diabetes

Livet med 

Carl-Jan unnar sig av livets goda 

■ sid 6-7 

diabetes 

foto: susanne kronholm 

LIVET MED DIABETES – Det du bör veta om att leva med diabetes – NR 3 MAJ 2011 

Motion viktigt 

för diabetiker 

• Fakta om diabetes ■ sid 4 • Ultrakorta nålar ■ sid 8 

• Barndiabetes – 800 barn per år drabbas ■ sid 10-11 

• Håll koll på dina fötter ■ sid 14 

• Christer har inga planer på att sluta jobba ■ sid 16 

Stressigt liv 

kan utlösa 


■ sid 18 

Livet med diabetes • sid 1

Livet med 


I Sverige har 3-4 procent av befolkningen diabetes, 

vilket motsvarar ca 300 000 – 400 000 personer. Det 

finns dock ett stort mörkertal bestående av personer 

som antingen ligger på gränsen att drabbas eller har 

fått sjukdomen utan att veta om det. Beräkningar som 

gjorts menar att var tredje person som har diabetes i åldern 

25-65 år inte vet om det. Bland äldre personer är 

den siffran ännu högre. Orsaken till att så många inte 

Intervju med Diabetesförbundets ordförande 

har diagnosticerad diabetes beror på den långa symptomfria 

medlemmar perioden. har 

är att dels lära barnen om diabetes. På 

Hur många 

Diabetesförbundet 

plats finns kuratorer och läkare från 

Vi har 25 Olika 000 typer medlemmar av diabetes över hela landet. 

Många När man är aktiva talar om diabetes i våra talar 100 man lokal- 

oftast om förklarar. typ 1- Men lägren handlar förstås 

barnkliniker som berättar, visar och 

rör hälso- och sjukvård och socialpolitiskan 

beröra livsvillkoren och möjligheten betes och andra specifika typer av diabetes. Den stora 

och typ 2-diabetes men det finns även graviditetsdiaföreningar 

och 20 länsföreningar, där också om att ha roligt tillsammans 

man gör olika typer av arrangemang och finna gemenskap med andra barn 

Svenska Diabetesförbundets påverkansm 

åren haft stor betydelse för människor för att uppmärksamma utgörs av typ 2-diabetes. sjukdomen och i samma situation. 

majoriteten, cirka 85-90 procent av alla diabetesfall 

amt deras anhöriga. Men framtiden hjälpa kan dem För som att cellerna drabbas ska till kunna ett tillgodogöra bra liv. sig sockret 

d historiska segrar. Det kommer alltid Diabetes behövs är hormonet en folksjukdom insulin som med bildas bortåt 

och 400 000 Insulinet insjuknade, fungerar som både en nyckel i typ som 1 och öppnar Förbundets upp cel- 

syfte är att minimera konse- 

i bukspottkörteln. 

Vad gör förbundet centralt 

utmaningar Margareta som kräver Nilsson vaksamhet 

ndet tillförs Ordförande reella kunskaper på om diabe- 2. Det är len fyra och procent släpper in sockret av alla som svenskar. cirkulerar runt kvenserna i blodet. av diabetes både för människor 

Ett exempel Diabetesförbundet. 

är nyckelord som egenvård Vid brist på insulin påverkas även protein- och fettomsättningen 

i kroppen. 

med diabetes och för deras närstående. 

are gärna pratar om i tider med minskade 

n istället lätt Text: bli Maria en förevändning för 

Hur 

förinte 

resurser Zaitzewsky tillförs så att egenvård medlemmen kan Typ 1-diabetes ut (ungdomsdiabetes) drabbar och fram- 

arbeta intressepolitiskt. Vi driver 

ser den typiske 

Vår roll är att bidra med information 

amgång. Rundgren 

Åh, det för är allt alla barn sorters och ungdomar. människor. Egna kroppen Från angriper olika de socialpolitiska frågor om exempelvis 

vilket körkort, vårdbidrag och barnens 

små barn insulinproducerande till äldre. Med cellerna diabetes i bukspottkörteln, typ 

m betydelsen av medlemskap i en 1 dian 

har genomförts. Båda visar att de 

eller 2. så småningom Våra medlemmar leder till absolut är ett insulinbrist. Sverige 

situation i skolan. 

som 

i miniatyr. Tyvärr har föreningsdeltagandet 

sjunkit, men så ser det ut trygghet i Sverige. Men den finns inte. 

Vi lever ofta i tron att vi har en grund- 

i en diabetesförening får bättre informaap 

och har en positivare hälsoupplevelse. vuxna och äldre och är livsstilsrelaterad. De senaste 

Typ 2-diabetes (ålderdiabetes) drabbar främst 

as erfarenhet av att leva med sin diabetes 

för alla 

decennierna 

organisationer 

har allt 

i 

fler 

dag. 

barn 

De 

och 

som 

ungdomar 

är Därför 

drabbats 

måste vi vara en stark röst som 

lemfylld. Enbart detta borde vara aktiva skäl håller av typ 2-diabetes. bland annat Sjukdomen studiecirklar karakteriseras av påverkar nedsatt beslutsfattarna. 

medlem. Många upplever idag att vi med har material insulinproduktion som Diabetesförbundet 

samt minskad insulinkänslighet, Att vil- 

i dag har fri tillgång till insulin, 

räcker pennor till och pumpar beror till stor 

fungerande sjukvård och social välfärd. tagit I fram ket innebär centralt. att det Tanken insulinet är som att bildas de inte 

snabba och ofta kortsiktiga förändringar som deltar för kroppens i cirklarna behov. ska lära sig mer del på Diabetesförbundets enträgna 

som med kraft för vår talan och bevakar Sjukdomen ger liknande symptom som typ 1-diabetes. 

För ungefär en tredjedel av dem som drabbas av typ 

om sin sjukdom och hur man hanterar arbete gentemot politikerna. Det är vi 

. Om vår röst skall ha fortsatt tyngd och 

den. 

stolta över, men det finns förstås mycket 

därmed kvar att göra. 

kunna påverka våra villkor är det viktigt 2-diabetes räcker det med att lägga om sina matvanor 

. 

Världsdiabetesdagen och bli lite mer aktiv den för att 14 minska november i vikt och 

att engagera dig i din lokalförening. Dina brukar få uppmärksammas insulinproduktionen att av räcka alla till lokalföreningar. 

tredjedel Då behöver arrangerar medicinen man som exem- 

stimulerar sex den nummer egna per år – där vi belyser dia- 

igen. Ytterligare Vi kommer en också ut med en tidning - 

ditt engagemang behövs! 

pelvis föreläsningar insulinproduktionen och eller frågestunder. 

ökar cellernas känslighet betes för ur olika perspektiv. 

Tanken insulin. är att Den informera sista tredjedelen om diabetes, behöver precis som människor 

med typ 1-diabetes dagliga insulininjektioner 

samtidigt som man har kul tillsammans. 

På länsnivå anordnas varje år lä- 

driver ni just nu 

Vilka viktiga frågor 

son 

och på senare år har det blivit allt vanligare att människor 

med typ 2-diabetes övergår till insulinbehandling. 

etesförbundet 

gerverksamhet för barn. Lägrens syfte Vi håller på och bygger upp en stark 

medlemsservice och ska anställa en jurist 

som kan vara våra medlemmar behjälplig 

med hur man skriver en överklagan 

eller hur man skriver till Försäkringskassan. 

Den personliga servicen till 

våra medlemmar ska öka. 

Vi jobbar också med försäkringsfrågor 

och förhoppningen är att få till stånd 

en gruppförsäkring. Ett annat projekt 

vi jobbar aktivt med är barnens situation 

i skolan. Yngre barn klarar inte att 

själva tolka sina blodsockernivåer. De 

behöver ofta en resurs som hjälper till. 

Ytterligare en stor utmaning är att 

få landstingen att testa blodsockernivån 

på diabetiker för att se vilken effekt behandlingen 

har. Det är dessutom viktigt 

att få blodsockermätningen kvalitetstestad. 

Varför ska man bli medlem i Diabetesförbundet 

– och vad kostar det 

Är vi många blir vi starka. Och en stark 

röst som kan påverka politikerna kan 

vara avgörande för hur diabetesvården 

ser ut i framtiden. 

Som medlem får man dessutom tidningen 

Diabetes, som innehåller intressanta 

reportage och håller medlemmen 

uppdaterad om det senaste inom forskningen. 

Att vara medlem kostar mellan 

250 och 300 kronor per år, lite beroende 

på var i landet man bor. 

Frågor om tidningen och dess 

innehåll besvaras av 

Margareta 

magnus.andersson@mediafocus.se 

Nilsson, ordförande 

ordf@diabetes.se 

Tel: 018-430 29 00 

08-564 821 02, 0709-94 53 45 

Frågor om diabetes besvaras av Diabetesförbundet: 

Tel 08-564 821 00 

Tel 08-564 821 00 www.diabetes.se 

www.diabetes.se 

Livet med Diabetes. 

Redaktör: Maria Zaitzewsky Rundgren tel: 0733 - 72 62 56 

Grafisk form och repro: Marie Pettersson/Impacta AB • Tryck: VTAB 

Ansvarig utgivare och annonser: Svensk Mediafocus AB. 

Omslagsbild/bild där inget annat anges: Istockphoto. 

www.minhjartskola.se 

OTH110224PSE03 

Ett samarbete mellan Pfizer och representanter inom 

Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund samt svensk hjärtsjukvård 

Pfizer AB 191 90 Sollentuna 

Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se 

Sid 2 • Livet med diabetes 

C282126_Min_hjartskola_annons_2011_210x63,5.indd 1 2011-04-28 11.38

Livet med 


Empatiska läkare sänker blodsockret 

■ Är din läkare lyssnande och empatisk Då ökar dina chanser att hålla 

blodsockret och kolesterolen stabila. Amerikanska forskare följde 900 

diabetespatienter under tre år och det visade sig alltså att de läkare som 

visade medkänsla under sina möten med patienterna förbättrade patienternas 

hälsa genom sin inställning. Studien sätter fingret på hur viktigt 

det är att betona vikten av att lära ut empati under läkarutbildningen. 

Diabetes hos gravida kan 

ge njurskador hos barn 

■ Barn till mödrar som lider av diabetes löper 69 

procent större risk att drabbas av kronisk njursjukdom, 

jämfört med barn till mödrar som inte har diabetes. 

Om mamman utvecklar diabetes under graviditeten 

ökar risken att barnet ska bli njursjukt med 28 procent. 

Men gravida med diabetes ska inte misströsta. Sjukdomen 

går att förhindra hos barnet om man som blivande 

mor håller vikten och sköter sin diabetes noggrant. Ett 

stabilt blodsocker minskar risken avsevärt för att barnet 

ska insjukna. 

Sojayoghurt 

positivt för 

diabetiker 

Hjärtinfarkt kan bero på diabetes 

■ Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken bland svenskar. Ny forskning 

visar att två av tre som får en infarkt har diabetes, utan att veta om 

det. Det här innebär att diabetes är på väg att bli den största riskfaktorn 

för hjärtinfarkt. Om man har diabetes blir dessutom infarkten värre med 

större skador på hjärta och kärl. 

Fetmaoperation 

kan bota diabetes 

■ Sambandet mellan övervikt/fetma och typ2 diabetes är starkt. 

Många kan tillfriskna genom att gå ner i vikt på egen hand. Men för den 

som genomgår en fetmaoperation ökar chanserna radikalt för att bli 

botad från sin diabetes. 

85 procent av alla diabetespatienter tillfrisknar ”mirakulöst” bara några 

dagar efter ingreppet. Nu ska forskare från Lunds universitet ta reda 

på vad det är som händer i kroppen genom att studera såväl patienter 

som grisar, som ju anatomiskt liknar oss. Forskarna menar att eftersom 

tillfrisknandet går så snabbt måste det vara andra processer än själva 

viktnedgången som ligger bakom. 

En teori är att det kan handla om förändringar av tarmhormonernas 

effekter. Det är känt att hormonutsöndring från mag-tarmkanalen spelar 

en viktig roll för kroppens reglering av blodsockernivåerna. 

■ Proteinrik sojayoghurt kan ha goda effekter 

vid typ2 diabetes, visar en ny studie från Newcastle 

University i Storbritannien. Tio personer med diabetes 

ingick i studien. De fick sina blodvärden mätta, dels efter 

en vanlig frukost, dels efter en frukost då de två timmar 

innan måltiden fått äta sojayoghurt. Studieresultaten visar 

att deltagarnas blodglukos steg betydligt mindre de 

dagar de åt sojayoghurt. Forskarna menar att effekten 

kan kopplas till sjunkande nivåer av fria fettsyror i 

blodet, vilket leder till att mer glukos lagras i kroppen. 

foto: carlshamns mejeri 

Soyayoghurt hittar du i den 

alternativa hyllan i din matbutik. 

Valnötter 

kan förebygga diabetes 

■ Att nötter innehåller nyttiga fetter vet de flesta. De innehåller dessutom 

vitaminer, mineraler, fibrer och proteiner – så pass mycket att de kan ersätta kött 

i en vegetarisk rätt. Nu visar det sig att just valnötter är särskilt nyttiga och kan 

minska risken att drabbas av hjärtsjukdomar, vissa typer av cancer och 

diabetes. Det är antioxidanterna som gör susen. En handfull valnötter innehåller 

nästan dubbelt så mycket antioxidanter som motsvarande mängd av exempelvis 

mandlar och jordnötter. Valnötter är alltså rena hälsokosten. Men ät ändå 

med måtta. Alltför mycket nötter kan bidra till ett ökat midjemått, vilket förstås 

påverkar hälsan negativt. 


Livet med 


Armbandsklocka – framtidens hjälpmedel för diabetiker 

■ Det finns i dag många hjälpmedel för 

diabetiker. Blodsockermätare, där man med 

ett enkelt stick i fingret kan utläsa sockerhalten 

i blodet, är självklara, liksom testremsor för 

att mäta urinsocker och ketoner. För den som 

behöver injicera insulin finns antingen sprutor 

eller pennor. Kanyllängden på sprutorna 

varierar, men blir allt kortare. Vanligast i dag är 6 

mm. Insulinpump har den som behöver tillföra 

kroppen insulin jämnt fördelat över dagen. 

Bra grejer, men tekniken går ändå framåt med 

stora steg. Framtidens metoder för att mäta 

blodsockret kontinuerligt är på gång. Liksom 

smärtfria sätt att mäta blodsockret. En mätare 

(ser ut som en klocka) på armen kan mäta 

sockerhalten i vätskan under huden. Insulin 

kommer att kunna tillföras via en inhalator och 

injektioner kan bli nållösa. 

Boktips! 

Diabetikern Av Aleksander Motturi, Norstedts 

■ En dag sitter han på vårdcentralen och får 

besked om att han drabbats av diabetes. Men 

diagnosen gör honom märkligt nog inte modfälld, 

utan snarast euforisk, ja, till och med lite förälskad. 

Men ingenting blir som han har tänkt sig. 

Aleksander Motturi gör sin skönlitterära debut 

med den här lätt skruvade och underhållande 

boken, som kommer ut i bokhandeln i augusti. 

Vad är diabetes 

Diabetes Mellitus, eller sockersjuka som det kallades 

förr, är en kronisk sjukdom som innebär att man har 

för högt blodsocker. Det beror på att kroppen inte 

producerar insulin eller har svårt att effektivt ta tillvara 

det insulin som kroppen producerar. Kroppen kan alltså 

inte använda sockret i födan som bränsle till cellerna, 

varvid blodsockerhalten stiger. Samtidigt ”svälter” cellerna. 

Cirka 350 000 människor i Sverige lever med 

diabetes. 50 000 av dessa har diabetes typ 1, övriga 

diabetes typ 2, även kallad åldersdiabetes. 

Diabetes i historien 

Sjukdomen diabetes har varit känd sedan 

årtusenden. Innan behandling fanns dog de som 

drabbades. Först 1921 hittade man en effektiv 

behandling, då forskarna äntligen lärt sig hur 

man överför insulin från djur till människa. Redan 

på 1800-talet förstod man dock att sjukdomen 

hade ett samband med något som utsöndrades 

från bukspottkörteln. Den gamla greken Aretaie 

namngav sjukdomen. ”Diabete” betyder 

ungefär ”rinna igenom” vilket väl beskriver det 

kroppsliga förfall som följer sjukdomen. 

Vad är typ 1 


Kallas även för barndiabetes, eftersom den 

oftast bryter ut i unga år. Sjukdomen innebär att 

immunsystemet attackerar och förstör bukspottkörtelns 

insulinproducerande betaceller. På 

sikt innebär det total insulinbrist. Insulin måste 

injiceras med pump eller penna. Diabetes 1 är till 

viss del ärftligt. Ett barn med två föräldrar som 

har sjukdomen löper 10-20 procents ökad risk 

att själv insjukna. Men 9 av 10 drabbade barn har 

ingen förälder med diabetes. Vår kliniskt rena 

miljö, stress och komjölk tros vara några av 

de faktorer som kan utlösa sjukdomen. 

Symptomen på diabetes 1 är trötthet, 

ökad törst, att man kissar mycket och 

går ner i vikt. 

Vad är typ 2 


Cirka 300 000 svenskar, eller 3-4 procent 

av befolkningen, har typ 2 diabetes. 

Många har sjukdomen utan att veta om det. 

Risken att insjukna ökar i takt med åldern. 

Därför kallas typ 2 diabetes för ålderdiabetes. 

Mer än 15 procent av svenskarna bär på 

anlag för att utveckla sjukdomen. Vid typ 2 

diabetes producerar kroppen eget insulin, 

men för lite. Cellernas förmåga att utnyttja 

det insulin som finns är nedsatt, vilket gör 

att det krävs en större mängd insulin för att 

”öppna” cellen så den kan ta emot blodets 

socker. Övervikt och fetma är en av orsakerna 

till att diabetes typ 2 utvecklas. 

Symptomen på diabetes 2 är mer smygande: 

trötthet, ökad törst och ökad 

urinmängd. Ofta upptäcks sjukdomen vid 

en rutinkontroll av blodsockret. 

Diabetes typ 2 ökar i hela västvärlden. Det 

beror på osunda matvanor och för lite 

motion. Men även barndiabetes har ökat 

kraftigt över tid. I dag insjuknar tre gånger 

fler barn än för trettio år sedan. 

Vad är 

insulinkänning 

Insulinkänning är ett allvarligt tillstånd som 

orsakas av insulinöverskott, vilken kan 

drabba om man doserat fel. Symptomen är 

blekhet, kallsvettning, yrsel, hjärtklappning 

och oro. Om man inte snabbt tillför socker 

i form av exempelvis druvsocker, kan man 

hamna i insulinkoma. Tillståndet kan leda 

till döden. 

Graviditetsdiabetes 

Gravida kan drabbas av för högt blodsocker under 

graviditeten. Sjukdomen försvinner efter att 

barnet fötts, men de drabbade kvinnorna löper 

en ökad risk att insjukna i diabetes typ 2 och det är 

extra viktigt för dem att motionera och äta sunt. 

Så behandlas diabetes 

Diabetes 1 behandlas alltid med insulininjektioner, i kombination med välbalanserad kost och motion. 

Regelbundna kontroller hos ögonläkare genomförs för att hitta eventuella ögonkomplikationer. 

Diabetes 2 kan behandlas med antingen bara kost eller med kost och tabletter. I takt med att sjukdomen 

utvecklas ökar ofta behovet av insulin, varvid injektioner kan komma ifråga. God kosthållning, motion och 

regelbundna kontroller av fötter och ögon är viktiga för att undvika komplikationer. Kärl och nerver i fötter och 

ögon kan påverkas av sjukdomen. 

Sid 4 • Livet med diabetes

Accu-Chek ® 

Aviva Nano 

Liten, enkel och smart 

1 Koubek. RJ. A comparitive Study. Data on file. Doctor Koubek 2007. 

Perfekt för dig som behandlas med insulin 

• Stor och lätthanterlig testremsa 

• Upplyst display för lättare avläsning 

• Bevisad minst smärtsam 1 blodprovstagare med integrerad lansettrumma 

• Måltid, påminnelse efter måltid & händelsemarkering 

Din chans att prova Accu-Chek Aviva Nano kostnadsfritt* 

Ring Accu-Chek Kundsupport på: 020-41 00 42 

eller beställ på: www.accu-chek.se 

* 

*Erbjudandet gäller de första 200 beställningarna och 

endast för personer som använder insulin. Kontrollera att 

Accu-Chek Aviva Nano är upphandlad i ditt landsting.

Livet med 


Livsnjutaren Carl-Jan äter oc 

Att vara krögare, vinkännare och gourmand och samtidigt ha diabetes känns 

som en knepig kombination. Men det är faktiskt inte svårare än man gör sig, 

anser Carl-Jan Grankvist, som sedan tio år lever med diabetes 2. Han både 

äter och dricker gott och unnar sig det där lilla extra utan att blodsockret för 

den skull åker berg-och-dalbana. Text: Maria Zaitzewsky Rundgren 

Carl-Jans 5 

bästa tips för 

att leva gott 

med diabetes 

• Se till att sova 

ordentligt. 

• Stressa inte 

upp dig över 

sjukdomen. 

• Lev som du 

alltid gjort, 

men med 

måtta. 

• Ät gott, 

drick gott 

– av allt. Men 

med måtta. 

• Rör på dig. 

Regelbundna 

långpromena 

der räcker bra 

foto: susanne kronholm 

Carl Jan Granqvist har diabetes typ 2 och fortsätter njuta av livets goda, fast med måtta. 


Jag äter av allt, men med måttta. 

Även efterrätter och frukt. 

Men bjuds jag på exempelvis 

brulépudding avstår jag från att 

äta det sockriga skalet. Det gäller att 

använda sitt sunda förnuft och att äta 

med alla sinnen; smak, syn, doft, hörsel 

och känsel. 

Mörk choklad är bra, det äter jag i 

stort sett varje dag, säger Carl-Jan och 

berättar att han sedan diabetesbeskedet 

har ändrat kostvanor så tillvida att han 

numera äter endast tre mål per dag. 

Frukost, lunch och middag. Till frukost 

blir det grovt bröd med ost och en kopp 

té. Till lunch gärna favoriten Waldorfsallad 

och till middag vad som bjuds. Ibland 

handlar det om en trerätters med 

läcker efterrätt, ibland om ett enklare 

mål. Men det spelar egentligen ingen 

roll vad man äter, anser Carl-Jan. Det 

finns inget förbjudet. Huvudsaken är 

att man njuter av maten och mår bra. 

Vin dricker Carl-Jan ofta och gärna. Det 

kan bli tre glas per kväll. 

– Det kan låta mycket, men man måste 

komma ihåg att jag är en stor man. 

190 centimeter lång och 95 kilo tung. 

Då tål man en del. Och jag sover väldigt 

gott av vinet, konstaterar han. 

Att alkohol skulle vara särskilt problematiskt 

för diabetiker håller han 

inte med om - förutsatt att man har en 

måttlig konsumtion. Tvärtom kan till 

exempel champagne vara gynnsamt. 

Liksom blåbärsdricka och mörk choklad. 

Det visar nämligen en studie som 

Carl-Jan själv har genomfört. 

– Det viktigaste är att man gör livet 

trevligt för sig! Man ska inte späka sig 

utan unna sig livets goda. De subjektiva 

värdena kring mat och livsstil glöms 

ofta bort. Att leva ett friskt liv med diabetes 

handlar inte bara om medicinering, 

motion och regelbundna måltider 

utan också om njutning för gom, kropp 

och själ. 

Det är viktigt att inte skapa en massa 

ångest kring det här med kosten. Jag 

äter gott och motionerar genom att ta

h dricker gott 

Livet med 


Allpresan ® sensitive 

långpromenader och träna med 

min personliga tränare. 

Jag mår fantastiskt bra och 

håller både vikt och blodsocker i 

schack. Jag skulle kunna gå ner 

ytterligare åtta kilo, men i dag väger 

jag ändå femton kilo mindre 

än när jag fick min diagnos. Så jag 

är nöjd. 

För Carl-Jan var symptomen klassiska. 

Han drack mycket och kissade 

mycket, men funderade inte 

mer över det. Vid en kontroll fick 

han beskedet att han led av diabetes 

typ 2. 

– Jag blev äcklad och skämdes 

och ville inte berätta om sjukdomen 

för någon. Jag kände mig 

gammal som fått ”åldersdiabetes”. 

Jag sattes på tabletter och insulinsprutor 

och kände mig allmänt 

obekväm med det bemötande jag 

fick i sjukvården. Mängder av prover 

togs, men jag fick aldrig någon 

riktig respons. Men så fick jag 

kontakt med läkaren Kerstin Brismar 

och då förändrades allt till 

det bättre. Med henne kunde jag 

kommunicera och kände stor respekt. 

Hon experimenterade med 

mina mediciner så att vi hittade 

rätt kombinationer för just mig. 

Hon lärde mig att röra på mig och 

tänka på kosten och, ja, hon har 

betytt mycket för mig! 

I dag äter Carl-Jan tabletter och 

tar två insulinsprutor, en morgon 

och en kväll. 

Han har diabetes i familjen. Hans 

farbror fick samma diagnos. Men 

på den tiden rekommenderades 

trista och asketiska dieter utan 

minsta godsak. Farbrodern tappade 

både livslust och matlust och 

magrade kraftigt. 

– Vi blev chockade när vi såg honom 

och rådde honom att strunta 

i alla rekommendationer och börja 

äta igen. Ta sylt på gröten, sa vi 

och det gjorde han. Så småningom 

piggnade han till och gick upp i 

vikt igen. Diabetes får inte ta över 

ens liv, utan man måste kunna 

ha en bra tillvaro med diabetes. 

Själv tänker jag numera knappt på 

sjukdomen. Jag lever som vanligt. 

Om jag någon gång hoppar över 

ett mål kan jag få lite insulinkänningar, 

men då är det ju bara att 

ta en smörgås och en kopp té så 

ordnar det sig. Har han vräkt i sig 

lite för mycket på en fest tänker 

han på att äta lite mindre nästa 

dag. Då stabiliserar sig blodsockret 

snabbt. 

Som alla som lever med diabetes 

är han medveten om risken för 

komplikationer med fötter och 

ögon. Men än så länge har han 

inte fått några problem. Synen är 

utmärkt och fötterna raska. 

– Jag går på kontroller fyra 

gånger per år. Det känns tryggt. 

Skulle det uppstå några komplikationer 

lär det upptäckas snabbt 

och då får man hjälp innan problemen 

förvärras. 

Lätt att 

smörja in – 

kladdar inte 

Fakta 

Namn: Carl-Jan Grankvist 

Ålder: 65 

Familj: Sonen Carl Johan, 19 

Bor: Saxå herrgård i Grythyttan 

Yrke: krögare, vinkännare och 

professor i matkonst. Har varit 

chef för Grythyttans gästgivaregård 

och har ansvarat för att 

bygga upp restauranghögskolan i 

Grythyttan. 

Innovativ: Allpresan ® 

Cremeskum för vård och skydd av torr och mycket torr hud. 

Patentskyddad. Individuell: Olika karbamidinnehåll för torr och för mycket torr hud. 

Användarvänlig: Lätt att smörja in, går snabbt in i huden, kladdar inte. Utan doftfärg- 

eller konserveringsmedel. Kliniskt testad. 

Health Management Information HMI AB 

Box 9119 · 400 93 Göteborg 

Tel: 031 - 68 26 60 · www.allpresan.se 


Livet med 


Ultrakorta nålar ger bättre effekt 

Miljontals människor världen över är i 

behov av insulin och därmed insulinsprutor. 

Ändå talas det väldigt sällan 

om injektionsteknik. Läkare och sköterskor 

fokuserar mest på dosering och 

hur man blandar olika typer av insulin 

och ifrågasätter sällan om variationerna 

i blodsockernivå faktiskt kan bero 

på felaktig injektionsteknik eller för 

långa nålar. 

För nu visar nämligen en studie att 

det finns många fördelar med kortare 

nålar. Studien har pågått under tre år 

och stödjer sig bland annat på 160 vetenskapliga 

rapporter om injektionsteknik. 

Resultaten pekar på att korta 

nålar, oavsett fabrikat, är ett bättre val 

för de allra flesta som lever med diabetes. 

Det menar Anders Frid, överläkare 

på endokrinologiska kliniken vid Skånes 

universitetssjukhus i Malmö. 

Varför – Huden är inte tjockare än tre 

millimeter hos någon individ, oavsett 

vikt, kön, ålder eller kroppskonstitution. 

Teoretiskt skulle det då räcka 

med en nål på fyra millimeter. Men i 

rapporten rekommenderas nålar på sex 

millimeter eftersom injektionen måste 

ner i fettvävnaden i buken, låret eller 

baken för att få maximal effekt, säger 

Anders Frid. 

Smärtan med korta nålar upplevs 

som mindre och insulinläckaget är 

knappast större än med längre nålar. 

Ultrakorta nålar är alltså framtiden vad 

gäller insulinsprutor. Utvecklingen har 

förvisso gått framåt. 1990 kom nålar på 

åtta millimeter, fem år senare var nålarna 

nere på sex millimeter. Nu är det 

dags för ännu kortare nålar. 

I Sverige använder vi generellt ganska 

korta nålar – max åtta millimeter. I 

många länder förekommer fortfarande 

halvtumsnålar (12,7 millimeter), berättar 

Anders Frid. Problemet med så 

långa nålar är att insulinet kan hamna 

i muskelvävnaden där absorptionen 

kan vara helt annorlunda, oftare snabbare 

än förväntat. 

– De flesta diabetiker skulle kunna 

gå ner i nålstorlek, eftersom det endast 

innebär fördelar. Inom kort lanseras 

den ultrakorta nålen på fyra millimeter. 

Men effekten av nålsticket handlar 

inte bara om själva nålen utan minst 

lika mycket om injektionstekniken. 

När avståndet till muskeln är mindre 

än nålens längd gäller det att lyfta hudvecket 

på rätt sätt. Det här är särskilt 

viktigt för den som tar långtidsverkande 

insulin, som inte får hamna i muskelvävnaden. 

Anders Frids tips för bästa effekt 

av sticket är att använda korta nålar 

på högst sex millimeter samt att 

lyfta hudvecket på rätt sätt. Är du 

osäker på hur du ska göra; fråga din 

läkare eller di betessjuksköterska. 

 

Text: Maria Zaitzewsky Rundgren 

Nationella riktlinjer 2010-2011 

2010 kom de nya nationella riktlinjerna 

för diabetesvård och i år fortsätter man 

på inslagen linje. Först i slutet av året 

kommer Socialstyrelsen att komma 

med en utvärdering. Riktlinjerna är 

tänkta som ett stöd för styrning och 

ledning och vänder sig framför allt till 

dem som ska fatta beslut om prioriteringar 

inom vården, men även vårdpersonal. 

Riktlinjerna omfattar både typ 1 och 

typ 2 diabetes. Barndiabetes är undantaget. 

Målet med riktlinjerna är att resurserna 

inom vården ska användas effektivt, 

att diabetesvården i hela landet 

blir likvärdig och baseras på tillgänglig 

kunskap. 

Några exempel på vad riktlinjerna 

Tillstånds-och 

åtgärdslistan 

är indelad i 

följande sex 

avsnitt: 

A Screening. 

Prevention och 

levnadsvanor 

B Glukoskontroll 

C Hjärta och kärl 

D Omvårdnad 

E Komplikationer 

F Graviditet 

omfattar är bland annat förebyggande 

av diabeteskomplikationer. Därför bör 

hälso- och sjukvården satsa på en effektiv 

blodtrycksbehandling samt blodfettssänkande 

behandling. Man bör 

också stödja människor med diabetes 

att sluta röka och motionera mer. 

Gruppbaserad patientutbildning om 

sjukdomen rekommenderas liksom att 

man anpassar utbildningen kulturellt, 

då det finns människor med rötter i 

olika kulturer som drabbas av diabetes. 

Övervikt och fetma är ett annat område 

som riktlinjerna framhåller. Viktminskning 

är en effektiv behandling 

av högt blodsocker, högt blodtryck och 

höga blodfetter. 

Smärtan med 

korta nålar 

upplevs som 

mindre och 

insulinläckaget 

är knappast 

större än 

med längre 

nålar. 

Vid ett BMI över 40 bör diabetesvården 

erbjuda fetmakirurgi, så kallad 

gastric bypass, eftersom den snabba 

viktminskningen sänker blodsockret 

avsevärt. 

De nya riktlinjerna är vetenskapligt 

grundade och rekommendationerna 

baseras på hälsoekonomi. 

 

Maria Zaitzewsky Rundgren 

Centrala delar i Nationella Riktlinjerför diabetesvården 2010 är: 

• Intensivbehandling av blodglukos vid både 

typ 1 diabetes och från debuten av typ 2 diabetes 

• Grupputbildning till patienter inom primärvården, 

utförd av personal med ämneskompetens 

• Förebyggande av diabeteskomplika-tioner 

genom behandling av blodtryck och blodfetter 

samt genom förändring av levnadsvanor, som 

rökstopp och mera motion. 


BD Micro-Fine TM + 

Pennkanyler för insulinpennor 

En komplett lista på insulinpennor som 

våra pennkanyler inte passar till 

Korrekt lista vid tidpunkten för tryck 

BD Micro-Fine TM + pennkanyler 

passar till alla insulinpennor 

Ibland förekommer uppfattningen att särskilda 

insulinpennor endast kan användas med 

särskilda märken av kanyler för insulinpennor. 

Det gäller inte BD Micro-Fine TM + pennkanyler. 

BD Micro-Fine TM + pennkanyler passar till alla 

insulinpennor. Därför kan alla dra nytta av våra 

tunna kanyler som de kan använda tillsammans 

med sina favoritpennor, oavsett märke. 

BD Micro-Fine TM + 5mm är den kortaste kanylen 

för insulinpennor och kan förbättra den 

glykemiska kontrollen genom att minska risken 

för intramuskulär injektion. 

BD Micro-Fine TM + pennkanyler är tunna, vassa 

och silikoniserade för att ge maximal injektionskomfort. 

Det är de små sakerna som gör att människor med 

diabetes kan förbättra sin livskvalitet 

BD, BD-Logo och BD Micro-Fine + är varumärken som tillhör Becton Dickinson and Company. © 2010 BD. 

Corporate identity number: 556145-6756 Seat: Stockholm 

BD Medical - Diabetes Care 

Årstaängsvägen 25 

Box 47204 

100 74 Stockholm 

Tel. : 08-775 51 68 

Fax. : 08-645 08 08 

www.bd.com/se/diabetes

Livet med 


Så här förebygger 

du pre- diabetes 

■ En av tio svenskar har så kallad 

pre-diabetes, ett förstadium till diabetes 

typ 2. Det ger inga symptom, 

men kan ändå vara farligt för hjärta 

och kärl. På lång sikt kan pre-diabetes 

leda till att man utvecklar komplikationer 

i ögon och fötter, innan 

man ens fått någon diagnos. Men 

genom att äta rätt, gå ner i vikt och 

motionera kan riskerna elimineras 

så pass att diabetes 2 aldrig behöver 

bryta ut. 

Här är fem tips: 

• Håll koll på midjemåttet. Kvinnor 

bör ha ett mått på max 80 cm, män 

på 94 cm. För varje extra centimeter 

ökar risken för diabetes typ 2. 

Det går lika 

bra med selleri! 

• Rör på dig! Motion gör att sockret 

går direkt ut i cellerna i stället för i 

blodet. Bra för blodsockernivån med 

andra ord. Motionera minst en halvtimme 

per dag. Ta i lite extra några 

gånger per vecka. Simning, löpning 

eller dans är bra. En promenad efter 

maten gör att blodsockret sjunker 

snabbare. 

• Stressa inte! 

Var noga med att 

sova ordentligt. Det 

finns en koppling 

mellan pre-diabetes, 

övervikt och stress. 

• Drick kaffe! Varje kopp minskar 

risken att drabbas av pre-diabetes 

med upp till 10 procent. Drick gärna 

fem koppar om 

dagen, helst 

bryggkaffe. 

• Fimpa! Och 

sluta snusa. 

Tobak höjer 

blodsockret. 

Fimpa! 

Ta en paus! 

Modern livsstil ger b 

Diabetes typ 1 hos barn är vanligare i Sverige än i något annat 

land, förutom Finland. Närmare 800 barn per år drabbas och d 

ingenting som tyder på att siffran är på väg att minska. Text: Maria Zai 

Tvärtom är det i dag tre 

gånger fler som drabbas 

än för bara några 

årtionden sedan. 

Johnny Ludvigsson, 

professor vid Linköpings 

universitet, 

är oroad. 

Barndiabetes är 

Johnny en mycket allvarlig 

Ludvigsson sjukdom. Utan vård 

överlever man inte. Ju längre tid 

man lever med diabetes, desto 

större är risken för komplikationer 

och den som drabbats som liten 

riskerar att få problem med 

kärl och nerver redan i unga år. 

Och sjukdomen har krupit 

ner i åldrarna. I dag kan man 

se 3-4-åringar som får diabetes. 

Ingen kan svara på varför, även 

om mycket pekar på att diabetesökningen 

bland barn handlar 

om våra livsstilsmönster, bättre 

hygien och virus. 

Foto: privat 

Att en ökad hygien skulle vara 

negativt är svårt att förstå, men 

vårt immunförsvar mår faktiskt 

bra av att tvingas kämpa mot 

smuts, bakterier, virus och parasiter. 

Den förbättrade hygienen 

i samhället påverkar också 

bakteriefloran i tarmen, vilket 

är avgörande för vårt totala immunförsvar. 

När dessa fiender inte längre 

finns startar kroppen i stället 

ett inbördeskrig – eller som det 

heter på fackspråk, autoimmunitet 

– och vi överreagerar mot 

olika saker. 

Vid diabetes överreagerar vårt 

immunförsvar och angriper de 

insulinproducerande cellerna i 

bukspottkörteln, vilket efter en 

tid leder till insulinbrist. 

Fetma lyfts i media ofta fram 

som en av orsakerna bakom diabetes. 

Men Johnny Ludvigsson, 

Idag går det att identifiera vem som bär på antikroppar och man kan konstatera att de som bär på des 

Den som drabbas av diabetes typ 1 har oftast 

en medfödd disposition för sjukdomen, något 

cirka 40 procent av befolkningen har. 

som skrivit en vetenskaplig artikel 

om just fetma, stress och 

låg fysisk aktivitet som möjligt 

orsak till inte bara diabetes typ 

2 utan även typ 1, poängterar 

att detta enbart är en hypotes. 

Det är på intet sätt säkerställt 

att viktminskning hos befolkningen 

skulle minska antalet 

insjuknanden i diabetes 1. 

Däremot finns det en klar 

koppling mellan fetma och diabetes 

typ 2. 

Några teorier pekar på att 

komjölk kan vara en bov i dramat, 

andra på att gluten spelar 

en viktig roll i utvecklandet av 

diabetes. 

Vad man kan konstatera är att 

insulinkänsligheten minskar 

om man är stillasittande och att 

stress i vissa fall kan vara en utlösande 

faktor. 

Den som drabbas av diabetes 

typ 1 har oftast en medfödd disposition 

för sjukdomen, något 

cirka 40 procent av befolkningen 

har. I dag kan man se att även 

barn som inte har den här medfödda 

dispositionen insjuknar i 

diabetes 1. Oroväckande, anser 

Johnny Ludvigsson. 


arndiabetes 

Bli medlem idag! 


et finns egentligen 

Tel 08-564 821 00 

Tel 08-564 821 00 

tzewsky Rundgren www.diabetes.se 


sa sannolikt utvecklar diabetes. 

skolan, körkort, försäkringar, 

skolan, körkort, försäkringar, 

vår dbidrag, insulin och 

vår dbidrag, insulin och 

hjälpmedel. Genom ditt 

hjälpmedel. Genom ditt 

medlemskap blir vi starkare. 


Diabetes, 

Diabetes, 

angår 

angår 

det 

det 

dig 

dig 

Tel 08-564 821 00 

Tel www.diabetes.se 

08-564 821 00 


– I princip kan vem som helst 

drabbas och som förälder finns 

det ingenting man kan göra för 

att förhindra att sjukdomen 

bryter ut. Men ett sunt liv med 

goda kostvanor, sömn och motion 

kan möjligen ha en förebyggande 

effekt. 

Går det att se vilka barn som 

kommer att drabbas 

–Ja, i dag går det att identifiera 

vem som bär på antikroppar. 

I vår forskningsstudie ABIS har 

vi kunnat konstatera att de som 

bär på antikropparna sannolikt 

utvecklar diabetes. Om man i 

framtiden skulle screena barn 

för diabetes 1, skulle man ge föräldrarna 

möjlighet att förbereda 

sig och undvika att barnet blir 

Tel 08-564 821 00 


08-564 821 00 


Har du eller känner 

Har du eller känner 

du någon som har 

du någon som har 



Svenska Diabetesförbundet 

arbetar Svenska på olika Diabetesförbundet 

plan att den 

arbetar som har på diabetes olika plan ska för få bättre att den 

villkor som har i samhället. diabetes Genom ska få bättre ditt 

villkor medlemskap i samhället. blir vi Genom starkare. ditt 


Barndiabetesfonden 



Barndiabetes är en 

mycket allvarlig och 

livslång sjukdom, 

som innebär ett 

kringskuret liv med 

insulinsprutor, blodsockerkontroller 

Tel 08-564 och 821 00 

Tel 

en balanserad www.diabetes.se 

08-564 821 00 

kost. 


Ett vaccin är på gång, 

även om det i nuläget 

inte går att bota 

barndiabetes. 

Men forskningen går 

framåt. Barndiabetesfonden 

stödjer 

forskning vars syfte 

är att förebygga, 

bota eller lindra diabetes 

hos barn och 

ungdomar. 

Lämna ett bidrag på 

90 00 59 – 7. 

akut sjukt. Vet man om att sjukdomen 

är på gång kan man börja 

mjukt med insulin i god tid. 

Forskningen går framåt. Ett 

svenskt vaccin som kan förändra 

livet för barn med diabetes 

är på gång. Vaccinet innehåller 

GAD, ett enzym som finns naturligt 

i kroppen. De flesta med 

typ 1 diabetes har antikroppar 

mot GAD, vilket kan ses som ett 

kvitto på att immunförvaret attackerar 

de egna betacellerna. 

När barnen insjuknar har 80 

procent av betacellerna redan 

utplånats. Med vaccinet hoppas 

man kunna rädda de celler som 

återstår. Därmed får barnen behålla 

en del av kroppens egen 

insulinproduktion. 

betessjuka djur och 1946, fyra år efter den och mycket finstämda komplexa molekylära 

första betessjuka iakttagelsen, djur och var 1946, han fyra mogen år efter den och mycket finstämda komplexa molekylära 

Tel 

att 

08-564 

testa 

821 

mekanismer 

00 

som reglerar blodets sockerhalt. 

på första människor. iakttagelsen, Två unga var han diabetiker mogen 

Tel fick att 

08-564 

testa sulfonamid 

på människor. utan effekt. Två unga Loubatières diabetiker var fick sulerhalt. 

Svaren finns, bara Livet forskningen med kan 

821 

mekanismer 

00 Svaren finns, som bara reglerar forskningen blodets sock- 

kan 



nöjd, hitta dem. 

Text: Tord Ajanki 

fonamid utan effekt. Loubatières var nöjd, hitta dem. 

Text: Tord Ajanki 

11-11-JAN-2010-S-2023-J 

Många lever med 

diabetes utan 

att veta om det. 

Är du i riskzonen 

Gör vårt diabetestest på 

diabetesinfo.se 


Diabetes, angår det dig 

Svenska Diabetesförbundet arbetar på olika plan för att den som har 

diabetes Svenska ska Diabetesförbundet få bättre villkor i arbetar samhället. på olika Idag har plan vi för fokus att den på diabetes som har i 

diabetes skolan, ska körkort, få bättre försäkringar, villkor i samhället. vårdbidrag, Idag insulin har vi och fokus hjälpmedel. på diabetes i 

skolan, körkort, Genom försäkringar, ditt medlemskap vårdbidrag, blir insulin vi starkare. och hjälpmedel. 

Genom ditt medlemskap blir vi starkare. 



Tel 08-564 821 00 


08-564 821 00 


Vad gör samhället för dig som har diabetes 

Vad gör samhället för dig som har diabetes 

Svenska Diabetesförbundet arbetar på olika plan för att den 

Svenska som Diabetesförbundet har diabetes ska få arbetar bättre på villkor olika i samhället. plan för att den 

som Genom har diabetes få bättre villkor i samhället. 

Genom ditt ditt medlemskap medlemskap blir blir vi starkare. 

starkare. 



Diabeteshandboken 

– Uppslagsbok om diabetes på nätet 

www.diabeteshandboken.se 

Tel 08-564 821 00 


08-564 821 00 


08-578135 00 

Livet med diabetes • sid 11 

B 

B 

s 

s 

No 

jag 

P Ng 

föja 

P 

fö 

Annons_ 

Annons_

Nightingale 

Känn dig trygg 

med ditt beslut! 

Blodsockersystemet FreeStyle Lite ger dig ett tillförlitligt 

blodsockervärde. 1 Ett viktigt stöd när du ska fatta beslut 

om din insulindosering. Bättre beslut gör att du kan ta 

kontroll och nå dina mål. 

Våga ta kontroll och nå dina mål – välj FreeStyle Lite och 

teststickan med ZipWik flikar. 

Beställ enkelt och utan kostnad din nya 

mätare från Abbott 

sms:a ”lite” till 72120, besök 

www.matare.se eller ring 020-190 1111. 

Rev. 1 APRIL/2011 Best.nr 2216 

Här är 

den stora 

skillnaden! 

1. Performance of a new test strip for FreeStyle blood glucose monitoring systems, John Paul Lock, M.D., Ronald Brazg, M.D., Robert M. Bernstein, M.D., Elizabeth Taylor, M.S., CDE, Mona Patel, B.S., Jeanne Ward, B.S., 

Shridhara Alva, Ph.D., Ting Chen, Ph.D., Zoe Welsh, M.Sc., Walter Amor, B.Sc., Claire Bhogal, M.Sc., and Ronald Ng, Ph.D. Diabetes Technol Ther. 2011 Jan;13(1):1-10. 

MAKE A DIFFERENCE 

FreeStyle and other brandmarks are registered trademarks of Abbott Diabetes Care, Inc. in various jurisdictions. 

Abbott Scandinavia AB. Box 1498, 171 54 Solna. Tel: 08-546 567 00. Fax: 08-546 569 00

Ny medicin ger förbättrad syn 

Nästan alla som lever med diabetes 

brukar oroa sig för det här 

med synen, eftersom synproblem 

är en vanlig komplikation. Upplever 

du att synskärpan har försämrats, 

att det är svårt att känna 

igen ansikten, läsa, se på tv och 

köra bil Då kan det handla om 

makula-ödem, en sjukdom som 

innebär läckage av vätska från 

blodkärlen ut i gula fläcken (makula), 

med svullnad som följd. 


Gula fläcken är platsen för det centrala 

och viktiga seendet. Det här 

är en ganska allvarlig åkomma 

som kan leda till blindhet om man 

inte får vård. 

Men bra hjälp finns att få. Sedan 

tjugofem år används laserbehandling. 

Den minskar svullnaden och 

vätskeläckaget. Synen stabiliseras 

och man blir inte sämre. Baksidan 

av laserbehandlingen är att den 

ger ärrbildning i näthinnan. Och 

en tredjedel av alla som behandlas 

har fortsatta synproblem eftersom 

svullnaden i gula fläcken finns 

kvar. Laser är med andra ord bara 

en relativt effektiv behandling. 

Det finns dock ingen anledning att 

misströsta. Nu finns ett helt nytt 

och revolutionerande läkemedel 

på marknaden som kan bli ett bra 

komplement till laser; Lucentis. 

När Lucentis injiceras i ögat förbättras 

synen med i medeltal 6-7 

bokstäver på syntavlan - avsevärt 

med andra ord! Men det är viktigt 

att komma ihåg att Lucentis bara 

är riktigt effektiv för en begränsad 

grupp - dem vars ödem sitter 

centralt i gula fläcken. 

– Det går inte att skjuta laser 

när man har en svullnad i centrala 

gula fläcken, så de personer som 

drabbas av det här har vi svårt att 

behandla. Med Lucentis kan vi få 

svullnaden att gå tillbaka i områden 

där laser har svårt att ta och 

tar där lasern inte kommer åt, 

säger Monica Lövestam-Adrian, 

överläkare och docent på Ögonkliniken 

i Lund. 

Hon menar att Lucentis i kombination 

med laser ger den bästa effekten. 

Laser är alltså fortfarande 

grunden i behandlingen av makulaödem. 

Fördelen med det nya läkemedlet 

är att det bara behövs drygt 

fyra injektioner under en tvåårsperiod 

- förutsatt att det kombineras 

med laser. 

– Ju mer man sticker, desto större 

risk för infektioner, konstaterar 

Monica Lövestam-Adrian. 

Eventuella biverkningar av Lucentis 

är just infektioner samt 

näthinneavlossning. Men för den 

grupp som har glädje av läkemedlet 

överväger ändå fördelarna, anser 

Monica Lövestam-Adrian. 

Efter injektionen får man en 

droppe antibiotika i ögat för att 

undvika infektion. Därefter är det 

Livet med 


sedvanlig försiktighet som gäller. 

Inte peta med fingrar i ögonen 

och stillhet. Efter en vecka går 

svullnaden ner, men effekten blir 

ännu bättre efter någon månad. 

I nuläget är det svårt att säga något 

om en långsiktig behandling 

med Lucentis. 

Monica Lövestam-Adrian poängterar 

att man inte bör sätta allt 

hopp till det här nya läkemedlet 

och tro att man genom kontinuerliga 

injektioner uppnår en konstant 

förbättrad syn. 

Snarare är det så att laserbehandling 

under lång tid ger bestående, 

goda resultat, medan effekten 

av Lucentis är mera tillfällig. 

Efter en tid kommer svullnaden 

tillbaka. Men med Lucentis och 

laser tillsammans med en stabil 

blodsockernivå och ett bra blodtryck 

går det att uppnå en förbättrad 

syn och därmed ökad livskvalité. 

Ser du 

suddiga fläckar 

eller krokigt 

Det kan vara ett tecken 

på svullnad i gula fläcken. 

Diabetesrelaterad ögonsjukdom 

är den vanligaste 

orsaken till nedsatt syn 

som inte är medfödd eller 

beror på hög ålder. Läs 

mer om ögat, sjukdomar 

i gula fläcken och om 

hur du kan upptäcka 

synförändringar i tid på 

www.raddasynen.se 

Att hålla blodsockerhalten på jämn nivå kan vara 

en balansgång för dig med diabetes. Dextro Energy 

med naturligt druvsocker som går direkt ut i blodet är 

därför alltid bra att ha till hands. Att ta druvsocker efter 

en insulinkänning är ofta tillräckligt och det motverkar 

också viktökning vilket kan bli resultatet om man alltid 

äter i stället. Fyra tabletter Dextro Energy motsvarar 

exakt en kolhydrat. 

Prova gärna nyheten Peppermint! 

BALANS- 

PAKETET 

NYHET! 

Peppermint 

Novartis Sverige AB, Box 1150, 183 11 Täby. 

Telefon 08-732 32 00, www.novartis.se 

LUC201103:167 

För ökad koncentration och prestation. 


Livet med 


Ta dina fötter på allvar! 

För personer med diabetes är det extra viktigt att hålla koll på sina 

fötter, för att förebygga komplikationer. Jämte ögonen är nämligen 

fötterna diabetikerns ”akilleshäl”. Orsaken stavas nervskador och 

dålig blodcirkulation till följd av sjukdomen. Text: Maria Zaitzewsky Rundgren 

Att just nerverna i fötterna 

drabbas beror på 

att långa nerver är mer 

sårbara än korta. Men 

långt ifrån alla behöver drabbas. 

Ju duktigare man är på att hålla 

en jämn och stabil blodsockernivå, 

desto större är chansen att 

man slipper problem – även om 

det aldrig finns några garantier 

ens för den som gör allting rätt. 

Unga kan drabbas, liksom äldre. 

Antalet år man har haft sin sjukdom 

spelar också in, men klart är 

att den vars blodsocker åker upp 

och ner som en jojo löper en ökad 

risk för nervskador i fötterna. 

Fotkomplikationer är vanligare 

hos personer med diabetes typ 

2 än typ 1. Det kan bland annat 

bero på att de med typ 2 kan gå 

länge och dra med sjukdomen 

utan att ens veta om det. I vissa 

fall utvecklas fotkomplikationer 

innan en diagnos har ställts. Då är 

problemen redan ett faktum. 

Så hur märker man om man har 

problem med sina fötter 

– Det kanske pirrar eller bränner. 

Vissa beskriver att det känns som 

att gå på kuddar. Många får torra 

fötter, något man kanske tror är 

helt normalt. Därför söker man 

inte för det, säger fotterapeuten 

och läraren Ann Lindström på 

LUC-D vid Huddinge Sjukhus. 

Att ”gå på moln” och slippa känna 

smärta kan ju låta underbart. 

Därför är det många som struntar 

i de här symptomen. Men smärta 

är ett skydd för kroppen. Har man 

ett skavsår ska det göra ont! Och 

när det gör ont gör man något åt 

saken. 

En diabetiker som börjar tappa 

känseln i fötterna och som inte 

regelbundet kollar sina fötter kan 

snabbt drabbas av svårläkta sår 

som blir infekterade, en komplikation 

som inte är att leka med. 

–Det är jätteviktigt att man tar 

sina fötter på allvar och ser till att 

minst en gång per år får dem undersökta 

av en läkare eller sköterska. 

Då ska puls, ankeltryck och 

känsel kontrolleras. Man kallas 

oftast inte automatiskt, utan man 

måste själv vara aktiv och fråga, 

säger Ann Lindström och understryker 

att det tyvärr är långt 

ifrån alla diabetiker som får sina 

fötter undersökta. Kunskapen om 

det här är relativt låg och många 

missar att be sin vanliga husläkare 

att titta lite extra på fötterna. 

–Av med strumporna när du är 

hos doktorn! 

Det man som diabetiker vill uppnå 

är friska fötter med bra cirkulation 

och bra känsel. Kort sagt 

helt normala, välvårdade fötter. 

Den som har sådana fötter hamnar 

i den kategori som diabetesläkaren 

kallar för riskgrupp 1 – låg 

risk. Hör man till den gruppen får 

man ingen remiss till fotvården 

utan förväntas hålla sina fötter i 

trim själv. 

Riskgrupp 2 – Medelhög risk– 

har de med något nedsatt känsel, 

torra fötter och förhårdnader. Bra 

cirkulation, men här kan finnas 

början till en nervskada. Man har 

rätt till 3-4 remisser årligen till 

fotvården. 

Ann Lindström, fotterapeut vid Centrum för Allmänmedicin, 

Huddinge Sjukhus, tipsar om vad man kan göra själv för 

att vårda sina fötter: 

• Sitt ner och undersök dina egna fötter. 

• Låt make eller maka kontrollera om du inte når själv. 

• Smörj in regelbundet och känn med fingrarna. På så viss lär man 

känna sina fötter och förstår om något är fel. 

• Titta i skorna. Där det är mörkt finns ett hårt tryck. Ta för vana att 

vända dina skor upp och ner för att försäkra dig om att smågrus inte 

hamnat i skorna. 

• Undvik hårda, trånga eller för små skor. Ta hjälp av butikspersonalen 

så att du får rätt storlek. 90 procent av alla blåsor och 

rodnader kommer från skorna. 

• Vänd strumpor med söm ut och in. 

• Motionera, gärna med promenader, för att hålla cirkulationen igång. 

• Ta trapporna i stället för hissen. 

• Håll vikten. Övervikt ökar belastningen på fötterna. 

Håll igång blodcirkulationen med 

regelbunden fotgymnastik! 

Riskgrupp 3 – Hög risk – har de 

med nedsatt känsel och nedsatt 

cirkulation. Man har kanske haft 

svårläkta sår. Man har rätt till remiss 

till fotvård 1 gång/månad. 

Riskgrupp 4 – Mycket hög risk 

– har de med pågående, allvarlig 

fotsjukdom. Då ska man gå hos 

multidisciplinära teamet på sjukhuset. 

Rätten till fotvård kan dock 

variera i olika delar av landet. 

Har man väl drabbats av allvarlig 

fotsjukdom ska foten avlastas. 

Men det är förstås svårt. Sommartid 

vill man gärna gå i sandaler 

och foten utsätts för påfrestningar 

den inte klarar. I riktigt kritiska 

fall, cirka 700 per år, kan det bli 

fråga om amputation. Men i dag är 

det betydlig färre som amputeras, 

eftersom allt fler får avtal med 

fotterapeuter. Kunskapen ökar 

och fler sköter om sina fötter. 

Ann Lindström tycker inte att 

man ska oroa sig, utan i stället 

fokusera på att hålla blodsockernivån 

jämn och stabil, göra tåhävningar, 

motionera och gå i bra, 

fotriktiga skor som inte klämmer 

och skaver. 

– Som diabetiker har man alltid 

ett eget ansvar för sina fötter. 

Märker man att något är fel, sök 

vård. Vänta inte! 


FRIHET 

HÄLSA 

GLÄDJE 

LIVSLÄNGD 

Må bra med diabetes 

Gå in på www.alltomdiabetes.se och läs om hur man mår så bra 

som möjligt med diabetes. Här hittar du inte bara det senaste om 

behandlingar, utan även personliga krönikor, dagens recept och en 

alldeles egen avdelning för barn. 

Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö Tel 040 38 89 00 Fax 040 18 72 49 scandinavia@novonordisk.com www.novonordisk.se

Livet med 


Christer har kört 

färdtjänsttaxi i sjutton år 

Taxiföraren Christer Johnsons diabetes upptäcktes för tretton år sedan. 

Då hade han känt sig dålig ett bra tag, men förstod inte vad det var. Prover togs och 

det visade sig att blodsockret var på tok för högt. Efter en utredning kom läkarna 

fram till att han led av diabetes typ 2, en sjukdom som även hans far hade. 


– Jag äter 

vanlig mat 

och behöver 

inte tänka på 

något speciellt 

mer än 

att undvika 

godis, läsk 

och fikabröd. 

Till en början fick Christer ta 

insulinsprutor för att få ner 

blodsockernivån. Han gick på 

dagsverksamhet på sjukhuset 

för att lära sig att hantera sjukdomen 

och hur man gör för att leva med den 

på bästa sätt. Idag äter Christer sex tabletter 

om dagen, inga sprutor krävs. I 

övrigt lever han precis som vanligt och 

han säger att han knappt känner av att 

han lever med diabetes. 

– Jag äter vanlig mat och behöver inte 

tänka på något speciellt mer än att undvika 

godis, läsk och fikabröd. Men det 

händer ju att det slinker ner en bulle 

ibland, säger Christer med ett leende 

och tillägger att om han verkligen la sig 

vinn om att äta efter en strikt diet och 

motionera mer skulle han förmodligen 

klara sig utan tabletterna. Men han 

tycker att det fungerar bra som det är 

nu – och äta gott vill man ju! 

Eftersom Christer Johnson har diabetes typ 2 får han köra i yrkestrafik. För den som har diabetes typ 1 gäller 

däremot andra regler och det kan vara svårt att få taxilegitimation 

Han berättar att han tidigare var ganska 

överviktig. För några år sedan tog han 

tag i saken och gick ner femton kilo. 

Nu, 61 år gammal, mår han bättre än 

på länge. Han arbetar heltid som förare 

för Taxi Kurir, där han kör rullstolsburna. 

Några restriktioner kring sin taxilegitimation 

har han inte, förutom att 

han till Trafikverket varje år måste 

lämna läkarintyg som visar att sjukdomen 

hålls i schack. Skulle han missa att 

göra det ryker legitimationen direkt. 

Vart tredje år måste han dessutom kolla 

sina ögon och visa intyg på att synen är 

fortsatt god. 

Eftersom Christer har diabetes typ 2 

får han köra i yrkestrafik. För den som 

har diabetes typ 1 gäller däremot andra 

regler och det kan vara svårt att få 

taxilegitimation. Risken för allvarliga 

insulinkänningar och blodsockerfall 

som kan påverka bilkörningen är nämligen 

betydligt större för den som lider 

av diabetes typ 1. 

Christer har ett avslappnat förhållande 

till sin sjukdom. Kanske för att den 

knappt märks av i hans vardag. Visst 

tänker han på kosten och försöker äta 

sunt. Rör sig gör han en hel del i jobbet. 

Det kräver både styrka och flås för att 

hjälpa rullstolsburna att komma upp 

och ner från sina lägenheter. 

– Jag trivs bra med jobbet och skulle 

aldrig kunna tänka mig att sitta inlåst 

på ett kontor. Man förflyttar sig hela 

tiden och träffar nya människor dagligen. 

Jag gillar att hjälpa till och med 

många av mina kunder har jag fått bra 

kontakt eftersom vi träffas flera gånger 

per vecka. Deras tillstånd får mig också 

att reflektera över min egen sjukdom. 

Jag inser att den är ganska futtig i jämförelse, 

säger Christer, som ytterst sällan 

har några känningar. 

– Visst händer det att man äter och 

dricker lite för mycket på en fest och 

då går blodsockret såklart upp en del. 

Men efter en dag är det stabilt igen. När 

blodsockret går upp blir jag ilsken och 

på dåligt humör. Efteråt, när jag är gladare 

igen, förstår jag att det handlade 

om blodsockret. Men det är ingen stor 

sak. 

Christer berättar att hans diabetes 

är så pass stabil att han inte ens märker 

om han glömmer att ta sina tabletter 

någon dag - vilket händer ibland. 

Fysiskt händer ingenting. Men går det 

flera dagar utan tabletter går blodsockret 

förstås upp. 

Något Christer däremot funderar på är 

det här med komplikationer. Dålig cirkulation 

i fötterna och ögonsjukdomar. 

Än så länge har han inte känt av något. 

Fötterna mår prima och han använder 

endast läsglasögon vid behov. Inget 

konstigt i hans ålder. 

– Jag oroar mig inte så mycket över 

det. Men det är något min läkare tar 

upp när vi träffas på mina kontroller 

en gång per år. Så jag förstår att det är 

viktigt att hålla igång och sköta sin diabetes. 

Christer planerar att fortsätta att 

köra taxi tills han är 65, om inget oförutsett 

händer. 

– Jag har jobbat med det här i så 

många år. Jag ser ingen anledning att 

byta yrke nu eller sluta i förtid. Jag känner 

mig frisk och har orken kvar! 

foto: Maria Zaitzewsky Rundgren 


Livet med 


Har du diabetes 

Vet du vad du har för 

målvärde 

insulin.se 

Bli expert på diabetes! 

De nationella riktlinjerna för diabetesvården i Sverige publicerades i januari 2010. De betonar vikten av att patienter 

med diabetes ska nå sina målvärden. Enligt de nationella riktlinjerna bör personer med diabetes ha ett målvärde 

under 6% i HbA1c. Diskutera med din läkare vilket målvärde som kan passa för dig. Lär dig mer om diabetes 

och insulinbehandling, eller anteckna dig för vårt e-nyhetsbrev om diabetes på www.insulin.se 

sanofi-aventis AB. Tel 08-634 50 00. www.sanofi-aventis.se. För frågor om våra läkemedel kontakta: info@sanofi-aventis.com 

Så här tävlar du: 

Svara på frågorna och skriv en motivering varför du vill vinna 

en Slackline. Skriv dina svar på ett vykort, eller klipp ut 

talongen och lägg det i ett kuvert. Senast 2011-11-31 behöver 

vi ditt svar. Posta det till: Bilbo & Co, Box 14071, 167 14 Bromma. 

5 st vinner varsin Slackline. 

TÄVLA MED DEXTRO ENERGY 

VINN EN SLACKLINE 

VärdE 600 kr 

NYHET! 

Peppermint 

Ger snabb energi 

Ökar din koncentrations- och prestationsförmåga 

Vilken av Dextro Energys smaker är din favorit 

■ Classic ■ Liquorice ■ Tropical ■ Lemon 

■ Peppermint ■ Har inte smakat Dextro Energy ännu 

Hur många bitar finns det i ett Dextro Energy paket 

■ 10 ■ 14 ■ 18 

Hur många bitar Dextro Energy behöver du äta för att få i dig 

1 kolhydrat (Tips: svar hittar du i den andra Dextro Energy annonsen i tidningen) 

■ 2 ■ 4 ■ 6 

Kön: ■ Man ■ Kvinna 

Ålder: ■ < 20 ■ 20-30 ■ 30-40 ■ 40-50 ■ > 50 

Jag borde vinna för att: .................................................................... 

.............................................................................................................. 

.............................................................................................................. 

Namn: ................................................................................................... 

Adress: .................................................................................................. 

Postnr /ort: ............................................................................................. 

Telefon: ................................................................................................. 

E-post: .................................................................................................. 

Vinnare är de som enligt juryn haft bäst motivering. Juryn består av representanter 

från Valora Trade Sweden AB och Bilbo & Co. AB. Juryns beslut kan ej överklagas. 

Anställda till Valora Trade och Bilbo & Co. äger ej rätt att deltaga i tävlingen. Vinsten 

kan ej bytas mot kontanter. Ev. vinstskatt betalas av vinnaren. De personuppgifter du 

lämnar kommer att behandlas enligt personuppgiftslagen (PUL) och endast användas 

av Valora Trade. Vid frågor kontakta Valora Trade på info@valoratrade.se. Kampanjen 

pågår t.o.m. 2011-11-31. Vinnarna meddelas vid kampanjperiodens slut. 


Livet med 


Sress, fetma och ringa fysisk 

aktivitet anses vara några av 

de faktorer som kan utlösa diabetes 

typ 2. Att motionera och 

hålla vikten kan tyckas vara en smal 

sak. Men hur undviker man stress 

Vi lever i en tid och i ett samhälle där 

stress hör till vardagen. Inte bara den 

faktiska stressen att få ihop jobb och 

privatliv, utan också en psykosocial 

stress kring ökande krav på perfektion 

inom många olika områden. Att inte 

stressa är svårt. 

Stress är en reaktion på att vi upplever 

hot eller påfrestningar av olika slag och 

är kroppens sätt att förbereda sig för 

flykt. Vid stress aktiveras hjärnan och 

det autonoma nervsystemet genom att 

stresshormoner, adrenalin och kortisol, 

skickas ut i blodet, som då förses med 

extra mycket fett och socker. Kroppen 

får en energikick för att klara påfrestningarna. 

Hör man till de 40 procent av 

befolkningen som har en ökad sensibilitet 

att drabbas av diabetes på grund av 

stress, är risken stor att man insjuknar. 

Men det finns hopp. Förra året publicerades 

en vetenskaplig artikel i Science 

där en sensationell upptäckt redovisades. 

– Vi hittade en genvariant på den receptor 

på cellytan som är känslig för 

stress, säger Anders Rosengren, läkare 

och forskare vid Lunds universitet. 

– De här personerna är känsligare för 

stresshormoner eftersom de har fler receptorer 

än andra. Stressen kan bli den 

droppe som får bägaren att rinna över 

och de insjuknar i diabetes 2. 

Anders Rosengren poängterar att diabetes 

är en mycket komplex sjukdom, 

8 Tips vid upplevd stress: 

• Kontrollera blodsockret oftare än 

vanligt. 

• Gör en lista över det du ska äta under 

dagen. Håll dig till den. 

• Försök att stressa ner. Delegera upp 

gifter, ställ lägre krav på sig själv, boka 

av någon aktivitet. 

• Motionera. Det är avstressande. 


där många olika faktorer spelar in. 

Vem som drabbas och vilka orsakerna 

är kan variera från fall till fall. 

Klart är i alla fall att upptäckten av 

genvarianten öppnar för nya möjligheter 

att blockera receptorerna och på så 

viss förhindra att stress blir en utlösande 

faktor för diabetes 2. 

– Det finns i dag en potentiell behandling, 

Yohimbine, som tycks kunna 

blockera receptorerna, säger Anders 

Rosengren och berättar att man nu 

har fått ett stort anslag för att forska 

vidare. Satsningen blir bland annat en 

läkemedelsstudie på diabetiker. 

– Det här är första gången vi kan inleda 

studier för att behandla orsaken 

till sjukdomen, inte bara 

symptomen, vilket kan sägas 

vara ett genombrott! Jag tror att 

vi i framtiden kommer att se mer skräddarsydda 

behandlingar. 

Men även om stressrelaterad diabetes 

i framtiden kan behandlas och förebyggas 

medicinskt är Anders Rosengren 

noga med att framhålla vikten av att 

man som patient tar eget ansvar för sin 

sjukdom. Att sköta sin diabetes genom 

rätt kost, motion och viktnedgång är a 

och o. 

– När vi frågade diabetespatienter 

vem som har ansvar för deras sjukdom 

svarade hälften att det är läkaren. 

Det är en skrämmande siffra. 

Alla som lever med diabetes borde 

känna att de har huvudansvaret för 

sin sjukdom. Man bör se sin läkare 

som en konsult. Det är du som patient 

som är experten och den som ska ha 

stenkoll, anser Anders Rosengren. 


• Prova avslappningsövningar, exem 

pelvis yoga eller meditation. Eller lyssna 

på musik. 

• Undvik kaffe, té och frukt på kvällen. 

• Ta en promenad före läggdags. 

• Undvik tevetittande, dator och 

diskussioner före sänggåendet. 

1. Hur påverkas ditt blodsockervärde vid stress; stiger eller 

sjunker det eller är det opåverkat 

2. Förändrar du dina matvanor när du är stressad Hur 

3. Varför är du stressad Bena ut vilka situationer som 

skapar stress. Kan du göra något åt det 

4. Påverkas din sömn av stressen 

Stressutlöst diabetes/fakta 

• Har man en predisposition för att få diabetes antas stress 

kunna vara en utlösande faktor. 

• Psykisk stress, exempelvis att man upplever att man inte 

kan påverka sitt liv, ökar risken för typ 2 diabetes hos 

medelålders kvinnor. 

• Sömnstörningar ger ökad risk för typ 2 diabetes genom 

att stresshormonerna adrenalin och kortisol stör 

sockeromsättningen. 

• Barn som utsätts för stark stress i moderlivet (om mamman 

haft svåra upplevelser under graviditeten) löper en 

ökad risk att utveckla antikroppar som kan ge typ 1 

diabetes. 

• Upprepade virusinfektioner i tidig ålder, liksom traumatiska 

upplevelser före två års ålder kan ha ett samband 

med utvecklandet av typ 1 diabetes.

diabetes

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?