Läs mer - Esab

193 2007
ESAB-NYTT
ETT INFORMATIONSMAGASIN UTGIVET AV ESAB SVERIGE AB. NR 193/07 ÅRGÅNG 47
Sommarkryss
Faurecia
i Torsås
Invigning av
Process Centre

2 ESAB-NYTT NR 193 2007
Full fart mot sommaren!
Äntligen kan vi se fram emot en härlig svensk sommar med lata dagar och
välförtjänt vila. Men ännu är det några veckor kvar till semestern och konjunkturen
verkar hålla i sig åtminstone året ut, något som i högsta grad gäller våra
svetsande kunder. Sällan har vi på ESAB Sverige haft en mer hektisk period.
Vi läser att den svenska industrin tillhör de bästa i världen när det gäller att
ständigt höja sin produktivitet och att detta håller tillbaka infl ationen. Vi läser
också att utlokaliseringen till lågkostnadsländer stannat upp och att en del
verkstadsföretag istället satsar på sin produktion i Sverige, något som kräver
hög produktivitet. Vi kan bara hoppas att dessa signaler håller i sig ett tag till.
På ESAB Sverige har vi haft ett mycket aktivt första halvår. Vi har bland annat
varit sysselsatta med att fl ytta in i de nya lokalerna på Lindholmen. Vårt Process
Centre är ännu inte helt färdigt, men om någon månad är vi fullt beredda att ta
emot dina önskemål om högre produktivitet och bättre svetsprocess.
Vi hade en mycket lyckad kickoff för återförsäljarna i Laxå, där bland annat
en helt ny TIG-maskin premiärvisades. Svetstekniska dagarna var som vanligt
mycket lyckade och vi återkommer även nästa år, var så säkra. Läs gärna
några av våra kunders kommentarer. De bekräftar att vi till stor del har deras
outtröttliga strävan efter högre produktivitet att tacka för vår höga svetskompetens.
Utan denna ambition skulle vi inte kunna erbjuda så bra produkter.
I detta nummer finns intressant läsning om en av våra största kunder
– Faurecia i Torsås. Det är lätt att bli imponerad av deras högeffektiva, automatiserade
svetsning av grenrör till många av världens mest kända bilmärken. Ett
annat intressant företag är Nyhammars bruk i Dalarna, som ökade sin produktivitet
med hjälp av elektroslaggsvetsning. Läs gärna också om hur Banverket
upptäckte vår plasmaskärutrustning POWERCUT 1500 och därigenom mer än
halverade mejslingstiden. Banverket ställer alltid höga krav, vilket förpliktigar.
193 2007
ESAB-NYTT
Och när du har läst tidningen, lagat Terjes goda, grillade bröd återstår att lösa
sommarkrysset och hoppas på någon av vinsterna – lycka till!
Sten Wallin
Försäljningschef
ESAB Sverige AB
ESAB-NYTT är en svetsteknisk tidskrift utgiven
av ESAB Sverige fyra gånger per år.
Ansvarig utgivare: Sten Wallin
Redaktionskommitté: Sten Wallin, Björn W Ohlsson,
Lars Björkman, Ylva Åshede, Kjell Tuvemark
ESAB Sverige AB
Box 8004
402 77 Göteborg
Tel: 031-50 95 00
Fax: 031-50 92 22
www.esab.se
Eftertryck tillåts efter avtal.
Produktion och annonsbokning:
Tuvemark Reklambyrå AB
Järntorget 4, 413 04 Göteborg
Tel: 031-85 54 80
Fax: 031-22 70 99
www.tuvemark.se

ESAB-NYTT NR 193 2007 3
Innehåll
Faurecia gör kompletta avgassystem till
världens bilar
Produktionen går på högvarv i Faurecias fabrik
för grenrör i plåt sid 4
Faurecia gör kompletta avgassystem till världens bilar sid 4
Svetsning av rostfria stål och nickelbasmaterial
inom kemisk och petrokemisk industri
En genomgång av svetsteknologin som används
inom processindustrin sid 6
Ett modernt företag med generationers
erfarenhet
Elektroslaggsvetsning halverade produktionstiden
hos Nyhammars Bruk i Dalarna sid 14
Invigning av Process Centre
Mingelbilder från nya lokalerna på Lindholmsallén
i Göteborg sid 16
Sommarkrysset sid 17
Mejsling och skärning med POWERCUT 1500 ®
effektiviserar arbetet för Banverket Produktion
Med ESABs plasmaskärutrustning sparar
Banverket tid och pengar och får friskare
banarbetare sid 18
Svetsning av rostfria stål och nickelmaterial... sid 6
Produktnytt sid 21
Teori och praktik i lyckad kombination
Röster om årets Svetstekniska Dagar 9-10 maj sid 22
Svetstekniska Dagarna i maj 2007 sid 22

4 ESAB-NYTT NR 193 2007
Faurecia gör kompletta
avgassystem till världens bilar
Det skall böjas i tid, det som grenrör skall bli. Operatören Catarina Bertling ser till att produktionen löper smidigt.
Faurecia i Torsås, Småland tillverkar
kompletta avgassystem till
världens ledande bilmärken. Fabriken
har det globala utvecklingsansvaret
för grenrör i plåt inom
koncernen. Produktionen går på
högvarv och ESAB levererar årligen
270 ton solidtråd till verksamheten.
Det motsvarar en 2 700
kilometer lång svetssöm – lika lång
som sträckan Torsås-Madrid.
Det märks att vi är mitt inne i en
högkonjunktur. Inne i produktionsanläggningen
är verksamheten
febril. Flera truckar är igång och det pyser och
knastrar från ett 90-tal vitmålade robotar av
typen MOTOMAN.
– Vi har ganska nyligen levererat strömkällor
av typerna Aristo Mig 5000i till ett femtontal
av dem, säger ESABs distriktssäljare Åke
Nordkvist.
Fabriken i Torsås
AP Torsmaskiner grundades 1950 och fyra år
senare startade produktionen av avgassystem.
När konkurrensen började öka i början av
1980-talet, bestämde man sig för att satsa på
att tillverka de svåraste delarna – grenrören.
Fabriken var först i världen med att producera
dem i plåt. De fl esta konkurrenter tillverkar
fortfarande gjutna grenrör, som är både tyngre
och har sämre fl ödesdynamik.
AP Automotive Systems, som företaget senare
kom att heta, blev uppköpta av Faurecia
vid slutet av millennieskiftet och bytte namn till
Faurecia Exhaust Systems. Företaget är den
största tillverkaren av avgassystem i Europa
och världen.

ESAB-NYTT NR 193 2007 5
Ett kunskapsföretag
Fabriken i Torsås har alltid legat långt framme
när det gäller den tekniska utvecklingen
– robotiseringen påbörjades redan 1974.
Design- och utvecklingscentret har ett 90-tal
anställda.
– Vi deltar aktivt i utvecklingsarbetet och är
med från första pennstrecket, när de olika
biltillverkarna skall utveckla nya avgassystem,
säger svetsteknikern Hans Nyström.
Det tar ungefär fyra år från prototypstadium
till dess produktionen drar igång. Just nu jobbar
man med prototypen till en av Renaults
sportbilar.
– Det är ett grenrör med många knepiga
knixar, men vi gillar utmaningar, fortsätter
Hans.
Faurecia satsar stora resurser när det gäller
att begränsa utsläppen av partiklar och minska
bullret. Företaget har till exempel utvecklat
ett partikelfi lter för dieselmotorer – ett så kallat
DPF-system (Diesel Particulate Filter). Systemet
har avsevärt minskat motorernas påverkan på
miljön. Faurecia tillverkar också katalysatorer,
och ljuddämpare.
Verksamheten
Saab var den första biltillverkaren som satsade
på grenrör i plåt. Året var 1983. Nu
nästan 25 år senare återfi nns Volvo, Ford,
Renault, Peugeot, Mercedes och Volkswagen
bland kunderna. Under 2006 tillverkades cirka
1,3 miljoner grenrör i anläggningen.
Med så stora volymer och lång erfarenhet
har Torsås blivit ett kunskapscenter inom
koncernen när det gäller svetsning. När Faurecias
kontraktstillverkande fabriker i Kina,
Sydkorea, Brasilien och Tjeckien stöter på
svetstekniska problem, hjälper Torsås till.
– Vi brukar lösa det mesta här i huset, med
benäget bistånd från ESAB, berättar Hans
Nyström.
Faurecia vill gärna göra centrala inköp för
att få ner priset via stora volymer, men det är
inte bara priset som avgör vem som får leverera
till fabriken i Torsås.
– När det krisar behövs en stor och stabil
leverantör. För några år sedan, när var det
stora problem med att få fram tillräckliga
mängder svetstråd, hjälpte ESAB oss med
en snabb leverans, berättar Hans.
– Ja, vi har haft ett väldigt bra samarbete i
alla år. Det är alltid raka rör när vi har med
Faurecia att göra, avslutar Åke Nordkvist.
Operatör Christina Söderberg kollar att
robotarna gjort rätt.
Faurecias kluriga ingenjörer gör grenrör på
nya sätt.
Fabriken i Torsås gör årligen av med 270 ton OK Autrod 430 Ti.

6 ESAB-NYTT NR 193 2007
Svetsning av rostfria stål och
nickelbasmaterial inom kemisk
och petrokemisk industri
Tack vare sina teknisk överlägsna
egenskaper används
rostfria stål och nickelbaslegeringar
inom kemisk processindustri
av alla slag för att förhindra
korrosion och därmed
öka anläggningarnas verkningsgrad.
S
tål med olika egenskaper har utvecklats
för att få den optimala
lösningen för olika tillämpningar
med hänsyn till pris och prestanda. Ståltyp väljs
då med hänsyn till dess förmåga att motstå
korrosion i olika sura och basiska miljöer och
vid olika temperaturer. Rostfria stål innehåller
13% krom eller mer och då kan ett passivt skikt
av kromoxid bildas ihop med omgivande syre
och ett visst korrosionsmotstånd erhålls. Stålet
kan legeras upp med andra legeringar och
olika halter för att nå olika grader av korrosionsmotstånd.
De fl esta processutrustningar innehåller komponenter
som behöver kunna svetsas och
tillsatsmaterial för olika tillämpningar har utvecklats
för att ge ett svetsförband som uppfyller
samma krav som ställs på grundmaterialet.
Denna artikel avser att presentera lämplig
svetsteknologi för de vanligaste rostfria stål och
nickelbasmaterial som för närvarande används
inom processindustrin.

ESAB-NYTT NR 193 2007 7
Korrosionstyper
Korrosion är det allmänt vedertagna namnet på
en mer eller mindre allvarlig nedbrytning av
materialet. Med allmän korrosion avses en likformig
nedbrytning av ytan på materialet med
en takt av 0,1 mm/år. Det är sällsynt att en allmän
konstant korrosion äger rum. I stället sker det i
allmänhet någon form av lokala angrepp och
när korrosion väl har börjat kan nedbrytning av
material ha ett snabbt förlopp.
Korngränsfrätning eller interkristallin korrosion
är ett angrepp som följer materialets korngränser.
Detta orsakas av att kromkarbider bildas i
korngränserna vid uppvärmning. Därmed sker
en utarmning av krom och kromhalten räcker
inte till utan att ett frätangrepp i sura miljöer
kan ske.
Rostfria stål som används idag är i allmänhet
av lågkolhaltiga typer med 0.03% C eller mindre,
samt stabiliserade stål och korngränsfrätning är
därför relativt ovanlig.
För att mäta om den tid då stål med låga
kolhalter är uppvärmt under svetsproceduren
medför risk för urskiljningar av kromkarbider,
använder man sig av provningsförfarande som
mäter dess känslighet för korngränsfrätning.
Den vanligaste är ett ”Strausstest” enligt ASTM
A 262 Practice E eller motsvarande DIN- och
EN-test
Punktfrätning, spaltkorrosion och spänningskorrosion
är mycket allvarliga lokala angrepp med
höga korrosionshastigheter som kan uppträda
i klorhaltiga lösningar, speciellt vid förhöjd arbetstemperatur.
Lokal korrosion kan inträffa när
kloridjoner bryter ner det passiva kromoxidskiktet
på svaga punkter och inte syre fi nns tillgängligt
för att kromoxidskiktet skall kunna återbildas.
Ett lokalt galvaniskt element – en korrosionscell
– bildas med den genomträngda ytan som anod
och det passiva skiktet som katod. Eftersom
anodytan är liten och katodytan är stor, blir
strömtätheten hög och därmed även korrosionsfaktorn.
Ju mer oxiderande en lösning är, desto större
är risken för punktfrätning och spaltkorrosion
En vanlig metod att kontrollera beständigheten
mot punktfrätning och spaltkorrosion är att använda
en järnkloridlösning enligt ASTM G 48.
Elektrokemiska metoder kan användas för att
mäta den spänning, vid vilken det passiva skiktet
genombryts. Eftersom denna är temperaturberoende
kan den kritiska punktfrätningstemperaturen
– CPT – användas som ett mått på
beständigheten mot punktfrätning i material och
svetsgods. Högre temperatur ökar korrosionen
och spänningskorrosion förekommer sällan
under 60 o C. För att spänningskorrosion skall
uppstå är det nödvändigt att materialet utsätts
för dragspänning. Dessa spänningar kan upp-
Standard Kemisk sammansättning% Mek. egensk. PRE
N/mm 2
C Cr Ni Mo N Övrigt Rp Rm *
Austenitic
ASTM 304L 0,02 18,5 9,5 - - 205 520 19
ASTM 316L 0,02 17,0 11,5 2,7 - 205 500 27
ASTM 316LN 0,02 17,5 11,5 2,7 0,15 300 600 29
ASTM 317L 0,02 18,5 13,5 3,2 - 220 520 30
Super austenitic
W. Nr 1.4439 0,02 17,0 13,0 4,2 0,15 290 600 33
UNS NO8904 0,01 20,0 25,0 4,5 - +Cu 220 500 36
UNS S31254 0,01 20,0 18,0 6,2 0,20 +Cu 300 650 43
UNS S32654 0,01 24,2 17,9 7,2 0,45 +Cu 430 750 55
Duplex
UNS S31803 0,02 22,0 5,5 3,0 0,15 480 680 34
UNS S32750 0,02 25,0 7,0 4,0 0,25 540 780 42
*) PRE = %Cr + 3,3x%Mo + 16x%N
Tabell 1. Typiska värden för rostfria stål.
Ni-legering Enhetsnummer UNS Typisk kemisk sammansättning
Nickel 200 NO2200 99 Ni
Inconel 600 NO6600 75 Ni, 16 Cr, 8 Fe
Inconel 625 NO6625 64 Ni, 22 Cr, 9 Mo, 4 Nb
Monel 400 NO4400 67 Ni, 30 Cu, 1,5 Fe, 1 Mn
Monel K500 NO5500 66 Ni, 30 Cu, 3 Al
Hastelloy B N10001 64 Ni, 30 Mo, 5 Fe
Hastelloy C N10002 55 Ni, 19 Mo, 15 Cr, 6 Fe, 4 W
Incoloy 825 NO8825 45 Ni, 22 Cr, 26 Fe, 3 Mo, 3 Cu
Sanicro 28 NO8028 30 Ni, 27 Cr, 37 Fe, 4 Mo, 1 Cu
Alloy 59 NO6059 60 Ni,23 Cr, 2 Fe, 16 Mo
Tabell 2. Vanliga nickelbasmaterial.
Ståltyp som
Svetsmetod
skall svetsas SMAW MIG TIG FCAW SAW
OK Autrod OK Tigrod OK Tubrod OK Autrod/
Tabell 3. Rekommenderade tillsatsmaterial
Tabell 4. Austenitiska svetsgods.
OK Flux
ASTM 304L OK 61.30 308LSi 308LSi 14.20 308L/10.92
ASTM 316L OK 63.30 316LSi 316LSi 14.21 316L/10.92
ASTM 317L OK 64.30 317L 317L – –
W. Nr 1.4439 OK 64.63 – – – –
UNS NO8904 OK 69.33 385 385 – 385/10.93
UNS S31254 OK 92.45 19.82 19.82 – 19.82/10.16
UNS S32654 OK 92.59 19.81 19.81 – 19.81/10.16
Typisk kemisk
Mek. egenskaper
sammansättning % FN N/mm 2 PRE
Standard C max Cr Ni Mo Rp Rm
AWS 308L 0,04 19,5 10 - 3-8 420 570 19.5
AWS 316L 0,04 18,5 12 2,8 3-8 435 580 28.0
AWS 317L 0,04 19,0 13 3,7 5-10 450 600 31.0

8 ESAB-NYTT NR 193 2007
Figur 1. Beständighet mot spänningskorrosion
hos ett svetsgods i superduplex
med OK 68.53 som testats i en
H 2
S-miljö enligt NACE TM 0177.
Figur 2. SEM-EDS koncentrationsprofil för Mo i en flersträngssvets med Ø 4.0 mm
elektrod av typ 20Cr25Ni6,5Mo1Cu0.15N.
komma genom bearbetning av materialet,
genom svetsning eller till följd av driftsförhållanden.
Motståndet mot spänningskorrosion testas
genom att utsätta ett provstycke för dragspänning
i en kloridlösning. Tiden till brott kan
användas som ett mått på korrosionsbeständigheten.
Ett vanligt prov för duplexa svetsgods
är NACE TM 0177 i en H 2
S-mättad miljö.
Resultatet av ett spänningskorrosionstest på
ett svetsgods av superduplex visas i diagrammet
i fi gur 1.
Inverkan av mikrostruktur och kemisk
sammansättning
Motståndet mot en speciell typ av korrosion i
material och svetsgods beror på den kemiska
sammansättningen, mikrostrukturen, restämnen
samt förekomsten av inneslutningar av mikroslagg.
Spänningskorrosion uppstår inte gärna i ferritiska
eller ferritaustenitiska rostfria stål eller i
svetsgods med hög ferrithalt.
Ökande nickelhalt förbättrar i allmänhet motståndet
mot spänningskorrosion.
Kväve har en mycket kraftfull, positiv effekt på
beständigheten mot punktfrätning och spaltkorrosion
och spaltkorrosion. Följande formel kan
användas för att indikera den beständigheten
mot punktfrätning.
PRE (Pitting Resistance Equivalent) = %C +
3.3%Mo + 16%N.
Kväve ökar även den mekaniska hållfastheten
och speciellt sträckgränsen utan att segheten
behöver försämras. Kväve motverkar också
uppkomsten av intermetalliska föreningar så-
som sigmafas, vilka minskar korrosionsbeständigheten.
Under speciella förhållande, som i starkt oxiderande
syror, t.ex. salpetersyra (HNO 3
), orsakar
förekomsten av deltaferrit i mikrostrukturen i ett
austenitiskt stål en snabb, selektiv korrosion.
I dessa fall kan endast material med helaustenitisk
struktur användas. För att hantera
salpetersyra kan man använda ett mycket lågkolhaltigt
material 304L med extremt små mängder
av restämnen såsom bor, tenn och bly.
Tillsatsmaterial för svetsning som klara dessa
krav har utvecklats och fi nns klara att användas.
Rostfria ståltyper
Inom den kemiska processindustrin används
ett stort antal rostfria stål för att klara korroderande
media, höja arbetstemperaturen med
hänsyn taget tillpris och prestanda.
Det är oftast nödvändigt att använda svetsning
i konstruktioner eller vid montering av komponenter
och det förutsätter att materialet måste
vara svetsbart. Svetsgodset måste också uppvisa
mekaniska egenskaper och korrosionsegenskaper
som överensstämmer med stålets. I
slutändan är det också viktigt att man kan göra
en svetsprocedur där både stål och grundmaterial
ger ett svetsförband som klara kraven.
I tabell 1 visas några av de ståltyper som
används fl itigast inom processindustrin och
deras kemiska samansättning tillsammans med
deras specifi ka egenskaper. Dessa stål används
inom pappers- och massaindustrin, för utvinning
av gas och olja till havs, för tillverkning och
transport av syror, i FGD-system och andra
tillämpningar inom processindustrin. Olegerat
stål som påsvetsas med rostfritt skikt eller nickelbaslegering
är ett ekonomiskt fördelaktigt
alternativ till rostfritt eller nickelbaserat grundmaterial.
Nickelbasmaterial
Nickelbasmaterial har mycket god korrosionsbeständighet
under de mest skiftande förhållanden.
Många nickelbaslegeringar har också
mycket bra mekaniska egenskaper vid både
låga och höga temperaturer. Dessa material
används därför i många processkomponenter.
Familjen av nickelbasmaterial sträcker sig från
rent nickel och kopparnickel till olika krom-järnmolybdenlegeringar.
Exempel på några av de vanligast använda
legeringarna fi nns i tabell 2. Urskiljningshärdbara
legeringar och nickel-molybdenlegeringar
är inte redovisade.
Svetsprocesser
Rostfritt tillsatsmaterial för svetsning fi nns till de
fl esta svetsmetoder, vilket framgår av tabell 3.
Svetsning med belagda elektroder (SMAW)
erbjuder det bredaste sortimentet eftersom
praktiskt taget alla sammansättningar kan erhållas
genom att tillsätta legeringsämnen till kärntråd
eller i hölje.
Rostfria elektroder med kärntråd av olegerat
stål och legerande ämnen i höljet förekommer
men de används mest för svetsning av artskilda
stål och för påsvetsning.
Belagda elektroder för lägessvetsning
av tunnväggiga rör och rotsträngar i rör fi nns
idag för de vanligaste stålkvaliteter.

ESAB-NYTT NR 193 2007 9
Höljets basicitet är en viktig faktor som påverkar
egenskaper och svetsbarhet.
Rörtråd (FCAW) erbjuder många attraktiva
egenskaper för svetsning av rostfria material.
Trådar med klen diameter, 1.0 och 1.2 mm för
lägessvetsning kräver ibland band med liknande
analys som svetsgodset.
Bandets formningsegenskaper, framställningsmetod
och begränsningar med fyllnadsgraden
innebär begränsningar med legeringsmöjligheter.
På senare tid har emellertid teknologin för
framtagning av nya rörtrådar för dessa ändamål
utvecklats snabbt.
Det fi nns metallpulverfyllda rörtrådar, som är
gjorda av band av olegerat stål med metallpulver
i kärnan samt fl uxfyllda rörtrådar, som är
gjorda med rostfritt band.
Vid svetsning med rörtråd används blandgas
Ar/CO 2
eller ren CO 2
gas som skyddsgas.
Trådar för MIG, TIG och SAW framställs ur
stålgöt som valsas och därefter drages till tråd.
Detta innebär vissa begränsningar av legeringsmöjligheter,
eftersom man måste ta hänsyn till
bl.a. legeringens varm- och kallbearbetningsegenskaper.
TIG-svetsning är den metod för tunnplåt och
tunnväggiga rör som är bäst när det gäller
säkerhet mot svetsfel, men den har sina begränsningar
när det gäller svetshastighet. Det
fi nns svetshuvud för mekaniserad TIG-svetsning
av rör med extrema krav på ren och jämn rotsida
och med mycket stor säkerhet mot svetsfel
i fyllnadssträngar. Ren argon används normalt
vid TIG-svetsning, men även blandning med
helium samt kväve förekommer.
Flux för pulverbågsvetsning är i regel icke
legerat men krom kan tillsättas för att kompensera
för avbrännan i svetsbågen. Det är också
möjligt att tillsätta en del legerade ämnen i agglomererade
fl ux.
När det gäller svetsning av austenitiska rostfria
stål är det viktigt att hålla värmetillförsel och
mellansträngstemperaturen låg och inom föreskrivna
gränser för stålet. Vid svetsning av
duplexa rostfria stål är dessa ännu känsligare,
varför låg värmetillförsel och mellansträngstemperatur
är ännu viktigare.
Med en hög molybdenhalt kan sigmafas
bildas i återupphettade svetssträngar vid fl ersträngssvetsning
med hög värmetillförsel och
hög mellansträngstemperatur
Nickelbaslegeringar är austenitiska i sin grundstruktur
och även här bör man begränsa värmetillförseln.
Svetsning av austenitiska stål
Austenitiska rostfria stål av standardkvaliteter
som 304L och 316l och de stabiliserade stålen
321 och 347 är de mest använda stålen för
svetsade konstruktioner i rostfria stål.
Svetsbarheten för dessa stål är i allmänhet
utmärkt och ger få metallurgiska problem eftersom
inga fasomvandlingar äger rum, dvs.
stålet behåller sina egenskaper även i svetsat
tillstånd. Svetsgodset skall ha kemisk sammansättning
som motsvarar stålet. Den enda
skillnaden är att svetsgodsen är sammansatta
så att det skall bildas en del ferrit i strukturen
(i regel FN 5-10) vilket motverkar känsligheten
för stelningssprickor. Ferrit löser föroreningsämnen
såsom svavel och fosfor, vilka då inte
anrikas mitt i svetsen
Lågkolhaltiga svetsgods används i allmänhet
utom när det gäller höga driftstemperaturer där
hög kolhalt och låg ferrithalt är väsentlig för
kryphållfasthet och för att motverka sigmafasbildning.
Molybden och i någon mån även krom tenderar
att ge mikrosegringar i svetsgodset, vilket
kan leda till områden, som är utarmade på
dessa ämnen och halten av dessa ämnen blir
då lokalt för låg för att hålla korrosionsbeständigheten.
Figur 2.
När det gäller kritiska tillämpningar rekommenderas
användning av ett svetsgods med
högre halt av molybden än stål för att säkerställa
att miniminivån av molybden i det segrade
svetsgodset åtminstone är lika hög som
den i stålet själv.
De kvävelegerade varianterna 304LN och 316
LN används i konstruktioner där deras kombination
av hållfasthet och korrosionsbeständighet
utnyttjas.
304LN används huvudsakligen för tillämpningar
med moderata krav på korrosionsbeständighet
men med stora krav på hög slagseghet
vid låga temperaturer. Dessa egenskaper kan
åstadkommas med ett svetsgods av typ 308L
med kontrollerat ferritinnehåll. 316LN används
t.ex. i tankfartyg som transporterar kemikalier
och kemiska produkter och för LNG fartyg.
Svetsgods av typ 317L används mycket ofta vid
svetsning av 317LN för att ge ökad korrosionsbeständighet
men även för att uppnå samma
hållfasthet som grundmaterialet.
Svetsning av superaustenitiska stål
Superaustenitiska rostfria stål är en benämning
som ofta används för höglegerade austenitiska
stål med förhöjd molybdenhalt (tabell 5) i legeringar
med upp till 6% molybden. Dessa stål
har mycket hög beständighet mot punkt- och
spaltkorrosion. När nickelhalten är mer än 18%
har de austenitiska stålen också god beständighet
mot spänningskorrosion.
Inverkan av mikrosegringar av molybden ökar
när molybdenhalten i svetsgodset ökar. Svetsgodset
skall vara överlegerat med molybden för
att säkerställa en tillräckligt hög miniminivå.
Vid en molybdenhalt på mer än 5-6% är kan
Figur 3. Svetsfog mellan låglegerat
2,3Cr1Mo-stål och16Cr10NiNb-stål.
Svetsgods 18Cr10NiNb. Spröd
uppkolad smältzongräns i svetsgodset
orsakat av kolmigrering ur 2,3Cr1Mo
material (efter ca 9000 tim vid 500 till
ca 600 o C)
Figur 4. Svetsfog mellan låglegerat
2,3Cr1Mo-stål och16Cr13NiNb stål.
Svetsgods OK 92.26 (ENiCrFe-3). Ingen
uppkolning i svetsgodssmältgränszon
(efter ca 9000 tim vid 500 till ca 600 o C)
det emellertid vara nödvändigt att använda
svetsgods av nickelbas för att få samma korrosionsbeständighet
som grundmaterialet.
Svetsgods som primärt stelnar som austenitiskt
har en betydligt högre tendens till varmsprickor
än svetsgods som ferritiskt eller austenitiskt/ferittiskt.
Svetsgods legeras med
mangan för att motståndet mot stelningssprickor
skall förbättras och för att restämnen
och syrehalten skall hållas på låg nivå.

10 ESAB-NYTT NR 193 2007
För fluxprocesser som SMAW och SAW
innebär en basisk fl ux som ger ett svetsgods
med högre renhet bättre motstånd mot varmsprickor.
Samma uppmärksamhet måste iakttagas
som vid svetsning av austenitiska stål men som
en följd av det helaustenitiska svetsgodset
måste varje försiktighetsåtgärd tillämpas ännu
noggrannare. Svetsproceduren måste följas
noggrant.
Svetsning av duplexa rostfria stål
Kombinationen av hög hållfasthet och utmärkt
korrosionsbeständighet mot både spaltkorrosion
och punktfrätning, som de duplexa stålen
uppvisar, gör dessa idealiska i många kloridhaltiga
processapplikationer. De duplexa rostfria
stålen är även mycket okänsliga för spänningskorrosion.
De högre legerade superduplexkvaliteterna
har ett PRE-tal som överstiger 40.
De moderna kvävelegerade duplexstålen har
god svetsbarhet men svårigheterna ökar när
komplexiteten i legeringen ökar.
Det är mycket viktigt att kontrollera värmetillförseln
i relation till värmeavledningen (den
sammanlagda plåttjockleken) med hänsyn till
effekten av austenit/ferritförhållandet. Värmetillförseln
på mellan 0.5–2.5KJ/mm är en normal
acceptabel nivåför duplexa stål men värmetillförseln
bör hållas lägre, 0,2–1,5KJ/mm för
superduplexa typer. Mellansträngstemperaturen
bör inte överstiga 150 o C och för superduplex i
vissa fall inte över 100 o C. Krom, molybden och
kväve i svetsgodset bör ligga på samma miniminivå
som i grundmaterialet för att motverka
punktfrätning och spaltkorrosion. Nickelhalten
är höjd till omkring 9% och garanterar på så sätt
hög seghet som ett resultat av högre omvandling
till austenit och en ferrithalt på FN 30–70 i svetsgodset.
Typiska värden för duplexa och superduplexa
stål ges i tabell 6. Svetsgodsen för samtliga
processer är ganska lika i sin sammansättning.
Beteckning Kemisk sammansättning % FN Mek. egenskaper
N/mm 2 PRE
C Cr Ni Mo N Övriga Rp Rm *
OK 64.63 0.03 18 17 4,7 0,13 Mn 2,7 0 480 640 36
(1.4440)
OK 69,33 0,03 20,5 25 5 - Cu 1,5 0 400 575 37
(1.4519)
OK 69.63 0,03 20 25 6,5 0,15 Cu 1,2 0 460 680 44
OK 92.45 Mn 2,8
ENiCrMo-3 0.03 21 64 9,5 - Nb 3,3 0 500 780 52
OK 92.59 0,02 22 60 16 - - 0 430 770 76
Tabell 5. Typiska svetsgods för superaustenitiska stål
Beteckning Kemisk sammansättning % FN Mek. egenskaper PRE
N/mm 2
C Cr Ni Mo N Rp Rm *
OK 67.53 0.03 22 9 3 0,17 25-40 660 840 36
OK Tubrod 14.27 0,04 22 9 3 0,15 25-40 >500 >690 36
OK Autrod 2209 0,03 23 9 3 0,15 25-40 600 765 36
OK Autrod 2209 SAW

ESAB-NYTT NR 193 2007 11
Vid svetsning av olika rostfria material
mot varandra kan man oftast välja tillsatsmaterial
efter det lägst legerade
stålet.
Svetsgods av typ 309/309L och 309MoL
rekommenderas för svetsning av olegerade
och låglegerade stål mot rostfria
stål.
Den resulterande svetsgodsstrukturen
kan vid given utspädning uppskattas
med hjälp av Shaeffl erdigram eller liknande.
Det fi nns framtagna datorprogram som
mycket enkelt kan simulera olika svetsgodsstrukturer
för artskilda materialkombinationer
och olika grader av utspädning.
Vid höga driftstemperaturer kan det vid
svetsning av låglegerade kryphållfasta
CrMo-stål bli nödvändigt att använda
nickelbaslegering såsom NiCrFe som
tillsatsmaterial. Svetsgodset i nickelbas
för hindrar kolmigrering från det kryphållfasta
CrMo-stålet. Mikrostrukturerna i
fi gurerna 3 och 4 illustrerar effekterna av
kolmigrering på svetsgods.
Påsvetsning
Påsvetsning av rostfria eller nickelbasmaterialförekommer
ofta på tjockväggiga
komponenter inom processindustrin.
Grundmaterialet är oftast kol-manganstål
eller låglegerat kryphållfast kromstål i
likhet med de som används för petrokemiska
processreaktorer.
Bandpåsvetsning med pulverbågs-
(SAW) eller elektroslaggsvetsning (ESW)
är utmärkt för stora ytor på grund av sin
höga produktivitet ch en låga upplösningen
av grundmaterialet. Karakteristiska
värden för bandpåsvetsning med
SAW och ESW redovisas i tabell 8.
Figur 5. En svavelsyrareaktor tillverkad i A337Gr. 11
kryphållfast stål (Cr 1,25%, Mo 0,5%) med en väggtjocklek
mellan 55 och 110 mm.
Band med en bredd av 60-90 mm och
en tjocklek på 0,5 mm fi nns i många
rostfria stål och nickelbaslegeringar och
kan användas tillsammans med speciella
agglomererade fl uxer.
När det gäller påsvetsning med pulverbågsmetoden
skall första lagret på kolstål
läggas med överlegerat band, t.ex.309L
eller 309MoL för att undvika sprött blandsvetsgods.
I regel läggs sedan två lager
av det önskade påsvetsmaterialet.
På grund av den låga uppsmältningen
av grundmaterialet är det med elektroslaggsvetsmetoden
möjligt att direkt
lägga på den önskvärda legeringstypen
av rostfritt stål eller nickelbaslegering på
kolstål.
En typisk applikation är bandpåsvetsning
av en hydrokracker i CrMo-stål. På grund
av den efterföljande värmebehandlingen
(PWHT) är det nödvändigt att kontrollera
att kontrollera ferrithalten i det rostfria
påsvetsgodset – FN skall helst vara mellan
3–8 dock max 10.
Figur 5 visar konstruktionen av en
kemisk reaktor tillverkad i A337 Gr.11
kryphållfast stål (C 0,13%, Cr 1,25%,
Mo 0,5%) med en väggtjocklek mellan
55 och 110 mm. Driftstemperaturen är
400 o C och trycket 70 kg/cm 2 . Det första
lagret svetsas med ER 309L (OK Band
11.65) och topplagret med ER 347 (OK
Band 11.62), båda med OK Flux 10.05.
Banddimensionen var 60 x 0,5 mm,
svetsströmmen 750 A vid 27 V bågspänning.
Värmebehandling PWTH 660 o C i
14 timmar.
Process Band Flux Ström Spänning Svetshast. Utspädning Nedsmält- Sträng- Inträng- Ferrit-
(A) (V) (mm/h) (%) (cm/min) ningshast höjd (mm) ning (mm) halt (FN)
SAW OK Band 11.61 OK Flux 770 28 7 c:a 22 12 3,3 C:a 1 4
(60x0,5 mm) 10.05
ESW OK Band11.71 OK Flux 1250 25 9 C:a 10 15 5,5 C:a 0,9 5
(60x0,5 mm) 10.05
Tabell 8. Jämförelse mellan elektroslagg- och pulverbågsvetsning av bandpåsvetsning med en sträng på olegerat stål.

12 ESAB-NYTT NR 193 2007
Maria Bergenstråhle
Ny produktingenjör Tillsatsmaterial
Vår nya produktingenjör för tillsatsmaterial i Sverige heter Maria Bergenstråhle. Maria har en
civilingenjörsexamen inom maskinteknik med inriktning mot materialteknik, produktion och
konstruktion vid Luleå Tekniska Universitet. Hon har under tio år arbetat i tillverkningsindustrin
med material och svetsning hos Sandvik Material Technology AB, Scania AB:s dotterbolag
Ferruform AB som tillverkar chassikomponenter i Luleå och som teknisk säljare av höghållfasta
stål från SSAB:s dotterbolag LuCoil Steel AB som kallvalsar band i Luleå.
Maria Bergenstråhle tog 2005 sin Internationella Svetsingenjörsexamen, IWE,vid KTH i
Stockholm. I december 2006 tog hon över jobbet efter Per-Åke Pettersson.
Du kan nå Maria Bergenstråhle via ESABs hemsida, www.esab.se under produkter och
tillsatsmaterial, telefon 031-50 94 55 eller fax 031-50 92 22.
Miljö
ESAB Region Norden har under vintern genomfört en leverantörsundersökning bland våra större
leverantörer. Resultatet av undersökningen visade att alla företagen arbetar med miljöfrågor och
alla transportbolagen som vi frågade är miljöcertifierade enligt samma standard som ESAB.
Undersökningen ligger nu till grund för ett fortsatt förbättringsarbete med hopp om samarbete
över gränserna.
Under våren erbjöds ESABs personal i Göteborg att se Davis Guggenheims dokumentär En
Obekväm Sanning. Många tog tillfället i akt och såg filmen, som handlar om förre
presidentkandidaten Al Gores kamp mot klimatkrisen. Reaktionerna har ur miljösynpunkt varit
positiva och skapat eftertanke.
Under våren startade ESAB Region Norden sitt arbete att utvidga miljöarbetet att även innefatta
hälsa och säkerhet vilket ni kan läsa mer om i nästa nummer.

Skruva upp kvaliteten
® LASERLINE är AGAs registrerade varumärke.
Valet av gasleverantör påverkar effektiviteten i din laserprocess på flera sätt.
Det avgör vilken skärhastighet du kan hålla, vilken kvalitetsnivå du kan uppnå
och hur mycket tid och pengar du behöver lägga ned på service, reservdelar
och efterbearbetning.
AGA LASERLINE ® lasergasprogram är ett helhetskoncept för garanterat
pålitlig och lönsam produktion. Konceptet omfattar inte bara gaser med
högsta renhet utan även servicefunktioner, utrustning och installation.
Läs mer på www.aga.se
AGA – ideas become solutions
AGA Gas AB | 08-706 95 00 | www.aga.se

14 ESAB-NYTT NR 193 2007
Nyhammars Bruk
Ett modernt företag med
generationers erfarenhet
Tommy Dahlén, arbetsledare, vid den nya
svetsutrustningen.
Nyhammars Bruk har genom
åren förenat sitt yrkeskunnande
med modern svetsteknologi
från ESAB AB. Företaget har
sedan mitten av 1920-talet
bedrivet sin verksamhet i det
natursköna Dalarna, 15 km norr
om Ludvika. I dag har företaget
ett 50-tal anställda och hade
2006 en omsättning på ca 70
milj kr. Tidigare har verksamheten
bestått av legoarbeten, vid
sidan av den tillverkning som är
företagets specialitet i dag, nämligen
kvarnar. Dessa används
för malning av mineraler i anrikningsmaskiner
i gruv-, stål- och
valsverksindustrin.
Uppgraderade svetskranar gav kortare
leveranstider
Kvarnutrustningarna, som idag fi nns installerade
i mer än 400 anläggningar från Nordkap
till Nya Zeeland, svetsas i huvudsak med två
uppgraderade ESAB svetskranar. Svetskranarna
utrustades vid uppgraderingen med
svetsutrustning för twintråd, mot tidigare singeltråd.
Detta har medfört en avsevärd kapacitetshöjning.
Resultatet av denna uppgradering
och övergång från singel till twin, samt utbildning
av svetspersonalen, har betytt säkrare produktion
och snabbare leveranstider, säger företagets
svetsansvarige, Sten Söderberg.
Beräkningar visade på dubbel kapacitet
Flänsförbanden, som är en detalj på kvarnarna,
svetsades tidigare manuellt med rörtråd,vilket
resulterade i långa produktionstider. Sten Söderberg
tog redan 2003 därför upp en diskussion
med Per-Arne Hedström på ESAB, om
hur man skulle kunna automatisera svetsningen
av fl änsförbanden. Flänsförbanden är i
dimensioner mellan; tjocklek 80 – 200 mm och
bredd 100 – 250 mm.
För att svetsa fl änsförbanden med en hög
automationsgrad och säker förbindning, föreslog
ESAB elektroslaggsvetsning av fl änsförbanden.
Dock var vid denna tidpunkt en uppgradering
av svetskranarna mer aktuell, så investeringen
i en utrustning för elektroslaggsvetsning fl yttades
fram, men diskussionen togs upp igen i
slutet av 2005. Detta resulterade i att ESAB
försåg Sten Söderberg med teoretiska beräkningar
av svetstiderna med elektroslaggsvetsning
i de aktuella fogvolymerna på fl änsförbanden.
Resultatet av beräkningarna visade att en
halvering av produktionstiden var möjlig.
Lösningen var elektroslaggsvetsning
Den utrustning för elektroslaggsvetsning som
offererades av ESAB under våren 2006, och
som senare beställdes, var ett golvstativ typ
A25, utrustat med två trådtrummor inkl PEH
process kontroller. A6 S SAW HD med twinutrustning,
monterades på en motoriserad, längsgående
slid tillsammans med en manuell slid
för justering vertikalt. En PLC-enhet av enklare
modell, styr den motoriserade horisontalsliden,
som utför pendlingen i fogen. Utrustningen
integrerades med en strömkälla LAF 1600.
Efter provsvetsningar, och med support av
personal från ESAB, uppnåddes optimalt utseende
och konstruktion av rotstöd, kopparstöd
och sidostöd. Med denna utrustning är svetsningen
av fl änsförbanden med elektroslaggmetoden
en säker process.

ESAB-NYTT NR 193 2007 15
Jämförelse mellan gammal
och ny svetsteknik
1 2 3
4 5 6
Manuell svetsning
5 – 6 st skarvar/fl änsförband beroende på diametern och
fogutformning = X
Tillsatsmaterial: metallpulverfylld rörtråd.
Efter svetsning är en tidskrävande riktning nödvändig.
40 – 50 timmar är den totala produktionstiden före bearbetning
vid manuell svetsning.
Elektroslaggsvetsning
Flänsförbandet som svetsades var 250 mm brett och hade
110 mm godstjocklek.
Flänsringen lades upp på en vridbänk så att de fem fogarna
kunde positioneras fram till den stationära elektroslaggutrustningen.
Tillsatsmaterialet är OK Autrod 12.20 2x2,5 mm. och OK Flux
10.50
Skarvarna fogbereddes med raka kanter och en spalt
på 25 – 30 mm. (Bild 2).
Rotstöd och övrigt. (Bild 1).
Svetsningen startades ca 50 mm under fl änsförbandets botten,
för att säkerställa en bra förbindning i bottenkanten på fogen.
Det fordras stor noggrannhet att positionera tråd och styrrör
rätt i fogen, innan svetsningen påbörjas. Efter svetsstart, och när
smältbadet ”kommit igång”, är det en lugn process som
operatören bevakar genom att se till att smältan är täckt med
pulver.
Allteftersom svetsningen fortskrider, och smältan stiger i fogen,
smälter styrrören upp (bild 3). För att få en bra förbindning i toppen
av fogen skall svetsningen pågå tills smältan ligger ca 15 mm
ovanför fogens toppsida (bild 4 och 5).
Den totala svetstiden, med elektroslaggsvetsning av varje fog,
var 45 minuter.
På den ring som svetsades fanns 5 fogar.
Den totala svetstiden blev alltså 5 x 45 min = 225 min.
Färdigsvetsat förband (bild 6).
Med häftning, montering av rotstöd, sidostöd m. m. blir den totala
produktionstiden före bearbetning, f. n. 16 – 20 timmar, vilken
enligt arbetsledare Tommy Dahlin kan pressas ytterligare, då ett
mer effektivt upplägg av förarbetena innan svetsning kan göras.
Eftersom elektroslaggsvetsningen ger en jämn värme i hela
svetsförbandet, minimeras efterföljande riktningsarbeten.
Svetstiden mer än halverades
Manuell svetsning 40 – 50 timmar.
Elektroslaggsvetsning 16 – 20 timmar.

16 ESAB-NYTT NR 193 2007
Invigning av nya Process Centre
Den 25 april var det festlig invigning av ESAB Welding Process Centre i de nya lokalerna på Lindholmsallén.
Drygt 1.500 m 2 fördelade på 18 olika svetsstationer fi nns nu till förfogande i direkt anslutning till ESABs kontor
i Göteborg. I nästa nummer av ESAB-Nytt kan du läsa mer om nya ESAB Process Centre.
Märit Samuelsson inviger genom att klippa de blågula banden i ESABs nya lokaler på Lindholmsallén. Lars-Erik Stridh, Process &
Application Manager och Annika Tedeholm, Vice Process & Application Manager hälsade alla besökare välkomna.
Terjes mattips
Grilla bröd direkt på grillen!
Pinnbröd, 4 port
2 1/2 dl vetemjöl, 1 tsk bakpulver, 1/2 tsk salt,
1 dl vatten.
Blanda de torra ingredienserna i en bunke. Tillsätt vattnet
och knåda till en deg. Dela degen i 20 bitar och forma till
långa korvar. Vira degen runt en pinne och grädda över
glöden tills brödet släpper pinnen.
Kryddat pannbröd, 4 port
2 tsk blandade brödkryddor, 1 tsk salt,
1 tsk bikarbonat, ca 7 dl rågsikt, 2 1/2 dl filmjölk,
1/2 dl sirap.
Blanda de torra ingredienserna i en bunke. Spar 1 dl mjöl
till utbakningen. Tillsätt filmjölken och sirapen, och knåda
ihop till en deg. Dela degen i ca 10 bitar, och kavla ut till
tunna rundlar som får plats i en stekpanna. Ställ stekpannan
på glöden eller på gallret, och baka bröden i en torr
panna. När bröden börjar jäsa upp är det dags att vända.
Stek ytterligare någon minut.
Vitt grillbröd, 4 port
1/4 pkt jäst, 2 1/2 dl vatten, 1/2 tsk salt,
6 dl vetemjöl.
Lös upp jästen i lite av det fingervarma vattnet. Tillsätt
resten av ingredienserna och knåda ihop till en smidig
deg. Dela degen i 10 delar och låt jäsa i 30 min. Kavla ut
degbitarna och grädda direkt på grillgallret, grilla på
medelvärme på bägge sidor. När bröden jäser upp är de
klara, efter ca 2 min på varje sida.

ESAB-NYTT NR 193 2007
17
Skicka lösningen, märkt ”Sommarkrysset” till ESAB Sverige AB,
Redaktionen ESAB-Nytt, Box 8004, 402 77 Göteborg.
Senast den 3 augusti vill vi ha lösningarna. ESAB-anställda deltar ej i tävlingen.
Namn
Företag
Adress
1:a pris: Klocka
2:a pris: Universalverktyg
3:e pris: Ryggsäck
4:e pris: USB-minne
5:e pris: Paraply
6:e pris: ESAB-keps och nyckelring

18 ESAB-NYTT NR 193 2007
Mejsling och skärning med
POWERCUT 1500 ® effektiviserar
Banverket Produktions arbete
Men det är inte bara tid och
pengar som Banverket Produktion
sparar genom att använda
ESABs nya plasmaskärutrustning.
Avverkningstiden mer än halveras,
vilket gör att risken för arbetsskador
minskar högst avsevärt.
Och friskare banarbetare
innebär färre sjukskrivningar och
längre yrkesliv.
Men fördelarna slutar inte där – ett
effektivare Banverk medför ett
effektivare SJ, något som kommer
landets alla tågresenärer till godo. Äldre metoder
– slipning och kolbåge – innebär en kamp mot
klockan. I bästa fall får Banverket Produktion
fyra timmar på sig för att reparera en trasig räl
och det tar ungefär tre kvart att stänga av och
jorda den aktuella sträckan. Så det säger sig
självt att en metod som mer än halverar mejslingstiden
är guld värd.
Kurs för Banverket Produktions
regionansvariga
Efter ingående metallurgiska tester har Banverket
nu gett klartecken till den nya metoden.
I mitten av februari samlades samtliga svetsansvariga
för Banverket Produktions olika regioner
för en dags utbildning på POWERCUT 1500 i
Alvesta. På plats fanns också värden Lars Bjers,
svetsansvarig i Alvesta, Bengt Blennow, svetsansvarig
för Produktionsdistrikt Syd i Malmö och
en av de drivande krafterna bakom införandet
av plasmamejsling, Lennart Ericson, Banverket
Produktions högste svetsansvarige samt Lars
Jacobsson och Kenneth Bjermqvist från ESAB,
som höll i kursen. Syftet var att ge de regionansvariga
kunskap om den nya maskinen, så
att de i sin tur kan utbilda sina mannar.
Produktionsdistrikt Syd visar vägen
Malmös framsynte svetsmästare Bengt
Blennow upptäckte tidigt plasmamejslingens
fördelar, men Banverket lät sig inte övertygas

ESAB-NYTT NR 193 2007 19
lika lätt. Det krävdes noggranna metallurgiska
studier och utförlig dokumentation för att förvaltaren
skulle acceptera att metoden var säker.
– Det ledde till att vi fi ck göra ett fullskaletest
på en trasig växel som tillhör Öresundskonsortiet.
Det skulle ta tio dagar och kosta 600 000
kronor att byta ut korsningen. Istället reparerade
vi den. Det gick på halva tiden och kostade
endast 100 000 kronor, säger en nöjd Bengt
Blennow.
Med sådana argument är det lätt att över-
tyga. Produktionsdistrikt Syd har för närvarande
fyra POWERCUT 1500 fördelade på fem arbetsområden.
Fördelar med plasmamejsling och
–skärning
POWERCUT 1500 klarar att avverka 7,6 kg per
timme. Eftersom svetsaren dessutom ser sprickan
tydligt under arbetet, blir mejslingstiden
mycket kortare. Metoden lämpar sig också
extra bra för det slitstarka, men temperaturkänsliga,
manganstål som växlar är gjutna av. Trots
att plasmabågen håller en temperatur på 30-
40 000 °C, så överförs inte så mycket värme till
rälen att den når de 200 °C den tål.
När Lennart Ericson sätter termometern mot
stålet efter en demonstrationsmejsling, är godset
inte varmare än 85 °C.
– Det innebär att man inte behöver vänta på
att temperaturen sjunker i godset, innan den
avslutande slipningen.
POWERCUT 1500 är anpassad för nätspänningen
400 V, har tomgångsspänningen 289 V
och strömområdet 20-90 A. Skärgasen är antingen
teknisk luft eller nitrogen och arbetstrycket
är 5,5 bar. Den nyutvecklade brännaren
PT32-EH har en pilotbåge som gör det möjligt
att skära eller mejsla i alla elektriskt ledande
material såsom stål, aluminium och rostfritt. Till
och med målade ytor kan bearbetas. Slitdelarna
har lång livslängd, vilket ger låga driftskostnader.
Svetsarnas omdöme
Lars Bjers, svetsansvarig i Alvesta, är entusiastisk:
– Gubbarna är jättenöjda. POWERCUT 1500
är lättjobbad, om man hållit på med mejsling
och skärning förut. Man blir snabbt mör i armarna
vid den här typen av jobb och kan man
då halvera arbetstiden är mycket vunnet.
Lars-Erik Eriksson, svetsansvarig för Produktionsdistrikt
Nord i Vännäs instämmer:
– Ja, det är gott att slippa långa pass i kylan.
Här uppe i norr har vi en hel del skador från de
tunga malmtågen.
Yngve Petterson, svetsansvarig i Eskilstuna,
Produktionsdistrikt Öst, är också mycket
positiv:
– Det gick jättebra på kursen. POWERCUT 1500
är lätt att ställa in, lätt att använda och mycket
miljövänligare än kolbåge.
Lars Bjers:
– Inget land har så höga krav på banorna som
Sverige. Blir en metod godkänd här, innebär
det ett OK worldwide.
Kursledaren Lars Jacobsson från ESAB avslutar:
– Det är något som förpliktigar. Banverket
tvekar inte att ta till sig nya metoder och tekniker,
men ställer samtidigt stora krav på att de
håller måttet. Vi på ESAB gillar kunder med
höga krav.
Vad är plasma
Man brukar säga att materian har fyra faser
eller aggregationstillstånd: fast, fl ytande,
gas och plasma. För att uppnå plasmatillståndet
krävs temperaturer i samma
storleksordning som på solens yta. Då
innehåller materian så mycket energi att
elektronerna separeras från atomkärnorna
och en elektriskt ledande gas av laddade
joner bildas – precis som i ljusbågen mellan
brännaren och arbetsstycket.
Tel 08 - 92 21 00 • www.3M.com/se/slip
Växel på Öresundsbron före reparation.
Samma växel, ungefär ett år efter
reparationen.

20 ESAB-NYTT NR 193 2007
Lyckad ÅF-kickoff i Laxå
ESAB samlade i april ett 60-tal återförsäljare till ESABs nya democenter i Laxå.
Första dagen var det världspremiär på nya AC/DC TIG-utrustningen. Det var
roligt att se deltagarnas entusiasm när de fi ck se och testa maskinerna.
Dessutom presenterades nyheter inom tillsatsmaterial, maskin, tillbehör
och ESABs butikskoncept. Deltagarna bjöds också på en fabriksvisning.
På kvällen avgjordes bowlingmästerskapet. ”Hur många klot kan man
sätta i rännan under en och samma kväll”
Demobussen på
tur i norr 2007
Under två veckor, från 3-14 september, finns
ESABs demobuss på turné i norra Sverige och
du har möjlighet att besöka den när den stannar
på din ort. Läs om rutten på vår hemsida,
www.esab.se

ESAB-NYTT NR 193 2007 21
Produktnytt
ESAB NDT-spray för sprickidentifiering
ESABs vattenbaserade NDT-spray lanseras nu på den svenska
marknaden. Produkten omfattar tre sprayer, en rengörare, en penetrant
och en framkallare.
Det som tidigare krävt lösningsmedel och därför varit olämpligt ur
miljösynpunkt, kan nu göras effektivt och milljövänligt och dessutom
snabbare än med konventionella metoder.
Artikelnummer Produkt
0700 013 018 NDT Penetrant spray 300ml
0700 013 019 NDT Developer spray 400ml
0700 013 020 NDT Cleaner spray 300ml
ERBJUDANDE!
KÖP BÅDA BÖCKERNA
OCH DU FÅR 10% RABATT
SAMT EN SVETSMATRIS
Resultat med konventionell, lösningsmedelsbaserad
produkt.
Tack vare de extremt goda ”krypegenskaperna” hos penetrantvätskan erhålls ett resultat som är
otroligt exakt, det råder ingen tvekan om var en spricka börjar och slutar (se bild).
ESABs NTD spray är godkänd enligt följande standards: BS6443, BSEN571, ASMEV, ASTM E-165.
Ny kylvätska för svetsmaskiner
Från april 2006 används en ny, icke glykolbaserad kylvätska i produktionen på alla ESAB inverters.
Med den nya kylvätskan undviks problem med klumpar i kylsystemet.
För att undvika problem under hela maskinens livslängd har vi nu valt att även sälja den rekommenderade
kylvätskan separat, för byte i befi ntliga inverters:
Artikelnummer Produkt
0007 810 012 Kylvätska ESAB 10L (ersätter 0194 230 002)
0194 230 001 Kylvätska ESAB 1000L
Resultatet med ESABs NDT spray.
REKOMMENDATION VID BYTE AV KYLVÄTSKA
ESAB-strömkälla tillverkad efter april 2006 (och alltså fylld med rekommenderad kylvätska):
Fyll på rekommenderad kylvätska. Ingen renspolning av systemet krävs.
Nya
standardsamlingar!
Svetsstandard personal och procedurer
är reviderad. På grund av bokens
omfång med nya standarder och
tillägg, så är den nu delad till två
publikationer. Delen om svetsning
vid aluminium har lyfts ut och heter
Svetsstandard Aluminium - personal,
procedurer och kvalitet.
Paketpris: 3 590 kr (ord.pris 4 139 kr)
Uppge kod 1643 för att erhålla rabatten.
Moms och frakt tillkommer.
Erbjudandet gäller t.o.m. 31 aug 2007.
Gammal ESAB-strömkälla, fylld med vanlig glykolbaserad kylvätska eller vatten
Kylsystemet måste först spolas rent och därefter fyllas med den rekommenderade kylvätskan.
Det går även att fylla på med den nya kylvätskan utan att spola rent systemet, men då fi nns risken
för klumpbildning kvar.
ESABs rekommendation är att kylvätskan byts en gång per år i samband med service.
Störst i Norden på standarder.
SIS Förlag AB: Telefon: 08-555 523 10, Fax: 08-555 523 11
E-post: sis.sales@sis.se, www.sis.se

22 ESAB-NYTT NR 193 2007
Teori och praktik i lyckad kombination
ESABs Svetstekniska Dagar
Årets upplaga
av ESABs
Svetstekniska
Dagar blev
en formidabel
succé. De över
70-talet deltagarna
var mycket
nöjda med
upplägget, vilket
framgår tydligt i
Sten Wallin, försäljningschef,
ESAB Sverige AB.
intervjuerna vi
gjorde med
några slumpmässigt utvalda. I år hade det
omfattande programmet förnyats och det var
närmast detta som gjorde arrangemanget så
konstruktivt.
Det nya bestod av att man delat upp tvådagarsprogrammet
i ett teoretiskt och ett praktiskt
avsnitt. Första dagen hölls föreläsningar på
Arken konferenscenter och dag två genomfördes
demonstrationer av olika svetsprocesser på
ESABs helt nya Welding Process Centre. Här
kunde kursdeltagarna gå mellan de åtta stationerna
och lyssna på vad experterna hade att
berätta om de olika svetsprocesserna. Här
avslutades också Svetstekniska Dagar med
lunch vid dukade bord mitt bland alla svetsstationerna.
Den 9–10 maj hölls arrangemanget. Inriktningen
denna gång var fokuserad på energi,
vindkraft och automatiserade svetsprocesser.
Många prominenta experter var inbjudna som
föreläsare.
– Anledningen till att vi arrangerar Svetstekniska
Dagar är att vi vill föra ut den kompetens vi har,
skapa relationer och visa att vi har ett bra
produktspektrum, säger försäljningschef Sten
Wallin. Han fortsätter:
– Vi kan på dessa två dagar visa våra kunder
hur man kan höja produktiviteten genom svetsautomation
och genom att använda nya tillsatsmaterial.
Jag tycker dessutom att det är viktigt
för deltagarna att träffa kollegor och utbyta erfarenheter.
– Och genom att vi nu infört det praktiska avsnittet,
kan vi också konkret visa vad vi pratar om.
Sten Wallin tycker för övrigt att nu när ESAB har
Europas modernaste svetscenter, skall kunderna
använda det för att med hjälp av konkreta analyser
optimera sin svetsproduktion.
Vi ställde en fråga till några av deltagarna på ESABs Svetstekniska Dagar: Hur har du upplevt programmet, vad har dessa dagar gett dig
Stefan Lundgren, svetsingenjör,
Volvo Truck
Corporation, Umeå.
– Mycket intressant
program.
Speciellt Friction
Stir svetsning är
ytterst häpnadsväckande
och
även svetsning
med laserhybrid
är alltid intressant
och ger nya möjligheter.
Fördelen
är också att man
får träffa nya kollegor
och utbyta
erfarenheter och åsikter, det kan räcka med att
tala med en kollega i tio minuter så är hela kursen
betald.
– Det är första
gången jag är
med på Svetstekniska
Dagar.
Man får en god
bild av vad som
rör sig i svetsbranschen,
och
trender som är
på gång. Speciellt
tycker jag
Per Egil Strand, VD, det är mycket
Wellmax A/S, Norge. intressant med
fl ertrådssvetsning. Och även orbiltalsvetsning. De
intryck jag har fått här kommer jag att vidarebefordra
till mina industrikunder. Arrangemanget är
mycket trevligt.
– Det är mycket
bra att delta och
få ny inspiration
och nya idéer.
Och det är trevligt
att träffa kollegor
och utbyta erfarenheter
och
idéer. Vi producerar
för offshoreoch
vindkraftindustrin
och för
Paul Juul, öververkmästare,
DSSM, Danmark. oss är det är
mycket intressant att följa vad som sker inom
laserhybridsvetsning.
– Det här är
mycket intressant.
Man får se
nyheter. Vi håller
på med laserhybrid
och för tre
veckor sedan
gjorde vi svetsprover
här på
ESAB med duplexmaterial.
Jag
Åke Svensson, svetstekniker,
Outokumpu. gemenskapen
tycker också att
med kollegor från olika företag är stimulerande.
Utöver det rent svetstekniska programmet så var
föredraget om ostindiefararen Götheborg i går
kväll mycket berikande.
– Det är alltid
kul att få framtidsvisioner
och
höra vad som är
på gång. Så är
det trevligt att
träffa kollegor
och utbyta åsikter,
det ger mycket.
Sedan har jag
ett specialintresse
i plasma/
Bengt Arohlén, produktionsingenjör,
CRYO AB. hybridsvetsning.
Man kan ju nu komma upp i tjocklekar och det
kan speeda upp vår process ett par tre gånger.
Jag tycker mycket om ESABs upplägg av svetstekniska
dagar. Jag försöker att gå varje år.

ESAB-NYTT NR 193 2007 23
Beställ ditt eget exemplar!
Registrera mig för gratis prenumeration på ESAB-nytt
Jag har ändrat adress
Sänd mig mer information om:
Namn:
Företag:
Befattning:
Adress:
Postnr/Ort:
Telefon/fax:
E-mail:
ESAB Sverige AB, Box 8004, 402 77 Göteborg
Tel: 031-50 95 00, Fax: 031-50 92 22, www.esab.se
esabsverige@esab.se
VILL DU ÖKA DIN SVETSKAPACITET
Hej, jag heter Christer Börjesson och arbetar som säljare på Motoman Robotics.
Efter nästan 30 år inom verkstadsindustrin med inriktning på svets, har jag samlat
på mig både kunskap och förståelse för branschen. Nu vill jag hjälpa dig att
hitta kvalitetshöjande lösningar och utveckla din svetskompetens.
Ring mig på 0730-798 938 eller besök vår webbsida www.motoman.se så kan
vi tillsammans se till att du får en ökad svetskapacitet.
STUDIO.B / KALMAR
Hälsningar
Christer

B
Nyhet
Friskluftsmatad
Eye-Tech II
svetshjälm med
integrerat slipvisir
ESAB Sverige AB
Lindholmsallén 9, Box 8004, 402 77 Göteborg
Tel. 031-50 95 00 Fax 031-50 94 30, 031-50 92 22
esabsverige@esab.se
www.esab.se