Informationsblad

1
Exan
Att ett militärt exercisfält tar stor plats i hjärtat på gemene man
hör kanske inte till vanligheterna Exercisfältet eller Exan som
det heter i folkmun har en plats i hjärtat hos alla landskronabor.
Dess historia har varit brokig. På gamla kartor kan man se att
stadens gemensamma betesmarker, fäladsmarker, tog vid norr och
öster om Citadellet och sträckte sig upp mot Säby och Vadensjö.
Fäladsmarkerna betades av hundratals får och kor och bidrog
till borgarnas försörjning. Tänker man bort ekarna och bebyggelsen
kan man få en förnimmelse av det näringsfattiga och karga
landskapet på 1700- och 1800-talet. Sitt namn har det fått av de
militärer som övade sin exercis på fälten.
Efter militärerna har Exan använts för motorcross, golf, flyguppvisningar,
testbana för tanks och en del har t o m varit uppodlad.
Det idoga bökandet i backen och den magra sandiga jorden
med kalkhaltigt skalgrus borgar för en spännande ”torrängsflora”.
Det är just de torra, näringsfattiga markerna med bara jordfläckar
utan träd och buskar som ger plats för arter som kråkbär, ljung,
trift, rotfibbla, blåmunkar, backtimjan, hedblomster och ögontröst.
Dessa och många fler torrängsarter klarar sig inte när myllan
blir skånskt fet. Då tar knylhavre, andra stora bredbladiga gräs och
brännässlor över. För att behålla den fina floran måste området
slås eller betas och buskar och träd hållas kort. Exercisfältet är nu
ett kommunalt naturreservat.
Slingans längd: 2200 m
Gångtid: ca 30 min
Röd markering på stolparna.
Framkomligheten är god för
barnvagnar och rullstolar.
Wendister på Exercisfältet i Landskrona på 1890-talet.
2
Litorinavallen
Närmast Strandvägen löper en höjdrygg – Litorinavallen – med
fin torrängsvegetation. Litorinavallen eller järavallen som den
kallas längre söderut är en rest av en gammal strandvall som fanns
under en värmeperiod för 6000 år sedan. Öster om raden med
ekar finns en fuktig sänka där Steglebäcken tidigare flöt fram,
nu är den lagd i rör. Steglebäcken kommer från Granet där den
gamla avrättningsplatsen låg. Steglebäcken och en hel del vatten
från gator rinner ut i havet vid Lena Lerviks skulptur Borstahusgumman.
”Borstahusgumman” av Lena Lervik.

3
4
Utfyllnaden
Området utgörs av ett strandområde där den södra delen utgörs
av lågväxt strandvegetation medan den norra domineras av högväxt
bladvass och rosendunört. Området är nu stadd i igenväxning.
Ålandsrot utgör ett inslag i de vassdominerade områdena.
Området har fått sin karaktär genom utfyllnad med massor från
rensningen av vallgravarna åren 1931-35. Delarna närmast Citadellet
hävdades tidigare genom bete, där förekommer också en del
sällsynta arter t.ex. strandmolke, bolmört och gullfrö. Området
är intressant för olika fågelarter både som häck- och rastlokal.
Norr om Linds hamn finns ett stort parti med tång där det ofta
håller till vadarfåglar och andra småfåglar som letar efter insekter
i tången. Här har också legat en campingplats mellan Granet och
utfyllnaden. Oscarsstenen vid Nordkap från 1901 är ett minnesmärke
från när kungen Oscar II invigde teatern.
Linds hamn och tegelbruk
Byggmästare Andreas Lind var en driftig man i 1800-talets Landskrona.
1856 startade han ett tegelbruk som låg vid Linds hamn.
Efter att ha varit igång ett par decennier sysselsatte det 60 arbetare
och den årliga produktionen var 1,5 miljoner murtegel och 100
000 taktegel. Hamnen byggdes för att kunna skeppa ut teglet
direkt från bruket. Den stod klar 1882. När tegelbruket lades ner
1896 styckades marken upp och såldes som villatomter. Det blev
startskottet för villorna längs Strandvägen.
Strandvägen
Som en reaktion mot industrialisering och urbanisering började
borgarklassen i slutet av 1800-talet intressera sig för friluftsliv
och natur. Att bada havsbad blev på modet, liksom att skaffa
sommarnöje. Längs Strandvägen byggdes nu pampiga villor med
stora trädgårdar åt stadens mera inflytelserika invånare. En del
var sommarvillor, andra året-runt boende. Stadsarkitekt Fredrik
Sundbärg ritade flera av villorna. Man hade också sitt eget kallbadhus
härute - Svaneholms Saltsjöbad.
Första flygningen i Landskrona
En av flygets pionjärer, Oscar Ask, skulle den 10 september 1911
göra den första flygningen i Landskrona. Han skulle lyfta från Exercisfältet.
Biljetter såldes och det var en enorm tillströmmning av
nyfikna åskådare. Det samlades närmare 10 000 personer. Tyvärr
fick de gå hem igen utan att ha fått se någon flygning. Vinden var
för kraftig. Dagen efter gjordes nya försök men det lyckades inte
då heller - motorn ville inte starta. På tisdagen lyckades Oscar
Ask komma upp i sin flygmaskin men när han kommit 20 m upp
i luften, störtade planet när han skulle göra en sväng över norra
delen av Exercisfältet. Denna första flygning kunde ha slutat i en
tragedi men Oscar Ask klarade sig utan några allvarliga skador.
Utfyllnaden söder om Linds hamn.
De röda bodarna i Linds hamn.
Svaneholms kallbadhus.
Text: Olle Nordell Miljöförvaltningen,
Anneli Oxenstierna, Landskrona museum
Foto: Olle Nordell, Janne Jönsson, Thomas H Johnsson
samt bilder från Landskrona museums fotoarkiv.

2
Strandvägen
1
4
Exercisgatan
Sjögången
Öresundsgatan
3
Citadellvägen
Exan
Röd / Red– Exanslingan / The Exan Trail
Blå / Blue – Havsleden / The Seaside Trail
Orange / Orange – Skåneleden / The Skåne Trail