ODLINGSLANDSKAPET I VÄSTERBOTTEN - Västerbottens museum

ODLINGSLANDSKAPET
I VÄSTERBOTTEN
STUDIEPLAN

Inledning
Vårt odlade landskap betyder mer än vi kanske tänker oss. I mer än tusen år har våra
förfäder brukat jorden och påverkat vårt landskap. Generation efter generation av
jägare, fiskare, renskötare och jordbrukare har förvandlat naturlandskapet till ett kulturlandskap.
Under efterkrigstiden har jord- och skogsbruket bedrivits i allt storskaligare former.
En ökad mekanisering och effektivisering har inneburit att färre arbetsdagar krävs för
att producera samma mängd mat. År 1961 hade vi i Västerbottens län 13 200 mjölkproducenter
med 60 000 kor. År 1995 producerade 880 mjölkbönder med 17 700
kor lika mycket mjölk.
Den nya ordningen märks tydligt i landskapet; de gamla betesmarkerna och slåtterängarna
behövs inte mer, fäboddriften har upphört, de mödosamt upptagna myrodlingarna
växer igen. Hässjan, ladan och diket blir allt ovanligare, liksom storspoven
och sädgåsen. Det varierande, innehållsrika odlingslandskapet har antingen övergetts
eller till stora delar förvandlats till ett storskaligt och ofta ensartat landskap.
Syftet med denna studieplan är lyfta fram det centrala och den märkbara kontinuiteten
i odlingslandskapet. Ta med och jämför äldre och nyare fotografier och kartor
under studiecirkelns gång. Dokumentera gärna det som diskuteras. Tänk på att det
som är självklart idag inte kommer att vara det för kommande generationer. Länets
museer, Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkviet (DAUM) m fl tar gärna emot er
dokumentation.
Mycket nöje!
Västerbottens läns hembygdsförbund
Anders Karlsson och Maria Paulsson
1

De äldsta spåren
De första tecknen på odling i Västerbotten
härstammar från stenålder, men
det är först på 1300-talet som en jordbruksbebyggelse
kan beläggas via
skriftliga källor. Det medeltida jordbruket
präglades av boskapsskötsel, där
åkerbruket hade mindre betydelse.
Jakt och fiske var viktiga inslag i ekonomin.
Man bedrev även handel, dels
med samer, dels med handelsmän på
marknadsplatserna. Jordbruket kom att
påverka och förändra landskapet kraftigt:
genom bebyggelse, bruk av olika
markslag, odlingar, djurhållning…
ATT DISKUTERA:
• Vilka spår av långvarig odling finner man i landskapet
• Är det viktigt att uppmärksamma betesmarker, slåtterängar och kulturspår som
berättar om äldre tiders jordbruk Varför
• Hur länge har det funnits människor i Västerbottens län
• Vår äldsta jordbruksbebyggelse är äldre än våra äldsta skriftliga källor. Hur kan man
då veta något om platsens historia Vad kan ett ortnamn som t ex Strand berätta
• När får vi några mer exakta uppgifter om byarnas antal Var i länet fanns byarna
Varför just där
• Diskutera de spår från äldre tiders jordbruk som finns i er by/bygd.
LITTERATUR:
• Karlsson, Anders, Vårt odlade landskap, s. 10–11.
• Segerström, Ulf, Bonden i det förhistoriska Västerbotten. Västerbotten 1997:1,
s. 38–47.
• Västerbotten 1991:4, Ortnamn.
• Västerbotten genom tiderna, s. 78-91.
2

Kolonisation
Länets kolonisation har tagit sig olika
uttryck genom århundradena. Från
1300-talet och framåt finns skriftliga
källor där man kan följa byarnas framväxt
och utveckling. På 1400-talet
fanns fem socknar i nuvarande Västerbottens
län.
Detaljerade skattelängder från 1543
visar hur många byar och skattebönder
som fanns i länet. Under 1600-talet
avtog befolkningsutvecklingen för att
under 1700-talet ta ny fart och under
1800-talet i det närmaste explodera.
Kolonisationen ökade under dessa
århundraden även i skogslandet och
fjällbygderna.
Under 1900-talet möjliggjorde bl a
myndigheters subventioner, uppmuntran
och lån att ytterligare ett steg i länets
kolonisationshistoria kunde tas.
ATT DISKUTERA:
• Varför stagnerade bebyggelseutvecklingen under 1600-talet
• Under storskiftets och laga skiftets genomförande var det förhållandevis få
jordbrukare som tvingades flytta sina gårdar i Västerbotten, jämfört med södra
Sverige. Vad var orsaken
• När började lappmarkerna koloniseras av nybyggare Varför vid den tidpunkten
Hur hade dessa omfattande landområden nyttjas dessförinnan
• På vilka platser i landskapet slog sig nybyggarna ner Varför just där
• Varför utstakades en odlingsgräns Vilken praktisk betydelse kom den att få
Hur är det idag
• Nämn några faktorer som uppmuntrade nykolonisationen under 1900-talet.
LITTERATUR:
• Det värdefulla odlingslandskapet.
• Karlsson, Anders, Vårt odlade landskap, s. 12–26.
• Sevärt i Västerbottens län, Rismyrliden.
• Sevärt i Västerbottens län, Stöttingfjället.
• Västerbotten 1978:3, Nybyggarliv.
• Västerbotten 1985:1, Människor vid älven.
• Västerbotten genom tiderna, s. 78-91.
3

Markerna
Boskapskötseln var tidigt den dominerande
inriktningen i länets jordbruk.
Skogsbetes-, betes- och olika varianter
av slåttermarker har därför dominerat.
Översilnings- och överdämningsteknik
gav rika skördar. När vallodlingen kom
avtog dessa markers betydelse. Långvarig
hävd har gett betes- och slåttermarkerna
en särpräglad flora, som försvinner
i takt med att markernas
nyttjande upphör. Efter
jande upphör. Efter skiftesreformerna
på 1800-talet skapades förutsättningar
för ett mer effektivt åkerbruk. Åkrarna
blev större med regelbundna former,
vilket underlättade brukandet, i synnerhet
när bättre redskap och maskiner
började användas. Sjösänkningar
och myrdikningar bidrog till att åkerarealen
ökade.
ATT DISKUTERA:
• Boskapsskötsel har alltid dominerat i länets traditionella jordbruk. Varför
• På vilket sätt påverkade införandet av vallodling nyttjandet av de traditionella
ängs- och betesmarkerna
• Förr inhägnades inägomarken. Varför
• Dikeskanter, vägrenar, åkerholmar och skogsbryn intill åkrarna var förr betydelsefulla
marker för bonden. Hur användes dessa små markområden
• Studera eventuellt medtagna fotografier och äldre kartor. Diskutera hur jordbruket
bedrevs i er by/bygd. Fanns det några myrodlingar Var fanns betes- och slåttermarkerna
Hade tegarna, betes- och slåttermarkerna särskilda namn Notera gärna äldre
namn på en karta.
• Hur påverkades floran av bete och slåtter Vilka hävdgynnade arter finns i er
by/bygd och var finns de
LITTERATUR:
• Karlsson, Anders, Vårt odlade landskap, s. 32–59.
• Kulturreservat i Västerbotten. Rörträsk silängar. (folder från turistbyrån i Norsjö alt
webben)
• Västerbotten 1978:3, Nybyggarliv.
• Västerbotten 1985:1, Människor vid älven.
• Västerbotten 1988:2/3, Bilder från förr.
• Västerbotten 1990:3, Lantbruk.
• Västerbotten 1997:1, Det odlade landskapet.
• Västerbotten genom tiderna, s. 78-91.
WEBBPLATSER:
Rörträsk: http://www.ac.lst.se/files/uuEErrxp.pdf
Hummelholm: http://www.ac.lst.se/files/MtRSfUUo.pdf
Svansele: http://www.ac.lst.se/files/QYYYYXiB.pdf
4

Byggnaderna
Den västerbottniska gården innehöll
ett antal olika byggnader för olika
funktioner. Varje byggnad hade sin
bestämda placering, och även på utmarkerna
fanns byggnader.
Många av dessa byggnader försvann
när de förlorade sin funktion i takt med
jordbrukets förändring. En del står
ännu kvar och minner om en tid när
den största andelen människor hade
sin sysselsättning inom jordbruket och
all möda som låg bakom.
Bebyggelsens utseende har varit olika
i länet beroende på var man befunnit
sig, både beträffande material som
byggnadstradition. Det vidsträckta länet
med olika geografiska förutsättningar
är en av orsakerna till detta.
ATT DISKUTERA:
• Vilka olika byggnaderna fanns på en traditionell bondgård Hur var de placerade
Varför
• Vilka typer av mangårdsbyggnader har varit vanligast i vårt län
• I norra länsdelen finns snedväggiga lador. Vilka fördelar kan en sådan konstruktion
ha
• Vad var fördelarna med att ha sommarladugårdar
• Studera eventuellt medtagna fotografier och äldre kartor. Diskutera hur gårdarna i
byn/bygden såg ut. Vilka byggnader fanns Vilka har försvunnit Vilka försvann
först/senast Varför
• Bevarandet av äldre byggnader: hur Varför För vem
LITTERATUR:
• Karlsson, Anders, Vårt odlade landskap, s. 28–31.
• Västerbotten 1978:3, Nybyggarliv.
• Västerbotten 1985:1, Människor vid älven.
• Västerbotten 1988:2/3, Bilder från förr.
• Västerbotten 1990:3, Lantbruk.
• Västerbotten 1997:1, Det odlade landskapet.
• Wästerby, Rune, Lantbrukets byggnader – hur man vårdar sina hus.
• Västerbotten genom tiderna, s. 114-131.
5

Arbetet
Att anlägga ett jordbruk eller nybygge
var inte gjort i en handvändning. Hårt
arbete präglade livet som jord- och
nybrukare, där var och en hade sin
uppgift och där arbetsuppgifterna skiftade
i takt med årstiderna.
Många jordbrukare hade även en del
bisysslor som var viktiga för försörjningen,
som t ex tjärdalsbränning eller
pottasketillverkning samt jakt och fiske.
Både av jordbruksarbetet och binäringar
finns det ännu idag olika spår
av i skog och mark.
Det var inte bara slit som kännetecknade
arbetsuppgifterna under året.
Många har t ex nostalgiskt vittnat om
slåttertiden som en trivsam tid med
stark gemenskap inom slåtterlaget och
säkert finns andra exempel på hur det
gemensamma arbetet verkade sammanhållande
och glädjande.
ATT DISKUTERA:
• Arbetsfördelningen: vad gjordes av män, kvinnor och barn; vad gjordes var för sig
och vad gjordes tillsammans Hur ser det ut idag
• Arbetsåret: vad gjordes när
• Slitiga arbetsuppgifter – vilka var de
• Glädjande arbetsuppgifter – vilka var de
• Vilka binäringar förekom i er by/bygd
• Spåren av forna dagars verksamhet – vad kan de berätta om arbetet som bedrevs
Diskutera diken, rösen, husgrunder, gärdsgårdar, stenmurar, tjärdalsgropar, kolbottnar,
ödegårdar mm.
LITTERATUR:
• Karlsson, Anders, Vårt odlade landskap, s. 32–59.
• Västerbotten 1978:3, Nybyggarliv.
• Västerbotten 1985:1, Människor vid älven.
• Västerbotten 1988:2/3, Bilder från förr.
• Västerbotten 1997:1, Det odlade landskapet.
• Västerbotten genom tiderna, s. 92-101.
• Westman, Fredrik, Tjärbränning.
6

Besök odlingslandskapet
Odlingslandskapet har förändrats.
Många gårdar och nybyggen har
övergivits eller fått annan karaktär.
Småskaligheten har förbytts mot
storskalighet. Samhället har förändrats
och med det människors försörjningsmöjligheter.
Men ännu
finns det många vackra platser i vårt
län som kan berätta om en annan tid
än den de flesta lever i. Denna sista
träff föreslås bli en utflykt till någon
av platserna som föreslås nedan.
Om inte en utflykt är lämplig kan
föreläsningskväll, delta i länsstyrelsens
fältvandringar eller eget förslag
till valfri aktivitet med anknytning
till odlingslandskapet och dess
spår göras. Ett besök på någon av
länets hembygdsgårdar, museer eller
DAUM ger också djupare förståelse
för de människor som slitit för
ett drägligt liv. Inspireras även av litteraturförslagen!
Det finns även filmer att hyra från
Västerbottens museum.
http://www.vbm.se/imuseet/fotoarki
vet/film.php visar vilka filmer som
finns med anknytning till odlingslandskapet.
ATT BESÖKA, NÅGRA FÖRSLAG:
• Svansele, Norsjö kommun – dammängar
• Rörträsk, Norsjö kommun – silängar
• Lagnäset, Bjurholms kommun – slåtteräng
• Hummelholm; Nordmalings kommun – lövängar
• Ammarnäs, Sorsele kommun – strandslåtter och raningar
• Örnbo, Sorsele kommun – fjällägenhet
• Rismyrliden, Skellefteå kommun – nybygge
• Bredselbodarna, Dorotea kommun – fäbodvall
• Torvsjö, Åsele kommun – kvarnar och bäckraning
• Holmön, Umeå kommun – jordbruksbygd i skärgårdsmiljö
LITTERATUR:
• Det värdefulla odlingslandskapet.
• Karlsson, Anders, Vårt odlade landskap.
• Sevärt i Västerbottens län, Rismyrliden.
• Sevärt i Västerbottens län, Stöttingfjället.
• Sevärt i Västerbottens län, Torvsjö kvarnar.
• Västerbotten 1985:1, Människor vid älven.
• Västerbotten 1987:4, Sevärd kultur.
• Västerbotten 1988:2/3, Bilder från förr.
• Västerbotten 1997:1, Det odlade landskapet.
7

Litteraturlista
Titel markerad med asterisk (*) finns att köpa på Västerbottens museum.
Titel markerad med dubbel asterisk (**) finns enbart i årsboken av tidsskriften
Västerbotten.
Det värdefulla odlingslandskapet. Program för bevarande av natur- och kulturmiljövärden.
Meddelande nr 2. Länsstyrelsen i Västerbottens län. Umeå 1993.
* Karlsson, Anders, Vårt odlade landskap. Meddelande nr 10. Länsstyrelsen i Västerbottens
län. Umeå 1996.
Kulturreservat i Västerbotten. Rörträsk silängar. Länsstyrelsen i Västerbottens län
och Norsjö kommun. Umeå 2004.
* Sevärt i Västerbottens län, Rismyrliden. Västerbottens läns hembygdsförbund.
Umeå 1999.
* Sevärt i Västerbottens län, Stöttingfjället. Västerbottens läns hembygdsförbund.
Umeå 1999.
* Sevärt i Västerbottens län, Torvsjö kvarnar. Västerbottens läns hembygdsförbund.
Umeå 1996.
* Västerbotten 1978:3, Nybyggarliv. Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå
1978.
* Västerbotten 1985:1, Människor vid älven. Västerbottens läns hembygdsförbund.
Umeå 1985.
Västerbotten 1987:4, Sevärd kultur. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå
1987.
** Västerbotten 1988:2/3, Bilder från förr. Västerbottens läns hembygdsförbund.
Umeå 1988.
* Västerbotten 1990:3, Lantbruk. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1990.
* Västerbotten 1991:4, Ortnamn. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1991.
* Västerbotten 1997:1, Det odlade landskapet. Västerbottens läns hembygdsförbund.
Umeå 1997.
Västerbotten genom tiderna. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1994.
* Westman, Fredrik, Tjärbränning. InformationsTeknologi, Sävar AB. Sävar 2006.
Wästerby, Rune, Lantbrukets byggnader – hur man vårdar sina hus. Skellefteå museum.
Skellefteå 2007.
8