Journalistikens grunder, språk och regler - Umeå universitet

Institutionen för kultur- och medievetenskaper
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Telefon: 090-786 50 00
E-post: studievagledning@medkom.umu.se
www.umu.se
Dnr
Datum
Sid 1 (8)
Journalistikens grunder, språk och regler
Introduction to Journalism; language, conventions and regulations
Högskolepoäng: 30
Kurskod: 1KU000
Ansvarig institution: Institutionen för kultur- och medievetenskaper
Huvudområde: Journalistik
Nivå: Grundnivå
Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Högskoleexamensnivå
Utbildningsområde: Övrig (33%), Teknik (67%)
Betygsgrader: Väl godkänd, Godkänd och Underkänd
Programtillhörighet: Kursen utgör termin 1 på kulturjournalistprogrammet och ges även som
fristående kurs i mån av plats.
Fastställande
Kursen är inrättad av Humanistiska fakultetsnämnden vid Umeå universitet och kursplanen har
fastställts 2007-06-27 att gälla från ht 2007. Litteraturlistan har reviderats 2009-04-22. Kursplanen
har reviderats 2009-05-29 att gälla från ht 2009.
Innehåll
Kursen behandlar den journalistiska arbetsprocessen, språk och skrivande, redigering och layout, foto,
grafik och webbproduktion. Yrkesrollen och de lagar och etiska regler som reglerar journalistiskt
arbete och publicering studeras och diskuteras, liksom aktuell forskning och debatt om journalistikens
och massmediernas villkor och betydelse i kultur och samhälle. Därutöver belyses likheter och
skillnader mellan journalistik och vetenskap samt journalistiskt kunskapssökande i relation till
vetenskapligt kunskapssökande. En kort introduktion till arbetsfälten kultur- eller
vetenskapsjournalistik ingår också i kursen.
I kursen ingår momenten: 1) Journalistikens grunder, 2) Journalistiskt skrivande och textanalys, 3)
Journalistikens visuella former, 4) Journalistik och medier i kultur och samhälle.
Förväntade studieresultat
Kunskap och förståelse
För godkänt på kursen ska studenten
- visa inblick i forskning och teori om mediernas politiska, sociala och ekonomiska villkor, deras
historia och betydelse för individ och samhälle,
- kunna redogöra för huvuddragen i forskning och debatt om den journalistiska yrkesrollen, samt för
de lagar och etiska regler som gäller för journalistyrkets utövande i Sverige, med vissa internationella
jämförelser,

Sid 2 (8)
- visa förståelse för språket som socialt och kulturellt fenomen
- visa insikt i språkets och formens betydelse för såväl begriplighet som för journalistikens
representation av verkligheten.
Färdighet och förmåga
För godkänt på kursen ska studenten
- på ett grundläggande plan behärska de olika delarna av den journalistiska arbetsprocessen:
informationssökning, urval, källkritik samt journalistiskt skrivande, med huvudsaklig inriktning mot
olika nyhetsgenrer,
- känna till och kunna tillämpa grundläggande metoder för textanalys, och
- uppvisa grundläggande färdigheter inom områdena layout, bild, grafik och webb.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För godkänt på kursen ska studenten
- visa förmåga att självständigt söka ny kunskap,
- ha utvecklat sin förmåga att både i grupp och självständigt analysera och diskutera problem som rör
exempelvis journalistiska yrkesideal, arbetsmetoder, etik och källkritik, och
- kunna förhålla sig reflekterande och kritisk till både egna och andras texter, visa förmåga att både ge
och ta konstruktiv kritik.
Förkunskapskrav
För tillträde till kursen gäller som särskild behörighet: SvB/Sv2B samt EnB.
Undervisningens uppläggning
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, praktiska övningar samt muntliga
och skriftliga presentationer. Stora delar av undervisningen kräver närvaro. I de fall närvaro är
obligatorisk anges detta särskilt i schemat. Frånvaro från obligatorisk sammankomst medför
restuppgift.
Moment 1: Journalistikens grunder (9 hp)
Introduction to Journalism
Innehåll
Kursmomentet är en introduktion till journalistik som profession. Dels behandlas metoderna för
research, skrivande och form, dels de lagar och regler som utgör ramarna för journalistiskt arbete och
publicering.
Förväntade studieresultat
För godkänt på momentet ska studenten
- vara förtrogen med den journalistiska arbetsprocessen och kunna tillämpa metoder för urval,
värdering, kritisk tolkning och presentation,
- visa god kunskap om och kunna tillämpa de etiska reglerna för press, radio och teve,
- känna till och kunna tillämpa källkritiska principer,
- kunna tillämpa olika intervjumetoder,
- vara insatt i och kunna tillämpa svensk lag gällande yttrande- och tryckfrihet, offentlighet och
sekretess, upphovsrätt och personuppgifter,
- visa god inblick i forskning och debatt om den journalistiska yrkesrollen,
- ha förståelse för språket som socialt och kulturellt fenomen

Sid 3 (8)
- känna till den svenska språkvårdsdebatten
Undervisningens uppläggning
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, praktiska övningar samt muntliga
och skriftliga presentationer. Stora delar av undervisningen kräver närvaro. Obligatorisk närvaro
anges i schemat. Frånvaro från obligatorisk sammankomst medför restuppgift.
Moment 2: Journalistiskt skrivande och textanalys (6 hp)
Journalistic Writing and Text Analysis
Innehåll
Detta kursmoment koncentreras på skrivande och analys av journalistiska texter. Det övergripande
målet är att skapa medvetenhet om hur nyhetsvärdering, textens innehåll, språk, disposition,
skribentröst och läsartilltal samverkar med avseende på hur en artikel/motsvarande kan uppfattas av
läsaren och vilka tolkningar som blir möjliga. I momentet ingår övningar i att själv producera väl
fungerande text med betoning på nyhetsjournalistikens olika genrer.
Förväntade studieresultat
För godkänt på momentet ska studenten
- kunna redogöra för grundläggande principer för språk och disposition i journalistiska texter.
- visa grundläggande kunskap om olika journalistiska genrers särdrag,
- behärska journalistiska arbetsmetoder
- självständigt och inom givna tidsramar kunna producera journalistisk text, framförallt
nyhetsartiklar,
- i sitt skrivande uppfylla de språkriktighetskrav som ställs på professionella texter,
- kunna använda svenska språket på ett korrekt och journalistiskt sätt,
- kunna göra enklare analyser av journalistiska texters uppbyggnad, retorik och tematiska innehåll,
och
- ha utvecklat förmågan att diskutera, analysera och ge konstruktiv kritik på egna och andras texter.
Undervisningens uppläggning
Momentet bygger till största delen på eget skrivande av journalistiska texter och arbete med textanalys
individuellt och i grupp. Detta arbete ramas in av introducerande föreläsningar och seminarier för
textrespons och diskussion.
Moment 3: Journalistikens visuella former (9 hp)
Visual Expressions of Journalism
Innehåll
Kursmomentet består av teori om, praktisk framställning och bearbetning av bilder, webb och
tidningssidor.
Förväntade studieresultat
För godkänt på momentet ska studenten kunna
- använda layoutprogrammen QuarkXpress och Indesign,
- utforma tidningssidor utifrån grafiska och nyhetsvärderingsmässiga principer,

Sid 4 (8)
- formulera rubriker journalistiskt och grafiskt,
- språkligt bearbeta egna och andras texter,
- huvuddragen i dagspressens (i första hand) historiska utveckling,
- fotografisk teknik och digital bildbehandling,
- använda bildbehandlingsprogrammet Photoshop,
- självständigt göra ett bildreportage,
- publicera text, ljud och bild på webben,
- förstå Internets möjligheter och begränsningar,
- grunderna för informationssökning på Internet, och
- redogöra för och tillämpa grundläggande kunskaper i foto- och bildteori samt bildanalys.
Undervisningens uppläggning
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, praktiska övningar samt muntliga
och skriftliga presentationer. Stora delar av undervisningen kräver närvaro. Frånvaro från obligatorisk
sammankomst medför restuppgift.
Moment 4: Journalistik och medier i kultur och samhälle (6 hp)
Journalism and Media in Culture and Society
Innehåll
Kursmomentet behandlar journalistik och medier ur ett samhälleligt och kulturellt perspektiv.
Momentet ger en översikt över journalistikens och mediernas historia och utveckling samt modern
mediestruktur. Utifrån aktuell forskning och debatt studeras och diskuteras mediernas politiska,
sociala och ekonomiska villkor och betydelse för individ, kultur och samhälle. Viktiga perspektiv i
kursen rör journalistikens och mediernas betydelse när det gäller identitet, makt och demokrati; klass,
genus, etnicitet och andra hierarkier, normer och ordningar i kultur och samhälle. Mediernas
integritet och nyhetsstyrning behandlas också.
Förväntade studieresultat
För godkänt på kursen ska studenten
- visa övergripande kunskaper om svensk mediehistoria och dess utveckling,
- vara insatt i och kunna diskutera aktuell svensk mediestruktur och journalistikens politiska, sociala
och ekonomiska villkor,
- vara insatt i forskning och debatt om nyhetsvärderingens och medieinnehållets betydelse för individ
och samhälle med avseende på demokrati och social förändring, identitetsskapande, normer, samt
maktrelationer av olika slag
- visa medvetenhet om journalistikens betydelse och makt och förhålla sig reflexivt och kritiskt till den
journalistiska yrkesrollen och de ideal som förekommer inom yrket.
Undervisningens uppläggning
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten samt muntliga och skriftliga
presentationer.
Examination
Examinationen sker fortlöpande genom obligatorisk närvaro och inlämningsuppgifter, samt vid
särskilda hemtentamenstillfällen. Den sker både individuellt och i grupp, muntligt och skriftligt.

Sid 5 (8)
Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. För studerande som inte
godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare provtillfälle under terminen.
Bedömningen skall enligt högskoleförordningen vara individuell eller utformas på ett sådant sätt att
individuell prövning kan ske för kursen i sin helhet. Examination sker enligt graderna Väl Godkänd,
Godkänd eller Underkänd.
Får den studerande underkänt på en hemtentamen kan restuppgift ges som alternativ till omprov, t ex
i form av att den eller de underkända frågorna kompletteras och bedöms på nytt. I dessa fall kan betyg
på tentamen bli högst Godkänd.
För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända.
Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts
först när alla obligatoriska moment är godkända.
På kursen som helhet ges betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För Väl godkänd på hel
kurs fordras Väl godkänd på 3 av 4 kursmoment. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov
för högre betyg.
Studerande som antagits till kurs skall kunna examineras på kursen och dess delmoment upp till två år
efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment.
Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden
begära annan examinator.
Moment 1: Examinationen sker genom dels hemtentamen, dels fortlöpande genom
inlämningsuppgifter och aktivt deltagande vid seminarier. På momentet ges betygen Väl Godkänd,
Godkänd och Underkänd.
Moment 2: Examinationen sker genom inlämning av texter och uppgifter inom givna tidsramar och
genom aktivt deltagande vid seminarierna. På momentet ges betygen Väl Godkänd, Godkänd och
Underkänd.
Moment 3: Examinationen sker fortlöpande genom och inlämningsuppgifter och aktivt deltagande i
seminarier. På momentet ges betygen Väl godkänd, Godkänd och Underkänd.
Moment 4: Examinationen sker genom dels hemtentamen, dels fortlöpande genom redovisningar,
inlämningsuppgifter och aktivt deltagande vid seminarier. På momentet ges betygen Väl godkänd,
Godkänd och Underkänd.
Tillgodoräknande
Tillgodoräknande prövas enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning fastställd av Rektor 2002-
12-17.
Se: http://www.umu.se/studentcentrum/verksamhet/examina/tillgodoraknande.html

Sid 6 (8)
Kurslitteratur
Moment 1: Journalistikens grunder (9 hp)
Ahlberg, Kerstin (2006) Din upphovsrätt och andras. 3:e upplagan. Stockholm:
Norstedts Akademiska förlag.
Allan, Stuart (2004) News Culture, Open University Press, UK, kap. 1. 3 och 4
(Boken ingår även i moment 4).
Allan, Stuart (2006) Online News: Journalism and the Internet, Open University Press.
Hadenius, stig, Wiebull, Lennart & Wadbring, Ingela (2008) Massmedier: press, radio
och tv i den digitala tidsåldern, Bonnier Alba (Boken ingår även i moment 4).
Häger, Björn (2001) Intervjuteknik. Stockholm: Liber.
Lindström, Fredrik (2000) Världens dåligaste språk – tankar om språket och människan idag.
Stockholm: Bonniers.
Olsson, Anders R (2006) Yttrandefrihet och tryckfrihet: handbok för journalister. Lund:
Studentlitteratur.
Sefastsson, Trond (1999) Offentlighetsprincipen i praktiken. Andra omarbetade upplagan. Stockholm:
Arena (eller Dialogos förlag).
Thurén, Torsten (2005) Källkritik. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Thurén, Torsten (2007) Vetenskapsteori för nybörjare, Stockholm: Liber.
Østlyngen, Trine & Øvrebo, Turid (1998) Journalistikk. Metode og fag. Gyldendal.
Spelregler för press, radio och TV. Pressens samarbetsnämnd (senaste upplagan)
Stockholm: Tidningsutgivarna.
Kompendier och andra anvisade texter kan tillkomma*
Referenslitteratur/extraläsning:
Gustafsdotter, Jeanette (2004) Murvlarnas lagbok, Kalmar: Fojo.
Hansén, Stig & Thor, Clas (1998) Intervjua. En grundbok för media, Ordfront.
Melin, Lars & Melin, Martin (2005) Fiint språk. Svenska förlaget.
Petterson, Olof & Bertrand, Claude-Jean (red) (2007) Medieetik i Europa. Stockholm:
SNS Förlag.
Moment 2: Journalistiskt skrivande och textanalys (6 hp)
Andersson-Ek, Per m fl (2005) Börja skriva. Stockholm: Ordfronts förlag.
Gripsrud, Jostein (2002) Mediekultur Mediesamhälle. Daidalos förlag, ss 135-232.
(Boken ingår även i moment 3 och 4).
Lundgren, Kristina, Birgitta Ney & Torsten Thurén (1999) Nyheter – att läsa tidningstext. Stockholm:
Ordfronts förlag.
Nordenstam, Kerstin (2003) Genusperspektiv på språk. HSV/pdf.
Kompendier och andra anvisade texter kan tillkomma*

Sid 7 (8)
Referenslitteratur/extraläsning/handböcker i svenska språket:
Amneståhl, Per (2005) Skrivkänsla. Handbok i redaktionellt språkarbete. Stockholm: Norstedts
Akademiska förlag.
Grünbaum, Catharina (2003) Språkbladet. Dagens Nyheter, Månpocket.
Kronmarker, Marie & Nygren, Per (red) (2000) Skrivboken från Fojo. Kalmar: Fojo.
Larsson, Sören (2001) Att skriva i tidning. Stockholm: Natur och Kultur.
Handböcker i svenska språket
Språkriktighetsboken. Utarbetad av Svenska språknämnden. Norstedts akademiska förlag, 2005.
Svenskt språkbruk. Ordbok över konstruktion och fraser. Svenska språknämnden och Norstedts
ordbok, 2003.
Svarta listan. Ord och fraser som kan ersättas i författningsspråket. Regeringskansliet. SB PM
2004:1.
Svensk ordbok. Tredje rev. uppl. Norstedts, 1999.
Svenska Akademiens ordlista. 13:e uppl. 2006.
Svenska språknämndens uttalsordbok (red. Claes Garlén), Norstedts ordbok, 2003.
Svenska skrivregler. Svenska språknämnden. Almqvist & Wiksell. Uppsala, 2000.
Ord för ord. Synonymordbok. Norstedts 4:e uppl, 1996.
Moment 3: Journalistikens visuella former (9 hp)
Andersson-Ek, Andréasson och Edwardsson (2005) Börja skriva. Stockholm: Ordfront.
Gripsrud, Jostein (2002) Mediekultur Mediesamhälle. Daidalos förlag,.
Holmström, Rosemarie (2004) Där satt den! En bok om att göra rubriker. Kalmar: Fojo.
Leth, Göran & Thurén, Torsten (2000) Källkritik för Internet. Rapport 177 Styrelsen för psykologiskt
försvar (PDF).
Segeholm, Göran (2003) Fånga bilden: handbok i bildjournalistik för skrivare. Kalmar: Fojo.
Stenciler och aktuella manualer.
Referenslitteratur/extra läsning
Eva Jaise-Nielsen, Tidskriftsdesign, Ordfront, senaste upplaga.
Bo Berndal, Typiskt typografiskt, T. Fischer & co, senaste upplaga.
Moment 4: Journalistik och medier i kultur och samhälle (6 hp)
Allan, Stuart (2004) News Culture, Open University Press, UK, kap. 5-8.
Gustafsson, Lisbeth & Lönnroth, Ami (2008) Vad säger journalisterna Om etik, makt
och ansvar, Sim(o), Institutet för mediestudier.
Gripsrud, Jostein (2002) Mediekultur Mediesamhälle. Daidalos förlag, ss 277-318.

Sid 8 (8)
Hadenius, Stig & Weibull, Lennart (2005) Massmedier. En bok om press, radio och TV.
Stockholm: Bonnier Alba.
Kleberg, Madeleine (2006) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap,
HSV/pdf.
Olsson, Anders R (2006) Lögn, förbannad lögn och journalistik. Stockholm: Natur och
Kultur.
Schudson, Michael (1978) Discovering the News. A Social History of American
Newspapers, London: Harvard University Press.
Referenslitteratur
Petersson, Olof m fl (2005) Mediernas integritet. SNS Demokratiråd, rapport 2005.
Stockholm: SNS Förlag.
Klassamhället i massmedia. LO Idédebatts skriftserie nr 4 (lånas ut av institutionen).
NIKK Magasin: Kjønn, makt og media (utlånas av institutionen).
Övriga föreskrifter
I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll. Vid
osäkerhet bör den studerande rådfråga studierektor.
Umeå universitet, institutionen för kultur- och medievetenskaper, 901 87 Umeå
Telefon: 090-786 50 00. Telefax: 090-786 78 45. Texttelefon: 090-786 59 00