggan av Ådalshändelserna 1931 och frivilliga som kämpade i spanska inbördeskriget mot fascisterna. Temanumret inleddes av VK:s fd kulturredaktör Leif Larsson som beskrev den nazistiska rörelsens rätt korta och patetiska historia med utgångspunkt från Umeå. Därefter tecknade etnolog Eva Sofia Johansson en bild av en av rörelsens företrädare, Holger Möllman-Palmgren, till vardags museiintendent och redaktör för Västerbotten. Stig-Henrik Viklund som arbetar i Kunskapskällan vid Skellefteå museum berättade om nazistiska föreningar i Skelleftetrakten. 91

Författar<strong>en</strong> L<strong>en</strong>nart Frick växte upp i Västerbott<strong>en</strong>s inland <strong>och</strong><br />

barndomshemmet präglades av frikyrkliga värderingar. Detta har<br />

han skildrat i flera böcker, <strong>nu</strong> s<strong>en</strong>ast i Arvet från 2004. I artikeln<br />

”Vittnesgill” porträtterade han sin far predikant<strong>en</strong> Helge Frick.<br />

Per Runesson återkom <strong>med</strong> <strong>en</strong> artikel om Stöcke Lutherska<br />

missionsför<strong>en</strong>ing som firade 100 år förra året <strong>och</strong> som fortfarande<br />

<strong>en</strong>vist lever vidare <strong>med</strong> olika verksamheter, inte minst aktiviteter<br />

för barn <strong>och</strong> unga.<br />

Slutlig<strong>en</strong> berättade Rolf Sixt<strong>en</strong>sson om <strong>en</strong> lit<strong>en</strong> pärla i Degerfors<br />

sock<strong>en</strong>, Kamsjö kapell.<br />

I Nära notiser pres<strong>en</strong>terades ett nytt <strong>och</strong> heltäckande register<br />

för tidskrift<strong>en</strong> Västerbott<strong>en</strong>, från 1920 till 2006!<br />

Nr 2/<strong>2008</strong> ”Kamp<strong>en</strong> om Vindelälv<strong>en</strong>”<br />

Årets andra <strong>nu</strong>mmer handlade om Vindelälv<strong>en</strong>, <strong>nu</strong>mera <strong>en</strong> av Sveriges<br />

fyra nationaläl<strong>var</strong> <strong>och</strong> allmänt erkänd som <strong>en</strong> stor resurs för<br />

friluftslivet. Under hela efterkrigstid<strong>en</strong> <strong>var</strong> d<strong>en</strong> dock föremål för <strong>en</strong><br />

omfattande debatt, för <strong>och</strong> emot vatt<strong>en</strong>kraftsutbyggnad som <strong>en</strong>gagerade<br />

ett stort antal människor. I april 1970 beslöt regering<strong>en</strong> att<br />

inte föreslå riks<strong>dag</strong><strong>en</strong> besluta om <strong>en</strong> utbyggnad <strong>och</strong> vilket förstås<br />

gladde Vindelådal<strong>en</strong>s aktionsgrupp som bildats året innan.<br />

Professor Sverker Sörlin, för när<strong>var</strong>ande verksam vid Kungliga<br />

Tekniska Högskolan i Stockholm, inledde <strong>med</strong> <strong>en</strong> övergripande<br />

karaktäristik av Vindelälv<strong>en</strong>.<br />

Därefter beskrev professor Christer Nilsson från Institution<strong>en</strong><br />

för ekologi, miljö <strong>och</strong> geovet<strong>en</strong>skap, Umeå universitet, älv<strong>en</strong> som<br />

naturf<strong>en</strong>om<strong>en</strong>.<br />

Hans Hedin diskuterade Vatt<strong>en</strong>falls utbyggnadsplaner utifrån<br />

<strong>en</strong> trycksak som distribuerades av dem 1962.<br />

Nic Lang<strong>en</strong>do<strong>en</strong> har i sitt konstnärskap inspirerats av Vindelälv<strong>en</strong><br />

<strong>och</strong> han bidrog <strong>med</strong> <strong>en</strong> svit bilder som fått namnet 8 sel.<br />

Owe Eliasson, journalist vid Västerbott<strong>en</strong>s-Kurir<strong>en</strong> intervjuade<br />

några av förgrundsfigurerna i Vindelådal<strong>en</strong>s Aktionsgrupp, Björne<br />

Persson <strong>och</strong> Bertil Öhman. D<strong>en</strong> sistnämnde, också välbekant för<br />

tidskrift<strong>en</strong>s läsare, redovisade <strong>en</strong> opinionsundersökning bland berörda<br />

markägare som aktionsgrupp<strong>en</strong> g<strong>en</strong>omförde vintern 1970.<br />

90

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!