Förslag till kontrollprogram för ny reglering - Structor

a04s 2011-02-17
PM
Stockholms Stads Exploateringskontor
Slussen, miljöprövning
Uppdragsnummer 1150640020
Projekt Slussen
Förslag till kontrollprogram för ny reglering av Mälaren och
ombyggnad av Slussen
Stockholm 2011-12-21
Sweco Environment AB
Stockholm/Miljöutredning och tillstånd
Henrik Tideström
1 (11)
Sweco
Gjörwellsgatan 22
Box 34044, 100 26 Stockholm
Telefon 08-695 60 00
Telefax 08-695 60 10
www.sweco.se
Sweco Environment AB
Org.nr 556346-0327
säte Stockholm
Ingår i Sweco-koncernen
Henrik Tideström
Telefon direkt 08-695 58 46
Mobil 0734-12 58 46
henrik.tidestrom@sweco.se

a04s 2011-02-17
Förord
Denna pm beskriver övergripande den övervakning och kontroll (egenkontroll), som
Stockholms stad planerar för Projekt Slussens ombyggnads- och driftskede. Egenkontrollen
ska uppfylla de krav som ställs i 26 kap. 19 § miljöbalken, förordningen (1998:901) om
verksamhetsutövares egenkontroll och andra tillämpliga föreskrifter. Egenkontrollen är
också ett verktyg för att uppfylla 1 – 3 §§ i miljöbalkens 2 kap. om allmänna hänsynsregler.
Ombyggnaden av Slussen består av ett antal delprojekt. För dessa delprojekt finns övergripande
beskrivningar av vad som ska genomföras. Hur arbetena kommer att genomföras
i detalj avgörs tidigast vid upphandlingen av entreprenader. På vilket sätt som avbärningen
av Mälaren ska ske i bygg- och driftsskedet fastställs av mark- och miljödomstolen.
Denna pm bifogas Stockholms stads ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt
11 kap. miljöbalken.
Sweco Environment AB
Stockholm/Miljöutredning och tillstånd
Henrik Tideström
2 (11)
F ör sl ag ti l l k on trol l p r o gr a m fö r
o mb y g gn ad a v Sl u ss en
SLUSSEN, MILJÖPRÖVNING

a04s 2011-02-17
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 Egenkontrollens syfte 4
2 Organisation och principer för egenkontrollen inom Projekt Slussen 4
3 Egenkontrollens omfattning 5
3.1 Kulturmiljö 5
3.2 Buller och stomljud 6
3.3 Luft 6
3.4 Ytvatten 7
3.5 Grundvatten 7
3.6 Kemikaliehantering 8
3.7 Plan för återanvändning av restmaterial 8
3.8 Miljö- och hälsoriskutredning 9
3.9 Utvärdering och rapportering av kontrollresultaten 9
3.10 Hantering av klagomål 10
4 Bilagor 10
5 Referenser 11
3 (11)
F ör sl ag ti l l k on trol l p r o gr a m fö r
o mb y g gn ad a v Sl u ss en
SLUSSEN, MILJÖPRÖVNING

a04s 2011-02-17
1 Egenkontrollens syfte
Syftet med den övervakning och kontroll, nedan kallad egenkontroll, som avses genomföras
under Slussenprojektets ombyggnads- och driftskede är att planera och kontrollera
verksamheterna så att olägenheter för människors hälsa och miljön kan motverkas och
förebyggas. Egenkontrollen är också ett verktyg för projektet att hålla sig underrättad om
verksamhetens påverkan på miljön.
Resultatet av kontrollen ska användas för att kontrollera och verifiera att verksamheten
följer villkoren i domen från Mark- och miljödomstolen, däri meddelade villkor och att övriga
krav enligt miljöbalken följs samt att vidtagna skyddsåtgärder fungerar som avsett.
Begreppet egenkontroll, liksom övervakning och kontroll, används i vid bemärkelse, dvs.
dels för mätningar, miljöronder och liknande, dels för rutiner av olika slag: funktionskontroller,
anteckningar/journalföring, intern och extern rapportering och liknande. Med begreppet
miljö avses här yttre miljö, dvs. inte arbetsmiljö (arbetsmiljöfrågorna regleras av
särskild lagstiftning).
Miljöbalkens krav på att en verksamhetsutövare fortlöpande ska planera sin verksamhet
uppfylls genom projektets genomförandeplanering, masshanteringsplan och miljöprogram.
Egenkontrollens omfattning ska anpassas till respektive miljöaspekts omfattning,
komplexitet, utbredning m.m.
2 Organisation och principer för egenkontrollen inom Projekt
Slussen
Projektledningen har ett övergripande ansvar för styrning och uppföljning av Projekt Slussens
miljökrav. Vid upphandling ställs krav på att projektörer och entreprenörer har de
resurser och den kompetens som krävs för uppgiften.
Projekt Slussen har tagit fram ett projektspecifikt miljöprogram som omfattar de lokala
miljömål och miljökrav som Stockholms stad har satt upp för projektet. Version 1 av programmet
riktar sig till projektets egen organisation samt till de externa arkitekter och projektörer,
som är verksamma inom projektet. Senare versioner ska vända sig till externa
leverantörer och exploatörer. Miljöprogrammet är begränsat till området för detaljplanen,
men omfattar även etableringsområden och transporter inom ett större område.
Styrande för miljösäkring i produktionen är de miljökrav för entreprenadens genomförande
(MEG), som projektet tar fram för varje entreprenad. En MEG är en del av kontraktet
mellan Stockholms stad och respektive entreprenör. Den baseras på projektets miljöprogram
och på beslut från Mark- och miljödomstolen och tillsynsmyndigheterna.
Miljöplanerna är de verktyg som gör det möjligt för projektörer, entreprenörer och projektet
att följa upp att miljömålen har tillgodosetts. Anlitade entreprenörer ska bedriva egenkontroll
under ombyggnadstiden. Entreprenörerna utarbetar kontrollrutiner som dokumenteras
i miljöplanen.
4 (11)
F ör sl ag ti l l k on trol l p r o gr a m fö r
o mb y g gn ad a v Sl u ss en
SLUSSEN, MILJÖPRÖVNING

a04s 2011-02-17
Entreprenörernas miljöplaner granskas och godkänns av projektet.
Miljöprogram och andra styrande dokument kommer att vara levande dokument under
hela projektet. Vid förändringar i projektet eller nya krav utifrån kan miljöprogrammet förändras
under projektets gång.
Projektet kontrollerar entreprenören via miljöronder på arbetsplatsen och genom återkommande
kvalitets- eller miljörevisioner.
3 Egenkontrollens omfattning
I denna pm ges en orientering om den planerade omfattningen och inriktningen på egenkontrollen
inom projektet. Konsekvensbedömningar och beskrivningar av möjliga skyddsåtgärder
finns i MKB:n med underlagsutredningar. För aspekterna vibrationer (inverkan
på kulturmiljön), buller, stomljud, grundvatten, vattenarbeten och reglering av Mälaren
finns separata åtgärdsplaner eller kontrollprogram, där egenkontroll ingår som en del och
beskrivs mer detaljerat. Därutöver har projektet även tagit fram säkerhetsrutiner för driften
av den nya regleringen. Övrig egenkontroll specificeras i entreprenörernas miljöplaner
(kontroll- och mätmetoder, mätstationer, parametrar, mätfrekvens, mätvärdeshantering
m.m.). Provtagningar och annan mätning utförs normalt av entreprenören, men kan också
utföras av projektet eller av projektet utsedd person. Provberedning och analys görs på
ackrediterade laboratorier.
3.1 Kulturmiljö
Projekt Slussens arbetsområde ligger inom ett riksintresse för kulturmiljövården enligt 3
kap miljöbalken (Stockholms innerstad med Djurgården).
Egenkontrollen för inverkan på kulturmiljön syftar till att undersöka påverkan samt att
förebygga, hindra och motverka sättningar eller annan skadlig påverkan på kulturhistoriskt
värdefulla byggnader. Exempel är vibrationsalstrande arbeten som schaktning,
bergborrning, sprängning och viss grundläggning på berg.
Hela arbetsområdet ligger även inom ett fornlämningsområde enligt kulturminneslagen
(1988:950): Stockholm RAÄ 103. Alla ingrepp under markytan kräver därför särskild hantering
enligt kulturminneslagen och ska följa den undersökningsplan som fastställs av
Länsstyrelsen i Stockholms län. Stockholms stad kommer att söka tillstånd för ingrepp i
fornlämning enligt kulturminneslagen. Frågor kopplade till prövning enligt denna lag tas
inte upp ytterligare i föreliggande förslag till kontrollprogram, utan här beskrivs de försiktighetsmått
och hänsynstaganden som följer av miljöbalkens bestämmelser.
5 (11)
F ör sl ag ti l l k on trol l p r o gr a m fö r
o mb y g gn ad a v Sl u ss en
SLUSSEN, MILJÖPRÖVNING

a04s 2011-02-17
3.1.1 Kontroll
Projektet har tagit fram en speciell åtgärdsplan för hur särskilt värdefulla kulturhistoriska
byggnader inom Projekt Slussens influensområde ska skyddas från skador på grund av
vibrationsalstrande 1 byggaktiviteter (Tyréns, 2011-12-21). Åtgärdsplanen bifogas (se
bilaga 7 till ansökan). Planen omfattar förebyggande moment, uppföljning under byggtiden
och efterkontroller då byggarbetena har avslutats. För en mer detaljerad beskrivning
av egenkontrollen hänvisas till åtgärdsplanen.
3.2 Buller och stomljud
Slussen är en trafikplats med hög ljudnivå på grund av intensiv trafik Ljudnivån överskrider
gällande riktvärden för trafikbuller längs Munkbroleden och Skeppsbron samt vid
Södermalmstorg. Tunnelbanetrafik och tung trafik orsakar hörbart stomljud inne i bostäder
och arbetsplatser i Slussenområdet.
Ombyggnadsarbetena bedöms kunna höja den totala ljudnivån i de södra delarna av
Gamla stan och i de norra delarna av Södermalm. Projektet har identifierat de byggnader
där bullerskyddsåtgärd kommer att övervägas.
3.2.1 Kontroll
3.3 Luft
Bakgrundsnivåer från trafiken och de ljudnivåer som ombyggnadsarbetena beräknas
kunna medföra utomhus redovisas i MKB:n.
Projektet har tagit fram ett åtgärdsplan för att följa upp och förebygga olägenheter inomhus
i fastigheter utsatta för luftburet buller och stomljud som överstiger riktvärden och
övriga rekommendationer i NFS 2004:15 (Norconsult, 2011-04-27). För beskrivning av
åtgärdsplanen hänvisas till bilaga 6 till ansökan.
På grund av intensiv trafik överskrids idag miljöbalkens miljökvalitetsnormer för partiklar
och kvävedioxid i utomhusluft längs flera av Slussens omgivande gator. Vid ombyggnadsarbetena
tillkommer utsläpp av partiklar (PM10) och kvävedioxid från främst arbetsmaskiner,
men också till en liten del från masstransporter in och ut ur arbetsområdet.
Utsläppen från projektets masstransporter bedöms dock bli mycket små jämfört med
utsläppen från den ordinarie vägtrafiken på Stadsgårdsleden. Vid rivningsarbeten på land
under torr väderlek kan även damm komma att påverka utomhusluften i delar av arbetsområdet.
3.3.1 Kontroll
Bakgrundsnivåer och de föroreningshalter som ombyggnadsarbetena beräknas tillföra
redovisas i MKB:n.
1 Kontroll och övervakning av inverkan på byggnader som med grundvattenpåverkad grundläggning beskrivs
i avsnitt 3.5 Grundvatten i föreliggande pm.
6 (11)
F ör sl ag ti l l k on trol l p r o gr a m fö r
o mb y g gn ad a v Sl u ss en
SLUSSEN, MILJÖPRÖVNING

a04s 2011-02-17
Egenkontrollen är inriktad på att följa upp att entreprenörerna uppfyller de krav på drivmedel,
maskin- och fordonstyper, som Stockholms stad ställer vid entreprenadupphandling.
Inom Stockholms stads miljözon gäller särskilda regler, vars efterlevnad också följs
upp.
Eftersom utsläppen till luft främst kommer att påverka luften inom arbetsområdet där miljökvalitetsnormerna
inte gäller, är det inte motiverat att mäta luftkvaliteten.
3.4 Ytvatten
Vattenmiljön i Slussens närhet är starkt modifierad och påverkad av föroreningar. Växtoch
djursamhällen är utarmade och domineras av föroreningståliga arter. Muddring och
utfyllnad av djuphålor och vissa andra ombyggnadsarbeten påverkar vattenmiljön främst
genom kortvarig grumling, spridning av förorenade sediment och genom att påverka bottensubstratet.
Utsläpp av länshållningsvatten, processvatten och liknande kan påverka
vattenkvaliteten.
De muddermassor som hanteras i arbetsområdet ska i första hand återanvändas för att
jämna ut botten i området kring sluss och avtappningskanaler. Bottnarna i de planerade
muddringsområdena har analyserats med avseende på innehållet av metaller och organiska
svårnedbrytbara ämnen. Analyserna visar att föroreningshalten är lägre än den
lokala bakgrundsnivån (medelhalterna i Riddarfjärden).
3.4.1 Kontroll
Projektet har låtit ta fram ett förslag till kontrollprogram för ytvatten i byggskedet. Programmet
bifogas (se bilaga A).
Vid utsläpp av länshållningsvatten, processvatten och liknande ska entreprenören kontrollera
föroreningshalten och i övrigt följa Stockholm Vattens riktlinjer för länshållningsvatten
samt spräng- och borrvatten från byggarbetsplatser (Stockholm Vatten, 2011-03).
3.5 Grundvatten
De grundvattenundersökningar som har bedrivits sedan 2007 visar att föroreningshalterna
i Slussenområdets grundvatten är låga. Det kan dock inte uteslutas att det kan finnas
förorenat grundvatten i fickor i berget eller dylikt.
Grundvattenbortledning eller dämning under ombyggnadsarbetena kan påverka grundvattennivån.
I MKB:n beskrivs de skyddsåtgärder, som bedöms vara möjliga för att förhindra
negativa konsekvenser som grundvattensänkning, portrycksminskning i lera, förändrade
flödesriktningar, sättning av byggnader med mera.
3.5.1 Kontroll
Projektet har låtit ta fram ett särskilt förslag till kontrollprogram för grundvatten. Programmet
bifogas (se Bilaga B).
7 (11)
F ör sl ag ti l l k on trol l p r o gr a m fö r
o mb y g gn ad a v Sl u ss en
SLUSSEN, MILJÖPRÖVNING

a04s 2011-02-17
3.6 Kemikaliehantering
3.6.1 Kontroll
Projektet följer de miljökrav för användning av kemikalier och produkter som projektet
föreskriver. En mer detaljerad handlingsplan kommer att upprättas inför produktionsstarten.
Bygg- och anläggningsprodukter granskas innan de används och projektet kommer
att anvisa bedömningssystem och listor för detta. Kontroll av ställda miljökrav görs i huvudsak
vid återkommande miljöronder som utgår från kraven i MEG.
Alla entreprenörer ska enligt lag ha en uppdaterad förteckning över de kemiska produkter
de använder (drivmedel, oljor, sprängmedel, injekteringsmedel m.m.).
Platsanpassade krav för hantering av kemiska injekteringsmedel kommer att ställas i
projektet. ”Kemiska injekteringsmedel” är injekteringsmedel som i undantagsfall kan behövas
om cementinjektering inte bedöms vara tillräcklig för att stoppa vattenflöden eller
behöver användas för tätning av sprickor i betongkonstruktioner där sprickvidden kan
tänkas påverka konstruktionens livslängd. Användningen av kemiska injekteringsmedel
ska begränsas, men om de behöver användas ska entreprenören göra en platsspecifik
riskanalys. I riskanalysen ska mängden kemiska injekteringsmedel, planerade skyddsåtgärder,
risker och förslag till kontroll behandlas.
3.7 Massor och masshantering
Målsättningen för masshanteringen inom projektet är att omgivningen ska påverkas så
lite som möjligt. Hittills genomförda undersökningar av blivande schakt- och muddermassor
visar att föroreningsinnehållet generellt sett är lågt. Vid rivning av byggnader och konstruktioner
kommer farligt avfall att hanteras i enlighet med gällande lagkrav.
3.7.1 Kontroll
Egenkontrollen av hanteringen av överskottsmassor syftar till att säkerställa att hantering
och omhändertagande av massor utförs på ett miljömässigt godtagbart sätt. En plan för
återanvändningen av restmaterial i projekt slussen finns framtagen och bifogas i bilaga
8E.
Fornlämningar kan påträffas under arbetena. Upptagna massor ska hanteras enligt tillstånd
och undersökningsplaner från Länsstyrelsen i Stockholms län.
Bygg- och rivningsavfall
Hanteringen av bygg- och rivningsavfall kommer att följa Kretsloppsrådets riktlinjer. Projektanpassade
rivningsplaner tas fram.
Slam från förbehandling av länshållningsvatten
Föroreningsinnehållet i det slam som uppkommer vid förbehandling av länshållningsvatten
vid sprängarbeten ska bestämmas innan vidare hantering.
8 (11)
F ör sl ag ti l l k on trol l p r o gr a m fö r
o mb y g gn ad a v Sl u ss en
SLUSSEN, MILJÖPRÖVNING

a04s 2011-02-17
3.8 Miljö- och hälsoriskutredning
Ombyggnadens risker från hälso- och miljösynpunkt undersöks, bedöms och dokumenteras
fortlöpande och systematiskt i enlighet med kraven i förordningen om verksamhetsutövares
egenkontroll. En riskanalys för byggskedet med avseende på tredje man, naturmiljö,
kulturmiljö samt sjöfart och andra samhällsviktiga funktioner pågår i projekteringen.
Riskutredningar kommer även att göras under ombyggnadstiden.
3.9 Ny reglering av Mälaren
Slussen ombyggnad medför att tappningskapaciteten utökas från ca 800 m³/s till
2 000 m³/s vilket medför att den nuvarande regleringsregimen för Mälarens vattennivåer
behöver göras om. För driftsfasen har nya tappningsbestämmelser tagits fram som förutsätter
en flödesstyrd tappning i Söderström och så småningom även i Norrström. Regleringen
syftar till att minska risken för översvämningar, att minska risken för låga vattennivåer
samt att förhindra saltvatteninträngning.
Vid utformningen av den nya regleringen tas särskild hänsyn till värdefulla strandnära
naturmiljöer genom att eftersträva årstidsvariationer som gynnar strandnära naturmiljö.
Regleringen ska också eftersträva att sänka vattenhastigheterna för att begränsa erosion
på bottnar och anläggningar samt påverkan på sjöfarten uppströms och nedströms Slussen.
Utformningen av regleringen eftersträvar vidare att, om möjligt, ta särskild hänsyn till
det allmänna fiskeintresset och kulturmiljön genom längre tidsperioder med flöden i
Stockholms ström, vid Riksbron, särskilt under vår och höst. Regleringen eftersträvar
också tidigare och mer frekvent tappning i Hammarby (kulverten vid Skanstull) för att
förbättra vattenmiljön i Årstaviken och Hammarby sjö.
Under tiden för ombyggnaden föreslås tillfälliga hushållningsbestämmelser som i huvudsak
innebär att de nu gällande bestämmelserna ska upprätthålls, men att tappningsordningen
kan ändras om behov uppstår samt att nya avtappningskanaler får tas i anspråk
när de är färdigställda.
3.9.1 Kontroll
För att tillvarata ovanstående syften och hänsynstaganden har projektet tagit fram ett
särskilt förslag till kontrollprogram för den nya regleringen av Mälaren. Kontrollprogrammet
gäller både för bygg- och driftskedet. Programmet bifogas (se Bilaga C).
För att öka säkerheten vid situationer med höga flöden har projektet tagit fram ett förslag
till säkerhetsrutiner för den nya regleringen av Mälaren. Rutinerna bifogas (se bilaga D).
3.10 Utvärdering och rapportering av kontrollresultaten
Miljöuppföljningen i projektet kommer att dokumenteras.
Projektet planerar att samråda med tillsynsmyndigheterna om hur det löpande miljöarbetet
ska kommuniceras.
9 (11)
F ör sl ag ti l l k on trol l p r o gr a m fö r
o mb y g gn ad a v Sl u ss en
SLUSSEN, MILJÖPRÖVNING

a04s 2011-02-17
Vid driftsstörningar, olyckor eller liknande händelser, som kan leda till olägenheter för
människors hälsa eller miljön, underrättas tillsynsmyndigheten omgående, vid behov
även räddningstjänsten. Vid behov av avsteg från gällande tappningsbestämmelser tas
även kontakt med SMHI i egenskap av kontrollant.
3.11 Hantering av klagomål
Vid störande byggarbeten ska berörda fastighetsägare, boende och verksamheter informeras
om arbetenas start- och stopptider.
4 Bilagor
Bilaga A: Förslag till kontrollprogram för ytvatten i byggskedet (WSP, 2011-12-21)
Bilaga B. Förslag till kontrollprogram för grundvatten (Bergab, 2012-01-20)
Bilaga C. Förslag till kontrollprogram för ny reglering av Mälaren (Stockholms stad, 2011-
12-21)
Bilaga D. Förslag till säkerhetsrutiner för ny reglering av Mälaren (Tyréns 2011-12-21)
Bilaga E. Plan för återanvändning av restmaterial i Projekt Slussen (Stockholms stad,
2011-12-21)
10 (11)
F ör sl ag ti l l k on trol l p r o gr a m fö r
o mb y g gn ad a v Sl u ss en
SLUSSEN, MILJÖPRÖVNING

a04s 2011-02-17
5 Referenser
NFS 2000:15. Naturvårdsverkets föreskrifter om genomförande av mätningar och provtagningar
i vissa verksamheter.
Norconsult, 2011-12-21. Projekt Slussen. Åtgärdsplan för buller och stomljud under byggtiden.
Stockholm Vatten, 2011-03. Stockholm Vattens riktlinjer för länshållningsvatten samt
spräng- och borrvatten från byggarbetsplatser. Utgåva 7, mars 2011.
Stockholms stad et al, 2011-02-01. Miljökrav vid upphandling av entreprenader överenskomna
mellan Göteborgs, Malmö och Stockholms stad samt Trafikverket.
Tyréns, 2011-12-21-1. Åtgärdsplan för vibrationer gällande kulturbyggnader. Oskar Lundberg,
Christer Jönsson.
Tyréns, 2011-12-21-2. Projekt Slussen – Stomljud och komfortvibrationer. Konsekvensbedömning
vid ombyggnad av Slussen.
FSD, 2011-12-16. PM H – Riskanalys avseende föroreningsspridning delområde land och
berg. Granskningsversion (Ej samgranskad av Tyréns).
Bergab, 2012-01-20. Kontrollprogram vattenverksamhet – grundvatten
11 (11)
F ör sl ag ti l l k on trol l p r o gr a m fö r
o mb y g gn ad a v Sl u ss en
SLUSSEN, MILJÖPRÖVNING