MÃ¶t Helena Glans â mÃ¥lmedveten Lotta som arbetar som ... - Lottorna

Lottanytt 

N UMMER 1 November 2001 

Möt Helena Glans 

– målmedveten Lotta 

som arbetar som polis 

Nye hemvärnschefen 

Mats Welff ser gärna 

ett utökat samarbete 

med Lottorna 

IT-angrepp 

– största hotet 

mot Sverige

i n n e håll 

En spännande tid väntar Lottorna 

F R I V I L L I G O R G A N I S A - 

T I O N S U T R E D N I N G E N 3 

Frivilligorganisationsutredningen 

presenterades den 28 februari. Nu 

är det upp till alla lottor att reagera 

och komma med synpunkter. 

M Ö T M A T S W E L F F 6 

Nye Rikshemvärnschefen gillar att 

spela golf och läsa skönlitteratur. Han 

har även varit tränare för ett damfotbollslag. 

S Ä L E N K O N F E R E N S E N 10 

På den årliga säkerhetspolitiska 

konferensen i Sälen debatterades 

bland annat internationalisering, 

ominriktningen av försvaret och det 

ökande hotet från olika former av 

IT-angrepp. 

H E L E N A G L A N S 12 

En tuff tjej med många järn i 

elden sommenar att Lottorna 

har betytt mycket för hennes 

personliga utveckling. 

F Ö R P L Ä G N A D S T J Ä N S T 

M E R Ä N A T T K O K A 

Ä R T S O P P A 16 

Två Lottor skriver själva om hur 

det är att gå förplägnadsutbildning. 

Läs deras berättelse i Lottanytt. 

L A N D E T R U N T 18 

Lottanytt fortsätter att ta pulsen 

på landets kårer. 

ETT NYTT ÅR HAR BÖRJAT och 

det med en riktig rivstart. Frivilligorganisationsutredningen 

har lagts på 

betänkande till riksdagen. Det är ju 

inte den första utredningen som har genomförts 

de senaste tio åren, utan den tredje. 

Egentligen var det väl inga direkta överraskningar 

som presenterades i betänkandet. Vi i frivilligorganisationerna 

har hela tiden hållits uppdaterade 

om vad som har diskuterats och var därför 

väl insatta under arbetets gång. Jag ger betänkandet 

både ris och ros och hoppas nu att våra 

medlemmar reagerar och kommer med synpunkter. 

Det är ju vår framtid det handlar om. 

Jag har även invändningar på flera av punkterna: 

Det som jag direkt är mest kritisk emot är 

förslaget om att ett råd för frivillig samhällsberedskap 

ska bildas. Där de olika frivilligorganisationernas 

centrala ledningar ska företräda organisationerna 

inför centrala myndigheter och mot politiska 

beslutsfattare. Det blir en överhetsstyrning 

som jag inte kan acceptera och som jag inte anser 

skulle gynna vår organisation på något sätt. 

Vår förhoppning är att vi får betänkandet på 

remiss under våren så att vi kan agera i möjligaste 

mån. 

Bifogat Lottanytt finner ni också den kortversion 

som tagits fram ur AGFU, den utredning 

som har gjorts tillsammans med frivilligavdelningen 

på Högkvarteret. Läs och begrunda. 

En annan utmaning som vi står inför är att antalet 

medlemmar fortsätter att sjunka i organisationen. 

Vi är nu lite mindre än 24 000 medlemmar. 

Vi rekryterade nästan 1 000 nya lottor under 

förra året, men tyvärr var det också väldigt många 

som slutade. För att få färre att sluta i organisationen 

kommer vi under 2001 att arbeta fram ett 

material som ska kunna hjälpa kårer och förbund 

att själva arbeta med det som vi kallar för medlemsvård. 

Vi har många spännande arbetsuppgifter 

framför oss. En stor och mycket viktig uppgift är 

att titta på Lottornas framtid. Vi kommer att kalla 

till diskussionsgrupp för att diskutera organisationens framtid. Se upprop i tidningen. Här är 

det viktigt att alla lottor som känner att ni har något att bidra med deltar i debatten. Era synpunkter 

är både värdefulla och välkomna! 

Nu när vi möter den efterlängtade våren hoppas jag också att vi alla får lite extra energi och 

livskraft av den värmande solen. Det kan vi ju behöva speciellt nu när vi går mot en så händelserik 

period. 

NINI ENGSTRAND, RIKSLOTTACHEF 

Nini.engstrand@lottorna.se 

Lottanytt är medlemstidningen för Riksförbundet 

Sveriges lottakårer. 

Lottanytt utkommer med fyra nummer per år. 

Ansvarig utgivare: Nini Engstrand. 

Redaktör: Anneli Lindstedt. 

I redaktionsrådet: Yvonne Hansen och Ingrid 

Johansson från Lottorna samt Anna Ek 

från GCI Rinfo. 

2 Lottanytt Nummer 1 2001 

Adress: Lottornas kansli, Box 5435, 

114 NINI 84 Stockholm. ENGSTRAND, info@lottorna.se RIKSLOTTACHEF 

Telefon: 

nini.engstrand@lottorna.se 

08-788 99 95, fax 08-788 77 21. 

Lottanytt produceras av GCI Rinfo. 

Omslag: Bo Håkansson. 

Upplaga: 28 000 ex. 

Repro: 4Color, Uppsala. 

Tryck: Tryckcentra, Västerås 

Annonsbokning/Material: 

Robert Lawesson, telefon 08-788 77 15. 

Sista bokningsdag för nr 1-2001: den 26 januari 2001. 

Prenumeration: För icke lottor 50 kr/år, pg 59 81 4-4. 

Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. 

Om beställt material önskas i retur, bifoga frankerat 

kuvert. 

Citera oss gärna men ange alltid källan.


får både ros och ris 

Betänkandet ”Frivilligheten och 

samhällsberedskapen” har nu 

lämnats till försvarsminister 

Björn von Sydow. Fram till i början 

av augusti kan vi vara med 

och påverka remissvaret. 

– Nu är det upp till alla medlemmar 

att reagera och höra av 

sig till oss i ledningen med sina 

synpunkter. Det är ju faktiskt vår 

framtid det handlar om, säger 

rikslottachefen Nini Engstrand. 


har på regeringens uppdrag 

utrett de frivilliga försvarsorganisationernas 

inriktning och uppgifter 

i framtidens totalförsvar. Utredningen 

påbörjades i februari 

2000 och har nu presenterats för 

försvarsministern. Den 28:e februari 

hölls även en kortare genomgång 

på Armégården i Stockholm 

av viceamiralen Dick Börjesson. 

– Egentligen var det inga direkta 

överraskningar som presenterades i 

betänkandet. Vi har hela tiden hållits 

väl uppdaterade om vad som har diskuterats 

i utredningen, säger Nini Engstrand. 

En riktig ”rysare” 

– Det här är en riktig rysare, varnade Dick 

Börjesson i inledningen av sin presentation. 

– Bered er på en tegelsten på 456 sidor att 

pryda bokhyllan med, fortsätter han sedan och 

lugnar samtidigt: 

– Men ha tröst, egentligen är 120 sidor olika 

bilagor och ni behöver bara läsa sammanfattningen 

för att få en helhetsbild av våra förslag. 

Ett antal frågor belyses särskilt noga i utredningen: 

◆ Vilken roll som frivilligförsvaret skall spela 

i de huvuduppgifter som gäller för militärt 

försvar och civilt försvar enligt de senaste 

försvarsbeslutet 

◆ Hur verksamheten ska finansieras 

◆ Hur rekryteringen ska säkerställas 

◆ Hur ersättningar och försäkringar ska utformas 

◆ Vilka organisationer som kan och bör inordnas 

i den frivilliga försvarsverksamheten 

◆ Hur traditioner och militärkulturhistoriska 

funktioner kan utvecklas och bevaras inom 

ramen för frivillig försvarsverksamhet. 

◆ Hur det offentliga ekonomiska stödet ska 

fördelas 

◆ Hur frivilligförsvaret kan utnyttjas som en 

resurs för kommuner och landsting 

Dick Börjesson presenterade frivilligorganisationsutredningen 

på Armégården den 28e februari. 

Nya möjligheter och utmaningar 

– Frivilligförsvaret står inför ett flertal nya 

möjligheter och samtidigt många nya utmaningar 

när det gäller att profilera sin verksamhet 

till nytta för samhällets säkerhet och beredskap 

säger Dick Börjesson. Han menar att 

det är viktigt för organisationerna att i framtiden 

anlägga en helhetssyn på säkerhetsfrågorna 

och att de samtidigt planerar och vidtar åtgärder 

utan hänsyn till en svårbestämd gräns 

mellan fred och krigstillstånd. 

– Det är av stor vikt att lyckas anpassa den 

frivilliga försvarsverksamheten till de nya rådande 

förhållandena, säger Dick Börjesson. 

En viktig uppgift för de frivilliga försvarsorganisationerna 

anser utredningen är att 

stödja totalförsvaret med personal som kan bemanna 

vissa befattningar i det militära försvarets 

krigsorganisation. Men de senare tidens 

naturkatastrofer i form av skogsbränder, översvämningar, 

snöstormar har också visat att vilken 

viktig uppgift och betydelse som frivilligorganisationerna 

har även i fredstid. 

Samhället har förändrats 

– Samhället ser ju helt annorlunda ut idag än 

när frivilligförsvaret skapades för många år sedan. 

Det tidigare hotet om ett militärt angrepp 

mot Sverige är inte längre lika aktuellt. 

Nu är det snarare som nämnt naturkatastrofer 

och miljörisker som känns aktuella, men även 

terrorism, kriminalitet och övriga konflikter, 

säger Dick Börjesson. 

Samtidigt menar han att det har blivit hårdare 

konkurrens om samhällsmedborgarnas 

tid och fritidsintressen. 

– Mot den bakgrunden är det viktigt för de 

frivilliga försvarsorganisationerna att ha ett 

stort inslag av förändringsbenägenhet. Samtidigt 

måste de göras ännu mer attraktiva genom 

att ha en stabil verksamhetsidé som attraherar 

medlemmar och uppmuntrar deras 

ideella insatser. 

Frivilligförsvarets roll 

och status ska stärkas 

– Frivilligförsvarets roll och status 

behöver stärkas och konkretiseras 

om frivilliga totalförsvarsorganisationer 

ska kunna rekrytera och engagera 

lämpliga medborgare, säger 

Dick Börjesson. 

Utredningen föreslår också en ny 

och bredare definition av begreppet 

frivillig försvararverksamhet. 

Man förespråkar även en indelning i 

frivilliga främjande organisationer och 

frivilliga bemmaningsorganisationer, som 

speglar den ambition att medverka samhällsberedskapen 

och totalförsvaret som varje separat 

organisation har. 

– Ett kriterium för att godkännas som en 

frivillig totalförsvarsorganisation bör vara att 

organisationerna informerar sina egna medlemmar 

om samhällets säkerhet och beredskap 

och om totalförsvaret. Det är en rimlig motprestation 

som statsmakterna kan kräva för att 

för att frivilligförsvaret ska kunna få det offentliga 

stödet, menar viceamiralen. 

Nytt finansieringssystem 

Utredningen lämnar även förslag på ett helt 

nytt finansieringssystem som man bedömer 

kommer att kunna ge betydligt bättre möjligheter 

till styrning och uppföljning av det offentliga 

stödet. Systemet knyter inte bara an 

till organisationernas storlek och inriktning 

utan även till deras kompetens och förmåga 

att medverka i samhällsberedskapen. 

forts nästa sida 

Lottanytt Nummer 1 2001 3

forts. 

– Vi föreslår att ett långsiktigt organisationsstöd 

bör betalas ut som bygger på de olika 

posterna ungdomsbidrag, kompetensbidrag 

och grundbidrag. Dessutom bör det vara möjligt 

att få projektbidrag vid speciella tillfällen. 

Rikslottachefen ställer sig positiv till det 

nya finansieringssystemet. 

– Det är betydligt mer flexibelt och anpassningsbart 

än dagens system och lämnar utrymme 

för fler intressanta satsningar och separata 

projekt än tidigare, menar Nini 

Engstrand. 

Det föreslagna finansieringssystemet bygger 

även på att statliga myndigheter och kommuner 

formulerar tydliga uppdrag till organisationerna 

och att de verkligen betalar för de 

utförda tjänsterna. 

– För sådana uppdrag bör full kostnadstäckning 

gälla, säger Dick Börjesson. 

Årets höjdpunkt 

Centralt samordningsråd 

För att frivilligförsvaret ska kunna tydliggöras 

som en resurs i samhället föreslår utredningen 

att formerna för samverkan mellan de olika 

organisationerna, myndigheterna och kommunerna 

ska utvecklas. 

– Vi föreslår att ett centralt samordningsråd, 

Rådet för frivillig samhällsberedskap, ska 

bildas. Det är viktigt att ett sådant råd tillgodoser 

såväl frivilligförsvarets krav på självständighet 

som statsmakternas behov av styrning 

och uppföljning. 

Nini Engstrand är dock kritisk till detta 

förslag. 

–Det innebär en överstyrning som jag inte 

kan acceptera som jag heller inte kan se skulle 

gynna lottorna på något tänkbart sätt. 

Utredningen lämnar även förslag på 

◆ Meritvärdering inom frivillig försvarsverksamhet 

◆ Principer för information om samhällets 

säkerhet och beredskap samt totalförsvar 

◆ Frivilligförsvarets materialförsörjning 

◆ Minnes- och traditionsbevarande inom frivillig 

totalförsvarsverksamhet 

◆ Ändringar och kompletteringar inom författningsstödet. 

För den som är intresserad av att ytterligare 

fördjupa sig i utredningen så finns den i sin 

helhet att läsa och ladda ned på: http://forsvar.regeringen.se/propositionermm/sou/index.htm. 

– Vi att sprida utredningen i organisationen 

så att alla lottor har möjligheten att vara 

med och påverka remissvaret. Senast i början 

av augusti skall svaret lämnas in till regeringen. 

Jag hoppas nu verkligen att alla medlemmar 

engagerar sig ordentligt. Vi kan faktiskt 

vara med och påverka utfallet i betydande omfattning. 

Det är ju mycket viktiga frågor som 

behandlar hur vår organisation kommer att se 

ut i framtiden, säger Nini Engstrand. 

– Det här är årets höjdpunkt. 

Susanne Simonsson, kårchef för 

lottorna i Lima och Transtrand, 

blir lyrisk då hon berättar om vad 

lottorna har för sig vid Vasaloppsstarten 

i Sälen. 

Lottorna har funnits med vid starten sedan 

decennier. Redan klockan tre på 

morgonen finns de på plats för att servera 

frusna Vasaloppslöpare. Det som serveras 

är bullar, kaffe, varm choklad och sportdryck. 

I år hade dessutom lottorna fått förtroendet 

att sköta informationen till löparna. Information 

om att allt som rör Vasaloppet. 

- Det är roligare nu när vi fått mer ansvar 

Efterträdare 

på Älvkarleö 

Efter många år avslutar Leif Strömberg sin 

anställning på Älvkarleö. Vi kommer att annonsera 

efter en efterträdare med tillträde efter 

sommaren 2001. Är du intresserad och vill 

ha mer information, titta på vår hemsida, 

www.lottorna.se. Har du inte tillgång till Internet 

kan du kontakta Ingrid Johansson, telefon 

08-788 77 27 eller via e-post ingrid.johansson@lottorna.se 

Vivi Ann Sjööns serverar vid Vasaloppsstarten. 

Klockan är kvart över sju på morgonen. Över starten 

skiner solen och temperaturen är 16 grader 

minus. 

och så är det kul att de ser oss som en resurs, 

säger Susanne Simonsson. 

Antalet gäster vid lottornas kokvagn var fler 

i år än tidigare. En halvtimme före start var kaffet 

slut. Det har inte inträffat tidigare. 

Med vid Vasaloppsstarten första söndagen i 

mars, den fjärde, var Maria Karelius, Lena Lissbol 

och Mia Haga från kåren i Lima-Transtrand. 

Kåren i Malung representerades av Åsa 

Lycke. Även kåren i Orsa bidrog med lottor. 

Inga Brant, Ingegerd Malmgren, Elsmari Bärjegård 

och Vivi Ann Sjööns hade åkt upp från 

Orsa för att servera Vasaloppsåkarna. 

Lottorna i framtiden 

Vi söker lottor som är intresserade av att diskutera 

tankar och idéer om Lottornas framtida 

existens. Vi tänker oss en diskussionsgrupp 

om 15–20 personer. 

Frivilligförsvarsutredningen och Försvarsmaktens 

omstrukturering samt omvärlden 

i övrigt gör att det är angeläget för oss 

att fundera över vår verksamhet och organisation. 

Diskussionsgruppen ska träffas under 

en helg för att diskutera framtiden för vår organisation. 

Ställer du upp Vi står för resor, kost och 

logi. Tid och plats meddelas senare. Anmäl 

ditt namn, adress och lottakårstillhörighet till 

anneli.lindstedt@lottorna.se , fax 08-788 77 

21 eller via post till Riksförbundet Sveriges 

lottakårer, Box 5435, 114 84 Stockholm. 

Märk kuvertet Lottornas framtid. 

4 Lottanytt Nummer 1 2001

Nya kansliet 

Jag ska få namnen från Robert 

Sacomässor: 

Lottor bland studenter 

Under november månad deltog 

Lottorna vid två studentmässor 

ordnade av Saco. Första studentmässan 

var i Sollentuna, Stockholm 

och där mässan besöktes 

av mer än 20 000 studerande 

från hela mellansverige. 

Antalet intressetalonger som vi fick in 

visade sig komma från åtta förbund. 

Mässan i Malmö som startade veckan 

efter hade färre besökare men vid Lottornas 

monter var det ändå många som var intresserade 

av att få information och ganska många 

lämnade även in intressetalongen för mer information. 

Totalt från dessa två mässor fick vi 

in cirka 80 intresseanmälningar som vidarebefordrades 

till respektive förbund. 

I mitten på februari i år deltog 

vi vid studentmässan i Piteå. Antalet 

besökare var många och en 

stor del av besökarna var värnpliktiga 

från Boden. 

Deltagande på studentmässor 

i höst 

I höst kommer Lottorna delta på 

tre studentmässor; Sollentuna, 

Malmö och Göteborg. Dessa tre 

mässor kommer att genomföras i 

mitten av november till början av 

december. De som är intresserade 

av att arbeta på mässan är 

hjärtligt välkomna att kontakta informationsavdelningen, 

08-788 77 19. 15 eller via mail 

info@lottorna.se. 


Ny rikshemvärnschef 

i tid av förändring 

Mats Welff tillträdde posten som 

rikshemvärnschef i somras. De 

första månaderna beskriver han 

som mycket spännande och fyllda 

av nya utmaningar. 

– Det är mycket på gång inom 

Hemvärnet just nu och det ställer 

givetvis också stora krav på mig 

som ledare. Det gäller att kunna 

skapa förståelse för utvecklingen 

och att finnas till hands för de 

medlemmar som har synpunkter 

och funderingar. 

Hemvärnet genomgår en rejäl omstöpning 

i linje med ominriktningen av 

försvaret. Många medlemmar välkomnar 

förändringen som något positivt, men 

det finns även de som är skeptiska och som känner 

oro inför framtiden. 

– Om jag ska vara helt ärlig så kan jag nog 

sammanfatta den rådande stämningen med att 

jag har stött på en enorm entusiasm ute i förbanden, 

men även en hel del tappade sugar. Det 

är nog egentligen ofrånkomligt när så mycket 

förändras samtidigt. 

– Många har under en längre period burit 

med sig en känsla av uppgivenhet och ovisshet 

inför det nya som komma skall. Vart är vi på 

väg Vilken är min plats i det nya försvaret Jag 

tror nog att de allra flesta nu är glada över att få 

tydlig information om vad som är på gång. 

Framtidens hemvärn 

Det kommer bland annat att finnas större utrymme 

för differentiering och utbildning i det 

nya Hemvärnet. 

– Jag tror att Hemvärnet huvudsakligen 

kommer att differentieras i tre olika delar. Insatsplutonerna 

kommer i framtiden att få högre 

beredskap, rörlighet och eldkraft än tidigare. De 

kommer att få till uppgift att övervaka ytan och 

kanske också att leda eld. Stridstekniken måste 


”Hemvärnet måste på ett trovärdigt sätt kunna visa att en 

organisation som bygger på frivillighet är kompetent nog 

att lösa beredskapsuppgifter och att hantera och underhålla 

kvalificerad materiel. Vi måste kanske även alla vara beredda 

på att diskutera och ompröva en del av det som idag 

är självklart”. 

därför utvecklas vilket givetvis kräver mer träning 

och övning. En fördubbling av träningstiden 

är inte alls otänkbar, säger Mats Wellf. 

Huvuddelen av hemvärnsmännen, kanske 

70 000 man, kommer att fortsätta att lösa uppgifter 

som motsvarar dagens. Ytterligare en 

tredje kategori kommer inte att öva men ska 

ändå ha vilande kontrakt så att Hemvärnet kan 

växa med en rivstart om det skulle behövas. 

Omdaning och utveckling 

– Vi är som sagt mitt uppe i en mycket dramatisk 

och spännande period som präglas av omdaning 

och utveckling. Det kräver också att utbildningssystemet 

stöps om så att vi kan öka kompetensen 

ytterligare. Vi måste ge folk möjligheten 

att praktiskt kunna ägna mer tid åt Hemvärnet 

genom att ge dem rimliga ersättningar. 

Rikshemvärnschefen har nyligen tillsatt en 

framtidsgrupp som bearbetar detaljerna kring 

omorganisationen mer praktiskt. En första delrapport 

kommer att lämnas i sommar. 

Hemvärnets roll ökar 

– Det står ju helt klart att Hemvärnets roll 

kommer att öka jämfört med idag. Därför har 

jag nu satt igång en ett arbete med utredningen 

och ÖB:s inriktning som grund. Det gäller för 

oss att överväga olika möjligheter för att kunna 

möta de ökade kraven som ställs på oss. Genomlysningen 

måste bli kreativ och kanske 

omvälvande och vi får inte tveka inför nya utbildnings-, 

beredskaps- och personalförsörjningsalternativ. 

Arbetsgruppen ska från realistiska utgångspunkter 

titta på hur de ska kunna skapa insatsförband 

och inte minst hur de ska lyckas få 

harmoni mellan tillförsel av nytt material och 

utbildningarna. 

Höjd ersättning 

– Hemvärnet måste på ett trovärdigt sätt kunna 

visa att en organisation som bygger på frivillighet 

är kompetent nog att lösa beredskapsuppgifter 

och att hantera och underhålla kvalificerad 

materiel. Vi måste kanske även alla vara beredda 

på att diskutera och ompröva en del av 

En av de saker som mest lockade med tjänsten var 

den nära kontakten med medlemmarna och en 

större möjlighet till självständigt arbete än tidigare. 

det som idag är självklart. 

Regeringens beslut i november om höjd 

ersättning för hemvärns personal som tas i anspråk 

i samhällets räddningstjänster är givetvis 

mycket välkommet. 

– Det är ett sätt för regeringen att visa uppskattning 

för det fina arbete som vi har utfört 

under året. Bland annat vid översvämningarna i 

Arvika, där vi också hade stor hjälp från flera 

duktiga lottor. Insatserna mot vattenmassorna 

gjorde ju mycket bra reklam för frivilligrörelsen 

och för Hemvärnet. 

Mats Welff är i grunden mycket positivt inställd 

till Lottorna. 

– Det ryms en gedigen kompetens inom organisationen 

och jag hoppas på ett fortsatt gott, 

och gärna utvecklat, samarbete i framtiden. 

Öppen ledarstil 

Mats Welff förespråkar en öppen ledarstil och 

försöker att hela tiden finnas till hands för de 

medlemmar som känner att de har något att 

diskutera. 

– Den här typen av ledarskap har funnits inom 

försvaret under flera år nu. Jag känner mig 

mycket nöjd över att jag har lyckas skapa en 

känsla av kontakt med medlemmarna. Jag tror 

och hoppas i alla fall att folk upplever det som att 

jag är tillgänglig för dem om de har synpunkter. 

Den svåraste uppgiften anser han vara att 

lyckas skapa förståelse för att de nya förändringarna 

kommer att ta lite tid att genomföra. 

– Förändringarna kommer inte att ske under 

en natt utan det handlar om en stegvis anpassning. 

Damfotbollstränare 

Personliga intressen, på den fritid som ges då 

man är nybliven rikshemvärnschef, är framförallt 

litteratur, golf och fotboll. Mats Welff har 

faktiskt varit fotbollstränare för ett damlag, 

Åhus HBK, under tre års tid. 

– Det var oerhört lärorika år! Det är verkligen 

en helt annan och betydligt tuffare uppgift 

att leda en grupp kvinnor än en grupp män. 

Kvinnor ställer helt andra krav på ledarskapet 

för att sporras och gå igång och satsa det där lilla 

extra. För dem är exempelvis sport mer ett 

helhetsutövande än vad det är för män. Min 

uppfattning är att kvinnor inte är lika inriktade 

på själva prestationen och resultatet som män 

ofta tenderar att vara. De vill istället ta till vara 

på, och få ut något av, själva känslan som sportutövandet 

ger dem. 

Kort om 

Mats Welff: 

Namn: Mats Welff 

Familj: Hustru och två vuxna döttrar 

Fritidsintressen: Litteratur, golf och fotboll 

Bästa egenskaper: Lyhörd och tydlig 

Ogillar: Utvecklingen av den svenska skolan 

Gillar: Nya utmaningar 


250 portioner per måltid. Tillagade nattetid i 

en av kommunens skolkök. Carina Sjöstedt 

och hennes kollegor från Eda lottakår hade 

hektiska dagar och nätter under 

översvämningskatastrofen i Arvika. 

Ovan: Carina Sjöstedt i full färd med att göra i ordning storköksgrytan för kvällens 

kommande kalopsgryta. Carina har varit kårchef för lottakåren i Eda sedan 

1998. 

T v: UllaBritt Sjöstedt skivar morötter till tärningar. UllaBritt har varit medlem i 

Lottorna sedan fem år tillbaka och tvekade inte en sekund när dottern Carina 

bad henne att ställa upp och svara för delar av förplägnadsarbetet i samband 

med Försvarsmaktens omfattande insats i Arvika. 

Foto: Stefan Bratt 

Eda Lottakår lagade maten 

under Arvikaöversvämningen 

Under en månads tid arbetade 475 värnpliktiga, 

120 hemvärnsmän och lottor 

samt ett stort antal civila med att bygga 

vallar mot vattnet, övervaka pumpar, dirigera 

trafik och bevaka avspärrningar. 

Dagtid sköttes all mathållning av personal 

från Arvika kommun, men under kvälls- och 

nattetid tog Lottorna Centralskolans kök i besittning. 

Carina Sjöstedt och hennes kompisar 

såg till att alla som jobbade under natten och tidigt 

på morgonen kunde äta sig mätta. En lika 

viktig som uppskattad som viktig uppgift. 

Beröm från ÖB 

När Lottanytt besöker Arvika och centralskolans 

kök har arbetet med att förebygga och förhindra 

fortsatta översvämningar i den värmländska 

kommunen pågått i snart tio dygn. 

– Jag tycker vi har hittat en bra lösning. Visserligen 

har vi det lite kärvt på personalfronten 

eftersom vi bara är fem lottor plus en frivillig 

Fakta, Arvikainsatsen: 

Deltagande förband: Sju (Artilleriregementet, 

Livgardet, Södermanlands 

regemente, Göta Trängregemente, Göta 

Ingenjörsregemente, Svea Helikopterbataljon 

samt personal från Mellersta 

Underhållsregementet). 

Hemvärnsförband: Norra Värmlands 

hvbataljon, Jösse hv-bat, Bergslagens 

hv-bat, Tingvalla hv-bat, Säffle hvbat, 

Nordmarks hemvärnskompani. 

Fordon: Drygt 30 samt sex helikoptrar. 

Antal värnpliktiga: 475 stycken 

Hemvärnsmän: 120 stycken samt ett 

20-tal lottor och bilkårister 

Antal mandagar: ca 7 000 

Längd på invallningar: Cirka en och 

en halv kilometer vallar, bland annat 

med hjälp av en ny uppfinning som 

testades på allvar i Arvika och cirka 

stabslotta som försöker att lösa uppgiften, men 

hittills har det gått ganska bra. Vi får väl hoppas 

att insatsen inte pågår allt för långt tid, säger 

Carina och häller ned pytt i pannan i det stora 

stekbordet. 

För några timmar sedan lämnade en nöjd 

ÖB Johan Hederstedt staden. Han konstaterade 

att frivilligpersonalen gör en stor insats. 

– En Försvarsmaktens huvuduppgifter är att 

stärka samhället vid svåra påfrestningar i fred. 

Det har varit värdefullt att vara på plats och 

med egna ögon se hur läget är. Jag gör bedömningen 

att samarbetet mellan våra enheter och 

räddningstjänsten fungerar mycket bra, konstaterade 

ÖB, som också hann smaka på Carina 

Sjöstedts köttgryta innan han gav sig iväg ut till 

de värnpliktiga och vattenmassorna. 

Långa pass 

Vid 04.00 ska varm mat serveras till allasom 

arbetar på natten. Idag blir det kalops eller 

15 000 sandsäckar byggdes av de 

värnpliktiga. Cirka 40 000 ton grus 

och sand användes under insatsen. 

Antal berörda objekt: Räddningstjänsten 

i Arvika uppskattar att över 

200 fastigheter har drabbats av någon 

form av skada till följd av översvämningarna. 

Arbetet med att reparera och 

rädda egendom från fortsatt förstörelse 

kommer att pågå under hela våren. 

spaghetti och köttfärssås. Med i köket är 

Carinas mamma, UllaBritt som varit lotta sedan 

1996. 

– Jag blev arbetslös samma år som jag gick 

med i Lottorna. Jag ville inte vara hemma utan 

tyckte att uppgifterna verkade spännande, 

berättar UllaBritt och fortsätter att skiva 

morötterna till kalopsen. 

Kokgruppen från Eda hade tuffa och långa 

nattpass.. 

– Det säger sig självt att med fem ordinarie 

från min kokgrupp och ett par frivilliga stabslottor 

har vi en begränsad uthållighet. Själv 

jobbade jag förra natten tolv timmar och på dagen 

hade jag utfört mitt ordinarie jobb som lokalvårdare 

inom kommunen, berättar Carina. 

Hoppas på nya medlemmar 

Carina har varit kårchef i Eda sedan 1998. 

Edakåren har idag ungefär 65 medlemmar, 

varav 20-talet aktiva. Bland annat ställer tjejerna 

upp med att laga mat i samband med att 

den lokala motorklubben arrangerar rallycrosstävlingar 

i Eda. 

Förhoppningsvis innebär insatsen i Arvika 

att rekryteringen kommer att öka till kåren. 

– Vi har i alla fall ett väldigt bra utgångsläge 

eftersom många Arvikabor ser våra och 

hemvärnets insatser som mycket positiva. Det 

skulle förvåna mig om vi inte kan få några nya 

medlemmar efter detta. Allt hänger på hur 

mycket vi själv orkar och kan engagera oss i 

rekryteringskampanjer, konstaterar Carina 

Sjöstedt. 


Vårfloden kan ge lottorna mer jobb 

Just nu är det lugnt i hela området. Vattnet 

är på väg undan. Det är dock fortfarande 

mycket högt vattenstånd i Vänern men det 

förväntas sjunka under våren oavsett om det 

blir en kraftig vårflod eller ej. 

– Problem just nu är lukt i Arvika när det ej 

är minusgrader, säger Roland Skogberg på 

länsstyrelsen i Värmland. 

Vidare väntas problem i Karlstad kommun 

där Klarälven rinner ut i Vänern. Vänern fungerar 

som en stoppkloss för älven. Klarälven 

kan därför svämma över på flera ställen när vårfloden 

kommer. 

Just nu pågår inga aktiviteter i området där 

Lottorna eller Hemvärnet är involverade. 

– Läget är för tillfället lugnt men skulle det 

bli värre så kan de komma att kallas in, säger 

Göran Andersson, vid Kristinehamns garni- 

son. Tidigare har Lottornas främsta uppgifter 

varit att stå för förplägnad på nätterna. Hemvärnet 

har också de arbetat nattetid med bland 

annat tillsyn och bevakning av pumpar. Eftersom 

de anställda jobbar på dagarna så behövs 

Lottorna och Hemvärnet på nätterna när vanlig 

personal är hemma. 

– De har gjort en jätte insats, menar Göran 

Andersson. 

Frivilligförsvar 

i Utveckling 

Nya krav ställs 

Utbildningen behöver utvecklas och ges ett 

delvis nytt innehåll. Utbildning som tidigare 

har varit inriktad mot en specifik befattning 

måste sannolikt breddas och göras mer framåtsyftande 

och omfatta ett speciellt kompetensområde. 

– Samhällets snabba förändring ställer krav 

på allas vår förmåga att anpassa oss till nya situationer 

och behov. Detta gäller naturligtvis 

även i hög grad de frivilliga försvarsorganisationerna, 

säger Nini Engstrand. 

Den frivillige kan ibland fråga sig 

– behövs jag egentligen Vilken 

blir min framtida roll Vilken 

kompetensutbildning behöver jag 

för att platsa i frivilligförsvaret 

Kommer jag alls att få någon 

krigsplanering Med anledning 

av dessa frågor och för att stärka 

frivilligförsvarets roll i framtidens 

totalförsvar har arbetsgruppen 

AgFU nu bildats. 

– Vi fick ständigt de här frågorna och insåg att 

det var dags att ta fram nya tankar och idéer för 

de frivilliga försvarsorganisationernas medverkan 

i totalförsvaret, nu och i framtiden. Arbetet 

startade i maj 1999 och nu känns det som om vi 

har kommit en bra blir på väg, berättar Nini 

Engstrand som varit med i arbetsgruppen sedan 

start. 

Syftet med arbetsgruppen AgFU är också att 

ta fram underlag och idéer för de frivilliga försvarsorganisationernas 

medverkan i samhället i 

övrigt. Arbetsgruppen som initierades av Försvarsmakten, 

GRO FRIV, består av representanter 

från frivilliga försvarsorganisationer och 

Överstyrelsen för civil beredskap (ÖSB). 

Åtta olika faser 

Arbetet genomförs i åtta olika faser: inledningsfasen, 

idéfasen, utvecklingsfasen, dokumentationsfasen, 

huvuddokumentet, marknadsföringsfasen, 

implementeringsfasen och 

fortsatt arbete. 

Alla deltagare i arbetsgruppen, förutom 

Försvarsmaktens personal, bidrar med idéer 

och förslag utifrån sina egna personliga erfarenheter. 

De företräder därmed inte sina organisationer 

vid de arbetsmöten som sker en 

gång i månaden. 

– Syftet är ju att utveckla och stärka hela frivilligrörelsen 

och inte bara de egna organisationerna, 


Samarbete viktigt 

I samband med att Försvarsmakten har övergått 

från ett invasionsförsvar till ett anpassningsförsvar 

ökar också de frivilliga försvarsorganisationernas 

betydelse som länk mellan det 

svenska folket och Försvarsmakten. I takt med 

att Försvarsmaktens personalsituation förändras 

ställs ökade krav på frivilligorganisationerna 

när det gäller att samarbeta och att öka samhörigheten 

sinsemellan. 

– Just när det gäller samarbete över organisationsgränserna 

så känner jag att vi har tagit 

ett stort steg framåt och upplever det som om 

vi har skapat en större öppenhet än tidigare. Vi 

har ju mycket att lära av varandra och mycket 

att vinna på ett utökat samarbete. Tidigare har 

traditionen varit att var och en av de frivilliga 

försvarsorganisationerna har skött sig själva, 


Nyttigt att utvecklas 

En frivilligorganisation som inte kan hänga 

med i utvecklingen kan heller inte behålla uppdragsgivare 

eller få in nya uppdrag. Hur ska den 

lyckas behålla sina medlemmar och rekrytera 

nya medlemmar Varje organisation behöver 

utveckla sin teknik och sina metoder. Finns alternativa 

verksamhetsområden som kan passa 

organisationens huvudinriktning Kan utbudet 

av tjänster vidgas Att hela tiden vara på alerten 

och öppen för det nya är vad som gäller 

centralt, lokalt och för den enskilde medlemmen 

blir allt viktigare. 

– Utvecklingen anser jag enbart är av godo. 

Det kan ta tid att delvis ändra inriktning, men 

det är viktigt att Frivilligförsvaret följer med i 

tiden för att behålla en plats även i framtidens 

samhälle och kunna attrahera nya medlemmar. 

Arbetsgruppens mål är att: 

◆ Verka för en utveckling baserad på frivilligförordningen 

1§ 

◆ Ge underlag för att marknadsföra de frivilliga 

försvarsorganisationerna i totalförsvaret 

och samhället i övrigt 

◆ Skapa förutsättningar för ett bättre samarbete 

mellan de frivilliga förvarsorganisationerna 

och med olika myndigheter 

◆ Verka för en bredare förankring av totalförsvaret 

hos svenska folket 

◆ Verka för en beredskap för förändring inom 

den frivilliga försvarsverksamheten 

◆ Verka för att den frivilliga försvarsverksamheten 

i framtiden blir attraktiv för medborgarna 

◆ Förankra sitt arbete hos medlemmarna i de 

frivilliga försvarsorganisationerna 

◆ Ta fram underlag för författningsförändringar 

eller eventuellt nya författningar. 


Från invasionsför 

till ett flexibelt in 

– Spelets regler har förändrats. 

Världsbilden är en annan. Invasionshotet 

är under överskådlig 

tid borta och har istället ersatts 

av en större uppsättning komplicerade 

och ibland abstrakta hot. 

– Vi talar i detta sammanhang främst om lågintensiva 

militära konflikter, gränsöverskridande 

kriminalitet, etniska konflikter, flyktingströmmar, 

omfattande olyckstillbud, informationskrigföring 

och terrorism. Eller hotet 

från kryssningsrobotar med lång räckvidd. Så 

inledde ÖB, Johan Hederstedt sitt anförande 

på Sälenkonferensen 

Enligt ÖB Johan Hederstedt detta den 

största anledningen till varför försvaret nu har 

tagit en delvis helt ny inriktning. Målet är att 

”ominriktningen” av försvaret, från ett invasionsförsvar 

mot ett flexibelt insatsförsvar, skall 

vara klart år 2010. Men redan om tre år, 2004, 

ska försvarsmakten ha en klar bild över var man 

står och därefter kunna justera den kommande 

färdriktningen. 

Bestäms av omvärldsförändringen 

Ominriktningen bestäms enligt ÖB ytterst av 

omvärldsförändringen med de mångfasetterade 

och ibland diffusa säkerhetshot som denna 

kommit att innebära sedan det kalla kriget har 

upphört. 

– Mera direkt beror den givetvis också på de 

säkerhetspolitiska direktiv som statsmakterna 

har gett till försvaret, säger Johan Hederstedt. 

Han menar att försvarsmakten precis som alla 

övriga samhällssektorer måste anpassa sin organisation 

och sin verksamhet till den allmänna 

samhällsutvecklingen och informationsteknologins 

utveckling. 

– Även det Svenska samhället har förändrats 

kraftigt under de senaste åren och totalförsvarets 

förankring försvagas efterhand som en 

all mer begränsad del av landets ungdomar genomför 

militär grundutbildning, säger Hederstedt. 

Frivilligförsvarets goda insatser 

Internationaliseringen och ett mer heterogent 

samhälle kan komma att påverka individernas 

syn på innebörden av deras förpliktelser som 

medborgare. En sådan utveckling påverkar 

Försvarsmakten, bland annat då det gäller personalförsörjningssystemet. 

– Försvarsmakten har ju ett tydligt uppdrag 

från statsmakterna då det att ge stöd till samhället 

i händelse av svåra påfrestningar. Detta 

har bland annat märkts tydligt av de goda insatser 

som Frivilligorganisationerna, de värnpliktiga 

och Hemvärnet gjorde under översvämningarna 

i västra Värmland och Dalsland 

nu under hösten, fortsätter Hederstedt. 


svar 

satsförsvar 

Mer flexibilitet 

Värnet av Sverige och förmågan att medverka i 

ett fördjupat internationellt militärt samarbete 

uppnås knappast med hjälp av forna tiders rikstäckande 

försvarsorganisationer. Istället uppnås 

det, enligt Johan Hederstedt, med effektiva 

verknings- och underrättelsesystem, snabba 

beslutscyklar, och flexibla och väl samövade insatsstyrkor 

som förmår att samverka med internationella 

och väl samövade enheter. 

– Kort sagt – ett flexibelt insatsförsvar, säger 

Hederstedt. 

Och det är enligt ÖB för att kunna delta i 

utvecklingen som försvarsmakten måste omorganiseras 

kraftigt och utveckla nya förmågor. 

– Vi skiftar fokus och ändrar inriktning. Så 

förbereder vis oss för att det Svenska försvaret 

ska kunna ge sitt bidrag till fred och säkerhet i 

det nya Europa. Vi kommer att vara redo för 

medverkan på utsatt tid. 

Stor respekt för frivilligrörelsen 

ÖB uttryckte under talets slut återigen sin uppskattning 

för frivilligorganisationernas arbete. 

– Jag har stor respekt för de strävanden som 

driver reservofficerare och de som är verksamma 

inom Hemvärnet och i den stora folkrörelse 

som frivilligförsvaret utgör. Jag vet att ni är 

väl representerade här idag och jag är tacksam 

för ert engagemang. 

Sammanfattning av 

”ominriktningen” av försvaret 

Fokus skiftar från ett traditionellt anfallsförsvar 

och går istället mot ett flexibelt insatsförsvar. 

Detta görs för att kunna avvärja potentiella hot 

mot Sverige och för att kunna delta i internationella 

insatser. 

Det nya försvaret ska präglas av avancerade 

lednings-, underlättelse- och sambandssystem, 

effektiva vapen och väl utbildad och samövad 

personal. 

Anpassning till Natos tekniska standard och 

övningsverksamverkan med internationella 

parter – särskilt de nordiska länderna är en viktig 

del i ominriktningen. 

Alla försvarsgrenar ska delta i det internationella 

arbetet. Dessutom ska ett antal specialförband 

såsom amfibieförband, jägarförband, och 

helikopterförband ska delta i detta arbete. 

Försvarsmakten ska i högre grad än tidigare 

ges möjlighet att stödja det civila samhället. 

Rikskonferensen i Sälen 

Folk och Försvars årliga rikskonferens i Sälen var den 55.e i ordningen. Tid och 

debatt ägnades åt bland annat internationalisering, säkerhetspolitik, morgondagens 

folkförankring och på ominriktningen av det nya försvaret. 

Även det nya ökande hotet från olika typer av IT-angrepp debatterades. 

Johan Hederstedt höll ett tal som kortfattat beskrev 

ominriktningen av försvaret. 

– Försvarets dataenheter utsätts dagligen för 

försök till intrång. Informationskrigsföring 

blir ett nytt strategiskt element för försvaret, 

berättade Johan Hederstedt. 

Det har i flera år talats om hur känsligt försvaret 

och samhället är för olika typer av ITangrepp. 

Försvarsminister Björn von Sydow 

har bekräftat att han får underättelserapporter 

om försök till intrång . 

Kan vara datahackers 

eller utländsk underrättelsetjänst 

– Problemet och riskerna tas givetvis på största 

allvar, men det kan vara svårt att veta om 

det rör sig om ungdomliga datahackers eller 

utländska underrättelsetjänster, säger Von 

Sydow. 

Generaldirektör Sture Ericsson vid överstyrelsen 

för civil beredskap påpekade att den 

säkerhetspolitiska grunden för försvarsplaneringen 

radikalt har förändrats. 

– Den tydligaste trendmässiga ökningen av 

hot och risker mot det svenska samhället som 

kan förutses är olika formar av IT-hot, sade 

Johan Hederstedt. 

Sårbara samhällssystem 

Enmansutredare Åke Pettersson konstaterade 

att de samhällssystem som är mest sårbara är 

elförsörjningen, telekommunikationerna och 

IT-verksamheten, samt den dominerande delen 

av betalningssystemet och värdepappershandeln. 

Föredragshållarna var på det hela taget 

överens på de flesta punkterna. Endast då det 

kom till det delikata ämnet personalrekrytering 

och yrkesmilitärer hade ÖB och försvarsministern 

olika åsikter. Björn von Sydow är 

emot anställningen av yrkesmilitärer som anställs 

på viss tid för komplicerade uppdrag. 

– Den här frågan måste vi diskutera vidare 

helt klart, sade Johan Hederstedt. 


Helena Glans anser att Lottorna är en mycket bra 

grund för att lära känna sig själv och utvecklas 

som människa. 

Det är många saker fascinerar och engagerar 

Helena Glans och som får de intensivt blåa 

ögonen att gnistra till lite extra. Däremot är det 

förbluffande få saker som skrämmer henne eller 

som kan få henne att tappa sugen. 

Helena Glans är en ovanligt tuff tjej med 

många järn i elden. Hon är aktiv sjukvårdslotta, 

kvinnlig polis, etikhandledare och var dessutom 

en av debattörerna på Säkerhetspolitiska konferensen 

i Sälen. 

Stor publik 

Där diskuterade hon, tillsammans med Mattias 

Wikstrand från Exitprojektet och Soledad 

Pinero Alonzo från Demokratikommissionen 

för unga, det aktuella ämnet ”Folket, försvaret 

och fosterlandet”. En debatt om morgondagens 

folkförankring inför en stor och betydelsefull 

publik. 

– De ville ha en representant som inte var 

rädd av sig och som vågade stå inför alla herrarna 

däruppe och då ringde hon till mig, säger 

Helena med ett avväpnande skratt. 

Helena vill ha 

spänning och 

omväxling 

Hon har alltid lockats av fartfyllda miljöer och drömde tidigt om en 

framtid antingen inom militären eller som polis. 31 år gammal har 

hon hunnit prova på båda delarna och är redo för nya utmaningar. 

– För mig har det alltid varit oerhört viktigt att känna att jag är på väg 

någonstans i livet och att jag gör någonting som känns meningsfullt, 

säger Helena Glans. 

Etik viktigt 

Helena ställde dessutom mer än gärna upp som 

representant för frivilligorganisationerna eftersom 

debatten berörde ämnen som ligger henne 

speciellt varmt om hjärtat. 

– Jag pratar gärna om fördomar och värderingar 

och om hur lätt det är att påverka folk. 

Det här är ämnen som jag känner är verkligt 

viktiga att belysa. Etik är ju egentligen något 

som vi alla borde leva med dagligen och som 

borde prägla vårt sätt att agera och uppträda 

gentemot varandra. 

Helena är själv etikhandledare och har bland 

annat haft etikövningar för Lottorna. 

– Det var verkligen uppskattat bland Lottorna 

och jag fick många frågor och funderingar 

från deltagarna efteråt 

Värdefulla tankeställare 

Hon var en av de första poliserna som fick förmånen 

att genomgå en 4 veckors utbildning i 

olika etiska frågor. 

– Jag lärde mig oerhört mycket och fick 

många värdefulla tankeställare. Jag är verkligen 

glad över att jag fick gå den här kursen så pass 

tidigt i livet. 

Dels fick hon under utbildningen lära sig 

hur man bör uppträda etiskt i tjänsten. Dels 

belystes allmänna fördomar, värderingar och 

olika etiska dilemman som man kan komma 

att ställas inför. 

Pappa var polis 

Helenas pappa var polis och hennes mamma 

och storasyster är aktiva Lottor. Man kan nog 

därför delvis påstå att Helena har följt i föräld- 


arnas fotspår. Även om hon långt ifrån saknar 

visioner och egen vilja. 

– Pappa blev verkligen överlycklig då jag 

berättade om mitt yrkesval första gången. Min 

sambo är förövrigt också polis och vi träffades 

faktiskt på en etikhandledarkurs. Vi har rätt så 

mycket gemensamt vi två när man tänker efter, 

säger hon och skrattar till igen.. 

Helena har alltid varit lockad av ”uniformsklädda” 

yrken. Inte för uniformernas 

skull utan snarare för känslan att vara med och 

göra något aktivt för samhället. Lotta ville hon 

exempelvis bli redan som tolvåring, men fick 

vänta till 16 års dagen innan det var praktiskt 

möjligt att gå med. 

Har alltid velat bli Lotta 

– Jag har alltid vetat att jag skulle gå med i 

lottakåren. Jag är delvis uppvuxen ute på Bunge 

på Gotland och där var min mamma instruktör 

för Lottorna 2-3veckor varje sommar. Jag fick 

tidigt lära mig vad det handlade om att vara 

Lotta och vad Lottorna står för. Och det tilltalade 

mig verkligen. 

Då Helena var 20 år sökte hon in till in till 

F7 i Såtenäs för att göra lumpen. Hon kom in 

direkt och utan att tveka tackade hon ja till utmaningen 

som många tjejer nog kanske hade 

tvekat lite mer inför. 

– Det var faktiskt inte alls så hårt som man 

kan tro. Jag hade nog räknat med att det skulle 

vara betydligt tuffare - åtminstone fysiskt, 

berättar hon. 

Grabbarna var justa 

Grabbarna hade hon heller inga som helst problem 

med. 

– Nej de var verkligen justa mot mig måste 

jag säga. Mina vänner och min familj tyckte 

heller inte att det var speciellt märkvärdigt att 

jag ville göra lumpen. De ansåg nog att det 

passade mig ganska så bra helt enkelt och tjejkompisarna 

tyckte att det var rätt så fräckt. 

Dessutom är det ju ganska så många tjejer som 

gör lumpen nuförtiden. 

Efter värnplikten sökte Helena sig bort från 

den strikt mansdominerande världen och provade 

istället på att arbeta inom hemtjänsten 

under en period. Men hon kände snabbt att det 

kanske inte riktigt passade henne så bra. 

– Det blev verkligen en enorm omställning. 

Visst var det också mycket givande på många 

sätt men jag kände nästan direkt att jag trots 

allt saknade något. 

Ville gå vidare 

Helena bestämde sig då för att gå vidare i livet 

och sökte in till Officershögskolan och Polishögskolan. 

Hon kom in på båda utbildningarna 

vilket först skapade en del beslutsångest och 

vånda. 

– Efter en mycket intensiv period med 

många tankar och funderingar bestämde jag 

mig till slut för Polishögskolan. Dels för att jag 

kände att polisyrket skulle innebära lite mer realistisk 

kontakt med verkligheten. Dels därför 

att jag ju ändå skulle kunna behålla det ”militära” 

genom Lottorna. 

Behöver fler kvinnor 

Trots att Helena övervägande har arbetat inom 

strikt manliga yrken har hon alltid värnat 

mycket om att behålla sin kvinnlighet. 

– Det är nog ganska lätt att på grund av 

osäkerhet eller utsatthet falla in i killarnas givna 

ramar. Jag har sett det hända många gånger och 

det är verkligen trist. Män och kvinnor agerar 

ofta olika och har en tendens att se på saker och 

ting på olika sätt. Polisen och militären har 

mycket att vinna på att rekrytera fler kvinnor. 

– Ofta är det nog kvinnor som har försökt 

säga ifrån och som inte fått någon respons som 

reagerar på det här sättet tror jag. Det är synd. 

Jag försöker alltid att säga ifrån då det känns 

motiverat, men är samtidigt inte rädd för att be 

om hjälp om det skulle behövas. 

Helena försöker dessutom alltid att se på sig 

själv som den hon verkligen är, även tjänsten. 

”För mig är den roll 

jag tar på mig i tjänsten 

inte speciellt skild från 

min verkliga personlighet. 

Men det finns faktiskt 

många exempel på 

poliser som blir totalt 

annorlunda då uniformen 

kommer på”. 

Spännande yrke 

– För mig är den roll jag tar på mig i tjänsten 

inte speciellt skild från min verkliga personlighet. 

Men det finns faktiskt många exempel på 

poliser som blir totalt annorlunda då uniformen 

kommer på. 

Det mest positiva med polisyrket tycker Helena 

är känslan av att hon faktisk kan hjälpa till 

och göra nytta ute i samhället där det behövs.. 

– Det är ju därför som vi poliser finns därute. 

Samtidigt är det ju ett mycket spännande yrke 

genom att ingenting är förutsägbart. Alla 

dagar är olika och man vet aldrig vad som ska 

hända nästa dag. 

Den första tiden efter polishögskolan arbetade 

Helena som utryckningspolis i Kungälv och 

fick då ta hand om alla akuta ärenden. Något 

som hon beskriver som en mycket krävande och 

fartfylld period där hon fick se och uppleva det 

mesta. Både positiva och negativa händelser. 

Lättare om man är engagerad 

– Det svåraste av allt var att åka ut till självmordsplaster. 

Det är nog faktiskt bland det 

jobbigaste som jag har varit med om i mitt liv 

och som har tagit allra hårdast på mig. 

Helena menar att det annars är mycket sällan 

som hon känner sig hotad eller skrämd i 

tjänsten. 

– Ibland kan det ju förstås hända att man 

hamnar i en del situationer då man känner efteråt 

att, oj, det här kunde verkligen ha gått riktigt 

illa. Men det är inte speciellt ofta faktiskt. 

Oftast handlar det då om ingripanden med 

personer som gör våldsamt motstånd och där 

situationen kan utvecklas till att bli skrämmande 

och riskfylld. 

Har fått heta ett och annat 

– Det har flera gånger hänt att folk har måttat 

slag mot mig och uppträtt hotfullt på olika sätt. 

Man har ju också fått heta ett och annat som 

inte är så ”trevligt” precis, säger hon och höjer 

på ögonbrynen. 

Helena menar även att det kan vara lätt att 

man som polis får en helt annan syn på livet och 

att det ibland kan vara svårt att släppa taget om 

sitt yrkesutövande. 

– Som polis när man har varit med ett tag 

och sett allt som pågår därute blir man betydligt 

mer observant på allting runtomkring en. Det 

kan hända att man känner sig lite uppgiven och 

cynisk ibland. Men det positiva överväger ändå 

helt klart. Är man engagerad i det man gör så 

orkar man ju också betydligt mycket mer. 

Stark och positiv 

Helena beskriver sig själv som en mycket glad, 

positiv och stark person. 

– Många väljer kanske att ta ett steg tillbaka 

i pressade situationer, men jag väljer hellre att 

ta ett steg framåt. Det är också viktigt också att 

vara lyhörd och inte bara se till sitt eget bästa 

hela tiden. 

Helena genomgår just nu en vidareutbildning 

som kommer att göra henne till ridande 

polis. 

– Ridning är ett av mina främsta intressen 

och jag har ridit på sedan jag var 19 år. Det är 

faktiskt lite av en dröm som blir sann för mig 

nu. 

– Vi får se hur man kan gå vidare efter det 

här. Kanske blir det som civilpolis utomlands 

där det kan behövas som mest. Kanske i Timor, 

men risken finns nog att jag då skulle längta 

hem till Sverige något alldeles förskräckligt. 

Sverige är ju att så fantastiskt land. 

Lottorna en bra grund 

Helena tror att hon har funnit en del av sin inre 

stryka och motivation från att vara lotta och 

menar att hon även har haft stor praktiskt nytta 

av sina lottakunskaper i polisyrket många 

gånger. 

– Lottorna är en mycket bra grund för att lära 

känna sig själv och utvecklas som människa. I 

polisyrket exempelvis har jag lärt mig från Lottorna 

att kunna hantera stressade situationer 

bättre. Att ta ett djupt andetag och gå vidare. 

– Det bästa med Lottorna är annars att man 

känner att man verkligen har något gemensamt 

med dem som är med. Det finns ju så många 

trevliga människor ute i kårerna. Jag kommer 

aldrig att släppa mitt medlemskap i Lottorna 

och får jag en dotter någon gång så skulle jag 

verkligen uppskatta om hon också ville gå med. 


Förplägnadstjänst vintertid skiljer sig väsentligt 

från tjänstgöring sommartid. 

– Det här kan jag verkligen rekommendera till 

alla som gillar vildmarksupplevelser och skidåkning, 

säger Åsa Johnsson som gick Observation 

vinter. 

Kursen Observationstjänst vinter hölls den 

11-16 februari vid F21 i Vidsel, några mil söder 

om Luleå. Mitt inne i den djupaste Norrbottensskogen, 

med snötyngda barrträd och 

bitande kyla, var ett gäng aktiva lottor just i 

färd med att resa kvällens sovplats då Lottanytt 

besökte dem. 

– Här gäller det verkligen att vara rätt klädd, 

konstaterade Marinette Wikström med ångan 

rykande ur munnen. 

Åsa Johnsson, Genarps lottakår 

Bitande kyla och meterdjup snö är inget som 

avskräcker tuffa lottor. På de båda övningarna 

Förplägnad vinter och Observation vinter var det 

fullt ös och många nöjda deltagare. 

Snöfri grund viktigt 

Det kan vara mer ansträngande att få upp ett tält 

än vad man först kan tro. Speciellt om det krävs 

en snöfri och jämn grund när snötäcket ligger 

närapå en meter tjockt. Eller då man med hjälp 

av skidor och pulka måste frakta allt materiel genom 

skogen ett bra bit till det ultimata nattlägret. 

Svetten tittade fram i pannan på många håll 

och det var mer än en lotta som lättade lite på de 

många lager kläder som tilldelats. 

– Det måste vara en helt snöfri grund under 

tältet. Annars kan det bildas väta under tältduken 

på natten och det är givetvis inte bra. Då 

blir vi blöta och förkylda, förklarade instruktör 


Lennart Engman. 

Lottorna fick under kursen lära sig hur 

man tar hand om materiel, skyddar sig mot 

kyla och vilken klädsel som krävs för stränga 

förhållanden. 

– Det är väldigt viktigt att ha precis rätt 

mängd kläder på sig. Att svettas för mycket 

kan vara lika skadligt som att frysa, berättar 

Åsa Johnsson. 

Otroligt lärorikt 

– Det var verkligen otroligt lärorika dagar! Nu 

känns det som om jag skulle klara mig betydligt 

bättre ute i vildmarken ifall något oförutsett 

skulle inträffa. Roligast av allt var den natten 

ute i tältet efter allt hårt slit när vi låg och 

pratade och hade det mysigt, berättar Åsa Johnsson 

då Lottanytt ringer upp henne efter övningen. 

– Vi hade faktiskt till och med sån tur att vi 

fick se norrsken! En obeskrivlig upplevelse, 

speciellt för oss som kommer söderifrån. Mitt i 

natten begav vi oss ut i snön och skidade iväg en 

bra bit i skogen. Till sist hittade vi en liten 

glänta där vi satte oss och tittade ut över det 

fantastiska landskapet och drack varm choklad. 

Vi kom varandra riktigt nära och håller fortfarande 

kontakten, säger Åsa Johnsson. 

Även på F21 i Kallax var det ett gäng glada 

lottor som mötte Lottanytt. 

Snön var meterdjup och det krävdes många starka 

spadtag för att få till en bra grund för nattens 

tält. Här gräver Marinette Wikström kraftiga tag. 

– Välkomna, nu dök ni upp i precis rätt tid 

för att få ett mål mat tillsammans med oss, 

skrattade Susanne Jönsson och ledde in oss i 

tältet där ljuvliga ångor spreds. 

Skillnad mot vanlig förplägnad 

Förplägnadslottorna fick lära sig mycket om 

fältmässig förplägnadstjänstgöring under vinterförhållanden. 

– Det är verkligen stor skillnad på hur man 

ska ta hand om materiel, vattenförsörjning och 

livsmedelshantering i kallt klimat. Det handlar 

inte så mycket om att förhindra att råvarorna 

ruttnar eller blir gamla utan snarare hur man 

ska kunna förhindra att de fryser till is och på så 

vis förstörs. Något som kan vara nog så krångligt, 

menar Susanne Jönsson. 


Sveriges hopp 

- förplägnads lottan! 

Vi tyckte att det var dags att slå hål på myten om att vi bara kokar ärtsoppa. 

Ärtsoppa är inte så bara det, det kräver förberedelser. 

Förplägnadslottan i dag är långt ifrån den förplägnadslotta du såg för 30- 

40 år sedan. Vi utbildar oss till kockar på två veckor och förväntas sedan 

att klara av de olika tekniska underverk som i dagligt tal kallas för kokvagnar. 

Om vi väljer att gå vidare inom förplägnadstjänsten på gruppbefälsplutonbefälsnivå 

så förväntas vi att kunna, inte enbart våra tjänstegrenar, 

utan även ha kännedom om förbandets verksamhet och hela underhålls 

reglementet. Detta innebär att vi har en så pass bred kompetens att vi kan 

ingå i vilket försvarsgren som helst. Dagens certifikat från Marinens intendenturskola 

i Karlskrona kan också användas som referens när man 

senare söker arbete. 

Förplägnadsutbildningen är förlagd vid MintS i Karlskrona och som grundkursare 

i förplägnadstjänst börjar man med det mest grundläggande av 

matlagning för att lära sig det mest elementära om matlagning, näringslära, 

handhavande av materiel, samt vattentjänst. Utbildningen är uppbyggd 

så att man börjar med teori blandat med praktik i skolkök. Det vill 

säga vi hamnar bakom en skolbänk första dagen och då får vi lära oss hur 

ett underhålls-kompani fungerar, sedan är det näringslära som står på menyn. 

Vi lär oss olika sorters redningar, hur vi skalar, hackar eller skivar lök, 

men kanske framförallt hur man ska läsa ett matrecept. I skolköket får vi 

också lära oss lite knep hur man kan få maten att se aptitligare ut och hur 

man kan ta tillvara på ingredienser så att de håller bättre. 

Under skolkökspassen inbjuds alltid skolledningen att äta tillsammans 

med oss. Vi grundkursare lagar och serverar var sin maträtt och lär oss att 

tiden inte är oändlig och att det är en konst att få maten klar i tid. Dukning, 

servering, vett och etikett ingår likaså i utbildningen. 

Då vi trodde att vi hade gjort mat till ett helt kompani så väntar nu restaurangköket. 

Vi talar om MintS kök och matsal. Gröt kokas nu i STORA fast 

-monterade kastruller, broccolin ångkokas i en frysliknande box och riset 

kokas i varmluftsungnen. Den stekta strömmingen ligger 20 och 20 på rad 

i ett stekbord och brödet bakas av en bakassistent. Handhavande av råvaror 

blir här också viktigt. Separata kylar för fisk, kött, grönsaker och mejerivaror 

finns. Hygien står också på vårt teoretiska program och vi går igenom 

allt från att tvätta händerna till hur man ska behandla matförgiftningar. 

I restaurangköket är det verkligen timing som gäller och att kunna 

servera snyggt och inte slafsa upp “en pyttipanna” utan elegant lägga upp 

både pannan, ägget och rödbetorna utan att gästen blir kladdig eller att 

maten ligger och flödar utöver hela tallriken. 

Till er som redan befunnit er i fält och avnjutit allt från guldburkens 

lapskojs till frystorkad kyckling vet att fältkoket lagar sammankokta rätter. 

Vi har en begränsad uppsättning kryddor och färska grönsaker är en 

raritet men trots detta lyckas vi sätta ”piff” på maten. Vår materiel är 

Lågstryckspanna 101 och Kokspis 102. Den första drivs av ved alternativt 

av diesel och principen är enkel då maten tillagas med hjälp av ånga. 

Antingen tryckkokar vi och då tar 10 kg potatis endas 15 min eller så kokar 

vi på vanligt sätt.Kokspis 102 drivs också med hjälp av ved eller diesel 

och till kokspisen finns en stekpanna som man kan utnyttja t. ex att 

steka pannkakor. 

I fält fungerar allting annorlunda, det är begränsat med plats och utrymme 

och mycket mat skall kunna tillagas. De flesta köksredskap i fält är dimensionerade 

efter att vi ska tillaga mycket mat och eftersom det är minimalt 

med plats så gäller det att hålla ordning på sakerna, vi har ett redskapsskåp 

och ett skafferiskåp. I dessa skåp ska vi få plats med de redskap 

vi använder och den ranson med torrvaror vi har fått för det kommande 

dygnat. Vi använder oss också av kylboxar där vi förvarar kylvaror 

och dessa håller sig kalla utan el, men det gäller att inte öppna de för ofta 

och för länge. Ett fältkok tar en del plats och därför måste vi kunna 

maskera oss. Till vår hjälp har vi naturen och maskeringsnät. Det är inte 

helt lätt att maskera ett kok och det går åt många maskeringsnät och tillslut 

känns det som det är en konstart att maskera koket. Inte nog med att 

vi inte ska synas det får heller inte låta om oss vilket är ganska knepigt 

då både lågtryckspannan och de redskap vi använder är av metall. 

Att vara förplägnadslotta är fysiskt krävande, tidspressat men fram för allt 

roligt. Det är ett ”teamwork” och en kokgrupp blir som en familj tillslut. 

Därför krävs en öppenhet inför våra uppgifter och lyhördhet inför vad förbandet 

har för uppgift av samtlig personal. Alla uppskattar vällagad mat, 

väl utbildad och kunnig förplägnads personal därför behövs vi i försvaret 

nu mera än någonsin och med den utbildning vi har är det slut på epitetet 

”mat-tants-lotta”. Vi är kockar i försvaret! 

SOFIA HULTÅKER 24ÅR, 

Sollentuna Lottakår 

EMMA LINDGREN 26ÅR, 

Stockholms Marinlottakår 

När skolkökspassen och restaurangköks passen är slut känns det ofta som 

att nu kan vi allt. En dag senare inser vi alltid att så inte är fallet. Handfallna 

står vi och tittar på vattenrenings-materielen som vi skall kunna använda. 

Ska vi kunna det här Ja, uppenbarligen! Det är inte så känt att 

kokgruppen ansvarar för vattenhämtning och rening. Så är dock fallet. 2 

kubik vatten är den mängd ett kompani gör av med per dygn och det tar 

tid att pumpa. Vi förvarar vattnet antingen i cisterner eller i tankar. Med 

detta kommer att allt vatten måste kloreras om det inte kommer direkt 

från kranen. 

Fältveckan är nog den veckan som vi alla ser fram emot och som vi antagligen 

bäst kommer att komma ihåg. Om ni trodde att vi lagade mycket 

mat i restaurangköket så är det ingenting mot vad fältköket kan prestera. 


Annons 


l a n d e t runt 

”Strid i ort” 

Den 14–15 oktober var lottor från Borås Lottakår och Trollhättans 

flyglottakår inbjudna att delta i övningen ”Strid i ort” som anordnades av 

Borås FBU. 

Ore lottakår 60 år är nedlagd 

Den 14 december 2000 beslutades att Ore IK ska lösas upp efter 60 års 

verksamhet. Kårens 60 medlemmar flyttar nu istället över till Rättviks 

lottakår. Kårchef Margareta Gäfvert och en del andra medlemmar har 

gjort allt för att rekrytera fler och få verksamheten att fungera men var nu 

tvungna att ta detta beslut. 

Från vänster: Sara Guemes, Lena Savefors, Helena Limé, Mari Johansson. 

Från vänster: Elise Mattsson, Margareta Persson, Margareta Gäfvert 

Samarbete för fler medlemmar 

Under en mässa i Borlänge den 8-10 december informerade Lottorna 

och FVRF-förbundet om möjligheterna att få vara frivillig inom 

flygvapnet. Till draghjälp hade vi del av en viggen som besökarna 

fick provsitta. Glögg och pepparkakor serverades. Det kom in fler 

intresseanmälningar än vi vågat hoppas på, så vi kommer att göra 

om detta vid ett annat tillfälle. 

Riksstämman 2000 

När jag satt och lyssnade till föredrag och tittade på ombud och åhörare 

vid Riksstämman började jag som vanligt att forma ord till meningar 

och resultatet blev en kort betraktelse på vers. 

Kvinnor, kvinnor från alla delar av vårt avlånga land 

Kvinnor som alla har samma intresse och gemensamma band 

nämligen att stärka vårt numer ganska svaga totalförsvar 

detta frivilligt då vi ej någon allmän värnplikt för kvinnor har 

En förklaring till detta försvarsminister Björn von Sydow försökte ge 

”det är så besvärligt för en ändring av grundlagen måste ske” 

så frågan kommer inte upp igen de närmsta åren 

därför är det viktigt med utökat försvarsarbete inom lottakåren 

jämställdhet mellan man och kvinna är en utopi, 

de har ju inte ens samma kön 

inte samma befogenheter och för lika arbete har de inte lika lön 

det kalla kriget finns enligt ÖB ej längre kvar 

men det tar tid, lång tid, innan vi världsfred har en utredning 

om frivilliga organisationer har nu tillsatts ledd av amiral Dick 

så nu ska det hända saker och detta kommer för lottorna att bli en ”kick” 

detta har vi hört länge, ja i många år 

nu gäller det att se vilket resultat denne utredare får 

en högtidlig och givande stämma i Stockholm vi har haft 

där många kvinnor, i synnerhet Nini och Eva, 

visat kompetens och handlingskraft 

vår underhållande orkester var tjejer med olika instrument 

skickliga musiker, ledda av en kvinnlig dirigent 

så höll Kristina ett vackert och stämningsfullt korum 

tänk, en kvinnlig präst som talar till ett övervägande kvinnligt forum 

visst är det så att det kvinnor vill är något de även kan 

men tjejer – fortsätt att vara kvinnor – försök inte att bli kopia av en man 

GUNILLA EDSBORG 

Svenljunga Lottakår, Älvsborgs Lottaförbumd 

Tack för generösa gåvor 

ÄLVKARLEÖ HERRGÅRD 

Bromöllaortens lottakår 10 000 kr 

(Gåva till Skåne-rummet) 

Norrbottens lottaförbund 10 000 kr 

Melleruds lottakår 

6 000 kr 

Gärds lottakår 

1 000 kr 

(Bidrag till gångmatta) 

Karlskoga lottakår 

1 000 kr 

Ljungbro-Vretaklosters lottakår 1 000 kr 

Örebro läns lottaförbund 825 kr 

Långbans lottagrupp 

Stockholms armélottakår 

(Med anledning av Stockholms 

hemvärnslottakår 40 år) 

Väskinde lottakår 

Herrljunga lottakår 

(Med anledning av Sara 

Ranweg 70 år och Gudrun 

Paulsson 60 år) 

Älvsborgs lottaförbund 

(Med anledning av 

E. Seppälä 50 år) 

Ängelholms lottakår 

(Till minne av Ulla Steen) 

Gerd Carlsson 

500 kr 

500 kr 

500 kr 

100 + 100 kr 

100 kr 

100 kr 

100 kr 

AKTIVERINGSKONTOT 

Kattarps lottakår 

2 000 kr 

Söderslätts lottakår 

500 kr 

Malmköpings lottakår 500 kr 

(Födelsedagsgåva) 

Stockholms armélottakår 500 kr 

(Till minne av Maria Brück) 

Söderslätts lottakår 

500 kr 

Binnebergs lottakår 

300 kr 

Danderyds lottakår 

250 kr 

(Med anledning av Sollentuna 

lottakår 60 år) 

Svärdsjö lottakår 

200 kr 

(Med anledning av Margareta 

Calander 85 år) 

Eva Drugge 


Birgitta Clarholm 


200 kr 

150 kr 

Postgironummer till Riksförbundet Sveriges 

lottakårer är 59814-4. Märk postgirotalongen 

med 


Filipstads Lottakårs 

äldsta medlemmar 

Hälsosammare livsföring 

till kropp och själ 

Helgkurs 

på Transtrandslägrets kursgård 

4–6 maj 2001 

I en skön avslappnande miljö erbjuds Du upplevelserika dagar. 

Föresläsningar, gruppdiskussioner, vistelse ute i naturen. För 

dig som vill ta ansvar för ditt mående, öka ditt välbefinnande. 

Och vill se dina möjligheter. 

Kursledare: 

Karin Fredriksson, socionom, utbildad avslappningslärare 

Elvan Olsson, hälsorådgivare/Tai Chi instruktör, 

båda med många års erfarenhet. 

Anmälan senast 25 april 2001 

Info: Transtrandslägrets Kursgård 

Tel 0280-22370. 22270 

E-post transtrand@fbu.se 

www.transtrandslagret.com 

Nässjö-lottor på fest 

Lilly Palmér, 98 år och Ninni Fornander 86 år. 

Kortet visar Filipstads lottakårs två äldsta medlemmar, Lilly Palmér och 

Ninni Fornander. Kortet är taget den dag i fjol då Lilly fyllde 98 år och 

hade besök av Ninni som nyss hade fyllt 86 år. Damerna är väl värda att 

uppmärksammas. 

Lilly gick med i Norrköpings lottakår redan 1930 och har under sina 

över 70 år som Lotta hunnit vara allt från styrelseledamot till klädinsamlingschef. 

Ninni har varit lotta sedan 1940 och blev kårordförande i dåvarande 

Nykroppa lottakår. Hon har sedan varit både mobblotta och vice sekreterare. 

Hedersledamot blev hon 1968. 

Birgitta Svedjeby, som också är lotta och som arbetar på sjukhemmet 

där Lilly bor har tagit det fina kortet. 

Tack Lilly och tack Ninni för era fina insatser för Lottorna. 

VALBORG BADH 

Långbans lottagrupp, Filipstads Lottakår 

Min syster Ingegerd 

Bengtsson, född Wijk med 

dragspelet. Bredvid ”soldat 

med pipa” Margit Rydin 

(syster) född Wijk. 

Fotot taget omkring 

1938-39. 

KERSTIN ANNFÄLT 

Katrineholm 


20 Lottanytt Nummer 1 2001 

Annons

MÃ¶t Helena Glans â mÃ¥lmedveten Lotta som arbetar som ... - Lottorna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

MÃ¶t Helena Glans â mÃ¥lmedveten Lotta som arbetar som ... - Lottorna