UTSTÃLLNINGSHANDLING del av LAMBOHOV 2:20 m.fl.

UTSTÄLLNINGSHANDLING 

Datum 

Diarienummer 

2009-06-02 Tsn 2008.0069 

Detaljplan i Lambohov för 

del av LAMBOHOV 2:20 m.fl. 

(Kåparps verksamhetsområde) 

Planområde

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

PLANBESKRIVNING .................................................................................................. 4 

Sammanfattning av planförslaget .......................................................................... 4 

Handlingar ................................................................................................................ 4 

Planens syfte och huvuddrag .................................................................................. 5 

Förenlighet med 3, 4 och 5 kap. Miljöbalken ........................................................ 5 

Plandata .................................................................................................................... 5 

Tidigare ställningstaganden .................................................................................... 5 

Översiktliga planer ................................................................................................. 5 

Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden ......................................... 5 

Program .................................................................................................................. 6 

Allians för Linköping – med sikte mot 2010-talet ................................................. 6 

Förutsättningar och förändringar .......................................................................... 6 

Riksintressen .......................................................................................................... 6 

Natur ...................................................................................................................... 8 

Bebyggelseområden ............................................................................................. 12 

Gator och trafik .................................................................................................... 15 

Teknisk försörjning .............................................................................................. 17 

Jämställdhet och trygghet .................................................................................... 18 

Inverkan på miljön av planens genomförande ..................................................... 18 

Bilagor och referenser ........................................................................................... 20 

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ........................................................................ 22 

Organisatoriska frågor .......................................................................................... 22 

Tidplan ................................................................................................................. 22 

Genomförandetid ................................................................................................. 22 

Ansvarsfördelning och huvudmannaskap ............................................................ 22 

Fastighetsrättsliga frågor ...................................................................................... 22 

Markägare inom planområdet .............................................................................. 22 

Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggning m.m. ........................................... 23 

Ekonomiska frågor ................................................................................................ 23 

Planekonomi ........................................................................................................ 23 

Tekniska frågor ...................................................................................................... 24 

Ledningar ............................................................................................................. 24 

Tekniska utredningar ........................................................................................... 24 

Medverkande tjänstemän ...................................................................................... 24 

Förändringar efter samrådet ................................................................................ 25 

BEHOVSBEDÖMNING OCH AVGRÄNSNING AV 

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, MKB ........................................................ 26 

Behovsbedömning .................................................................................................. 26 

Detaljplan i Lambohov för del av Lambohov 2:20 m.fl. (Kåparps verksamhetsområde) Utställningshandling, 2009-06-02 

2

Platsen .................................................................................................................. 26 

Påverkan ............................................................................................................... 26 

Planen ................................................................................................................... 26 

Ställningstagande ................................................................................................. 26 

Checklista för behovsbedömning av miljöbedömning........................................ 28 

Platsen: .................................................................................................................... 28 

Planområdets betydelse och sårbarhet… ............................................................. 28 

…på grund av… ................................................................................................... 28 

Påverkan: ................................................................................................................ 29 

Storlek och fysisk omfattning .............................................................................. 29 

Risker för olyckor med konsekvenser för ............................................................ 30 

Påverkans totaleffekt ............................................................................................ 31 

Planens karaktäristiska egenskaper: ................................................................... 31 

Ytterligare utredningsbehov ................................................................................. 32 

Underlag för behovsbedömningen ........................................................................ 32 

Slutsatser ................................................................................................................. 32 

Det nationella målet, god bebyggd miljö ............................................................. 33 

Kommunens mål i lokal Agenda 21 ..................................................................... 33 


3

PLANBESKRIVNING 

Sammanfattning av planförslaget 

I detaljplanen föreslås en utbyggnad av Kåparps verksamhetsområde samt en 

utbyggnad av Kåparpsgatan som blir den nya gatulänken mellan Lambohovs centrum 

och de södra delarna av Lilla Mjärdevi samt Slaka. Kåparpsgatan ansluts mot 

Lambohovsleden i norr och i söder mot Gamla Kalmarvägen i höjd med skogskanten 

nordväst om Lambohovs säteri. Genom utbyggnaden av Kåparpsgatan möjliggörs en 

omvandling av delar av Bygatan till bussgata i enlighet med gällande detaljplan. 

Huvudinriktningen för verksamhetsområdet är småindustrier, kontor och 

tjänsteföretag. I kvarteren närmast planerade bostadsområden tillåts inte verksamheter 

som har sådan omgivningspåverkan att skyddsavstånd krävs. Även i övriga delar av 

området regleras att verksamheter med behov av skyddsavstånd överstigande 200-500 

m inte får etableras. Ambitionen är att tomterna inom verksamhetsområdet skall 

avgränsas tydligt och helst med häckar. Mot planområdesgränserna skall planteringar 

finnas. 

I söder återfinns en bostadsfastighet som genom planen dels får en ny utfart, dels 

större tomt. 

Handlingar 

Planhandlingarna består av: 

• Detaljplaneprogram, med tillhörande samrådsredogörelse. 

• Detaljplanekarta med bestämmelser, i skala 1:2000 

• Illustrationskarta 

• Planbeskrivning 

• Genomförandebeskrivning 

• Behovsbedömning och avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning, MKB 

• Samrådsredogörelse II (plansamråd) 

• Grundkarta 

• Fastighetsförteckning 


4

Planens syfte och huvuddrag 

Detaljplanens syfte är att möjliggöra etableringen av ett verksamhetsområde i Kåparp. 

Kommunen verkar för att kunna erbjuda tomter till företag som vill etablera 

verksamhet i olika delar av kommunen. I takt med att Jägarvallens 

verksamhetsområde byggs ut krävs därför nya verksamhetstomter i den här delen av 

staden. 

Med tanke på planområdets exponerade läge mot de sydvästra infarterna till 

Linköping och närheten till Mjärdevi Science Park samt de övriga planmässiga 

förutsättningarna, föreslås en inriktning mot mindre verksamheter och ett fokus på 

god gestaltning i de mest exponerade delområdena. 

Förenlighet med 3, 4 och 5 kap. Miljöbalken 

Detaljplanen bedöms vara förenlig med hushållningsbestämmelserna i Miljöbalken 

och inte skada något riksintresse. Detaljplanen bedöms inte heller leda till att någon 

miljökvalitetsnorm överskrids. 

Plandata 

Planområdet ligger väster om Lilla 

Mjärdevi bostadsområde i Lambohov. 

Det gränsar i väster mot riksväg 34 och i 

norr mot Lambohovsleden. 

Planområdet är ca. 24 hektar stort. 

Linköpings kommun äger marken i 

huvuddelen av planområdet. 

Fastigheterna Kåparp 1:3 och Lambohov 

2:30 är privatägda. 

Tidigare 

ställningstaganden 

Översiktliga planer 

I Linköpings översiktsplan 1998 anges 

området som ett utbyggnadsområde, 

huvudsakligen för verksamheter. 

Detaljplaner, 

områdesbestämmelser och 

förordnanden 

Större delen av planområdet är inte 

planlagt idag. Lambohovsleden omfattas 

av områdesbestämmelser (OB 821) som 

avser reservat för kommunikationsled. 

Även norr om Lambohovsleden är en 

Karta 1: Programkarta enligt godkänt detaljplaneprogram. 


5

mindre del av planområdet planlagt, som natur respektive skydd. 

Program 

Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden godkände 2006-01-15 ett 

detaljplaneprogram. Nämnden uttalade att alternativ 1 i programmet, med en 

blandning av bostäder och verksamheter, skulle utgöra huvudalternativ för det 

fortsatta planarbetet. Den nu aktuella planen omfattar de verksamhetsområden som 

utpekats i planprogrammet, se karta 1, dock med vissa justeringar. 

Allians för Linköping – med sikte mot 2010-talet 

I majoritetens visions- och samverkansprogram framgår bl.a. att målsättningen är att 

kommunen skall ha en reserv på planlagd mark för verksamheter som motsvarar två 

års normala behov och det skall finnas färdig tomtmark att sälja i minst fem olika 

områden i kommunen. 

Förutsättningar och förändringar 

Riksintressen 

Den nya Kåparpsgatans anslutning till Gamla Kalmarvägen berör utkanten av 

”Eklandskapet NE 46” som är utpekat som riksintresse för naturvården. Den del av 

riksintresseområdet som kan beröras är i första hand allén längs Gamla Kalmarvägen i 

den del där Kåparpsgatan skall anslutas. Med föreslagen sträckning av vägen bedöms 

riksintresset inte skadas. 

I denna del av planområdet berörs även ”Lambohov-Slaka KE 31” som är utpekat 

som riksintresse för kulturmiljövården. Den berörda delen av riksintresseområdet 

innehåller fornlämningar och bebyggelselämningar. Kommunen bedömer att den 

föreslagna vägsträckningen inte skall innebära att riksintresset skadas då den i 

huvudsak håller sig på åkermarken norr om riksintresseområdet. Av fotomontagen i 

bild 1 framgår hur landskapsbilden påverkas av utbyggnaden av gatan. 

Riksväg 34 är utpekat som en väg av riksintresse. Det innebär att vägens funktion 

skall skyddas. Detaljplanen innebär att tillkommande bebyggelse utgörs av 

verksamhetslokaler. Den närmaste bebyggelsen placeras i huvudsak antingen bakom 

befintliga vallar och/eller mer än 30 m från vägen. Där byggnader kan placeras på 

annat sätt, finns bestämmelse om krav på brandskyddsklassade fasader, för att hantera 

transporterna av farligt gods på riksvägen. Med planen blir det möjligt att ta bort 

korsningspunkten vid Åhmans traktorcentrum (Kåparp 1:3), vilket förbättrar 

trafiksituationen. Kommunen bedömer att detaljplanen inte innebär att riksintresset 

skadas. 

Flygfältet vid Malmen har utpekats som riksintresse för totalförsvaret. Riksintresset 

avser inom planområdet flygbullersituationen och hinderfrihetsfrågan. Då planen 

avser ett verksamhetsområde görs bedömningen att flygbullersituationen inte gör att 

riksintresset skadas av detaljplanen. Högsta byggnadshöjd i området är nio meter. 

Markhöjderna är som högst ca. 49 m över nollplanet i kommunens höjdnät, vilket 

motsvarar ca. 82 m i rikets höjdnät. Gällande hinderfrihetshöjd är 135 m inom 

planområdet. Detaljplanen påverkar således inte hinderfrihetshöjdsförhållandena. 


6

Bild 1: Fotomontage redovisande mot sydväst från Gamla Kalmarvägen mot del av riksintresset Lambohov – Slaka. Idag, respektive 

med Kåparpsgatan utbyggd och med tillhörande ändrad anslutning av Gamla Kalmarvägen. 

Fotomontage Tyréns 


7

Natur 

Mark och vegetation 

Befintliga förhållanden 

Naturmiljön i området består av ett 

småbrutet jordbrukslandskap, med 

igenväxande f.d. hagmarker samt 

betade hagmarker, se karta 2. I ett 

par delområden finns 

barrskogsplanteringar från 

efterkrigstiden. Skogsområdet i 

mitten av planområdet avverkades 

under vintern 2008. 

Förändringar enligt 

planförslaget 

Verksamhetsområdet föreslås få 

en inriktning mot mindre 

verksamheter. För att vara 

attraktivt för företag att etablera 

sig bör stor vikt läggas vid 

områdets utformning, inte minst 

avseende planteringar. I planen 

regleras att minst 15% av 

kvartersmarken skall vara 

planterad. Tomtgränser som 

vänder sig mot Kåparpsgatan eller 

mot planområdesgräns skall vara 

planterade där de inte berörs av 

ledningssträckningar. För tomterna 

i det nordöstra hörnet finns en 

särskild bestämmelse om insynsskyddande plantering mot kommande 

bostadsområden. Avsikten är att minska risken för att de boende upplever sig störda 

av verksamheterna i området. Mot Lambohovsleden föreslås en bullervall/skärm norr 

om kommande bostadsområde. Den bedöms inte behöva förlängas förbi 

verksamhetsområdet. 

Närmare beskrivning av kommunens ambitioner avseende utformningen av de 

planterade ytorna på kvartersmark beskrivs under rubriken gestaltningsprinciper. 

Naturmiljö 

Karta 2: Utsnitt ur ekonomiska kartan från 1940-talet med 

nuvarande bebyggelse och vägar pålagt och planområdet 

markerat. 

Befintliga förhållanden 

Calluna har utfört en naturinventering av området. I den pekas ett antal objekt ut, se 

karta 3. De mest värdefulla naturobjekten, klassade som kommunala intressen, utgörs 

av ekhagar, några mindre vattensamlingar samt en trädrad med grövre ädellövträd. På 

den lokala nivån tillkommer några sumpskogsområden, ett lövskogsområde, samt 

enstaka grövre ädellövträd. Därutöver finns ett antal småbiotoper med generellt 

skydd. 


8

Förändringar enligt planförslaget 

I planförslaget föreslås att 

Kåparpsgatan dras fram 

med en sträckning som 

korsar ett ekbestånd 

(objekt 14 på karta 3). 

Sträckningen har anpassats 

för att minimera intrånget i 

ekbeståndet. För att 

undvika ytterligare en 

ekhage (objekt 17) föreslås 

en sträckning i utkanten av 

ett sumpskogsområde. För 

att minska intrången i 

ekmiljöerna så får gångoch 

cykelvägen utmed 

Kåparpsgatan en 

sträckning genom en 

beteshage samt på gångoch 

cykelbana vid en av 

lokalgatorna. Denna 

sträckning bedöms vara 

möjlig utan att inkräkta på 

betesdriften. I anslutning 

till sumpskogsområdet kan 

en mindre damm komma 

att beröras. En lokalgata 

föreslås i närheten av 

ytterligare en 

vattensamling. Denna 

bedöms dock ej påverkas 

av gatuutbyggnaden. 

I anslutning till Kåparps 

gård kan delar av trädraden 

Karta 3: Karta tillhörande genomförd naturinventering. 

med grova ädellövträd 

komma att avverkas för att möjliggöra byggande inom kvartersmarken samt 

åstadkomma in/utfart från tomter. Marklovplikt införs dock för fällning av större träd 

för att säkerställa en dialog mellan kommun och byggherre om att så långt möjligt 

bevara de stora och karaktärsskapande träden genom ett lämpligt markutnyttjande. 

Kompensatoriska åtgärder i form av ekplantering och anläggande av en ny damm 

föreslås inom ramen för utbyggnadsprojektet. Den nya dammen föreslås anläggas i 

anslutning till befintlig damm sydväst om planområdet vid Kåparpsgatans föreslagna 

sträckning (vid objekt 23). 


9

Geotekniska förhållanden 

Stadspartner AB Infrateknik/Geoteknik har 2005 utfört en översiktlig geoteknisk 

undersökning inom programområdet. En fördjupad översiktlig geoteknisk 

undersökning genomfördes 2008, se karta 4. 

Inom planområdet återfinns sex olika marktyper (I-VI). Två av dessa (V, VI) utgörs 

av torv med underliggande mycket lös lera och har bedömts vara olämpliga för 

Karta 4: Geotekniska förutsättningar i området. 

bebyggelse. I övrigt består området av isälvsmaterial, ställvis överlagrat med lera (I) 

och torrskorpelera som överlagrar lera och silt och med ett bottenlager av friktionsjord 

(II-IV). Torrskorpeleran är väl utvecklad och överkonsoliderad. Såväl friktionsjorden 

som torrskorpeleran bedöms vara möjlig/lämplig att bebygga. 

Grundvatten 

Slakaåsen som sträcker sig genom programområdet är en viktig grundvattenakvifer, 

vars vattenkvalitet behöver skyddas. Grundvattennivån i marktyp I i det södra 

delområdet har uppmätts till 0,3-2 m under mark. Högst nivåer där markytan är låg. 

Eventuella markföroreningar kan snabbt komma att spridas till grundvattnet. 

Verksamheter som riskerar att ge upphov till föroreningar av mark och grundvatten 

bör ej lokaliseras i det södra delområdet. Här får inte heller dagvatten från hårdgjorda 

ytor infiltreras. 


10

Inom marktyp II-IV varierar grundvattennivåerna mellan 0,7 och 1,5 meter under 

mark och i marktyp V har artesiskt grundvatten påträffats och i marktyp VI ligger 

grundvattenytan i nivå med markytan eller strax därunder. 

Rekommendationer för grundläggning 

På marktyp I – III kan normalt ytlig grundläggning av byggnader ske upp till två 

våningar och i marktyp IV till en våning. 

Marktyp V är mycket sättningsbenägen och bör inte bebyggas. Sättningar kommer 

uppstå vid anläggande av väg. Sättningarna kan dock minimeras om man använder 

lättfyllning eller annan grundläggningsmetod t.ex. kalkstabilisering. 

Marktyp VI är inte lämplig för någon typ av exploatering. 

Uppfyllnader 

Uppfyllnader med jord i marktyp I - IV kan i huvudsak ske upp till ca 1 - 1,5 m 

mäktighet utan att skadliga sättningar uppstår. I närheten av marktyp V och VI 

begränsas uppfyllnaderna till 0 – 1 m. Utrymmet för last från byggnader reduceras 

dock i motsvarande grad. 

LOD 

Infiltrationskapaciteten är i huvudsak god i marktyp I inom de högre belägna partierna 

och med grundvattennivåer på stort djup. 

I marktyperna II-IV är infiltrationskapaciteten begränsad. Ytlig och spridd infiltration 

till grönytor bedöms kunna utföras med hjälp av marklutningar från hus. Dagvatten 

bedöms dock inte kunna tas omhand i slutna perkolationsanläggningar. 

Fördröjningsmagasin kan utföras med bräddning till allmänt dikessystem/ 

hålrumsmagasin inom marktyp II och III. Inom marktyp IV begränsar den höga 

grundvattennivån möjligheten till att använda lokala fördröjningsmagasin. 

Radon 

Mätning av markradon har genomförts i område med marktyp I, II och IV. I område 

med marktyp IV gav mätningen inget utslag p.g.a. påverkan av grundvatten. 

Område med marktyp I, II och III är enligt planverkets klassning högradonmark. 

Radonsäker grundläggning rekommenderas. 

Område med marktyp IV bedöms med hänsyn till områdets geologi ligga inom 

normalradonmark. Enligt planverkets klassning rekommenderas radonskyddande 

grundläggning. 

Fornlämningar och kulturmiljöer 

Inom och i direkt anslutning till planområdet finns tre kända fornlämningsområden, se 

t.ex. Riksantikvarieämbetets rapport 2003:47. I NV vid skogspartiet i anslutning till 

Kåparpsrondellen, i öster i anslutning till ekhagen vid Bygatan samt i söder i 

anslutning till skogspartiet. 

Sydost om planområdet återfinns byggnadsminnet Lambohovs säteri. 


11

Karta 5: Områden med fornlämningar respektive där arkeologiska utredning, respektive 

förundersökning genomförts under 2008, karta ur Arkeologikonsults utredningsrapport 

2008:2184, resp 2008:2223. 

Med anledning av planarbetet har Arkeologikonsult genomfört såväl särskild 

arkeologisk utredning etapp II, som arkeologisk förundersökning under 2008, se karta 

5. Planområdet har anpassats så att påträffade fornlämningar inte skall beröras. 

Länsstyrelsen har uttalat att inga ytterligare arkeologiska åtgärder behöver göras inom 

ramen för planarbetet, men att stensträngen i anslutning till det sydöstra 

verksamhetsområdet bör markeras inför kommande arbeten för att undvika körskador 

eller liknande. 

Bebyggelseområden 

Bostäder 

Kåparps gård (inom nuvarande Lambohov 2:20) har använts som bostad av tidigare 

fastighetsägare. Byggnaderna med omgivande trädgård har miljökvaliteter som kan 

utnyttjas för att skapa viss karaktär i verksamhetsområdet. Byggnaderna bedöms dock 

inte ha sådana värden att särskilda bestämmelser om bevarande behöver införas. 

Det bedöms som olämpligt med bostäder mitt inne i verksamhetsområdet. Kåparps 

gård föreslås därför få en användning som drar nytta av byggnadernas och trädgårdens 

kvaliteter. Därför införs en planbestämmelse som anger att gården får användas för 

kontorsverksamhet alternativt för någon typ av service för verksamhetsområdet eller 

konsthantverk och liknande. 

På Lambohov 2:30 finns ett bostadshus. Bostaden har idag sin utfart mot Gamla 

Kalmarvägen i åkerkanten norr om skogen NV om Lambohovs säteri. I samband med 

utbyggnaden av Kåparpsgatan får fastigheten en ny, kortare, utfartsväg mot 


12

Kåparpsgatan. I detaljplanen regleras även en utvidgning av tomten åt söder och åt 

väster. Planbestämmelse införs som reglerar att fastigheten inte blir möjlig att dela. 

Arbetsplatser, övrig bebyggelse 

Inom fastigheten Kåparp 1:3 bedriver Åhmans traktorcentrum försäljning och service 

av jordbruksmaskiner. 

Avgränsningen av planområdets kvartersmark är anpassad efter de geotekniska 

förutsättningarna så långt det är möjligt. De geotekniskt sämsta markområdena 

utelämnas därför till största delen från planen. Kvartersmarken föreslås användas för 

verksamheter, i huvudsak för mindre verksamheter inom företagstjänster, hantverk 

och småindustri. Läget i anslutning till de sydvästra infarterna till Linköping gör det 

lämpligt för mindre företag med stort rese/kontaktbehov, inom t.ex. företagsservice. 

Kommunen gör bedömningen att tomterna i huvudsak kommer att ha en begränsad 

storlek, 4000 - 5000 m 2 . Planen reglerar inte tomtstorlekarna utan avstyckningarna 

kommer att ske med utgångspunkt från aktuellt intresse från etablerande företag. 

Illustrerad tomtindelning redovisar tomter mellan 3500 och 7400 m 2 . 

I det nordvästra delområdet kommer ett antal tomter vara synliga mot 

Lambohovsleden och Mjärdevi Science Park respektive riksväg 34. För dessa tomter 

är det viktigt att byggnadernas och tomternas utformning får en hög kvalitet så att 

besökande får ett positivt intryck av staden. För tomterna närmast Lambohovsleden är 

relationen till Mjärdevi Science Park påtaglig, med det miljöprogram som tagits fram 

för det området. Här införs en planbestämmelse om på vilken del av tomten som 

byggnaden skall placeras samt att upplag och liknande inte får finnas utomhus. 

Sådana upplag skall vara inbyggda på ett sådant sätt att man undviker insyn från 

Lambohovsleden och Kåparpsgatan. Inbyggnaden skall ske med väggar och om så 

behövs även tak. Denna reglering omfattar även de närmaste grannfastigheterna för att 

säkerställa en liknande utformning i hela kvarteret. 

Det korta avståndet till föreslagna bostadskvarter öster om verksamhetsområdet gör 

det olämpligt för verksamheter som sprider lukt eller andra luftföroreningar eftersom 

den vanligaste vindriktningen innebär att luften sprids mot Lambohov och Mjärdevi. I 

de två östra delområdena kommer avstånden till närmaste bostad sannolikt variera 

mellan 10 och 250 m. I kvarteren närmast bostadsområdena får därför endast ”icke 

störande” verksamheter (som inte kräver några skyddsavstånd) etableras. I de västra 

områdena får på motsvarande sätt endast verksamheter som inte behöver större 

skyddsavstånd än 200-500 m etableras. Planbestämmelser som reglerar detta har 

införts i planen. 

För att minska risken för förorening av grundvattnet bör inte verksamheter inom 

avfalls- och återvinningsbranscherna etableras i det södra området. Inte heller 

verksamheter som kan antas ha ett stort antal fordon eller maskiner, då läckage från 

dessa kan ge upphov till stora utsläpp. I detta område får infiltration av vatten från 

hårdgjorda ytor inte ske. För att ytterligare undvika föroreningar får ej heller öppna 

upplag förekomma i detta delområde. 

Exploateringsgraden för de nya industritomterna får motsvara en byggnadsarea på 

högst 50% av fastigheten. För kontorsbyggnader begränsas bruttoarean till 50%. I 

anslutning till det bebyggelsefria området i mitten av planområdet är 

markförhållandena så dåliga att stora delar av tomternas inre inte får bebyggas med 


13

huvudbyggnader. Vid eventuellt byggande av skärmtak och komplementbyggnader 

måste särskild uppmärksamhet riktas mot de dåliga geotekniska förhållandena. 

För att bibehålla en god trafiksäkerhet på riksväg 34, bör byggnader, skyltar eller 

varuexponering undvikas i en zon på 30 m från vägområdet. Särskilt tillstånd krävs 

från länsstyrelsen för att uppföra sådana anordningar i området. 

Tillgänglighet 

Större delen av planområdet är relativt plant. Därför bör det inte bli några problem att 

i samband med markplaneringen för tomterna tillgodose kraven på tillgänglighet. I 

verksamhetsområden är det viktigt för orienteringen med en tydlig skyltning och bra 

belysning. 

Gestaltningsprinciper 

Området som helhet 

Kommunens ambition för området är att skapa en småskalig karaktär med inte allt för 

stora gaturum och relativt små tomter. Tomterna ges likt villaområden en tydlig 

avgränsning, helst i form av häckplanteringar. Genom ett antal principer för 

gestaltningen av enskilda tomter och byggnader bör en god sammansatt miljö kunna 

uppnås. 

Tomtmark 

Avsikten med området är att skapa en småskalig karaktär där de små tomterna ges en 

tydlig avgränsning, helst i form av häckplanteringar men även staket, plank och murar 

kan användas. Dessa får naturligtvis kompletteras med stängsel om det behövs för 

verksamheten. Det är viktigt för trygghetsupplevelsen att behålla viss insyn i 

ögonhöjd. För att understryka småskaligheten är det positivt om varje tomt får en egen 

utformning inom vissa ramar. Traditionella trädgårdsväxter bör utgöra grunden för 

planteringarna, framför allt lövträd och buskar. Bärande träd och buskar är särskilt 

positivt. I detaljplanen regleras att minst 15% av tomten skall vara planterad. För en 

tomt som är 70 x 70 m motsvarar det en två meter bred planteringszon i tomtgränserna 

samt ytterligare ca. 200 m 2 planteringar, t.ex. vid entrén. 

För orienteringen är det angeläget med en tydlig entré till tomten. 

Byggnadernas entréer vänds mot gata och besöksparkeringar. Utformningen av 

entréområdet inkl. gångvägar, cykelparkering och bilparkering måste ägnas särskild 

omtanke, inte minst för personer med funktionshinder. 

Lastintag samt ev. öppna upplag bör förläggas mot gårdssida och så långt möjligt inte 

exponeras mot gatorna. Så långt det är möjligt bör lastgårdar och upplag hägnas in 

med murar, plank och liknande, samt om höjdförhållandena så kräver, även tak. 

Byggnader 

Byggnaderna skall som huvudprincip utföras som friliggande byggnader med friytor i 

form av entréer, planteringar, parkeringar och körytor. 

Stora sammanhängande fasad- och takytor bör delas upp visuellt, t.ex. genom en 

rytmisering av fasaden eller en variation av materialval. Fasaderna bör också förses 

med detaljer för att inte upplevas som monotona. Det är viktigt att fönster används för 

ljusinsläpp i så stor utsträckning som möjligt för att inte byggnaderna skall upplevas 


14

som för slutna och miljön som ogästvänlig. Lämpliga fasadmaterial kan vara tegel, 

puts eller trä. Detaljer i andra material, t.ex. trä och plåt kan öka den arkitektoniska 

kvaliteten. Starka färger bör användas sparsamt. 

Byggnaderna utformas med flacka tak för att dessa inte skall bli för dominerande på 

de stora byggnaderna. Ventilationsdon och andra tekniska anordningar på taken bör 

samlas ihop. Ljusinsläpp i tak utförs helst som lanterniner för att berika 

taklandskapets utseende. 

Utformningen av komplementbyggnader bör anpassas till utformningen av 

huvudbyggnaden. 

Kommunen har antagit ett skyltprogram med rekommendationer för placering och 

utformning av skyltar på och vid byggnader. Detta program skall följas. 

Gator och trafik 

Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik 

Lambohovsleden norr om planområdet ingår i kommunens övergripande trafiknät. 

Även Gamla Kalmarvägen, som fungerar som infart från Slaka till Linköping ligger i 

anslutning till planområdet. På Lambohovsleden färdas idag ca. 9000 fordon/dygn, 

medan trafikmängden på Gamla Kalmarvägen vid Bygatan är ca. 2000 fordon/dygn. 

I kommunens prognoser för framtiden bedöms trafikmängden på det aktuella avsnittet 

av Lambohovsleden ligga kvar på ungefär samma nivå, medan trafiken på Gamla 

Kalmarvägen antas öka med ca. 500 fordon. Det aktuella planområdet bedöms komma 

att alstra ca. 4000 fordon/dygn, medan kommande bostadsområden sydväst om Lilla 

Mjärdevi bedöms alstra ca. 1600 fordon/dygn. Totalt bedöms trafiken på 

Kåparpsgatan därmed bli cirka 8000 fordon/dygn vid anslutningen mot 

Lambohovsleden, vilket är ungefär lika mycket som trafiken på Lambohovsleden i 

detta avsnitt. 

Planområdet föreslås matas genom utbyggnaden av Kåparpsgatan mellan 

Lambohovsleden och Gamla Kalmarvägen strax norr om Lambohovs säteri. På så sätt 

skapas en direkt anslutning mellan verksamhetsområdet och det övergripande 

vägnätet i likhet med övriga verksamhetsområden i Linköping. Därmed kan man 

undvika tunga transporter via Bygärdesgatan och de närliggande bostäderna, vilket 

också undanröjer problematiken med behovet av transporter av farligt gods till 

verksamhetsområdet. En direkt anslutning mot Lambohovsleden bedöms också öka 

verksamhetsområdets attraktivitet för företagsetableringar, särskilt för företag med 

stort kontaktehov som kommunen avser i inriktningen för verksamhetsområdet. 

Anslutningen mot Lambohovsleden kommer totalt sett ge mindre fördröjningar för 

trafiken i vägnätet, men leda till en sänkt hastighetsstandard på Lambohovsleden. 

Detta bedöms dock uppvägas av de fördelar som vinns i såväl verksamhetsområdet 

som Lambohovs bostadsområden. Genom att utforma anslutningen mot 

Lambohovsleden som en signalreglerad korsning och styra signalen så att trafiken på 

Lambohovsleden prioriteras, bedöms påverkan på Lambohovsleden bli liten. För att 

möjliggöra utbyggnaden av korsningen med Lambohovsleden ändras en mindre del av 

planlagd mark norr om Lambohovsleden. 

En anslutning byggs mellan Kåparpsgatan och Bygärdesgatan för att underlätta resor 

mellan olika delar av Lambohov och mellan Slaka och Lambohov. 


15

Figur 1: Principsektioner för gatunätet i planområdet. 

Överst Kåparpsgatan, Nederst lokalgatorna. 

När Kåparpsgatan byggs ut blir det möjligt att förverkliga Bygatans bussgatefunktion. 

Kåparpsgatan byggs ut för att kunna ges en standard motsvarande 50 km/h. 

Gatusektionen blir ca. 17 m bred, med 7,0 m körbana samt en 3,0 m bred gång- och 

cykelväg, se figur 1. Anslutningen mot Lambohovsleden utformas som en ljusreglerad 

trevägskorsning. Vid korsningen reserveras utrymme för en framtida gång- och 

cykelvägstunnel under Lambohovsleden. Kåparpsgatans sträckning har anpassats för 

att minimera intrången i ekbackarna som bedömts vara värda att bevara. I söder har 

sträckningen så långt möjligt lagts i anslutning till skogskanten för att på så sätt dels 

understryka landskapsrummets gränser, dels möjliggöra ett effektivt framtida 

markutnyttjande inom planerat bostadsområde. Samtidigt har gatan efter samrådet 

flyttats bort ca. 8 m från den befintliga bostaden på fastigheten Lambohov 2:30 så att 

avståndet mellan byggnad och gata är ca. 45 m. Därmed klaras gällande 

bullerriktvärden vid fasad. Gatan kompletteras ändå med en 1,2 m hög miljövall mot 

bostaden i denna del. Vallen utformas mycket flack mot bostaden för att smälta in 

bättre i landskapet. 

Lokalgatorna till verksamhetskvarteren utformas med 6,5 m körbana plus 1,5 m 

sidoområde, s.k. vinge. Lokalgatan i det sydöstra verksamhetskvartet utformas dock 

med en gång- och cykelbana på ena sidan av gatan. 

Gång- och cykeltrafiken i området sker huvudsakligen på lokalgatorna. Längs södra 

sidan av Bygärdesgatans förlängning, samt längs Kåparpsgatans östra sida, byggs en 

gång- och cykelväg. För att spara så många ekar som möjligt i de två ekbackarna i 

planområdet, så separeras gång- och cykelvägen från Kåparpsgatan mellan det södra 

verksamhetsområdet och en punkt söder om den sydligare ekbacken. Gång- och 

cykelbanan förläggs på denna sträcka dels vid den sydöstra lokalgatan, dels genom 

betesmarken/ekbacken. Kåparpsgatan korsas i plan i anslutning till 

lokalgatekorsningarna. Gång- och cykelvägen norr om Tegskiftesgatan föreslås 

förlängas och anslutas till lokalgatan i verksamhetsområdets sydöstra del. På så sätt 


16

underlättas de boendes möjlighet att via gatunätet komma ut till en möjlig 

promenadslinga i naturen. 

Kollektivtrafik 

Bygatan trafikeras av såväl tätortslinjer som landsbygdslinjer. Vid Storskiftesgatan 

finns en hållplats som trafikeras av samtliga linjer, medan endast landsbygdslinjerna 

trafikerar hållplatsen vid Tegskiftesgatan. 

Avståndet till närmaste hållplats är ca. 0,5 – 1 km från planområdets olika delar. 

Parkering, varumottagning, utfarter 

Parkering m.m. skall ske på tomtmark. Cykelparkeringar skall anordnas i enlighet 

med kommunens cykelparkeringsnorm. 

Utfarter anläggs mot lokalgatorna. Mot riksvägen, Kåparpsgatan, Lambohovsleden 

samt Bygärdesgatans förlängning har utfartsförbud införts. Nuvarande utfart mot rv. 

34 vid Åhmans traktorcentrum avses ersättas med utfart via kommunal lokalgata. 

Teknisk försörjning 

Vatten och avlopp 

Befintliga allmänna VA-ledningar finns utbyggda till korsningen Bygatan- 

Bygärdesgatan. Planerade verksamhetsområden kommer att va-försörjas genom en 

vidare utbyggnad av dessa befintliga ledningar. 

Det finns en privat va-ledning i en sträckning rakt genom planområdet som ansluter 

till allmänna va-ledningar vid Bygatan-Bygärdesgatan. Fastigheten med den privata 

va-ledningen kommer erhålla en ny förbindelsepunkt närmare sin fastighetsgräns. 

Fastighetsägaren bekostar de arbeten som erfordras inom tomtmark för att ansluta till 

den nya förbindelsepunkten. 

Avloppsvattnet från det södra delområdet föreslås pumpas. En pumpstation för 

avloppsvatten behöver anläggas i anslutning till Kåparpsgatan strax norr om det södra 

området. En tomt för denna har lagts ut i planen. 

I planen har u-områden för va-ledningar tagits ut inom kvartersmark. Beroende på 

utformningen av en framtida tomtindelning kan komplettering behövas med 

ytterligare områden där allmänna ledningar behöver läggas ut på kvartersmark och 

tryggas genom ledningsrätt. 

Dagvattenavledningen inom området kommer delvis ske i öppna diken. 

De allmänna dagvattenledningarna kommer dimensioneras för ett 2-årsregn med 10- 

minuters varaktighet. Med ett 2-årsregn avses ett regn som i genomsnitt återkommer 

en gång under en tvåårsperiod. När kraftigare regn än det dimensionerande belastar 

ledningsnätet riskerar anslutna fastigheter att få vattenskador när dagvattnet stiger upp 

i dräneringssystemen. 

Dräneringsledningar från eventuella källarvåningar får inte med självfall anslutas till 

allmänna dagvattenledningar. Husgrundsdräneringar kan anslutas direkt, utan 

fördröjning, till allmän dagvattenledning. Dagvatten från tak- och hårdgjorda ytor i 

det norra delområdet skall fördröjas inom fastigheten. 


17

Ett förslag till höjdsättning av byggnader inom området har tagits fram. Förslaget är 

inte bindande, men ger en rekommendation som är anpassad till gatuhöjder, de 

geotekniska förhållandena samt möjligheterna att klara avlopp och dagvatten med 

självfall. Den föreslagna höjdsättningen av tomten i förlängningen av den sydvästra 

lokalgatan klarar dock inte avledning av dagvatten mot gatan med självfall. Orsaken 

är att den föreslagna höjden har satts lägre för att undvika för stora uppfyllnader. Om 

man väljer denna höjd, måste man avleda dagvatten mot norr via diken på illustrerade 

tomter. 

För att hantera dagvatten från kringliggande områden, bl.a. från ett befintlig 

dikningsföretag inom kommunens mark, kommer nya avskärande diken behövas. 

Dessa föreslås placeras utanför berörda tomter. 

Värme 

En stor fjärrvärmekulvert ligger i den norra delen av planområdet. Denna föreslås 

ligga kvar med ledningsrätt på berörda verksamhetstomter. 

Två f.d. bostadshus på Kåparps gård har, liksom Åhmans traktorcentrum, idag 

fjärrvärmeanslutning. 

Utbyggnaden av fjärrvärmenätet kommer att ske med utgångspunkt från den 

befintliga kulverten i norr. 

El 

En transformatorstation per delområde behövs för att försörja området med el. Planen 

innehåller tomtytor för dessa. 

Tele 

Det finns ett antal teleledningar inom området. Huvuddelen av dessa kan ligga kvar 

även då området byggs ut. En delsträcka föreslås läggas om och förläggas i ny 

gatusträckning. 

Jämställdhet och trygghet 

För att åstadkomma en rimlig trygghetsnivå bör tomterna göras överblickbara och 

mörka prång undvikas. Det är viktigt att åstadkomma en avpassad belysning. 

Vegetation liksom murar, staket och plank bör medge fri sikt i ögonhöjd. För att 

möjliggöra fri sikt även för barn och rullstolsburna, bör häckar och murar m.m. inte 

vara högre än ca. 1,0 m. 

Det är angeläget att bostadsområdet öster om planområdet bebyggs för att inte 

verksamhetsområdet skall upplevas som isolerat och på så sätt ge upphov till 

otrygghet. 

Inverkan på miljön av planens genomförande 

Allmänt 

Planförslaget innehåller huvudsakligen ett verksamhetsområde för mindre 

verksamheter och avses inte nischas för omgivningsstörande eller riskfyllda 

verksamheter. Läget är inte heller lämpligt för den typen av verksamheter. 


18

Planbestämmelser avseende skyddsavstånd har införts för att reglera att verksamheter 

med stor påverkan på närområdet inte etableras i området. 

Föroreningsrisker 

Planområdet ligger delvis på isälvsmaterial tillhörande Slakaåsen. Åsen är klassad 

som en viktig grundvattenresurs av Vattenmyndigheten. I direkt anslutning till 

verksamhetsområdet finns också en damm som uppstått efter en husbehovstäkt i åsen. 

Dammens vatten kan antas bestå av grundvatten. För att minimera risken för att 

verksamheterna inom området skall leda till föroreningar av grundvattnet har dels 

Stadspartner gjort extra mätningar av grundvattennivåerna i området, dels WSP gjort 

en bedömning av föroreningsriskerna. 

Grundvattnets huvudrörelseriktning är åt öster i det aktuella området, vilket innebär 

att vattnet normalt strömmar ut från åsen i planområdet. I det södra delområdet 

återfinns de mest känsliga jordarna. Eftersom det inte finns något lager av tätare 

jordar som överlagrar isälvsmaterialet där, så kan det bli svårt att hinna sanera efter en 

olycka innan föroreningarna sprids vidare. I det norra området är lagren av täta jordar 

så mäktiga att kommunen inte bedömer att det finns behov av särskilt hänsynstagande. 

I det södra delområdet bör man undvika etableringar av verksamheter som innebär 

uppställning av stora volymer av maskiner/fordon, där läckage kan orsaka stora 

utsläpp. Det är också olämpligt med verksamheter inom 

avfallshantering/återvinningssektorn. Det är inte heller lämpligt att ha öppna upplag i 

området då regnvatten kan föra med sig föroreningar. Ev. upplag skall därför vara 

försedda med tak och ligga på hårdgjorda ytor. 

Den lokalgata som fått en dragning i direkt anslutning till en damm med grundvatten i 

SV har utformats med ett extra dike som skall leda bort dagvattnet och på så sätt 

minimera risken för förorening av grundvattnet. En planbestämmelse som hindrar 

öppna upplag införs för det södra delområdet, liksom en planbestämmelse om att 

vatten från hårdgjorda ytor inte skall infiltreras utan avledas direkt till dagvattennätet. 

Transporter av farligt gods 

Väg 34 och Lambohovsleden utgör rekommenderade färdvägar för farligt gods. För 

att bedöma om detta påverkar hur man kan bygga i planområdet har WSP gjort en 

riskbedömning. I den konstateras att det endast är olyckor med transporter av 

brandfarliga vätskor som både har olycksfrekvens och påverkansavstånd som har 

någon nämnvärd betydelse för planområdet. Vidare konstateras att man uppnår en 

acceptabel risknivå utan särskilda åtgärder om man undviker bebyggelse närmare än 

30 m från vägarna. 

Längs Lambohovsleden föreslås i planen att byggnader placeras närmare än detta 

avstånd. Längs väg 34 finns också möjligheter att bygga närmare än 30 m från vägen i 

höjd med Åhmans traktorcentrum. För att hantera detta har en planbestämmelse om 

brandskyddsteknisk utformning av väggarna mot berörda vägar införts. 

Etableringen av det nya verksamhetsområdet kan leda till transporter av farligt gods 

till området. Genom att Kåparpsgatan får en direkt anslutning till Lambohovsleden 

undviks transporter av ev. farligt gods på Bygärdesgatan längs Lilla Mjärdevis 

bostadsområde från det nya verksamhetsområdet. 


19

Trafikbuller 

Ett bostadshus på fastigheten Lambohov 2:30 ligger inom 50 m från den planerade 

Kåparpsgatan. För denna bostad har Tyréns gjort en bullerberäkning. Den visar att 

med prognosen om 4000 fordon/dygn i framtiden på denna del av gatan och med den 

avsedda hastighetsbegränsningen på 50 km/h blir bullernivåerna 55,4 dBA ekvivalent, 

respektive 68 dBA max, vid fasaden om inga bullerskyddsåtgärder vidtas. Gällande 

riktvärden är 55, respektive 70 dBA. Detta innebär att man i princip inte behöver vidta 

några bullerskyddsåtgärder för den berörda bostaden. Kommunen avser dock att 

anlägga en ca. 1,2 m hög miljövall längs Kåparpsgatan längs det berörda avsnittet. 

Vallen utformas med en flack lutning mot bostaden och har som primärt syfte att 

minska gatans visuella påverkan på utblickarna. Med den föreslagna höjden uppnås 

också viss bullerreduktion, så att riktvärdet innehålls helt. 

Luftkvalitet 

Linköpings kommun har vid luftmätningar konstaterat att det är PM 10 som har högst 

nivåer av de ämnen som omfattas av miljökvalitetsnormen för utomhusluft. Mot 

denna bakgrund har kommunen tagit fram ett åtgärdsprogram för PM 10. Av de 

beräkningar som genomförts för åtgärdsprogrammet framgår att halterna av PM 10, 

inte någon stans i tätorten överskrider gällande miljökvalitetsnorm som är 40 μg/m 3 , 

årsmedelvärde. De måttliga trafikmängderna i området i kombination med ett brett 

gaturum motsvarande minst ca. 32 m mellan fasaderna ger anledning att göra 

bedömningen att man inte kommer överskrida miljökvalitetsnormen avseende PM10 i 

detaljplanen. 

Halten PM 10 överskrider däremot regelmässigt den övre utvärderingströskeln som 

ligger på 14 μg/m 3 , vilket skulle föranleda mätningar av föroreningsnivåerna. Mot 

bakgrund av att kommunen tagit fram ett åtgärdsprogram och även genomför 

mätningar av luftföroreningsnivåerna i kritiska punkter av staden, förefaller det inte 

finnas skäl för en särskild mätningsverksamhet med anledning av den nu aktuella 

planen. 

Bilagor och referenser 

Stadspartner AB, 2005, Kåparp Lilla Mjärdevi (del av Lambohov 2:20 m.fl.), 

Översiktlig geoteknisk undersökning, 2005-06-16. 

Stadspartner AB, 2008, Del av Lambohov 2:20, Kåparps verksamhetsområde, 

Fördjupad översiktlig geoteknisk undersökning, 2008-09-11. 

Calluna AB, 2005, Naturinventering för detaljplaneprogram/detaljplan för Kåparp, 

Linköping kommun, 2005-08-16. 

Calluna AB, 2005, Komplettering till ” Naturinventering för 

detaljplaneprogram/detaljplan för Kåparp, Linköping kommun”, 2005-10-03. 

WSP Environmental, 2008, Riskbedömning farligt gods Kåparp, Underlag till 

detaljplan för del av Lambohov 2:20 m.fl., 2008-06-02. 

WSP Environmental, 2009, Bedömning av föroreningsrisker vid Kåparps 

verksamhetsområde, Underlag till detaljplan för del av Lambohov 2:20 m.fl., 2009- 

02-26. 

RAÄ, 2003, Slaka-Skeda, arkeologisk utredning etapp 1, 2003:47. 

Arkeologikonsult, 2008, Kåparp, Särskild arkeologisk utredning, etapp 2, 2008:2184. 


20

Arkeologikonsult, 2008, Kåparp – Boplats och stensträngar, arkeologisk 

förundersökning, 2008:2223. 

Tyréns, 2009, Utbyggnad av Kåparpsgatan mm i Linköping, Utredning. 


21

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 

Organisatoriska frågor 

Tidplan 

Planarbetet genomförs med normalt planförfarande och avses i huvudsak kunna följa 

nedanstående tidplan. 

Programsamråd oktober – november 2005 

Samråd april - maj 2008 

Utställning sommaren 2009 

Antagande hösten 2009 

Laga kraft hösten 2009 

Genomförandetid 

Planens genomförandetid skall vara fem (5) år från den dag planen vinner laga kraft. 

Ansvarsfördelning och huvudmannaskap 

Linköpings kommun 

Kommunen är huvudman för allmänna platser i området. 

Nätbolagen 

Tekniska Verken är huvudman för allmän vatten- och avloppsanläggning och 

fjärrvärmenät och svarar för utbyggnad, drift och underhåll fram till anvisad 

anslutnings-/förbindelsepunkt respektive abonnentcentral. Utsikt nät AB är huvudman 

för allmänna elledningar och svarar för utbyggnad och drift fram till anvisad 

servisplats. TeliaSonera Skanova Access AB ansvarar för utbyggnad samt drift och 

underhåll av telenätet inom området. Respektive ledningshavare ansöker om 

erforderliga ledningsrätter. 

Exploatör och framtida fastighetsägare 

Fastighetsägarna ansvarar för planens genomförande inom kvartersmark, d.v.s. att 

respektive fastighet utformas och bebyggs enligt detaljplanen. Fastighetsägarna 

ansvarar för och bekostar allt ledningsarbete på tomtmark som ligger efter 

förbindelsepunkt respektive servisanslutning. Fastighetsägarna ska anmäla till 

respektive huvudman om anslutning av VA, el samt tele när anslutning är aktuell. 

Fastighetsrättsliga frågor 

Markägare inom planområdet 

Linköpings kommun äger fastigheten Lambohov 2:20. Kåparp 1:3 och Lambohov 

2:30 är privatägda. 


22

Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggning m.m. 

Fastighetsindelning 

Berörd del av fastigheten Lambohov 2:20 föreslås bli avstyckad i ca. 25 tomter för 

industri eller kontorsverksamhet samt en tomt för kontorsverksamhet. Del av 

fastigheten föreslås regleras över från Lambohov 2:20 till Lambohov 2:30. 

Det kan bli aktuellt att stycka av fastigheter för transformatorstationer. Kåparp 1:3 

kommer sannolikt att omregleras genom fastighetsreglering. 

Rättigheter 

Erforderliga ”u-områden” för allmänna ledningar (tele, el, fjärrvärme och VA) på 

kvartersmark har uttagits i planområdet. En befintlig ledningsrätt för starkström 

nordväst om Kåparp 1:3 bör anpassas till ledningarnas verkliga läge. U-områdena ska 

tryggas genom ledningsrätt. Ledningsrätt medför vissa inskränkningar i 

markanvändningen. Åtgärder som försvårar framdragande och underhåll av allmänna 

ledningar får ej vidtas inom ”u-områden”. Rättigheter och inskränkningar bestäms vid 

ledningsförrättning. Samråd bör ske med Tekniska Verken om planteringar planeras i 

närheten av de allmänna VA-ledningarna. 

Befintligt utfartsservitut för Kåparp 1:3 avses ersättas med ny utfart mot 

lokalgatunätet. Utfarten mot riksvägen kommer då att stängas. Befintligt 

utfartsservitut för Lambohov 2:30 avses ges en ny, kortare sträckning och anslutas till 

den nya Kåparpsgatan. 

En del av kvartersmarken närmast rv. 34 i höjd med Åhmans traktorcentrum, omfattas 

av vägrätt upplåten åt Vägverket. Det berörda markområdet saknar byggrätt i 

detaljplanen. 

Om kvartersmarken avstyckas enligt illustration med tomter med utfart över skaft på 

kvartersmark kommer de berörda fastighetsägarna att få ansvara för skötseln av 

utfartsvägen. 

Om byggnader placeras på föreslagen höjd på tomten i förlängningen av den 

sydvästra lokalgatan, behöver dagvatten kunna avledas via öppet diken i kanten av de 

nya tomterna sydost om Kåparp 1:3. Servitut kan behöva bildas för detta dike. 

Genom planområdets sydöstra delområde går ett dikningsföretag för avvattning av det 

sanka området väster om den tänkta Kåparpsgatan. Dikningsföretaget är beslutat 

1913. Dikningsföretaget omfattar endast markområden på kommunens mark. 

Arrenden 

Jordbruksmarken inom planområdet är utarrenderad. Inför genomförandet av 

detaljplanen kommer berörda delar av arrendeområdet att sägas upp. 

Ekonomiska frågor 

Planekonomi 

Kommunen bygger och bekostar nya gatusträckningar inom planområdet. Kommunen 

bygger och bekostar även de nya anslutningar som blir följden av förändringarna i 


23

nuvarande utfartsservitut. Utbyggnaden av eventuella interna utfartsvägar på 

kvartersmark får regleras från fall till fall. 

Anläggnings- och anslutningsavgifter för nya anslutningar kommer att tas ut enligt 

gällande taxa och erläggas av respektive fastighetsägare. 

Ledningsåtgärder bekostas av respektive ledningshavare. 

Tekniska frågor 

Ledningar 

Fastigheterna inom planområdet skall anslutas till kommunalt VA inklusive 

dagvattenanläggning. 

Ytor för transformatorer finns avsatta i planförslaget. 

I anslutning till omgivande naturmarkspartier kommer avskärande diken att anläggas 

på kommunens mark där det ansetts nödvändigt vid förprojekteringen av gator och 

ledningar. Eftersom dikenas nytta är avgränsat till de intilliggande fastigheterna 

kommer dessa troligen ges servitut avseende rätt att behålla, underhålla och förnya 

dikena på kommunens mark. 

Tekniska utredningar 

Kommunen har låtit utföra en översiktlig geoteknisk undersökning, daterad 2005-06- 

16, för att utreda planområdets lämplighet för bebyggelse. En fördjupad översiktlig 

geoteknisk utredning har genomförts under 2008. Respektive byggherre ansvarar för 

ytterligare geotekniska undersökningar där så erfordras. 

Medverkande tjänstemän 

Magnus Hultegård, planarkitekt: projektledare, Teknik- och 

samhällsbyggnadskontoret 

Birgitta Danielsson, mark- och exploateringsingenjör, Teknik- och 


Björn Tjus, landskapsarkitekt, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret 

Joacim Gustavsson, projektledare infrastruktur, Teknik- och 


Sigrid Gustafsson, kommunekolog, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret 

Anna-Karin Salovaara, bygglovsingenjör, Bygglovskontoret 


24

Förändringar efter samrådet 

Planförslaget har efter samrådet anpassats till genomförd förprojektering av gator och 

ledningar. Detta har bl.a. förändrat Kåparpsgatans och gång- och cykelvägens 

linjesträckning förbi ekbackarna och fastigheten Lambohov 2:30. Det har även 

tillkommit ett antal s.k. u-områden för att trygga befintliga och kommande allmänna 

ledningar. 

Till följd av kompletterande geotekniska och arkeologiska utredningar har antalet 

tomter minskats, liksom avgränsningen av vilken tomtmark som bedöms vara byggbar 

i de kvarstående tomterna. 

TEKNIK- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 

Magnus Hultegård 

Planarkitekt / Projektledare 


25

Behovsbedömningen är hämtad från 

samrådsversionen av detaljplanen. 

BEHOVSBEDÖMNING OCH AVGRÄNSNING AV 

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, MKB 

Behovsbedömning 

I enlighet med bestämmelserna i Plan- och bygglagen, Miljöbalken och förordningen 

om Miljökonsekvensbeskrivningar skall planer och program som kan antas leda till en 

betydande miljöpåverkan miljöbedömas. För detaljplaner skall behovet av en 

miljöbedömning utredas i det enskilda fallet, en s.k. behovsbedömning. 

Som stöd för behovsbedömningen använder kommunen en checklista som ingår som 

bilaga till behovsbedömningen. Här redovisas i sammanfattande form de slutsatser 

som dragits i detta arbete. 

Platsen 

Planområdet omfattar en del av Slakaåsen som är en större grundvattenakvifer med 

skyddsvärde. Nulägesbedömningen är dock att grundvattnet i området inte strömmar 

in i huvudakviferen utan har en avrinning bort från denna, varvid eventuella 

föroreningar endast ger en lokal effekt. Detta skall dock klarläggas i det fortsatta 

planarbetet. 

Närheten mellan verksamhetsområdets nordligaste tomter och Lambohovsleden med 

sina transporter av farligt gods behöver belysas närmare i en riskanalys. 

Påverkan 

Planförslaget som innehåller ett verksamhetsområde med huvudsaklig inriktning mot 

mindre företag utan omgivningspåverkan bedöms inte leda till någon påtaglig 

påverkan. 

Planen 

Planen föregriper inte eventuella kommande lokaliserings- och tillståndsprövningar 

enligt Miljöbalken. 

Ställningstagande 

Kommunen gör den sammanvägda bedömningen att en miljöbedömning, enligt 5 kap 

18§ PBL inte behöver upprättas för ”Detaljplan i Lambohov för del av Lambohov 

2:20 m.fl., (Kåparps verksamhetsområde)”. 

Motivet till ställningstagandet grundas på ovanstående behovsbedömning och den 

analys som redovisas i bifogad checklista. Skälen till att kommunen gör bedömningen 

att detaljplanen inte antas medföra betydande miljöpåverkan är: 

Verksamhetsområdets läge i kombination med kommunens nischning av området mot 

mindre verksamheter i form av hantverk, kontor företagsservice bedöms leda till att 

verksamheterna i sig inte leder till någon betydande miljöpåverkan. Gatunätet byggs 

ut på ett sätt som motverkar olägenheter för de boende i Lambohov. Ledningsnätet 

byggs ut med en kapacitet som kan hantera normala verksamheters behov av vatten 

och avlopp. I nuläget finns det anledning att anta att eventuell påverkan på 


26

grundvattnet endast ger lokala effekter. I nuläget bedöms också att frågan om farligt 

godstransporter är hanterbar med plantekniska åtgärder. 

Teknik och samhällsbyggnad 

Magnus Hultegård 

Planarkitekt, projektledare 

I handläggningen av behovsbedömningen har även Ulrica Swärd, Ekolog, Roger 

Björk, Miljöskyddssekreterare samt Patrik Oxelgren, Brandingenjör deltagit. 


27

Checklista för behovsbedömning av miljöbedömning 

Denna checklista utgör arbetsunderlag för att bedöma behovet av en miljöbedömning 

av detaljplanen. Den används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan som 

behöver beskrivas i en ev. miljökonsekvensbeskrivning. Bedömningarna är 

preliminära. Ny kunskap som tillförs planarbetet kan innebära att bedömningarna i 

denna checklista måste omvärderas. 

Kan 

påverkas 

Påverkas ej Kommentarer 

Platsen: 

(Nulägesbeskrivning avseende miljöns känslighet i de områden som kan 

antas bli påverkade) 

Planområdets betydelse och sårbarhet… 

Nuvarande 

markanvändning 

X 

Markens, vattnets och 

andra resursers 

förekomst, kvalitet 

och förnyelseförmåga 

i området 

X 

Del av området tillhör Slakaåsen 

som utgör en skyddsvärd 

grundvattenförekomst. Denna är 

bl.a. noterad i 

vattenmyndighetens 

kartläggning av större 

grundvattenförekomster som 

skall övervakas. Enligt 

Linköpings översiktsplan 1998 

bör industrier, lager eller upplag 

bör inte lokaliseras hit om detta 

kan innebära att förekomsterna 

inte kan utnyttjas för 

dricksvattenförsörjning. 

…på grund av… 

…intensiv 

markanvändning 

X 

Den befintliga miljöns 

känslighet med särskild 

uppmärksamhet på 

tätbefolkade områden 

…överskridna 

miljökvalitetsnormer 

Områden där MKN 

överskrids eller riskerar att 

överskridas 

X 

Området kommer även fortsatt 

att vara glest bebyggt. 


28

…kulturarv 

Historiskt, kulturellt eller 

arkeologiskt betydelsefulla 

områden 

X 

Ett antal fornlämningsområden 

ligger i eller vid planområdet. 

Dessa kan ev. komma att 

påverkas av planförslaget. 

…särdrag i naturen 

X 

Större opåverkade 

områden, våtmarker, 

kustområden, bergs- och 

skogsområden 

…skyddade områden 

Riksintressen (MB 3 & 4 

kap.) 

Nationalparker, natur- och 

kulturreservat, 

biotopskydd, strandskydd, 

Natura 2000 m.fl. (MB 7 

kap.) 

X 

Naturvårdens riksintresse 

”eklandskapet” bedöms inte 

påverkas av planförslaget. 

Några mindre områden som 

omfattas av det generella 

biotopskyddet kommer beröras. 

Påverkan: 

Storlek och fysisk omfattning 

Omfattning och 

X 

förening med andra 

projekt 

Det föreslagna 

verksamhetsområdet är relativt 

begränsat och avser småföretag. 

Utnyttjande av mark, 

vatten och andra 

resurser 

Biologisk mångfald, djurliv 

växtliv, mark, vatten, luft, 

klimatfaktorer, materiella 

tillgångar, landskap, 

bebyggelse, forn- och 

kulturlämningar och annat 

kulturarv, rekreation, 

transporter, 

energiförbrukning m.m. 

X 

Utbyggnad av ett 

verksamhetsområde på 

Slakaåsen kan påverka 

grundvattnets kvalitet om detta 

inte beaktas. 

Alstrande av avfall 

Alstrande av 

föroreningar och 

störningar 

Utsläpp till luft och vatten, 

buller, vibrationer, allergi, 

elektromagnetiska fält, 

skyddsavstånd m.m. 

X 

X 

Kommunens inriktning för 

verksamhetsområdet är mindre 

verksamheter. Delar av området 

är reglerat så att endast 

verksamheter som inte är 

störande för omgivningen tillåts. 

Även för övriga delar av 

området kan konstateras att 

närheten till befintliga och 


29

planerade bostäder, i 

kombination med förhärskande 

vindriktning, gör att det 

knappast kommer bli möjligt att 

vid en miljöprövning tillåta 

verksamheter som ger upphov 

till mer omfattande luftutsläpp 

eller buller. 

Ledningsnätet kommer att 

dimensioneras så att renvatten 

och avloppsvatten i normal 

omfattning kan hanteras. 

Verksamhetsområdet får en 

direkt anslutning mot 

huvudvägnätet, vilket innebär en 

robust trafikinfrastruktur som 

minimerar de transportrelaterade 

olägenheterna för de närboende. 

Utbyggnaden av Kåparpsgatan 

kan komma att leda till 

trafikbullernivåer överskridande 

gällande riktvärden vid 

fastigheten Lambohov 2:30. I 

det fortsatta planarbetet kommer 

behovet av bulleravskärmning 

utredas. 

Effekternas 

omfattning 

X 

Geografiskt område och 

befolkningens storlek, 

särskilt om nationsgräns 

överskrids 

Effekternas 

sannolikhet, frekvens, 

varaktighet och 

avhjälpbarhet 

X 

Med föreslagen inriktning av 

området bedöms risken för 

förorening av grundvattnet vara 

begränsat. Frågan behöver dock 

belysas ytterligare. 

Risker för olyckor med konsekvenser för 

människors hälsa X Områdena som ligger invid 

rekommenderade färdvägar för 

farligt gods föreslås användas 

som verksamhetsområde. 

Avståndet överstiger 50 m i de 

flesta fall. I väster är avståndet 

mindre, men tomterna ligger 


30

skyddade av en hög ås. Två 

tomter i norr ligger dock så nära 

Lambohovsleden att en särskild 

riskanalys behöver göras för att 

belysa risksituationen och 

behovet av ev. förebyggande 

åtgärder. 

miljön 

Påverkans totaleffekt 

Effekternas betydelse 

och komplexitet med 

särskild hänsyn till 

allmänhetens behov 

av information 

X 

X 

Planens karaktäristiska egenskaper: 

anger 

förutsättningarna för 

verksamheter och 

åtgärder avseende: 

Plats för, slag av, storlek 

på, drift av samt resurser 

till. 

X 

Planförslaget föregriper inte 

eventuella kommande 

lokaliseringsprövningar enligt 

Miljöbalken. 

har betydelse för 

andra planers 

miljöpåverkan 

har betydelse för 

integreringen av 

miljöaspekter/miljömål 

Nationella, regionala, och 

kommunala mål 

innebär miljöproblem 

som är relevanta för 

planen självt 

X 

X 

X 

Planförslaget utnyttjar mark 

som svårligen kan användas till 

annan bebyggelse. Därmed 

möjliggörs verksamhetsområden 

i anslutning till andra befintliga 

verksamhetsområden och i 

anslutning till bostadsområden, 

vilket bör ge en effektiv 

bebyggelsestruktur och därmed 

bli gynnsamt ur ett vidare 

miljöperspektiv. 

Vissa regleringar avseende 

verksamheternas innehåll har 

införts i planförslaget för att 

minimera påverkan på 

närområdet. 

har betydelse för X Frågan om risk för förorening 


31

möjligheterna att 

genomföra EG:s 

miljölagstiftning 

av grundvattenförekomsten 

behöver belysas närmare. 

Vattendirektivet 

Ytterligare utredningsbehov 

En bedömning av grundvattnets strömningsriktning bör genomföras. Om denna 

bedömning pekar på att grundvattnets strömningsriktning är sådan att ev. påverkan 

inte blir enbart lokal, bör en fördjupad analys göras avseende risken för förorening av 

grundvattnet samt förslag till förebyggande åtgärder. En sådan analys bör då ligga till 

grund för en Miljökonsekvensbeskrivning. 

En riskanalys avseende farligt godstransporter och närheten mellan Lambohovsleden 

och de två närmaste tomterna behöver genomföras. 

Underlag för behovsbedömningen 

Behovsbedömningen grundar sig på tillgängligt planeringsunderlag, överslagsmässig 

trafikbullerberäkning samt planförslagets innehåll. 

Slutsatser 

Den aktuella detaljplanen bedöms inte ge upphov till betydande miljöpåverkan. 

Någon MKB enligt 5 kap. 18§ PBL bedöms därför inte vara nödvändig. 

En begränsad redovisning av planens inverkan på miljön bör dock göras. Denna kan 

avgränsas till att behandla risken för förorening av grundvattnet och behovet av 

skadeförebyggande åtgärder. 


32

Det nationella målet, god bebyggd miljö 

Det nationella miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö” är det som bäst täcker in 

tätortsmiljöernas miljöfrågor. Miljökvalitetsmålet innebär: 

– Den bebyggda miljön ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av 

bostäder, arbetsplatser, service och kultur så att alla människor ges möjlighet till ett rikt och 

utvecklande liv och så att omfattningen av människors dagliga transporter kan minskas. 

– Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av byggnader och 

bebyggelsemiljöer samt platser och landskap med särskilda värden värnas och utvecklas. 

– Natur- och grönområden med närhet till bebyggelsen och med god tillgänglighet värnas så 

att behovet av lek, rekreation, lokal odling samt ett hälsosamt lokalklimat kan tillgodoses. 

– Den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas. 

– Transporter och transportanläggningar lokaliseras och utformas så att skadliga intrång i 

stads- eller naturmiljön begränsas och så att de inte utgör hälso- eller säkerhetsrisker eller i 

övrigt är störande för miljön. 

– Miljöanpassade kollektivtrafiksystem av god kvalitet finns tillgängliga och 

förutsättningarna för säker gång- och cykeltrafik är goda. 

– Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, bullerstörningar, skadliga radonhalter 

eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker. 

– Mark- och vattenområden är fria från gifter, skadliga ämnen och andra föroreningar. 

– Användningen av energi, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, 

resursbesparande och miljöanpassat sätt och främst förnybara energikällor används. 

Kommunens mål i lokal Agenda 21 

Kommunens invånare ska aktivt delta i arbetet för en långsiktig och hållbar utveckling. 

Det totala behovet av transporter ska minska. Vi ska minska biltrafiken och förbättra 

möjligheterna för gående, cyklister och kollektivtrafik. Alla transporter av personer och varor 

ska ske med förnyelsebara bränslen. 

Den totala energianvändningen ska minska. El och värme ska produceras med förnyelsebara 

energikällor. 

Avfallshanteringen ska karakteriseras av återanvändning och återvinning. Vi ska inte 

producera något avfall som måste deponeras. 

Växt- och djurarter ska bevaras i naturliga livsmiljöer. Förstörda livsmiljöer ska återskapas. 

Stad och land måste integreras med en bättre näringsåterföring, större andel närproducerad 

mat och ett hållbart jordbruk. Systemen för vatten och avlopp ska kretsloppsanpassas i hela 

kommunen. 

Den fysiska planeringen ska grundas på helhetstänkande, långsiktighet och 

kretsloppsanpassning. 

Alla projekt ska ge ett resurssnålt samt miljö- och hälsoriktigt byggande och boende. 

Företag i kommunen ska ha en tydlig miljöprofil och stödjas i sitt miljöarbete. 

Kretsloppsfrågorna ska ingå som en mycket viktig del i all verksamhet i förskolan och skolan. 

Vi ska skapa förutsättningar för kommunens invånare att handla miljömedvetet. 

Användningen av skadliga kemiska produkter ska upphöra inom kommunen. 

Bilaga till behovsbedömning 

och avgränsning av MKB 


33

UTSTÃLLNINGSHANDLING del av LAMBOHOV 2:20 m.fl.

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

UTSTÃLLNINGSHANDLING del av LAMBOHOV 2:20 m.fl.