2011-11-23 - Linköpings kommun

Socialnämnden
Ordförande/ Niklas Borg
Sekreterare/ Arne Linder
KALLELSE 1 (2)
2011-11-14
Onsdagen den 23 november, 2011 kl 14.15
Nämndrummet, Socialkontoret, Barnhemsgatan 2.
Gruppmöten 13.00
Ärenden enligt följande förteckning och bilagda handlingar
Val av protokollsjusterare
1 LinköpingsBo2016 (information 20 minuter ca. klockan 15.30)
2 Dnr 2011-18
SOCIALNÄMNDENS ARBETSFORMER
a) Minnesanteckningar GP den 26 oktober 2011
3 Dnr 2011-19
FÖRORDNANDE ENLIGT 43 § LVU
4 Dnr 2011-3
SOCIALNÄMNDENS GRANSKNING
a) Rapport delegationsbeslut april 2011
b) Rapport uppdrag 1 2011
c) Rapport uppdrag 3 2011
d) Rapport uppdrag 6 2011
5 Dnr 2011-4
INFORMATION FRÅN SOCIALKONTORET
a) Socialkontorets LEAN-projekt
6 Dnr 2011-13
MÅNADSUPPFÖLJNING
a) Socialnämndens oktoberuppföljning
7 Dnr 2011-83
SOCIALNÄMNDENS INTERNKONTROLL
a) Internkontrollrapport 2011
8 YTTRANDEN ENLIGT 13 KAP. 2 § SOL
a) Dnr 2011-253 Enskilt ärende
9 Dnr 2008-233
RAPPORT ENLIGT 28 H LSS

10 Dnr 2011-32
RAPPORT ENLIGT 16 KAP 6 H § SOL
11 SERVERINGSÄRENDEN
a) Dnr 2011-250 Spångsholms Restaurang AB
12 YTTRANDE ADOPTION
a) Enskilt ärende IS
b) Enskilt ärende MT
13 VÅRDNADSÖVERFLYTTNING
a) Enskilt ärende MR
b) Enskilt ärende ZAY
14 Dnr 2011-19
ANMÄLAN DELEGATIONSBESLUT
15 Dnr 2011-18
KURSER OCH KONFERENSER
a) Rapport per 15 september och 20 oktober
16 FÖRRÄTTNINGAR
17 Dnr 2011-2
HANDLINGAR FÖR KÄNNEDOM
18 ÖVRIGA FRÅGOR
_____

MINNESANTECKNINGAR2
a1 (2)
Presidierna i Omsorgsnämnden, Äldrenämnden och Socialnämnden
Minnesanteckningar från gemensamma presidiets sammanträde den 26 oktober 2011,
kl 08:15 – 09:45 i Verdesalen, Stadshuset.
Närvarande:
Övriga deltagare:
Jan-Willy Andersson (KD), ordförande
Linnéa Darell (FP)
Niklas Borg (M)
Ali Hajar (S)
Elisabeth Gustafsson (S)
Eva Lindh (S)
Peder Ellison, Omsorgsdirektör
Per Granath, Socialchef
Ingalill Thor, Omsorgskontoret
Elisabeth Ulvenäs, Omsorgskontoret
Elisabeth Viman, Omsorgskontoret
Ann-Britt Olofsson, Omsorgskontoret
Sabina Bajraktarevic, Omsorg- och socialförvaltningen
Ulrika Wiklund, Kommunledningskontoret
Jenny Björkholm, Kommunledningskontoret
Anders Petersson, Omsorgskontoret
Ärenden
1. Kommunals krav i förfrågningsunderlag på kollektivavtalsnorm och verksamhetsövergång
enligt 6 § b Lag om anställningsskydd
Sabina Bajraktarevic, Jenny Björkholm och Ulrika Wiklund informerar om regler,
prejudicerande domar och tillämpningsanvisningar från tillsynsmyndigheten
Konkurrensverket. Ny överläggning med de fackliga organisationerna är den 17
november.
Informationen noteras.
2. Beroendevårdens organisering
Peder Ellison med hjälp av Elisabeth Gustafsson(S) informerar om det pågående
planeringsarbetet med att samorganisera beroendekliniken och psykiatriska
kliniken.
Informationen noteras
3. Sammanträdesplan 2012
Ett förslag till sammanträdesplan för 2012 har varit utskickat med kallelsen
I:\SOC\Nämndadm\Socialnämnd\Socialnämnd\Sammanträden\Sn 2011\SN 111123\Dnr 2011-18 Socialnämndens arbetsformer\GP minnesant 26 oktober 2011.doc

Gemensamma presidiet fastställer förslaget till sammanträdesplan 2012.
4. Årsavslutning
Peder Ellison föreslår att ON, ÄN och SN har en gemensam årsavslutning den
15 december 18:00.
Omsorgskontoret får uppdraget att planera för årsavslutningen.
Vid anteckningarna
Anders Petersson

3
31 (2)
Socialkontoret 2011-11-01 Dnr SN 2011-19
Socialnämnden
Förordnande att besluta om begäran om polishandräckning
enligt 43 § 2 lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om
vård av unga (LVU)
FÖRSLAG TILL BESLUT
Socialnämnden föreslås besluta
att rätten att begära polishandräckning med stöd av 43 § 2 LVU ges till avdelningscheferna
Jens Samuelsson och Ewa Pettersson, gruppcheferna Kristina Flink, Tomas
Flygare, Kristina Granlund, Eva Jacobsson, Rose-Marie Kindgren, Agneta Persson,
Anette Rönnberg, Inger Tall och Pia Teivik.
att samma rätt i samband med tjänstgöring vid Sociala jouren ges till socialsekreterarna
Stefan Croné, Anette Dahl, Annika Flygare, Maria Forsberg, Arne Gren, Mattias
Lindgren, Yvonne Magnusson, Karolina Rosberg, Camilla Theander och Anna
Widéen, samt
att detta beslut ersätter beslut 2010-08-24, § 128.
SAMMANFATTNING
Enligt ovan nämnda lagrum skall polismyndigheten på begäran av Socialnämnden,
eller någon ledamot eller tjänsteman som nämnden förordnat, lämna biträde för att
genomföra beslut om vård eller omhändertagande enligt LVU.
Socialnämnden har beträffande kontorets tjänstemän senast 2010-08-24, § 128, beslutat
om detta. Med anledning av personalförändringar bör gällande beslut revideras.
Socialkontoret har i en 2011-11-01 daterad skrivelse redogjort för ärendet.
_____

2
BAKGRUND
Enligt i rubriken nämnda lagrum skall polismyndigheten på begäran av socialnämnden,
någon ledamot i socialnämnden eller tjänsteman som nämnden förordnat, lämna
biträde för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande enligt LVU.
Under lagrummet faller inte bara situationer då vården skall påbörjas utan även efterforskning
och återförande av den unge om denne avvikit från det hem där placering
skett, samt vid förflyttning från ett hem till ett annat.
Skyldigheten gäller dock inte alla situationer i samband med vården. Begäran om
polishandräckning för att efterforska och återhämta eller förflytta en person som på
grund av eget beteende (3 § LVU) beretts vård med stöd av LVU och som har avvikit
från hem med särskild tillsyn görs av hemmets föreståndare.
Polishandräckning får endast komma i fråga då det finns grundad anledning att anta
att särskilda tvångsmedel behövs för att genomföra åtgärden.
Socialnämnden har under många år tillämpat möjligheten att ge förordnande till
tjänsteman att begära handräckning då ärendenas art ofta kräver en mycket skyndsam
hantering.
För att tilldelas förordnande krävs att personen innehar tillräcklig erfarenhet, kunskap
och kompetens från området. En begränsning av personkretsen är nödvändig också
med hänvisning till beslutets också mycket ingripande art.
SOCIALKONTORET
Arne Linder
Kanslisekreterare

4 a
Granskning av delegationsbeslut i april månad 2011
Tre utvalda ärenden som tjänstemän inom Socialkontoret handlagt under april 2011 – en
granskning av hur ärendena beretts.
Den 26 oktober efter socialnämndens sammanträde valde jag ut tre ärenden, slumpmässigt, ur
tre pärmar som innehöll månadens ärenden.
Den 10 november erhöll jag underlaget till min granskning och mellan 09.00 – 11.30 nämnda
dag genomförde jag mitt uppdrag.
I alla tre fallen låg handlingarna i olika plastfickor men i kronologisk ordning med det
aktuella förloppet överst, vilket underlättade för mig att följa ärendets gång. Än bättre hade
varit om resp ärende förvarats i en pärm med ärendets diarienummer på ryggen.
De tre utvalda ärendena var av typen försörjningsstöd men ur helt olika aspekter;
• den invandrande familjen,
• den ensamma mamman med son och
• mannens (född –61) svårigheter att komma in på arbetsmarknaden.
Varje ärende har handlagts på ett korrekt sätt. Framställan från klient har följts av beslut från
handläggare inom stipulerad tid. Normer för utbetalning av försörjningsstöd har varit kända,
tycks mig. Något subjektivt tyckande från enskild socialsekreterare har inte kunnat iakttas.
Klient har fått möjlighet att överklaga beslut.
Det jag emellertid fann var att i ett av fallen hade fem olika personer handlagt ärendet under
en kortare tidsperiod, vilket måste uppfattas som störande för en enskild försörjningstagare.
Viktigt är att ”stafettpinnen” överlämnas vid varje tillfälle på ett för klienten skickligt sätt.
I ärende nr 2, se ovan, skulle klienten vara aktiv på arbetsmarknaden och söka olika arbeten.
Av 18 sökta jobb under den aktuella månaden var 14 jobb mailkontakter med olika företag.
Hon är fortfarande arbetssökande. Detta förfaringssätt har godkänts för att få försörjningsstöd,
vilket kan vara en tveksam princip.
Under c 45 minuter träffade jag en socialsekreterare som bl.a. skött en del av ett av ovanstående
ärenden. Jag fick då möjlighet att ställa mer ingående frågor, vilket var värdefullt för
mig men också för tjänstemannen som förstod hur internkontrollen kan gestalta sig.
Jörgen Andersson (S)
Ersättare i Socialnämnden

4 b
Granskning av Sociala jourens tillgänglighet
är vårt uppdrag. Detta uppdrag kräver egentligen kontakt med allmänheten och de som har
anledning att använda sig av sociala jourens tjänster.
Vi har dock suttit ned och haft ett ordentligt samtal med de fyra personer som bemannar
sociala jouren. Man arbetar två och två vardagar 17.00 - 01.00, fredag 16.30 - 02.00, lördag –
söndag 12.00 - 02.00. Man har beredskap lördag – söndag 09.00 -12.00 samt nattetid mellan
01.00 eller 02.00 - 06.00.
Alla som kontaktar sociala jouren har i regel en problemsituation själva eller med någon
närstående, Övervägande delen av kontakterna är oroliga föräldrar och polisen.
För allmänheten är det ett stort steg att kontakta sociala jouren. Man har ofta haft ett antal
kontakter med sjukhus, psykiatri och andra innan man som sista utväg tar kontakt med sociala
jouren.
Är jourpersonalen ”inne” svarar man direkt på alla telefonsamtal. Om man är ute på ett
uppdrag och inte kan svara på direkten ringer man alltid upp samtal från SOS så snabbt man
kan och polisens telefonsamtal inom 10 minuter från uppringningen. Allmänhetens samtal får
vänta något längre men man tar kontakt så fort man hinner. Man önskar dock ibland att man
skulle vara tre personal. Då skulle en person kunna vara kvar ”inne” och man skulle därmed
vara mer tillgänglig.
Man upplever att sedan en tid är det väldigt mycket ungdomar i 14-15 års åldern ”på vift”.
Det är både svenska och invandrarungdomar. Dock märker man en stor andel somaliska
ungdomar som säger sig bli slagna av sina föräldrar. Ibland tycker man sig se att det kan vara
en trend bland de somaliska kompisarna att kontakta jouren.
Många av de kontakter man har är rådgivande men det kan också leda till sk omedelbart
omhändertagande. I de fall man gjort omhändertagande blir det i regel någon ytterligare form
av insats.
Många av de ungdomar man kommer i kontakt med har psykiska problem. Man har ett gott
samarbete med BUP men önskar att det fanns ett mobilt team.
Man har förvånansvärt lite kontakt med fältsekreterarna. Annika som arbetat på Jouren i 7 år
säger att har hon haft kontakt med fältarna fem gånger så är det inte mer.
Däremot har man ett relativt gott samarbete med TNE. Ibland är dock problemet att TNE
släpper personer som borde hållas kvar men då tar vi fram lagboken, säger Annika.
Ett mycket stort problem är avsaknaden av platser till SiS-institutioner. Man önskar att det
skulle finnas en form av jourplatser för ungdomar som inte kan få omedelbar plats på SiShem.
Man har en mycket bra samverkan med dagpersonalen på Socialkontoret och tycker också att
samarbetet fungerar bra med de personer som har ordförandeberedskap.
Vi prata också om att diskussioner förs om att Linköping i framtiden ska hjälpa en del små
kommuner med social jour. På jouren är man enbart positiv till detta .

4 b
Vår slutsats av samtalet med jourens personal är att Linköpings sociala jour är lättillgänglig.
Vi ser att samarbetet med andra aktörer fungerar väldigt bra och fram för allt att det är en
personal som arbetar hårt för att hjälpa de som söker hjälp via jouren och att det är fyra
personer som trivs med sitt arbete.
Linköping 2011-11-07
Else-Marie Peterson
Elisabeth Gustavsson

1 (1)
Socialkontoret
Åsa Haraldsson 2010-11-14 Dnr SN 2011-13
Socialnämnden
Socialnämndens uppföljning per den 31 oktober 2011
FÖRSLAG TILL NÄMNDENS BESLUT
1. Den ekonomiska uppföljningen per den 31 oktober med prognos för 2011
godkänns och överlämnas till Kommunstyrelsen.
SAMMANFATTNING
Socialnämndens resultat per den 31 oktober 2011 visar ett överskott med 5 263 tkr
jämfört med budget. Motsvarande period 2010 redovisade nämnden ett överskott med
923 tkr.
Prognosen för hela 2011 visar på ett överskott med 500 tkr för socialnämnden. Jämfört
med tidigare lämnad prognos, ett underskott med -17 mnkr, är det bedömda resultatet nu
förbättrat till följd av et tilläggsanslag från kommunstyrelsen med 17 mnkr i oktober.
Det som ytterligare tillkommit och förbättrat resultatet är ett beräknat överskott för
bogruppen, vilket ger ett överskott för socialnämnden med totalt 500 tkr för år 2011.
Per Granath
Socialchef
Åsa Haraldsson
Ekonom
I:\SOC\Nämndadm\Socialnämnd\Socialnämnd\Sammanträden\Sn 2011\SN 111123\Dnr 2011-13 Socialnämndens uppföljning per den 31 oktober 2011\Missiv
oktoberuppföljning 2011.doc

1
SOCIALNÄMNDEN
Kommentarer till prognostiserat resultat för helår 2011 samt förändringar jämfört med
prognosen per den 31 augusti
Socialnämndens reviderade internbudget för 2011 är 270 600 tkr. I årsprognosen beräknas nämnden redovisa ett
överskott med 500 tkr vilket motsvarar 0,2 % av den totala budgeten.
Vid prognosen per den 31 augusti beräknades verksamheterna ekonomiskt bistånd och familjehem visa underskott
på tillsammans motsvarande -17 mnkr, men eftersom tilläggsanslag i budgeterhållits från kommunstyrelsen
under oktober med motsvarande belopp, bedöms resultatet i år vara i balans i samband med årsskiftet.
Kostnaden för ekonomiskt bistånd bedömdes vid prognosen i augusti överstiga årets budget med 16 mnkr. Totalt
bedöms kostnaden för 2011 bli 195 mnkr. Detta är en kostnadsökning med 1,2 % jämfört med år 2010.
För familjehem beräknas kostnaden bli 55 400 tkr, vilket innebär ett underskott motsvarande 5 mnkr jämfört
med budget. Kostnadsökningen för denna verksamhet är 6,5 % jämfört med föregående år. Detta underskott vägs
dock upp av överskott inom området ensamkommande flyktingbarn som med största sannolikhet kommer att
redovisa en positiv avvikelse med 4 mnkr i år, netto redovisar dessa tillsammans ett underskott på 1 mnkr.
Bogruppen har redovisat lägre kostnader under året och beräknas vid årsskiftet visa ett överskott motsvarande
500 tkr.
Hur påverkas internbudget och verksamhet 2012 av prognostiserade avvikelser
När det gäller ekonomiskt bistånd är bedömningen att prognosen från augusti kvarstår oförändrad år 2011. Utifrån
det antagandet gör socialkontoret inför 2012 bedömningen att nivån på budgeten för ekonomiskt bistånd
ska vara oförändrad jämfört med 2011 vilket innebär att årets prognos på 195 mnkr är en realistisk uppskattning
av kostnaden även för nästa år. I bedömningen ligger både det positiva som förändrat arbetssätt på avdelningen
kan åstadkomma vad gäller det ekonomiska resultatet och de omvärldsfaktorer som oftast ger stort utslag för
resultatet (förutsättningar på arbetsmarknaden, arbetslöshet, flyktingmottagandets effektivitet, regler inom socialförsäkringsområdet).
Bogruppen beräknas i år redovisa ett positivt resultat i samband med årsbokslutet med cirka 500 tkr. Ansvariga
fortsätter sitt arbete med att försöka minska antalet andrahandskontrakt samt att arbeta för att öka betalningsgraden
hos dem som hyr i andrahand. De senaste månaderna har dock antalet kontrakt ökat. Den totala ökningen
under året är hittills 23 st. Ett vräkningsförebyggande team tillsammans med avdelningen för försörjningsinsatser
har just startat sitt arbete och förhoppningsvis kommer det arbetet att påverka antalet andrahandskontrakt. NSC
som driver Glyttinge camping har sökt bygglov för att kunna uppföra de fem stugor som ska användas både till
akutboende och tillfälligt boende för målgruppen med komplexa problem med inslag av både missbruk och psykiatrisk
problematik. Detta kommer att medföra en ökad kostnad när boendet står klart. Detta faktum tillsammans
med en ökad satsning på det vräkningsförebyggande arbetet medför att verksamheten trots en högre kostnad
nästa år beräknas kunna rymmas inom budget år 2012
För närvarande är det 26 barn i jourhem och det är 11 barn i kö för stadigvarande vård i familjehem. Generellt
kan sägas att antalet barn som är placerade i familjehem är relativt stabilt över tid med en viss tendens att öka
långsiktigt. Detta innebär i korthet att det kommer att uppstå ett underskott på familjehemskontot om budget för
2012 inte utökas med 5 mnkr, vilket innebär ett kostnadsläge i nivå med prognosen för år 2011.
Kostnaderna för utredningsplaceringar är mycket varierande under året och sista månaderna har kostnaderna ökat
markant varför prognosen fortsatt är i nivå med budget. Ambitionen är som tidigare att vara mycket restriktiv när
det gäller förälder- barnplaceringar tillika ungdomar som placeras på utredningsplatser.
- Socialnämnden -
Uppföljning oktober 2011

2
Resultat 31 oktober 2011
Driftsammandrag, tkr Redovisning Redovisning Förändring Avvik. mot
31/10 2011 31/10 2010 periodiserad
budget*
Verksamhet 31/10 2011
Socialnämnd & gemensamma funkt 3 206 4 157 -951 364
Ekonomiskt bistånd 162 094 159 440 2 654 -438
Bogruppen 7 606 10 357 -2 751 2 047
Familjehem 45 959 42 476 3 483 203
Ensamkommande flyktingbarn -4 311 -4 096 -215 1 477
Utredningsplaceringar 5 533 5 220 313 455
Barnahus 150 147 3 273
Individ & familjeomsorg** 0 0 0 0
Äldre & funktionshindrade** 0 0 0 0
Summa 220 237 217 701 2 536 4 381
* Periodiserad budget innebär att årets budget är fördelad per månad efter beräknad förbrukning.
** Redovisas hos Omsorgsnämnden.
Prognos resultat 2011
Driftsammandrag, netto tkr
Prognos
helår
(oktober)
Budget
2011
Avvikelse
(oktober)
Avvikelse
i prognos
augusti
Förändring
mellan
prognos
aug och okt
Socialnämnd & gem funktioner 4 292 4 292 0 0 0
Ekonomiskt bistånd 195 000 195 000 0 -16 000 16 000
Bogruppen 11 100 11 600 500 0 500
Familjehem 55 400 51 400 -4 000 -5 000 1 000
Ensamkommande flyktingbarn -3 400 600 4 000 4 000 0
Utredningsplaceringar 7 200 7 200 0 0 0
Barnahus 508 508 0 0 0
Individ & familjeomsorg** 0 0 0 0 0
Äldre & funktionshindrade** 0 0 0 0 0
Summa 270 100 270 600 0 -17 000 17 500
** Redovisas hos Omsorgsnämnden.
Kommentarer till resultat 31 oktober 2011
Socialnämndens kostnader var den 31 oktober 2011 220 237 tkr. För motsvarande period år 2010 var kostnaderna
217 701 tkr, en ökning med 2 536 tkr, vilket motsvarar 1,2 %. Procentuellt sett har kostnaderna för familjehem
ökat mest mellan åren, 6,5 %, medan ekonomiskt bistånd ökat 1,2 %.
Kommentarer till prognos resultat 2011
Socialnämndens prognos för 2011 visar ett överskott på 500 tkr. Jämfört med den prognos som lämnades i augusti
är det bogruppen som nu visar ett överskott i år. En förbättring av det totala resultatet med motsvarande
500 tkr.
- Socialnämnden -
Uppföljning oktober 2011

3
Investeringar
Investeringar Redovisning Redovisning Prognos Prognos
Belopp tkr 31/10 2011 31/10 2011 2011 2011
Ändamål Utgifter Inkomster Utgifter Inkomster
- 0 0 0 0
Kommentarer
Socialnämnden har för närvarande inga aktuella investeringar.
- Socialnämnden -
Uppföljning oktober 2011

4
Bilaga
Resultaträkning per den 31 oktober
Resultaträkning, tkr Redovisning Redovisning Förändring Avvik. mot
periodiserad
budget*
31/10 2011 31/10 2010 31/10 2011
Intäkter 52 651 67 398 -14 747 8 277
Kostnader -272 851 -285 019 12 168 -3 896
Planenliga avskrivningar 0 0 0 0
Verksamhetens nettokostnad -220 200 -217 621 -2 579 4 381
Finansnetto -37 -80 43 0
Resultat före kommunbidrag -220 237 -217 701 -2 536 4 381
Kommunbidrag 225 500 218 624 6 876 0
Årets resultat exkl. kommunal
verksamhet 5 263 923 4 340 4 381
Nämndens verksamhet 0 0 0 0
Årets resultat 5 263 923 4 340 4 381
* Periodiserad budget innebär att årets budget är fördelad per månad efter beräknad förbrukning.
Resultaträkning, prognos
Resultaträkning, tkr
Prognos
helår
Budget
2011
Avvikelse
Bokslut
2010
Intäkter 60 000 80 000 -20 000 79 000
Kostnader -330 055 -350 600 20 545 -342 834
Planenliga avskrivningar 0 0 0 0
Summa nettokostnad -270 055 -270 600 545 -263 834
Räntenetto -45 0 -45 0
Resultat före kommunbidrag -270 100 -270 600 500 -263 834
Kommunbidrag 270 600 270 600 0 262 841
Periodens/Årets resultat 500 0 500 -993
Externa intäkter
Den 31 oktober
Socialnämnden redovisar 37 440 tkr i externa intäkter fram till den 31 oktober 2011.
Prognos
Prognosen visar 45 000 tkr i externa intäkter för socialnämnden år 2011.
- Socialnämnden -
Uppföljning oktober 2011

1 (6)
Socialkontoret
Åsa Haraldsson 2011-11-14 Dnr SN 2011-83
Ekonom
Socialnämnden
Rapport intern kontroll 2011
FÖRSLAG TILL BESLUT
1. Socialnämnden godkänner rapporten om intern kontroll för år 2011.
2. Internkontrollrapporten för år 2011 överlämnas till kommunstyrelsen och
kommunens revisorer.
SAMMANFATTNING
Socialnämnden beslutade 2011-03-23, SN § 54, att fastställa kontrollplanen för
socialnämnden för år 2011.
De rutiner som kontrolleras delas in i två olika kategorier; redovisningskontroller
respektive styrnings-/administrativa kontroller. I kontrollplanen för nämnden finns
rutiner från bägge grupperna med.
Redovisningskontroller;
• Rättvisande räkenskaper, t ex att den kommunala redovisningslagen följs.
• Säkerhet i system och rutiner, t ex attestrutiner, fakturahantering och
avstämningsrutiner.
Styrnings-/administrativa kontroller;
• Säkerställa en effektiv organisation genom t ex dokumenterad ansvars- och
befogenhetsfördelning, dokumenterade rutinbeskrivningar m m.
• Säkerställa en effektiv förvaltning genom t ex kontinuerlig uppföljning och
utvärdering av verksamhetens ekonomi, prestationer och kvalitet.
Den genomförda internkontrollen visar att nämndens arbete med intern kontroll
fungerar bra. Förbättringar har skett när det gäller flera moment, bland annat säkrare
utbetalningar av ekonomiskt bistånd genom kontroller gentemot Försäkringskassan,
samt rutiner kring uppläggning av klienters kontonummer i verksamhetssystemet
Treseva.
Många av de i interkontrollen ingående momenten kontrolleras och rapporteras löpande
varje månad till socialnämnden, däribland läget kring handläggningstider.
I:\SOC\Nämndadm\Socialnämnd\Socialnämnd\Sammanträden\Sn 2011\SN 111123\Dnr 2011-83 Rapport intern kontroll 2011\Internkontrollrapport 2011.doc

2
UPPFÖLJNING AV 2011 ÅRS KONTROLLPLAN
Kommunövergripande kontrollmoment
Att rutiner för inköpskort tillämpas riktigt
Kontroll utförd av: Ekonomiassistent.
Avvikelse: Inga avvikelser.
Inköpskort förekommer ej inom socialnämndens verksamheter.
Rutiner vid delegering av nämndärenden
Kontroll utförd av: Nämndsekreterare.
Avvikelse: Avvikelser beträffande rätten att handla upp varor och tjänster har
konstaterats (se nedan). En rutin ska omgående tas fram för att säkra hanteringen
fortsättningsvis.
Delmoment; Att det finns aktuell delegationsförteckning;
Granskning sker fortlöpande varje månad. Listor med beslut hämtade ur
verksamhetssystemet Treservas framställs till socialnämnden. Under ett antal månader
har det funnits tekniska problem att ta fram listorna. Ett arbete pågår för att tillsammans
med systemets support åstadkomma tekniska förbättringar.
Delmoment; Rätten att handla upp varor och tjänster;
Dessa beslut har inte anmälts till socialnämnden. En rutin för ändamålet saknas. Enligt
nämndens delegationsordning finns i huvudsak två typer av sådana beslut; dels att
teckna särskilt avtal avseende insatser till enskilda och dels att teckna avtal om att
hyreslägenhet får hyras ut i andra hand till enskilda. Rutin ska tas fram snarast.
Delmoment; Att delegationsbeslut återrapporteras till nämnden;
Kontroll sker fortlöpande månadsvis för månaden innan. Listor tas fram inför nämndens
sammanträde varje månad. Kontoret har avstått från att ta fram listor under tiden från
och med juni månad, då dessa inte kunnat ges tillräcklig läsvärdhet för nämndens
granskning. I avvaktan på teknisk lösning kommer befintliga listor användas.
Delmoment; Att vidaredelegering från förvaltningschef godkänts av nämnden;
Vidaredelegation tillämpas inte av socialnämnden.
Delmoment; Att beslut som fattas efter vidaredelegering anmäls till förvaltningschef;
Vidaredelegation tillämpas inte av socialnämnden.
Utbetalningar av ekonomiskt bistånd
Kontroll utförd av: Gruppchefer vid avdelning EKO.
Avvikelse: Inga vad gäller felaktiga utbetalningar.

3
Delmoment; Att inga felaktiga utbetalningar görs;
31 slumpvisa kontroller har genomförts för kontroll av utbetalt belopp (gjort en gång
varje vecka genom slumpurval av ett personnummer av gruppchef som ansvarat för
utanordning i Treserva under den aktuella veckan) samt att mottagarens kontouppgifter
stämmer. Kontroll har då gjorts av att framräknat belopp stämmer samt att utbetalt
belopp är riktigt (genom jämförelse med normberäkning). Sedan år 2010 läggs klienters
konton för utbetalning upp av ett begränsas antal särskilt behöriga personer. Det krävs
även styrkt dokumentation att aktuellt konto tillhör den berörda klienten. I samtliga
kontrollerade ärenden har belopp och kontouppgifter till klienter stämt.
Delmoment; Att medarbetarna använder funktionen försäkringskassekontroll s k E-info
i Treserva för att kontrollera utbetalningar till klienter från Försäkringskassan
Gruppcheferna har kontrollerat detta i ovan angivna 31 slumpvisa kontroller.
Medarbetarna använder i de allra flesta fall E-info. När det inte sker kan det bero på
redan kända inkomster eller att medarbetaren är säker på att ersättning från
försäkringskassan inte kan utgå.
Barnavårdsutredningar ska färdigställas inom fyra månader
Kontroll utförd av: Avdelningschef och gruppchefer på IFO barn & ungdom.
Avvikelse: 10 % av utredningarna har pågått längre än fyra månader.
Avdelningschef och berörda gruppchefer har varje månad gått igenom statistikutdrag
som visar att cirka 10 % av utredningarna under år 2011 pågått för länge utan
förlängningsbeslut. Utredningstiderna gås igenom av avdelningschef med gruppchef
och därefter går gruppchefen igenom utredningstider med handläggare varje månad.
Implementering av riktlinjer för förstärkt barnperspektiv
Kontroll utförd av: Avdelningschef IFO.
Avvikelse: Ingen.
Medarbetarna är väl förtrogna med aktuella riktlinjer. Gruppchefer på IFO barn,
ungdom, vuxen och familj har informerat om rutinerna på respektive grupp. Alla
handläggare har tillgång till rutinerna. Implementeringen är genomförd.
Implementering av riktlinjer för handläggning av ärenden med inslag av våld i
nära relationer
Kontroll utförd av: Avdelningschef IFO.
Avvikelse: Ingen.
Medarbetarna är väl förtrogna med aktuella riktlinjer. Gruppchefer på IFO barn,
ungdom, vuxen och familj har informerat om rutinerna på respektive grupp. Alla
handläggare har tillgång till rutinerna. Implementeringen är genomförd. En större
informationsinsats inom området är planerad för all personal i början av nästa år.

4
Utredning avseende tvångsvård för missbrukare ska färdigställas inom två
månader
Kontroll utförd av: Gruppchef vid avdelning IFO.
Avvikelse: 20 % av utredningarna har ej färdigställts inom två månader.
Genomgång har gjorts av statistik varje månad. 80 % av alla utredningar har
färdigställts inom två månader. Ett arbete enligt Lean filosofin som socialkontoret nu
tillämpar, med processbeskrivning och flöden kring utredningsarbetet har påbörjats
under hösten.
Utvecklingen av ej verkställda beslut inom avdelningen för äldre och
funktionshindrade – ÄoF
Kontroll utförd av: Gruppchefer vid avdelning ÄoF.
Avvikelse: För äldregruppen är det drygt hundratalet beslut, i synnerhet vad gäller
boende för äldre som ej har hunnit verkställas inom tre månader. För LSS-/yngregrupp
är det knappt trettio beslut, framförallt vad gäller bostad mes särskild service, samt
kontaktperson.
Ej verkställda beslut följs upp varje månad i anslutning till redovisningen som sker till
socialnämnd och omsorgsnämnd. Total genomgång görs av alla beslut varje kvartal. För
äldregruppen rapporterades under första kvartalet 129 beslut som ej verkställts inom tre
månader. De flesta gällde boende för äldre. Nio beslut avseende dagverksamhet
verkställdes ej inom tre månader. Under andra kvartalet rapporterades 104 beslut som ej
verkställda. Även då avsåg de flesta besluten boende för äldre. För dagverksamhet
minskade ej verkställda beslut från till två stycken. För LSS och yngregrupp är det
under det första kvartalet i år 28 beslut som ej verkställdes inom tre månader och under
andra kvartalet 27 stycken. För denna grupp är det beslut om bostad med särskild
service för vuxna samt beslut om kontaktperson som ej kunnat verkställas inom den
angivna tiden. Tredje kvartalet är vid rapporttillfället ännu ej sammanställt.
För dagverksamhet har kön successivt minskat under året, vilket kan vara en följd av att
avgift införts. För insatsen växelvård har antalet ej verkställda beslut också minskat
under året. Även här tros viss del kunna förklaras av införande av avgift. I början av året
var det i princip ingen kö alls till sjukhem och lediga platser användes då som
korttidsplatser. I september finns en kö med 22 personer som väntar på sjukhem. Dessa
kan befinna sig i ordinärt boende eller korttidsboende under väntetiden.
Tremånadersgränsen klaras i ovan nämnda fall. För ålderdomshem har kön varit relativt
konstant under året med en viss ökning i september. Lägsta antal i kön var 33 st och
högsta antal 48 st. Tremånadersgränsen klaras inte. Kön till gruppboende för dementa
har också varit konstant under året med en viss ökning i september. Lägsta antal i kö var
21 st och högsta antal 32 st. Tremånadersgränsen klars med undantag av några få beslut.
För servicelägenhet är det konstant en hög andel beslut som ej är verkställda. Längsta
antal under året är 93 st och högsta antal 114 st. Tremånadersgränsen klars med
undantag av några få beslut. Beslut följs upp för personer som väntat länge och tackat
nej till tidigare erbjudanden.

5
Bevaka handläggningstiderna inom avdelningen för äldre och funktionshindrade
Kontroll utförd av: Gruppchefer vid avdelning ÄoF.
Avvikelse: Bevakning sker fortlöpande varje månad.
Inom äldregruppen har 50 slumpvisa stickprov tagits i samband med varje
tertialbokslut. Beslut som granskats är de som avser korttidsboende, vårdbostad,
servicelägenhet, växelvård, hemtjänst och dagverksamhet. Perioden som granskades var
15 augusti till 5 september och utredning skulle ha inletts under perioden. Granskningen
gjordes i form av genomgång av en beslutslista. I genomsnitt är handläggningstiden från
ansökan till beslut 33 dagar. Stor variation finns i handläggningstider beroende på
ärendeslag. Korttidsboende, hemtjänst och dagverksamhet har mycket korta
handläggningstider. Servicelägenhet har långa handläggningstider. Denna avvikelse
beror inte på att de tar längre tid att handlägga, utan att de får vänta länge på fördelning.
På äldregruppen har en egen pooltjänst tillfälligt införts för att täcka korttidsfrånvaro i
gruppen och därmed minska handläggningstiderna.
Inom LSS- /yngregruppen påpekas svårigheten att mäta i Treserva på grund av att det
fortfarande är en hel del felaktigheter i systemet, vilket leder till felaktig statistik vid
rapportuttag. Vid september månads utgång har 72 % av Sol-ärenden väntat som längst
en månad. Två ärenden (9,5 %) har väntat fyra månader, vilket är längsta väntetiden.
73,5 % av icke handlagda LSS-ärenden har väntat som mest en månad. Övriga har
väntat som längst två månader.
Nämndens egen granskning av verksamheten
Kontroll utförd av: Nämndledamöter.
Avvikelse: En stor del av uppdragen kvarstår att utföra efter den sista september när
rapportering gjort. Nämndens ledamöter uppmanas att påbörja sina uppdrag omgående.
Socialnämnden har 2011-02-23, SN § 22, i sin granskningsplan för 2011 planerat för
uppföljning av följande områden:
1. Tillgänglighet sociala jouren.
2. Huruvida barn som placerats utom det egna hemmet känner till orsaken
(uppföljning).
3. Eget boende med försörjningsstöd för ungdom som vill flytta hemifrån.
4. I vilken grad finns umgängesplan/stöd till föräldrar och eventuella syskon vid
placeringar
5. Frekvensen på hemflytt för barn och placerade i familjehem.
6. Arbetslösa ungdomar – delegationsbeslut avslag försörjningsstöd.
7. LSS. Tillgången på bostäder med särskild service eller annan särskilt anpassad
bostad för vuxna avseende vissa målgrupper.
8. Frekvensen av ärende om försörjningsstöd (ungdomar), som avslutas, men som
återkommer inom kort.
9. Behovet av annat stöd till vuxna i samband med ärenden om försörjningsstöd.
10. Barnperspektiv i samband med ärenden om försörjningsstöd.
11. Granskning av delegationsbeslut (ett antal utvalda ärenden).

6
Granskningsmomenten är utfördelade på samtliga nämndledamöter två och två (en
ledamot från vardera alliansen respektive (s) och (mp) granskar tillsammans).
Granskarna har anmält genomförda granskningsuppdrag och kontroll ska ske löpande
vid nämndens sammanträde. En bedömning görs huruvida arbetet fortlöper och vilka
uppdrag som kvarstår. Ännu är inga kontroller rapporterade till nämnden. En stor del av
uppdragen kvarstår även att utföra och nämndens ledamöter har uppmanats att påbörja
sina uppdrag omgående. I beslut om granskningsplan i socialnämnden i februari anges
rapport från genomförda granskningar ska redovisas senast i december under
granskningsåret.
Per Granath
Socialchef
Åsa Haraldsson
Ekonom

Sociala förvaltningen
2011-11-23 Dnr 2011-19
Socialnämnden
Förteckning över delegationsbeslut
Socialnämndens utskott 1: 2011-10-12, § 251-263
Socialnämndens utskott 2: 2011-10-12, § 363-400
Delegationsbeslut enligt datalistor under oktober 2011.
Förteckning över delegationsbeslut avseende dödsboärenden oktober 2011.

Sociala förvaltningen
2011-11-23 Dnr 2011-2
Socialnämnden
Handlingar för kännedom
1 Barn och ungdomars placeringsstatistik oktober 2011 gällande pågående
insatser samt påbörjade insatser.
2 Dnr 2010-203 Socialstyrelsen, Beslut 2011-10-25; Ärendet avslutas gällande
tillsyn enligt socialtjänstlagen avseende ärende rörande våldsutsatt kvinna
och barn som bevittnat våld.
3 Dnr 2010-204 Socialstyrelsen, Beslut, 2011-10-21; Tillsyn enligt
socialtjänstlagen utifrån klagomål från enskild person angående avlutning av
familjehemsplacering.
4 Dnr 2010-230 Socialstyrelsen, Beslut 2011-10-26; Tillsyn enligt
socialtjänstlagen av Kristinebergsgatans behandlingshem i Linköpings
kommun.
5 Dnr 2011-2, Kommunstyrelsens yttrande till Socialdepartementet, 2011-11-
08; Bättre insatser vid missbruk och beroende.
6 Dnr 2011-5, Socialstyrelsen, 2011-10-11; Socialstyrelsens hantering av
enskildas klagomål.
7 Dnr 2011-33/1 b Socialstyrelsen, Beslut 2011-10-31; Ärendet avlutas
gällande särskild avgift enligt 16 kap. 6 a § socialtjänstlagen.
8 Dnr 2011-81 Sveriges Kommuner och Landsting, Information 2011-10-21;
Vanvård av barn och unga.
9 Dnr 2011-295 Kommunstyrelsen, 2011-11-02; Värdegrundsutbildning inom
äldreomsorgen.
10 Dnr 2011-306 Justitieombudsmannen, Beslut 2011-11-01; Anmälan mot
socialtjänsten i Linköpings kommun.
11 Dnr 2011-312 Socialstyrelsen, 2011-10-21; Rapport avseende tillsyn av den
sociala barn- och ungdomsvården i region sydöst.

Socialnämndens granskning 2011
LSS. Tillgång på bostäder med särskild service eller annan särskild anpassad bostad för vuxna.
Samtal med personal vid avdelningen för äldre och funktionshindrade har visat oss en hel bild
på hur kontoren jobbar med alla ärenden. Personalen inom LSS insatsen jobbar med: personer
med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd funktionshinder, hjärnskada
eller kroppslig sjukdom, eller personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder
och de personer som tillhör SOL insatser.
När det gäller bostad, förklarade de att insatsen kan vara på tre huvudformer; servicebostad,
gruppbostad eller annan särskilt anpassad bostad. I den sistnämnda, kan stöd till boendet ges
genom exempelvis personlig assistans.
Väntetiden på bostad kan ta mer än tre månader eftersom varje person som behöver insatser
har olika kriterier och önskemål. Detta gör det svårt att alltid hitta rätt boende. Man erbjuder
ett boende som inte uppfyller behoven eller önskemålen och många tackar därför nej till den.
Samtidigt, finns det oftast akuta situationer som måste prioriteras och det gör att de andra fallen
får vänta och väntetiden blir längre än de tre månaderna kommunen har på sig att ordna
boende. Kommunerna riskerar då att få vite för varje månad som passerar maxtiden, det vill
säga tre månader. Det här orsakar problem för bägge parter. Det blir ett ekonomiskt problem
för kommunerna och en längre väntan för personerna vid behov av boende. Vitet ligger på
10 000 kr för varje försenad månad innan. Just nu finns det 15 stycken fall där man väntat mer
än tre månader.
En förändring man kunnat se är att personer födda 89-90 söker boende tidigare idag än vad
jämnåriga personer innan gjort. Förut bodde de längre hemma men nu söker de stöd och hjälp
att flytta till ett anpassat boende tidigare.
Personalen förklarade också att de fall som stiger väldigt kraftig är inom Neuropsykiatri där
de flesta fall handlar om tonårsboende. Orsakerna kan enligt personalen bland annat vara att
föräldrarna inte orkar med situationen hemma eller att tonåringarna ibland hamnat inom kriminaliteten.
Ett Alternativ för dem är ”Trapphus” som är en blandning mellan traditionellt
boende och servicehus, där personalen skulle kunna ha ett bättre bemötande med ungdomarna.
Den typen av hus skulle behöva byggas mer av. Under samtalet nämndes att personalen,
för boende om barn med neuropsykiatriska problem, saknar kompetens i de områdena. De
menade att ordentlig kompetens som kan ge personalen möjligheter att hanterar barnens situation
behövs.
När det handlar om korttidsboende för barn och ungdomar finns det ingen kö just nu, om det
skulle behövas så finns det plats att söka, speciellt för de med beteendestörning.
När det gäller personlig assistans är det också svårt att hitta rätt person av samma anledning
som nämnts tidigare, att alla har olika behov och önskemål, men oftast så löser det sig.

Angående kontaktpersoner är det svårt att rekrytera folk eftersom det mest önskas killar vilket
det är brist på. Personalen går ut och informera på exempel Universitetet för att på så viss öka
intresset att bli kontaktperson.
Angående uppföljning till de som har blivit placerade, görs det vid samtal med vårdtagaren
genom enkät och besök till boenden. Personalen från äldre och funktionshindrade kontoret
brukar redovisa resultatet. Uppföljning görs en gång per år till vuxna och två gånger per år till
barnen.
Vi kunde konstatera att det fortfarande finns stora brister på boende som passar för personer
med utvecklingsstörning och psykiska funktionshinder. Det är här som kostnaderna är höga på
grund av att det måste köpas externa tjänster. Exempelvis betalas det för behandlingshem som
ligger utanför Linköping eller i andra kommuner. Istället för att söka sig utanför kommunen
bör resurser läggas på att bygga fler ”trapphus” eller liknande boende inom kommunen enligt
personalen från äldre och funktionhinder. För ett genomförande av bygget behövs omsorgsnämndens
godkännande så att de kan ge ekonomisk finansiering till det
Slutsatsen är att, för att minska antal fall i kö, måste vi satsa mer på lämpliga bostäder med
särskild service där kvalitén är ett av de viktigaste målen i LSS området. Vi vet att intresset i
anmälningar har ökat, att det behövs mera resurser för att ge mer stöd till personer inom psykiatri
problematiken. Det behövs också ett stödteam för utvecklingsstörningsgruppen eftersom
den gruppen skulle klara sig mer självständigt i sin egen lägenhet. Inom stödteamet bör det
finnas en arbetsterapeut. Det saknas fortfarande mer dokumentation som skulle hjälpa för att
få rätt insatser men framförallt ge mer ekonomisk stöd för att bygga boende som är anpassad
till individen.
Ana Lilian de Farfán
Per Åkerström