2008 - kafÃ© museum â¢ nu med en god soppa fÃ¶r var dag och smarrig ...

Västerbottens museum AB 

Verksamhetsberättelse 

2008

Innehåll 

3 Verksamhetsåret 2008 

8 Information & marknadsföring 

11 Administration 

13 Kulturmiljö, etnologi och konst 

47 Samlingar, arkiv, bibliotek och registreringsenheten 

56 Utställningar, programverksamhet, pedagogik 

och redaktion 

103 Styrelsen 

105 Förvaltningsberättelse 

111 Resultaträkning 

112 Balansräkning 

114 Noter

Verksamhetsåret 2008 

Arbetet med Erfarenhetscentrum Gammlia, som beskriver museets 

framtida utveckling, har varit en fortsatt prioriterad uppgift även 

under 2008. I detta tas förutsättningarna för en kraftfullt utvecklad 

och utökad verksamhet på hela friluftsmuseiområdet med, liksom 

målet att lösa den provisoriska förvaring av värdefulla museiföremål 

i olika undermåliga och otillgängliga föremåls arkiv som vi nu tvingas 

till. Arbetet med ”Plan B” – det vill säga med målet att ta över de lokaler 

som BildMuseet hyr hos oss fortsätter in i 2009. Det innefattar 

även planerna för ett Sune Jonssons Centrum för dokumentär foto - 

grafi, vars förutsättningar kartlagts under verksamhetsåret. 

Tack vare årets uppräkning från ägarna har Västerbottens 

museum fått möjlighet att förstärka budgeten för sedan länge 

eftersatta behov. Det gäller till exempel budgeten för fastighetsunderhållet, 

som gör att museet efter viss revidering kan följa underhållsplanen 

som upprättades med hjälp av Umeå kommun för några 

år sedan. Vi har också fått möjlighet att utöka investeringsbudgeten, 

som hittills varit för lågt dimensionerad i förhållande till den totala 

omsättningen. Ett antal nyckeltjänster har sedan länge varit vakanta 

och med ramökningen har det åter blivit möjligt att tillsätta ett par 

av dem. Vi prioriterade att anställa informatör och IT-tekniker. 

Några tjänstebehov av strategisk betydelse kvarstår dock, bland 

annat inom fotografi och webbarbete. 

En förstärkning av budgeten för verksamheten på Friluftsmuseet 

Gammlia har också varit möjlig tack vare ramökningen, och den har 

fördelats på underhåll av de äldre byggnaderna samt en utökad verksamhet, 

bland annat genom en förlängd sommar säsong. 

Ovan nämna prioriteringar har förstås en bäring på och strategisk 

betydelse för ett framtida Erfarenhetscentrum på Gammlia. 

Kompetensutveckling och intern samverkan 

I början av oktober hölls de årligen återkommande och gemensamma 

två planeringsdagarna för all personal. Denna gång provades 

ett nytt arbetssätt som innebar att en mängd tvärsammansatta ar- 

3

etsgrupper diskuterade allt från webbarbete, regionalt och internationellt 

arbete till butikssortiment och utgivningsfrågor. Planeringsarbetet 

resulterade i en konkret och detaljerad verksam hetsplan för 

2008 som fastställs av museistyrelsen. Verksamhetsplanen distribueras 

till samtlig personal och syftet med den är att den skall 

vara uppföljningsbar i relation till befintliga resurser. 

I museets samverkansgrupp har arbetsplatsombuden från de 

fackliga organisationerna SKTF, DIK och Kommunal tillsammans 

med arbetsgivaren, verkat för att utveckla Västerbottens museum 

till en ännu bättre arbetsplats. Miljöplan, Arbetsmiljöplan, Tillgänglighetsplan, 

Jämställdhetspolicy, Drogpolicy och numera också 

en Mångfaldsplan är några konkreta exempel på detta arbete som 

också utvärderats och reviderats under året. 

Regionalt och lokalt museiarbete 

”Alla tiders Dorotea” – årets länsmuseidagar hölls i Dorotea 25–28 

oktober i ett gott samarbete med kommunens bibliotek. Biblioteket 

var länsmuseicentral. Invigningen och öppningen skedde med 

sedvanlig dräktparad och föredrag. Därefter följde ett digert och 

varierat program som presenteras närmare på sidan 71 i föreliggande 

verksamherättelse. 

”Alla tiders Dorotea” blev en succé och det är uppenbart att 

arbetet med dessa länsmuseidagar nu börjar bära frukt. Vi kan 

konstatera att dagarna blev mycket välbesökta och det fina mottagandet 

är också stimulerande för museets personal. Västerbottens 

museum vill rikta ett varmt tack till kommunen i allmänhet 

och personalen i Doroteas bibliotek i synnerhet för det fina samarbetet. 

Som exempel på ett framgångsrikt utställningsarbete kan nämnas 

Lars Bygdemarks utställning ”Sverige från ovan” och ”Västerbotten 

från ovan” som visades i Stora och lilla hallen under sommaren. 

De båda utställningarna turnerar vidare i landet och länet 

de närmaste åren. En mindre version av ”Sweden from above” 

visades i House of Sweden, Washington DC hösten 2008. Även 

den är tänkt att turnera bland nordamerikanska museer i regi av 

Sveriges kulturattaché vid Sveriges ambassad i USA. 

4

Våra besökssiffror är fortsatt goda. Med våra drygt 215 000 besökare 

tillhör vi några av landets mest välbesökta länsmuseer och 

vi utgör fortsatt det främsta besöksmålet i Umeå och Västerbotten, 

året om. 

Nätverk och extern samverkan 

Museet är med i nätverket Nordkalottmuseerna som organiserar 

ett knappt trettiotal museer i norra Norge, Sverige och Finland. 

Arbetet med det gemensamma utställningsprojektet på temat 

”Nätter av ljus – dagar av mörker” som Skellefteå museum tagit 

initiativet till och som finansieras av Nordisk kulturfond i Köpenhamn 

har fortsatt och utställningen visades i september på Västerbottens 

museum. Den går nu vidare på turné bland de medverkande 

museerna. 

Samarbetet länets museer emellan fortsätter i god anda. Så till 

exempel hålls regelbundna träffar angående kulturmiljöfrågor. 

Likaså träffas ledningsgrupperna vid de tre museerna regelbundet, 

ofta i samband med att presidierna träffas. 

Det nationella nätverket för fotografi med dokumentär inriktning 

är ett samarbete mellan ett tiotal museer och institutioner, 

däribland Nordiska museet, Malmö museer, Moderna museet, 

Fotomuseet i Sundsvall, Kulturhuset i Stockholm och Hasselblad 

center i Göteborg som stöttats av Stiftelsen Framtidens kultur under 

ett uppbyggnadsskede och som nu lever vidare i nya former. 

Det har till syfte att främja dokumentärfotografiets ställning genom 

utställnings- och erfarenhetsutbyte. 

Museet är representerat i flera olika styrelser genom sina tjänstemän 

på nationell, regional nivå och lokal nivå. Bland dessa viktiga 

uppdrag kan nämnas ordförandeskapet i Föreningen Sveriges 

Landsantikvarier, samt styrelsearbete i bland annat Svenska ICOM, 

Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna, Västerbottens läns hembygdsförbund, 

Västerbottens länsbildningsförbund, Stiftelsen Olofsfors 

bruksmuseum, Stiftelsen Hörnefors bruk, Stiftelsen Mo Ångsåg, 

Norrbyskär, Stiftelsen Holmöns båtmuseum, Stiftelsen Torvsjö 

kvarnar, Stiftelsen Skärgårdens sågverksmuseum, Stiftelsen Robertsfors 

bruksmuseum samt Stiftelsen Helge Lindens minne. 

5

Mångfaldsarbete 

En arbetsgrupp för mångfaldsfrågor utsedd av samverkansgruppen 

finns i museet med representanter från samtliga avdelningar, 

SKTF och SACO/DIK, Kommunal samt museistyrelsen genom 

Hembygdsförbundets ordförande Sture Bäckström. Ola Kellgren 

är sammankallande. Till mångfaldsfrågorna hör inte bara arbetet 

med mångfald i ett etniskt perspektiv. Ett medvetet genusperspektiv 

i museets såväl publika som interna arbete är en fortsatt viktig 

fråga och mångfaldsgruppen utgör också museets jämställdhetsgrupp 

som bevakar frågor som har med jämställdhet att göra vid 

rekryteringar, arbetsuppgifter med mera. Mångfaldsgruppen träffas 

regelbundet för informationsutbyte med mera. Den 19 mars 

deltog flera av ledamöterna i en av studieförbundet Sensus så 

kallad MOD-kurs tillsammans med andra tjänstemän från stadens 

kulturinsitutioner och landstingets mångfaldskonsulent Bella 

Lawson. Mångfaldsgruppen har under året fortsatt arbetet med 

att skriva en mångfaldsplan som fastställdes av museistyrelsen i 

december. 

”Access till kulturarvet i Västerbottens län” 

Det nationella sysselsättningspaketet Access som administreras 

av Kulturrådet fortsatte även år 2008, dock i mindre skala. Tack 

vare detta fortsatte arbetet med mycket kvalificerad personal, som 

tillsammans med museets ordinarie personal kraftfullt skyndar på 

och vitaliserar arbetet med att tillgängliggöra museets samlade tillgångar 

och kunskap om det västerbottniska kulturarvet. Webben 

och det fortsatta arbetet med Sune Jonssons arkiv är den gemensamma 

nämnaren i detta arbete. 

Förutsättningar och resultat 

De beviljade anslagsökningarna från ägarna ökade museets möjligheter 

att arbeta med bättre ekonomiska marginaler än föregående 

år. Resultatet vid årets slut var positivt med anledning av detta, 

tack vare bland annat intäkter från uppdragsverksamheten och 

fortsatt god försäljning av databasprogrammet SOFIE samt förstås 

en erkänt god förmåga hos personalen att hålla sin budget 

inom givna ramar. 

6

Vi lägger med andra ord ytterligare ett dynamiskt och spännande 

arbetsår bakom oss och ser med tillförsikt fram emot nya utmaningar, 

ännu fler besökare, en förstärkt och markant utökad 

verksamhet och ett fortsatt gott och kreativt arbetsklimat. 

Jag vill rikta ett stort tack till museets personal för ett mycket 

bra genomfört verksamhetsår. 

Umeå i augusti 2009 

Ulrica Grubbström 

VD/Länsmuseichef 

Personal 


VD/Länsmuseichef 

Ola Kellgren 

Chefredaktör/bitr. länsmuseichef 

Anki Lindgren 

Informatör (fr.o.m 080310) 

7

Information & marknadsföring 

I mars 2008 tillträdde Anki Lindgren en nyinrättad tjänst som informatör 

efter att funktionen varit tillfälligt bemannad de senaste 

åren. Bland de första insatserna var att skapa en kommunikationsplan 

för att fastslå vad som ska kommuniceras och hur det 

ska ske. Arbetet med planen har pågått under hela året och målet 

är att styrelsen ska fastställa den under hösten 2009. 

En annonsplan upprättades omgående och avtal skrevs med 

Västerbottens-Kuriren om annonsrabatter. Formgivning och införandefrekvensen 

av de regelbundna veckoannonserna sågs över 

och en ny profil skapades för museets annonser i dagspressen. 

Kontaktnät 

Ett intensivt arbete med att besöka nyckelpersoner i kommun, 

landsting och inom media inleddes under de första två månaderna. 

De personliga mötena underlättade sedan de fortsatta kontakterna 

och det var också viktigt att få en inblick i hur museet uppfattas 

av dessa personer. 

Adresslistor för digital kommunikation har löpande uppdaterats. 

Vid årets slut fanns ca 1 200 e-postadresser i systemet som 

regelbundet får direktinformation om verksamheten. En särskild 

satsning gjordes under hösten på att få fler aktiva skolkontakter. 

Genom veckobrev från Umeå kommuns skolförvaltnings till rektorerna 

i kommunen, kunde museet bjuda in lärare att bli prenumeranter. 

Detta hörsammades av ett 10-tal skolor/lärare. 

Nyhetsbrev 

Som en förstärkning av informationsflödet ut ur museet skapades 

nyhetsbrev med planerad utgivning 10 ggr/år. I samarbete med 

extern grafiker skapades under året fyra varianter av nyhetsbrev; 

Aktuellt från museet, Minimus, Skolprogram och SOFIE. Ett 

femte nyhetsbrev, för Ö-arbetet, testades under hösten och bereds 

nu vidare av ABM-rådet för ev utgivning under 2009. 

8

Pressmeddelanden 

Mellan mars och december skrevs totalt 65 pressmeddelanden. 

De flesta har gått till lokalmedia, men också fototidskrifter och 

andra specialpublikationer, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, 

Travelmedia och Umeå kommun. De sistnämnda har flitigt publicerat 

museets pressmeddelanden på sin hemsida. Resultatet av 

dessa utskick är gott, museet förekom långt oftare i media, i positiva 

ordalag, än tidigare år. 

Webb 

Det fleråriga arbetet, som involverat många i museet med olika 

funktioner, med att bygga och omforma en ny webbplats med 

brukarens perspektiv i främsta rummet resulterade i att helt nya 

webbsidor lades ut publikt i september. Anders Björkmans webbredaktörsarbete, 

som också inneburit att hans och Petter Engmans 

fotografier fått en framträdande roll – har varit mycket uppskattat 

i och utanför huset med idel lovord från omvärlden. Det är 

angeläget att denna funktion permanentas. Bara under årets sista 

tre månader besöktes 133 548 webbsidor av 23 678 unika besökare. 

Receptions-TV 

Genom vägg-TV:n i receptionen möter besökarna senaste nytt 

från museet. Den har löpande uppdaterats av informatören och 

webb-tekniker. 

Broschyrer och andra trycksaker 

Inför sommarsäsongen var behovet stort att uppdatera Gammliafoldern. 

En ny layout, ny kartbild framställd av Anna Robertsson 

och nytt format togs fram. Sommarfoldern trycktes även i en engelsk 

upplaga på 1 000 ex vilket var särskilt uppskattat. Till 2009 

planeras även en tysk upplaga som ska kunna räcka över flera säsonger. 

Affischer för sommararrangemangen har fått en ny, enhetlig 

grafisk form. Inför Länsmuseidagarna i Dorotea i oktober 

producerades annonser, programblad och affischer. 

9

Affischer 

En ny mall för hur museets affischer ska se ut togs fram under 

året. Arrangemang och programpunkter affischeras löpande dels 

på området, dels genom Parkgruppen runt om i staden. 

Gammlia 

I juni anlitades en extern konsult för att lämna förslag och prisuppgift 

på en översyn av skyltning på friluftsmuseiområdet. En 

arbetsgrupp bildades under hösten och konsulten påbörjade sitt 

arbete. 

Resurs i huset 

Informatören har också varit en resursförstärkning gentemot 

andra avdelningar i huset. Inför annonsering av specifika programaktiviteter 

har informatören varit behjälplig med framtagning av 

material, grafisk formgivning, marknadsföring och information. 

Externa tjänster 

Informatören arbetade en vecka på uppdrag som redaktör för 

Västerbottens läns bildningsförbunds tidning, med utgivning i 

november 2008. Tidningen blev mycket bra och uppskattad och 

naturligtvis framgår museets folkbildningsambitioner på ett bra 

sätt. 

10

Administration 

Avdelning 1 

Museets administration svarar för ekonomiredovisning, löner, personaladministration, 

lokaler, säkerhet och IT. Administrationen bidrar 

till museets utveckling genom effektiv ekonomisk service och uppföljning 

av museets olika verksamhetsgrenar. Den skall också verka 

för att museets gemensamma resurser används rationellt. 

Fastigheter 

En tioårig underhållsplan för museibyggnaden, Fiske- och Sjöfartsmuseet 

samt Vårdverkstaden framtogs i samarbete med Umeå 

kommun för några år sedan. Underhållsbehovet för 2008 har 

enligt plan varit 576 000 kr. Till detta tillkommer ej genomfört underhåll 

för 2008 som beräknas uppgå till ca 709 000 kr. 

Följande underhåll har bland annat utförts genom den utökade 

budget som stått till förfogande. 

Folkrörelsearkivet har fått nya lysrörsarmaturer i arkiv och 

kontorstaken är ommålade. Kopiatorrummet har fräschats upp 

med nytt golv och ommålning av väggar och tak. Ett flertal kontorsrum 

har målats om. Den administrativa lilla korridoren har målats 

om. Kylrummet med direktventilation för nitratbaserade negativ 

har byggts om. Minimus har målats om och försetts med ljudbafflar 

och fönstren är utbytta mot nya. Ljudbafflar är monterade i 

personalkök och fikarum. Ett maskinrum har ommålats. Fotostudion 

har numera svart färg på väggar och tak för att studioarbetet 

skall underlättas. En ombyggnation av ventilationen i foruUm-utställningen 

på våningsplan II har skett. 

BildMuseet har fått fyra st nya duckar till ventilationssystemet, 

kylaggregatet KA2 har bytts ut, tre nya befuktningsaggregat har installerats, 

och tre st reglercentraler har bytts ut. Fjärrvärmehuvudpumpen 

har bytits ut till en ny. Golvet har slipats i stora och lilla 

hallen. 

Fastigheter Gammlia 

Egilhallen har målats om interiört. Dammen har byggts om. Diverse 

ommålningar på grund av skadegörelse i form av grafitti har utförts. 

Personal 

Esa Norojärvi 

Administrativ chef 

Lena Bertilsson 

Maud Ehnmark 

Ove Jonsson, from 08-05-01 

Assistenter 

Ann-Katrin Stenmark, 50 % 

Registrator 

Michael Glader, 75% 

Håkan Sjöberg 

Gunnar Törnberg, 50% 

Tommy Dahlberg, 080901–12-31 

Fastighetsskötare/vaktmästare 

Margaretha Holmgren 

Stina Molin, 75% 

Lokalvårdare 

Johan Sundström 

Data/IT 

Anders Milton 

IT/projekt 

Torsten Nilsson, 75% 

Lars Trygg, 25% 

Utveckling och support av 

databasprogrammet SOFIE 

Kent Holm 

Larshåkan Åhbeck 

Plusjobb (t.o.m 080618) 

11

Ekonomisystem 

Arbetet har påbörjats för att införa elektronisk fakturahantering. 

Säkerhet 

Det systematiska brandskyddsarbetet har fortsatt i Säkerhetsgruppen. 

I övrigt pågår säkerhetsarbetet fortlöpande och är numera 

en naturlig del av museets verksamhet. 

Energibesparning 

Energideklaration har genomförts. Gamla motorvärmarstolpar 

har bytits ut mot nya digitala. Fiske & Sjöfartmuseet har konverterats 

från direktel till fjärrvärme. Folkrörelsearkivet har fått nya 

lysrörsarmaturer. Nya fönster i Minimus. 

Upphandling/inköp 

Vi har när det varit möjligt hakat på Umeå kommuns olika upphandlingar 

för att leva upp till Lagen om offentlig upphandling. 

Plusarbetare 

De två kvarvarande plusarbetarna avslutade sin anställning i juni 

2008. 

SOFIE 

Försäljningen av databasprogrammet SOFIE med tillhörande 

supportavtal gav ett bidrag till basverksamheten med 173 000 kr. 

12

Kulturmiljö, etnologi och konst 

Kulturturism, berättande, hembygd och kulturmiljöpedagogik 

Avdelning 2 

Verksamheten inom avdelning 2 omfattar arkeologi, byggnadsvård, 

kulturlandskap, etnologi, konst och berättande (externfinansierat 

projekt). Särskilda kompetenser på avdelningen är kulturturism, 

textilhistoria, kulturmiljöpedagogik och numismatik. Vid 

avdelningen finns också en 20% hembygdsantikvarietjänst. Förutom 

ordinarie verksamhet bedriver avdelningen uppdragsverksamhet 

samt, på försök, projektverksamhet med en ansvarig projektantikvarie 

som skall finansieras av externa projekt. 

Årets viktigaste händelser har varit byggandet av ett skogssamiskt 

viste på Gammlia inom ramen för EU-projektet ”De nordliga 

kulturtraditionerna”, en inledning till ett ökat förmedlande 

av de samiska kulturarven från museets sida. Berättandet som ett 

nytt sätt att arbeta har rönt stor uppmärksamhet inom och utom 

länet, med verksamhet i hela länet som nått mer än 1 500 personer 

genom kurser, berättarkaféer och informationsmöten. Andra viktiga 

aktiviteter under året har varit Hålla Hus (ett byggnadsvårdsarbete 

initierat av Skellefteå museum), där åtta kommuner fått 

montrar med broschyrer och hantverksblad som ger råd om hur 

man vårdar sina hus. Alla kommuner har nu informationsmontrar, 

de flesta står i respektive kommuns bibliotek. 

Tillgängligheten till kulturarvet har förbättrats tack vare två 

projekt, dels ”Hembygdsgårdar för alla”, dels ”Ökad tillgänglighet 

till kulturarvet vid Sevärts besöksmål”. Vidare har en mycket 

spännande arkeologisk utgrävning på de högst belägna delarna av 

vårt län, Luspasjaure i Vindelfjällens naturreservat, visat att människor 

levde här redan för 5 000 år sedan – samtidigt som någon 

skidade fram i Kalvträsk på det som numera räknas som världens 

äldsta skidor. Nämnas kan också invigningen av vandringsutställningen 

”Nätter av ljus – dagar av mörker”, som i programmet 

hade en kvällsvandring med kulning och jojk i en förtrollande 

vacker blandning av ljus och ljud en lördagskväll i september. 

PERSONAL 

Åsa Lundberg 

1:e antikvarie/avdelningschef 

Anders Karlsson 

1:e antikvarie/kulturturism 

Jans Heinerud 

1:e antikvarie/uppdrag 

Anders Huggert 

1:e antikvarie/arkeolog 

Elisabeth Rasch 

1:e antikvarie/konstantikvarie 

Susanne Sundström 

Antikvarie/arkeolog 

Berit Andersson 


Erik Sandén 


Maria Löfgren 

Byggnadsantikvarie 

Maria Appelstam-Häll 

Byggnadsantikvarie 

Hillevi Wadensten 

Antikvarie/etnolog 

13

Tillfälliga förordnanden: 

arkeologer 

Birgitta Fossum 

(080101–0430), (0602–0930 50%) 

Nina Granholm 

(080101–1231) 

Britta Lindgren-Hyvönen 

(080201–0215, 0516–1231) 

Anna-Karin Lindqvist 75% 

(080101–1231) (tjl 0715–0805) 

Ronny Smeds 

(080101– 0501, 0514–0627, 0728–1231) 

Berättarantikvarie 

Marianne Folkedotter 80% 

(080101–1231) 

Byggnadsantikvarier 

Anna Lindkvist 

(080101–0215, 0826–1231 timanst.) 

Billy Sjöberg 40% 

(080604–1231) 

etnologi 

Göran Burén 50% 

(081201–1231) 

Sofia Johansson 75% 

(080310–0502) 

Mari Persson 50% 

(080825–1231) 

hembygdsförbundet 

Mikael Jakobsson 

(080101–0831) 

Maria Paulsson 

(080101–1231) 

sevärt/kulturturism 

Urban Gelfgren 80% 

(080101–1231) 

Anna Robertsson 

(080101–0131, 0315–0706, 0804–1231) 

Museet driver alltså många typer av projekt, och därför har 

under året provats en modell med att anställa en särskild projektantikvarie 

för att ytterligare stärka museets projektverksamhet på 

samma sätt som man tidigare valt att anställa en särskild uppdragsantikvarie. 

Om försöket slår väl ut kan tjänsten som projektantikvarie 

permanentas från och med 2009. Forskningsgruppen 

vid museet har fortsatt arbetet med att ta fram en forskningsplan 

med angelägna och prioriterade undersökningsuppgifter. 

Totalt har 27 personer arbetat på avdelningen under året och 

tillsammans utfört ca 21 årsverken. 7 årsverken bekostas med 

ordinarie medel. 16 st har varit visstidsanställda inom projekt 

och uppdrag eller vikariat. Tillsvidareanställd personal är 11 st. 

Ny tillsvidareanställd är Maria Appelstam Häll som tillträtt 

tjänsten som byggnadsantikvarie. 

Inom samtliga verksamheter har under året ca 150 förmedlingsaktiviteter 

genomförts. Det handlar om visningar av samlingar, 

föredrag i museet och hela länet, kurser, seminarier och exkursioner. 

Ca 3 500 personer har vi nått inom den förmedlande verksamheten, 

en ökning som främst kan tillskrivas berättaraktiviteterna. 

Egen kompetensutveckling har uppnåtts genom deltagande i 

kurser, konferenser och seminarier, sammanlagt ett drygt 30-tal 

inom all verksamhet inklusive seminarier i Norge, Polen och 

Ryssland. Avdelningens egen gemensamma aktivitet kombinerad 

med kompetensutvecklng var en resa till Borgafjäll i september 

där vi besökte en samisk visteplats, besåg skidhotellet ritat av 

Ralph Erskine samt några av de senare konstverken längs Konstvägen 

Sju älvar. 

Nedan redovisas avdelningens verksamhet under året. Varje 

verksamhet delas upp i tre delar; anslagsfinansierad verksamhet, 

projekt och uppdrag. 

Kulturlandskap (anslag) 

Kulturlandskapet som inrymmer kust och fjäll, odlingslandskap, 

stadsmiljöer, vägmiljöer med mera, är en viktig del av kulturmiljön. 

Begreppet får i detta sammanhang också inkludera så vitt 

skilda företeelser som kulturturism, berättande, regional verk- 

14

samhet och internationell samverkan. Under året har endast ett 

fåtal remisser behandlat kulturlandskapet. Information om vårt 

kulturlandskap ingår som en del i den kommande webbsidan 

”Spår från 10 000 år” (se avsnittet ”Arkeologi, projekt”). Verksamheten 

bedrivs i övrigt av uppdrag och projekt som rör våra 

kulturmiljöer från kust till fjäll, bland annat ett dokumentationsprojekt 

där platsen för äldre motiv har uppsökts igen för att 

jämföra landskapets förändring (se ”Kulturlandskap, uppdrag” 

nedan). Årets höstmöte ”Vikten av kulturarv” anordnat av Riks - 

antikvarieämbetet handlade om kulturarvets värden – emotionella, 

hälsobefrämjande och ekonomiska sådana. Från avdelningen deltog 

Åsa Lundberg och Urban Gelfgren. Två kulturmiljömöten 

med länets aktörer har hållits, i Lycksele under mars månad och 

här i museet i oktober. 

Under året har turist- och hembygdsantikvarie Anders Karlsson 

på prov tjänstgjort som projektantikvarie i syfte att utveckla museets 

projektverksamhet. De olika projekten beskrivs nedan. Förutom 

dessa har projektantikvarien varit behjälplig i museets fortsatta 

utvecklingsarbete inom ramen för ”Erfarenhetscentrum 

Gammlia”. Han har också tillsammans med museichefen fungerat 

som museets kontaktperson i Umeås ambitiösa satsning att bli 

Europas kulturhuvudstad år 2014. Vidare har han hållit föredrag 

för bland andra museets sommarpersonal på Friluftsmuseet 

Gammlia och museologistudenter från Umeå universitet samt 

varit museets representant i Stiftelsen Mo Ångsåg (Norrbyskärs 

museum) som under året haft åtta styrelsemöten. Han har också 

arbetat fram kriterier för museets fortsatta projektverksamhet. 

Webbredaktör 

Anders Björkman 

(080101–0131), (0201–0430, 75%) 

(0501–1231) 

Praktikanter etnologi 

Emelie Elfving 

museologi 

Internationella utblickar 

Projektantikvarien har under året även fungerat som museets 

kontaktperson i internationella frågor. Kriterier för museets internationella 

verksamhet har tagits fram för att fastställas av museistyrelsen. 

Internationellt utbyte har diskuterats med bland andra 

Svenska Institutet, Georgiens kulturministerium och Assembly of 

European Regions (AER), vilka alla har besökt museet. Vid ett 

europeiskt seminarium i regi av AER i Ustron (södra Polen) hölls 

ett föredrag om kulturturism. I ryska Archangelsk ordnade Ba- 

15

entsregionens kultursektion ett internationellt forum till vilket 

museet var inbjudet. Där höll museichefen ett föredrag om kulturturism 

och projektantikvarien talade om hällkonst i Barentsregionen 

som ett tema för kommande samarbete. Föreningen Mitt-Skandia 

höll sitt årsmöte i Umeå där projektantikvarien dels var inbjuden 

som talare, dels som deltagare i den avslutande paneldebatten. 

Informations-Öar i kommunbiblioteken 

Avdelningens antikvarier ansvarar för tre Informations-Öar i länet. 

Lycksele: Hillevi Wadensten har haft två styrgruppsmöten och 

en programpunkt anordnad av biblioteket. 

Robertsfors: Anders Karlsson har haft två styrgruppsmöten och 

fyra programpunkter, däribland tre Minimusaktiviteter med ett 

växande antal deltagare. 

Vilhelmina: Susanne Sundström har haft två styrgruppsmöten 

och fyra programpunkter, däribland invigning av utställningen 

”Röda Stenens folk”, föredrag om textila kulturarvet av Hillevi 

Wadensten. Dessutom bidrog vi ekonomiskt till programpunkt anordnad 

av biblioteket. 

Kulturlandskap (projekt) 

Kulturturism 

Det kulturturistiska arbetet har under året drivits av Urban Gelfgren 

som vikarierat 80% som turistantikvarie under hela 2008. 

Anna Robertsson har under stora delar av året arbetat som 

antikvarie inom satsningen Sevärt i Västerbottens län. Turistantikvarien 

har under året arbetat med tre huvudspår, för vilka 

externa medel tillkommit, och där museets 80%-iga turistantikvariska 

tjänst använts som egeninsats vid uppväxling inom två EUbaserade 

projekt, dels ett inom Regionala Strukturfondsprogrammet 

(Mål 2), dels inom Landsbygdsprogrammet (punkterna 2 och 

3 nedan): 

Sevärt i Västerbottens län – besöksmål i samverkan. Tack vare 

medel från Länsstyrelsen kulturmiljö har man arbetat med Profiloch 

varumärkesförstärkning med delaktivteterna Information och 

marknadsföring samt Profilprodukter: Nytryck av småskriften 

Kulturum Ratan bland annat med anledning av fredsjubileet 2009, 

16

med uppdaterad layout för förbättrad läsbarhet för synsvaga. 

Marknadsföring i olika medier till exempel VK och VF, vk.se, 

Västerbottningen, Vi i villa, Sommarguiden och så vidare. Sommarfoldern 

Upptäck Västerbotten har genomgått samma uppdatering, 

tryckts och distribuerats. En profilprodukt har under året 

tagits fram; ett förstoringsglas med logga och texten . Förstoringsglaset kommer att främst lanseras inför säsongen 

2009 som säljbar produkt vid besöksmålen samt som ”give-away”. 

Utförare har varit Urban Gelfgren, Anna Robertsson och Umeå 

reklam och Nya Tryckeriet. 

De nordliga kulturtraditionerna – en tillväxtfaktor är finansierat 

av EU, Region Västerbotten, Umeå kommun, Västerbottens 

läns landsting, Länsstyrelsen kulturmiljö, Umeå universitet med 

flera. Inom projektaktiviteten ”Kulturturism för regional attraktivitet” 

bedrivs kulturturism i fler områden än de inom Sevärt i 

Västerbottens län – huvudsakligen en utveckling av Friluftsmuseet 

Gammlia. Under året har en stor del av arbetet utgjorts av att 

planera inför en ny skyltning av Gammlia, där särskild hänsyn 

tas till tillgänglighetsfrågor (ramp för att komma in i byggnader, 

stigar till vistena, lättläst information på skyltar och webb med 

mera). Arbetet har också bestått i att lansera SEVÄRT:s besöksmål 

som turistattraktioner inför Umeås satsning på att bli kulturhuvudstad 

år 2014. Projektet samverkar också med Umeå Convention 

Bureau, där vi under 2009 lanserar Friluftsmuseet 

Gammlia som ett nytt inslag i evenemangsutbudet under 2009. 

Två ledningsgruppsmöten har hållits (gruppen har dessutom under 

året bytt benämning till ”styrgrupp”). Därtill har planeringsoch 

ekonomiska avstämningsmöten hållits med Länsstyrelsen 

kulturmiljö. Övriga aktiviteter inom detta projekt redovisas nedan. 

Ökad tillgänglighet till kulturarvet vid Sevärts besöksmål finansieras 

av EU (Landsbygdsprogrammet) och Länsstyrelsen kulturmiljö. 

Ansökan gjordes under våren och beslutet fattades under 

sommaren. Projektet är treårigt och omsluter ca 2 miljoner kronor. 

Fysiska tillgänglighetsförbättringar har gjorts på tre av besöksmålen 

inom Sevärt i Västerbottens län: Rismyrliden, Finnfors 

kraftverksmuseum och i Ratan. 

Rismyrliden: En ny orienteringskarta med lättillgänglig information 

och layout, samt en handikapparkering anordnad i an- 

17

slutning till entrén till den skyddade kulturmiljön på Rismyrliden. 

Utförare har varit Visuellen Information & Kultur samt Föreningen 

Rismyrlidens vänner. 

Finnfors kraftverksmuseum: Utställningstexter på tre språk med 

situationskartor, illustrationer och layout anpassad för synsvaga, 

detta för att kompensera befintliga utställningsskyltar. Utförare 

har varit Anna Robertsson och Skellefteå Kraft. 

Ratan: En taktil karta över riksintresset Ratan som kompletterats 

med punktskrift, främst anpassad för blinda och gravt synskadade, 

har gjorts bland annat med anledning av det kommande 

200-årsjubileet 2009 då besökarantalet väntas öka väsentligt. 

Utförare har varit Urban Gelfgren, Västerbottens museums utställningsverkstad 

genom teknikern Johnny Augustsson, Robertsfors 

kommun samt Norrlandsgjuteriet i Robertsfors. 

Därutöver har tillgängligheten ökats på de objektskyltar och 

trevingeskyltar som är utplacerade längs Vindelälvsvägen. På 

webb sidan har ett stort arbete gjorts för att införliva i museets webbsidor med avseende på layout och navigering. 

Sevärtsidorna finns numera på lättläst och de fyra besöksmål som 

sedan 2007 hade tillgänglighetsplaner är nu berikade med tillgänglighetsinformation. 

Utförare har varit Anna Robertsson, 

Urban Gelfgren och från övriga museet Anders Björkman och 

Anders Milton. 

Övriga turistantikvariska uppgifter under året: 

Deltagande i ett flertal styrelsemöten för bland annat Olofsfors 

bruk, Holmöns båtmuseum, Roberstsfors bruksmuseum, Västerbackens 

sågverksmuseum och Torvsjö kvarnar, samtliga som 

ersättare för ordinarie ledamot (VD) från museet. 

Deltagande i VästerbottensTurisms länssamordningsgrupps 

möten. Denna grupp bytte namn vid slutet av året till ”strategigruppen” 

och träffas ca tre gånger per termin. 

Undervisning och föredrag inom kulturmiljöpedagogik för 

studenter inom museologi samt Kulturanalysprogrammet, båda 

utbildningarna vid Umeå universitet. 

Turistantikvarien har under året även verkat för att sätta igång 

projektet som senare kom att heta ”WiGo Västerbotten”, vilket 

18

land annat föranlett deltagande i ett seminarium anordnat av 

ABM-resurs i Västernorrland om Wikipedia. 

De nordliga kulturtraditionerna – en tillväxtfaktor 

I oktober fattades beslutet att Västerbottens museum beviljades 

totalt ca 8 miljoner kronor för det treåriga projektet. Förutom 

den kulturturistiska del som beskrivits ovan består projektet av 

två delar; ”Gammlia – det samiska friluftsmuseet” och ”NOR- 

RUM – en framtida tillväxtfaktor”. Den senare delen innebär ett 

samarbete mellan Umeå universitet och museet, där målet är att 

tillskapa ett framtida centrum för forskning och förmedling av 

nordlig natur- och kulturvetenskap. Under året har ”NORRUM”- 

arbetet huvudsakligen utgjorts av planeringsarbete inför 2009. 

Däremot har den samiska satsningen haft stort genomslag. Trots 

det sena beslutsdatumet (oktober) kunde det första av tre samiska 

visten färdigställas före årsskiftet – detta tack vare att vår huvudägare 

Umeå kommun fattade det kloka beslutet att förfinansiera 

projektet innan EU-beslutet var taget. Britta Lindgren-Hyvönen 

anställdes som projektledare, och till sin hjälp har hon haft arbetspraktikanten 

Martin Karlsson som varit behjälplig med allehanda 

ting. Arbetet skedde i studiecirkelform i samarbete med 

Vuxenskolan. Arbetsledare var Jörgen Stenberg, Malå sameby. 

Under året har fotograf Petter Engman dokumenterat arbetet 

med det skogssamiska vistet. Dessutom har fotodokumentation 

och intervjuer gjorts i Malå, rekvisitainsamling till vistet samt 

många externa kontakter i samiska frågor med bland annat 

Skansen i Stockholm och Jamtli i Östersund. Umeå sameförening 

har varit involverade i projektets genomförande, liksom museets 

Lienkie-grupp (samiska arbetsgrupp). Projektet har rönt stor medial 

uppmärksamhet vilket bland annat resulterat i ett flertal tidningsartiklar 

samt radio- och TV-inslag. Anders Karlsson fungerar 

som samordnare för projektets tre olika delar. 

Västerbotten – berättarnas län 

Det år 2007 påbörjade projektet har fortsatt och intensifierats 

under året. Landets enda berättarantikvarie Marianne Folkedotter 

tjänstgör på 80% och arbetar utifrån en detaljerad arbetsbe- 

19

20 

skrivning under en styrgrupp med representanter från Västerbotten 

museum (Ulrica Grubbström och Anders Karlsson som också 

är ekonomiskt ansvarig), Västerbottensteatern, Länsbildningsförbundet, 

Umeå universitet och den ideella berättarrörelsen. Medel 

för hennes lön kommer från Kulturrådets utvecklingsbidrag, 

medan verksamhetsmedlen skjuts till från museets ägare. Under 

året har berättarantikvarien nått mer än 1 500 länsbor med sina 

informationsmöten, berättarkaféer och workshops. Nedan följer 

ett axplock av genomförda aktiviteter: 

Ett trettiotal informationsmöten (Bjurholm. Tärna, Vilhelmina, 

Holmsund, Hörnefors, Burträsk, Vindeln, Robertsfors, Lycksele, 

Vännäs, Ammarnäs, Sorsele, Åsele, Fredrika och Agnäs) 

Information för museets styrelse, Studieförbundet Vuxenskolan 

Västerbotten, Västerbottens läns hembygdsförbund, högstadielärare 

och barnbibliotekarier i Umeåregionen, Skellefteå museum, 

Bilda studieförbund, Mariebergskyrkan Umeå, modersmålslärare 

på Hedlundaskolan, i ett monterprogram på Bokmässan samt 

Umeå kommuns ledningsgrupp 

Seminarium kring Litteratur/Berättande Kulturhuvudstadsåret 

2014, berättarseminarium för cirkelledare i ABF i Umeåregionen, 

miniseminarier på Littfest 08, seminariedag för berättarprojektets 

referensgrupp, berättarworkshop för Umeå stadsguideutbildning 

och Gammlias sommarpersonal, seminarium för folkhögskolerektorer 

från hela landet 

Berättarkurs för länets museipedagoger och berättarkurs i Vilhelmina, 

Berättarkaféer i Storuman, Sorsele, Ammarnäs, Vinliden, 

Västerbottens museum: fem berättarkaféer i forUm, BerättarSlam 

i stora hallen, berättelser för barn, julmarknaden forUm samt 

VM i berättande i Ljungby, Småland 

Studieresa till Mångkulturellt centrum Botkyrka 

Intervjuer i radio, tv och press: Västerbottens-Kuriren (3 artiklar), 

Västerbottensnytt, Dagens samhälle (Gunilla Thelander), SR 

”P1 morgon” (Agneta Johansson), Svea Kultur P1 (Per Runesson), 

Aftonbladet, Göteborgs-Posten, Västerbottens-Kuriren (Vilhelmina), 

Espresso P4, Ordstorm/ SR P4, Eftersnack SVT, Tidningen 

Spira nr 3/2008, Norra Västerbotten.

Skog & Historia 

Under 2008 slutfördes arbetet med projektet Skogens kulturarv i 

Västerbottens kustland, inland samt renbeteslandet. Jans Heinerud 

var ansvarig för arbetet. 

WiGo Västerbotten 

I slutet av året inlämnades en ansökan om utvecklingsbidrag till 

Kulturrådet. Ansökan beviljades, och tack vare detta kunde 

Anders Björkman och Anders Milton påbörja arbetet med WiGo 

Västerbotten, en ny form av webbaserat diskussionsforum kring 

det västerbottniska kulturarvet, ett forum som använder sig av 

både wikipedia-teknik och Google Maps. Projektet samordnas av 

Anders Karlsson och slutförs våren 2009. 

Internationellt 1: Rock Art in Sápmi 

Under våren 2008 inlämnades en ansökan om kortvarigt nätverksstöd 

till det nybildade Kulturkontakt Nord. Ansökan beviljades, 

vilket innebär att museet under 2008 och 2009 kan bilda ett stort 

nätverk för den kommande satsningen ”Rock Art in Sápmi”. Projektet 

har stora förutsättningar att bli en av de stora attraktionerna 

under 2014, då – förhoppningsvis – Umeå är Europas kulturhuvudstad. 

Tanken är att det då ska vara en fantastisk multiföreställning 

med musik, dans, teater, berättande med mera och att denna 

föreställning utgör finalen på ett femårigt projekt om Barentsregionens 

hällkonst. Anders Karlsson fungerar som projektledare. 

Internationellt 2: I det samiska rummet 

Under hösten igångsattes Interreg-projektet Saemieh Saepmesnie 

– I det samiska rummet. 

Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum i Östersund och Saemien 

Sijte i Snåsa är projektägare, och Västerbottens museum är medsökande/medaktör. 

Projektet är ett inventerings- och dokumentationsprojekt 

som tar avstamp i arkivstudier, fältinventeringar, 

intervjuer samt kunskapsspridning. Projektet skall generera ny 

gränsöverskridande kunskap om sydsamisk historia och kulturlandskap. 

Resultatet av dokumentationen blir ett viktigt plane- 

21

ingsunderlag som bland annat ska kunna bidra till tillväxt och 

utveckling av näringsverksamheten. Materialet kommer också att 

tillgängliggöras och kunna användas för att stärka samernas arbete 

mot ökat lokalt inflytande i förvaltningen av fjällen. Projektets 

geografiska område sträcker sig över hela det sydsamiska 

området, det vill säga från länsgränsen Västerbotten/Norrbotten i 

norr till Idre i norra Dalarna i söder samt motsvarande områden i 

Norge. Länsmuseets huvudsakliga uppgift i projektet är att skapa 

en databas, arbeta med hemsidan samt med kurser, information 

och granskningsarbeten i samband med de inventeringsarbeten 

som kommer att ske i samebyarna. 

Under 2008 lades arbetet i huvudsak på planering inför 2009, 

där Jans Heinerud har ett huvudansvar. 

Internationellt 3: Skogens kulturarv i Kvarkenregionen 

I slutet av mars inlämnades en ansökan till Botnia-Atlantica (Interreg) 

kring projektet Skogens kulturarv i Kvarkenregionen. Under 

hösten antogs projektet och en intensiv planering startade tillsammans 

med Skogsstyrelsen, Museiverket och Skogscentralen i 

Finland för att kunna påbörja arbetet den 1 januari 2009. Målet 

för projektet är att tillgängliggöra och utveckla nyttjandet av 

våra skogars kulturarv för nutidens brukare, invånare och besökare 

i Kvarkenregionen. Målgrupper är antikvariska och skogliga 

organisationer, skogsägare och andra brukare av skog och mark, 

övrig lokal befolkning i Kvarkenregionen samt besökare. Verksamheten 

ska bestå i att utveckla en inventerings- och undersökningsmetod 

anpassad för fältarbete i skogsområden i Bottenvikens 

kustlandskap samt att utveckla rutiner för information samt 

skötsel och vård av forn- och kulturlämningar. 

Internationellt 4: Nordkalotten på webben 

I slutet av året inleddes ett samarbete mellan Västerbottens museum, 

Skellefteå museum, Salten museum i Norge och Tornio museum 

i Finland. Samarbetet resulterade i en ansökan till Nordisk 

kulturfond om ett mindre webbaserat utställningsprojekt. Ansökan 

lämnas in i början av 2009 och är alltså ett samarbete inom 

ramen för nätverket Nordkalottmuseerna. 

22

Internationellt 5: Museisamarbete med ryska Karelen 

I början av året avslutades det lyckosamma utställningssamarbetet 

med museerna i ryska Karelen. Vid ett månadsmöte berättade den 

ryske arkeologen Yuri Alexandrov, Karelian State Museum in 

Petrozavodsk, om hur Sune Jonsson-utställningen tagits emot på 

de åtta museerna i Karelen. Anders Karlsson har fungerat som 

projektledare och har nu avrapporterat projektet till samtliga 

medfinansiärer. 

KULTURLANDSKAP (uppdrag) 

Kunskapssammanställning i fjällområdet 

I samband med arbetet med det nationella delmålet för fjällen, 

beslutade kulturmiljöfunktionerna inom länsstyrelserna i de tre 

nordligaste länen att avsätta medel för att ta fram ett kunskapsunderlag 

som kommer att omfatta kulturmiljöinsatser gjorda i 

fjällområdet i Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens 

län. Arbetet skulle ta sin utgångspunkt i vad som skötts/restaurerats, 

inventerats/dokumenterats respektive utpekats som särskilt 

värdefullt och skyddat. Huvudsyftet med sammanställningen var 

att kartlägga de insatser som är genomförda i fjällområdet i de 

respektive länen, från 1970 och framåt. Sammanställningen skulle 

även omfatta en presentation av tidigare analyser avseende kunskapsluckor 

och prioriterade insatser. Sammanställningen ska 

utgöra ett kunskapsunderlag vid beslut om framtida dokumentationsprojekt, 

miljömålsarbetet samt vid beslut om skydd och 

skötsel. Kunskapssammanställningen färdigställdes under perioden 

jan–mars 2008. 

Berit Andersson med bistånd av Birgitta Fossum, Nina Granholm 

och Eva Ljungdal (Jämtland) har arbetat med uppdraget. 

Fjällens natur- och kultur 

Under 2008 har personal från Västerbottens museum arbetat med 

kulturmiljöinventering samt med ett metodutvecklingsarbete som 

innebär att studera och jämföra äldre och nyare fotografier tagna 

på olika platser i fjällområdet. Syftet med inventeringen, som 

koncentrerades till vissa tätorter där exploateringstrycket är högt, 

var att kartlägga områdena ur kulturhistorisk synvinkel samt er- 

23

hålla ett kunskapsmaterial som ska utgöra ett underlag vid framtida 

planarbeten, forskningsinsatser med mera. Syftet med metodutvecklingsarbetet 

var att studera förändringar i kulturmiljön, men 

även förändringar i naturmiljön över tid, såsom trädgränsens 

läge, vegetationsförändringar med mera. 

I projektet deltog Berit Andersson, Erik Sandén, Ronny Smeds 

och Nina Granholm. 

Utvald miljö 

Utvald miljö är en verksamhet som drivs av Länsstyrelsen/lantbruk, 

kulturmiljö och naturvård med medel från Jordbruksverket. 

Kampanjens syfte är att bevara och förstärka landskapets natur-, 

kultur- och rekreationsvärden. Museet utför som uppdrag eller 

som projekt vissa aktiviteter rörande kulturmiljö och under året 

har två aktiviteter utförts. 

Under sommaren medverkade museet med Anders Huggert 

och Maria Löfgren i en fältkurs i Granö. Fältkursen innefattade 

fältvandringar till intressanta byggnadsmiljöer och andra kulturhistoriska 

platser i byn. 

Maria Löfgren har tillsammans med Helena Wikberg, lantbruksenheten, 

Länsstyrelsen Västerbotten anordnat en endagarskurs 

om praktisk restaurering av jordkällare. Kursen hölls i oktober 

och var förlagd till Överklinten. Som huvudhandledare anlitades 

Erik Andersson från Ljusdal och Maria Löfgren bidrog med 

en redovisning med bilder över intressanta objekt i länet. Kurserna 

arrangerades av Länsstyrelsen och förutom Maria Löfgren deltog 

även Maria Appelstam-Häll. 

Kursen lockade en handfull hantverkare från olika byggsektorer. 

Avsikten var att stärka kompetensen i länet inom detta specialområde 

och förhoppningsvis kommer satsningen att följas upp med 

en praktisk kurs längre fram. 

Kartproduktion – Ruvhten Sijte sameby 

Under året har Erik Sandén, museet, arbetat med att framställa 

en stor mängd digitala kartor för Ruvhten Sijte sameby. 

24

ARKEOLOGI (anslag) 

Den anslagsfinansierade verksamhetens uppgifter utförs huvudsakligen 

inom arkeologtjänsten som är en haltvidstjänst. Uppgifterna 

delas av Susanne Sundström, ansvarig för de arkeologiska 

samlingarna och kulturmiljöpedagogiken samt Erik Sandén och 

Berit Andersson, ansvariga för fornminnesregistret och karta på 

museets webbsidor. Tjänsterna fylls upp till heltid med uppdrag 

och projektverksamhet. Ordinarie arkeologiverksamhet utförs 

även inom respektive tjänst av Åsa Lundberg, Jans Heinerud och 

Anders Huggert vad gäller vissa avsnitt. I den ordinarie verksamheten 

ingår besiktningar, rapporthantering, yttranden och övrig 

ärendehandläggning samt ansvar för ordning, inskrivning och 

övrig hantering av samlingarna, ajourhållning av fornlämningsregistret 

och rättning i SOFIE-databasen. Utöver dessa uppgifter utförs 

handledning av praktikanter och kunskapsförmedling i form 

av till exempel föredrag, undervisning och visning av samlingarna. 

Samlingarna 

Samlingsansvarig Susanne Sundström har handlett projektanställda 

och praktikanter i katalogisering av arkeologiska föremål 

samt deltagit i en konferens rörande ”de arkeologiska fyndens 

möjligheter”. 

Anders Huggert har gjort en systematisk genomgång av museets 

myntsamling, inkomna numismatiska föremål sedan 1970, för 

införande i databasen SOFIE. Ett nyinkommet unikt fynd är ett 

fragment av en handspegel från järnåldern, funnet på Obbola, 

som Anders Huggert studerat och låtit metallanalytiker vid Umeå 

universitet analysera. Läs mer om samlingarna under rubriken 

”Arkeologi, projekt” nedan. 

Kunskapsförmedling till skolor och allmänhet 

Susanne Sundström arbetar 25% av sin tjänst inom den skolpedagogiska 

verksamheten ”På spaning i hembygdens landskap” 

(tidigare MIG). 2008 har arbete utförts för och med lärare i kommunerna 

Vindeln (bland annat exkursion) och Storuman. Kontakt 

har etablerats med Dorotea kommun i samband med länsmuseidagarna 

där också en mindre utställning om kommunens 

25

förhistoria visades. En aktivitet under året var att Berit Andersson 

och Erik Sandén inventerade fornlämningar med skolbarn i Tvärålund. 

Verksamheten har nu permanentats tack vare utökade medel 

från Kulturrådet. 

Arkeologidagen genomfördes den 31 augusti vid hällristningarna 

i Norrfors där Britta Lindgren-Hyvönen berättade om ristningarna 

på platsen och övrig hällkonst i länet. 

• Vid ett evenemang anordnat av Bjurholms berättarakademi 

höll Åsa Lundberg ett föredrag om den arkeologiska undersökningen 

av en medeltida gård i Agnäs 

• Susanne Sundström har undervisat studenter inom museologi, 

kulturanalys och arkeologi 

• Anders Huggert har undervisat studenter vid Religionsvetenskap, 

Umeå universitet, om samisk tro och offerplatser 

• Berit Andersson har hållit ett föredrag i Dikanäs om verksamheten 

Skog och Historia och fotodokumentationsprojektet 

• Erik Sandén har vid flera tillfällen genomfört utbildningar om 

kulturlämningar i skogen för Holmen Skog-personal 

• Susanne Sundström deltagit i en pedagogikkonferens rörande 

traditionell kunskap i lärandet. 

Akeologisk publicering 

Följande arbeten författade av Anders Huggert kom under året ut 

i tryck: 

• ”Plåtmynt med ingraverad uppgift om dess vikt” (Svenska numismatisk 

tidskrift (3/2008) 

• ”Hundraåriga kritpipor i bruk bland samer i 1890-talets Lappmark” 

(Fornvännen (103/ 2008). 

• ”Begreppet Mynttecken hos Märta Helena Reenstierna och 

Carl von Linné” (Svensk numismatisk tidskrift (4/2008) 

• ”Pollett funnen i stadsdelen Backen, Umeå” (Svensk numismatisk 

tidskrift (6/2008) 

• ”Stensättningar var bostäder. Stensättningar vid norra Kvarken 

konstaterades vara lämningar efter temporära bostäder – s.k. 

tomtningar” (Studia archaeologica ostrobotniensia (2008). 

26

ARKEOLOGI (projekt) 

Ett arkeologiskt år och Webbportal – tredje delen 

av projekt SPÅR från 10 000 år i Västerbottens län 

Museets utställning ”Röda stenens folk” flyttades under början 

av året från Lycksele till Vilhelmina och invigdes den 3 april med 

föredrag av Åsa Lundberg. Under 2008 har det huvudsakliga arbetet 

inneburit att skapa en webbplats med all samlad information 

kring arkeologi, forn- och kulturlämningar samt andra delar 

av kulturlandskapet. Huvuddelen av arbetet utförts av museet, 

initiativtagare och drivande, i samråd med en arbetsgrupp med 

representanter från samarbetsparterna Länsstyrelsens kulturmiljöenhet, 

länets övriga museer samt arkeologin vid Institutionen 

för idé och samhällsstudier vid Umeå universitet. Susanne Sundström, 

initiativtagare till projektet, har tillsammans med Anna- 

Karin Lindqvist stått för idéer och genomförande. Årets arbete 

har varit att fylla webbsidorna med innehåll. Arbetet har bland 

annat utmynnat i en fullständig förteckning över alla arkeologiska 

rapporter, förteckning över litteratur, allmänt och kommunvis, 

kartskikt med olika kustlinjenivåer (Erik Sandén), fotografier av 

alla fornvårdsobjekt i länet (Krister Hägglund, Skellefteå museum), 

textproduktion med mera. Utöver detta arbete har förberedelserna 

för marknadsföringen av webbsidan genomförts med 

folder, roll-up et cetera inför lanseringen i maj 2009. 

Access till samlingarna 

En stor mängd förhistoriskt material i samlingarna har under året 

katalogiserats och skrivits in i databasen SOFIE. Arbetet har utförts 

av Anna-Karin Lindqvist inom Access-projektet, samt av 

Martin Karlsson, arbetspraktikant, med bistånd av samlingsansvariga 

Susanne Sundström och Anders Huggert. Ett stort antal 

föremål har även fotograferats och ett urval av metallföremålen 

som är i behov av konservering har tagits fram. 

ARKEOLOGI (uppdrag) 

Under året har sex personer arbetat med arkeologiska uppdrag i 

fält och med rapporteringar. Uppdragen har bestått av arkeo- 

27

logiska inventeringar, utredningar och utgrävningar. Årets största 

arkeologiska undersökning var utgrävningen och inventeringarna 

vid Luspasjaure i Vindelfjällen (se nedan under Polarprojektet). 

Andra stora arkeologiska och kulturhistoriska uppdrag har varit 

Fornminnesinventeringen i Norrlands inland och metodstudienoch 

inventeringsarbetet inom projektet Fjällens natur och kultur 

(för beskrivning, se respektive rubrik). 

I början av året färdigställdes en rapport för samtliga undersökningar 

och utredningar gjorda längs Botniabanans sträckning 

från 1999 till idag. 

Dessutom arbetade museet tillsammans med Norrbottens museum 

med att slutföra rapporterna från för- och slutundersökningarna, 

som utfördes 2006–07 längs med Haparandabanan. 

Under 2008 har åtta arkeologiska utredningar genomförts. 

Vid Backens kyrka utförde museet ett dokumentationsarbete i samband 

med fjärrvärmedragningar till kyrkan. I samband med bostadsbebyggelse 

och byggande av ny bangård utfördes två arkeologiska 

utredningar inom Umeå, en vid IKSU och en vid Grisbackaänget. 

Övriga arkeologiska utredningar har utförts i samband med 

vindkraftsetableringar, etablering av grustäkter samt vägar. 

Fornminnesinventering i Norrlands inland 

Under 2008 har personal från Västerbottens museum arbetat med 

fornminnesinventering i Norrlands inland. Inventeringen har utförts 

inom 6 kartblad (skala 1:10 000) omkring Åmträsket, Degerfors 

socken, Vindelns kommun (22J 0d – 22J 0f, 22J 1d – 22J 1f). 

Området förstagångsinventerades mellan åren 1956 och 1977, 

men har aldrig revideringsinventerats. Inventeringsområdet karaktäriseras 

av skogsmark med flera sjöar och vattendrag. 

Sammantaget har fyra personer vid museet arbetat i projektet; 

Berit Andersson, Erik Sandén, Ronny Smeds och Nina Granholm. 

Polarprojektet 

Under fyra veckor i juli–augusti genomförde Västerbottens museum 

tillsammans med Umeå universitet, Grans sameby och Svaipa sameby, 

Ammarnäs sameförening och Polarforskningssekretariatet en 

arkeologisk undersökning av Raä 1372:1–2 vid Luspasjaure i Vin- 

28

delfjällen. Undersökningen utgjorde en del av satsningen kring 

det Svenska polaråret. 

Den arkeologiska undersökningen resulterade i en rad intressanta 

fynd, såsom en bit tuggummi med tandavtryck, några bitar 

av harts, en bit av en skifferspets, kvarts- och kvartsitskrapor samt 

kvarts- och kvartsitavslag. Boplatsen daterades till 3200 f. Kr. 

Fornminnesinventeringarna resulterade i flera nyregistreringar 

av boplatser innehållande stenavslag och -skrapor och -kärnor. 

Sannolikt har de flesta av dessa varit tillfälliga slag- och jaktboplatser. 

Generellt har sommarens undersökningar gett mycket ny 

och intressant kunskap kring fångstsamhällets nyttjande av fjällvärlden 

som kommer forskningen och allmänheten till del. 

I projektet deltog Jans Heinerud, Berit Andersson och Erik 

Sandén. 

BEBYGGELSEHISTORIA OCH BYGGNADSVÅRD (anslag) 

Två heltidstjänster, varav 1,5 är anslagsfinansierad, har ansvarat 

för museets olika ärenden rörande länets kulturhistoriska bebyggelse 

genom Maria Löfgren och Maria Appelstam Häll. 

Från och med maj har Billy Sjöberg varit anställd på 40% för 

rådgivning samt uppdrag. Under kortare perioder har Anna Lindkvist 

och Anna Robertsson varit anställda för arbete med informationsverksamheten 

Hålla hus. 

Huvudsakligen innebär ordinarie arbete ärendehandläggning, 

rådgivning och information rörande hänsyn till kulturhistoriskt 

värdefull bebyggelse och byggnadsvård. Arbetsfältet är geografiskt 

omfattande och arbetet innebär mycket resande i länet. Mottagare 

av råd och information är kommuner och allmänhet i tolv av länets 

kommuner, kyrkoförsamlingar samt Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. 

Dessutom arbetar byggnadsvården med att förmedla 

kunskap genom föredrag och guidningar om byggnadshistoria 

och vård av bebyggelse i länet, viss dokumentation av bebyggelse 

samt medverkar i vården av Gammlias byggnader. Till ordinarie 

uppgifter hör också att medverka vid upprättande av bebyggelseregister, 

hemsida och övrig arkiv- och registerhållning. Övrig tid 

åtgår för uppdrag, se nedan. 

29

Rådgivning i byggnadsvårdsfrågor 

Under 2008 har 207 registrerade ärenden inkommit varav 135 

har krävt åtgärder av byggnadsantikvarierna. Åtgärder kan innebära 

allt från telefonsamtal till tidskrävande arkivstudier samt 

besök på plats och efterföljande handläggning. 

Vanliga frågor från enskilda fastighetsägare, men även mäklare/ 

köpare, är om huset är K-märkt och vad detta innebär ifråga om 

krav på särskild hänsyn. Många efterfrågar våra rekommendationer 

i fråga om renoveringsmaterial och metoder. Frågor inför nyeller 

ombyggnad återkommer ofta senare som bygglovärenden. 

Ett 60-tal ärenden har behandlats. Inom Umeå kan nämnas 

ommålning av gamla ordenssalen i Ordenshuset, kvarteret Ymer, 

där en färgdokumentation gjordes i samband med rådgivningen. 

Mer än hälften av ärendena har rört kommuner utanför Umeå 

främst Robertsfors, Nordmaling och Lycksele. Nämnas här kan 

ett mycket välbevarat gårdshus i Vormträsk. Pingstförsamlingen 

grundades 1921 och salen användes som församlingssal innan 

bönhuset byggdes. I Rundvik besiktigades en bortglömd dansbana 

klädd med masonite och i Granö besöktes en intakt smedja 

från 1800-talet. I en 1700-talsbod i Rödå hittades vid ett besök 

originaldörren med fint smide som sparats och därmed kan återinsättas. 

Rådgivningen till kommunerna sker i form av samråd och yttrande 

i plan- och bygglovfrågor där kulturhistoriska värden på 

ett eller annat sätt berörs. Ca 50 ärenden som kräver yttrande har 

inkommit, det vill säga ett ärende i veckan. Liksom tidigare år 

har merparten, i år ca 90%, av sådana ärenden rört Umeå tätort 

och kommun. En byggnadsantikvarie har vid några tillfällen deltagit 

i plansamrådsmöten som hålls mellan Umeå kommun och 

Länsstyrelsen. Bland de frågor som har ett övergripande och allmänt 

intresse kan nämnas en detaljplan för konstnärligt campus i 

kvarteret Laxen och höghusplanerna i Åhlénshusets kvarter i centrum 

samt kvarteret Plåtslagaren Väst på stan. Andra ärenden är 

till exempel ett par äldre q-märkta hus i kvarteren Falken och 

Braxen som har genomgått större renoveringar. Detaljplan och 

bygglov för nya forskarbostäder vid Lars Färgares invid museet 

har behandlats samt stationshuset i Brännland som är rivningsho- 

30

tat. I byarna Strömbäck, Röbäck och Obbola inom Umeå kommun 

har många ärenden behandlats detta år. 

Kontakten med övriga kommuner är mer sporadisk men vi har 

under senare år märkt en viss ökad efterfrågan från de kommuner 

där museet arrangerat länsmuseidagar och kommundagar. 

Rådgivning har även omfattat några av byggnaderna på 

Gammlia där Jämtebölegårdens skorstenar murades om under 

sommaren. Lagom till julmarknaden blev också bagarstugans 

bakugn ommurad där byggnadsantikvarierna bistod med samråd 

och dokumentation under arbetes gång. 

Rådgivning och samråd i kyrkoärenden har under året rört flera 

kyrkor i Bygdeå församling, till exempel belysningsfrågor i 

Nysätra kyrka. Även Nordmalings församling har fått flera besök 

och samråd, bland annat om möjligheterna att installera toalett 

inne i kyrkan och om inventering av begravningsplatsen. 

Maria Löfgren deltog i oktober vid årets kyrkohandläggarmöte 

som anordnas av Luleå stift. Övriga deltagare var representanter 

från Norrbottens museum, museerna i Piteå och Skellefteå 

samt från länsstyrelserna i Norrbottens län och Västerbottens län. 

Vid mötet avhandlades bland annat de pågående karaktäriseringarna, 

vård- och underhållsplanernas tillgängliggörande för handläggare, 

inventarieförteckningar och tillgänglighetsanpassning av 

kyrkor med mera. I stiftets regionala samrådsgrupp ingår museichefen. 

Övrig kunskapsförmedling 

Byggnadsantikvarierna har under året medverkat vid en rad arrangemang. 

• Maria Löfgren har deltagit i möten och hållit föredrag vid en 

av kommunen anordnad workshop om Nydalaområdet där 

Umeå kommun påbörjat arbetet med en fördjupad översiktsplan. 

Efter en politisk vändning ser det nu ut som om de ännu 

kvarvarande sommarstugorna vid sjön kan komma att bevaras. 

• Vid Hyresgästföreningens årsmöte som hölls i museets Bio 

Abelli berättade Maria Löfgren om Umeås äldre kulturhistoriskt 

värdefulla bebyggelse 

31

• Maria Löfgren deltog i en fältvandring i Granö samt visade i 

Överklinten bilder av jordkällare vid två skilda aktiviteter 

inom Utvald miljö (se kulturlandskap – uppdrag). 

• Maria Appelstam Häll medverkade med visning vid Olofsfors 

bruk, Nordmaling, där hon tillsammans med bruksmuseets 

byggnadsansvarige Lennart Olofsson berättade om den byggnadsvård 

bedrivits där under de senaste åren 

• Vid Länsmuseidagarna i Dorotea medverkade Maria Appelstam 

Häll med ett föredrag om byggnadskultur i samband med att 

en Hålla Hus monter överlämnades till kommunen. Byggnadsantikvarierna 

har också deltagit i övriga Hålla Hus invigningar 

• Elever från byggnadsvårdskursen på Vindelns Folkhögskola 

fick en guidad visning av Gammlias byggnader av Billy Sjöberg 

och Maria Appelstam Häll. 

• Maria Löfgren har varit handledare för en studerande vid museologiutbildningen 

under 6 v praktik, bland annat utfördes 

sammanställningar av material ur byggnadsinventeringar rörande 

jordkällare och samiska byggnadstyper. 

• I syfte att tillgängliggöra, men även förenkla handläggningsrutiner 

och minska slitage av arkivmaterial, har inskrivning av 

bebyggelseregistret i databasen SofiE påbörjats. Avd 3 ansvarar 

för inskrivning och Maria Appelstam Häll ansvarar för 

granskning av arbetet. 

Kompetensökning, deltagande i seminarier med mera 

Förutom ovan nämnda kurs i restaurering av jordkällare, deltog 

Maria Appelstam Häll tillsammans med Åsa Lundberg i ett seminarium 

om kulturhistoriska värden i Kiruna stad som till delar 

skall flyttas på grund av gruvdriften. 

Hålla hus 

Ett omfattande arbete har gjorts inom Hålla Hus, länets gemensamma 

informationsportal för byggnadsvård. Montrar har placerats 

ut i åtta kommuner (Robertsfors, Nordmaling, Vindeln, Bjurholm, 

Åsele, Vilhelmina, Vännäs och Dorotea). 

I samband med framställningen av montrarna, som byggts av 

Skellefteå museum, gjordes arkivgenomgång och nyfotografering 

32

av byggnader i respektive kommuner. Kommunkontakter samt 

planering och genomförande av utplacering av montrarna samt 

invigningarna med programpunkter har utförts. I arbetet har 

Anna Lindkvist, Urban Gelfgren och Anders Björkman deltagit 

samt ordinarie tjänstemän Maria Löfgren och Maria Appelstam 

Häll. Anna Lindkvist har varit huvudansvarig och vid invigningarna 

deltog förutom antikvarierna vid museet också Skellefteå 

museums byggnadsantikvarie Rune Wästerby. 

Under året har även museets byggnadsvårdsutställning förnyats 

genom att Hålla Hus har införlivats. Anna Robertsson har framställt 

en plan för utställningens utformning och Anna Lindkvist 

har tagit fram material och tillsammans med museets verkstad 

genomfört ombyggnaden. Avslutande ombyggnad kommer att 

ske 2009. 

Arbetsgruppen för Hålla Hus, med Maria Löfgren som museets 

representant, har under året sammanträtt vid fyra tillfällen. 

BYGGNADSVÅRD (uppdrag) 

Antikvarisk medverkan och kontroll 

Inom byggnadsvården har ett flertal antikvariska kontroller utförts 

under året. En del av dem är slutförda och andra kommer 

att fortgå även under 2009. Rapportering över 2007 års kontrolluppdrag 

slutfördes under början av året och elva rapporter färdigställdes. 

Under året ställdes också ett komplement till en tidigare 

rapport över en kulturhistorisk värdering och 

färgsättningsförslag för Hotell Borgafjäll. Rapporten innehåller 

en omfattande fotodokumentation och ett förslag till färgsättning 

som nu finns tillgänglig för det framtida underhållet av byggnaden. 

Antikvarisk kontroll av profan bebyggelse har utförts på ett 

20-tal objekt under året. Ärendena har varit spridda över hela 

länet från kust till fjäll och rört skiftande typer av bebyggelse. 

Renoveringen av den ståtliga parstugan från mitten av 1800-talet 

i Varpsjö, Åsele, fortsatte under 2008 med en andra etapp. Detta 

år omfattade arbetena reparation och målning av fasad och förstukvist 

samt ommurning av skorstenar. Hängbron över Vindelälven 

i Selet, Vännäs kommun har reparerats och målats om. Skadat 

33

virke i pylonerna har bytts ut och bron har återfått sin originalfärgsättning. 

I det sydsamiska vistet vid Vuokarn, Vilhelmina 

kommun, fortsatte byggnadsvårdsarbetena 2008 med stolpbod 

och getkåta. Museet har liksom under tidigare år haft antikvarisk 

kontroll vid byggnadsvård på flera byggnader och miljöer vid 

Olofsfors bruk, Nordmalings kommun. Aktuella åtgärder under 

detta år var ommurning av stångjärnssmedjans skorsten, upprustning 

av bagarstugan och en bodlänga samt utvändig målning av 

brukskontoret. Utvändig målning av den västra herrgårdsflygeln 

påbörjades och kommer att fortsätta under 2009. 

Kyrkoantikvariska uppdrag har under 2008 omfattat antikvarisk 

kontroll vid den invändiga ommålningen i Bygdeå kyrka, 

samt konvertering till vattenburen värme i Robertsfors kyrka. 

Övriga uppdrag och projekt 

Västerbottens museum har på uppdrag av Statens Fastighetsverk 

utfört en inventering, beskrivning och kulturhistorisk värdering 

av byggnaderna på det statliga byggnadsminnet fjällägenheten 

Dainanäs i Vilhelmina kommun, som en del av underlaget till det 

vårdprogram som SFV upprättar för anläggningen. 

På uppdrag av Länsstyrelsen Västerbotten har utförts en inventering 

av Snöan avseende fornlämningar och byggnader, i samband 

med en reservatsbildningsprocess för Örefjärden – Snöan – 

Järnäshalvön. Från Västerbottens museum deltog Erik Sandén, 

arkeolog och Maria Appelstam Häll, byggnadsantikvarie. Bebyggelsedelen 

av uppdraget innebar att göra en kunskapssammanställning 

och inventering samt bedöma och definiera bebyggelsens 

kulturhistoriska värden. 

År 2008 genomfördes på uppdrag av Länsstyrelsen etapp IV 

av projektet Fiskets miljöer på Holmön. Projektetappen bestod 

av upprustningsarbeten av två objekt, en fiskebastu på Laxbådagrundet 

samt en fiskebastu på Västra Rössgrundet. 

ETNOLOGI (anslag) 

Etnologtjänsten består av en heltid i vilken ingår handläggning av 

etnologiska ärenden, dokumentationer, rapportering av dessa, 

delaktighet i insamlingsarbetet till museets samlingar samt kata- 

34

logisering av textila föremål, deltagande i den rikstäckande organisationen 

Samdok, samverkande med andra institutioner och 

organisationer inom liknande intresseområden, deltagande i förmedlingsverksamheten 

och ansvar för nyproduktionen av länets 

informationsÖar. 

Samdok 

Samdok är ett riksomfattande samarbete mellan landets kulturhistoriska 

museer kring samtidsdokumentation. Västerbottens 

museum är medlem i fyra arbetsgrupper: 

I. Poolen för samiskt liv och kultur som har ansvar för samtidsundersökningar 

av samisk kultur. 

II. Poolen för naturbruk som studerar människans bruk av naturen 

som försörjning och livsform. 

III. Poolen för fritid som studerar människans ”arbetsfria tid” i 

organiserad och offentlig form. 

IV. Kulturmötesgruppen, som skall inspirera och stödja poolerna 

till att integrera migrationsrelaterade frågor och uttryck i sitt 

arbete. 

Museets etnolog är sekreterare i samiska poolen och deltar om 

möjligt i de möten som anordnas för Samisk pool och Naturbrukspoolen. 

Det rör sig om 1–2 möten per år och pool. Under 

2008 har etnologen deltagit i Naturbrukspoolens möten på Julita 

(juni) och i Stockholm (november) samt Samiska poolens möten, 

som detta år var förlagda till Luleå (april) respektive Stockholm 

(november). Annan personal vid museet ansvarar för de två övriga 

grupperna. 

Fältseminariet i Ammarnäs 2007, som anordnades av museet i 

samarbete med Samdok, hade ett uppföljningsmöte i Stockholm 

i november. Där beslutades att på olika sätt gå vidare med 

dokumentationsuppgifterna, bland annat genom att skapa en 

blogg om berörda ämnesområden samt söka pengar för ett ytterligare 

projekt på orten. Ett ytterligare fältseminarium kommer 

eventuellt till stånd under 2010. 

Etnologen deltog även på samdoks höstmöte i Stockholm 20–21 

november. 

35

Etnologiska undersökningar samt utställningsproduktion 

I samband med länsmuseidagarna i Dorotea kommun ombads 

elever vid högstadieskolan att dokumentera en del av sitt liv genom 

foto och text. Etnologen och museets fotograf berättade för 

eleverna om dokumentation och museets övriga verksamhet. 

Materialet som eleverna producerar, kommer att samlas in och 

arkiveras vid museet samt bearbetas till en utställning. 

I början av året producerades en utställning om Naturreservatet 

i Ammarnäsfjällen som är aktuellt för att ombildas till Nationalpark. 

Studier om detta och ett tiotal intervjuer gjordes inför 

utställningen. Ett bildspel producerades med foton av Lasse 

Strömgren i Ammarnäs. Bildspelet visades i utställningen, som 

först exponerades vid museet under mars och sedan i Sorsele 

bibliotek under sommaren. 

En liten utställning producerades i samband med Granös 450- 

årsjubileum. 

Under ett par veckor i augusti samlades material in för en 

mindre utställning om Umeås musikrörelse Gnid & Drag. Den 

visades under folkmusikdagarna på Gammlia i augusti. 

Ett flerårigt projekt är att från Umeås tidigare textila utbildningar 

samla in material av olika slag. (Se nedan: Forskningsuppgift). 

Varje år vid julmarknaden på Gammlia genomför etnologen en 

enkätundersökning på ett jultema. Detta år handlade julenkäten 

om riter och traditioner kring julen. 

Etnologen har arbetat med det projekt som drivs av Nordkalottmuseerna 

kallat ”Nätter av ljus – dagar av mörker”. Detta år invigdes 

utställningen i Umeå den 20 september. Etnologen invigde 

vid vernissaget tillsammans med en kollega från Skellefteå museum. 

Etnologen har under året gjort några intervjuer och tillsammans 

med utställningsavdelningen producerat ett lokalt tillägg till 

utställningen. 

Föremålsinsamling och -hantering 

Museet är fortfarande helt beroende av allmänhetens gåvor till 

museets samlingar. Vi har alltför begränsade medel för att kunna 

bedriva en aktiv insamling i samband med dåtids- och samtidsdokumentationer. 

Dock tar etnologen emot spontana gåvor från 

36

länsbor (framför allt textilt material) och ibland görs en enkel 

intervju i samband med detta. En förvärvsregistrering sker alltid. 

Etnologen ingår även i museets grupp som behandlar förvärv till 

Västerbottens museums samlingar. 

Verksamhet inom det samiska området 

För planerandet av denna verksamhet finns en speciell referensgrupp 

knuten till Västerbottens museum. Referensgruppen består 

av representanter för länets sameföreningar och samebyar, vilka 

sammankallas av etnologen. Referensgruppen har haft ett protokollfört 

sammanträde under året, i mars 2008. 

Sedan några år tillbaka finns det också en arbetsgrupp för museets 

verksamhet inom det samiska området, bestående av representanter 

från museet (varav etnologen är en) samt från SSR 

(Svenska Samernas Riksförbund) och från Dialekt-, ortnamnsoch 

folkminnesarkivet i Umeå, DAUM. Denna grupp kallas Lienkie 

och är ett verkställande och förberedande utskott till referensgruppen 

samt en informationskanal, när det gäller frågor med 

samisk anknytning. Lienkie har under året haft sju protokollförda 

möten, plus ytterligare fyra möten, delvis tillsammans med 

Cesam, för planering av en repatrieringskonferens. Etnologen 

ansvarar för kallelser till mötena samt för ordförandeskap eller 

sekreterarfunktion. 

Forskning 

Etnologen kunde avsätta sex veckor detta år, för att förbereda en 

forskningsuppgift, som skall följa tjänsten några år framöver och 

resultera i kunskapsuppbyggnad inom ett visst område. För att 

kunna genomföra detta arbete tillsattes en vikarie för etnologen 

från den 10 mars och sex veckor framåt. 

Forskningsuppgiften handlar om tillblivelsen, inriktningen och 

resultaten av de textila utbildningarna som startade i slutet av 

1940-talet i Umeå. 

Studiebesök, visningar och undervisning/föreläsningar 

Under året har etnologen vid elva tillfällen tagit emot enskilda 

personer och grupper från universitet, folkhögskolor och gymna- 

37

sieutbildningar för visning av textilmagasin och pälsmagasin vid 

museet. Det rör sig både om visningar med dräkthistoria som 

grund samt studiebesök kring specifika föremål. 

Under Samiska veckan hölls ett par specialvisningar om samisk 

dräkt. 

Etnologistudenter från Umeå universitet har fått höra en föreläsning 

om etnologens arbete vid museet samt en föreläsning om 

SAMDOK. 

Friluftsmuseet Gammlias sommarpersonal undervisas varje år i 

dräkthistoria av etnologen. 

Konferenser/seminarier/kurser 

Under året har etnologen deltagit i ett antal konferenser, seminarier 

och kurser: 

Informationsdag om Kulturanalysprogrammet vid Umeå universitet 

17 januari. 

Seminarium om samisk forskning vid Umeå universitet 22 januari. 

Kurs i berättande, två tillfällen 18 februari samt 15 maj. 

SAMDOK:s höstmöte, 20–21 november. 

ABM-konferens i Lund, 26–27 november. 

Övrigt 

• Etnologen sitter med som representant i länets dräktråd samt 

som suppleant i Länsbildningsförbundets styrelse. Dräktrådet 

har sammanträtt vid fyra tillfällen under året. I augusti var 

Dräktrådet representerat under Friluftsmuseets Får- och getardag. 

Länsbildningsförbundets styrelsemöten har etnologen 

bevistat tre gånger detta år. 

• Inför länsmuseidagarna i Dorotea kommun deltog etnologen 

i förberedelserna samt ansvarade där för en dräktparad vid 

invigningen i Dorotea och en paltkväll i Lajksjö. 

• Etnologen medverkar i museets forskargrupp, vilken förbereder 

för möjligheter till forskning vid museet. Gruppen har 

sammanträtt åtta gånger under året. 

• Nordkalottmuseerna hade detta år årsmöte i Rovaniemi i vilket 

etnologen deltog. 

38

• 2007 engagerades etnologen i projektet Resonanterna, drivet av 

gruppen Kulturstorm. Detta innebär att etnologen några gånger 

under året haft kontakt med en elev från ett annat land, knuten 

till ett program vid Östra Gymnasiet. Samt deltagit i ett par träffar 

med andra deltagare i detta projekt. 

• Etnologen har skrivit ett par artiklar till 1) Samtid & museer 2) 

tidskriften Västerbotten. 

• Tillsammans med en kollega har etnologen startat en etnologgrupp 

för dem vid museet, som är intresserade av ämnet. Gruppen 

har under hösten träffats två gånger. 

InformationsÖar i kommunbiblioteken 

InformationsÖar i kommunbiblioteken är ett projekt som drivits 

med EU-medel och med anslag från Kulturrådet. Projektet ingår i 

museets förnyelseprogram Möten med Västerbotten. Informations- 

Öar har etablerats i Åsele år 2000 och i Robertsfors och Vilhelmina 

under 2001, i Sorsele 2002, i Vindeln under 2004 samt i 

Lycksele 2006. 

Öarna är placerade i kommunernas centralbibliotek. 

Varje informationsÖ får en egen kontaktperson bland museets 

antikvarier, något som uppfattas både stimulerande och meningsfullt. 

Dessa kontaktpersoner bildar en arbetsgrupp i museet som 

träffades sex gånger under året. Etnologen är kontaktperson för 

Lycksele och sammankallande för arbetsgruppen vid museet. 

Arbetet med informationsÖar i kommunbiblioteken har också 

hittat goda former för samverkan mellan museet, länsbiblioteket, 

kommunala museer, bibliotek och arkiv, framför allt Dialekt-, ortnamns- 

och folkminnesarkivet i Umeå, DAUM och Forskningsarkivet 

vid Umeå universitet. Styrgruppen för hela projektet, kallat Västerbottens 

läns ABM-råd, består av representanter från museet, länsbiblioteket, 

DAUM samt Forskningsarkivet vid Umeå universitet. 

Under året har det påbörjats produktion av en informationsÖ i 

Storuman. Med hjälp av bidrag från Storumans kommun, anställdes 

Mari Persson två månader för arbete med research för denna 

Ö. Etnologen fungerade som handledare. 

I oktober 2008 genomförde ABM-rådet i samband med länsmuseidagarna 

ett seminarium i Dorotea, vilket vände sig till alla 

39

intresserade inom Ö-verksamheten. Seminariet bjöd på föreläsning 

om Jamtlis ABM-arbete (Östersund), presentationer från 

samtliga Öar samt diskussioner kring aktuella frågor. Detta år 

beslöts att arbeta för att informationÖarna skall få ett nytt namn. 

Etnologen och museets informatör planerar och genomför detta. 

Dessutom kommer Öars webbsidor att konverteras till den planerade 

websiten WiGo, en länswikipedia, som utvecklas vid museet. 

Webbsidorna kommer att lanseras samtidigt med det nya namnet. 

ETNOLOGI (projekt) 

Gustaf Lundgrens dagböcker 

Tack vare medel från Riksarkivet och Stiftelsen Konung Gustaf 

VI Adolfs fond för svensk kultur har museet fått medel till renskrivning 

och utgivning av lappmissionär Gustav Lundgrens dagböcker. 

Lundgren var verksam i det västerbottniska inlandet 

under 1920–1940-talen, och hans innehållsrika dagböcker finns 

bevarade i Folkrörelsearkivet. Arbetet genomförs av Göran Burén 

under handledning av etnologen. 

KONST (anslag) 

Museets konstantikvarie Elisabeth Rasch svarar för kunskapsuppbyggnad, 

handläggning och förmedling rörande länets konstliv 

med avseende på bildkonst och konsthantverk. I tjänsten ingår 

att svara för insamling och förvärv av konstverk och konsthantverk 

samt annat material rörande det västerbottniska konstlivet. 

Tjänsten svarar även för utlån och depositioner ur museets konstsamling. 

Konstantikvarien deltar i museets utställningsråd, föremålsgrupp 

och forskningsgrupp samt är kontaktperson gentemot 

externa konstinstitutioner. Konstantikvarien medverkar i förmedlingsverksamheten 

genom bland annat produktion av vissa utställningar 

samt föredrag. I tjänsten ingår även att svara för 

konstsamlingen ”Stiftelsen Helge Lindens Minne” och att handlägga 

ärenden beträffande denna såsom utlån, depositionsärenden 

och annat förekommande. Kunskapsinsamling har under 2008 

skett inom ett flertal fält; en fortsatt genomgång av museets insamlade 

material rörande den västerbottniska konsten har gjorts. 

Arbetet med författande av ett par artiklar till en konstmonografi 

40

över den västerbottniska konsten under 1900- talet fortsätter. 

Konstantikvarien tar i möjligaste mån del av konsthändelser av 

vikt på det lokala planet. 

Utställningar 

Konstantikvarien dokumenterade – genom intervjuer och arkivsökande 

– konstnären, konstpedagogen och konstutbildningsentreprenören 

Tage Martin Hörlings verksamhet. Härefter producerades 

utställningen ”Poetens hus”, som dels var en retrospektiv 

visning av Tage Martin Hörlings eget konstnärskap, dels en redovisning 

av den betydelsefulla gärning han uträttat som grundare 

och föreståndare av konstutbildningar i såväl Umeå, Ny karleby i 

Finland som i Skellefteå. 

Konstantikvarien bistod med urvalet ur museets konstsamling 

till utställningen ”Himmel & jord, människa & dröm” som riktade 

sig till barn. 

Konstantikvarien som medverkat vid tillkomsten av Nordkalottmuseernas 

utställning ”Nätter av ljus – dagar av mörker” 

medverkade vid utställningens i museet. 

Med anledning av Sture Meijers donation till museet av 35 

konstverk visades denna upp i en utställning i Lilla Hallen i anslutning 

till en utställning av mer nyproducerade verk i Stora 

Hallen. Konstantikvarien svarade för hängning av donationen 

samt producerade en sammanställning över den. 

Under maj månad föreläste konstantikvarien dels i Åsele, dels 

i Fredrika om Berta Hansson och Tage Martin Hörling, båda 

konstnärer med anknytning till bygden. I anslutning till föredragen 

berättade även museets berättarantikvarie om sin verksamhet. 

Båda mötestillfällen var välbesökta. 

Övrig förmedling 

Konstantikvarien medverkade i arbetet med det av styrelsen i januari 

2009 antagna styrdokumentet beträffande inriktningen av 

konstverksamheten vid Västerbottens museum som utarbetats av 

vice VD. 

Hon har också varit handledare av en D-uppsats i konstvetenskap 

vid Umeå universitet vid sidan av professorn i ämnet. Upp- 

41

satsämnet rörde den västerbottniske konstnären Bror Jonson, 

vars konstnärliga kvarlåtenskap donerats till museet 2006. 

Konstsamlingarna 

Museet förvaltar två konstsamlingar; Stiftelsens Västerbottens 

museums egen samling som består av ca 6 000 verk med huvudsakligen 

regionalt producerad konst, och samlingen Stiftelsen 

Helge Lindens Minne (HLM) som består av ca 500 verk av nationellt 

verksamma konstnärer från 1900-talets mitt och fram till 

idag. Grundare och huvudmän för HLM är Umeå kommun och 

Västerbottens Konstförening, Umeå. 

Museets konstsamling 

Under 2008 har samlingen utökats med tolv verk. De senaste 

årens stora donationer innebär att ett behov av nya dragskärmar 

finns och sådana kommer att erhållas från BildMuseet under 

2009. Avsikten är vidare att omorganisera konstarkivet för att 

förbättra tillgängligheten med visningar för enskilda och grupper. 

Förvärv 

Den Kåge-baserade konstnären Sture Meijer har under året donerat 

ytterligare nio konstverk till museet. Den samlade donationen 

på sammanlagt 35 verk består av oljemålningar, teckningar och 

litografier som belyser konstnärens verksamhet alltifrån början 

av 1960-talet t.o.m. 2002. 

Museet har som gåva från NCC erhållit ett textilcollage av 

Clara Salander. 

I samband med utställningen i museet inköptes till konstsamlingen 

ett grafiskt blad av Tage Martin Hörling. 

Vidare har ett spillkumset utfört av keramikern Björn Larsson, 

inköpts i anslutning till dennes utställning i museet. 

Utlån och depositioner 

Med anledning av ägarbyte och åtföljande renovering av Sävargården 

gjordes i början av året en inventering av samtliga till Sävargården 

deponerade föremål. Konstantikvarien medverkade i 

denna särskilt med avseende på de deponerade konstobjekten. 

42

Samtliga föremål togs därefter åter till museet för fotografering 

och kontroller av registrering och vid behov omkatalogisering. 

Stiftelsen Helge Lindens Minne 

Styrelsen för Stiftelsen Helge Lindens Minne har under året haft 

fyra protokollförda sammanträden samt däremellan ett flertal informella 

arbetskontakter. Som sekreterare och kassör i stiftelsen 

har konstantikvarien svarat för all handläggning och administration 

samt redovisningar för revisorer, Skatteverket och kommunen. 

För att stärka stiftelsens ekonomi, för fortsatta inköp av samtida 

svensk konst, beslöt styrelsen med acklamation att godta 

konstantikvariens förslag att avyttra ett i och för sig betydande 

konstverk ur stiftelsens konstsamling, nämligen verket ”Uppståndelsen” 

även kallat ”Överfallet på Arkadien” utfört av den polske 

konstnären Wladislav Hasior. Detta konstverk hade tillförts samlingen 

genom donation varför ett godkännande av avyttringen inhämtades 

från donatorerna. Försäljningen motiverades av att 

konstsamlingen Helge Lindens Minne enligt dess stadgar endast 

skall bestå av svensk konst från omkring 1950 och framåt. Det 

uppdrogs åt konstantikvarien att handlägga ärendet genom att 

inledningsvis ta reda på det för just detta konstverk bästa tänkbara 

auktionshus. Valet föll på Uppsala Auktionskammares kvalitetsauktion. 

I juni avyttrades verket till ett för stiftelsen mycket 

bra pris. 

Konstsamlingen har under året kompletterats med inköp av ett 

grafiskt verk av Tage Martin Hörling samt en gouache av Lisbeth 

Lindqvist-Forsberg. 

Övrigt 

Konstantikvarien deltog i februari i juryn för Umeå kommuns 

snöskulpturtävling. Hon deltog i museets workshop om berättarpedagogik, 

som omfattade tre träffar. Konstantikvarien deltog 

även i ett helgseminarium anordnat av Moderna museet om samtidskonst. 

Under augusti genomförde konstantikvarien tillsammans 

med landstingets konstansvariga en 3-dagars studieresa till 

Ångermanland och Västernorrland. I slutet av november deltog 

konstantikvarien i en endagskurs vid Moderna museet som be- 

43

handlade olika praktiska åtaganden beträffande hantering av 

konst, inte minst i samband med utlån et cetera. 

HEMBYGDSANTIKVARISK VERKSAMHET (anslag) 

Hembygdsantikvarie Anders Karlsson har (på 20% tjänstgöring) 

fungerat som kontaktperson mellan länets hembygdsföreningar, 

länets museer och förbundsstyrelsen och där fungerat som förbundssekreterare 

(sex styrelsemöten och ett årsmöte). Under året 

har han varit med och planerat årsmöte och höstmöte – detta i 

samarbete med Maria Paulsson (se nedan). Han sitter även med 

i Hembygdsförbundets redaktionskommitté där man planerar 

kommande utgivning. Under året har han haft kontakt med ett 

stort antal hembygdsföreningar, exempelvis i ansökningsärenden 

och annan rådgivning. Här kan särskilt nämnas att det tämligen 

omfattande arbetet med Linnéåret avslutades under våren med 

möten i bland annat Vännäs. Ett samarbete har påbörjats med 

Stockholms läns hembygdsförbund kring tillgänglighetsfrågor (se 

nedan). Två större arrangemang som hembygdsantikvarien deltog 

aktivt i var dels Bok & Bibliotek i Göteborg där han tillsammans 

med Ola Kellgren och Marianne Folkedotter bemannade Västerbottensmontern 

och Sveriges Hembygdsförbunds monter, dels 

Hembygdens Helg på Historiska museet i Stockholm i oktober 

(bokbord, bildspel med mera tillsammans med Maria Paulsson 

och Ola Kellgren). 

HEMBYGDSANTIKVARISK VERKSAMHET (projekt) 

ACCESS – ökad tillgänglighet till våra kulturarv 

Hembygdsantikvarien har fungerat som handledare till de personer 

som varit anställda inom Hembygdsförbundets Access-projekt. Under 

året avslutades de två återstående aktiviteterna filminventering 

och tillgänglighetsarbetet. Filminventeringen gjordes av 

Mikael Jakobsson (Lycksele), där han inbjöd den filmgrupp som 

bildats (med representanter från länets museer, DAUM och Västerbottens 

läns hembygdsförbund) för en diskussion om hur vi 

skulle kunna arbeta vidare med filminventeringen (ev i projekt- 

44

form). Tillgänglighetsarbetet utfördes av Maria Paulsson som – 

glädjande nog – direkt efter accessprojektets avslutande kunde påbörja 

arbetet inom projektet ”Hembygdsgårdar för alla” (se nedan). 

Hembygdsgårdar för alla 

Antikvarie Maria Paulsson skapade under sin tid som accessanställd 

en rad värdefulla kontakter, där samarbetet med Stockholms 

läns hembygdsförbund resulterade i ett nytt projekt – Hembygdsgårdar 

för alla. Tack vare medel från Allmänna Arvsfonden har 

Västerbottens läns hembygdsförbund kunnat börja med det projekt 

som påbörjades år 2007 i Stockholms län. Under året har 

Maria kunnat arbeta vidare med tillgänglighetsplaner vid länets 

hembygdsgårdar. Nedan följer ett axplock av hennes arbete under 

hösten 2008: 

Formgivit och sammanställt broschyr med 12 råd för tillgängligare 

hembygdsgårdar. 

Deltagit vid Sveriges hembygdsförbunds riksstämma i Kiruna 

i juni. Informerade om projektet vid bokbord, där broschyren 

också delades ut. 

Besökt Stockholm vid ett par tillfällen – dels deltagit i Hembygdens 

helg, dels haft bokmöte inför den kommande tillgänglighetsboken. 

Fått besök från Stockholm vid ett par tillfällen, då de hembygdsgårdar 

i Västerbottens län, som under Access-projektet blivit tillgänglighetsinventerade, 

besökts. 

Studiebesök på Jamtli, Östersund. 

Varit rådgivande i tillgänglighetsdiskussionerna kring museets 

uppförande av ryy skogssamiskt viste. 

Varit rådgivande i processen att ta fram lättläst text på museets 

webbsidor. 

Text- och skyltproduktion hos ett par hembygdsföreningar, som 

under Access-projektet 2007 fått tillgänglighetsinventeringar. 

Anordnat en eftermiddag med tillgänglighetsföredrag vid Västerbottens 

läns hembygdsförbunds öppna styrelsemöte i Dorotea. 

Ca 30 deltagare. 

Anordnat föredrag om FN:s konvention om mänskliga rättigheter 

för människor med funktionsnedsättning för museet och 

45

46 

Västerbottens läns hembygdsförbund. Föreläsare var Kicki Nordström, 

Synskadades Riksförbund. Ca 60 deltagare. 

Informerat om projektets arbete i Hembygdsbladet, som är 

Västerbottens läns hembygdsförbunds informationsblad till sina 

medlemmar. 

Deltagit i work shop för förstudien ”Kultur för livet” (seminariearrangörer: 

Umeå kommuns kulturförvaltning, Umeå kommuns 

socialförvaltning, VIVA resurs, Arbetsförmedlingen, Västerbottens 

museum, Västerbottensteatern, ABF, samt Riksförbundet för Social 

och Mental Hälsa) och informerade om projektet ”Hembygdsgårdar 

för alla” vid detta tillfälle 

Ingår i museets tillgänglighetsgrupp.

Samlingar, arkiv, bibliotek och 

registreringsenheten 

Avdelning 3 

SAMLINGAR 

På samlingsfunktionen arbetar samlingsantikvarie och avdelningschef 

(till och med 31 augusti 2008), Lars Holstein. Från och 

med 1 november övertogs ledningen tillfälligt av avdelningens 

arbete av bitr. museichef Ola K. Förste museitekniker Lars Trygg 

arbetar med föremålsvård och föremålsarkivering. Med digitalisering 

av museets föremålssamlingar i databasen SOFIE arbetar 

Mats Häggström, Christina Linder Bengtsson, Sven Nilsson 

Söder som registreringsassistenter och Pekka Nyman som 

fotoassi stent. 

Samlingsfunktionen arbetar som kärnverksamhet med handläggning 

av ärenden rörande museets föremålssamlingar, förebyggande 

föremålsvård, vård av friluftsmuseet Gammlias kulturhistoriska 

byggnader, registrering, fotografering och katalogisering 

av samlingarna, administration och registervård av museets huvuddatabas, 

uppordning och inventeringar i museets föremålsarkiv 

och föremålsdepåer samt återsökning, transporter och 

insortering av objekt från föremålsarkiven för utställningar, 

programaktiviteter, gruppvisningar och enskilda studier. 

Samlingsfunktionens personal genomför också gruppvisningar 

i vissa föremålsarkiv, deltar i länsmuseidagar, arbetar i forUmutställningen 

och efter förmåga i andra publika aktiviteter i museet 

och i länet. Samlingsantikvarien deltar i museets utställningsgrupps, 

museets forskningsgrupps, museets webbgrupps, museets 

”ö-grupp”, museets Gammlia-grupps samt samiska arbetsgruppen 

Lienkies och samiska referensgruppens arbete. Samlingsantikvarien 

är adjungerad i styrelsenför Västerbottens medicinhistoriska 

förening och är museets kontaktperson och sammankallande 

i styrgruppen för informations-Ön i Sorsele kommun. 

Förste museiteknikern har varit engagerad i bygget av samiska 

vistet på Gammlia, i referensgruppsmöten i riksmåttstock för K- 

samsök och i nätverket PRE-MAL. 

PERSONAL 

Samlingar 

Lars Holstein 

1:e antikvarie (avd. chef tom 080830) 

Ola Kellgren 

bitr. länsmuseichef 

(avd. chef from 081101) 

Dan-Olof Norman, 50% 

Assistent (sjukskriven hela året) 

Pekka Nyman 

Fotoassistent 

Mats Häggström, 75% 

Christina Linder Bengtsson, 50% 

Sven Nilsson Söder, 50% 

Börje Pettersson, 75% 

(= 081031) 

Registreringsassistenter 

Lars Trygg, 50% 

1:e museitekniker 

arkiv 

Ingrid Sjödin 

Arkivarie/registrator 

Bibliotek 

Karin Larsson, 75% 

Bibliotekarie 

Fotoarkivet 

Thérèse Wagenius 

Fotoantikvarie 

Kajsa Rohdin 

Vik. fotoantikvarie (75% tom 080930) 

Jane-Mari Carlsson 

Assistent 

Hans Dackenberg 

Extra antikvarie accessprojektet 

Petter Engman 

Fotograf accessprojektet 

47

Registreringsenheten/ 

Kulturarvs-IT, Gimonäs 

Veronica Karlsson 

Antikvarie/avdelningschef Kulturarvs-IT 

(föräldraledig t.o.m. 080905) 

Kajsa Rohdin 

Vik. antikvarie Kulturarvs-IT 

(t.o.m. 080905, 25%) 

Tommy Jakobsson 

Museitekniker 

Zenitha Ackemo, 50% 

Christine Hammarström, 50% 

Malin Dahlqvist 50% 

Martin Lyxzén, 50% 

Annika Olofsson, 75% 

Bengt-Olof Rehn, 50% 

Ulrica Tegblom, 75% 

Registreringsassistenter 

Lokalprogram Erfarenhetscentrum Gammmlia Plan B 

Under hösten 2008 har olika alternativ för en flyttning av föremålssamlingar 

till lokaler i Hörnefors företagscentrum utretts 

grundligt på museistyrelsens uppdrag. 

Informations-Ön i Sorsele 

Berättarcaféer med Bernt Nordenström har arrangerats under 

januari i Ammarnäs och Sorsele. I februari arrangerades en bildvisning 

med Gösta Laestander och Annika Midfjäll på Sorsele 

bibliotek. Under april hölls nya berättarcaféer med museets berättarantikvarie 

Marianne Folkedotter i Ammarnäs och Sorsele. I 

december föreläste Staffan Lundmark från Dialekt, Ortnamnsoch 

Folkminnesarkivet i Umeå, DAUM, och spelade upp gamla 

jojkar från Ran och Gran i Ammarnäs. 

Visningar i föremålsarkiven 

Samlingsansvarig har med hjälp av etnologen, museipedagogen 

och föremålstekniker tagit emot grupper till museets föremålsarkiv, 

framförallt träarkivet och textilarkivet. Det gäller bland annat 

slöjdutbildningar, Vindelns folkhögskola, Samernas utbildningscentrum 

i Jokkmokk och Slöjdlärarutbildningen vid Umeå 

universitet, men även andra utbildningar, studiecirklar och grupper 

av intresserade. 

Nyförvärv 

Nyförvärv till museets samlingar sker framförallt genom gåvor 

från allmänheten. 

Mynt- och medaljsamlingen 

Mynt- och medaljsamlingen är ej utställd, utan material tas fram 

efter behov för att ingå i tillfälliga utställningar eller för att visas, 

exempelvis i samband med föredrag. Museet expedierar också 

förfrågningar inom numismatikens område. Svenska Akademien 

överlämnade i gåva till museet den årliga minnespenningen i silver. 

Anders Huggert, avdelning 2, har under året svarat för mynt- och 

medaljsamlingen. 

48

Byggnadsvård Gammlia 

Under 2008 har de stora vårdinsatserna på Gammliabyggnaderna 

varit att skorstenarna ovan tak på Jämtebölegården renoverats 

och valvet till bakugnen i bagarstugan har rivits och murats upp 

på nytt. Ca 15 meter ny gärdsgård har byggts vid smedjan. 

Anläggandet av samiska visten har påbörjats i projektform. 

Under 2008 har en skogssamisk timmerkåta efter modell från 

Koppsele i Malå byggts upp. Anläggandet av stigar till vistet har 

påbörjats. 

ARKIV 

Med arkivfunktionen arbetar Ingrid Sjödin som arkivarie. Arkivarbetet 

har till en stor del bestått i att handlägga förfrågningar 

från allmänhet, besökare och museipersonal. 

Arkivet har under året tagit emot nio gåvor, samt tre leveranser 

från Fotoarkivet med material från följande arkiv; Sune Jonsson, 

Rickard Tegström och Janne Hellgren. Arkivarien har regelbundet 

deltagit i arkivnätverkets möten, deltagit på Länsmuseidagarna 

i Dorotea samt arbetat med planering och genomförande av Arkivens 

dag. 

Evenemang 

Arkivens dag, lördagen den 8 november, arrangerades i museet. 

DAUM, Folkrörelsearkivet, Forskningsarkivet, Stadsarkivet samt 

museets arkiv och fotoarkiv visade upp delar av sitt arkivmaterial 

på temat ”Nöjesliv från förr”. I Bio Abelli kåserade f.d. länspolismästare 

Filip Gerhardsson under rubriken ”Nöjen är ganska relativa” 

och därefter visades ” Barnens dag i Umeå 1983”, en film 

av Sune Jonsson. Fotoarkivet höll öppet hus under dagen. 

BIBLIOTEK 

Biblioteket är i första hand ett fackbibliotek med tyngdpunkten 

på arkeologi, konstvetenskap, etnologi och svensk och norrländsk 

topografi. Biblioteket ska särskilt samla lokala tryck och dokumentation 

om lokal kulturhistoria och bibliotekshistoria. Bibliotekarien 

svarar för den omfattande bytesverksamhet som möjlig- 

49

görs tack vare utgivningen av tidskriften Västerbotten som i 

årsboksform byts med ca 120 insitutioner runt om i Skandinavien. 

Bibliotekarien redovisar regelbundet nyförvärv till biblioteket och 

har under året haft ett särskilt uppdrag i att komplettera beståndet 

av fotolitteratur, särskilt Sune Jonssons och Svante Lundgrens 

böcker som i många fall saknas i samlingarna. Sedan 1 november 

2007 arbetar Karin Larsson 75% som bibliotekarie. 

FOTOARKIV 

Fotoarkivet arbetar med att samla in och ta hand om fotosamlingar, 

arkivera och registrera foto och filmmaterial, ge handledning, information 

och service till allmänhet, besökare och museipersonal, genomföra 

visningar och föredrag om fotografiets kulturhistoriska 

värde samt bistå hembygdsföreningar och studiecirklar. 

Fotoarkivets verksamhet har under året bedrivits av fotoantikvarien 

Thérèse Wagenius, vikarierande fotoantikvarien Kajsa 

Rohdin samt fotoassistenten Jane-Mari Karlsson. 

Under 2008 har även två personer anställda inom Access-projektet 

varit knutna till Fotoarkivet: 

Hans Dackenberg, extra antikvarie som arbetat med produktion 

av flera utställningar med Sune Jonssons fotografier. Han har 

även arbetat med bibliografisk dokumentation om Sune Jonsson 

samt deltagit i uppordning och förteckning av Sune Jonssons 

handlingar och bilder i Sune Jonsson arkiv. Många frågor om 

Sune Jonssons gärning har också kanaliserats via Hans Dackenberg 

som också varit utställningsavdelningen mycket behjälplig 

med allehanda uppgifter. 

Petter Engman, fotograf, som förutom diverse fotograferingsuppdrag 

även har handlett museets registreringspersonal i föremålsfotografering, 

bildskanning och bildbearbetning. Fotografen 

arbetar tillsammans med fotoantikvarien kontinuerligt med utveckling 

av anvisningar och rutiner för digital fotografering och 

arkivering. 

Fotoarkivets målsättning och arbetsformer 

Under året har museets filmer uppordnats och registrerats databasen 

i Sofie/Filur. Fotoarkivet har även inlett ett samarbete med 

50

IBL/Historisk bildbyrå, ett privat initiativ i samarbete med museerna 

i Region Skåne, där vi ser fördelar i att vara knuten till en 

större bildbyrå och på så sätt tillgängligöra våra bilder ytterligare 

och nå en större kundkrets. 

Bildbyrå 

Personalen i fotoarkivet har under året expedierat 50 st interna 

beställningar vilket motsvarar ca 90 fotografier och 190 digitala 

bilder, samt ca 150 st externa bildbeställningar, vilket motsvarar 

uppskattningsvis 195 st fotografier varav ca 300 är digitala bilder. 

Omkring 28 000 kr inkl. moms har debiterats externa bildbeställare. 

Summan gäller för användaravgifterna, det vill säga den avgift 

som förlag, television et cetera får betala för att publicera 

våra foton. 20 st filmer ur våra samlingar har distribuerats, övervägande 

på DVD. 

Besöksstatistik 

Arkivet har haft ca 350 enskilda besökare. Under Arkivens dag 

besökte 65 personer fotoarkivet. Visningar och föredrag har genomförts 

för sammanlagt 155 personer i grupper från, skola/universitet 

samt studiecirklar och övriga föreningar. Samtidigt märks 

ett ökande intresse för våra fotosamlingar i takt med att de görs 

tillgängliga via Internet. 

Registrering 

Under 2008 har 330 st inlånade fotografier och negativ numrerats 

och registreras i museets DR- (digitalreproserie). 

Ca 500 st digitala bildfiler har registrerats i museets DB serie 

(Digitalbildserie). 

Vård och arkivering 

Under året har ca 400 st glasplåtar samt ett hundratal småbildsnegativ 

rengjorts och omkuverterats. 

Nyförvärv 

Vad gäller bildsamlingar har det inkommit gåvor och inlån av 

foto, negativ och film från över 100 personer. Dessutom har foto- 

51

arkivet på initiativ av bitr museichef Ola Kellgen utan kostnader 

kunnat förvärva den uppländske föregångaren inom ämnet naturfotograf 

i Svante Lundgrens fotosamling av hans efterlevande. 

Den omfattar totalt 14 pärmar med negativark samt 10 små lådor 

med originalfotografier. En utställning och ett temanummer av 

tidskriften Västerbotten kring Lundgrens omfattande bokproduktion 

med omkring 25 utgivna titlar planeras till 2010. 

Utställningsarbete, dokumentation och evenemang 

Under året har fotoarkivet visat två mindre fotoutställningar på 

sin utställningsvägg: 

”Adak” Fotograf Petter Engman 

Bilder av Fotograf Gunnar Forsell. 

Fotoarkivet har bidragit med framplockning av negativ och bilder 

till diverse interna projekt, så som Ö-verksamhet. 

Bland övrig verksamhet fotoarkivet bedrivit under året kan 

nämnas medverkan i fotografering av museets utställningar och 

evenemang samt att en filminventering påbörjats av museets filmsamling. 

Under Samiska veckan i mars höll fotoarkivet även helgöppet. 

Under länsmuseidagarna i Dorotea medverkade två personer 

från fotoarkivet. Fotoarkivet visade alla fotosamlingar med anknytning 

till Dorotea. Till länsmuseidagarna producerades även 

ett bildspel på Gimonäs, filmvisning anordnades med museets 

bygde- och hantverksfilmer. 

Arkivens dag hölls vid Västerbottens museum. Sex umearkiv 

deltog och fotoarkivet höll öppet hus under den välbesökta dagen. 

REGISTRERINGSENHETEN/KULTURARVS-IT 

Registreringsenheten arbetar med katalogisering, inskrift och 

skanning av foton registrerade i Västerbottens museums fotoarkiv. 

Arbetet har under de senaste åren till största delen lagts upp 

med bearbetningar av bildsamlingar kommunvis i samband med 

produktionen av Informations-Öar i kommunbiblioteken. I det 

löpande arbetet ingår också registrering och digitalisering av 

52

Sune Jonssons bildsamling, högupplöst digitalt arbete av bildbeställningar 

och inlånade bilder, samt inskrift av hembygdföreningarnas 

föremåls- och bildsamlingar. 

Digitalisering av Fotoarkivets samlingar 

Den dagliga handledningen av bildkatalogiseringen har under 

året fram till 5 september utförts av vikarierande antikvarie Kajsa 

Rohdin (25%) vid registreringsenheten. Antikvarietjänsten är sedan 

2006 en tillsvidaretjänst (100%), finansierad av Riksantikvarieämbetet 

inom ramen för Kulturarvs-IT, som innehas av Veronica 

Karlsson (föräldraledig fram till 5 september). Från och med 

hennes återkomst i tjänst är hon också avdelningschef för enhetens 

personal vilket också innebär arbete i museets ledningsgrupp 

som utgörs av museichefen tillsammans med bitr. museichefen 

och avdelningscheferna. 

Skannings- och katalogiseringsarbetet vid registreringsenheten 

har utförts av Ulrica Tegblom, Christine Hammarström, Annika 

Olofsson, Bengt-Olof Rehn, Zenitha Ackemo, Malin Dahlqvist, 

Martin Lyxzén, Veronica Karlsson och Kajsa Rohdin. 

Under året har digitaliseringsarbetet av fotoarkivets samlingar 

koncentrerats till Storumans och Sune Jonssons bildsamlingar. En 

stor del av Storumans bildsamling har färdigställts och cirka 

2 931 bilder har skannats och katalogiserats. Arbetet med Sune 

Jonssons bildsamling har fortsatt. Omkring 2 000 negativbilder 

har omkuverterats, registrerats och gjorts klara för skanning och 

katalogisering. 884 foton av Sune Jonssons bildsamling har katalogiserats 

och skannats. Totalt har 3 816 poster färdigställts under 

året. Dessa kommer att föras in i huvuddatabasen under 2009. 

Vid 2008 års slut fanns totalt 42 347 av fotoarkivets bilder i huvuddatabasens 

fotoregister. 

Digitala bildbeställningar, bildspel och andra skanningsarbeten 

Registreringsenheten har också utfört skanning av digitala bildbeställningar 

via fotoarkivets bildbyråverksamhet. Totalt har 972 

bildbeställningar levererats. Av dessa har 531 högupplösta bilder 

skannats till externa beställare och 441 högupplösta bilder till 

projekt inom museet. Utöver fotoarkivets bildbeställningar har 

53

museets alla inlånade bilder, sk digitala repron, skannats. Sammanlagt 

328 bilder har tillförts museets DR-serie. Verksamheten 

med skanning av bildbeställningar och digitala repron har under 

året till största del utförts av Zenitha Ackemo. 

Registreringsenheten har också i samband med länsmuseidagarna 

i Dorotea producerat ett bildspel för offentliga visningar, 

utfört av Annika Olofsson. 

Under länsmuseidagarna i Dorotea medverkade Veronica 

Karlsson och Annika Olofsson. 

Hembygdsföreningarnas samlingar 

Under året avslutades arbetet med inskrift av hembygdsföreningars 

och lokala museers samlingar i SOFIE-databaser. Under Sesamprojektet 

i mitten av 1990-talet åtog sig museet att skriva in ett 

antal hembygdsföreningars och lokala museers samlingar i SOFIEdatabaser. 

Tommy Jakobsson har under året arbetat med Nordmalings 

hembygdsförenings och Nysätras hembygdsförenings 

data baser som är klara och utskrivna för leverans. 

Föremålsarkiv och föremålsvård 

Registeringspersonalen har internutbildats i hantering av konstverk 

och textilier. Hela personalen på avdelning III har diskuterat 

kvalitetssäkring av arbetet med samlingarna. 

Under hösten flyttades också ett antal föremål ut ur träarkivet 

under en period för att möjliggöra en installation av fjärrvärme. 

I samband med detta omkatalogiserades och fotograferades föremålen 

för huvuddatabasen. 

Omkatalogisering och digitalfotografering 

av museets föremålssamlingar 

Under året har föremålen i den samiska basutställningen och i 

Wallmarksgården omkatalogiserats och fotograferats för huvuddatabasen. 

Möbler och föremål utlånade till Sävargården som 

numera ägs av Balticgruppen har inventerats, fotograferats och 

dokumentation av skador på föremålen har skett. 

Ett antal föremål ur de arkeologiska samlingarna har fotograferats 

för databasen. Byggnadsinventeringsblanketterna för Sor- 

54

sele kommun har digitaliserats i bebyggelseregistret i museets huvuddatabas 

och digitaliseringen av byggnadsinventeringarna i 

Bjurholms kommun har påbörjats. 

Vid årsskiftet 2008/2009 innehöll museets datoriserade katalog 

51 603 föremålsposter. 

Kulturarv Västerbotten 

Under året har den gemensamma webbdatabasen för Skellefteå 

museum, Skogsmuseet och Västerbottens museum formgivits, 

sökvägar konstruerats, programmerats och testats. Databasen 

som får namnet Kulturarv Västerbotten blir publikt tillgänglig på 

Internet under våren 2009. 

55

PERSONAL 

Britta Lundgren 

1:e antikvarie/avdelningschef 

(sjukskriven juli–dec) 

Utställningar, programverksamhet, 

pedagogik och redaktion 

Avdelning 4 

Suzanne Steneberg, 75% 

Antikvarie, 75% 

Helena Magnusson 

Vik. antikvarie 25% (jan–dec) 

Access (jan–dec) 

Johnny Augustsson 

1:e utställningstekniker 

Nils Marklund 

Utställningstekniker (from 080901) 

Annika Wänman 

Extra museitekniker, 50%, 

(from 081101 75%) 

Kicki Olsson 

Extra tekniker, 75% (080701–1231) 

Larshåkan Åhbeck 

Extra tekniker, gårdskarl 

Helena Forsberg 

Museipedagog 

Åsa Stenström 

Antikvarie 

Marianne Lundström 

Museilärare (anställd av Umeå 

kommuns skolförvaltning) 

Lena Jokela 

Evenemangsvärdinna/ 

receptionist 100% 

Ann-Katrin Bergström 

1:e kanslist/receptionist, 50 % 

Eva Jones 

Receptionist, 75% (tjl sept–dec) 

Sofia Johansson 

Receptionist, 100% (vik sept–okt, dec) 

Jessica Jacobsson 

Receptionsit 100% (vik okt–nov) 

Maine Wallentinson 

Receptionist, 50% (tjl) 

Museipedagog (vik. och 

projekt 50% och Access 50%) 

Den utåtriktade avdelningen svarar för utställningar, programverksamhet, 

information, reception med museibutik, pedagogisk 

verksamhet för barn och ungdom, förlagsverksamhet samt Friluftsmuseet 

Gammlia. 

UTSTÄLLNINGAR 2008 

Under året visades i museet 22 tillfälliga utställningar, större och 

mindre. Dessutom har som planerat delar bytts ut i stadsutställningen 

”forUm – minnen och framtid i Umeå”. ”forUm” har fortsatt 

utvecklats vidare pedagogiskt (se mer under särskild rubrik). 

Av de tillfälliga utställningarna har fyra handlat om kulturhistoria/ 

arkeologi, fyra om konst, två om konsthantverk/samiskt 

hantverk, 1 om slöjd/hantverk samt elva om fotografi. 

Året inleddes med en satsning på dokumentärfoto x 3: utställningarna 

”Människor” och ”Att åldras” av DN-fotografen Paul 

Hansen, ”120 cm – fotografier av barn i världen” av fotogruppen 

Moment samt ”Sebastian” av göteborgsfotografen Anna von 

Brömssen. 

Under den nionde Samiska veckan visades samiskt konsthantverk 

av Lena Krihkke Persson, Solveig Labba och Jon Thomas 

Utsi. Dessutom den pedagogiska utställningen ”Barnrajden” producerad 

av Sameslöjdstiftelsen. 

Arkeologiska året 2007 avslutades genom att utställningen 

”Röda stenens folk”, en stor satsning med pedagogisk och programverksamhet 

visades i Lycksele och Vilhelmina. 

Under våren visades verk av grafikern Tage Martin Hörling 

samt en konstutställning för barn (och vuxna) med verk ur museets 

samlingar, ”Himmel och jord, människa och dröm” 

Sommarens satsning var ”Sverige från ovan” – ett samarbete 

med flygfotografen Lars Bygdemark och fyra andra museer som 

tillsammans förfinansierat produktionen. Konstnären Lisbeth 

56

Lindqvist Forsberg visade sina verk i utställningen ”Cést moi – 

avtryck från Bonnieux”. 

Under sommarperioden visades även fotoutställningen ”Klimatresan” 

av Tom Juslin i Egilhallen. 

Under hösten visades produktionssamarbetet mellan nio museer 

på Nordkalotten med utställningen ”Nätter av ljus – dagar 

av mörker”. Keramikern Björn Larsson från Bjuröklubb visade 

sin lekfull keramik och bruksting. Utställningen ”Krona och 

krans” visade dekorativ slöjd till fest. Konstnären Sture Meijer 

från Kåge avslutade utställningsåret med en utställning med verk 

från 2002–2008 tillsammans med en visning av en omfattande 

donation till museet av hans verk. 

I ”Sune Jonssons Bildrum” visades under året temat ”Bönhusen 

– ett hotat kulturarv” vilken i november byttes till temat ”Prag 

augusti 1968.” Det var då 40 år sedan Warszawapaktens intåg i 

dåvarande Tjeckoslovakien. 

Planering för ett större utställningsprojekt med turnéläggning 

har pågått under 2008: ”Sverige från ovan” med Lars Bygdemarks 

flygfotografi som även innefattade en särskild del om 

Västerbottens län och en särskild egen utställning för export till 

Washington DC, USA. 

Planering av sommarutställning 2009 påbörjades med anledning 

av Västerbottens läns hemslöjdsförenings förestående 

100-årsjubileum samt Märkesåret 2009. 

En omfattande och varierad programverksamhet har erbjudits 

även detta år med 241 programpunkter för vuxna och 168 för 

barn. I länet har ett stort antal program arrangerats oftast som 

program i anslutning till InformationsÖarna samt länsmuseidagarna 

vilket betyder att museet i hög grad möter sina besökare 

över hela länet, inte bara på Gammlia. 

Vandringsutställningar har distribuerats i länet. ”Röda stenens 

folk” har visats i Lycksele (jan– mars) i Vilhelmina (april-maj). 

”35 ögonblick” med Sune Jonssons bilder, har visats i Sorsele 

(febr-mars), Åsele (mars-april), Vindeln (juni – aug), Bokkafeet 

Pilgatan, Umeå (juni– juli), Alva Kultur NUS (juni–aug) och 

Skellefteå museum (november). 

Hålla hus-montrar har distribuerats och invigts i flera kommuner 

vilket framgår av redovisningen under avdelning 2. 

Eva Stoianov 

Webbpedagog (tom 080131) 

(Access) 

Britta Lindgren Hyvönen 

(Access) 

Extra antikvarie, 

MIG-projektet mars–maj 

Praktikanter 

Cecilia Pippo (april) 

Kicki Olsson (jan–juni) 

Timanställda receptionister 

Anna Dalnert 

Lillemor Elfgren 

Katarina Hellstrand 

Petra Hultman 

Jessica Jacobsson 

Sofia Johansson 

Susanne Johansson 

Lisa Nurse 

Tove Sandell 

Anja Thelander 

Anna Wahllöf 

Timanställd Minimuspersonal 

Sara Björne 

Mihiri Brickner 

Laura de Jong 


Mattias Harr 

Cynthia Huaynate 

Petra Hultman 

Susanne Johansson 

Maria Kamfjord 

Tiina Kumpula 

Magnus Lundberg 

Anita Persson 

Ida Sunna 

Linda Öhman 

57

Gammliapersonal 

Anna Dalnert 


Jenny Fredricsson 

Maria Kamfjord 

Jessica Lindmark 

Annie Nyström 

Ingrid Rönnlund 

Lars Samuelsson 

Karin Sandström 

Lars-Håkan Åhbeck 

Linda Öhman 

Sune Jonssons fotografi har även visats på andra platser i landet; 

Örnsköldsviks museum ( jan–febr), Skellefteå konsthall 

(nov–dec) och Bildens hus i Sundsvall (nov– dec). 

Utomlands: Turné i vårt vänlän ryska Karelen under perioden 

mars 2007–februari 2008. 

Sweden from above (Sverige från ovan) har visats i Washington 

DC, USA (september – december 2008) och förhoppningen är att 

House of Sweden skall lyckas med att turnéra utställningen i 

Nordamerika. 

Konstutställningen ”Mobila tidsrum” av Maria Sundström har 

under mars– maj vistas i Skellefteå museum och under juni – augusti 

i Norrbottens museum, Luleå. 

Tillfälliga utställningar 2008 

8 december 2007 

– 13 januari 2008 

MULTIPLAR – Konstnärens marknad 

i samarbete med KRO Västerbotten 

1 december 2007 

– 6 januari 2008 

2 november 2007 

– januari 2008 

27 januari 

– 24 februari 

Ljusbärare – jultävling 

I samarbete med Västerbottens läns hemslöjdskonsulenter 

KARELENS HÄLLRISTNINGAR 

Arkeologiutställning från ryska Karelen (kulturutbyte) 

Dokumentärfoto x 3: 

Paul Hansen 

Att åldras i Sverige 

Människa, människa 

Momentgruppen 

120 cm – Barn i världen 

Anna von Brömssen 

Sebastian – En femtonårings sista tid i livet 

1 mars – 24 mars 

Och tiden blir ett förunderligt ting 

Sune Jonsson 

58

I samband med Samiska veckan 2008 v 10 (tema miljö och klimat) 

DUODJI PÅ TRE 

Lena Krihkke Persson, Solveig Labba & Jon Tomas Utsi 

Tre Asa Kitok–stipendiater 

Barnens Rajd 

i samarbete med Sameslöjdstiftelsen 

Mánaid ráidu 



6 april – 18 maj 

poetens hus 

grafik och målningar av Tage Martin Hörling 

himmel & jord, människa & dröm 

Konst för barn och alla andra ur museets samling 

c’est moi – avtryck från Bonnieux 

Collage, gouache, skulptur 

Lisbeth Lindqvist Forsberg 

Sverige från ovan 

Västerbotten från ovan 

Flygfotografi av Lars Bygdemark 

Klimatresan 

Foto Tom Juslin 

Nätter av ljus – dagar av mörker 

En utställning om livet på Nordkalotten 

Björn Larsson 

Keramiker 

Sture Meijer 

Målningar 2002–2008 

13 april – 25 maj 

1 juni – 

31 augusti 

6 juni – 

7 september 

16 juni – 

31 augusti 

21 september – 

9 november 

5 oktober – 

16 november 

23 november – 

15 februari 

59

30 november – 

pågående 

6 december – 

25 januari 2009 

PRAG – augusti 1968 

Mot glömskans tyranni 

Fotografi av Sune Jonsson 

Krona och krans 

Smycka till fest och bröllop 

Fotoväggen vid fotoarkivet: 

Gruvsamhället Adak – Petter Engman 

Bilder av Gunnar Forsell 

forUm – minnen och framtid i Umeå 

Temautställningen forUm är en mötesplats som samlar minnen 

från och berättar om 1900-talets Umeå. I forUm finns plats för 

dialog om historien, nuet och framtiden. Utställningen har förändrats 

i vissa delar under 2008, (se särskild rubrik). 

Programverksamhet 2008 






Minimus: Vi gör hasselnötsmöss. 

Berättarkafé Norrsken 

i utställningen forUm. Samarrangemang med Berättarnät Norr 

och Studiefrämjandet. 

Vernissage av utställningarna Dokumentärfoto x 3: 

Paul Hansen, Moment, Anna von Brömssen 

Minimus: 

Möte med världen – pyssel från Sri Lanka. 

Möte med medlemmar i Spädbarnsfonden, FEBE 

– ett nätverk för föräldrar som mist barn och SPES – Riksorganisationen 

för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd. I samband 

med utställningen Sebastian. Samarrangemang med studieförbundet 

Sensus. 

60

Se och hör, Gerd, Kent och Mattias, tre konstnärer på turné 

Bio Abelli, samarrangemang med Konstfrämjandet och Västerbottens 

läns landsting 




Minimus: Dekorerade tändsticksaskar. 

Minimus: Snickra med drivved. 

Minimus: Minifältis – vi undersöker snön. 

Minimus: Möte med världen – pyssel från Kina. 

3 februari 

3 februari 

3 februari 

10 februari 

17 februari 

24 februari 

Program i samband med utställningen ”Sebastian”. 

Samarrangemang med Studieförbundet Sensus. 

Föreningar informerar 

Livets existentiella frågor 

Samtal om existentiella frågor. När livet inte blir som man har 

tänkt sig, när man drabbas av en förlust eller annan sorg så väcks 

ofta frågor om vår existens. Mattias Sahlén, präst i Umeå stadsförsamling. 

”När det som inte får hända – ändå händer 

– att förlora sitt barn eller annan nära anhörig”. 

Ann-Kristin Olofsson, Umeå. 

Barn i sorg 

Vuxna behöver få bättre förståelse av barns sorgereaktioner. Hur 

tar man bäst hand om barnen – syskon, klasskamrater och andra 

vänner – deras tankar, känslor och reaktioner, när någon anhörig 

eller kamrat dör Eva Salqvist, Syskonstödjare, Barncancerföreningen 

Umeå. 


5 februari 

12 februari 

19 februari 

61

1 mars 

1, 4 & 5 mars 

Sällskapet Sune Jonssons vänner bildas i ett konstituterande årsmöte 

lett av bitr. museichef Ola Kellgren. 

Till ordförande för sällskapet valdes Dan Brändström. 

Visning av SVT:s film ”Mot glömskans tyranni” (1982) av Gunnar 

Kellström och Marianne Gillgren. 

Brobyggarna, en berättarföreställning av och med Greger Ottosson 

I Bio Abelli. Föreställningen bygger på Sune Jonssons roman Brobyggaren. 

Samarrangemang med Västerbottensteatern i Skellefteå 

och Umeå teaterförening. 

Samiska veckan 1–9 mars 

Invigning av Samisk vecka – tema miljö 

Den nionde Samiska veckan invigs av Michael Lindblad, ordförande 

i Såhkie och Ulrica Grubbström, länsmuseichef. Utdelning 

av Umeå sameförenings och CeSams priser. Huvudarrangör: 

Såhkie – Umeå sameförening. Museet är medarrangör. 

1 mars 

1–9 mars 

1–9 mars 

3–6 mars 

Vernissage av utställningarna ”Barnens rajd” och ”Doudji på tre” 

I närvaro av Jon Utsi, Lena Persson och Solveig Labba. 

Minimus: Samisk slöjdverkstad 

Prova på att slöjda i olika traditionella material som renskinn, 

kläde, pärlor och renhorn. Gratis varje dag under veckan. Samarrangemang 

med Studieförbundet Vuxenskolan. 

Barnens rajd 

Hjälp oss att packa ackjorna och följ med på en renrajd! Genom 

lek och praktiska arbetsuppgifter lär vi oss om samernas liv från 

den tid då renen användes som dragdjur vid flyttningarna mellan 

sommar- och vinterbeteslanden, kostnadsfritt. 

Ola Rokkas renar besöker Gammlia 

Åk kälke efter ren, prova lassokastning och lyssna till berättelser. 

Vid kåtans eld serveras samisk mat. 

62

Kom och titta på våra samiska fotografier 

Fotoarkivet öppet dagligen under den samiska veckan. 

Kälkåkning efter Ola Rokkas renar 

Drop in. Även souvas-försäljning. 

Film: Spirits for Sale i Bio Abelli 

Film om Lakota-folket. 

Närvarande vid visningen Annika Banfield. 

Umesamiskt språkseminarium i Bio Abelli 

Bästa samiska uppsatserna 

Vaartoe-stipendiaterna presenterar sina uppsatser i Bio Abelli. 

Muhammad från Frostmofjällen 

En mystisk resa från fjällen där Lars Mattsson från Tärnaby, 

berättar för barn och ungdomar. I kåtan på Gammlia. 

Film: Där vintern är välstånd i Bio Abelli 

Denna dokumentär tar oss med på en arktisk resa. 

Konsert med Weberkvartetten, Stora hallen 

Weberkvartetten framför musik med inspiration från samiska jojker. 



Visning av samiska textilier i samlingarna 

Visning av etnolog Hillevi Wadensten. 

Muntligt berättande – möte mellan berättartraditioner i Bio Abelli 

Deltagare: Krister Stoor, nydisputerad doktor på ämnet ”Jojkens 

narrativa egenskaper”, Bo Lundmark, samepräst med starka rötter 

i berättarmyllan, Greger Ottosson, berättare, Robert Herrala, Västerbottensteaterns 

Berättarensemble och Marianne Folkedotter, 

landets enda berättarantikvarie. Kristina Kalén moderator. 

1–9 mars 

3–6 mars 

1 mars 

3 mars 

3 mars 

3 mars 

3 mars 

3 mars 

4 mars 

4 mars 

5 mars 

63

6 mars 

6 mars 

6 mars 

6 mars 

6 mars 

6 mars 

6 mars 

7 mars 

7 mars 

Information om Mänskliga rättighetsdagarna i Bio Abelli 

Röda korset arrangör. 

Att göra samiska museiföremål synliga i Bio Abelli 

Sunna Kuoljok, etnolog vid Ájtte – svenskt fjäll- och samemuseum 

i Jokkmokk, berättar om projektet Recalling Ancestral Voices. 

Samiska kulturlandskap i Bio Abelli 

Jans Heinerud, arkeolog vid museet, berättar om inventeringar 

och undersökningar i det samiska kulturlandskapet. 

Visning av samiska textilier i samlingarna 

Visning av etnolog Hillevi Wadensten. 

Ume Lappmarks historia i Bio Abelli 

Ulf Stefan Winka, Ájtte – svenskt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk, 

berättar om samernas historia i Västerbotten från 1500-tal 

fram till tidigt 1900-tal. 



Poesiworkshop med uraliska ur-ord i Skidmuseets kafé 

En diktsmedja. Kom med på en resa i fantasins och upptäck vad 

samer, finnar, liver och ungrare har gemensamt. Här handlar det 

inte om renar men om ögon, kråkor och eld! 

Unga samers hälsa och levnadsvillkor i Sverige i Bio Abelli 

Lotta Omma, psykolog i Gällivare berättar om sitt och professor 

Lars Jakobssons pågående forskningsprojekt. 

Idéseminarium kring Samiskt viste och Samiskt centrum i Umeå i 

Bio Abelli 

Umeå sameförening inbjuder till en diskussion om ett samiskt hus 

med året-runt-aktiviteter i Umeå. Representanter för sameföreningar 

och museet. Bitr. museichef Ola Kellgren moderator. 

64

Film: Spirits for Sale i Bio Abelli 

Film om Lakota-folket. 

Film: Hjordeliv i Bio Abelli 

Hjordeliv handlar om tre samekvinnor och deras liv som renskötare. 

Några av huvudpersonerna närvarar vid visningen på lördag. 



Film: Hjordeliv i Bio Abelli 

Hjordeliv handlar om tre samekvinnor och deras liv som 

ren skötare. 




Dialog 2014 – stadsplanering 

Bio Abelli. Kulturhuvudstadsåret. 

Novellfest för hela familjen på Gammlia 

Torgny Lindgren delar ut priset till vinnaren av Umeå novellpris 

2014. Konferencier Greger Ottosson. Arrangör Kulturförvaltningen, 

Umeå kommun. 

Minimus: Vi gör marsipankycklingar. 

Workshop i täljning 

Prova på. Arrangör: Västerbottens läns hemslöjdsförening. 

Minimus: Fina påskägg med decoupage. 

Minimus: Möte med världen – pyssel från Iran. 

BerättarSlam 

Tävling i konsten att berätta i Stora hallen. Samarrangemang 

med Berättarnät Norr och Studiefrämjandet. 

8 mars 

8 mars 

9 mars 

9 mars 

2 mars 

13 mars 

15 mars 

16 mars 

15–16 mars 

23 mars 

30 mars 

5 april 

65

6 april 

6 april 

12–15 april 

12 april 

13 april 

19–20 april 

20 april 

27 april 

4 maj 

4 maj 

8 maj 

11 maj 

18 maj 

Minimus: Vi experimenterar med gips. 

Vernissage av Poetens hus, grafik och målningar av Tage Martin 

Hörling 

Utställningen invigs av professor Inge-Bert Täljedal och konstantikvarie 

Elisabeth Rasch i närvaro av konstnären Birgitta 

Sparrman. 

Svarvning enligt skärmetoden 

Arrangör: Västerbottens läns hemslöjdsförening. 

Modersmål och Magi 

Berättarföreställning av och med Marianne Folkedotter. 

Samarrangemang med ABF. 

Minimus: Konstnärligt skapande med pensel och staffli. 

Röster av Umeå 

Uruppförande av Anders Linds musikaliska verk för Kulturhuvudstadsåret 

2014 med kören Sångkraft i Stora hallen. 

Minimus: Vi täljer i trä. 

Minimus: Möte med världen – pyssel från Etiopien. 




Minimus: Ansiktsmålning och utklädning. 

Norrdans/dansbiennalen 

School for fools av Sasha Pepelyaev i Stora hallen. 

Minimus: Gör en fingerdocka. 

Vårkonsert 

Nordlig klang med Umeå kammarkör i Stora hallen. 

66

Minimus: Kortverkstad. 

Minimus: Möte med världen – pyssel från El Salvador. 

Vernissage av Lisbeth Lindqvist Forsbergs utställning 

Länsmuseichef Ulrica Grubbström inviger i närvaro av konstnären. 

Minimus: Gör ett hopprep av mattrasor. 

Nationaldagsfirande på Gammlia 

För femte året i rad hålls nationaldagsfirandet på Gammliaområdet 

arrangerat av Umeå kommun. Landshövding Chris Heister 

högtidstalar, framträdande av Björkstalaget med mera. Ceremoniell 

utdelning av medborgarskapsbevis till nya västerbottningar. 

Kort välkomnande till museet av bitr. museichef Ola Kellgren. 

Vernissage av sommarutställningen Sverige från ovan 

Landshövdning Chris Heister och bitr museichef Ola Kellgren 

inviger i närvaro av fotografen. 

Minimus: Minifältis – Vi gör sälgpipor. 

Öppning av sommarutställningen Klimatresan 

Foton av Tom Juslin. 

Friluftsmuseet Gammlia öppnar för säsongen 

Fira traditionell midsommar på Gammlia! 

Plocka blommor och blad så klär vi tillsammans midsommarstången. 

Kom och dansa och lek tillsammans med årets midsommarvärd 

, sångerskan och berättaren Kersti Ståbi, musikerna Erik 

Rydvall och Daniel Wikslund. Musik och dans med Björksta 

Folkdanslag. Föreningen PREI säljer fika. Johan Lingegård och 

Ida Meidell spelar. Hästskjuts. 

18 maj 

25 maj 

1 juni 

1 juni 

6 juni 

6 juni 

8 juni 

16 juni 

16 juni 

20 juni 

67

16 juni – 

17 augusti 

SommarMinimus med aktiviteter i skolmuseet varje dag. 

Tidsresor för barn 

Varje vardag under säsongen arrangeras program, 1,5 tim långa, 

med olika teman. 

Visningar dagligen av Friluftsmuseet Gammlia 

18, 25 juni, 2, 9, 

16, 23, 20 juli, 6, 

13, 20, 27 augusti 

Visningar dagligen av Fiske och sjöfartsmuseet 

Veteranfordonskväll vid Fröken Fjällströms café (onsdagar) 

Alla typer av ”samlarfordon” visas upp. Arrangör Umeå veteranbilssällskap 

och Norrlands motorhistoriska sällskap. 

Tangokväll på dansbanan (torsdagar) 

Tangokvällar med Norteno. Prova-på kl 18, dans 19–21. 

Samarrangemang med Tango Norteno. 

24 juni, 1,8, 

15, 22, 29 juli, 

8 augusti 

2–3 juli 

2 augusti 

5 augusti 

17 augusti 

Gammeldans (tisdagar) 

Gammeldanskvällar på Gammlias dansbana. Kvällen inleds med 

dansutlärning kl 18 av Björkstalaget, som sedan bjuder upp till 

dans. Samarrangemang med Björkstalaget och Studieförbundet 

Vuxenskolan. 

Örtkurs 

med örtterapeuten Alexandra de Paoli. 

Folkvisor på tunet 

Låt och Visa med Karin Åleles och Kerstin Lejder. 

Nödföda 

Kurs med örtterapeuten Alexandra De Paoli. 

Stora får- och lindagen med aktiviteter för hela familjen 

Gammliasommaren avslutas traditionsenligt med Stora får- och 

getdagen. Fåravelsföreningen visar fårklippning, modevisning, 

vallning av får och säljer produkter. Linföreningen och vävföreningen 

demonstrerar. Hästskjuts. 

68

Samarrangemang med Västerbottens fåravelsförening och Linföreningen 

Linnea 

Sensommarteater ”Modersmål och Magi” 

Berättarföreställning av och med Marianne Folkedotter i Wallmarksgården. 

Samarrangemang med ABF och Umeå teaterförening. 

Folkmusikfest 

Konsert i Gammlias kyrka Helena Elisabeth. Samarrangemang 

med Folkmusikföreningen och Visum. 

Folkmusikfest på Gammlia 

Kulningskurs, scenkonsert, visstuga och spelstuga, berättarföreställning 

av och med Ulrika Andersson, dans i Egilhallen. Samarrangemang 

med Folkmusikföreningen och Visum. 

Tror du på troll 

Berättarföreställning av och med Frida Spång i Wallmarksgården. 

Minimus: Trolla med ull. 

Vernissage av Västerbottens idrottsförbund 100 år 

Etnolog Åsa Stenström inviger utställningen. 

Minimus: Matkonst – ätbart i nya former. 

Kulturhusensdag ”Smaka på husen” 

Guidning av Gammlia, matlagning i gårdarna, filmvisning i Bio 

Abelli. 




Vernissage av Nätter av ljus – dagar av mörker 

Nattvandring på Gammlia, kulning med flera aktiviteter 

21–23, 

30–31 augusti 

22 augusti 

23 augusti 

7 september 

7 september 

7 september 

14 september 

14 september 

14 september 

21 september 

69

21 september 

23 september 

25 september 

27 september 

28 september 

28 september 

28 september 

30 september 

5 oktober 

5 oktober 

Minimus: Mörker och ljus – skapa läckra silhuettbilder. 

Kvällsföreläsningar 

Idéhistorikern Pär Eliasson föreläser om ”En pionjär inom svensk 

polarforskning: Sven Lovén på spetsbergen 1837.” Lennart Pettersson 

berättar om  ”En resa genom Lappland 1820 i text och 

bild”. Plats: Bio Abelli. 

Seminarium: Umeås stadsplaneringshistoria 1950–2000 

I forUm. Arrangör Föreningen för samhällsplanering. 

Folkmusik i Helena Elisbeth 

med Bordun; Ralf Nyrén – uilleann pipes (traditionell irländsk 

säckpipa), Gunnar Lingegård – luta, Anton Teljebäck – fiol. 

Samarrangemang med Umeå Folkmusikförening. 

Thomas Distler berättar om sin bok om samerna 

Minimus: Möte med världen – pyssel från Sri Lanka. 

”Längs Guldgatan” 

Dokumentärfilm/konstfilm om Bolidens flyktingförläggning av 

Knutte Wester visa i Bio Abelli. 

Kvällsföreläsningar 

”Sett på annat sätt: Utländska konstnärers bilder av det nordliga 

landskapet”, konstvetaren Felicia Tolentino föreläser samt 

”Främmande (N)ord: Skandinaviska uttryck i engelska reseberättelser”, 

konstvetaren Anders Steinvall föreläser. Plats: Bio Abelli. 

Vernissage – Krukmakarens öppna sinnen 

Invigning av länsmuseichef Ulrica Grubbström i närvaro av 

konstnären. 

Minimus: Tidning blir korg. 

70




Samtal kring ordspråk från Övre Norrland  

Daniel Andersson Malmgren. Plats: scenen i utställningen Nätter 

av ljus – dagar av mörker. 

Minimus: Möte med världen – pyssel från Kamerun. 

Workshop i täljning 

Prova på. Arrangör: Västerbottens läns hemslöjdsförening. 

Var är Noras pulka 

Ramona och Elmira Zadissa visar och berättar om sin annorlunda 

barnbok om snö som de givit ut. 

Längs Guldgatan 

Dokumentärfilm/konstfilm om Bolidens flyktingförläggning av 

Knutte Wester visa i Bio Abelli. 

Maskspel – mörker och ljus 

av och med Midgårdsskolans teaterelever åk 2. Plats: scenen i 

utställningen Nätter av ljus – dagar av mörker. 

Minimus: Lampverkstad – skapa med material från naturen. 

De nordliga områdena i de äldre kartornas ljus  

Professor i nordiska språk, Lars-Erik Edlund föreläser i Bio Abelli. 

5 oktober 

12 oktober 

12 oktober 

18–19 oktober 

19 oktober 

19 oktober 

19 oktober 

19 oktober 

21 oktober 

”Alla tiders Dorotea” 25–28 oktober 

Länsmuseidagar 

Ur programmet 

• Invigning av kommunstyrelsens ordförande Mats-Erik Westerlund 

och länsmuseichef Ulrica Grubbström 

• Dräktparad. En historisk modevisning med ungdomar från 

Dorotea 

25 oktober 

71

• Musikunderhållning. 

• Blandat bandat och lite annat med anknytning till Dorotea. 

Staffan Lundmark, DAUM, spelar upp ur arkiven. 

• SLARVAN 

Workshop i textilt återbruk 

Drop in med länshemslöjdskonsulent Kristina Ersviken. 

• En barnmorskas historia 

Cuno Bernhardsson, Forskningsarkivet Umeå Universitetsbibliotek, 

berättar om Julia-Kristina, ett kvinnoöde från Östjämtland. 

• Vernissage 

Utställning med konstnärer från Dorotea. 

Arrangör Dorotea konstförening 

• Berättarkafé – Varför finns Vittra 

Erik-Oscar Oscarsson och Sören Johansson berättar. 

26 oktober 

• Arkeologi i Dorotea 

Museets arkeolog Erik Sandén berättar om stenåldersfynd 

kring Arksjön och hur man hittar fornlämningar på nätet. 

• SLARVAN 

• Börja forska om din hembygd och släkt. Öppet hus i Helmer 

Grundström-rummet på biblioteket och förhandsvisning av Bo 

Sandqvists arbete om den tidiga bebyggelsen i Dorotea samhälle. 

Arrangörer LRF, Vuxenskolan, Hembygdsföreningen och biblioteket. 

• Hålla Hus 

Invigning av ny informationscentral om byggnadsvård på biblioteket 

i Dorotea. Byggnadsvårdspersonal från Västerbottens 

museum berättar om Hålla Hus och några byggnader i Dorotea. 

• Modersmål och magi 

Berättarföreställning med Marianne Folkedotter. 

Arrangör ABF och Dorotea Teaterförening. 

• Timmerflottning på Ångermanälven 

Skogshistorikern Erik Törnlund berättar och visar film. 

• Samiska visten 

Antikvarie Britta Lindgren-Hyvönen berättar om samiska 

visten i Västerbottens fjällvärld. 

72

• Berättarkväll i Lajksjö. Årets by 2008! 

Tema: Allt om palt och annan mat. Berättarkväll om palt – och 

matminnen med Marianne Folkedotter. Försäljning av olika 

slags palt under kvällen. 

• Leta bland alla gamla fotografier från länsmuseets fotoarkiv 

• Fotoutställning med Doroteabilder 

Fotografier av bland annat Lina Persson och Karl Otto Bohm. 

• Doroteabilder och filmer ur arkiven, bildspel och filmvisning. 

• Dorotea i arkiven, se vad som finns i Västerbottens museums 

arkiv, Folkrörelsearkivet, forskningsarkivet Umeå Univeristet 

(end sönd), och i DAUM:s arkiv. 

• Vi samlar idrottsminne, dela med dig av dina minnen, foton 

och föremål. 

• Sök föremål och bilder, lär dig hur man letar i museets databas 

SOFIE. 

• Allt om museets nya hemsida. 

• Hålla Hus, informationscentral med råd om hur Du renoverar 

hus. 

• Stenåldersfynd från Arksjö, utställning i Medborgarhuset. 

• Föremål för frågor, kom med gamla saker, fornfynd eller foton 

som Du vill veta mer eller berätta om för museets experter. 

• Börja forska om din hembygd och släkt 

Öppet hus i Helmer Grundström-rummet på biblioteket och 

förhandsvisning av Bo Sandqvists arbete om den tidiga bebyggelsen 

i Dorotea samhälle. 

Arr: LRF, Vuxenskolan, Hembygdsföreningen och biblioteket. 

• Muntligt berättande 

Informations- och inspirationsmöte med berättarantikvarie 

Marianne Folkedotter. 

• Berättarkväll i Svanabyn 

Gunnar Balgård berättar om författaren Helmer Grundströms 

liv och leverne. 

Lördag–söndag 

27 oktober 

73

26 oktober 

1 november 

2 november 

2 november 

8 november 

9 november 

8 november 

9 november 

16 november 

23 november 

23 november 

30 november 

Minimus: Inför halloween – vi gör kusliga kryp. 

Den årliga resan–genom ljus och mörker i ord och ton 

Av och med berättarantikvarie Marianne Folkedotter (sång och 

gitarr) och Johanna Brännström (cello) i lilla Lilla hallen. 


i Lilla hallen. Samarrangemang med Berättarnät Norr och 

Studiefrämjandet. 

Minimus: Fina vinterkransar. 

Arkivens dag Tema Nöjen 

Föreläsningar och filmer. Arkivnätverket i Umeå visar exempel 

ur sina arkiv. Fotoarkivet har lördagsöppet. 

Samarrangemang: Arkivnätverket i Umeå 

Mitt liv med Duodji – den samiska slöjden 

Anna-Stina Svakko berättar med ord och bilder om sin syn på 

det samiska hantverket. 

Minimus: Arkivens dag – Leksaker förr och nu. 

Minimus: Skojiga kylskåpsmagneter. 

Minimus: Vi gör eget papper. 

Vernissage – Sture Meijer 

Utställningen invigs av landshövding Chris Heister och 

bitr. museichef Ola Kellgren i närvaro av konstnären. 

Minimus: Möte med världen – pyssel från Argentina. 

Öppning av utställning i Sune Jonssons Bildrum 

Tema PRAG – augusti 1968 

Bilder från invasionen i Tjeckoslovakien. Utställningen öppnar i 

samband med ett heldagsprogram arrangerat av Sällskapet Sune 

74

Jonssons vänner på samma tema med bland andra Olof Kleberg 

och Roger Rönnberg, fd medarbetare på VK i närvaro av fotografen. 

Samarrangemang med ABF. 

Minimus: Adventspyssel med silkespapper. 

Öppning av Krona och krans 

Smycka till fest och bröllop 

Julmarknad på Gammlia 

Traditionell julmarknad med mat, slöjd och hantverk främst från 

Västerbotten. Förutom marknadsförsäljningen visas traditionellt 

julbord, så kallat skådebord från 1890-talet, i Wallmarksgården, 

slöjddemonstration samt julsånger vid granen med mera. För barnen 

finns mycket att göra – tomten läser sagor, häst- och slädåkning, 

fiskdamm. I Minimus julpysslas det dagen lång. 

Minimus: Juliga hjärtan till granen. 


i Lilla hallen. Samarrangemang med Berättarnät Norr och Studiefrämjandet 

Minimus: Julklappsverkstad – gör en glöggpåse. 

PREi:s julfest Internationell folkmusikafton 

med etiopisk musik, dansuppvisning, svensk folkmusik, konstoch 

textilutställning, prova hantverk från olika länder samt sallad, 

paj och fikabuffé från olika länder. Samarrangemang mellan 

museet, PREI – Projekt för integration, Studiefrämjandet och 

Umeå folkmusikförening. 

Åsele Informations-Ö 

Styrgruppen för Åsele Informations-Ö har träffats vid två tillfällen 

under året – vår och höst. 

Fotoutställningen ”35 Ögonblick”, fotografier av Sune Jonsson, 

visades i Åsele under våren. 

30 november 

6 december 

6–7 december 

6–7 december 

14 december 

14 december 

19 december 

Våren i Åsele 

75

Program har under året hållits i både Åsele och Fredrika: 

13 maj 

Åsele 

20 maj 

Fredrika 

11 november 

Konst och berättande: ”Två generationer Fredrikakonstnärer: 

Berta Hansson och Tage Martin Hörling” av konstantikvarie 

Elisabeth Rasch samt ”Information och inspiration kring muntligt 

berättande” av berättarantikvarie Marianne Folkedotter. 

Konst och berättande: ”Två generationer Fredrikakonstnärer: 

Berta Hansson och Tage Martin Hörling” av konstantikvarie 

Elisabeth Rasch samt ”Information och inspiration kring muntligt 

berättande” av berättarantikvarie Marianne Folkedotter. 

”Samiska visten”, antikvarie Britta Lindgren-Hyvönen. 

Minimusaktiviteter har bedrivits i Åsele 

vid två tillfällen under året: 

3 maj 

22 november 

Kom och prova flugbindning, måla på lerkrukor och gör nyckelgubbar 

av pärlor. Studieförbundet Vuxenskolan i Åsele var huvudarrangör 

av programmet i samverkan med övriga styrgruppen. 

Vi gör juliga kort, prydnader till granen och sjunger julsånger. 

Sensus i Åsele var huvudarrangör av programmet i samverkan 

med övriga styrgruppen. Personal från Sensus och Västerbottens 

museum höll i aktiviteten. 

Åsa Stenström, antikvarie, har varit museets 

kontaktperson/Ö-värd i Åsele. 

Vindelns informationsÖ 

Under året har styrgruppen haft flera arbetsmöten och flera arrangemang 

har ordnats för allmänheten. 

12 mars 

Vindelns kommun 

bibliotek 

Program: 

Skog och historia i Vindeln. Arkeolog Erik Sandén, Västerbottens 

museum och Claes Kindblom, Skogsstyrelsen berättade om inventeringar 

av forn- och kulturlämningar i Vindelns kommun. 

76

Arkeolog Jans Heinerud, Västerbottens museum berättade om 

samiska offerplatser. 

Under juni– augusti visades fotoutställningen ”35 Ögonblick”, 

fotografier av Sune Jonsson, i Vindeln och Åmsele. 

23 april 

Vindelns kommun 

bibliotek 

Under 2008 fortsatte Vindel-Öns samarbetet med Vindelns hembygdsförening 

kring montern ”Månadens föremål”. Biblioteket 

administrerar och ansvarar för föremålen samt ombesörjer byten 

i montern. I december byttes innehållet i ö-montrarna i kommunbiblioteket. 

Med anledning av att Vindelns IF firade 100 år bestämdes 

utställningstemat till sport och idrott. 

Helena Forsberg har varit museets kontaktperson/Ö-värd under 

året. 

Minimus: Kryddapelsin – pynt som doftar jul 

16 december 

Övrigt utställningsarbete 

Utöver den ordinarie utställningsverksamheten har även utförts 

externa uppdrag. Uppdraget att presentera samarbetsprojektet 

Umeåregionen (Nordmaling, Bjurholm, Vännäs, Robertsfors, Vindeln 

och Umeå) kring biblioteksprojekt, flyktingmottagning och 

kulturhuvudstadssatsningen. Slutfördes och levererades i början 

av 2008. 

En utställning om Gunnar Nordahl i kommunhuset i Hörnefors 

producerades och invigdes 5 april 2008 i närvaro av bland andra 

sonen Thomas Nordahl och museets ordförande Everth Gustavsson. 

Arbete med komplettering av montrar i Guldglans-utställningen 

i Sporthallen slutfördes. 

Mindre underhållsarbete har skett i museets InformationsÖar i 

några av länets kommunbibliotek. 

Åskådningsmaterial och diverse attribut har tillverkats till pedagogernas 

MIG-projekt, skol- och Minimusverksamhet. 

Utställningen ”Röda stenens folk” flyttades från Lycksele till 

Vilhelmina och därefter tillbaka till Umeå för magasinering. Hållahus-montrar 

har gjorts iordning för att ställas ut i kommunerna. 

77

Sedvanligt underhåll har utförts i alla basutställningar. I den 

nya stadsutställningen ”forUm – minne och framtid i Umeå” har 

förutom underhåll vissa exponeringar bytts ut. 

Reception – museibutik 

Receptionen svarade för service, information, försäljning och 

bokning/uthyrning av olika lokaler inne i museet, i kyrkan och 

ute på Friluftsmuseets område. I samband med särskilda arrangemang 

som till exempel filmvisningar, teaterföreställningar och 

danskvällar har receptionen svarat för biljettförsäljning. Under 

sommaren såldes biljetter för de populära ”tidsresorna” för barn. 

Viss distribution av tidskriften Västerbotten och bokförsäljningen 

för Hembygdsförbundet sköts av receptionspersonal. 

Fakturering av museets varor och tjänster sköts av en receptionist 

som även arbetar som evenemangsvärdinna. 

För bemanning under helgerna har extra timanställd personal 

anlitats. 

Satsningar har gjorts på att förnya butikens sortiment med 

studiebesök i andra museibutiker, besök på försäljningsmässan 

Formex och diskussioner med Hemslöjden. Vykort och kataloger 

till utställningen ”Sverige från ovan” har producerats till försäljning. 

Under året hade museet många olika grupper och tillsammans 

med värdinna stod receptionen för planering och servering 

av kaffe- och enklare lunchservering. På söndagar har idrottsföreningar 

sålt fika i Skidmuseets café. 

Satsningen på ekologiska och rättvisemärkta produkter i receptionens 

kafé, fortsatte under 2008. 

Receptionen deltog i en webbkurs i värdskap och bemötande. 

Arbetet i receptionen är periodvis mycket intensivt, exempelvis 

under Samiska veckan och julmarknaden samt förstås i anslutning 

till olika vernissager och programpunkter. De särskilt under 

vårmånaderna intensiva skolbesöken innebär också mycket arbete 

liksom stora besöksgrupper sommartid. 

Antalet besök till museet inklusive Friluftsmuseet var 215 137. 

Museet är helt klart med sina anläggningar ett mycket betydelsefullt 

besöksmål i Umeå, året om. 

78

Pedagogik 

Totalt deltog 2 569 personer i museets pedagogiska verksamhet 

under året. 

Skolverksamhet 

Under året har lärarledda skolprogram erbjudits kommunens och 

länets skolor. Skolprogrammen har varit kostnadsfria. Totalt undervisades 

1 706 elever av museipedagoger under året (101 grupper). 

Det är en minskning jämfört med 2007 mycket beroende på 

att Kulturbussen (som Umeå kommun erbjöd skolklasser gratisresor 

till kulturinstitutioner) drogs in i april 2008. Museipedagogerna 

har även arbetat mycket med utveckling av museets skolwebb 

och material för lärare i glesbygdsskolor. Gruppen av 

aktiviteter för seniorer har ökat vilket även engagerar museipedagogerna. 

Basutställningar och ForUm 

Under året har länets skolor erbjudits lärarledda och årskursanpassade 

program i museets basutställningar. Programmen har 

vänt sig till grundskola, särskola och gymnasium och byggt på 

principen “se, höra, göra” där lärarledd undervisning kompletteras 

med praktiska aktiviteter och egna elevuppgifter. I basutställningarna 

var de mest bokade skolprogrammen de om Forntiden 

och Nybyggarliv. Sammanlagt 577 elever (43 grupper) deltog i 

skolprogram i museets basutställningar. I umeåutställningen 

ForUm deltog 237 elever (12 grupper) i skolprogram. 

Kulturdagar 

Enheten har arrangerat kulturdagar i samarbete med olika skolor 

under året. Under kulturdagarna fick eleverna ta del av varierande 

utställningar samt prova på slöjd- och hantverkstekniker och 

andra praktiska aktiviteter kopplade till västerbottnisk kulturhistoria. 

Totalt deltog 164 elever (2 skolor). 

79

Dramaprogram 

Under maj månad erbjöds låg- och mellanstadielever att ta del av 

dramaprogrammet ”En skoldag för hundra år sedan”. Också 

dramaprogrammet ”På besök i Wallmarksgården” erbjöds; med 

anledning av Gammliasäsongens förlängda öppethållande i augusti/september 

fanns möjlighet att vara med om livet på ett kustjordbruk 

på 1860-talet. 

Totalt deltog 233 elever (12 grupper). 

Tillfälliga utställningar 

Skolprogram har erbjudits till utställningarna ”120 cm – en fotoutställning 

om barn”, den samiska utställningen ”Barnens Rajd”, 

den egenproducerade konstutställningen ”Himmel och jord, människa 

och dröm”, ”Nätter av ljus – dagar av mörker” samt konstutställningen 

med Sture Meijers måleri. 279 elever (20 grupper) 

deltog i programmen. 

Övriga skolaktiviteter 

I anslutning till julmarknaden dukades ett skådebord med julmat 

i Wallmarksgården. För skolklasser erbjöds skolprogram på temat 

Julfirande på 1800-talet. Under en vecka fick 136 elever 

(8 grupper) ta del av berättelser kring julfirandet i äldre tid. 

Skolklasser har också fått visningar av magasin och friluftsmuseet 

(80 elever). 

Verksamhet riktad till lärare, universitet, 

folkhögskola och vuxenutbildningar 

Under året har enheten informerat lärare om aktuella utställningar, 

information om skolprogram och aktualiteter, som till exempel 

arbetet med museets nya skolwebb. En särskild informationsträff 

ordnades på Hagaskolan. 

Under året har museipedagogerna undervisat lärarstudenter 

från Umeå universitet om museet som resurs i skolan. Föreläsningarna 

har kombinerats med visningar av utställningar och 

arkiv. Föreläsningar har också hållits för studerande i museologi 

och etnologi vid Umeå universitet. 

80

Flertalet visningar av – och information om – museets utställningar, 

arkiv och Friluftsmuseet Gammlia har genomförts för 

studenter från Umeå universitet, utländska gäststuderande och 

studerande vid folkhögskolor och lärare i länet. Totalt 352 personer 

har deltagit. 

Övriga visningar och aktiviteter 

Visningar och program har även genomförts för pensionärsgrupper, 

konferensdeltagare, turister och allmänheten, i basutställningar, 

tillfälliga utställningar, i Fiske- och Sjöfartsmuseet samt 

på friluftsmuseet Gammlia (på både svenska och engelska). Under 

året deltog enheten i Umeå kommuns nätverk ”Generationer i 

samverkan” vilket bland annat resulterade i särskida utställningsvisningar 

för seniorer samt erbjudande om riktade program till 

boendeenheter. Totalt deltog 511 personer. 

På spaning i hembygdens landskap 

(tidigare Museipedagogik i glesbygd) 

Under året fortsatte arbetet med projektet På spaning i hembygdens 

landskap. Med permanentade medel från Kulturrådet för 

pedagogiskt arbete fortsätter satsningarna riktade mot inlandets 

skolor. Syftet är att underlätta för skolornas eget arbete med den 

lokala kulturhistorien och att museet skall vara en resurs för länets 

alla skolor oavsett avstånd. Det sker genom att museet erbjuder 

”läsa-landskapet-utbildningar” för lärare, gör faktasammanställningar 

av kommunernas historia, utarbetar kulturhistoriska 

vandringar utifrån ”historiska spår” inom cykelavstånd från skolorna, 

skolprogram med förslag på arbetsuppgifter samt rekvisita 

som deponeras i kommunerna. Arbetet sker kommunvis med en 

ny kommun varje år. 

Under 2008 avslutades samarbetet med skolorna i Vindelns 

kommun; under en kompetensutvecklingsdag i augusti genomfördes 

en bussexkursion för kommunens samtliga lärare. Dagen innebar 

en guidad tur längs Vindelälvens och Umeälvens dalgångar 

med ett flertal stopp vid några av kommunens mest intressanta 

kulturmiljöer samt inslag av praktiska aktiviteter. Under året genomfördes 

flera arbetsgruppsmöten med representanter från sko- 

81

82 

lorna i Vindelns kommun. Representanter för avd 2 och 4 har vid 

flera tillfällen rest runt i kommunen för att fotografera och inventera 

lämpliga kulturspår som finns i närheten av skolorna i Åmsele, Hällnäs, 

Vindeln, Tvärålund och Granö. Under två dagar i maj fick 25 

elever från Tvärålunds skola följa med representanter för avd 2 på 

en arkeologisk inventering i närheten av skolan. Under 2008 utlyste 

Västerbottens museum också en tävling för alla Vindelns grundskoleklasser 

om vilka som är de bästa kulturspanarna. Tävlingen innebar 

att klassen skulle uppsöka och fotografera tio bestämda typer 

av kulturpår i kommunen. Vinnande bidrag kom från klass 8c på 

Renforsskolan. Som pris kommer klassen att få vara med om en 

upplevelsedag på Olofsfors bruk våren 2009. 

I november var arbetsmaterialet färdigt för skolorna i Vindelns 

kommun. På grund av dålig uppslutning från skolans sida uppsköts 

datumet för slutredovisning och överlämnande av material 

till januari 2009. 

Under 2008 fortsatte också arbetet och kontakterna med representanter 

från skolan i Storumans kommun. Arbetet kommer att 

slutföras under 2009. Som en följd av skolkontakterna i Storuman 

och på initiativ av Västerbottens museum sökte Skytteanska skolan 

i Tärna statliga Skapande Skola-medel som söks hos Kulturrådet 

för att tillsammans med Västerbottens museum arbeta med det samiska 

kulturreservatet Atoklimpen. Skolan fick emellertid bara 

hälften av sökta medel och det innebär att projektet inte är genomförbart. 

Eftersom både Skytteanska skolan och Västerbottens museum 

tror på projektidén är det möjligt att nya försök görs för att 

söka projektmedel. 

Under året har även lärarhandledningen till det av hembygdsförbundet 

utgivna läromedlet SPÅR, som är ett viktigt redskap för 

vårt kulurrmiljöpedagogiska arbete, utökats med ett digert material 

om byggnadshistoria och byggnadsvård. Även det samiska kapitlet 

har utökats och allt material kommer under 2009 att bli gratis 

tillgängligt via museets skolsidor. 

I anslutning till länsmuseidagarna i Dorotea anordnades en studiedag 

för lärare om museipedagogiska arbetsmetoder och studiematerial/läromedel 

för skolan. Under dagen togs de första kontakterna 

inom projektet. Samarbete med skolorna i Dorotea planeras 

till 2010–11.

Kurser och resor 

18 februari och 15 maj deltog enheten i en tvådagars berättarutbildning 

för museipersonal. 

20–21 februari deltog Helena Forsberg och Marianne Lundström 

i NCK´s (Nationellt centrum för kulturarvspedagogik) vårkonferens 

i Östersund, tema Kulturarvspedagogik i Norden. 

6 mars anordnade enheten ett seminarium om samisk kultur. 

Till seminariet inbjöds pedagoger från museerna i Västerbotten 

samt representanter från Umeå Sameförening. Föredragshållare 

var Yngve Ryd från Jokkmokk samt Anna-Vera Nylund från 

Skansen. 

27 maj deltog Maine Wallentinson i en ABM/ Mångfaldskonferens 

i Härnösand 

25–28 oktober deltog enheten vid länsmuseidagarna i Dorotea 

på olika sätt. Bland annat kan nämnas att under tisdagen anordnade 

Helena Forsberg och Maine Wallentinson tillsammans med 

Susanne Sundström avd. 2, en studiedag för lärare om museipedagogiska 

arbetsmetoder och studiematerial/läromedel för skolan. 

40 lärare deltog. 

24 november deltog representanter från enheten i arrangemanget 

av kommunens seminarium ”Kultur för livet” – tillika 

projektnamn för en förstudie med syfte att söka medel för samarbete 

mellan arbetslösa konstnärer/kulturarbetare, människor på 

boendeenheter och kulturinstitutioner. Representanter från enheten 

har deltagit i projektets arbetsgrupp. 

Lånematerial 

Länets skolor har haft möjlighet att gratis låna museets låne- och 

studielådor, bland annat Ullkorgen, Konten, Smörlådan, Den 

gamla skolan och Leklådan. Även folkhögskolor, servicehus, daghem 

och fritidshem har nyttjat lådorna som utlånades under 54 

låneperioder under året. De mest utlånade lådorna var Smörlådan, 

Ull-lådorna och Konten. 

Föremål ur museets rekvisitasamling – bruksföremål, fotografier 

och textilier – har lånats och hyrts ut till skolor, privatpersoner 

och olika institutioner under året. Textilrekvisitan har inte 

kunnat lånas ut i samma utsträckning som tidigare på grund av 

83

för trånga förvaringsutrymmen. Det behövs ett större förråd och 

bättre överskådlighet. 

Under året har nya textiler sytts upp till sommarpersonalen på 

Friluftsmuseet Gammlia. Sömnaden har utförts av Textilservice, 

Umeå kommun. 

Minimus 

Minimus öppna barnverksamhet har bedrivits vid 127 tillfällen 

under året och lockat sammanlagt 2 867 aktiva barn. Aktiviteterna 

har planerats utifrån museets utställningar och verksamhet 

och återfinns under rubriken ”Programverksamhet”. Verksamheten 

har planerats av museipedagog och genomförts med hjälp av 

timanställd personal. Siffrorna inkluderar all skapande verksamhet 

som bedrivits i länet under året, både på museet och i kommunerna. 

(inkl. aktiviteterna Samisk slöjdverkstad under Samiska 

veckan/sportlovet och slöjdklubben under höstlovet). 

Under vår- och höstterminen har 1 453 deltagare bland annat 

tillverkat fingerdockor, sälgpipor, konst av drivved och marsipankycklingar. 

Minimus fanns även representerat när kommunen 

anordnade ”Turismens dag” i centrum den 27 september. 

Under sommaren har Minimus bedrivits i Skolmuseet med 

slöjd- och hantverksaktiviteter dagligen under nio veckor. Sammanlagt 

fick 1 414 barn möjlighet att tillverka bland annat barkbåtar, 

instrument av gammalt skrot, hopprep av mattrasor, 

smycken av skinn och filtaskar. 

Utöver de dagliga aktiviteterna vid skolmuseet har dramatiserade 

tidsresor erbjudits under vardagar. Barnen har fått följa med 

på historiska upptäcktsfärder som utspelar sig vid 1800-talets 

mitt och bland annat fått hjälpa tjänstefolket med deras sysslor, 

lärt sig om ladugårdsarbete och gårdens alla djur, botat sjukdomar 

tillsammans med kloka gumman samt fått uppleva hur det kunde 

vara att gå i skolan i början på 1900-talet. Sammanlagt deltog 

180 barn i sommarens tidsresor. 

Samarbetet med invandrarföreningen PREI har fortsatt under 

året. Under temat ”Möte med världen” har aktiviteter genomförts 

åtta gånger med handledare från bland annat Kamerun, 

Kina, Peru och Sri Lanka. 

84

Inom ramen för Öarnas verksamhet, har satsning på Minimusverksamhet 

ute i länet fortsatt under året. I Åsele har Minimus 

bedrivits vid två tillfällen och där har barnen bland annat fått 

prova på flugbindning, att måla på lerkrukor och att göra julpynt 

till granen. I Robertsfors har barn vid tre tillfällen erbjudits att 

bland annat tillverka korgar i naturmaterial, figurer av lera och 

julpynt av ull. Totalt har ca 180 barn i länets kommuner deltagit 

i slöjdverksamheten. 

Lovaktiviteter 

Under sportlovet och i samband med Samiska veckan erbjöds 

enskilda barn och fritidsgrupper att kostnadsfritt delta i samisk 

slöjdverkstad under ledning av samiska ungdomar. 383 barn provade 

på att slöjda i renhorn, kläde, renskinn, pärlor och ullgarn. 

Under Samiska veckan erbjöds även programverksamhet i utställningen 

”Barnens rajd” som producerats av Sameslöjsstiftelsen. 

Barn i åldrarna 6–12 år fick praktiskt medverka i vardagens 

sysslor som till exempel att packa ackjor, klövja renar, leda rajden, 

sätta upp kåtan och flytta in i den. 110 barn deltog vid 19 tillfällen 

i de praktiska aktiviteterna. 

Ute på Gammliaområdet fanns även Ola Rokkas rengård, som 

erbjöd kälkåkning efter ren samt ett tvåtimmarsprogram där deltagarna 

förutom kälkåkning fick prova på lassokastning samt äta 

samisk mat i kåtan och ta del av hur livet som renskötare ser ut. 

Under påsklovet anordnades ”kycklingjakt” i utställningarna, 

där ett fyrtiotal barn deltog. 

Tio priser utlottades bland de rätta svaren. 

Under höstlovet deltog vi i kommunens kulturlovssatsning i 

samarbete med Slöjdklubben. Tisdag–fredag erbjöds vid två tillfällen 

per dag olika slöjdaktiviteter. Sammanlagt 118 barn sydde, 

täljde, tovade och gjorde luffarslöjd tillsammans med ledare från 

Slöjdklubben. 

Minimusverksamheten har under året erhållit stöd från Studiefrämjandet 

och Sibyllafonden samt av Vuxenskolan under samiska 

veckan. 

85

Webbpedagogik 

Under det första halvåret fortsatte arbetet med att färdigställa 

den första delen av ”Skolwebben”, museets webbplats för skolan. 

Den är ett digitalt läromedel, som i denna första fas innehåller 

material om istid och forntid i Västerbotten. Syftet med skolwebben 

är att nå ut till elever och lärare i hela länet och att väcka 

elevernas intresse för sin lokala historia, bland annat genom att 

visa vilka spår som finns i elevernas närområde. Skowebben lanserades 

den 28 maj. 

Under hösten fortsatte webbarbetet (i mindre skala) med att 

producera material för att utöka skolwebben med ett tema kring 

de samiska kulturarven. Målsättningen är att denna samiska del 

ska vara klar till invigningen av samiska veckan, 1 mars 2009. 

Samarbetsprojektet med Västarvet om ett gemensamt elevarkiv 

fortsatte under året. Syftet är att skapa ett digitalt elevarkiv på 

Skolwebben, där elever i Västerbotten kan lägga in sina lokalhistoriska 

forskningsarbeten. Förhandlingar om ansvars- och kostnadsfördelning 

har förts och ett avtal undertecknats. Under hösten 

bedrevs planeringsoch marknadsföringsarbete i liten skala. 

Friluftsmuseet Gammlia 

Sommaren 2008 var Friluftsmuseet Gammlia öppet 16 juni – 17 

augusti. Därefter var det ett förlängt men begränsat öppethållande 

till och med september månad ut. 

Antalet sommarbesök var 51 058. Hela året inklusive Samevecka 

och julmarknaden var antalet besök i organiserad verksamhet 

på Gammlia 88 758. ”Strövarbesöken” på området är ej inräknade 

i dessa i och för sig imponerade siffror och vi vet förstås 

att hela museiområdet är populärt för promenader, picknicks och 

motionsutövande. 

Sju stugvärdar/värdinnor (varav en resursperson med varierade 

sysslor), en gårdskarl och tre djurskötare anställdes för verksamheten. 

Arbetsuppgifterna bestod främst av visningar av friluftsmuseets 

miljöer, demonstrationer av äldre tiders gårdssysslor, 

djurhållning, slöjd- och hantverksarbete. Barn- och ungdomsaktiviteter 

har anordnats vid skolmuseet dagligen liksom guidningar 

86

av hela friluftsmuseet samt Fiske- och sjöfartsmuseet. Dagligen 

har hästridning och hästskjuts erbjudits, liksom demonstration 

av smörkärning och repslagning. 

Kyrkan Helena Elisabeth var öppen liksom Fiske- och sjöfartsmuseet, 

Wallmarksgården, Jämtebölegården, skolmuseet, bagarstugan, 

ladugården, stallet, långlogen och smedjan under vissa 

dagar. 

I bagarstugan arbetade sju schemalagda bagerskor/bagare i 

egen regi under sommaren. 

Under sommaren deltog också elva ferieungdomar i verksamheten. 

De hade sin feriepraoperiod förlagd till Gammlia och arbetade 

i omgångar om tre veckor under handledning av gårdskarlen. 

Övriga arrangemang var midsommarfirande, sju gammeldanskvällar 

och fem tangokvällar. I augusti arrangerades ”Folkvisor 

på tunet” med Låt & Visa, Får- och getdagen, Lin- och vävdagen 

liksom en folkmusikfest med Västerbottens Folkmusikförening. 

Under sensommaren arrangerades också ett antal berättarföreställningar 

– ”Modersmål och magi” av och med Marianne Folkedotter 

samt ”Tror du på troll” av och med Frida Spång. Därtill 

erbjöds en örtkurs och en kurs om nödföda tillsammans med örtterapeuten 

Alexandra de Paoli. 

Tegsstugan har lånats ut till barnverksamhet under vinter, vår 

och höst . Under sommaren uthyrdes den till Klara Fjellström 

som drivit ”Fröken Fjellströms café”. Vid flertalet tillfällen anordnades 

veteranfordonskvällar. 

Övrig tid på året har arrangerats Samisk vecka i mars, Nationaldagsfirande 

i juni, Kulturhusens Dag i september och julmarknad 

i december. 

TIDSKRIFTS- OCH BOKUTGIVNING 

Västerbottens läns hembygdsförbunds utgivning av tidskriften 

Västerbotten och övriga böcker och trycksaker ombesörjs av museet 

genom dess chefredaktör och ansvarige utgivare tillika biträdande 

länsmuseichef Ola Kellgren. Redaktörskapet har utöver 

planeringen och arbetet med 2008 och 2009 års utgivning bland 

annat inneburit engagemang under litteraturfestivalen i februari, 

87

okmässan i Göteborg i september och ”Tidskriftslördag” i november 

på stadsbiblioteket i Umeå. 

Tidskriften Västerbotten 

Fyra nummer av Västerbotten har utkommit under året. Upplagan 

har varierat mellan 3 600 och 2 800 ex, varav 1 000 ex bundits 

in för att distribueras som årsböcker. Liksom under tidigare år är 

det Kikki Lundberg, Nifty Form & Tanke, som står för tidskriftens 

grafiska formgivning i samarbete med Print & Media vid 

Umeå universitet. För tryckningen av tidskriften anlitas sedan 

flera år tryckeriet Wallin & Dalholm i Lund. 

Det kostade 250:– att prenumerera på tidskriften och 265:– 

för årsboken (350:– för fyra nummer och årsbok) under verksamhetsåret. 

Antalet prenumeranter ligger på cirka 1 300 för tidskriften och 

drygt 600 för årsboken. Västerbottens läns landsting har permanentat 

sin prenumeration till sammanlagt 145 kliniker, vårdcentraler, 

distriktssköterskemottagningar och folktandvårdsmottagningar 

et cetera och det är välkommet eftersom Västerbotten inte 

uppbär något statligt tidskriftsstöd. Stödet är också viktigt ur den 

aspekten att vi på detta sätt når en betydligt vidare läsekrets. 

Årsboken distribueras som utbytesexemplar till ca 120 bibliotek 

och museer runt om i Skandinavien. Det gör den mycket känd 

och uppskattad på många håll, och dessutom möjligt för museets 

bibliotek att utöka sitt bestånd av främst periodika. Hembygdsförbundet 

skänker också ett exemplar av varje nyutgiven bok inklusive 

årsboken till den svenska avdelningen i Nationalbiblioteket 

i Petrozavodsk, Ryska Republiken Karelen. 

Tidskriftens innehåll fastställs av Hembygdsförbundets styrelse 

efter rekommendationer av en särskild redaktionskommitté (som 

också den fastställts av Hembygdsförbundets styrelse) under ledning 

av professor Lars-Erik Edlund, Umeå universitet. Övriga ledamöter 

är Rolf Granstrand (journalist från Skellefteå), Ola Kellgren 

(chefredaktör, med suppleant Anders Karlsson), Karin Lundemark 

(frilansande kulturarbetare med suppleant länsantikvarie 

Bo Sundin), Mats Rosin (journalist), Ing-Mari Danielsson, chef 

för Skellefteå museum (suppleant antikvarie Siw Andersson) samt 

88

journalisten Pia Sjögren. Kommittén träffas ett par gånger om 

året för informella diskussioner kring utgivningsarbetet. 

Diskussionerna har främst gällt tidskriften Västerbottens form 

och innehåll men även övrig utgivningsverksamhet i Hembygdsförbundets 

Acta-serie. 

Minnesanteckningar efter redaktionskommitténs möten distribueras 

till förbundsstyrelsen, som därefter fastställer kommitténs 

förslag till framtida utgivning. 

Nr 1/2002 ”Fromhetsliv” 

Årets första nummer handlade om det västerbottniska fromhetslivets 

intensiva historia. De religiösa folkrörelserna har allt sedan 

1835, då Svenska missionssällskapet bildades, haft stor betydelse 

för det religiösa livet, inte minst genom sina missionsskolor. 

Bland frikyrkorna har pingströrelsen i dag åtminstone vad gäller 

inlandet flest medlemmar medan Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, 

EFS, har en dominerande plats i kusttrakterna. 

Fd radiojournalisten vid Radio Västerbotten Per Runesson, inledde 

med en övergripande historisk artikel om olika frireligiösa 

inriktningar i länet genom tiderna. 

Därefter berättade kyrkoherde Erik-Oskar Oscarsson i Norsjö 

om mission och skolundervisning bland samerna och en av förgrundsfigurerna 

inom den gryende samepolitiken, Maria Magdalena 

Mathsdotter. 

Bo Johansson, känd skolman från Vilhelmina berättade om 

Kristoffer Kristofferson från Mark i Vilhelmina, en man som 

byggde många pingstkapell i socknen. 

Anna Lindkvist, FD i historia har studerat lappmissionären 

Gustaf Lundgrens dagböcker som finns i Folkrörelsearkivet i 

Umeå. Inre kolonisation, ideologianalys och missionshistoria tillhör 

hennes intresseområden. 

Skolmannen, ordförande i Gratianbygdens hembygdsförening 

med mera Stig Anderback berättade om fromhetslivet i Gratianbygden 

där bland andra missionärerna Efraim Fjällström och O.F. 

Johansson fick en närmare presentation, båda har efterlämnat 

fina bildsamlingar i museets fotoarkiv. 

89

Författaren Lennart Frick växte upp i Västerbottens inland och 

barndomshemmet präglades av frikyrkliga värderingar. Detta har 

han skildrat i flera böcker, nu senast i Arvet från 2004. I artikeln 

”Vittnesgill” porträtterade han sin far predikanten Helge Frick. 

Per Runesson återkom med en artikel om Stöcke Lutherska 

missionsförening som firade 100 år förra året och som fortfarande 

envist lever vidare med olika verksamheter, inte minst aktiviteter 

för barn och unga. 

Slutligen berättade Rolf Sixtensson om en liten pärla i Degerfors 

socken, Kamsjö kapell. 

I Nära notiser presenterades ett nytt och heltäckande register 

för tidskriften Västerbotten, från 1920 till 2006! 

Nr 2/2008 ”Kampen om Vindelälven” 

Årets andra nummer handlade om Vindelälven, numera en av Sveriges 

fyra nationalälvar och allmänt erkänd som en stor resurs för 

friluftslivet. Under hela efterkrigstiden var den dock föremål för en 

omfattande debatt, för och emot vattenkraftsutbyggnad som engagerade 

ett stort antal människor. I april 1970 beslöt regeringen att 

inte föreslå riksdagen besluta om en utbyggnad och vilket förstås 

gladde Vindelådalens aktionsgrupp som bildats året innan. 

Professor Sverker Sörlin, för närvarande verksam vid Kungliga 

Tekniska Högskolan i Stockholm, inledde med en övergripande 

karaktäristik av Vindelälven. 

Därefter beskrev professor Christer Nilsson från Institutionen 

för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, älven som 

naturfenomen. 

Hans Hedin diskuterade Vattenfalls utbyggnadsplaner utifrån 

en trycksak som distribuerades av dem 1962. 

Nic Langendoen har i sitt konstnärskap inspirerats av Vindelälven 

och han bidrog med en svit bilder som fått namnet 8 sel. 

Owe Eliasson, journalist vid Västerbottens-Kuriren intervjuade 

några av förgrundsfigurerna i Vindelådalens Aktionsgrupp, Björne 

Persson och Bertil Öhman. Den sistnämnde, också välbekant för 

tidskriftens läsare, redovisade en opinionsundersökning bland berörda 

markägare som aktionsgruppen genomförde vintern 1970. 

90

Fd journalisten Gösta Laestander berättade om Övre Laisdalen 

i gränslandet mellan Västerbotten och Norrbotten där motståndet 

var som allra störst i slutet av 1960-talet. 

Riksdagsman Nancy Eriksson var en annan av förgrundsfigurerna 

som ledde det politiska motståndet mot utbyggnadsplanerna 

och ur hennes postuma memoarer återgavs några längre citat. 

Etnolog Eva Sofia Johansson vid museet redogjorde för de 

politiska turerna kring Vindelälven, bland annat utifrån Macke 

Nilssons bok Striden om Vindelälven som utkom 1970. 

Skogshistorikern Erik Törnlund diskuterade i sin artikel vad 

som menas med en ”orörd” älv – i de ”återställningsarbeten” 

som nu pågår försvinner i rask takt flottningsepokens lämningar 

som också är kulturhistoria och som har sin historia att berätta 

i landskapet. 

Slutligen berättade Hillevi Wadensten, etnolog vid museet, om 

framtidsdiskussionerna i Ammarnäs, byn vid randen av Vindelfjällens 

naturreservat som möjligen kommer att göras om till 

nationalpark. 

Nr 3/2008 ”Trettiotal” 

Årets tredje nummer handlade om ideologiernas 1930-tal. I Europa 

hade framtidsoptimismen efter första världskriget småningom 

ersatts av en världsdepression och ett allt hårdare samhällsklimat 

med de radikala omvälvningarna i Hitlertyskland som epicent rum. 

I det frisinnade Västerbotten sågs också ytterlighetsideologier på 

yttersta högerkanten, men också socialdemokratins definitiva genombrott 

i skuggan av Ådalshändelserna 1931 och frivilliga som 

kämpade i spanska inbördeskriget mot fascisterna. 

Temanumret inleddes av VK:s fd kulturredaktör Leif Larsson 

som beskrev den nazistiska rörelsens rätt korta och patetiska historia 

med utgångspunkt från Umeå. 

Därefter tecknade etnolog Eva Sofia Johansson en bild av en 

av rörelsens företrädare, Holger Möllman-Palmgren, till vardags 

museiintendent och redaktör för Västerbotten. 

Stig-Henrik Viklund som arbetar i Kunskapskällan vid Skellefteå 

museum berättade om nazistiska föreningar i Skelleftetrakten. 

91

Fd radiojournalisten Per Runesson beskrev syndikalismens genombrott 

utifrån två bittra konflikter som involverade flottarna 

och deras arbetsvillkor. 

Jonas Sjöstedt, fd eu-parlamentariker, berättade om de elva unga 

män från länet som valde att kämpa som frivilliga i Spanien. 

Lars Olov Sjöström, trafiksäkerhetschef och FD i etnologi, studerade 

i sin avhandling bland annat 1930-talets materiella och 

ideologiska modernisering i Skellefteområdet. Han beskrev i sin 

artikel socialdemokratins definitiva genombrott. 

Mikael Vallström diskuterade den bild av Vilhelmina som framträder 

i några nyutgivna böcker som bygger på samtida artiklar 

ur Västerbottens-Kuriren. 

Slutligen samtalade kulturjournalisten Mats Rosin med författaren 

Kurt Salomonsson som var engagerad i den syndikalistiska 

tidningen Arbetaren. 

I Nära notiser minns redaktionen den under året bortgångne 

museimannen Per-Uno Ågren och hans stora betydelse för museet 

och Hembygdsförbundets arbete i närmare sextio år. 

Nr 4/2008 ”Teaterliv!” 

Riksteatern firade 75 år 2008 och det gjorde också länets första 

teaterförening i Skellefteå, tätt följt av teaterföreningen i Umeå 

som kom igång i april 1934. 

I dag finns tjugo teaterföreningar i Västerbotten. De har fått l 

änet att växa till landets teatertätaste med ca 550 föreställningar 

och nästan 80 000 teaterbesök fördelat på 260 000 invånare. Det 

är hela en åttondel av publiksiffran från landets alla teaterföreningar! 

Kulturjournalisten Annika Burholm beskrev hur denna enastående 

teaterglädje tar sig ut utifrån ett i många fall rikt arkivmaterial 

i våra arkiv. 

Därefter togVK:s fd kulturredaktör Leif Larsson vid. Han rekapitulerade 

minnet av den ”galna” hösten 1999 som präglades 

av it-yra och nazistiska illdåd och attentat. Här i Umeå hade Lars 

Noréns pjäs SJU TRE premiär i Riksteaterns regi samma höst 

och pjäsens upplägg ledde småningom till en inflammerad och 

92

skarp kulturdebatt, vars efterverkningar vi kanske inte sett slutet 

av än. 

Litteraturvetaren Claes Rosenqvist beskrev därefter Umeås allra 

tidigaste nöjesliv i en artikel om komministern och kulturpersonligheten 

J.A. Linder som i början av 1820-talet var engagerad i 

ett amatörteatersällskap tillsammans med hustrun Fredrica. 

Eeva Andersen från Lövånger är en mycket driven amatörteaterforskare. 

Hon gav i sin artikel förutsättningarna för nöjeslivet 

i Skellefteå så som det tog sig ut när staden grundades för sisådär 

160 år sedan. 

Slutligen berättade konsthistorikern och webbredaktören vid 

museet Anders Björkman om ett storslaget teaterhusprojekt i 

Umeå, nämligen arkitekten Ragnar Östbergs teater som invigdes 

1907 och som brann ned till grunden sex år senare. 

I Nära notiser berättade historikern Siv Rehn om de män som 

lade grunden till sågverksrörelsen i Baggböle utanför Umeå för 

ungefär 160 år sedan. 

Acta Bothniensia Occidentalis 

I bokserien Acta Bothniensia Occidentalis – skrifter i västerbottnisk 

kulturhistoria har inga nya böcker utgivits sedan Sune Jonssons 

Och tiden blir ett förunderligt ting utkom våren 2007. 

Småskriftserien Sevärt i Västerbottens län 

I småskriftsserien utgavs under året Olofsfors bruk, Ratan och 

The Blue Highway i ny, tillgänglighetsanpassad formgivning (den 

sistnämnda förstås på engelska). 

Tilltryck Västerbotten 

”Västerbotten från ovan”, nr 3/2006, har tryckts i en upplaga om 

3 000 ex, lagom till sommarutställningen med samma namn i 

museet. Som komplement till den finns också ett 4 min bildspel 

med Lars Bygdemarks flygbilder från länet som kan lånas från 

museets reception. 

93

Övriga publikationer 

Museets verksamhetsberättelser för 2006 och 2007. 

Marknadsföring av publikationer 

Recensionsexemplar av samtliga publikationer skickas mestadels 

för anmälan till en rad media i och utanför länet. 

Hembygdsförbundets tidskriftsutgivning finns med på Internet 

via Tidskriftsverkstaden i och med medlemskapet i Föreningen 

Sveriges Kulturtidskrifter. Via samma medlemskap presenteras 

nya nummer regelbundet under adressen 

liksom i den tryckta version av Kulturtidskriftskatalogen som 

genom biblioteken distribueras gratis i 25 000 ex. Bok- och tidskriftsutgivningen 

marknadsförs också bland annat via Seeligs 

bokkatalog liksom genom museets webbsida under adressen 

där man också kan ladda ner fullständiga förteckningar 

över tidskriftsnummer och böcker som finns i lager. 

För att stimulera hembygdsrörelsens medlemmar att prenumerera 

på tidskriften i högre grad infördes en rabatt från och med 

årsskiftet 2004/05. Medlemmar i en lokal hembygdsförening som 

i sin tur är ansluten till Västerbottens läns hembygdsförbund får 

20% rabatt på prenumerationsavgiften. 

Tidskriften Västerbotten och övrig bokutgivning exponerades 

på bokmässan i Göteborg 25–28 september. Det skedde i en monter 

som hette ”Västerbotten – berättarnas län” i samarbete med 

bland andra Länsbiblioteket Västerbotten, Västerbottensteatern 

och ABF Västerbotten. För tredje året i följd var även Norrbottens 

län fanns representerat på mässan. I en yta intill vår presenterades 

”Norrbotten, de många språkens län” och tillsammans genomfördes 

ett omfattande program, bland annat med författarbesök 

av PO Enquist, Yngve Ryd. Västerbottensnärvaron på mässan var 

mycket uppskattad och välbesökt. Många kontakter knöts med 

utflyttade västerbottningar. 

Till sist kan nämnas att museets personal och styrelse som vanligt 

erhöll ett exemplar av årsboken Västerbotten. 

94

Dialogutställningen ”forUm – minnen och framtid i Umeå” 

Hösten 2004 invigdes en ny stor stadsutställning, ”forUm”. Sedan 

öppnandet har nya arbetsmetoder provats och utvecklats. Huvudtanken 

är att besökarna ska känna sig mer engagerade och bli 

medskapande i utställningens innehåll och insamlandet av kunskap 

om Umeås historia och utveckling. Utställningen på våning 

II speglar delar av Umeås 1900-talshistoria och ger utrymme för 

nya insamlade historiska fakta och även debatt om stadens framtid. 

Antikvarie Åsa Stenström har ansvarat för bemanning, handläggning 

av ärenden, insamling av minnen, foton och föremål 

med umeanknytning, inskolning av ny personal, kontakter med 

samarbetsparter, planering av programaktiviteter, framtagande av 

material inför byten av utställningar i montrar med mera. I utställningen 

har under året ordinarie personal delat på bemanningen 

av utställningen och utställningstekniker för underhåll 

och byten i montrar och på skärmar. Dessutom har många andra 

samarbetsparter varit fortsatt engagerade, till exempel arkiv, privatpersoner, 

universitetsforskare, amatörforskare, studieförbund, 

föreningar och skolor. 

Utställningen har sedan invigningen i oktober 2004 besökts av 

många och vissa delar har utvecklats vidare i enlighet med konceptet. 

Utställningen är hela tiden bemannad och möjliggör därmed 

en interaktion med besökarna som inte tidigare provats. En viktig 

del av den demokratiska processen i historieskapandet är att 

medborgarna kan påverka och välja vad som ska bevaras för 

framtiden, det vill säga vad som ska utgöra samhällets kulturarv. 

Den nya utställningen vill utmana detta och hitta former för ett 

samarbete med publiken kring vad som är kulturhistoriskt intressant 

och värt att bevara för eftervärlden. Många kontakter har 

tagits med föreningar och organisationer av skilda slag. Hela tiden 

ger publiken museet uppslag om nya saker att samla, nya personer 

att intervjua och ny kunskap att förmedla. Från 2007 ingår 

projektet i museets basverksamhet med en omfattande verksamhet 

som inbegriper hela den museala processen. 

95

96 

Att utställningen är bemannad samt det nya sätt att arbeta på i 

utställningen har lockat kolleger från övriga Museisverige att besöka 

utställningen, liksom till exempel ledningsgruppen för Institutet 

för språk och folkminnen och politiska partiledningar i 

Umeå kommun. Alla har visat intresse och uppskattning för det 

arbetssätt som används i forUm. Fler umebor än någonsin tidigare 

har också velat berätta sina minnen och ställa frågor om Umeås 

historia. Ett nationellt intresse har också visats forUm då museet 

blev inbjudet att skriva en artikel om arbetssättet i tidskriften 

Samtid och museer (2/2008) samt föreläsa om det nya med utställningen 

och arbetsmetoderna vid en SAMDOK-konferens vid 

Nordiska museet i Stockholm i november. Temat för konferensen 

var ”Inspiration och reflektion” och föredraget uppskattades och 

många uttalade att de blev inspirerade av forUmmetoden. Utställningen 

har också presenterats i länsbildningsförbundets tidning 

under året. 

På väggen ”Min bild av Umeå” byttes i juni en fotoutställningen 

om Chile, som elever vid Midgårdsskolan producerat, mot en 

utställning om stadsdelen Ålidbacken som den såg ut på 1950- 

talet och 1960-talet. Denna hade visats en period 2007 och blev 

efter att den togs ned mycket efterfrågad av besökare som inte 

hade hunnit se den. Därför sattes den upp också sommaren 2008. 

Utställningen bygger på bilder tagna av Seth Grönborg skänkta 

till museet av hustrun Gun-Britt. Gun-Britt Grönborg har delgivit 

museet många berättelser om livet på Ålidbacken och under året 

har bildförvärv och minnesträffar med Gun-Britt fortsatt. 

13 september öppnade nästa utställning. Samarbetet med Midgårdsskolan 

och deras demokratiprojekt med Chile fortsatte – 

denna gång blev det en utställning kring vatten. Elever från en 

skola i Chile spelade musik och dansade vid invigningen. En dryg 

månad senare byttes utställning – denna gång till foton från visfestivalen 

på Holmön via musikföreningen Visum som visades 

året ut. 

I musikrummet byttes den lilla fotoutställningen om revyer i 

Umeå mot en ny liten utställning om folkmusikgrupper. Denna 

stod färdig till folkmusikfesten på Gammlia. I samband med detta 

startades från forUm ett upprop om folkmusikminnen och folk-

musik till musikdatorerna. Det resulterade i att sju CD-inspelningar 

från olika folkmusikgrupper samlades in och nu kan höras 

i musikrummet. 

En hel del intervjuer har gjorts som helt eller delvis kommer 

att kunna höras i musikrummet. Bland annat kan man nu höra 

en informant, Valter Linghult, som har läst in sina barndomsminnen 

från uppväxten i Umeå samt Rolf Sundström, SR, som lämnade 

in en längre intervju med fotbollslegenden Gunnar Nordahl 

från Hörnefors. 

I Minnesbehållaren – den monter där besökarna själva kan 

påverka vad som visas genom att skänka föremål eller ge tips på 

föremål de tycker är värda att bevara för framtiden – fortsatte 

barndomstemat och bokmärken och klippdockor skänkta av 

Anne-Christine Edman visades. Fler barndomsminnen, föremål 

och böcker förvärvades av henne under året. 

Ett större utställningsbyte skedde i Nöjesmontern i juni. Där 

byttes det tidigare temat om Teatersällskapet mot ”Kaféminnen”. 

Under hela 2007 samlades kaféminnen och favoritbakrecept in 

via forUm. Besökare fyllde i frågelistor och ett antal mindre intervjuer 

som ledde till minnesanteckningar genomfördes. Närmare 

trettio frågelistsvar kom in och dessa samt foton och föremål som 

samlats in bildade grunden för utställningen. Frågelistan om kaféminnen 

finns fortfarande kvar i forUm då det visade sig att fler 

ville dela med sig av sina minnen då utställningen fanns. I samband 

med kaféminnesinsamlingen inledde Hillevi Wadensten, Ingrid 

Sjödin och Åsa Stenström 2007 en samtidsdokumentation av 

Umeås kaféer. Denna dokumentation pågick också under 2008 

med dokumentation av NK och Mekka. Fotograf Petter Engman 

deltog genom en fotodokumentation av Umeås kaféer, vilken resulterade 

i ett bildspel som numera visas i utställningen liksom 

foton till kaféutställningen i nöjesmontern. 

Under sommaren invigdes en ny tematisk dokumentation. Denna 

gång med fokus på idrottsminnen därför att sådana minnen i 

stor mängd spontant inkommit till museet via dialogen i forUm 

samt att Västerbottens läns idrottsförbund firade 100-årsjubileum. 

Tre frågelistor togs fram med olika teman: idrottsutövaren, 

idrottsledaren samt supportern. Många har besvarat dessa under 

97

98 

2008, många ville bli intervjuade och en del foton och föremål 

inkom. Frågelistorna lades också ut på museets hemsida, förmedlades 

till länets Informations-Öar samt fanns med vid länsmuseidagarna 

i Dorotea. Den period Västerbottens idrottsförbunds utställning 

visades i museet fanns frågelistorna i anslutning till den. 

Dokumentationen fortsätter 2009. 

En samtidsdokumentation av damfotbollens elitlag UIK inleddes 

under 2008 och fortsätter 2009. Åsa Stenström och Petter 

Engman följde klubben genom intervjuer, deltagande observationer 

samt fotografering med fokus framför allt på supportrar och ideella 

funktionärer. Bland annat genomfördes en dokumentation av 

supportrar vid ett toppmöte i Linköping mellan just Linköping och 

UIK och många intervjuer och foton blev resultatet. Flera intervjuer 

med funktionärer vid Umeås hemmamatcher genomfördes också 

liksom mycket fotografering och deltagande observationer. 

En hel del program hölls i forUm under året. I samarbete med 

Berättarnät Norr hölls berättarkaféer 13 januari, 2 februari, 

2 mars, 4 maj, 14 september, 5 oktober, 2 november samt 14 december. 

Platsen för programmen var ”Torget” i utställningen och 

lockade mellan 18 och 45 berättare. Den 5 april hölls Berättar- 

Slam i Stora Hallen 

Seminarier om stadsplanering har hållits vid museet med anknytning 

till forUm. Den 25 september hölls seminarium om 

Umeå kommuns historia på ”Torget” inför ett arbete som Rolf 

Hugosson, Umeå universitet, initierat. 

Kompositör Anders Lind fick uppdraget av Umeå kommun att 

skriva ett musikaliskt verk inför Umeås satsning på att bli Kulturhuvudstad 

2014. Till detta verk behövde han spela in röster från 

Umeå och därför installerades i början av året en inspelningsapparat 

i forUms omklädningsrum i utställningen (där skolelever i 

vanliga fall kan byta om till de rekvisitakläder som förvaras i utställningen). 

Många besökare talade in tankar och åsikter om 

Umeå på max femton sekunder. Dessa, samt inspelningar från 

andra platser, bildade grunden till det musikaliska verk som också 

fick namnet ”Röster från Umeå”. Välbesökt urpremiär var det 

den 19–20 april i Stora hallen. 

Urpremiären filmades av German Dìaz vid Umeå kommun och 

den filmen rekvirerades till filmrummet i forUm.

Ett bildspel sammanställdes av Petter Engman, med Anita 

Blomquist och Marianne Folkedotter som berättarröster, utifrån 

en barnbok skriven av Anita med titeln Hur Umeå blev björkarnas 

stad. Den handlar om Umeås brand 1888 och bildspelet togs 

också in i filmrummet under året. Illustrationerna är av Clara 

Salander. 

En del föremål skänktes till museet via forUm, bland annat 

skolböcker, kläder från Gunhild Sandströms damskrädderi i 

Umeå, slöjdarbeten, böcker, leksaker, foton (varav en del med 

idrottstema), guldsmeds- och urmakarverktyg från gulsmed/urmakare 

i Vännäs. Gåvornas historia dokumenterades i samband 

med förvärven. 

Förutom föremål och musik har forUms besökare delat med 

sig av många minnen. Studiecirklar som studerade Umeås historia 

kom till forUm för att få visning och dela med sig av sina minnen 

vid en särskild minnesträff. Även studiecirkeln ”Skriv för livet” 

bidrog med många minnen under året. Ett antal visningar för 

pensionärsföreningar har genomförts och vid varje 

visning har många minnen lämnats. 

Ytterligare ett tjugotal personer har muntligt eller skriftligt 

delgivit museet sina minnen, till exempel skogsarbetarminnen 

samt minnen kring livet i Umeå. Ett antal äldre herrar uppväxta 

på Gimonäs (”Gimonäsgänget”) har berättat minnen kring sin 

uppväxt vid en gruppintervju och lämnat in bilder för kopiering 

till fotoarkivet. De har också berättat en del kring järn vägen. 

Göran Furstedt har fotograferat kaféer under en längre period 

och hans bilder har lånats in som en del i kafédokumentationen 

med möjlighet att bli utställning på Min bild av Umeå-väggen. 

Thomas Nordahl besökte museet för en genomgång av de bilder 

som han deponerat hos oss som rör fadern fotbollslegenden Gunnar 

Nordahl. I samband med besöket genomfördes en filmad intervju 

av Thomas och mycket idrottshistoria samlades. Gunnar 

Nordahls bror Göran Nordahl och hans hustru Inga-Brita i Hörnefors 

har också delat med sig av minnen och en del foton har 

lånats in från dem för kopiering till fotoarkivet. 

Ivan Lindgren i Öjebyn kontaktade museet efter en del skriverier 

i lokaltidningarna om bryggerihistoria. Ivans föräldrar hade 

startat och drivit Källans läskedrycksfabrik och han ville nu dela 

99

100 

med sig av sina minnen. Åsa Stenström och Ingrid Sjödin dokumenterade 

på plats i Öjebyn och museet har fått en fantastisk 

sammanställning av hur ett ungt par på 1930-talet beslutar sig 

för att starta ett bryggeri i Umeå. Ivan har själv skrivit en större 

sammanställning som museet fått ta del av, samt skänkt receptböcker, 

läskedrycksetiketter, flaskor, back, kärl och behållare använda 

vid läskedryckstillverkning samt en del foton för kopiering 

till fotoarkivet. 

Under året har en stor del ärenden och förfrågningar gått in i 

museet via forUm. De flesta har inkommit i direktkontakt med 

besökare och en del via telefon eller e-post. Frågorna kommer 

från alla kategorier besökare inklusive studenter och forskare. 

Även förslag på utställningar och bildspel i framtiden har inkommit. 

Ett antal besökare har också antecknats som intressanta att 

intervjua och ett flertal intervjuer har genomförts under året. 

Barnens aktivitet ”Lådjakten” har fungerat mycket bra. 412 

barn har deltagit under året. Även tunneln med det underjordiska 

Umeå har varit mycket populär för de yngre besökarna med 

många besök av framför allt förskolegrupper och barnfamiljer. 

ForUms dramapedagogiska program har erbjudits av museipedagogerna. 

Många skolklasser (från lågstadium till gymnasium, komvux 

och Svenska för invandrare, SFI) har besökt utställningen, en del 

med pedagog, en del för att få en introduktion till vad forUm är 

för utställning och en del för ”Lådjakten” och besök på egen hand. 

Även andra grupper har besökt forUm för introduktioner eller 

visningar såsom studiecirklar via Studieförbundet Vuxenskolan 

eller ABF, pensionärsföreningar, studentjubilarer, museologi A och 

etnologi A. Många utländska besökare har också besökt utställningen 

– ibland med egen guide. 

Widdings hörna har bokats av olika grupper under året för 

möten och studier. Många har också suttit länge där och botaniserat 

i de tidningslägg, kartor, böcker och klippärmar som finns 

tillgängliga. Både litteratur och information har tillkommit under 

året.

Under julmarknaden (och hela december) har julmusik hörts i 

musikrummet och museets julenkät funnits framme för besökare 

att fylla i. 

ForUms antikvarie har under året varit museets representant i 

arbetsgruppen ”Generationer i samverkan”, Umeå kultur för seniorer. 

Därigenom erbjöds seniorer vid olika boendeenheter i 

Umeå kommun möjlighet att baka tunnbröd tillsammans med 

bagare i bagarstugan i augusti. På grund av dåligt väder fick dock 

aktiviteten ställas in. 

En ansökan till en förstudie ”Kultur för livet” gjordes under 

året med Umeå kommun som avsändare och museet som medsökande. 

Syftet med ansökan var att göra en förstudie kring hur 

arbetslösa kulturarbetare, konstnärer och kreatörer utifrån våra 

verksamheter i nätverket (museet, studieförbund, ideella organisationer, 

kulturförvaltningen, socialförvaltningen, VIVA resurs, 

Västerbottensteatern, Arbetsförmedlingen kultur, RSMH) ska 

kunna utveckla kulturverksamheter för målgrupper som inte har 

tillgång till det vanliga kulturutbudet (seniorer, personer med 

funktionsnedsättningar samt personer som nås via nätverk t.ex. 

RSMH – Riksförbundet för social och mental hälsa). Ansökan 

skickades in och beviljades. En styrgrupp bildades som arbetade 

vidare med frågan. Helena Forsberg och Åsa Stenström är museets 

representanter i styrgruppen. 

ForUms antikvarie Åsa Stenström har arbetat mycket etnologiskt 

under året och dessutom ingått i museets mångfaldsgrupp. 

Hon är aktiv i SAMDOK:s kulturmötesgrupp som haft två möten 

i Stockholm under året. Under andra halvan av 2008 blev Åsa 

också utsedd att ingå i SAMDOK:s pool för hemliv och fritid. 

ForUms antikvarie deltog i den workshop i berättande som 

leddes av berättarantikvarie Marianne Folkedotter vid två tillfällen 

– i Umeå och Skellefteå. ForUms antikvarie ingick också under 

året i museets faktarumsgrupp och deltog därigenom i ett studiebesök 

i Sundsvall under våren samt ingick i museets Må bragrupp; 

hade Gammliaansvar under två sommarveckor; deltog i 

seminarium om Medborgardialog i Lidköping och informerade 

där kort om forUm samt deltog i konferens i Lund kring ABM- 

101

102 

frågor. Ett föredrag om forUm hölls på SAMDOK:s höstmöte i 

november vid Nordiska museet i Stockholm. 

Sammanlagt 32 grupper eller 566 personer har fått en introduktion 

eller visning av utställningen. 

Antalet besökare i ForUm-utställningen under året var 16 788 

personer.

STYRELSEN 

Ordförande 

Everth Gustavsson (s) 

Representanter för Umeå kommun 

Everth Gustavsson (s), ordförande 

Mariann Holmberg (s) 

Gunnel Malmberg (c) 

Olle Heimersson (s), suppleant 

Gösta Weissglas (c), suppleant 

Charlotte Westerlund (s), suppleant 

Representanter för Västerbottens läns landsting 

Harriet Hedlund (s), vice ordförande 

Silvana Naredi (fp) 

Marianne Löfstedt (m), suppleant 

Ulf Pantzare (s), suppleant 

Ledamöter utseddda av 

Västerbotten läns hembygdsförbund 

Sture Bäckström 

Maj-Britt Widmark, suppleant 

Stig Anderback, adjungerad 

Självskriven ledamot 

Ulrica Grubbström, VD 

Adjungerad ledamot Umeå kommun 

Fredrik Lindegren, kulturchef 

Adjungerad ledamot Västerbottens läns landsting 

Anna Lassinantti, chef vid staben för regional utveckling 

103

Adjungerad ledamot Umeå universitet 

Jan-Erik Lundström, chef BildMuseet 

Av personalorganisationerna utsedda representanter 

Ingrid Sjödin (SACO/DIK), suppleant 

Åsa Stenström (SACO/DIK), suppleant 

Sven Nilsson Söder (SKTF) 

Lena L. Jokela (SKTF), suppleant 

Revisorer 

Umeå kommun 

Jonny Sandström (fp) 

Västerbotten läns landsting 

Kjell Edlund (s) 

Thomas Nordenstam (kd), suppleant 

Auktoriserad revisor 

Thomas Nilsson 

Grant Thornton 

104

Förvaltningsberättelse 

Västerbottens museum AB, Org nr 556534-0527 

Allmänt om verksamheten 

Bolaget har till föremål för sin verksamhet att förvalta och vårda 

bola gets fastigheter, markområden och byggnader. Bolaget skall 

bedriva museiverksamhet, bland annat genom att förvalta och 

vårda de bygg nader och samlingar som ägs av Stiftelsen Västerbottens 

museums samlingar och hålla dem tillgängliga för allmänheten 

samt bedriva annan därmed förenlig och närstående 

kulturell verksamhet. 

Bolaget ägs till 60% av Umeå kommun och till 40% av Västerbottens 

läns landsting. Antalet aktier är 200 st till ett nominellt 

värde av 1 000 kr per aktie. 

Flerårsöversikt 

Nedan visas utvecklingen under de senaste tre åren. 

2008 2007 2006 

Nettoomsättning, tkr 38 567 39 643 34 114 

Resultat efter finansiella poster, tkr 732 1 508 170 

Kassalikviditet inkl outnyttjad checkkredit 0.7 1.1 1,0 

Soliditet 34% 27% 22% 

Måluppfyllelse 

Västerbottens museum har nått det finansiella målet till följd av 

ett bra och effektivt arbete av samtliga budgetansvariga medarbetare. 

Verk samheten har följt upprättad budget och verksamhetsplan 

och ut ställningar och program har genomförts med gott 

resultat. 

Besökssiffrorna på museet är fortsatt höga med 214 000 besökare 

2008. Museets hemsida hade 122 199 unika besökare under 

året varav 40 316 besökte den nya hemsidan, som lanserades 17 

september 2008. 

105

Viktiga händelser under året 

Arbetet har fortsatt med lansering av ett utvecklat länsmuseum i 

form av Erfarenhetscentrum Gammlia. Ägarna tog i början av 

året beslut om att godkänna den principiella inriktningen för museets 

utveckling samt uppdrog åt museet att undersöka möjligheterna 

till extern finan siering. Ägarna beslutade senare under året 

att successivt tillskjuta 10 miljoner kronor i utökat ägartillskott 

under åren 2009–2013. 

En utredning om prioriteringar inom ramen för de utökade 

medlen påbörjades vid årets slut och fortsätter intensivt under år 

2009. Ny förvaring av museets samlingar utreds särskilt. Preliminärt 

har med delats att BildMuseet lämnar Gammliaområdet för 

flytt till ett konst närligt campus vid älven och detta beräknas ske 

hösten 2011. 

Under året projekterades och genomfördes två större projekt 

på Gammliaområdet. Dammen byggdes om och förbättrades och 

fjärrvärme drogs till Fiske och sjöfartsmuseet samtidigt som ev 

fjärrvärmedragning till de kulturhistoriska husen, främst Wallmarksgården, 

har förberetts. 

Museet genomförde även en energideklaration. 

ABM-samarbetet i länet, det vill säga samarbetet mellan arkiv-, 

biblioteks- och museiinstitutionerna, fortsätter. I ABM-rådet för 

Västerbottens län ingår Forskningsarkivet vid Umeå universitet 

till sammans med Länsbiblioteket Västerbotten, Dialekt-, ortnamnsoch 

folkminnesarkivet i Umeå – DAUM och museet. Etablering 

av fler informationsÖar i kommunbiblioteken planerades under 

året. 

Årets länsmuseidagar, ”All tiders Dorotea” i oktober var 

mycket uppskattade och lockade många besökare i alla åldrar. 

Kulturmiljövårdens arbete i länets kommuner har under 2008 

varit  omfattande med kunskapsförmedling och tillgänglighet 

som huvudsakliga uppgifter. Kunskap om kulturarvet efterfrågas 

både i samhällsplaneringen och hos allmänheten. Förmedlingen 

sker både genom rådgivning och genom föredrag inom arkeologi, 

byggnads kultur, konst och etnologi. Samverkan sker också genom 

nätverk inom olika intresseområden. 

106

Uppdragsverksamheten, en viktig del av museets arbete som 

ökar våra kunskaper och ger intäkter, har under året omsatt 4 056 

tkr. Uppdragen är huvudsakligen arkeologiska eller byggnadsantikvariska. 

De stora beställarna är Länsstyrelsen Västerbotten och 

Länsstyrelsen Norrbotten, Vägverket, Banverket, Riksantikvarieämbetet 

och Skogs styrelsen. 

Under 2008 har de stora uppdragen varit fornminnesinventeringar 

i skogslandet och i fjällvärlden samt en arkeologisk utgrävning 

av en 5 000 årig boplats på 930 möh vid sjön Luspasjaure i 

nordvästligaste Västerbotten. Utgrävningen var en aktivitet i samband 

med det inter nationella polaråret och utfördes i samverkan 

med Polarforsknings sekretariatet, Umeå universitet och Stockholms 

universitet samt de lokala sameorganisationerna. 

Personalen har under året i samverkan följt upp handlingsplanerna 

och policyprogrammen för tillgänglighet, jämställdhet, miljöfrågor 

och arbetsmiljö. Under året utarbetades också en mångfaldsplan 

som styrelsen antog vid sitt decembersammanträde. 

I det nationella sysselsättningspaketet Access som administreras 

av Kulturrådet beviljades museet även detta tredje år drygt 1 miljon 

kronor. Tack vare det kunde vi förlänga några tjänster på deltid. 

Projektet har resulterat i en ny webbsida för museet, fortsatt uppordning 

av våra fotosamlingar, i synnerhet Sune Jonssons arkiv. Arkeologiskt 

material har registrerats och arkeologiska rapporter är 

förberedda för tillgängliggörande. Vidare har projektet resulterat i 

uppordning av konst, samiskt och kulturhistoriskt material, pedagogiska 

verktyg har tagits fram, bland annat en särskild skolwebb. 

Under hösten beviljades medel till ett större EU-projekt, totalt 

8,2 miljoner kronor fördelat på tre år. Projektet är uppdelat i tre 

delar där en del ska utveckla den samiska verksamheten på länsmuseet, 

bland annat genom att tre samiska visten uppförs på Friluftsmuseet 

Gammlia. Det första, ett skogssamiskt viste, har i det 

närmaste färdig ställts och invigs formellt under början av nästa år. 

En annan del av projektet ska utveckla Gammlia som besöksmål 

och den tredje delen av projektet kommer att utreda förutsättningarna 

för ett NORRUM, en plats för de nordliga kulturtraditionerna, 

i samarbete med Umeå universitet. Projektet intensifieras 

under kommande år. 

107

108 

Under året inrättades på försök en ny tjänst som projektantikvarie 

på museet. Anledningen var att få möjlighet att koncentrera 

det grann laga arbetet med samordning, ansökningar och uppföljningar 

av museets allt mer omfattande projektverksamhet till 

en person. Försö ket har visat sig vara mycket lyckat, med beviljade 

projektbidrag om sammanlagt drygt 10 miljoner kronor, inklusive 

EU-projektet. Detta gör att museet från årsskiftet 2009 

permanentar tjänsten. 

Berättarprojektet har under det andra året fortsatt med nya 

fram gångar. Det nätverk som berättarantikvarien skapat är ovärderligt 

för det fortsatta arbetet. Verksamheten består idag av berättarkaféer 

och berättarslam placerade på museet, nystartade utbildningar 

i berättande på olika nivåer, föreställningar, informationsträffar, 

arrangemang, workshops, seminarier med mera. 

Museet har under året alltmer formaliserat ambitionerna om 

att skapa ett centrum för dokumentärfotografi. Arbetet intensifieras 

kom mande år. Det gäller för övrigt också museets arbete med 

den samtida konsten där ett förslag till viljeinriktning utarbetats 

under året. 

I sammanhanget kan nämnas att museet ingått ett samarbetsavtal 

med de tre regionala museerna i Östersund, Härnösand och 

Luleå som sträcker sig till 2013. Här har Västerbottens museum 

förbundit sig att ta ett särskilt utvecklingsansvar för dokumentärfotografi 

och berät tande. 

I mars kunde museet med hjälp av det utökade anslaget för år 

2008 anställda en informatör på museet. Resultatet lät inte vänta 

på sig, med översyn av annonsplaner, skyltar, bemötandefrågor, 

produkter, broschyrer, och närvaro i media. En eftersatt del av 

museets verksam het har nu fått en rejäl uppryckning. 

Databasen SOFIE har fortsatt vara ledande i Sverige. Museet 

har under året deltagit i två nationella projekt som syftar till samsökning 

i nationella databaser. 

Forskningsgruppens arbete har under året resulterat i en 

forsknings plan för museet. Forskningen har härmed tagit ytterligare 

ett steg framåt och samordnas framöver alltmer med Umeå 

universitet. 

Sommarens verksamhet på Friluftsmuseet Gammlia har varit 

lyckad och har bedrivits i traditionell anda förutom ett förlängt

öppethållande augusti ut samt på helgerna under september månad. 

Museet har under året förberett och planerat för Märkesåret 

som infaller 2009 till minne av det sista kriget på svensk och västerbottnisk 

mark 1809. 

Årets utställningar har varit varierande i storlek och innehåll 

och resulterat i tio fotografiska utställningar och ett par bildspel, 

fem konstutställningar, tre konsthantverksutställningar samt fem 

kulturhistoriska utställningar. Förutom detta har museet bedrivit 

verksamhet med vandringsutställningar och uppdrag, bland annat 

en utställning om fotbollsbröderna Nordahl i Hörnefors på 

uppdrag av kommundelsnämnden. 

Till museets samlingar har en större donation från konstnären 

Sture Meijer tillförts samt samiskt material från Tärnaby. 

Framtiden 

Västerbottens museum fortsätter med tillförsikt att driva de 

priori terade planerna på ett utvecklat länsmuseum i form av ett 

Erfaren hetscentrum Gammlia. Målet är att inom några år ha etablerat 

ett utökat kraftcentrum i länet. Nya, flexibla och bemannade 

utställnings ytor för permanenta och tillfälliga utställningar 

ska tillskapas, samt faktarum med studieytor för amatörer och 

forskare där museets arkiv, bibliotek, filmer, fotografier med mera 

blir tillgängliga för en större publik. För delar av museets föremålssamlingar 

ska bättre förutsätt ningar för bevarande och tillgängliggörande 

skapas. I ett framtida erfarenhetscentrum ska 

museets stora fotosamling kunna exponeras i bland annat utställningar 

och ett centrum för dokumentärfotografi är målet. En 

”port” mot länet ska skapas där museets länstäckande arbete 

presenteras och där också länets kommuner, föreningar och 

andra aktörer kan presentera sig. En ny entré tillskapas med utvidgad 

museibutik som naturligt binder ihop byggnaden och 

samtidigt utgör ett informationstorg där besökaren orienterar sig 

innan hon väljer vilken av alla aktiviteter hon vill delta i. Friluftsmuseet 

Gammlia förstärks som besöksmål med fler aktiviteter, 

fler tillgängliga kultur byggnader, lekplats, samiska visten, plats 

för forntida tekniker med mera. En bärande idé i Erfarenhetscentrum 

Gammlia är att skapa möjligheter för museets brukare att 

109

vara med på ett aktivare sätt. Ambitionen är att öka dialogen 

med brukarna och det omgivande samhället och vidga samarbetet 

med andra parter såsom universitet, folkbildning, myndigheter, 

kommuner och näringsliv. Västerbottens museum ska med 

satsningen i framtiden kunna utgöra en än starkare och mer närvarande 

kraft för länet och regionen. 

Museet siktar på att uppfylla delar av det regionala uppdraget 

ge nom att fortsätta etableringen av Informations-Öar i länets 

kommun bibliotek. En fast bas för det kulturturistiska arbetet 

inom Sevärt i Västerbotten eftersträvas. Informationsarbetet ska 

utvecklas. 

Pedagogiken är ett fortsatt prioriterat område med utgångspunkt 

från den permanentade förstärkningen från Kulturrådet. 

I årets ansökan om utvecklingsbidrag från Kulturrådet ämnar 

vi fortsätta fokusera på berättandet samt att dokumentärfotografi 

och bild utgör prioriterade områden i ansökningar framöver. 

Förslag till vinstdisposition 

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till förfogande 

stående vinstmedel 2 290 936,43 kronor jämte årets resultat 

551 864,72 kronor, tillsammans 2 842 801,15 kronor, balanseras 

i ny räkning. 

Beträffande företagets resultat och ställning i övrigt hänvisas 

till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande bokslutskommentarer. 

110

Resultaträkning 

Belopp i tkr Not 2008 2007 

Rörelsens 

intäkter 

Anslag 2 19 163 16 000 

Bidrag 3 10 358 12 552 

Övriga rörelseintäkter 4 9 046 11 091 

Summa intäkter 38 567 39 643 

Rörelsens 

kostnader 

Övriga externa kostnader 1,5 -11 720 -11 962 

Personalkostnader 1 -25 837 -25 932 

Avskrivningar av materiella 

anläggningstillgångar 6,7 -423 -358 

Summa kostnader -37 980 -38 252 

Rörelseresultat 587 1 391 

resultat 

från 

finansiella 

poster 

Ränteintäkter och 

liknande resultatposter 184 131 

Räntekostnader och 

liknande resultatposter -39 -14 

Resultat efter finansiella poster 732 1 508 

Bokslutsdispositioner 35 -41 

Skatt -215 -402 

Årets resultat 552 1 065 

111

Balansräkning 

Belopp i tkr Not 08-12-31 07-12-31 

Tillgångar 

Anläggningstillgångar 

Omsättningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 

Byggnader 7 5 080 4 477 

Markanläggning 8 1 278 0 

Maskiner och inventarier 9 688 646 

Summa anläggningstillgångar 7 046 5 123 

Varulager 

Handelsvaror 224 244 

224 244 

Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 1 835 2 268 

Övriga fordringar 0 92 

Skattefordran 64 0 

Förutbetalda kostnader och 

upplupna intäkter 10 1 030 728 

3 153 3 332 

Kassa och bank 456 663 

Checkräkningskredit 799 3 558 

Summa omsättningstillgångar 4 408 7 553 

SUMMA TILLGÅNGAR 11 454 12 676 

112

Belopp i tkr Not 08-12-31 07-12-31 

EGET 

KAPITAL 

OCH 

SKULDER 

Eget kapital 11 

Bundet eget kapital 

Aktiekapital (200 aktier á 1000 kr) 200 200 

Reservfond 800 800 

1 000 1 000 

Fritt eget kapital 

Balanserad vinst 2 291 1 226 

Årets resultat 552 1 065 

2 843 2 291 

3 843 3 291 

Obeskattade reserver 12 119 154 

Långfristiga skulder 13 

Fastighetslån 0 17 

0 17 

Kortfristiga skulder 

Leverantörskulder 1 223 1 656 

Övriga skulder 14 1 788 1 771 

Upplupna kostnader och 

förutbetalda intäkter 15 4 481 5 787 

7 492 9 214 

SUMMA EGET KAPITAL 

OCH SKULDER 11 454 12 676 

STÄLLDA 

SÄKERHETER 

OCH ANSVARS- 

FÖRBINDELSER 

Ansvarsförbindelser Inga Inga 

Ställda säkerheter Inga Inga 

113

Noter med redovisningsprinciper 

och bokslutskommenater 

Belopp i tkr om inget annat anges 

Årsredovisningen är upprättad enligt årsredovisningsslagen och 

bokföringsnämndens allmänna råd. Någon förändring av redovisningsprinciper 

har ej skett i förhållande till föregående år. 

Värderingsprinciper med mera 

Nyckeltal 

Soliditet: Eget kapital i procent av balansomslutningen. 

Kassalikviditet: Omsättningstillgångar exklusive lager i % av 

kortfristiga skulder. 

Tillgångar, avsättning och skulder har värderats till anskaffningsvärden 

om inget annat anges nedan. 

Fordringar 

Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp 

varmed de beräknas inflyta. 

Varulager 

Lager av handelsvaror har värderats till det lägsta av anskaffningsrespektive 

verkligt värde. Verkligt värde utgörs av återanskaffningsvärdet. 

Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar 

Maskiner och inventarier värderas till ursprungligt anskaffningsvärde 

med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. 

Avskrivning på byggnader har gjorts 2007 och 2008 men inte 

tidigare. 

Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden 

och beräknad nyttjandeperiod. Nedskrivning sker vid bestående 

värdenedgång. 

Följande avskrivningstider tillämpas: 

114

Materiella anläggningstillgångar 2008 2007 

Datorer 3 år 3 år 

Maskiner och inventarier 5 år 5 år 

Bilar 3 år 3 år 

Byggnader 3% 3% 

Markanläggning 20 år 0 

Not 1 

Anställda och personalkostnader 2008 varav 2007 varav 

män 

män 

Medelantalet anställda 68 27 61 26 

Sjukfrånvaro 6,05% 4,92% 6,40% 9,05% 

Sjukfrånvaro anställda yngre än 30 år 1,01% 5,42% 

Sjukfrånvaro anställda mellan 30 & 49 år 4,35% 5,04% 

Sjukfrånvaro anställda äldre än 50 år 8,82% 8,51% 

varav långtidsfrånvaro (x>60 dagar) 59,19% 72,94% 

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 

2008 2007 

Löner och Sociala Löner och Sociala 

ersättningar kostnader ersättningar kostnader 

Styrelse och VD 774 310 644 264 

(varav pensionskostn) (64) (58) 

Övriga anställda 17 689 6 236 18 269 6 236 

(varav pensionskostn) (681) (1 315) 

Summa 18 463 7 047 18 913 6 500 

(varav pensionskostn) (745) (1 373) 

Not 2 

Erhållna anslag 2008 2007 

Umeå kommun 8 962 7 208 

Västerbottens läns landsting 5 970 4 846 

Statens kulturråd 4 231 3 946 

19 163 16 000 

Not 3 

Erhållna bidrag 2008 2007 

Arbetsförmedlingen, lönebidrag 2 515 2 409 

Anställningsstöd 289 834 

Statens Kulturråd, lönebidrag 720 886 

Projektbidrag 6 834 8 423 

10 358 12 552 

115

Not 4 

Övriga rörelseintäkter 2008 2007 

Uppdragsersättningar 4 056 5 762 

Hyresintäkter 2 114 2 011 

Övriga rörelseintäkter 2 876 3 318 

9 046 11 091 

Not 5 

Övriga externa kostnader 2008 2007 

Lindebergs Grant Thornton 51 34 

varav revisionsarvode 20 20 

KPMG 0 25 

Deloitte 0 10 

varav revisionsarvode 0 

Not 6 

Avskrivningar av materiella 

anläggningstillgångar 2008 2007 

Inventarier, verktyg och installationer -270 -220 

Markanläggning -11 0 

Byggnad -142 -138 

-423 -358 

Not 7 

Byggnader 08-12-31 07-12-31 

Ackumulerade anskaffningsvärden 

Vid årets början 4 477 4 615 

Nyanskaffningar 745 0 

Avskrivning 3% -142 -138 

Planenligt restvärde vid årets slut 5 080 4 477 

Posten avser museibyggnaderna belägna på av Umeå kommun upplåten tomträtt 

Stadsliden 8:4. Byggnaderna är taxerade som kulturbyggnad och saknar 

taxeringsvärde. 

Under året har företaget installerat fjärrvärme i Fiske & Sjöfartsmuseet. 

Bolaget har erhållit bidrag med 310 tkr från Länsstyrelsen vilket minskat årets 

anskaffningskostnad med motsvarande belopp. 

116

Not 8 

Markanläggning 2008-12-31 2007-12-31 


Vid årets början 0 0 

Nyanskaffningar 1 289 0 

Avskrivning 3% -11 0 

Planenligt restvärde vid årets slut 1 278 0 

Posten avser damm belägen på av Umeå kommun upplåten tomträtt. Bolaget 

har erhållit bidrag med 400 tkr från Västerbottens läns landsting vilket minskat 

årets anskaffningskostnad med motsvarande belopp. 

Not 9 

Maskiner och inventarier 2008-12-31 2007-12-31 



Nyanskaffningar 313 447 

5 704 5 391 

Ackumulerade avskrivningar enligt plan 

Vid årets början -4 746 -4 526 

Årets avskrivning enligt plan på 

anskaffningsvärden -270 -220 

-5 016 -4 746 

Planenligt restvärde vid årets slut 688 646 

Not 10 

Förutbetalda kostnader och 

upplupna intäkter 2008-12-31 2007-12-31 

Lönebidrag 240 268 

Umeå kommun 118 0 

Övrigt 672 460 

1 030 728 

Not 11 

Eget kapital Aktie- Reserv- Balanserad 

kapitalfond 

vinst 


Årets resultat 552 

Vid årets slut 200 800 2 705 

117

Not 12 

Obeskattade reserver 2008-12-31 2007-12-31 

Periodiseringsfond 0 0 

Ackumulerade överavskrivningar 119 154 

119 154 

Not 13 

Långfristiga skulder 2008-12-31 2007-12-31 

Västerbottens läns landsting 0 17 

0 17 

Kortfristig del av långfristiga lån redovisas under Not 13 

Not 14 

Övriga kortfristiga skulder 2008-12-31 2007-12-31 

Personalskatter 999 828 

Skatteskulder 0 76 

Momsskuld 687 724 

Kortfristig del av långfristiga lån 0 125 

Övriga kortfristiga skulder 102 18 

1 788 1 771 

Not 15 

Upplupna kostnader och 

förutbetalda intäkter 2008-12-31 2007-12-31 

Löner 173 184 

Semesterlöneskuld 795 719 

Sociala kostnader 870 797 

Projekt 1 899 2 415 

Övriga upplupna kostnader och 

förutbetalda intäkter 744 1 672 

4 481 5 787 

118

Umeå 26 januari 2009 

Everth Gustavsson 

ordförande 

Harriet Hedlund 

vice ordförande 

Sture Bäckström 

Mariann Holmberg 

Gunnel Malmberg 

silvana Naredi 


verkställande direktör 

Vår revisionsberättelse har avgivits 2008-02-17 

Grant Thornton 

Thomas Nilsson 

Auktoriserad revisor FAR SRS 

119

120

Org nr 556534-0527 

Omslagsbilden: Under dansbiennalen i Umeå i början av maj gavs den omtumlande föreställningen 

”School for fools” av Sasha Pepelyaev i museets Stora hall. Foto Andreas Näsholm. 

Redaktör: Ola Kellgren. 

Grafisk form: Nifty Form & Tanke. Tryck: Print & Media, Umeå universitet 2009. 

Förebilden till museets logotyp är en bronslänk från en tusenårig samisk grav i Vargviken vid Vindelälven.

GAMMLIA 

BOX 3183 

903 04 UMEÅ 

TELEFON 

090-17 18 00 

TELEFAX 

090-77 90 00 

E-POST 

info@vbm.se 

Besök museets hemsida! 

www.vbm.se 

Där kan du bland annat hålla dig 

informerad om aktuella utställningar 

eller prova databasen SOFIE och söka 

i våra register.

2008 - kafÃ© museum â¢ nu med en god soppa fÃ¶r var dag och smarrig ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

2008 - kafÃ© museum â¢ nu med en god soppa fÃ¶r var dag och smarrig ...