Omar Khayyams matematiska arbete

Han är mycket känd i västerlandet som författaren till Rubaiyat trots att han
inte ansåg som en poet. Man har även påträffat andra skrifter i hans namn
inom mekanik, hydrostatik, metrologi, musik, etc.
År 1068 flyttade Khayyam till Samarkand, en stad i nuvarande Uzbekistan,
där han började med att skriva sitt välkända verk om algebra, al-Jabr w’almuqabala.
Karta över Uzbekistan återfinnes i bilaga B.
Därifrån flyttade han till Isfahan, där han stadgade sig i 18 år. I Isfahan hade
”Malik Shah”, en av Seljuqis kungar, grundat ett observatorium, det var där
som Khayyam påbörjade sina forskningar inom astronomi och lade
grunderna för sin kommande kalender. Då ”Malik Shah” mördades uppkom
politiska problem, vilka bidrog till att Khayyam drog sig tillbaka till provinsen
Khorasan, där han bodde i flera städer. I Marv, som var ett vetenskapligt
centrum under denna tid, utförde han en del av sina viktiga arbeten.
Därefter flyttade han till Neyshabur och tillbringade resten av sitt liv där [5].
En karta över Iran där bland annat ovanstående två städer finns markerade
är bifogade som bilaga C.
Man är osäker på Khayyams dödsår, det varierar mycket mellan olika källor.
Större delen av källorna anger hans dödsdatum som 4 december, 1131.
Han dog i sin födelseort Neyshabur och begravdes i sin trädgård.
Idag är hans begravningsplats en turistattraktion. Dessutom firas den 18:e
maj, som har namngetts som Khayyams internationella dag, med festivaler
och seminarier i Iran och några andra länder. [5]
2.2 Khayyams arbete om astronomi och musik
2.2.1 Jalali/Persiska kalendern
Khayyam påbörjade sin forskning i astronomi i samarbete med andra
vetenskapsmän då han bosatte sig i Isfahan. På den tiden, ungefär 1079,
frambringade han Jalali/Persiska kalendern som är baserad på solens
rörelse och är den noggrannaste kalendern i världen hittills. [5]
Enligt denna kalender är ett år 365 dagar, 5 timmar, 48 minuter och 45
sekunder. Varje år har 12 månader, det första sex månaderna har 31 dagar,
de kommande fem månaderna har 30 dagar och den sista månaden i året
har 29 dagar. I denna kalender infaller skottår var fjärde eller femte år,
under detta år utökas den sista månaden med en dag, till 30 dagar.
Noggrannheten på Jalali kalandern är en dag på 5000 år däremot är
noggrannheten hos Gregorianska kalandern något mindre, tre dagar på
10 000 år. [5]
Skottåret beräknas på 365 dagar och 6 timmar, detta är cirka 11 minuter
mer än det verkliga året. Dessa 11 minuter läggs ihop efter 33 år och skapar
detta 360 minuter. Dessa 360 minuter, 6 timmar, är nog för att det inte ska
bli skottår det 33:e året istället för de 32:a. Dessa år kan räknas ut genom
5