Hon tror på Lottorna - Svenska Lottakåren

Nummer 3 | september 2006
Medlemstidning för lottorna
Marie Hafström,
generaldirektör Försvarsmakten
Hon tror på Lottorna
Val -06
Vad lovar
riksdagspartierna
Nyköpings lottakår
Ny ung styrelse
lockar nya lottor
Sommarskola | Övningar | Civila uppdrag | Stadgefrågor | UD

ledare
Bästa läsare
Vad är det som fyller Lottaorganisationen
och vad är det som gör den värd att
finnas kvar och utvecklas För min del
har jag lagt mycket energi att fundera
över detta under de senaste fyra åren,
inte ensam, utan tillsammans med
många funktionärer och medlemmar.
Mycket kraft, tid och engagemang
har gått till vårt framtidsarbete. Själv
har jag aldrig tvekat över Lottaorganisationens
betydelse för vårt samhälles
krishantering. Jag har så många gånger,
vid så många olika tillfällen, uttalat att
är det någon gång vi behövs, så är det
nu!
Den kunskap vi skaffat oss genom
utbildning och övning har hela tiden
stått till det civila samhällets förfogande
och nyttjats där. Sverige har inte
varit i krig på snart 200 år. Samtidigt
har vi aldrig kunnat stå utanför vare sig
kriser eller krig i vår omvärld. Vi kan
heller inte värja oss mot miljöhoten och
den sårbarhet som byggs in i vår teknikberoende
vardag. Varje år händer nya
oförutsedda saker som kräver utbildad
och övad personal.
Lottor stöttade UD
I sommar har många medlemmar ställt
upp på olika sätt. Kriget i Libanon innebar
att många svenskar, drygt 7 000,
skulle evakueras från ett krigsdrabbat
Libanon. 23 lottor stöttade bemanningen
vid UD:s konsulära krisorganisation,
som hölls öppen dygnet
runt. Läs mer om detta på sidan 5.
I Norrland, främst i Norrbotten, har
många lottor engagerats i släckningen
av bränder, bland annat genom att
hjälpa till med utspisningen av räddningsstyrkorna.
Lottorna behövs – som vanligt
Med dessa händelser färska i minnet
blir frågan om Sverige behöver en organisation
som Lottorna irrelevant. Våra
lottor är kvinnor som utan att tveka
ställer frågan ”Vad kan jag göra”. Kvinnor
någonstans i Sverige som svarar på
Lottornas hemsidas upprop om hjälp till
UD och meddelar ”Jag har ordnat bostad
i Stockholm och kan komma”. Inte en
enda undrade över ersättningen. Den
frågan löstes faktiskt inte förrän en bra
bit in på tjänstgöringen.
Jag menar inte att vi ska vara beredda
att arbeta gratis, men dessa lottors agerande
står för de värderingar som driver
oss lottor: samarbete, lojalitet och kamratskap.
På en av sommarens lottaskolor
lades fler ord till: ödmjukhet, öppenhet,
delaktighet, förtroende och ansvar.
Smaka på vad dessa olika uttryck
står för och vilken dimension de får om
vi också lägger till ordet trygghet!
Vårt framtidsarbete har gett oss en
vision: ”Engagerade kvinnor för ett säkrare
samhälle”. Verksamhetsidén lyder:
”Med gemenskap och personlig utveckling
i ett professionellt och unikt nätverk
skapar vi folkförankring och beredskap
i samhället, för att ideellt försvara
fred, demokrati, trygghet och mänskliga
rättigheter.”
Alldeles före riksdagens
sommaruppe håll antogs krisberedskapspropositionen
– Samverkan vid kris –
för ett säkrare samhälle. En proposition
som tar många viktiga avstamp för en
gemensam syn på samhällets krishantering,
men som också uttalar värdet av
frivilliga försvarsorganisationer.
Äntligen!
Vid Lottornas deltagande i Almedalsveckan
kunde vi sprida Lottornas budskap
till både politiker, myndighetsföreträdare
och allmänhet. Det var många
positiva möten och bemötanden.
Sveriges beredskap behöver fler frivilliga
inte färre, låt oss tillsammans
arbeta för det!
Elisabeth Falkemo
Rikslottachef
elisabeth.falkemo@lottorna.se
2006 • 3 • lottanytt 3

innehåll
6
10 14
I detta nummer…
Civil kvinna i toppen
Lottanytt har träffat Marie Hafström, första generaldirektören någonsin för Försvarsmakten.
Hon har alltid jobbat för jämlikhet och att kvinnor ska våga ta för sig mer i
karriären. Därför är hon en stark förespråkare för Lottorna.
Vad vill politikerna
Vi skickade fyra frågor till de sju riksdagspartierna. Alla är ense om att de frivilliga försvarsorganisationerna
är mycket viktiga. Frågan är bara hur man ska uppmuntra dem.
Snart är det dags för beslut
Stadgekommitténs arbete är snart slut. I mitten på september ska det slutgiltiga
stadge förslaget äntligen vara inlämnat till överstyrelsen. Vägen har varit krokig och
sept
väckt stort engagemang.
2006
Lottanytt är medlemstidningen för Lottorna.
Lottanytt utkommer med fyra nummer per år.
Ansvarig utgivare Elisabeth Falkemo
Chefredaktör Heléne Rådemar
Redaktör Lena Loheim Kangevik, Bee Production
I redaktionsrådet Elisabeth Falkemo, Heléne Rådemar och
Anna-Lena Bard från Lottorna
Adress Lottornas kansli, Box 2240,
103 16 Stockholm. info@lottorna.se
Telefon 08-666 10 80
Fax 08-666 10 99
Form
Upplaga
Papper
Tryck
6
10
14
Ledare...............................................................3
Det här är Lottorna............................................5
Lottor på UD-tjänst...........................................5
Nedslag i Nyköpings lottakår..........................16
Årets sommarskolor – en succé.
Lottorna är duktiga på att uppfylla
sin del av avtalet med hemvärnet...................18
Plock & Nyheter..............................................21
Utbildningar vinter & vår 2007...................... Flik
Jörgen Carlsson, Edita Communication
16 000 ex
Omslag: Multi Art gloss 150g (träfritt)
Inlaga: Holmen Ideal gloss 90g (trähaltigt)
Edita Västra Aros
Annonsbokning Chatarina Carlén, Display i Umeå, tel 090-71 15 12
chatarina-c@display-umea.se
Sista materialdag för nr 4 2006: 15 november
Prenumeration För icke lottor 50 kr/år, pg 18 24 00-2
Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. Om beställt material önskas
i retur, bifoga frankerat kuvert. Citera oss gärna men ange alltid källan. Tack!
Lottanytt produceras av Edita Communication.
4 lottanytt • 3 • 2006

plock & nyheter
Lottor inkallade till UD
Välkommen till
Lottorna
Lottorna är en frivillig försvarsorganisation för kvinnor. Faktiskt
Sveriges största med våra 18 000 medlemmar. Vi rekryterar
och utbildar kvinnor för uppgifter inom Sveriges militära
försvar och civila beredskap. Våra medlemmar återfinner du
inom Försvarsmakten som exempelvis sjukvårdare, underrättelseassistenter
och stabsbiträden, men också som förstärkningsresurser
i kommunernas krisberedskap. Årligen deltar
även lottor i fredsbevarande uppdrag utomlands.
Som medlem i Lottorna får du gratis tillgång till alla våra
utbildningar, såväl civila som militära. Under ett år erbjuder vi
i snitt ett 100-tal utbildningar inom en rad olika ämnen såsom
kriskommunikation, säkerhetspolitik, sambandsteknik och
ledarskap. Utbildningar som är högt uppskattade på den civila
marknaden och som är mycket meriterande att ha i din CV.
Lottorna är också, med över 300 kårer och 24 förbund,
ett otroligt stort nätverk. Som medlem får du vänner i hela
Sverige. Och på din hemort kan du välja att engagera dig
i din lokala lottakår. Du kan exempelvis arbeta med utbildningar,
information och marknads föring. Eller varför inte hålla
i kassan eller ord förandeklubban i kårstyrelsen
Självklart är även du, som kanske inte aktivt söker ett
engagemang, välkommen. Du kan genom ditt medlemskap
stödja Lottorna och vårt arbete för att skapa ett tryggare och
säkrare Sverige.
Lottanytt är Lottornas medlemstidning som gratis skickas
ut till våra medlemmar med fyra nummer per år.
Läs gärna mer om vår verksamhet och våra utbildningar
på vår hemsida www.lottorna.se.
Välkommen till en meningsfullare fritid!
Foto: JIngriel Thunholm Larsson
Anncharlotte Nilsson var en av de lottor som ställde upp och bistod
UD med att få hem svenskar från det krigsdrabbade Libanon.
I somras blev 23 lottor inkallade till UD för att hjälpa till att få hem
svenskar i krigsutsatta Libanon.
Ingriel Thunholm Larsson är både kårchef i Bromma lottakår
och informationsansvarig på Stockholms läns lottaförbund.
Klockan 10 på kvällen, söndagen den 16 juli, blev hon uppringd
av vakthavande befäl vid Försvarsmaktens högkvarter, som
behövde hjälp att bemanna en telefontjänst hos UD. Här behövdes
lottor för att bistå drabbade svenskar i Libanon och även
svara på frågor från oroliga anhöriga hemma i Sverige.
Ingriel mailade alla lottakårer i Stockholms län och fick napp
redan efter två timmar. Hela 27 lottor var beredda att, mitt i
semestertider, hjälpa till. Sju lottor fanns på plats på UD redan kl
19.00 dagen efter för att arbeta första passet och lotsa oroliga
svenskar i Beirut till anordnade uppsamlingsplatser.
Även anhöriga och vänner i Sverige kunde ringa för att få veta
något om sina nära i Libanon. Vissa lottor arbetade enbart med
att registrera de svenska medborgarna som befann sig i Libanon
vilket ledde till att personerna vid hemkomst till Sverige smidigt
kunde prickas. Några av lottorna tjänstgjorde även på Arlanda för
att ta emot hemvändande svenskar.
– Jag känner att jag gjort en bra insats och blev glatt överraskad
över att så många lottor kunde ställa upp fast det var mitt
i semestertider i varmaste juli, säger Ingriel.
Insatsen fick mycket positiv respons från både UD och Försvarsmakten,
vilket lett till att UD har föreslagit att lottakåren med
hjälp av Ingriel ska specialutbilda en styrka som kan delta vid
liknande uppdrag.
2006 • 3 • lottanytt 5

högsta ledningen
Marie Hafström, generaldirektör Försvarsmakten
Kvinnan som är ÖB:s
”Jag tror att
Lottorna har
en viktig roll
i vårt framtida
arbete.”
ÖB har fått en stark kvinna vid sin sida. Marie Hafström är den
första generaldirektören någonsin inom Försvarsmakten.
Lottanytt träffade henne och mötte en kompetent och
klok kvinna som ger Lottorna hopp om framtiden.
Text: Lena Loheim Kangevik
Foto: Håkan Flank
örsvarsmaktens nya generaldirektör har
rykte om sig. Hon är påläst, effektiv och
pratar i 100 km/tim. Det är inte för inte som
jag känner viss bävan inför intervjun med
Marie Hafström.
FVäl framme i Försvarsmaktens högborg möts jag av en strålande
leende Hafström och kan snart konstatera att ryktena
om generaldirektör Hafström inte stämmer; hon är inte bara
påläst, hon är oerhört påläst, hon är väldigt trevlig under intervjun
och lyssnar intresserat på mina frågor. Och hon pratar
inte i 100 km/tim. Hon pratar i 180 km/tim.
I Hafströms rum finns många saker som påminner om hennes
tidigare arbete; som chef och generaldirektör för Kustbevakningen.
Där var hon i nio år och pratar väldigt varmt om
både Kustbevakningens arbete och organisation.
Vad är det då som har fått Marie Hafström, att vid 62 års ålder
sadla om och börja om på ett helt nytt jobb
– Jag har fått olika erbjudanden men det här är något nytt. Det
är oplöjd mark och ett tydligt uppdrag som jag är intresserad
av att veta mer om.
Jobbet som generaldirektör är inte bara helt nytt för Marie
själv. Det är också en helt ny befattning sprungen ur ett behov
som blivit påtagligt under de senaste årens stora förändringar
inom försvaret. Aldrig tidigare har Försvarsmakten haft en
generaldirektör, bara en ÖB, och aldrig tidigare har Försvars-
6 lottanytt • 3 • 2006

högsta ledningen
högra hand
makten haft en person med bara civila meriter så högt upp i
sin organisation.
– Försvarsmakten har gått från ett invasionsförsvar till ett
insatsförsvar. Även om vi fortfarande ska kunna försvara vårt
land – det är viktigt – har Försvarsmakten fått så många fler
uppgifter och ett nytt ansvar inför de nya hot som vår
moderna värld kan drabbas av, som terrorhot, fredsbevarande
insatser i andra länder med mera. Därför behövde Försvarsmakten
en civil person med bred erfarenhet från statlig förvaltning.
Samtidigt är den militära kompetensen grundläggande
så vi behöver även en ÖB. Och ÖB är den högste chefen
här, betonar hon.
Just statsförvaltning är ett av Marie Hafströms stora intressen.
Det kan tyckas lite udda, erkänner hon. Men faktum är
att det hon mest av allt vill bli ihågkommen som, efter yrkeskarriären,
är att hon var en lojal statstjänsteman med ordning
och reda.
Och ordning och reda är det på generaldirektören. Marie
Hafström är väl påläst om Lottorna. Under intervjun citerar
hon flera gånger rikslottachefen Elisabeth Falkemo ur ett par
artiklar hon tagit fram.
– Lottorna är ett professionellt och unikt nätverk. Jag tror
att Lottorna har en viktig roll i vårt framtida arbete och är en
organisation som är väl medveten om de förändringar som frivilligheten
måste genomgå.
Hur ser du på frivilligheten i vårt land
– Den är oerhört viktig. Dels för att vi inom Förvarsmakten
behöver hjälp, men också för att vi ser att frivilligheten i och
med dess folkliga förankring är en mycket viktig del i demokratin.
Och ändå dras stora pengar från just frivilligheten. Lottorna
har fått betydligt lägre anslag.
– Neddragningarna gäller ju inte bara Lottorna. Hela frivilligrörelsen
har fått neddragna anslag, precis som Försvarsmakten.
Därför måste Försvarsmaktens förändring återspegla sig i
frivilligrörelsen. De som lyckas med det är de som överlever.
Under intervjun återkommer Marie Hafström ofta till det
uppdrag som Lottorna fick av Försvarsmakten i våras: Att
undersöka och utreda hur frivilligorganisationerna ska tas tillvara
i den internationella missionen och vilka kompetenser
som finns i de olika organisationerna. Ett uppdrag som Marie
Hafström menar är väldigt viktigt och antyder hur Försvarsmakten
ser på just Lottorna – Lottorna är viktiga.
– Samtidigt måste de pengar som Försvarsmakten ger till
frivilligorganisationerna ge utslag i vår operativa förmåga.
Kort sagt: Frivilligorganisationerna måste medverka till att
uppfylla Försvarsmaktens mål.
Det låter ju enkelt. Men hur enkelt är det egentligen att vara mer
eller mindre beroende av frivilligheten samtidigt som frivillighet
per definition är just – frivillig. Speciellt när medlen till frivilligorganisationerna
dras in. Hur mycket uthållighet kan Försvarsmakten
kräva av frivilligorganisationerna, en uthållighet som
Försvarsmakten uttalat efterlyser
Nu måste Marie Hafström faktiskt tänka efter en stund innan
hon svarar:
– Det är förstås ett problem. Samtidigt måste vi göra på det
här sättet. När Lottorna, och andra frivilligorganisationer,
visar att de tänker tillgodose våra behov så…
Kan medlen öka
– Det kan jag inte säga nu. Idag är vi där vi är och sedan får vi se.
Just nu pågår en utredning om hur samhället ska bli mindre
Fakta
Marie Monica Gerhardsdotter Hafström
Ålder: Fyller 62 år i december i år.
Familj: Man och två vuxna döttrar.
Aktuell: Generaldirektör för Försvarsmakten.
Utbildning: Studentexamen 1963.
Jur.kand 1968.
Försvarshögskolans chefskurs 1994.
Karriär: Tingsmeritering (Göta hovrätt) 1968–1971.
Hovrättsfiskalsaspirant (Svea hovrätt) 1971–1972.
Hovrättsfiskal (Svea hovrätt) 1972.
Tingsfiskal (Stockholms tingsrätt) 1973–1974.
Adjunktionstjänstgöring (Svea hovrätt) 1977–1978.
Hovrättsassessor 1978.
Rättssakkunnig i Statsrådsberedningen 1978–1985.
Rättssakkunnig i Utrikesdepartementet/Handelsavdelningen 1985–1986.
Departementsråd i Försvarsdepartementet 1986–1996.
Rättsavdelningen 1986–1988.
Huvudenheten för totalförsvarets civila del 1988–1996.
Generaldirektör och Chef för Kustbevakningen 1996–2005.
2006 • 3 • lottanytt 7

högsta ledningen
sårbart vid olika kriser, eller extraordinära händelser som Hafström
föredrar att säga istället för ordet kris. Här diskuteras
också hur man ska utnyttja samhällets samtliga resurser på
bästa sätt. En ny krisledande myndighet ska utformas och i
maj ska ett förslag vara färdigt. Först då kanske frivilligrörelsen
kan få mer kött på benen om hur deras framtid kan se ut.
Det finns dessutom en uttalad önskan att fler än de traditionella
frivilliga försvarsorganisationerna inom Försvarsmakten
kan användas i det framtida arbetet. Det är inte bestämt
vilka, men Hafström ser väldigt positivt på idén. Ökad konkurrens
gynnar staten och fördelningen av våra gemensamma
tillgångar. Kostnadeffektiviteten ökar, förklarar hon.
Tycker du att Lottorna som organisation är extra intressant bara
för att det är en kvinnlig organisation
– Man kan ju rent principiellt fråga sig om vi ska ha en organisation
med bara kvinnor. Det tycker jag.
Marie Hafström är mycket engagerad i frågor som rör kvinnor
och kvinnors ställning i samhället. Bland annat har hon,
tillsammans med flera juristkollegor på initiativ av Advokatsamfundets
generalsekreterare, startat ett nätverk som ska
hjälpa unga kvinnliga jurister att ta för sig på högre poster
inom juristvärlden. Naturligtvis ser Marie Hafström gärna också
att fler kvinnor söker sig till försvaret och dess organisation.
Marie Hafström tror mycket på Lottornas idé.
– Det är en av våra mest prioriterade frågor – att få in fler
kvinnor i vår organisation. Förutom att öka andelen anställda
kvinnor så vill vi också se fler unga kvinnor som gör värnplikt.
Och här är jag övertygad om att Lottorna spelar en oerhört
viktig roll. Lottorna kan bli en inkörsport för kvinnor att
vilja arbeta inom Försvarsmakten och Lottorna kan även få
unga flickor att vilja göra värnplikt. Det är väldigt bra. Och
väldigt viktigt. Det är också något som vi förväntar oss att
Lottorna ska kunna bidra med.
Ögat – en angelägen
fråga som blev succé
Lottornas satsning mot massvåldtäkter som vapen i krig är
en framgångshistoria. Organisationen var en av de första i Sverige
som 2004 satte strålkastarljuset på FN:s resolution 1325 och därmed
förde upp frågan om de bortglömda kvinnorna i krigens skugga
på dagordningen. Ögat blev symbolen för att vi aldrig får bortse från
de systematiserade övergrepp på kvinnor som på ett brutalt och människorättsvidrigt
sätt blir vardag i alltför många krig.
Försäljningen av Ögat har gått bra och insamlingen till UNIFEM:s
arbete för krigsdrabbade kvinnor i Liberia är nu uppe i över 120 000
kronor. Den sammanlagda summan kommer att överlämnas till
UNIFEM vid Lottornas riksstämma i november i år.
Mer information om Ögat finns på www.lottorna.se/ogat
Innebär det att Försvarsmakten tycker att Lottorna är en av de viktigaste
frivilligorganisationerna bara för att Lottorna är enkönade
– Jo, dels av den anledningen jag precis nämnde, men också i
den internationella missionen. Där är det oerhört viktigt att vi
har fler kvinnor. Svenska kvinnor kan vara en förebild för
andra länders och andra kulturers kvinnor. Kvinnor som blivit
utsatta för till exempel massvåldtäkter har naturligtvis lättare
att prata med en medsyster än med en man om sina upplevelser.
Konfliktlösning i det fredsfrämjande arbetet är också ett
exempel där kvinnor kan ha en viktig roll. Lottornas Ögatkampanj
tycker jag är ett fantastiskt exempel på ett utmärkt
arbete som jag stöder helhjärtat.
Tycker du, och hoppas rentav, att Lottornas arbete för jämställdhet
inte behövs i framtiden och att Lottorna därmed inte behövs
Nu ler Marie Hafström:
– Jag är övertygad om att arbetet för jämställdhet alltid
kommer att behövas. Och anledningen till att jag tycker att
det är viktigt med jämställdhet mellan könen är inte bara
etisk. Personal med olika kompetenser ger också en kostnadseffektiv
organisation. Där kan Lottorna bidra med sitt arbete
för att få en mer effektiv Försvarsmakt.•
8 lottanytt • 3 • 2006

xxxx
2006 • 3 • lottanytt 9

valet 2006
Fyra frågor till
sju riksdagspartier
4Fyra frågor från Lottanytt:
1
Vad händer efter valet Och vad tänker riksdagspartierna göra eller inte göra
Det är ju trots allt våra politiker som håller Lottornas framtid i sin hand.
Lottanytt har därför skickat fyra identiska frågor till alla de sju riksdagspartierna.
Hur ser du på förändringarna som
Försvarsmakten har gått och går
igenom just nu
2
Riksdagen har uttalat behovet av
fler kvinnor i försvaret. Hur tror
du att förändringarna inom Försvarsmakten
påverkar antalet kvinnor inom
försvaret Vad tycker du om det och vad
ska ditt parti göra åt det
3
Över en halv miljon svenskar är
idag medlemmar i landets frivilliga
försvarsorganisationer. Hur ser du
på detta engagemang och den folkförankring
som det utgör
4
Lottorna bidrar med utbildade och
engagerade kvinnor för samhällets
säkerhetsarbete, både civilt och militärt.
Trots det har statsbidragen till
organisationen dragits ned med över
50% under de tre senaste åren, vilket
förstås påverkar Lottornas arbete.
Tycker du att det här är rätt och hur ska
ditt parti agera gentemot frivilligorganisationerna
och Lottorna framöver
Lars Leijonborg, partiledare
1. Försvarets omställning från invasionsförsvar
till insatsförsvar är nödvändig.
Försvaret måste förändras i
takt med att hoten mot vår säkerhet
gör det. Dagens kriser och konflikter
uppstår snabbt och tar inte hänsyn till
nationsgränser. Det försvarsbeslut
som togs 2004, och som drar upp riktlinjerna
för försvarets ekonomi och
verksamhet de kommande åren, gav
dock inte tillräckliga resurser för att
försvarsmakten ska klara av de uppgifter
som statsmakterna kräver. Den
ekonomiska ramen är för snäv och
bäddar för nya svarta hål som gör att
Sverige inte kan leva upp till de krav
på internationella insatser för fred och
säkerhet som ställs.
2. Uppsägningar inom försvarsmakten
har drabbat kvinnor som frivilligt
sökt sig till en karriär som officer och
dem som frivilligt åtagit sig att delta i
internationella insatser. Konsekven-
sen har blivit färre kvinnor och fler
äldre officerare, rakt motsatt ambitionerna.
Det är nödvändigt att finna nya
former för anställning av yrkesofficerare.
Förutsättningar för yrkesväxling
bör byggas in redan i utbildningen
genom samordning med andra utbildningsvägar.
Det måste också skapas
möjligheter för direktrekrytering till
officersyrket. Ökad flexibilitet,
genom till exempel visstidsanställning
och kontraktsanställning, kan
underlätta för att öka antalet kvinnor
i försvaret.
3. Det är viktigt att vi värnar om de
frivilliga försvarsorganisationerna. De
betyder mycket för den folkliga förankringen
av försvaret.
4. Det är av största vikt att stödja de
frivilliga försvarsorganisationerna och
underlätta deras framtida utveckling.
Vi menar att samhället måste hjälpa
frivilligorganisationerna, däribland
Lottorna, att upprätthålla återväxten.
Ett sätt är att arbeta för ökad information
om frivilligverksamhet i skolorna.
10 lottanytt • 3 • 2006

valet 2006
ningen och framför allt vår förmåga att
bidra till internationella insatser har
försvårats kraftigt. Överbefälhavaren
har från ett år till ett annat, ibland inte
ens inom rådande budgetår, vetat hur
mycket pengar han haft att röra sig med
för att effektuera omställningen.
2. Vi tror starkt på fördelarna av ett ökat
antal kvinnor i försvaret. Vägen dit går
via information och att göra Försvarsmakten
till en mer attraktiv arbetsplats
för kvinnor (till exempel genom ett förstärkt
arbete för jämställdhet och mot
kränkningar) och att lyfta fram de frivilligorganisationer
som representeras av
kvinnor – främst då Lottakåren.
3. De frivilliga organisationerna och
deras medlemmar utför ett fantastiskt
arbete och är mycket viktiga för både
försvaret som sådant och för dess
folkförankring. Vi politiker måste
säkerställa att frivilligorganisationernas
engagemang och kunnande tillvaratas
även i framtiden. Det gör man i
grunden genom att i högre grad involvera
frivilligorganisationerna och med
ord och handling visa respekt och uppskattning
för det arbete ni utför.
4. Jag tycker det är fel. Lottorna är
inte de enda som drabbats av de
snabba neddragningarna av försvarsanslaget.
Ansvaret för detta ligger
utan tvekan hos sittande regering och
stödpartier. Vi kommer att göra vad vi
kan för att stärka Lottorna och andra
frivilligorganisationer i arbetet för ett
säkert samhälle. Ert bidrag behövs
verkligen i ett försvar som krymper
till antalet gripbara personer.
Maud Olofsson, partiledare
1. Sverige har ju gått från ett invasionsförsvar
till ett insatsförsvar och
gjort stora strukturella förändringar.
Det säkerhetspolitiska läget i omvärlden
förändrades drastiskt i och med
det kalla krigets slut, och det är då
också naturligt att Försvarsorganisationen
ses över. Det är viktigt att
komma ihåg att dagens säkerhetspolitik
bygger på de hotbilder som är
aktuella i nuläget. Det är också viktigt
att vi har en organisation som
möjliggör en snabb omställning till
nya hotbilder.
2. Vi ser ett stort värde i att öka andelen
kvinnor inom Försvarsmakten. Vi
skulle då lättare få rätt person på rätt
plats, bredda kompetensen samt få en
mer jämställd organisation. Dagens
försvar ställer ofta högre krav på tek-
Göran Hägglund, partiledare
1. De är omvälvande och långt ifrån
slutförda. Den övergripande omställningen
från ett invasions- till ett
internationellt inriktat flexibelt
insatsförsvar är helt riktig. Däremot
har det genomförts på ett olämpligt
sätt under ledning av olämpliga partier.
Socialdemokraterna, vänsterpartiet
och miljöpartiet har gjort försvarsanslaget
till en spelbricka vilken
som helst i sina interna maktförhandlingar.
Det har gjort att stödpartierna
fått ett historiskt unikt inflytande
över försvarspolitiken. Den direkta
konsekvensen blev att det skulle sparas
på försvaret så snabbt som möjligt
– kosta vad det kosta vill. Omställniskt
kunnande och goda ledaregenskaper
än ren fysisk styrka.
Att det idag finns så få kvinnor, procentuellt,
inom Försvarsmakten beror
bland annat på tillämpningen av dagens
pliktlag. När man kallar alla män men
inga kvinnor till mönstring upprätthåller
samhället uppfattningen om att försvaret
är en plats för män. Det kan vi
ändra genom att även kalla kvinnor till
mönstringen.
3. Frivilligorganisationerna spelar en
mycket viktig roll i Sveriges försvar,
inte minst inom krishantering. Vikten
av en folkligt förankrad Försvarsmakt
kan inte nog understrykas.
Vi menar att frivilligorganisationernas
medlemmar gör ett otroligt viktigt
jobb och vi måste stimulera organisationernas
framtida utveckling. I en tid då
allt färre människor gör värnplikt minskar
också rekryteringsbasen till frivilligorganisationerna
drastiskt. Därför måste
vi underlätta och hjälpa till att trygga
återväxten. Ett sätt är att verka för
ökad information i skolor, ett annat
att ge stöd till lokala utbildningsinsatser.
När man talar om krishantering är
det viktigt att komma ihåg att krishanteringsförmågan
inte enbart är en
nationell angelägenhet, utan också i
högsta grad lokal. De frivilliga försvarsorganisationerna
spelar där en
viktig roll. När kriser inträffar så är
det oftast på en lokal nivå. Översvämningar,
omfattande strömavbrott och
oväder sker lokalt.
4. Centerpartiet värnar om frivilligorganisationerna
och menar att ersättning
från samhället ska utgå efter prestation.
Lottakåren bidrar aktivt till
att stärka det allmänna säkerhetstänkandet
i samhället och vi menar att
det borde visa sig bättre i tilldelningen
av medel från samhället.
2006 • 3 • lottanytt 11

valet 2006
Fredrik Reinfeldt, partiledare
1. Det svenska försvaret måste
utvecklas målmedvetet och balanserat
för att vi ska kunna skapa militär
säkerhet i närområdet och genomföra
insatser inom våra gränser och internationellt.
Det är naturligt att Sveriges
utrikes- och säkerhetspolitik förs i
nära samarbete med de nordiska länderna,
EU och Nato i syfte att stärka
internationell rättsordning och FN.
Svenska militära förband måste kunna
bekämpa terrorism och stödja återgången
till ett fredligt och demokratiskt
samhälle utanför Sveriges gränser.
Detta kräver ett starkt nationellt försvar
och militär kapacitet att hantera
kriser tillsammans med andra länder.
2. Neddragningarna i försvaret har
tyvärr lett till att många av de yngre och
senast anställda inom Försvarsmakten
har fått lämna sina platser – och det har
ofta handlat om just kvinnor. Vi vill se
en aktiv rekrytering av kvinnor till försvaret
genom särskilda insatser från Försvarsmakten,
vilket kommer att leda
till såväl fler kvinnor på officershögskolan
som fler kvinnor i utlandsstyrkorna.
3. I takt med att vårt samhälle blir allt
känsligare för yttre hot blir också
frivillig organisationerna allt viktigare.
Med flera katastrofer i färskt minne kan
man konstatera att det ibland finns brister
i de statliga hjälpinsatserna. Då borde
vi snarare utveckla än avveckla frivilligorganisationerna
för att ta tillvara på den
kunskap som engagerade medborgare
besitter.
4. Nej, nu när den grundläggande
militära utbildningen har minskat
med färre platser borde frivilligorganisationernas
verksamhet åtminstone
bibehållas på den tidigare nivån
– och samma sak med bidragen. Det
engagemang och kunnande som finns
hos medborgare engagerade inom de
frivilliga försvarsorganisationerna
måste tas tillvara även i framtiden,
annars riskerar vi att gå miste om en
viktig del av folkförankringen. Vi vill
att stödet till frivilligorganisationerna
ska präglas av strävan att den
utbildning staten bekostar ska
komma till användning i det nya försvaret.
Därutöver bör stödet styras av
myndighetens behov av rekryteringar
inom främst de internationella insatserna.
Leni Björklund,
försvarsminister
1. Det svenska
försvaret genomgår
en nödvändig
omställning. Skälen
till det är främst förändringarna
när det gäller Sveriges säkerhetspolitiska
läge, men beror också på teknikutvecklingen
inom försvarsområdet.
Förändringarna gör att Sverige i
dag har ett försvar som kan användas
utan tids ödande mobilisering, både
hemma och i internationella fredsinsatser.
Grunden till att vi har ett försvar
överhuvud taget är självklart att vi
ska kunna försvara oss själva om det
skulle behövas. Men med nuvarande
säkerhetsläge bidrar vi bäst till Sveriges
säkerhet genom att delta i internationella
insatser med FN-mandat.
2. Omställningen och neddragningarna
har inte resulterat i någon stor
minskning av andelen kvinnliga officerare
i försvaret, vilket många befarade.
Andelen värnpliktiga kvinnor har ökat
från cirka 3,5 till 4 procent under 2005.
Men det räcker inte. Det behövs betydligt
fler kvinnor i försvaret. Det är därför
bra och nödvändigt att försvarsmyndigheterna
fortsätter arbetet för att öka
andelen kvinnor, inklusive kvinnor
med invandrarbakgrund, som fullgör
värnplikt.
Viktigt är också att se till att utbildning,
personligt materiel och arbetsförhållanden
är sådana att värnpliktiga,
speciellt kvinnorna, fullföljer sin utbildning
och att flera av dem stannar kvar i
försvaret efteråt.
3. De frivilliga försvarsorganisationerna
har viktiga uppgifter att fylla.
Den folkliga förankringen är viktig
för försvaret även i framtiden, men
frivilligorganisationerna måste
utveckla sin verksamhet till de
omvärlds- och samhällsförändringar
och de nya utmaningar som försvaret
står inför om man vill behålla
sin roll. De måste följa med i
omställningen från invasionsförsvar
till insatsförsvar.
4. När volymen och anslagen till försvaret
minskas är det naturligt att
också se över anslagen till frivilligorganisationerna.
Att ha samma
volym och inriktning som tidigare
är inte rimligt.
Regeringen har inte dragit ned på
det obundna organisationsstödet, vilket
är en markering av att regeringen
anser att frivilligorganisationerna har
en viktig roll. Däremot har summan
för anslag till uppdragsverksamheten
minskats, vilket gör att frivilligorganisationerna,
försvaret och andra
aktörer måste diskutera och komma
överens om hur frivilligorganisationerna
ska delta i dagens moderna försvar
och kunna stödja samhället i
övrigt.
12 lottanytt • 3 • 2006

valet 2006
Lars Ohly,
partiledare
1. Riksdagen har
lagt om försvarspolitiken
från invasionsförsvar
till insatsförsvar sedan år
2000. Insatsförsvaret har liksom invasionsförsvaret
i huvuduppgift att försvara
Sverige. Men insatsförsvaret är
mindre till storleken och ska i ökad
utsträckning delta i internationella
fredsfrämjande insatser. På så vis ger
Sverige militärt bistånd till krigsdrabbade
länder. Vi har verkat för nedskärningar
i försvarets budget. Den säkerhetspolitiska
situationen gör att en
fortsatt nedrustning av det militära försvaret
är både möjlig och nödvändig.
Genom internationell solidaritet och
rättvis handel vill vänsterpartiet verka
för alla människors rätt till ett värdigt liv.
2. Den pågående förändringen aktualiserar
behovet av fler kvinnor i för-
svaret. FN:s säkerhetsråd antog år 2000
resolution 1325 som syftar till att öka
kvinnors medverkan i allt arbete med
att förebygga, hantera och lösa väpnade
konflikter. Tack vare ihärdigt arbete
från bland annat vänsterpartiet är 1325
nu en del av verksamheten både inom
den militära och civila krishanteringen.
Men mycket arbete återstår.
Vi vill behålla den allmänna värnplikten
som är en förutsättning för hög kvalitet
och folkförankring inom försvaret. De
uttagna ska spegla befolkningen och antalet
värnpliktiga ska stå i proportion till
det rådande säkerhetsläget. Vi vill dessutom
att värnplikten ska bli könsneutral.
3. Det frivilliga engagemanget är
mycket betydelsefullt för folkförankringen
i försvaret och Sveriges säkerhet.
Men resurserna till det frivilliga engagemanget
måste stå i proportion till det
rådande säkerhetsläget. Det har föranlett
förändringar och nedskärningar
inom försvaret vilket också har påverkat
frivilligorganisationerna.
Nu ökar fokus på det civila samhällets
säkerhet i fredstid snarare än samhällets
behov vid krig. Där finns det
stora behov av frivilligt engagemang.
4. Det frivilliga försvarsengagemanget
är viktigt, men samhällets resurser är
begränsade och försvarets budget måste
motiveras av den rådande säkerhetspolitiska
situationen. Vår politik gentemot
de frivilliga försvarsorganisationerna
framöver är att de liksom övriga försvaret
ska stå i proportion till det rådande
säkerhetsläget i fråga om resurser.
Lottorna gör mycket betydelsefulla
insatser i arbetet för att stärka det
civila samhället utifrån den bredare
hotbilden och dess medföljande behov.
Dessutom har ni en stor betydelse i att
informera och engagera kvinnor inför
framtiden. Det är en stor utmaning vi
står inför att få fler kvinnor i försvaret.
Maria Wetterstrand, språkrör
1. Miljöpartiet bejakar omställningen
av försvaret från ett invasionsförsvar
till ett insatsförsvar med internationella
uppgifter som främsta uppgift.
Vi är dock kritiska till att vi anmäler
hela bredden av förbandstyper istället
för att vi kraftsamlar till det vi är bra
på i internationella insatser, vilket
kostar mycket pengar och motverkar
rationaliseringar.
2. Försvarsmakten måste både förstå
och kommunicera att det är helt
avgörande för framgång, inte minst i
den internationella verksamheten, att
man får in kvinnors erfarenheter och
kompetens i sitt arbete. De förändringar
som Försvarsmakten är mitt uppe
i bör därmed kunna resultera i att fler
kvinnor söker sig till försvaret, förutsatt
att man lyckas få bort gamla ingrodda
fördomar, negativa attityder och istället
se kvinnor i organisationen som en
framgångsfaktor. Miljöpartiet kommer
bland annat fortsätta att arbeta med
FN:s resolution 1325 som ett verktyg
för förändring och kämpa för en frivillig
mönstring för både kvinnor och män.
3. Det frivilliga engagemanget är viktig
för säkerhetsarbetet i vid mening, det
gäller nu att kanalisera detta engagemang
så att det fasas in i omställningen
av försvaret och samhällets samlade
säkerhet. Vi tycker att fler organisationer,
som bidrar med kvalitet och uthållighet
för samhällets säkerhet, än de frivilliga
försvarsorganisationerna ska
kunna komma ifråga för bidrag och
uppgifter. Folkförankring och engagemang
uppnår man om det arbete man
utför, både inom frivilligorganisationerna
och inom Försvarsmakten,
känns relevant och viktigt.
4. Miljöpartiet anser att det finns frivilligorganisationer
som har framtiden
för sig och som har mycket att
bidra med. Vi anser att man ska kraftsamla
statens stöd till de som verkligen
är relevanta och därmed ge dessa
bättre förutsättningar. Vi måste våga
välja bort. Som framgått av tidigare
svar anser vi att andelen kvinnor i
försvaret måste öka, inte minst för att
vi ska kunna bidra med kvalitet och
resultat i de civila och militära internationella
insatserna och här spelar
naturligtvis Lottorna en viktig roll.
2006 • 3 • lottanytt 13

nya stadgar
Nya stadgar väcker
Lottornas stadgekommitté har arbetat med
att ta fram ett nytt stadgeförslag till den nya
Lottaorganisationen. Ett arbete som har varit
både tidskrävande och svårt med många
åsikter och känslor inblandade.
Men nu börjar arbetet närma sig sitt slut.
Text: Lena Loheim Kangevik
Illustration: Jörgen Carlsson
Ulla Bäckström är ordförande
i Lottornas stadgekommitté.
Hon och hennes kommitté har haft
ett svårt och tidskrävande arbete
att ta fram nya stadgeförslag.
– Vi står inför en helt ny tid. Vi är
betydligt färre medlemmar än förr i
tiden och både vår kommunikationsprocess
och vårt uppdrag ser helt annorlunda
ut idag. Därför måste vi förändra
oss för att överleva, säger Ulla Bäckström,
stadgekommitténs ordförande.
Nu börjar kommitténs arbete närma
sig sitt slut. Men det har varit en lång
process hit.
– Det har varit ett digert ansvar som
lagts på våra axlar. Lottorna har engagerade
medlemmar och många har haft
synpunkter och åsikter på vårt första
stadgeförslag som lämnades i våras.
I maj hade alla lottor chans att tycka
till om det första förslaget som Stadgekommittén
utarbetat efter överstyrelsens
(LÖ) uppdrag.
– Vi är en spretig organisation med
medlemmar i åldrarna 15–100 år. Det
säger sig självt att det här inte är ett lätt
jobb då. Vi har fått reaktioner alltifrån
de som inte vill ändra på någonting alls
till de som säger ”Äntligen någon som
gör något!”.
Dels har kommittén tagit fram en
och samma stadga för hela Lottaorganisationen.
Tidigare har Lottorna haft fyra
olika stadgar; grundstadgar och sedan
olika stadgar centralt, på förbundsnivå
och på kårnivå.
Självklar förändring
Men det som kanske har skapat mest
oro i leden är förslaget att avskaffa förbunden
och bara ha kvar kårerna.
Och att ta bort förbunden tycker Ulla
Bäckström är en självklar förändring.
– Jag är själv förbundslottachef på
Gotland varför jag rationaliserar bort
mig själv med det här förslaget. Men det
är en nödvändighet. Vi kan inte ha organisation
på så många nivåer som vi har
idag. Dessutom har vi sagt att de kårer
som tycker att de behöver ett förbund
får fortsätta ha det. Men de får organisera
och finansiera sitt förbund själva.
Civila uppdrag bör öka
I framtiden måste Lottornas civila uppdrag
öka i förhållande till de uppdrag
man får från Försvarsmakten.
– För att få dessa uppdrag måste Lottorna
arbeta centralt. Först börjar vi på
generaldirektör-nivå med centrala förhandlingar.
Sedan ska uppdragen ut till
kårerna.
Medlemsavgiften har också varit en
källa till diskussion. I det första förslaget
fanns en punkt där man föreslog en
enhetlig medlemsavgift för hela landet.
Idag innehåller förslaget bara en fast
summa till centralorganisationen. Sedan
får kårerna ta ut vilken avgift de vill.
Efter remissrundan i maj gick det
omarbetade förslaget på en ny remissrunda
till och med den 18 augusti. Då
kom det också in en hel del invänd-
14 lottanytt • 3 • 2006

nya stadgar
känslor
ningar men inte lika många som i första
omgången. Stadgekommittén håller nu
som bäst på att ta hänsyn till dessa
remisser och kommer även att skriva
om en del förslag som det har visat sig
kan missuppfattas. I mitten av september
ska det färdiga stadgeförslaget lämnas
till LÖ som sedan ska ta det till
Riksstämman i Stockholm den 18–19
november.
Majoriteten bestämmer
– Alla kommer inte att bli nöjda men
det är det som är finessen med den
demokratiska processen. Det är majoritetsbeslut
som gäller, säger Ulla Bäckström.
– Vi har vänt på alla stenar och tagit
hänsyn till medlemmarnas åsikter. Jag
kan väl tycka att det förslag som nu ligger
känns lite urvattnat jämfört med
vårt första förslag, men det är i alla fall
ett steg på väg. Det innehåller inte lika
mycket nytänk som tidigare. Men organisationen
är inte beredd att ta det steget
ännu. Och det förvånar mig att så
många är så negativa till förändring. Nu
har vi tagit det här förslaget så långt vi
har kunnat med hänsyn till de remisser
vi har fått.
Stadgekommittén består av
Ulla Bäckström, ordförande i kommittén
och förbundslottachef på Gotland.
Gunilla Öhlin, åklagare i Kalmar.
Sara Malmgren, Stockholm, med erfarenhet
från att ha skrivit stadgar till studentkårer.
Ingrid Freij, aktiv instruktör från
Linköping.
Elisabeth Lennartsson, LÖ-styrelsen.
Ulrika Frisk, LÖ-styrelsen.
På Riksstämman den 18–19 november
ska beslut tas om det slutgiltiga stadgeförslaget.
2006 • 3 • lottanytt 15

Nyköpings lottakår
Ung ordförande
fixade yngre kår
Fakta
Sara Wennerström
Ålder: 34 år.
Bor: I radhus i Oxelösund.
Familj: Maken Ola och egna barnen
Carolina, 15, Tim, 8, samt bonusbarnen
Jennie, 13, och Amanda, 10 år.
Yrke: Chefsassistent på ett äldreboende.
Lottakarriär: Ordförande i Nyköpings
lottakår där hon gick med för 3,5 år
sedan. Sambandslotta i armén med
extraavtal med hemvärnet.
Fritid: Läser gärna deckare och gillar
motion i alla dess former.
Egenskaper: Rak, envis och målinriktad.
Triggas av utmaningar och strapatser.
För ett par år sedan kände sig styrelsen för Nyköpings lottakår
gammal och ville avgå. Lösningen på problemet blev Sara
Wennerström som tillsattes som kårordförande.
Idag har Nyköping en helt ny, ung och aktiv styrelse och
åtskilliga nya unga lottamedlemmar.
SText: Lotta Sellberg
Foto: Hasse Sukis
Sara är en ung mamma. Trots att hon
endast är 34 år är äldsta dottern redan
15 och sonen 8. En dag när barnen började
bli stora och hon satt hemma med
lite väl mycket fritid, började hon surfa
på nätet.
– Jag skiljde mig från barnens far
2001 och fick barnledigt varannan
vecka. Men jag ville fortfarande känna
mig behövd och bidra med något vettigt.
Eftersom jag alltid velat göra lumpen
var steget inte långt att söka sig till Lottorna.
Alltså skickade jag in en intresseanmälan
via internet.
Sara bor i Oxelösund, och i grannkommunen
Nyköping fanns en stor
lottakår dit hon bjöds in. Medelåldern
var dock påfallande hög och behovet av
nya unga medlemmar akut.
– Redan efter något år, våren 2004,
blev jag kårchef och fick i uppdrag att
hitta en ung och aktiv styrelse. Den
gamla styrelsen tyckte att den hade
gjort sitt och ville lämna över.
– Jag har aldrig varit chef tidigare
utan har fått växa med uppgiften. Idag
är jag faktiskt näst äldst i den nya styrelsen.
En värvningskampanj på bibliotek
och skolor har också gett resultat. Bara
förra året värvade kåren tolv nya medlemmar
så Nyköpings lottakår har definitivt
fått en nytändning.
– Synd bara att inte fler hittar hit för
Lottorna är en helt underbar organisation.
Jag har fått nya vänner över hela
landet, från norr till söder, som delar
mina intressen. Man svetsas verkligen
samman, säger Sara entusiastiskt.
Sökte omväxling
I det civila har Sara en årslång utbildning
som kock. Hon är också utbildad
undersköterska och läkarsekreterare
med nytt jobb som chefsassistent på ett
äldreboende.
Med den bakgrunden hade det kanske
varit logiskt att Sara blivit sjukvårdslotta
eller fältkock, men Sara ville
göra något helt annat som omväxling.
Idag är hon sambandslotta i armén och
har ett extraavtal med hemvärnet för att
få fler övningstillfällen. Stabstjänsten
passar henne som hand i handske.
– Jag tycker om att ligga ute i skogen
och utsättas för lite strapatser. Det är en
utmaning att träffa en ny grupp människor
där ingen känner någon sedan tidigare
och få hela sambandscentralen att
fungera.
16 lottanytt • 3 • 2006

Nyköpings lottakår
Nyköpings lottakår
www.nykopingslotta.se
Kåren har idag 74 medlemmar varav majoriteten
är pensionerade. Men kåren har föryngrats
kraftigt på sista tiden, tolv nya lottor
rekryterades förra året och runt fem hittills i
år. Sara är nu näst äldst i den nya styrelsen.
De äldre har eftermiddagsträffar varannan
torsdag. De yngre lottorna träffas
sista torsdagen varje månad och bjuds på
sådant som chokladprovning, kläduppvisning,
kryddparty och bowling förutom sedvanlig
information. En gång om året ordnar
man en prova-på-helg öppen för alla med
tältliv och exercis, hinderbana och andra
roliga aktiviteter. Givetvis gör man också
olika studiebesök.
Kårkassan får ett tillskott genom den
årliga julmarknaden. För att bättra på ekonomin
har man även börjat sälja fryspåsar.
– Det bästa med Lottorna är gemenskapen
och alla dessa fantastiska utbildningar.
Inte minst ledarskapsutbildningarna
där du får lära dig otroligt mycket
om dig själv. Jag trodde till exempel att
jag löste konflikter genom att vara rak
och kämpa för min sak. Men det visade
sig att jag var mer undvikande och kompromissande.
Målet är att bli gruppbefäl och få gå
UGL, Utveckling av grupp och ledare.
Det är en utbildning som bland andra
kommunens högsta chefer genomgår så
det är verkligen en merit och en förmån
att få gå den för de ynka 200 kronorna
lottamedlemmar betalar, menar Sara.
– Har man ingen karriär i yrket kan
man klättra i föreningslivet i stället,
säger hon och skrattar.
Får ihop pusslet
Sara har en imponerande energi, trots
att hon är omgift och numera har fyra
barn som strömmar in och ut ur radhuset
i olika omgångar. Maken Ola jobbar
skift som stålverksarbetare på SSAB i
Oxelösund och har sina två barn hos sig
när han är långledig.
– Men min man är helt underbar för
han säger aldrig annat än ja. Han sköter
hem, barn och hund och all skjutsning
till olika fritidsaktiviteter när jag är
borta på kurser.
Båda lyckas ändå få tid till en synnerligen
aktiv livsstil. De joggar ihop och
är målvakter i varsitt korplag i innebandy
med allt vad det innebär av
matcher och träning. För några år sedan
genomförde dessutom Sara Tjejklassikern
– Tjejvättern med nio mil på cykel,
Vansbro tjejsim som är en kilometer
motströms i 17-gradigt vatten, milslånga
Lidingö tjejlopp och Tjejvasan där
större delen av de tre milen gick på ren
vilja.
– Det var vansinnigt egentligen eftersom
jag inte tränat ett dugg och faktiskt
inte stått på ett par skidor på åratal.
Men har jag satt mig för någonting tar
jag mig fram på något vis. Jag är otroligt
envis!•
2006 • 3 • lottanytt 17

Lottornas sommar
Stort tryck på årets sommar
Årets sommarskolor har varit extra lyckade. Flera av sommarkurserna
har varit dubbelt så stora som förra året och en sak
är klar: Lottorna har gjort en stor insats för att fylla sin del av
Lavtalet med hemvärnet.
Text: Lotta Sellberg
Foto: Magnus Pehrsson
Lottornas rekryteringskampanj under
våren har lyckats över förväntan. Tillströmningen
till årets sommarkurser
har varit större än vanligt, bland annat
till fältkocks- och stabskurserna.
När sommarskolan gick i mål i mitten
av augusti hade vissa kurser dubblerat
sitt elevantal. 60 personer hade till
exempel gått grundkursen till stabstjänst
på Revingehed, mot ett drygt 30-tal
förra året.
Lottorna är stolta över sina sommarskolor. Här
är rikslottachefen Elisabeth Falkemo på besök
på Berga sommarskola.
– Vi fick utöka efterhand när vi såg
hur många det var som sökte. Resurserna
omfördelades i dialog med Försvarsmakten
när trycket blev större än
förväntat, berättar Mariola Gummesson,
utbildningschef hos Lottorna.
Eftersom alla som sökte inte kunde
beredas plats, kommer nu Lottorna att
erbjuda ytterligare en stabsutbildning
15–24 november 2006.
Även fältkocksutbildningen i Karlskrona
lockade osedvanligt många. Här
utökade man till totalt 32 elever sammanlagt.
En ny instruktör blev färdig.
Sex lottor passade också på att gå en
kompletteringsutbildning i förplägnad
för att uppdatera sina kunskaper. Nya
kunskaper som kommer väl till pass i
det nya hemvärnet.
– Rikshemvärnschefen har nu lovat
att förbereda sin organisation på att
nyutbildade kvinnor från Lottorna är på
väg ut i hemvärnet, säger Mariola.
Framför allt är det årets sommarskola
i Revingehed som har haft högt
tryck på sina utbildningar. Revingeheds
elevantal har vuxit från 90 i fjol till 120
i år.
Kändes som på riktigt
– Det är roligt att ha så stora grupper
som är ute och övar – speciellt nu när
bataljonschefer och kompanichefer från
det lokala hemvärnet har haft möjlighet
att vara med. Det blir ett helt annat liv
och känns ännu mer som på riktigt,
konstaterar Wivianne Oskarsson, biträdande
skolchef på Revingehed.
Förutom de olika stabskurserna har
Revingehed tagit in ett 40-tal som har
gjort minilumpen, åtta som gått gruppbefälsutbildningen
(TFU-GB), ett par
som blev färdiga instruktörer och fem
som gick en kompletteringskurs för
stabslottor i hemvärnets underrättelsetjänst.
För sommarskolan på Berga i juni var
det första gången som man samarbetade
18 lottanytt • 3 • 2006

Årets sommarskolor lockade
ovaligt många glada lottor.
Lottor som var väldigt nöjda
med sina utbildningar och höll
uppe humöret i sina uniformer
trots stekande sommarhetta.
Lottornas sommar
”Mat är alltid uppskattat!”
Mat är alltid ”på riktigt” och
synnerligen uppskattat, menar
Jenny Wegén, som tycker att
årets fältkockutbildning i
Karlskrona var en fullträff.
Text: Lotta Sellberg
Foto: Privat
skolor
med Amfibieregemente 1 och den nya
organisationen. Allt gick dock
mycket smidigt och skolledningen
fick allt tänkbart stöd.
För många elever på sommarskolorna
är det också första gången som
de över huvud taget kommer i närheten
av en uniform. För flera av de
yngre deltagarna kan en sommarskola
dessutom vara först gången hemifrån i
en så helt annorlunda miljö. Därför
var det kanske inte konstigt att ett
par av de yngre deltagarna drabbades
av akut hemlängtan och avbröt kursen
under veckan.
– Rookiekursen vänder sig till unga
tjejer mellan 15 och 18 år som är
nyfikna på Lottorna och vill prova på
livet i grönkläder. Och självklart passar
det här inte alla, säger Maj Ingels,
biträdande skolchef på Berga.
– Men överlag var det ett jättehärligt
gäng med positiva och nyfikna
tjejer. Dessutom kunde de ta till sig
en order, och det underlättar förstås.
Om du visste vad de exercerade, säger
hon och skrattar glatt.
Rockiekursen i Berga hade 17 deltagare,
minilumpen lockade 42 stycken
och åtta gick TFU-GB. Karlskrona
hade ungefär samma antal rookiesar,
Jenny var väl förberedd på vad fältkockutbildningen
skulle innebära. Hon har
redan ”tjuvtränat” under året som prao i
fältköket hos Skärgårdens kompani på
västkusten.
Utbildningen är uppdelad i två distinkta
delar. Första veckan jobbar man i
ett skolkök och betar sig igenom hela
receptboken. Det är väldigt mycket
matlagning av små portioner och otroligt
mycket smakande, säger hon.
Man lär sig också hur man sätter
ihop en näringsriktig måltid och vikten
av hygien och kylning av maten i fält.
Kunskaper som kom väl till pass under
årets rötmånad och värmebölja.
Andra veckan delades kursen in i två
grupper som lagade mat till ungefär 120
personer var. Då satte eleverna upp ett
läger med kokcontainrar, kokkärra, kyl-
Jenny gillar sitt uppdrag som fältkock. ”Mat är
alltid uppskattat.” Här står hon i en matcontainer
under sommarens utbildning i Karlskrona.
container och disktält ute på Rosenholms
övningsområde där de tältade i
tre nätter.
– Det är ett roligt och glatt gäng som
tjötar tillsammans, men jobbigt för det
är mycket att göra. Sen ska man vara
medveten om att det är en del tunga
lyft, men man behöver inte vara kanonstarkt.
Alla hjälps ju åt.
Kockarna är ofta de som är först på
plats i lägret och också de sista att
lämna lägret.
– Köket blir en naturlig samlingsplats
under övningen och arbetet känns
som en viktig uppgift, säger Jenny Wegén.
2006 • 3 • lottanytt 19

Lottornas sommar
men något färre (ett 30-tal) som gjorde
minilumpen. Här flyttades gruppbefälsutbildningen
till Revingehed.
Både i Karlskrona och på Berga efterlyste
eleverna som gick totalförsvarsutbildningen
en några dagar längre utbildningstid.
En vecka upplevdes som för
lite för att hinna smälta och upprepa
vissa moment. De var helt enkelt inte
mätta och ville ha mer, säger Malin
Andersson, skolchef i Karlskrona.
– Nytt för i år var att vi la in delar av
Försvarsmaktens jämställdhetsarbete i
rookiekursen och minilumpen, så att vi
skapar en ökad medvetenhet om vad
som gäller. I policyn ingår bland annat
att uppmuntra kvinnor att gå vidare och
bli chefer, och det är viktigt att vi också
uppmuntrar våra frivilliga att våga ta plats.
– Vi har också lagt in mer näringslära
och hygien på förplägnad, och även i
viss mån på de andra kurserna. Många
blir förvånade när de får höra hur
Intresset för årets sommarskolor var rekordstort.
Alla fick inte ens plats på sina sökta utbildningar.
Därför anordnas ytterligare en stabsutbildning i
höst. Överst till höger: Heléne Rådemar, Lottornas
generalsekreterare på besök på Berga tillsammans
med Torbjörn Bodström från Försvarsmakten.
mycket kroppen behöver bara för att
orka stå rakt upp och ner. Att musklerna
måste ha mat verkade särskilt förvåna
rookiesarna, säger Malin Andersson.•
Stabskurs gav mersmak
Anna-Lisa Forsell fick en kick i somras när hon gick
den ovanligt stora stabskursen. Det här gav verkligen
mersmak, konstaterar hon.
Text: Lotta Sellberg
Lottanytt får tag i Anna-Lisa i mitten av
juli, bara några dagar efter att den tio
dagar långa grundkursen för stabsbiträden
i Revingehed är avslutad. Hon är
hemma igen i Liden i Medelpad och försöker
smälta alla intryck.
– Bekanta har tjatat på mig länge att
jag ska gå med i hemvärnet. De vet att
jag gillar att vara i naturen och röra på
mig, ligga i tält och fjällvandra. Från
mitt jobb som sjuksköterska är jag
också van att organisera, prioritera och
möta människor i olika situationer.
– Och de hade rätt, det här passar
verkligen mig. Vilken fantastisk gemenskap,
säger Anna-Lisa som nu tänker gå
med i Sundsvalls Hemvärn och söka
vidare till TFU-GB och någon kurs på
Älvkarleö – kriskommunikation eller
stabsfunktion – till hösten.
På den osedvanligt stora grundkursen
fick eleverna lära sig att bygga upp en
stab, både praktiskt och teoretiskt, med
en avslutande fiktiv krigsövning under
två dygn där till och med rikshemvärnschefen
Roland Ekenberg dök upp.
– All heder åt ny teknik, men den
gamla metoden med papper och penna
fungerar fortfarande. Vi skrev och skickade
ordonanser med ordonnanser, gjorde
lägeskartor, svarade i telefon och fick
översätta chiffrerade meddelanden.
Datorer kommer först i nästa steg,
berättar Anna-Lisa.
Det hon var mest emot till en början
var att sitta i växeln.
– Det var så mycket meddelanden
och tåtar hit och dit och väldigt nytt
för mig. Men man klarar mer än man
tror och kan faktiskt be om hjälp. Vi
är ju inte där för att vi kan, utan för
att lära.
Instruktörerna var också himla
duktiga och intresserade, säger Anna-
Lisa, och öppna för avsteg i det vanliga
programmet i form av museibesök,
gymträning och bandvagnsvisning.
Över huvud taget tycker hon att
det var positivt med alla trevliga människor
i blandade åldrar och från hela
landet, som aldrig tvekade att ge ett
handtag när det behövdes.
– Jag skulle verkligen rekommendera
andra att gå. Det är jättekul och
visar verkligen att kvinnor kan!
20 lottanytt • 3 • 2006

plock & nyheter
Nyttig övning i Baltikum
Det är viktigt för Försvarsmakten att få ut
kvinnor i de utländska missionerna. Som ett
led i den ambitionen deltog sex svenska
lottor i en övning, Hedgehog 2006, utanför
Riga, huvudstaden i Lettland i somras. Tillsammans
med sex kvinnor från varje baltiskt
land genomfördes en övning som gav
både kunskap, erfarenhet och eftertanke.
Koordinator för den svenska gruppen
var sergeant Charlotta Didriksdotter från
Sollentuna lottakår. Efter information på
militärengelska var gruppen ute på en fiktiv
skarp övning. Själva informationen och
inledningen var inga större problem för de
svenska lottorna. Däremot var
det här den svåra delen av
övningen för många av de
baltiska kvinnorna som har
bristande kunskaper i engelska.
Men väl ute i fält hade de svenskka lottorna
mycket at lära.
– Vi bodde hela veckan på en gammal
sovjetisk militärförläggning utanför Riga,
berättar Charlotta Didriksdotter.
Sergeant Charlotta Didriksdotter i
mitten på sommarövning i Riga.
Till vänster lettiska instruktören
1st Lieutenent Raivo. Till höger
Kersti Podmosenska – koordinator
för estniska truppen.
– Under övningen blev vi uppdelade i fyra
lag med en tjej från varje land. Så fort de baltiska
kvinnorna förstod vad övningen gick ut
på såg man i ögonen på dem att det här låg
mycket närmare dem än våra svenska tjejer.
De hade betydligt mer fält- och vapenvana än
vi men var väldigt hjälpsamma och tog
hand om oss svenskar.
Efter övningen kunde alla konstatera
att det hade varit ett fantastiskt
tillfälle att lära känna andra kulturer
och deras syn på försvar. Och Charlotta tror
att de baltiska kvinnorna fick en tankeställare
vad gäller ledarskap.
– De har en väldig militär disciplin och
väntar på order innan de gör något. Vi är mer
samarbetsvana. Till slut hittade vi en kompromiss
som fungerade bra, säger hon.
– Men under slutövningen var jag ett tag
väldigt osäker på om jag skulle få hem alla
mina lottor välbehållna. Det var full fart och
totalt mörker. Men vi kom undan med en
stukad fot och en blåtira.
De svenska deltagare var Lina Linder,
Pernilla Walldie (var med i laget som vann
nattpatrulleringstävlingen – och den vad
TUFF!), Lena Myhrberg, Carina Blomqvist
Liljegren (blev utsedd av instruktörerna till
bästa deltagare!!), Paula Löf och Kristina
Holmström.
Nu planeras ytterligare en övning och
den här gången förlagd i Litauen år 2008.
Lottor sökes för uppdrag åt SSI
Vill du göra något viktigt Då kan du bli
provtagare i SSI:s (Statens Strålskyddsinstitutets)
mobila provtagarorganisation. Lottanytt
har tidigare berättat om hur Lottorna
utbildar lottor för SSI. Nu utvecklas samarbetet
och SSI söker fler provtagare.
En provtagare hos SSI tränar inför
ett scenario där radioaktiv
strålning drabbar Sverige.
Då ska provtagarna ta
prover på det gräs som
våra kor betar för att
undvika att bequerelhaltig
mjölk når
butikshyllan.
Provtagarna
skickas ut för att
samla in betesgräs
i områden som man vill säkerställa är helt fria
från radioaktivt nedfall. Förhoppningsvis inträffar
aldrig det här scenariot igen (alla minns väl
Tjernobyl), men om det skulle hända är det
viktigt att det finns en utbildad och övad provtagarorganisation.
Som provtagare skickas
du aldrig ut till områden som är konstaterat
smittade.
Om du är intresserad och bor i eller intill
nedanstående län är du välkommen att skicka
in en intresseanmälan. Senast den 15 oktober
behöver vi din anmälan med namn, personnummer
samt telefon- och adressuppgifter.
Skicka den till info@lottorna.se eller till Lottorna,
Box 2240, 103 16 Stockholm.
Följande län behöver nu nya provtagare:
Västerbotten, Gästrikland, Uppland, Gotland,
Halland och Skåne.
Pompa och ståt
i Hälsingborgs armélottakår
Hälsingborgs armélottakår har nyligen firat
sitt 80-årsjubileum med sång och musik
och högtidligheter. Lottanytt säger grattis till
den pigga 80-åringen!
På bilden syns Cecilia Ekström, fanbärare,
Britt-Inger Svensson, vice ordförande
för Riksförbundet och Solveig Aplander
Rosencrantz, kårchef.
2006 • 3 • lottanytt 21

plock & nyheter
Bli ett med träden
Foto: Johan Sten, Rosfoto
Kronprinsessan
saluterad av
Gotlandslottor
Lottorna på Gotland sköt för sjunde året i
rad salut för Kronprinsessan Viktoria på
hennes födelsedag den 14 juli.
– Ja, det blev en riktigt hejdundrande
födelsedagshälsning, säger Ulla Bäckström,
förbundslottachef på Gotland som var
ansvarig för saluten.
Salutstationen i Fårösund var den enda
i Sverige som hade en enbart kvinnlig
bemanning.
Perfekta stövlar för höstens jakt- och skogsutflykter.
Gummistöveln ”Realtree Hardwoods”, i skogskamouflagemönster
från LaCrosse, 1 695 kr. Finns bland
annat på Naturkompaniet, Hunt och Widforss.
En räv i byxan
Brunt eller svart läderbälte med den klassiska räven. Cirka
fyra cm brett med spänne i antiksilver. Murena Silver Belt
från Fjällräven kostar cirka 399 kr och finns på Naturkompaniet
eller i välsorterade sportbutiker.
Viltkött på nya sätt
Nu är det vilt som gäller i köket. Susanne Jonsson,
kock, konditor och matkreatör, tipsar om viltkött i
alla dess former. ”Viltsmak” (Prisma) finns i välsorterade
bokhandlar och kostar cirka 270 kr.
Tack till alla
som skänkt pengar till
Lottornas verksamhet!
Vill du också hjälpa till Plusgironummer till
Riksförbundet Sveriges lottakårer är 18 24
00-2. Märk talongen med Aktiveringskontot
(gåva till medlemsutbildningar) eller Älvkarleö,
så att pengarna hamnar på rätt
ställe. Alla gåvor från 500 kronor och
uppåt får ett omnämnande i denna spalt.
Till Aktiveringskontot
Birgitta Andersson med vänner 500:-
Frösö flyglottakår 1 000:-
Sävsjö lottakår 500:-
Till Älvkarleö herrgård
Haningebygdens lottakår 17 178:-
Norra Smålands lottaförbund 500:-
Tranåsbygdens lottakår 1 600:-
Almedalen juli 2006.
Alla var där. Så även rikslottachefen
Elisabeth Falkemo. Och tecknaren
Per Lublin på Tecknarservice.
22 lottanytt • 3 • 2006

Posttidning
Avsändare: Lottornas Kansli, Box 2240, 103 16 Stockholm

Lottornas utbildningar – vinter & vår 2007
Lottornas
utbildningar
vinter & vår
07
Civila utbildningar
Lottornas civila utbildningar förbereder dig för framtida civila
uppdrag men ger dig också kunskaper om ledarskap och om
olika funktionärsuppgifter.
Ledarskap för kårstyrelseledamöter
Den här utbildningen är till för dig som är eller ska bli aktiv i
din kårstyrelse. Hela, eller större delen av, kårstyrelsen har
möjlighet att gå utbildningen som en egen grupp.
Plats och datum: Älvkarleö 2–4 mars.
Målgrupp: Kårstyrelseledamöter.
Utveckling av grupp och ledare (UGL)
UGL är en processinriktad utbildning som bygger på upplevelseinlärning
och ger dig förståelse för hur du fungerar i en
grupp. Du måste ha fyllt 20 år och varit medlem i Lottorna
minst ett år för att kunna söka till den här utbildningen.
Plats och datum: HvSS. Datum meddelas senare på www.lottorna.se.
Håll utkik!
Förkunskapskrav: du har gått Lottornas uppdrag eller Lottakunskap.
Målgrupp: du som inte får utbildningen genom din militära utbildningsgång.
Förstegsutbildning till internationell tjänst
Om du är intresserad av jämställdhets- och genusfrågor och
funderar på att söka till internationell tjänstgöring är det här
en utbildning du inte får missa. Utbildningen sätter fokus på
behovet av kvinnors deltagande i utlandsmissioner och tar
också upp problematiken kring kvinnor och barns särskilda
utsatthet i krigsdrabbade länder i linje med FN:s resolution
1325. Utbildningen genomförs i samarbete med EU-projektet
Genderforce.
Plats och datum: Stockholm 10–11 mars.
Målgrupp: du som har sökt eller avser att söka till internationell
tjänstgöring via Försvarsmakten eller någon annan myndighet eller
organisation.
Militära utbildningar
För att få delta på Lottornas militära utbildningar krävs att
du har fyllt 18 år, att du är frisk och har en bra grundkondition.
Eftersom utbildningarna kan vara fysiskt krävande får
du som är sjukskriven, lider av ätstörningar eller är förtidspensionär
på grund av sjukdom inte delta.
www.lottorna.se
Samhällets säkerhet
Den här utbildningen varvar teori och praktik. Du får dels
kunskaper om svensk krisberedskap och hur man förebygger
kriser, men lär dig också praktiska saker som första hjälpen
och brandskydd. Du som söker till den här utbildningen ska
vara intresserad av att verka som civil resurs för en kommuns
krisberedskap. Utbildningen genomförs sedan 2006
enligt en ny kursplan och i samarbete med Krisberedskapsmyndigheten.
Plats och datum: Älvkarleö 16–18 mars.
Minilumpen (TFU-G)
Den grundläggande totalförsvarsutbildningen (TFU-G), eller
Minilumpen som vi också kallar den, är en gemensam
utbildning för de frivilliga försvarsorganisationerna. Utbildningen
utgör själva grunden i din militära utbildningsgång.
Du måste ha fyllt 18 år för att få gå utbildningen.
Plats och datum:
Ronneby 18–24 februari.
Halmstad 19–26 mars.
Förkunskapskrav: du har gått Lottornas uppdrag eller Lottakunskap.
Lottakunskap erbjuds i vissa fall på skolan där du gör Minilumpen.

Lottornas utbildningar – vinter & vår 2007
TFU-GB
Plats och datum:
Ronneby 18–24 februari.
Halmstad 19–26 mars.
Förkunskapskrav: du har gått TFU-G och grundkurs. Grundkursen ska
ha genomförts med betyg VG.
Grundkurser
Bevakning
Det här är utbildningen för dig som inte backar för lite tuffare
tag. Som lotta i bevakningstjänst ingår du i en hemvärnsgrupp
och tjänstgör i närheten av där du bor.
Antagningen föregås av mönstring där det bedöms om du
är lämpad för utbildningen. Eftersom utbildningen är fysiskt
krävande bör du vara mellan 20–40 år och ha god hälsa och
fysik. Utbildningen är 12 veckor lång och berättigar till dagpenning.
Observera att genomförd TFU-G inte är ett krav för att
söka.
Plats och datum: är ännu ej fastställt för utbildningen. Meddelas på
www.lottorna.se i januari 2007. Mönstring sker i april i Stockholm.
Internationell utbildning
Internationell stabskurs – International Staff
Assistant Course (IntSAC)
Den här utbildningen förbereder dig för tjänstgöring vid en
internationell stab. Du får under utbildningens gång förståelse
för Sveriges internationella verksamhet och kunskaper
som gör det möjligt för dig att delta i internationella
övningar. Observera att kursen genomförs på engelska.
Plats och datum:
Kungsängen 16–23 februari.
Kungsängen 4–11 maj.
Förkunskapskrav: du har gått grundkurs, behärskar lägst gymnasieengelska,
har god datavana och förmåga att arbeta självständigt.
Ledarskapsutbildning
Ledarskapsutbildningen ger dig kunnande och förståelse för
det chefskap och ledarskap som fordras för respektive nivå i
krigsorganisationen. Utbildningen genomförs i nivåerna GBled,
UGL, T-led och KB-led. Det är viktigt att följa utbildningsgången
(se www.lottorna.se under militär utbildning).
T-led
Plats och datum: Halmstad 26 mars – 1 april.
Förkunskapskrav: se utbildningsgång.
UGL
Plats och datum: Halmstad 19–24 mars.
Förkunskapskrav: se utbildningsgång.
Instruktörsutbildning
Som lotta kan du utbilda dig till instruktör. Du kan påbörja
din instruktörsutbildning när du har genomfört din PB-kurs.
Ik 3 TFU
Plats och datum: Ronneby 12–24 februari.
Ik Certifiering
Certifieringsutbildningen är det sista steget i din instruktörsutbildning.
Du får under utbildningen djupare kunskaper om
anslags- och utbildningsprocesser, krisplaner och hur svåra
beslut tas. Självklart ger utbildningen dig också möjlighet till
erfarenhetsutbyte med andra instruktörer. Utbildningen
hette tidigare Ik Återsamling.
Plats och datum: Stockholm 23–24 februari.
Ik Konferens
Instruktörskonferensen syftar till att hålla dig uppdaterad
och ställa dina erfarenheter som instruktör i fokus.
Plats och datum: Stockholm 21–22 april.
Ungdomsutbildning
Lottornas ungdomsutbildningar är öppna för dig som är mellan
15–18 år.
Vinterkurs
Under utbildningen får du lära dig grunderna i militär tjänstgöring
under vinterförhållanden.
Plats och datum:
Transtrand v 9.
Ånn v 10.
Förkunskapskrav: du har gått Rookiekursen.
GB-led
Plats och datum: Halmstad 19 mars – 1 april.
Förkunskapskrav: se utbildningsgång.
www.lottorna.se