Hämta som pdf - Mångkulturellt centrum - Botkyrka kommun

MÅNGKULTURELLT CENTRUM 

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 

2006

Mångkulturellt centrum. Verksamhetsberättelse 2006. 

Org.nr 812800-8243 

©Mångkulturellt centrum, april 2007 

Red. Ann Pettersson & Ingrid Ramberg 

Form Ingrid Ramberg 

Foto Andrzej Markiewicz

INNEHÅLL 

Förord 4 

Forskning 6 

Dokumentation 11 

Arkiv 14 

Utbildning 15 

Centrum för interkulturell skolforskning 18 

Utställningar 21 

Program och visningar 26 

Pedagogiska verkstan 32 

Förlaget 34 

Biblioteket 37 

Information och marknadsföring 38 

Reception, butik och uthyrning 40 

Tavernan 41 

Organisation och personal 42 

Årsredovisning 45 

Revisionsberättelse 51

FÖRORD 

Modern power cannot control global flows 

largely because it has not addressed the 

complex patterns of contemporary mobility. 

Nikos Papastergiadis, professor, University of Melbourne 

CITATET ÄR HÄMTAT ur skriften Arts and Diversity som Mångkulturellt 

centrum producerade under det nationella Mångkulturåret 

2006. I november 2006 genomfördes ett tvådagarssymposium 

på samma tema i samarbete med Riksteatern och Botkyrka kommun, 

samt med stöd från Statens kulturråd, Framtidens kultur och 

kulturdepartementet. Syftet med symposiet var att diskutera och pröva 

kulturpolitiska idéers förmåga att möta just ”de komplexa mönstren i samtida 

mobilitet”, samt att belysa hur konst i vid mening kan bidra till att 

bädda in människor i nya gemenskaper. Platsen Botkyrka och dess 

institutioner: Botkyrka konsthall, Subtopia, Riksteatern och Mångkulturellt 

centrum, utgjorde här ett slags fallstudie. 

Exemplet ovan rymmer flera viktiga aspekter av det arbete 

vi ägnat uppmärksamhet åt under året. De internationella förbindelserna 

har ökat påtagligt i verksamheten. Vi har inbjudits till och 

deltagit i verksamhetsmöten och presentationer i Prag, Lissabon, Leeds, 

London, Rom, Dublin, Bryssel, Gent och Oslo. Vi har samarbetat med en 

konstskola (AMAC) i Sydafrika kring utställningen ”Women’s Spaces 

– Kvinnliga rum” som visades på Fittja gård. Vi har dessutom tagit 

emot ett flertal studiebesök från olika delar av världen. 

Vi använder den lokalmiljö som omger oss för att pröva teoretiska 

och konstnärliga bearbetningar. Botkyrka är vår utkikspunkt 

och det är idag en självklarhet att denna samhällsmiljö, med vårt 

långsiktiga och breda kunskapsperspektiv, kan utbyta idéer för utveckling 

och förändring med liknande miljöer oberoende av geografin. 

Se där hur globaliseringsprocessen verkar. 

Exemplet visar ytterligare två saker som kännetecknar vårt arbete; vi skapar möten 

som syftar till att gränsöverskrida politikens, praktikens och teorins etablerade snitt. 

Det är ingen lätt uppgift men vår uppfattning är att det är i dessa möten som en ny 

typ av förståelse kan bli möjlig. Det andra är att vi har höga ambitioner att sprida 

och kommunicera det vi gör. Det ska vara möjligt att ta del av ett innehåll även om 

man inte kan delta i de strategiska aktiviteter vi anordnar. Utgivningen och den vida 

distributionen av skriften utgör ett exempel på detta. 

I den utåtriktade verksamheten har vi haft en större bredd än tidigare. Det beror 

på effekten av det nationella Mångkulturåret i förening med de uppdrag vi tagit oss 

4

an. Detta har inneburit att vi fortsatt samarbetet med Svensk Handel kring utgivningen 

av Mångkulturella almanackan. Med Naturvårdsverket har vi arbetat med 

en kunskapsöversikt kring bl. a. naturanvändning samt gett ut boken Mångnatur. 

Till bredden ska läggas vår fördjupning av platsen norra Botkyrka i utställnings- och 

bokprojektet ”NOBO”. Studien av helger och högtider har slutförts och konstverket 

”Första generationen” har fått en praktfull presentation i en egen bok på fem språk. 

På integrationsfältet har den nationella konferensserien ”Mobilisering för integration” 

presenterats i rapportform. 

En viktig uppgift för centret är att bidra till kvalitetsutveckling av Botkyrka kommuns 

arbete i de olika förvaltningarna. Under året har flera aktiviteter genomförts 

som syftar till detta mål. Kontakter är upprättade inom de flesta förvaltningar. Under 

året har två studier genomförts kring områdesarbete och framtidens äldre samt utbildningsinsatser. 

I det interna organisationsarbetet har år 2 av 3 genomförts för att bearbeta de mål 

som sattes upp i målprogrammet. Vi kan konstatera att vi är på god väg att uppnå 

de uppsatta målen liksom ett gammalt mål som vi haft stora problem att klara – ordnandet 

av ett arkiv. Tack vare Accessmedel har detta arbete påbörjats vilket stärker 

oss ytterligare som kunskapsorganisation. Administrationen har förstärkts av en 

ekonom vilket skapar bättre förutsättningar att utveckla organisationen framöver. En 

omorganisation genomfördes den första oktober med en övergång från fyra enheter 

till åtta basgrupper i syfte att utveckla och effektivisera det interna samarbetet. Den 

ekonomiska sidan av verksamheten gav ett mindre plus vilket är glädjande eftersom 

vi visat minussiffror under några år. Bakom detta plus ligger ett hårt dagligt arbete av 

många med att nå uppsatta ekonomiska delmål inom den ”rörliga” intäktsdelen. Mål 

som endast kan uppnås genom att producera en kvalitativ verksamhet. 

Alltfler kommer i kontakt med våra aktiviteter och utbud. Mötesplatsen Fittja 

gård befinner sig i stadig utveckling. Trycket på ökade insatser för barn och ungdom 

behöver bemötas med nya initiativ från vår sida. Det är alltid glädjande för en verksamhetschef 

att tackla den typen av önskemål. Jag vill avsluta med att tacka för alla 

förtroenden som givits oss under året av besökare och uppdragsgivare. Tack även till 

all personal på centret för ett mycket engagerat arbete. 

Leif Magnusson 

Verksamhetschef 

5

FORSKNING 

ETT NYTT FORSKNINGSPROGRAM för Mångkulturellt centrum har lagts 

fram under året. Arbetet med att omsätta programmet i konkreta 

projekt har påbörjats, med fokus på barn, plats och lek, natursyn 

och friluftsliv samt kulturarvsfrågor. 

Uppdrag 

Ella Johansson har under året avslutat sitt fyraåriga uppdrag som ledamot 

av Beredningsgrupp 5 i Riksbankens jubileumsfond. Hon fortsätter sitt 

deltagande i Nordiska museets forskningsråd och blev under året 

invald i Imer-förbundets styrelse samt i styrelsen för Föreningen för 

svensk kulturhistoria. Ella var fakultetsopponent vid Marja Ågrens 

disputation i etnologi, Göteborgs universitet, med avhandlingen 

Är du finsk, eller- En etnologisk studie om att växa upp och leva med 

finsk bakgrund i Sverige samt ledamot i betygskommittén vid Agnes 

Ers disputation i etnologi, Stockholms universitet med avhandlingen I 

mänsklighetens namn: en etnologisk studie av ett svenskt biståndsprojekt i 

Rumänien. Ella var vidare sakkunnig vid tillsättningen av en forskarassistenttjänst 

vid etnologiska institutionen, Uppsala universitet. 

På uppdrag av Naturvårdsverket har boken Mångnatur: Friluftsliv 

och natursyn i det mångkulturella samhället givits ut på Mångkulturellt 

centrums förlag. Ett antal artiklar tidigare utgivna av tidskriften 

I&M redigerades till en bok som även försetts med en nyskriven 

inledning av Ella Johansson och en avslutande kunskapsöversikt kring 

friluftsliv av Emil Plisch. 

Hassan Hosseini-Kaladjahi har samarbetat med MINNA (Mångfald i Närnatur) i 

programmet Friluft och Biologisk Mångfald i tätortsnära natur samt lett en av MIN- 

NAs workshops om integration. 

Nina Edström fick av enheten för demokrati på Justitiedepartementet i uppdrag att 

dokumentera, analysera och rapportera konferensen ”Förortens röst” som ingick i 

regeringens demokratisatsning ”Delaktiga Sverige”. Konferensen genomfördes i Subtopias 

lokaler i Alby. 

6

Avslutade projekt 

Det lokala arbetet i Botkyrka. Hassan Hosseini-Kaladjahi har genomfört en jämförande 

studie av två områdesgrupper i Fittja och Tullinge. Rapporten presenterar 

kort områdesgruppernas generella arbete i Botkyrka kommun samt förklarar hur 

arbetsmetoder och arbetsorganisation i de två kommundelarna, Fittja och Tullinge, 

anpassats till de två kommundelarnas sociala förutsättningar. Studien visar även hur 

områdesgruppernas två viktigaste mål fungerat i de två kommundelarna, det inbördes 

samarbetet mellan lokala organisationer och samarbetet mellan lokala organisationer 

och boende. 

Social/kulturell mångfald och miljöarbete – kunskapsläge och forskningsbehov. 

Emil Plisch har under 2006 arbetat med ett uppdrag från Naturvårdsverket om social 

och kulturell mångfald och miljöarbete. Rapporten ”Social och kulturell mångfald och 

miljöarbete – kunskapsläge och forskningsbehov” lämnades till myndigheten i januari 

2007. 

I forskningsöversikten redogörs för svensk och internationell forskning inom områdena 

friluftsliv, avfall och hållbar konsumtion kopplade till social och kulturell mångfald 

samt lokala och regionala projekt inom detta område i Sverige. Dessutom lämnades 

förslag till såväl Naturvårdsverket som andra aktörer för hur arbetet med dessa frågor 

kan stärkas och utvecklas ytterligare. 

Har du sett på mångkulturkonsulenten! Nina Edström påbörjade i maj 2005, 

på uppdrag av Statens kulturråd, den nationella utvärderingen av verksamheten med 

regionala konsulenter för mångkultur. Den processuella utvärderingen genomfördes 

med hjälp av intervjuer, observationer och dokumentstudier under ett drygt 

års tid. Den övergripande frågeställningen som utvärderingen tar upp är vilken roll 

och betydelse konsulenterna för mångkultur har haft för att ”ge det mångkulturella 

samhällets skiftande uttrycksformer en naturlig plats i kulturlivet, samt att i kulturlivets 

institutioner och organisationer utveckla ett mångkulturellt förhållningssätt i alla delar 

av verksamheten”. Hur konsulenterna tagit sig an uppgiften, vilka hinder och möjligheter 

de stött på, erfarenheter för framtiden och förslag för det fortsatta arbetet är 

exempel på vad som diskuteras i utvärderingen. I september 2006 överlämnades 

den färdiga rapporten ”Har du sett på mångkulturkonsulenten!” till Statens kulturråd 

och kan laddas ned från deras hemsida (www.kulturradet.se) eller från Mångkulturellt 

centrums textarkiv. 

Framtidens äldre i norra Botkyrka. Nämnden för vård- och omsorg i Botkyrka 

kommun uppdrog i maj 2005 åt centret att genomföra en studie om hur framtidens 

äldre i kommunens norra delar ser på och planerar för sitt åldrande. 

Studien har ett deltagandeperspektiv och inleddes med föreningsträffar där också 

nämndordföranden deltog. Efter träffar med lokala föreningar genomfördes under 

hösten 2005 och våren 2006 både intervjuer i grupp och enskilt med personer 65 år 

eller äldre från fyra språkgrupper i kommundelen. På svenska, assyriska/syrianska, turkiska 

och spanska intervjuades människor om sina tankar och planer inför åldrandets 

utmaningar. När blir man gammal och vad innebär åldrandet Hur ser vardagen ut 

7

Hur vill man bo Vilken typ av omsorg behövs och hur ser ett gott åldrande ut 

Svaren på frågorna diskuteras i rapporten ”Äldre i norra Botkyrka”, men har också 

utgjort underlag till det utbildningsmaterial för omsorgspersonal i kommunen som färdigställs 

under 2007. Projektledare för studien har varit Nina Edström som med hjälp 

av centrets utbildningsledare Mikael Morberg också tar fram utbildningsmaterialet. 

Pågående projekt 

Förhandlingar inför döden. Eva Karlsson som arbetar med studien är doktorand i 

etnologi vid Mångkulturellt centrum samt Institutionen för etnologi, religionshistoria 

och genusstudier vid Stockholms universitet. ”Förhandlingar inför döden” är empiriskt 

inriktat på palliativ hemsjukvård (lindrande vård i livets slutskede i det egna hemmet) 

och syftet är att visa och analysera hur olika ideal inom vården, som livskvalitet, autonomi 

och värdighet, förhandlas och förverkligas i den konkreta vårdsituationen. 

Studien ingår som en delstudie i forskningsprojektet ”Hemmet som den sista 

vårdplatsen – etik i hemmets och institutionens livssfär.” Projektet som helhet är 

finansierat med medel från Vårdalstiftelsen, delstudien har även erhållit medel från 

forskningsprogrammet ”Kultur i vården och vården som kultur” vid Stockholms läns 

landsting/Stockholms länsmuseum. Studien beräknas vara klar hösten 2007 och redovisas 

då i form av en doktorsavhandling i etnologi vid Stockholms universitet. 

Tidningsredaktioner och etnisk mångfald. Anna Levin arbetar med en doktorsavhandling 

på institutionen för journalistik och masskommunikation. Hon studerar 

tidningsredaktioners arbete för att öka den etniska mångfalden genom fördjupning i 

tre olika fall, Sydsvenskans tidning Rosengård, Dagens Nyheters projekt för invandrade 

journalister samt Gringo, ett eget initiativ från ungdomar från förorten, som 

tröttnat på mediernas bild av dem själva. Den viktigaste frågan i avhandlingsarbetet 

är att se vad mångfaldsarbetet lett till och om det över huvud taget lett till någon 

beständig förändring. 

Påbörjade och initierade projekt 

En ansökan om medel har lämnats till Naturvårdsverket för att genomföra en fallstudie 

under rubriken ”One nature–different users” i MINNA-projektet (Mångfald i 

Närnatur) under programmet Friluft och biologisk mångfald i tätortsnära natur. 

En ansökan till stiftelsen Framtidens kultur avser en förstudie för en dokumentation 

av lärares syn på kultur i skolan och av hur de anser att kulturella aktiviteter och evenemang 

kan påverka barnen. 

Mångkulturellt centrum deltar i ett samarbete med Nordiska museet för att dokumentera 

barns fritid i flera förorter, med särskild tonvikt på barns rörlighet i plats och 

landskapet, 

8

Föredrag 

Hassan Hosseini-Kaladjahi har föreläst om rapporten Det lokala arbetet i Botkyrka 

för politiker och tjänstemän inom kommunen. Han har också medverkat i workshops 

och paneldiskussioner med ämnen som integration, diskriminering, delaktighet, etnicitet, 

hållbar utveckling av lokalsamhället, generic skills, urban förändring samt kollegial 

granskining (peer review) i följande internationella och nationella konferenser: Metropolis 

konferensen i Lissabon, ASCs (The Academy for Sustainable Communities) 

konferens i Leeds, Sociologiska förbundets årsmöte på Södertörns Högskola i Stockholm, 

Urban Future2.0 i Stockholm, samt Den demokratiska scenen på Riksteatern och 

Mångkulturellt centrum i Stockholm. 

Eva Karlsson gjorde under den nordiska etnologkongressen Metamorfoser, som 

arrangerades av Etnologiska avdelningen vid Stockholms universitet, en presentation 

med rubriken ”Kroppsliga möten”. Vid konferensen International Human Science 

Research Conference som gick av stapeln vid John F. Kennedy University, Bay Area, Kalifornien 

höll hon en presentation med namnet ”Indistinct boundaries of normality”. 

Utöver dessa konferenser deltog Eva även vid Hamiltonseminariet som arrangerades 

av Ersta Sköndal högskola och höll där i en session med namnet ”I hemmet är vi ju 

deras gäster”. 

Emil Plisch har under 2006 medverkat som föreläsare vid ett antal konferenser 

och seminarier runt om i Sverige, däribland för anställda på Dalateatern i Falun, för 

Nyckelviksskolans personal på MKC, för kulturchefer i Malmö stad på Malmö museer, 

för kommun- och landstingspolitiker på Mälardalsrådets kulturutskotts konferens på 

Wiiks slott utanför Uppsala, för personal på Livrustkammaren, Hallwylska museet 

och Skoklosters slott på MKC, för personal på Malmö Dramatiska Teater i Malmö, 

på MKC:s seminarium på Husby konsthall samt för kulturinstitutioner i Västmanlands 

län på MKC. 

Nina Edström har presenterat rapporten ”Har du sett på mångkulturkonsulenten!” 

vid olika tillfällen, bland annat för Kulturrådet, involverade regioner och vid 

utbildningstillfällen för kulturaktörer. Hon har också deltagit i en expertpanel vid 

upptaktsseminariet för regeringens demokratisatsning Delaktiga Sverige. Inom ramen 

för samma satsning har hon presenterat en analys av seminariet ”Förortens röst” vid 

Urban Futures 2.0 i Stockholm. 

Ella Johansson har medverkat vid konferenser och seminarier inom Sverige och 

Europa. Vid ”Faszination des Illegitimen” Humboldt-Universität zu Berlin presenteradess 

”The National Maid. Dalecarlian Women as a Brand Image of Swedishness”. 

Vid Nobelmuseets forskningsseminarium i april diskuterades hennes text ”Etnifiering, 

nationsbygge och marknad. Arbetsmigration och lansering av särart”. På konferensen 

From Orientalism to postkolonialism vid Södertörns högskola deltog hon med ”Red 

Stockings and Peaky Little Hats: Hanky-Panky in The Swedish National Genealogy”. 

Under den nordiska etnologkongressen Metamorfoser i Stockholm presenterades 

idéskissen ”Simborgarskap. Simkunnighet och det goda medborgarskapet”. Under 

9

hösten deltog Ella i ett expertmöte om migrationsmuseer, organiserat av UNESCO 

i Rom. Vid seminariet Steg för steg – kulturliv i förändring som hölls i Dieselverkstan i 

Nacka höll hon en föreläsning ”Migration och kulturarv – en internationell utblick”. 

Publikationer 

Edström, Nina. Har du sett på mångkulturkonsulenten! Utvärdering av verksamheten 

med regionala konsulenter för mångkultur. Botkyrka: Mångkulturellt centrum/ Kulturrådet. 

Edström, Nina. Movements oriented towards ethnic diversity in cultural life. I Arts and 

Diversity. Policies, Research and Practice, red. Vendela Heurgren & Mikael Morberg 

Botkyrka: Mångkulturellt centrum. S. 33-42. 

Johansson, Ella. Om meningen med att gå en sväng. Introduktion till tema och innehåll. 

I Mångnatur. Friluftsliv och natursyn i det mångkulturella samhället, red. Ella 

Johansson. Botkyrka: Mångkulturellt centrum & Naturvårdsverket. S. 7-18. 

Johansson, Ella, red. Mångnatur. Friluftsliv och natursyn i det mångkulturella samhället. 

Botkyrka: Mångkulturellt centrum & Naturvårdsverket. 102 s. 

Johansson, Ella. The Doppler Effect. I Off the Edge. Experiments in Cultural Analysis. 

red. Orvar Löfgren & Richard Wilk. Museum Tusculanum Press. Copenhagen. S. 

71-75. 

Johansson, Ella. Standardåsikter från annorstädes. I NoBo. Boken om Norra Botkyrka. 

red. Vendela Heurgren & Leif Magnusson. Botkyrka: Mångkulturellt centrum.. S. 

83-92. 

Johansson, Ella. Vad ska det här föreställa I&M. 2006:3, s. 18-19. 

Johansson, Ella. Periferin i centrum. I Gränslöst. Forskning i Sverige och i världen. Festskrift 

till Dan Brändström, red. Kjell Blückert & Eva Österberg. Stockholm: Natur 

och Kultur. S. 261-275. 

Johansson, Ella. Med andras ögon sett. Forskarkrönika. Samtid & museer 2006: s 33. 

Johansson, Ella. Mest av allt svenskt. Studenter från Berlin studerar mångfald i Jönköping. 

Småländska kulturbilder. Jönköping: Jönköpings läns museum. S. 9-24. 

Johansson, Ella. Arbetare. I Män i Norden. Modernitet och maskulinitet 1840-1940. red. 

Claes Ekenstam & Jörgen Lorentzen. Hedemora: Gidlunds. S. 112-133. 

Johansson, Ella. (tillsammans med Eva Londos) När senmoderniteten kom till Småland. 

I Samtiden som kulturarv. Svenska museers samtidsdokumentation. red. Eva 

Silvén & Magnus Gudmundsson. Nordiska museets förlag. Stockholm. S. 30-42. 

Johansson, Ella. The Doppler Effect. Ethnologia Europaea. Journal of European Ethnology, 

2005:35:1-2. s 71-75 

Johansson, Ella. Forskningsprogram för Mångkulturellt centrum. Publicerat på Internet 

under http://www.mkc.botkyrka.se/ (forskning) 

Hassan Hosseini-Kaladjahi har skrivit ett remissvar till betänkandet ”Integrationens 

svarta bok – Agenda för jämlikhet och social sammanhållning” (SOU 2006: 79) 

10

DOKUMENTATION 

UNDER 2006 HAR två etnologer, Ann Pettersson och Anna Ulfstrand 

samt fotografen Andrzej Markiewicz arbetat med centrets samtidsdokumentation. 

Genom Samdok har ett kontinuerligt samarbete 

med övriga medlemsmuseer bedrivits, främst inom kulturmötesgruppen, 

fritidspoolen och poolen för samiskt liv. Under året 

har dokumentationer av lokalsamhället stått i fokus genom det 

fortsatta arbetet med projektet Helger och högtider samt i arbetet 

med utställningen NoBo – en utställning om norra Botkyrka. Vid 

sidan av de uttalade målen att producera bilder till utställningar och publikationer 

samt dokumentera Mångkulturellt centrums verksamhet pågår 

även en fortlöpande dokumentation av platsen norra Botkyrka. Ett 

exempel är rivningen av Fittja/Ängskolan. Bilder är viktiga inte bara 

som produkt. Bilder och fotograferande skapar möjlighet till möten 

mellan människor. 

Uppdrag 

Ann Pettersson har inom Samdok varit sekreterare i poolen för fritid 

samt ingått i kulturmötesgruppen. Hon har också ingått i den 

redaktion som arbetade med att färdigställa Samtid och museers 

utökade tema nummer ”Delad samtid” med anledning av Mångkulturåret. 

Andrzej Markiewicz deltog i filmfestivalen OffOn i Warszawa 

tillsammans med elever och lärare från Botkyrka Mediecenter. 


Helger och högtider – folklore, migration och kulturarv. Projektet beviljades 

nya medel av Stiftelsen framtidens kultur och bedrevs under hela 2006 av etnologerna 

Ann Pettersson och Anna Ulfstrand, samt fotograf Andrzej Markiewicz. Ett av 

huvudsyftena har varit att inkludera migrationsrelaterade fenomen i det nationella 

kulturarvet och genom att ställa frågor om hur traditioner förändras och förändrar i 

samband med migration har vi länkat nya frågeställningar och samtida företeelser till 

11

ett område som traditionellt varit av intresse för museerna. Projektet har dock skiljt 

sig från liknande undersökningar bland annat genom att det har pågått under en lång 

tidsperiod. Det har gett en möjlighet till reflektion, nya frågeställningar och framförallt 

har ett kontaktnät med människor i Norra Botkyrka kunnat byggas upp. Under 

projektperioden har vi fördjupat ett antal av våra tidigare dokumentationer genom 

fältarbete. Projektet har tidigare delredovisats i en rapport och nätpublikation och 

under året färdigställdes boken Mellan påsk och kadir – högtider i förändring. 


Riksradio och parabol. Teknik för mångkulturell nyfikenhet och kulturell 

identitet, 1930–2006. Ett Access projekt i samarbete med Tekniska museet som 

dokumenterar och utforskar sambanden mellan radiolyssnandet i Sverige på 1930- 

talet och användandet av parabolantenner idag. Genom intervjuer och förvärv av 

paraboler i Botkyrka tillförs Tekniska museet nya föremål och kunskaper om parabolanvändning. 

I projektet arbetar Sonja Fagerholm och Emma Kleman, projektledare är 

Jan Garnert, forskningssamordnare vid Tekniska museet. 

Påbörjade och initierade projekt 

E:LA Experienced based Learning Arena. Under våren träffade Ann Pettersson 

representanter från Århus Interkulturela center, Madrids Vallecas Todo Cultura, Reykjaviks 

Intercultural Center, Stavangers Internasjonalt Hus, Helsingfors International 

Cultural Centre Caisa på Multicultural Center i Prag för att diskutera möjligheten 

att ansöka om EU-medel för att genomföra ett gemensamt pedagogiskt projekt där 

människor ges möjlighet att reflektera över attityder och värderingar i sitt möte med 

mångfald. En projektgrupp bildades för att fortsätta driva arbetet med ansökningar 

till EU. 

Praktik för unga socialbidragssökande under sommaren. Efter en förfrågan från 

socialförvaltningen i Botkyrka kommun påbörjades en diskussion om ett samarbete 

där unga människor som söker socialbidrag under sommaren ska erbjudas en kompetenshöjande 

verksamhet inom Mångkulturellt centrums regi. Genom samarbetet 

kan de unga med språkkompetens få kunskap om intervjuteknik, projektarbete och 

erfarenhet av att arbeta i ett projekt med en grupp. Verksamheten kan på sikt leda 

till ett intresse för att studera vidare eller till ökade möjligheter att få arbete. På grund 

av knappa tidsmarginaler lades projektets på is fram till våren 2007. 

Kulturarv i korsväg. En ansökan om 28/25 medel lämnades till Länsstyrelsen med 

syftet att genomföra en undersökning av processen kring den planerade förnyelsen 

av Norra Botkyrka som har påbörjats i framförallt Alby och Fittja med följande frågeställningar 

i fokus: Används kulturarvet, det äldre och det moderna, i de boendes, 

kommuntjänstemännens och arkitekternas beskrivning av och berättelser om plat- 

12

sen Vad händer när arkitekternas visioner möter platsens specifika etnografi De 

planerade förändringarna vänder sig till dem som redan bor i området, men det finns 

också förhoppningar om att nya boende skall flytta dit för att höja områdenas status. 

Vad är det man betonar för att göra området lockande 

Föredrag 

Teoretiska reflektioner kring arbetet med dokumentationsprojektet Helger och 

högtider har presenterats på såväl nationella som internationella konferenser. I juni 

2006 presenterades en del av dokumentationen, ”Between nationalism and multiculturalism: 

a study of the ceremony of welcoming new citizens in contemporary 

Sweden”, på Société Internationale d’Ethnologie et de Folklore (SIEF) internationella 

konferens i Göteborg där temat var The Ritual Year and Ritual Diversity. Skånes Arkivförbund 

som har det nationella uppdraget för arkivpedagogik höll Arkivpedagogiskt 

forums konferens på Mångkulturellt centrum och då presenterades delar av Mångkulturellt 

centrums dokumentationsarbete. Inför julsäsongen hölls en presentation av 

Helger och högtiders 24: e december material på Skansen. Vid konferensen Steg för 

steg – kulturliv i förändring. Från vision och politik till praktik som var det fjärde och avlutande 

seminariet kring länets mångkulturella utvecklingsarbete inom kultursektorn 

presenterades delar av Helger och högtider projektet. I samband med att den av 

Mångkulturellt centrum producerade utställningen Än sen då En utställning om döden 

öppnade på Falbygdens museum i Falköping höll Ann Pettersson en presentation av 

det dokumentationsarbete som utställningen bygger på. 

Under Xposeptember medverkade Andrzej Markiewicz i ett samtal om estetik, 

samtid och framtid, vilja och villkor för fotografer på hotell Diplomat. 

Publikationer 

Pettersson, Ann & Anna Ulfstrand. Genuine Swedish Christmas Food, such as Lasagna! 

Eleven Ways of Spending Christmas in Contemporary Sweden. I The Ritual 

Year, Proceedings, red. George Mifsud-Chircop. P.E.G. Ltd., Malta. S. 434-441. 

Pettersson, Ann & Anna Ulfstrand. Jul på svenska. Att lära sig en tradition. I Nu gör vi 

jul igen, red. Charlotte Hagström, Marlene Hugosson & Annika Nordström. Göteborg: 

Institutet för språk och folkminnen. S. 75-85. 

Pettersson, Ann & Anna Ulfstrand. Helger och högtider i Norra Botkyrka. I NoBo. 

Boken om Norra Botkyrka, red. Vendela Heurgren & Leif Magnusson. Botkyrka: 

Mångkulturellt centrum. S. 143-150. 

Pettersson, Ann. Konsulenter i mångkultur. Samtid & museer, nr.1, 2006: s 16-17. 

13

ARKIV 

UNDER 2006 FLYTTADES Mångkulturellt centrums arkiv tillbaka in till Fittja 

gård efter att under några år förvarats i en något svåråtkomlig lagerlokal. 

Arkivflytten ingår i den satsning på ökad tillgänglighet som 

funnits med som ett av centrets önskemål sedan lång tid tillbaka. 

Genom att medel beviljades från Accessprojektet fick vi möjlighet 

att anställa arkivarie Hebert Corbo som under året arbetat med 

att skapa rutiner och struktur för att centrets anställda ska kunna 

använda insamlat material på ett mer systematiskt sätt, samt för att 

kunna tillgodose externa förfrågningar. 

Under två veckor i augusti gjorde Ernesto Tapia inom ramen för en 

praktik en inventering av den konst som finns på Fittja gård. Ernesto 

katalogiserade konstverken – angav mått, teknik, proveniens, konstnärens 

namn och bakgrund. Inventeringen förvaras i arkivet. 

Material 

Mellan åren 1987 och 2006 har en stor mängd arkivmaterial producerats. 

För att kunna styra arkivbildningen och underlätta ordningen av 

verksamhetens dokumentation pågår arbetet med att fastställa en 

arkivplan som reglerar frågor om skrivmaterial, avställning, gallring 

och förvaringsmedel. Arkivet bör så långt som möjligt ställas upp 

efter det s.k. allmänna riksarkivschemat där de olika serierna är 

grupperade inom respektive huvudavdelning och med volymerna 

i varje serie ordnade kronologiskt. Parallellt arbetas med ett generellt 

inventarium gällande administrativa handlingar som verksamhetens 

organisation. 

Som exempel på vad som ingår i arkivet kan nämnas olika serier av protokoll med 

bilagor, kopior av inkommande och utgående brev, diarier och register av olika slag. 

Samt handlingar ordnade efter utställningar och forskning, räkenskap av skilda slag, 

statistik, fotografier, serier av pressklipp, mm. 

Arkivet samarbetar med Södertörns Högskola, Botkyrka kommun, Nordiska museet, 

Etnografiska museet och Riksarkivet. Uppskattningsvis uppgår arkivets volym till 

ca140 hyllmeter. 

14

UTBILDNING 

ÅRETS UTBILDNINGSVERKSAMHET HAR fokuserat dels frågor kring kulturlivets 

mångfald och Mångkulturåret 2006 och dels urbana frågor 

kring hållbar utveckling. Inom båda kunskapsområdena sammanförs 

kunskaper och erfarenheter med både kommunala, regionala, 

nationella och internationella perspektiv. Under årets nationella 

stortstadskonferens stod Mångkulturellt centrum som värd tillsammans 

med storstadskansliet. Samverkan med storstadskansliet 

har också skett under den europeiska konferensen Urban Futures 

2.0 i Stockholm, internationella Metropoliskonferensen i Lissabon och 

europeiska Skill Symposium i Leeds. Det internationella kunskaps- och erfarenhetsutbytet 

väntas i framtiden öka. 

Mångkulturåret i utbildningen 

Internationell konferens. På uppdrag av kommittén för Mångkulturåret 

och i samverkan med Riksteatern och Kulturen i Botkyrka anordnades 

en internationell konferens 19-20 november under Den demokratiska 

scenen Teaterdagarna 2006 i Hallunda. Konferensen fick även finansiellt 

stöd från Statens Kulturråd och Stiftelsen framtidens kultur. I 

konferensens program knöts de internationella perspektiven från 

till exempel Holland, England och Australien till Botkyrkas erfarenheter 

som mångkulturell plats. Här i Botkyrka blir kultur en del 

av institutionernas konstnärliga utveckling och utforskande, lokalt 

demokratiarbete och delaktighet och ett pågående områdesarbete 

med sociala och ekonomiska målsättningar. De två dagarna hade 80 deltagare 

med representanter från departement, regionala mångkulturkonsulenter, 

teaterföreningar, kulturskolor samt kulturinstitutioner. 

Under första dagen på Riksteatern gav sociologen Nikos Papastergiadis, Melbourne 

University en internationell utblick kring sambandet mellan migration, kultur 

och konst. Sandra Trienekens, Erasmus University, Rotterdam jämförde i sitt föredrag 

kulturpolitik och praktik i Holland och England. Teatergruppen Pentabus, England, 

Helene Lahti-Edmark, Socialhögskolan i Lund med flera diskuterade dramaprojektet 

och föreställningen ”White open spaces”. 

Under andra dagen på Mångkulturellt centrum ledde Ella Johansson en panel med 

Hassan Hosseini-Kaladjahi, Sandra Trienekens och Nikos Papastergiadis om interna- 

15

tionella och lokala erfarenheter av kulturlivets mångfald. Under eftermiddagens sex 

arbetsgrupper på Subtopia diskuterades kultur som del i lokalt näringslivs- och områdesutveckling, 

erfarenheter av community theatre, Botkyrka konsthalls internationella 

samarbeten, mångkulturens mäklare och makthavare, den unga mångkulturen och 

Riksteaterns internationella barnteaterarbete. Inför konferensen trycktes en katalog, 

Arts and Diversity på engelska med texter kring kulturpolitik, forskning och praktik. 

Steg för steg, seminarier kring Mångkulturåret i Stockholm län. Med stöd 

av Kultur- och utbildningsnämnden, Stockholms läns landsting och i samarbete med 

länets mångkulturkonsulenter genomfördes fyra regionala seminarier. 

Syftet var att stämma av och diskutera årets mångfaldsutveckling inom länets 

kulturliv tillsammans med andra kulturaktörer. Vad händer under året Vad kommer 

att hända framöver Vilka medel och möjligheter finns för förändringsarbete Sammanlagt 

hade seminarierna ett hundratal deltagare. 

Bild/film/form diskuterades 8 juni i Husby Konsthall, scenkonst den 17 oktober på 

Oktoberteatern, museum/utställningar/arkiv/kulturmiljö den 7 november på Dieselverkstan 

och den 7 december hölls ett slutseminarium på Mångkulturellt centrum. 

Seminarierna dokumenterades för att ge idéer och utvecklingsstöd inför framtiden. 

Medverkade i seminarierna gjorde bland annat Ulla Parkdahl, ordförande i 

Kultur- och utbildningsnämnden; Kerstin Wikström, Husby hantverksförening; Ismael 

Fatty, konstnär, Emil Plisch, Mångkulturåret; Joanna Sandell, Botkyrka konsthall; Susanne 

Rundberg, mångkulturkonsulent; Nigel Harvey, mångkulturkonsulent och medarbetare 

i projektet Hundra historier; Ulrika Bokstad, Vårrullen Filmfestival; Jelena 

Rundqvist och Rodrigo Mallea Lira, Tensta konsthall; Marianne Pålsen, Oktoberteatern; 

Agneta Olofsson, SLL; Susanna Widman, Kulturen i Botkyrka; Annika Malmborg, 

kultursekreterare Solna stad; Jonas Palereus, Folkoperan; Hugo Galassi, Midsommar 

Latino; Mats Wänehem, Stockholms läns museum; Samir Alj Fält, konstnär; Susan 

Bergqvist och Johan Wennerstrand, ABF; Karin Sidén, Nationalmuseum; Helene 

Egeland, Linköpings universitet; Karin Lekberg, Subtopia; Signe Landin, danskonsulent 

i SLL; samt från MKC: Nina Edström, Ella Johansson, Leif Magnusson, Ann Pettersson 

och Anna Ulfstrand. 

Uppdragsutbildning 

Uppdragsutbildning för bovärdar som arbetar i områden med kulturell och social 

mångfald har genomförts i samarbete med SABO vid två tillfällen under året. Utbildningsdagar 

kring kulturinstitutioners arbete med mångfald har genomförts med 

Livrustkammaren, Västmanlands läns museum och Nyckelviksskolan. 

Kunskaps- och erfarenhetsutbyte 

Möten med FoU-gruppen i Botkyrka kommun hölls vi sju tillfällen under året. Syftet har 

varit att ta tillvara erfarenheter av storstadsarbetet och utveckla kommunens kompe- 

16

tens inför fortsatt lokalt utvecklingsarbete, mångfaldsarbete/diskrimineringsfrågor och 

hållbarhetsfrågor. Under hösten anslöt Mikael Morberg till arbetsgruppen för hållbart 

Alby. Mikael Morberg har under året även ingått i kommunens nätverksgrupp för 

koordinering av Botkyrkas Mångkulturår ”Extra allt”. 

Nationellt och internationellt 

Mikael Morberg har fram till november suttit i styrelsen för IMER-förbundet, Sverige, 

vilka arbetat nationellt med att bygga upp ett nätverk mellan forskare och praktiker 

kring hur samhället påverkas av migration. Mikael Morberg medverkade också i en 

presentation av Botkyrkas kunskaps- och erfarenhetsutbyte kring storstadsarbetet 

under Urban Futures 2.0 

i Stockholm 3-5 maj. Konferensen handlade om styrning av staden och partnerskap 

och samlade europeiska politiker, beslutsfattare och praktiker. Under den internationella 

Metropoliskonferensen i Lissabon 2-6 oktober deltog Mikael Morberg tillsammans 

med forskningsledare Hassan Hosseini i en arbetsgrupp kring peer-reviews 

som storstadskansliet anordnade. Mikael Morberg koordinerade också den svenska 

delegationen vid Skills for the Future Symposium i Leeds, 9-10 november. Under den 

nationella storstadskonferensen Kunskapsbaserat utvecklingsarbete och tillväxt 15-16 

november fungerade Mikael Morberg som moderator. 

17

CIS 

CENTRUM FÖR INTERKULTURELL SKOLFORSKNING på Fittja gård har 

under året arbetat med forskning, skolkontakter, seminarieverksamhet, 

lärarutbildning, magisterutbildning och uppdragsverksamhet. 

Centrum för interkulturell skolforskning har fått talrika förfrågningar 

internationellt och nationellt om deltagande i studiedagar, 

konferenser samt olika utbildningsträffar vilket tyder på kunskapsområdets 

vikt och aktualitet. Eftersom centrets finansiering från 

Myndigheten för skolutveckling upphörde juni 2006 och därmed 

samarbetet med Södertörn högskola har centrets engagemang i Södertörn 

högskolas lärarutbildning och magisterutbildning inte samma omfång. 

Följande personer har under 2006 varit engagerade i Centrum för 

interkulturell skolforsknings verksamhet: 

w Professor Pirjo Lahdenperä, forskningsledare 

w Christina Rodell Olgaç, doktorand till juni 2006 

w René León Rosales, doktorand 

w Anna Lindqvist, forskningsassistent 

w Farhad Jahanmahan, forskningsassistent 

Uppdrag 

Centrum för interkulturell skolforskning har under 2006 varit 

engagerad i ett skolutvecklingsprojekt i Colin Leclairgymnasiet i 

Södertälje. Projektet hade som syfte att utveckla skolans sätt att 

arbeta interkulturellt både i ledarskap och i undervisning 

Dessutom har centret utvärderat ledarskapssatsningen ”Det pedagogiska 

ledarskapet i Stockholms stads förskolor och grundskolor”, som ett 

uppdrag från Kompetensfonden i Stockholms stad. 

Utvärderingen är publicerad som rapport Utvecklingen av det pedagogiska ledarskapet 

i Stockholms stads förskolor och grundskolor – en utvärdering. Lahdenperä, Diderichsen, 

Kronhamn & Lindqvist, (2007) Utbildningförvaltningen, Stockholm. 

18


Den romska minoriteten i majoritetens skola. Christina Rodell Olgac disputerade 

den 9 juni 2006 med avhandlingen “Den romska minoriteten i majoritetssamhället 

skola. Från hot till möjlighet”. I avhandlingen undersöker hon hur majoritetssamhället 

har konstruerat den romska minoriteten efter erkännandet som nationell minoritet 

år 2000, särskilt i relation till skolan och kontrasterar detta med vad romer själva 

säger om sin kontakt med skolan och de romska barnens situation idag. 


Interkulturellt ledarskap. Denna forskningsinriktning innehåller olika studier om 

ledarskap i mångkulturella skolmiljöer som Pirjo Lahdenperä har fokuserat på samtidigt, 

som hon har arbetat som forskningsledare. 

Invandrarpojkar som de Andra i den svenska skolan. René Leon, doktorand i 

etnologi, skriver om pojkars maskuliniteter och elevroller i två klasser i årskurs sex, i 

en skola belägen i en multietnisk stadsdel. Forskningens fokus ligger på hur elevernas 

köns - och elevidentiteter konstrueras i vardagen, hur hierarkier bland pojkar skapas 

och förändras och vilken relation det finns mellan dessa processer och det de förväntas 

prestera i skolan. 

Är barn med invandrarbakgrund överrepresenterade i särskolan Farhad 

Jahanmahan undersökar varför så många barn och ungdomar med annan kulturell 

bakgrund än svenska blir inskrivna på särskolan. 

Publikationer 

Lahdenperä, Pirjo. Interkulturellt lärande i ledarskap – hur rektorer kan bli interkulturella 

ledare, i Interkulturella perspektiv – om kunskap och lärande i mångkulturella 

kontexter, red. B. Bergstedt & H. Lorentz. Lund: Studentlitteratur. 

Lahdenperä, Pirjo: Intercultural leadership in school environments. Reports from Södertörn 

University College: 627. Huddinge. (http:www.diva-portal.org/sh/reports) 

Lahdenperä, Pirjo. Oppimisen ilo ja omankoulun merkitys, artikel i tidningen Kotiseudun 

sanomat, onsdagen den 19.7.2006. 

Lahdenperä, Pirjo. From a monocultural to an intercultural approach in education. I 

Diversity - a challenge for education, red. Mirja-Tytti Talib. Finnish Educational Research 

Association, Painosalama Oy, Turku, Finland. S 67-83 

León Rosales, René. Etnisk anomali I&M, Nr 6/2006. 

Rodell Olgaç,Christina. Romska barn kan visst! I&M 4/2006. 

Rodell Olgaç, Christina. Den romska minoriteten i majoritetssamhällets skola. Från hot 

till möjlighet. Diss. Studies in Educational Sciences 85. Stockholm: HLS Förlag. 

19

Rodell Olgaç, Christina: Föräldrasamarbete, tvåspråkighet och kulturell revitalisering 

i Roma Kulturklass. (www.stockholm.se/upload/Fackforvaltningar/ 

Stadsledningskontoret/Kompetensfonden/Rapporter%20pdf/Pedagog/ 

SLUTVERSION%20-%20rapport%20%20Roma%20Kulturklass%20Rodell- 

Olgac.pdf) 

M;agisteruppsatser publicerade på Centrum för interkulturell skolforskning: 

Hennie Kesak (2006) Interkulturalitet och organisation, magisteruppsats i Interkulturell 

pedagogik, Centrum för interkulturell skolforskning på Södertörns högskola. VT 

2006. 

Shaphpar Zandieh-Nadem (2006) Ledarskap och mångkulturell matematikundervisning, 

magisteruppsats i interkulturell pedagogik, Centrum för interkulturell skolforskning 

på Södertörns högskola, VT 2006. 

Farhad Jahanmahan (2006) Är barn med invandrarbakgrund överrepresenterade i 

särskolan Magisteruppsats i interkulturell pedagogik, Centrum för interkulturell 

skolforskning på Södertörns högskola, VT 2006. 

Marianne Bloch (2006) Interkulturell undervisning med förhinder eller på väg Magisteruppsats 

i interkulturell pedagogik, Centrum för interkulturell skolforskning på 

Södertörns högskola, VT 2006. 

Ann-Kristin Frohm (2006) Interkulturell skolutveckling – förändring av makt, villkor och 

normalitet. Magisteruppsats i interkulturell pedagogik, Centrum för interkulturell 

skolforskning på Södertörns högskola, VT 2006. 

Arezou Taghizadeh (2006) Att skapa en attraktiv arbetsplats, Magisteruppsats i 

interkulturell pedagogik, Centrum för interkulturell skolforskning på Södertörns 

högskola, VT 2006. 

Anita Söderlind (2006) ”I Österbotten känner jag mig hel” Några finlandssvenskars 

syn på språk och identitet. Magisteruppsats i interkulturell pedagogik, Centrum för 

interkulturell skolforskning på Södertörns högskola, VT 2006. 

Theresé Hagberg (2007) Ett interkulturellt synsätt i undervisningen i en mångkulturell 

förortskola. Aktionsforskning i grundskolans tidigare år. Magisteruppsats i interkulturell 

pedagogik, Centrum för interkulturell skolforskning vid Södertörns högskola, 

HT 2006. 

20

UTSTÄLLNINGAR 

Utställningshallen 

Kvinnliga rum / Women´s Spaces / Imiba yethu w 26 januari 

– 12 mars. En utställning producerad i Kapstaden, Sydafrika. 

Utställningen var en grupputställning med verk av konstelever på 

Arts and Media Access Centre (AMAC) i Kapstaden och Wiks 

Folkhögskola i Uppsala. AMAC är en estetiskt orienterad förberedande 

utbildning för elever från underprivilegierade områden i 

Kapstaden. Utställningen var en del av projektet Jämställdhet i Konsten 

– Kvinnor i Samtal, ett samarbete mellan AMAC, Wiks Folkhögskola och 

föreningen Konstnärer för Afrika. Projektet finansierades inom ramen 

för Swedish-South African Culture Partnership Programme, administrerat 

av svenska Kulturrådet och sydafrikanska Department of 

Arts and Culture. 

God smak w 2 april – 3 september. I samarbete med Malmö 

museer. Alla blir vi kategoriserade efter smak. Hur vi uttrycker oss 

via våra kläder, våra hem, våra bilar m.m. är ofta helt avgörande för hur 

vi uppfattas som personer. I ungdomsgänget, såväl som i företagstoppen 

avgör den lokala smaknormen vem som får vara med och vem som 

stängs ute. 

Dessutom finns en mer samhällsövergripande smaknorm som 

diskret och effektivt begränsar samhällsinflytandet från den ”sämre 

smakens” bärare. Har du ”dålig smak” är du obildad, okunnig eller 

rent av vulgär. Kvinnor förknippas med vissa föremål, män med 

andra. Att överträda dessa gränser kan få oanade konsekvenser för 

individen. 

I ”God smak” ville vi diskutera begreppet ”smak” och uppmuntra besökaren 

att se människan bakom smaken/stilen. Utställningen uppmuntrade besökaren att 

ställa sig frågor om mobbning, grupptryck, utseende, könsroller, klass och etnicitet. 

Utställningen visade hur vi bygger upp identitet och kön, och i centrum fanns en 

grupp transpersoner. 

God Smak under Pride w 31 juli - 6 augusti. Från utställningen ”God smak” 

visades utvalda godbitar på LAVA under Pride ung. Vad anses vara god smak och 

hur påverkar det oss Transaktivisten Andy Candy som guidade utställningen God 

Smak på Mångkulturellt centrum ställde frågan på Lava. 

21

NoBo – en utställning om Norra Botkyrka w 21 sept 2006–9 april 2007. 

Under 60- och 70-talen expanderade norra Botkyrka. Det fanns ett skriande behov 

av bostäder. Vilka var visionerna bakom norra Botkyrkas framväxt Vad hände sen 

Vem flyttade in i de nybyggda lägenheterna I utställningen varvas personliga berättelser 

med massmediala bilder och presentationsmaterial. 

Utställningen bygger på ett rikt bild- och filmmaterial (både offentligt och privat). 

Genom videoberättelser, arkivmaterial, nytagna foton, familjealbum visas olika skeden 

i Norra Botkyrkas historia. 

Förorterna tog ett språng under miljonprogrammets kraftfulla expansion 1965– 

1974. Botkyrka ökade sitt invånarantal från ca 15 000 till 70 000 på några få år i 

början av 70-talet 

Vad är det för liv som levs i de nya förorterna Vad blev det för platser Vart pekar 

handen som sakta öppnar sig Det har gått fyrtio år sedan planeringsprocessen kring 

utbyggnaden av norra Botkyrka startade i mitten på 60-talet. 

Genom media går det att få en bild av hur dessa platser och dess befolkning skildrats 

under åren. Denna bild har övervägande varit dyster och stereotyp. Detta har 

drabbat kommunen och områdets invånare negativt. Den miljö som etablerades vid 

mitten av 70-talet har förändrats och kommer att genomgå ytterligare förändringar 

under de kommande åren. Man kan också hävda att den vision, som Botkyrka och 

Stockholms politiker närde om en Botkyrkastad håller på att förverkligas genom att 

staden Stockholm växer söderut. 

Med NoBo vill vi vara med och skapa en ny sorts förståelse som behövs för den 

framtida utvecklingen av områden som norra Botkyrka. 

Galleriet 

Åldras. Fotografier av Maria Rosenlöf w 2 feb–16 mars. 

På bussen borrade en äldre mycket skröplig man sitt pekfinger i ryggen på en annan 

minst lika gammal och hälsade: ”Pang, pang du är död!”. Jag var på väg till Kjell 

Megert som bor med sin hustru i ett kvarter av seniorlägenheter i Alvik, Stockholm. 

Kjell är en av de 15 personer mellan 64 och 90 år som jag har fotograferat och intervjuat 

om hur det är att vara gammal. Jag ville veta hur man tänker och känner när 

man levt riktigt länge, i princip nästan all sin tid 

– Hur är det att vara gammal, är det jobbigt eller mera okej 

– Vad är man rädd för, vad längtar man efter 

– Vad tänker man om det som varit, om det liv man fick 

– Vad händer med kärleken 

– Vad tänker man om döden Och om samhället idag 

– Hur bemöts man av yngre 

– Har man en annan attityd till sitt åldrande, är det olika att vara gammal, beroende 

på var man bor 

Jag fick bland annat lära mig att man bemöter sitt åldrande högst individuellt, förstås. 

– Tiden går så snabbt, sa också flera intervjuade. Livet går fort Materialet gav en tankeställare. 

Hur använder man egentligen sin tid, vad gör jag av det liv jag fått 

22

Jag har fotograferat hemma hos alla, med undantag av barberaren Konzolakis ”Babis” 

Haralambos som är porträtterad i sin salong. Den egna miljön är viktig. Jag har varit i 

Stockholm, Sverige och i Kavala, nordöstra Grekland. Bakgrunden är att jag läste Merete 

Mazzarellas fina bok om åldrande ”Då svänger sig sommaren kring sin axel” och blev 

berörd och inspirerad. Arbetet gjordes under våren och sommaren 2004. Intervjuerna 

i Grekland möjliggjordes tack vare stipendium från Svenska Fotografers Förbund 

Maria Rosenlöf 

En ny syn på graffiti. Mats Waara, Miska Saarikko m. fl. w 23 mars–4 maj. 

Kliv in i en värld av sprayfärg. En kultur som många inte gillar, men som vi alla tar del 

av varje dag. Klotter för många. Konst för andra. Vem har rätten att avgöra vad som 

är konst Är det när man ställer ut i ett galleri Kan det vara så att gränsen är nådd 

när det inte går att förstå Vad driver en människa till att riskera höga skadestånd 

Vad driver en människa till att riskera livhanken för att sätta en signatur på en vägg 

eller ett tåg! Vi visar tillsammans med några av de största namnen inom graffiti idag 

en konstform som drar fler och fler utövare varje dag. 

Så se dig runt och ställ dig sedan frågan. Är det okej nu då Är detta konst eller 

skadegörelse Medverkande konstnärer: Enter, Xit, Jeks, Gouge, Ians, Kaos, Kiss, 

Hank, Ybes, Bruce, Ocho och Erse. 

Kläder w 9 maj–14 sept. 

Unga från Botkyrka skapar på smaktemat. I verkstan arbetar kulturpedagog Shahla 

Mohebbi tillsammans med unga från Botkyrka. Verkstan är ett labb där man kan leka 

och experimentera. Idéer och föreställningar vänds och vrids. Arbetet med temat 

kläder hämtade inspiration från utställningen God smak. 

Passages. Lisl Ponger w 21 sept.–2 nov. 

Den österrikiska filmaren Lisl Pongers verk ”Passages” kretsar kring två i grunden olika 

upplevelser av resandet; resandet som turism och som ofrivillig flykt undan förtryck. 

Medan det visuella materialet, som består av amatörfilmer i super 8 format, berättar 

om spännande turistresor i exotiska delar av världen talar verkets olika berättarröster 

om flyktens osäkra tillvaro. De olika lagren av fragmentariska berättelser och korta 

filmsekvenser som återkommer bildar en spegelbild av ett Europas kollektiva minne 

av kolonialism och förtryck. 

Lisl Pongers verk kan sägas vara en slags språkforskning. Hon arbetar ofta med 

arkivmaterial och med research som konstnärlig metod. I sitt konstnärliga arbete har 

hon intresserat sig för hur koloniala strukturer och maktmönster tar sig uttryck i den 

visuella kulturen. I ”Passages” undersöker hon den koloniala blicken och kopplar den 

västerländska synen på det främmande och den ”andre” till Europas historia och den 

främlingsfientlighet som i olika former inom och utom Europas gränser fortfarande 

är en del av vår kultur. 

I samarbete med Xposeptember – Stockholms fotofestival 

Apoyo mutuo. Julio och Alex Mancebo w 9 nov. 2006–11 jan. 2007. 

Julio Mancebo föddes 1933 i Montevideo, Uruguay. Då han var 11 år började han 

studera vid Torres Garcías konstskola. Skolan – där konstverken var anonyma och 

utställningarna kollektiva – kom att prägla Julio Mancebos konst djupt. 

23

Av politiska skäl hamnade han i fängelse 1975. Under fängelseperioden representerade 

han Uruguay i flera utställningar runtom i världen, vilket straffades hårt av 

regimen. Julio Mancebo anser att fängelsetiden markerar en förändring i hans konst. 

Isoleringen gjorde att hans utveckling som konstnär blev annorlunda än kollektivets. 

Detta kan man se både i användningen av färg och form. De flesta av verken förstördes 

i fängelset. Mancebo kunde bara behålla en liten del av det han skapade under 

dessa år, mest i litet format vilka han senare återskapat i större format. Efter sju år 

i fängelse flydde han till Sverige och bosatte sig 1984 i Hallunda. Han fortsätter sitt 

skapande och idag bor han växelvis i Hallunda och i Montevideo. 

I biblioteket 

Sverige och Ungernrevolten 1956. Material från Ungerska arkivet i Fittja w 26 

oktober–23 november 

Femtio år har gått sedan Ungernrevolten, den första folkresningen mot sovjetsystemet 

och en av de mest laddade händelserna under kalla kriget. Den tändande gnistan 

var en studentdemonstration i Budapest den 23 oktober 1956 där man krävde 

pressfrihet och oberoende från Sovjetunionen. Upproret spred sig och ett kort tag 

såg det som om revolten hade lyckats och Ungern skulle få råda över sitt eget öde. 

Men efter tolv dagar, den 4 november, återvände sovjetiska trupper och slog ner 

”kontrarevolutionen”. Tusentals ungrare dödades, tiotusentals sattes i fängelse och 

nära en kvarts miljon människor flydde landet, inte minst till Sverige. Sovjetunionen 

hade visat att man inte tänkte släppa greppet om Östeuropa 

Tony Szöllösi, Ungerska arkivet. 

Under trappan 

Pop-up-utställning. Miss GoGeisha w 16–23 november 

Origami pop-up i anslutning till programpunkt 16 november. 

I Tavernan 

Andinsk kosmovision. Fotoutställning med elever från Färnebo folkhögskola. 

Konstverk från Gymnasiemässan. I samband med Gymnasiemässan som genomfördes 

på Stockholmsmässan den 16-18 november deltog nio skolor som var utställare 

i en konsttävling. Eleverna fick som uppgift att skapa ett verk som fokuserade på 

Mångkultur. 

24

Vandringsutställningar 

Blod och andra band 

29 januari – 2 april w Länsmuseet Varberg 

Känsla för hår 

14 januari – 19 mars w Länsmuseet Västernorrland, Härnösand 

19 maj – 15 oktober w Upplandsmuseet, Uppsala 

Svart gips - vitt folkhem 

29 januari – 28 februari w Kulturen i Lund 

4 april – 21 april w Mälardalens högskola, Eskilstuna 

Ramadan 

28 augusti – 24 september w Internationella Barnkonstmuseet, Vårby gård 

Än sen då 

23 januari – 17 april w Nordiska museet 

4 nov - 21 januari 2007 w Falbygdens museum, Falköping 

25

PROGRAM 

OCH VISNINGAR 

UNDER VÅR OCH höst arrangerar vi regelbundet program, med syfte att 

fördjupa, komplettera och utmana utifrån utställningsteman. Berättelser 

finns – förutom i utställningar, texter, bilder, film och böcker – i 

mänskliga öden och historier. Några av dessa berättelser har vi lyft 

fram genom att skapa en mötespunkt för enskilda, föreningar och 

studieförbund som genom sina arrangemang bidrar till mångfalden 

i programutbudet. 

12/1 Andinsk kosmovision 

I samband med fotoutställningen från Färnebo folkhögskola ordnade elever 

en sinnenas resa i den Andinska kosmovisionen. Under ritualen 

blir varje deltagare renad i röken, från onda andar och sjukdomar. 

Röken från ritualbädden innehåller hela gruppens önskningar. Den 

stiger upp i kosmos och för önskningarna till Pachamama (moder 

jord). 

Föreningen Fuerza de los Andes (andernas kraft) medverkade 

med boliviansk mat och dans. 

2/2 Feministisk kamp i Sydafrika 

Signe Arnfred från Nordiska Afrikainstitutet föreläser på temat Issues 

of Feminist Struggle in Southern Africa. 

5/2 Maskulinitet i samtidskonsten 

Niclas Östlind, curator på Liljevalchs konsthall talar om ”Maskulinitet 

i förvandling. Tankar om bilden av män och maskulinitet i 

samtidskonsten”. 

9/2 Film om konstprojektet Kvinnliga rum 

Stina Edblom visar en dokumentärfilm sprungen ur projektet ”Jämställdhet i konsten 

– kvinnor i samtal” och utställningen Kvinnliga rum. Filmvisningen följs av föredrag 

kring arbetet med projektet och dess relation till den samtida konsten i Sydafrika. 

16/2 En- eller tvåkönat 

Maja Lena Johansson, projektledare, och Anna Carsén, konstpedagog, presenterar 

Museum Anna Nordlander i Skellefteå, en mötesplats för samtidskonst och genusfrågor. 

26

23/2 Film om apartheids spår i konsten 

Konstnären och filmskaparen Vuyile Voyiya från Kapstaden, Sydafrika visar dokumentärfilmen 

”The Luggage is Still Labelled: Blackness in South African Art” som han 

producerat tillsammans med Julie L. McGee, professor på institutionen för Africana 

Studies vid Bowdoin College Brunswick, USA. Filmen undersöker den sydafrikanska 

konstscenen de spår apartheid lämnat i bemötandet av afrikanska konstnärer. 

2/3 Afrika på gott och ont 

Krig och svält. Malaria och aids. Galna presidenter och snikna underhuggare. Se där 

en vanlig bild av Afrika. En föreläsning kan inte ändra bilden. Möjligen kan den vidga 

synen något. En bildföreläsning av journalisten Berthil Åkerlund. Fotografier Torleif 

Svensson. 

8/3 Internationella kvinnodagen 

17.30 Stina Edblom visar Kvinnliga rum 

18.00 Inledning av Katarina Berggren, kommunstyrelsens ordförande 

18.15 Diktläsning och dansuppträdande av Kulturföreningen Bethnahrin 

18.40 Anförande av jämställdhetsminister Jens Orback 

19.10 Stina Edblom visar Kvinnliga rum 

19.25 Information om Botkyrkabonaden 

19.30 Dansuppträdanden av St Petrus & Paulus syrianska kvinnoförening 

19.45 Dansuppträdande av Filippinska Kulturföreningen 

20.00 Kammarkören Rönninge Rabarber sjunger svensk körlyrik samt sånger från 

Afrika och Haiti. 

Konferencier: Nathalia Velasquez. Arrangörer: Mångkulturellt Centrum, Botkyrka 

S-Kvinnor, Filippinska Kultur & Fritidsföreningen, Bethnahrin Kulturförening, Kvinnojouren 

Regnbågen, Fittja S-förening, Verdandi, Fp Kvinnoförbund, PRISMA, Vuxenskolan, 

Studiefrämjandet. 

9/3 Kön, exotism och hednamission 

Berit Sahlström håller föredrag på temat ”Kön, exotism och hednamission – svensk 

konst- och designhistoria med nya ögon”. 

16/3 Bangladesh – vackert men skrämmande 

Många asylsökande från Bangladesh har stora psykiska problem eller får det efter en 

tid i Sverige. Maria Westerberg, som arbetar med nyanlända flyktingar, tilldelades 

Annick Sjögrens arbets- och resestipendium 2005 för att göra en studieresa till Bangladesh 

och lära sig om samhället för att bättre kunna möta och förstå de flyktingar 

hon möter. Hon besökte bl.a. organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter. 

Maria berättar om resan och visar bilder. 

18/3 Handens kraft. Inneslöjd och uteslöjd. 

ABF, Kulturen i Botkyrka och Mångkulturellt Centrum inbjuder dig till en dag där 

fantasi och tekniker får flöda. Inne i huset finns Inger Broström, textilpedagog och 

textilkonstnär. Tillsammans med henne broderades på ylle användandes en och annan 

paljett. Maria Plunger som är pedagog, leder en workshop i formgivning. Färg, 

form, papper .Uteslöjd på gården, trä, rep, yxa och kniv. 

27

30/3 Demokrati och makt på lokal nivå 

En föreläsning av Åsa Trotzig och Maria-Therese Gustafsson från Demokratiinspiratörerna. 

Vad innebär demokrati på lokal nivå Vilka maktstrukturer påverkar deltagandet 

och organiseringen Genom en interaktiv föreläsning (ca 2 timmar) samtalar 

vi om vad lokaldemokrati är och på vilka sätt den kan praktiseras på olika arenor i 

vardagslivet och i samhället. Demokrati och demokratiskt inflytande bör finnas i hemmet, 

skolan, på arbetsplatsen, inom kommunen osv 

Vi visar den halvtimmeslånga filmen ”Uratarimanta – Detta är demokrati för oss” 

av prisbelönta filmaren Cesar Galindo, som ett exempel på hur demokrati kan 

fungera inom ett litet samhälle. Filmen visar hur byn Uratari i Peru har lyckats förena 

traditionella organisationsformer med moderna demokratiska processer på lokal 

nivå. Filmen är böndernas egen berättelse om hur de genom organisering fått ökat 

inflytande i distriktet och avsevärt förbättrat sin livssituation. 

2/4 Vernissage ”God smak” 

Andy Candy transperson, frilansjournalist, genusvetare och föreläsare i identitetspolitik, 

transfeminism, genus- och maktfrågor, håller queerskola för nybörjare.. Nadja 

Karlsson/Stefan Karlsson – transvestit, fotograf, journalist och föreläsare visar utställningen. 

6/4 Queerskola i ”God smak” 

Andy Candy håller queerskola för nybörjare och visar utställningen. 

9 och 23/4 Har du god smak 

Kom och testa din smak. Följ med Nadja Karlsson, transvestit, på en visning i utställningen. 

22/4 Filmfestivalen Vårrullen 

Årets filmfestival med temat ”God Smak” drog en storpublik bestående av drygt 250 

elever, jury, besökare och filmare. Sedan 2003 drivs festivalen av Botkyrka Mediecenter 

i samarbete med Mångkulturellt centrum och Film Stockholm. Samarbetet har 

utvecklats och festivalen har idag stöd från flera organisationer och företag i regionen. 

Vårrullen är ett pedagogiskt projekt där avgångselever från medieutbildningen 

vid Tumba Gymnasium under ett år lär sig att praktiskt arbeta med ett medie- och 

kulturprojekt. Arbetet länkar samman skola/bransch, etablerade/oetablerade filmare 

och stad/förort. Här möter filmbranschens bolag och namnkunniga jurymedlemmar 

unga förmågor och nya berättare på plats i Botkyrka. I årets jury för Jarowskijs stipendium 

för unga, lovande filmare satt Marianne Gray, dramachef på Jarowskij, Mikael 

Marcimain, regissör till bland annat Lasermannen och Graven, Stefan Jarl, regissör, 

Alexandra Rapaport, skådespelerska, Miko Lazic, regissör till bland annat Made in 

Yugoslavia. Vårrullen är också del i Stockholmsuttagningen till den 11: e Novemberfestivalen 

och har med stöd från Avid och Digidesign kunnat utökats med priser för 

bästa ljud och bästa redigeringslösning. Projektledare för Mångkulturellt centrums 

medverkan i Vårrullen har varit kulturpedagog Shahla Mohebbi. 

11/5 Andy Candy visar God smak. 

28


Kom och testa din smak. Följ med Nadja Karlsson, transvestit, på en visning i utställningen 



31/7–6/8 God Smak i Prideparken 

Nadja Karlsson som guidar utställningen God Smak på Mångkulturellt centrum informerar 

om utställningen varje dag under Pride i tältet Stolta transor. 

13, 20 och 27/8, 3/9 Har du god smak 


8–10/9 Jalimusolou korafestival 2006 i Botkyrka 

Fredag 8 september på Subtopia. Konsert med: Waflash, Soussou & Maher och Tata 

Dindin från klockan 19.00 

Lördag 9 september på Mångkulturellt centrum. Artistträff och seminarium klockan 

12.00 - 15.00. Konsert med: Tata Dindin, Tamala band och Trio Mandang klockan 

20.00 - 24.00. 

Söndag 10 september på Mångkulturellt centrum. 12.00 - 14.00 workshop för barn, 

pröva att spela trummor och kora. Film för barn 14.00 ”Den magiska bollen”. 

Arrangörer: Kulturföreningen Africa (Nguewel) i samarbete med Botkyrka kommun, 

Mångkulturellt centrum, ABF Botkyrka Salem och Subtopia. 

24/9 Hasan Uludag visar utställningen NoBo 

Hasan Uludag som är en visionär albybo. Han har varit ansvarig för Fittjafestivalen i 

femton år, idrottsledare i Konyaspor i många år och dessutom arbetat som föreståndare 

på fritidsgården Kvadraten i Alby. Första visningen på svenska och den andra 

på turkiska. 

26/9 Korsstygn – framåt och bakåt 

En kväll om likheter och olikheter i anslutning till arbetet med Botkyrkabonaden. 

Arr: ABF-Botkyrka-Salem och Mångkulturellt centrum. 

28/9 Nybyggen på ängen 

Anders Bäcklander, arkitekt och Karin Jansson, landskapsarkitekt presenterar de förslag 

som finns för bebyggelse vid Ängsskolan och Fittja äng. Vi får också träffa några 

av de arkitekter som arbetat med förslagen och även tjänstemän och politiker från 

Botkyrka kommun. Därefter samtal med möjlighet att ställa frågor till deltagarna. 

8/10 Carlos Rojas visar utställningen NoBo 

Carlos Rojas berättar om sin barndoms ”hood” och reflekterar kring dagens Norra 

Botkyrka i utställningen. Carlos är en av grundarna till tidningen Gringo och uppvuxen 

i Norsborg. Carlos visar en gång på svenska och en på spanska. 

29

12/10 Nutida konst i exil 

Samarrangemang med Folkets hus i Hallunda. I anslutning till utställningen Brecht och 

Tombrock i svensk exil – ord och bild i samverkan och med utgångspunkt i den kommande 

utställningen i Galleriet berättar Alex Mancebo om sitt och sin far Julio Mancebos 

konstnärskap. Därefter följer ett samtal med Estoardo Barrios, konstnär och 

konstnärlig ledare för performancegruppen Fenix, om konstens villkor i nutida exil. 

24/10 Tova på nytt 

Gammal teknik i modern tappning. Arr: ABF-Botkyrka-Salem och MKC. 

26/10 Religiösa rum i norra Botkyrka 

Vad betyder de många nya religiösa byggnaderna i Norra Botkyrka Vilken roll 

spelar tro och religion i 2000-talets Norra Botkyrka Ett samtal för alla med intresse 

för dessa frågor. Pär Götefelt från Botkyrka folkhögskola är samtalsledare 

26/10 Sverige och Ungernrevolten 1956 

Ungerska Republikens ambassadör Gábor Iklódy inviger utställningen i biblioteket. I 

programmet medverkar Ernö Tálas, pensionerad tenor från Kungl. Operan. 

12/11 Altun Basaran visar utställningen NoBo 

Altun har bott i Alby sedan 1980-talet då hon flydde från Anatolien till Sverige tillsammans 

med sin familj. 2004 kom Altuns bok ”Altuns tre liv” ut. Visningen är på 

svenska och på kurdiska/kurmanci. Efter Altuns visning bjuder Skeppholmens Fredskör 

med de egna solisterna och instrumentalisterna på bl.a. Taube, Vysotskij, Gullin 

och latinamerikanskt (Kuba o Bolivia). Körledare är Hans Rising. 

16/11 Spoken word med miss GoGeisha 

Ett enda stort ordfrosseri i äkta poesi-manianda.. En sprak-språks installation där ljudkonst 

möter origami pop-up bubblande spoken word sagostund.. ”So just blipp out 

you´re blopp brain and be there!!.” 

21/11 Botvid – en botkyrkahistoria 

Vi får veta mer om legenden och kvinnor från Botkyrkabonaden berättar om sina 

broderier. Arr: ABF-Botkyrka-Salem och Mångkulturellt centrum 

26/11 Jag minns hur det var när vi flyttade in ... 

En dag för minnen och personliga berättelser om Norra Botkyrka. Leif Magnusson 

ger en introduktion. Ett antal särskilt inbjudna berättar om sina minnen, därefter välkomnas 

alla att dela med sig av sina berättelser från områdets första decennier. 

30/11 El Cerro–norra Botkyrka tur och retur 

Ett samtal om Norra Botkyrka, El Cerro och att verka som konstnär i exil. Med utgångspunkt 

i den pågående utställningen i galleriet berättar Alex Mancebo om sitt 

och sin fars konstnärskap. Därefter följer soppa och samtal om konstens villkor och 

roll i exilen med Beatriz Lindqvist, docent i etnologi vid Södertörns högskola och Ana 

Valdés, författare, aktivist och socialantropolog och aktuell just nu som en av initiativtagarna 

till projektet Korståget i vår tid, som organiseras av Bildmuseet i Umeå. 

30

3/12 Maya Mourad Bogosson visar utställningen NoBo 

Hon är uppvuxen i Syrien och kom till Sverige som vuxen. Maya har bott i Fittja i 14 

år och är produktionsansvarig för kanalen Suroyo Sat som ses av assyrier och syrianer 

över hela världen. Maya deltar i NoBo med en videodagbok och visar på svenska 

och på suroyo. 

Botkyrkabonaden. 

Mångkulturellt centrum startade projektet Botkyrkabonaden tillsammans med ABF 

Botkyrka-Salem och Folkets Hus Hallunda. Ett konstverk i monumentalformat, en 

mångkulturell bild av Botkyrka 2006. 

I Botkyrka samlades kvinnor för att brodera. En av dessa grupper med brodöser 

träffades varje torsdag under hela 2006 mellan klockan tre och åtta på Mångkulturellt 

Centrum för att under ledning av textilpedagogen Carina Marklund brodera sin bild 

av Botkyrka till bonaden. Tillsammans blev bilderna ”Botkyrkabonaden”, ett konstverk 

och ett mångfaldsprojekt genom mångfald i teknik, bilder, kultur och inspiration. 

Helheten och sammansättningen av bilderna formgavs av textilkonstnären Inger 

Broström. Botkyrkabonaden skapar både en bild av dagens mångkulturella Botkyrka 

och en bild av framtidens textilkonst. 

27-28/5 Botkyrkabrodöserna finns på plats på Nordiska museet under Sommarslöjdshelgen 

18/5-10/9 Ett fyrtiotal broderade bilder från bonaden ställs ut på Nordiska museet i 

samband med utställningen ”sommarslöjd”. 

19/12 Bonaden i monumental storlek invigdes under kommunfullmäktiges sammanträde 

i Hallunda Folkets Hus. 

31

PEDAGOGISKA 

VERKSTAN 

IDÉN MED DEN pedagogiska verkstan är att erbjuda unga besökare från 

kommunen ett kreativt forum för tankar, funderingar och idéer. Verkstan 

vill vara en kontaktyta mellan unga men också mellan unga och 

vuxna. Genom att tillsammans kreativt skapa och kommunicera 

med den andre kommer den enskilde i sin process att bli medveten 

om sig själv och världen runt omkring. 

Den pedagogiska verksamheten har under året haft tre huvudspår: 

Arbete med utställningarna innebär både ett uppsökande arbete och 

pedagogiskt arbete i form av målgruppsanpassade program med utgångspunkt 

i den tematik som aktuell utställning i huset har. 

Uppsökande verksamhet som syftar till att öka besökfrekvensen 

från skolor i kommunen och att hitta gemensamma beröringspunkter 

beträffande tematik och arbetsformer. Detta sker bland 

annat genom att ha verksamhet i skolan samt kartläggning av viktiga 

ämnesområden inom de olika åldersgrupperna och stadierna som finns 

representerade i grundskolan. 

Öppen verkstad är verksamhetens hjärta, den är till för unga 

besökare som besöker oss på sin fritid. Unga erbjuds här ett fast 

program kombinerat med enskilda kortare program. 

Utställningsrelaterade program 

Kulturpedagogiskt arbete har bedrivits med utgångspunkt i utställningarna 

w Kvinnliga rum 

w Åldras 

w God smak 

w Graffiti 

32

Andra program i verkstan 

w Öppen verkstad – Varje onsdag mellan 15-17 och varje söndag mellan 13.30- 

15.30. 

w Projektet Ingrävningen - Under våren pågick ett projekt på Borgskolan i Hallunda 

med arkeologi och kulturminneshistoria som tema. 

w Lilla sommarfestivalen på Fittjaäng tillsammans med ABF och Kulturpedagogiska 

enheten i kommunen. 

w Sportlovsaktiviteter – Kreativt arbete i verkstan med tema smak. 

w Värdegrundsarbete med högstadie- och gymnasiegrupper med utgångspunkt i kortfilmen 

Elixir. 

w Temaarbete om människokroppen med lågstadiegrupper. 

33

FÖRLAGET 

GENOM UTGIVNINGEN NÅR centret en läsekrets som inte är begränsad 

av geografin. Böcker och skrifter erbjuder också möjligheten att gå på 

djupet med en fråga och presentera en mer sammansatt bild av ett 

tema, samt att återkomma till ”gamla” frågor med nya vinklingar. 

Under året avslutades i bokform, och även på andra sätt, ett 

stort projekt med basen i centrets konstnärliga utsmyckning: First 

Generation. Ett annat projekt, boken Mångnatur, föddes inom 

ramen för Mångkulturåret och Naturvårdsverkets engagemang i 

detsamma. Ett tredje projekt, Mångkulturella almanackan, kom ut för 

artonde året i rad, men fick genom ett för året nytt samarbete – med 

Svensk Handel – större spridning än någon gång tidigare. 

Utgivningen under året 

First Generation 

Våren 2006 utkom boken First Generation, red. Vendela Heurgren, som 

tillsammans med en internationell turné krönte Mångkulturellt centrums 

samarbete med konstnären Esther Shalev-Gerz. Till grund för boken 

låg den permanenta videoinstallation, Första generationen, som invigdes 

på Fittja gård i oktober 2004. I denna ställdes fyra frågor till 

35 inflyttade botkyrkabor med skiftande bakgrund. Vad förlorade 

du Vad fann du Vad gav du Vad fick du Att dessa frågor, i en 

tid kännetecknad av globalisering och migration har relevans långt 

bortom det lokala var en utgångspunkt för hela projektet 

Det fick också sin bekräftelse genom den internationella turné (till 

Ryssland, Irland, Frankrike och Belgien) till vars start boken utkom. I boken tillgängliggörs 

i bild och text på fem språk (engelska, svenska, tyska, franska och ryska) 

de medverkandes svar på konstnärens frågor. Därutöver innehöll boken texter som 

på olika sätt reflekterar över verket och sätter in det i en vidare, konstnärlig och samhällelig 

kontext. Boken, liksom turnén, möjliggjordes av bidrag från Mångkulturåret 

och Svenska institutet. 

NoBo. Boken om norra Botkyrka 

Till utställningen med samma namn utgavs september 2006 NoBo. Boken om Norra 

Botkyrka, en antologi med totalt 20 artiklar redigerad av Leif Magnusson och Vendela 

34

Heurgren. Syftet med såväl utställning som bok var att skapa debatt och bidra till 

reflektion kring ett förortsområde som annars ofta avfärdas som historielöst och/eller 

ointressant. I boken lyfts flera av de projekt som centret jobbat med genom åren 

fram, däribland frågan om mediabilder av förorten och framväxten av alltfler heliga 

hus. Men boken ger också utrymme åt många röster som utifrån andra, personliga 

eller professionella perspektiv, talar med värme och engagemang om sin hembygd 

och vardag. 

Arts and Diversity. Policies, Research and Practice 

Inom ramen för Mångkulturåret 2006 och i samband med Teaterdagarna i Hallunda 

utgav centret Arts and Diversity. Policies, Research and Practice, en antologi (red. Vendela 

Heurgren och Mikael Morberg) som sammanfattade erfarenheter kring satsningar 

på kultur och mångfald i en rad europeiska länder. Antologin samlade både 

kulturteoretiska reflektioner och exempel på praktiskt arbete. Kulturens potential 

att förändra, men också dess inneboende motstånd mot förändring var en av de 

paradoxer som, i linje med Mångkulturårets anda togs upp i texterna, som gav både 

internationella utblicka och borrade på djupet i Botkyrka-baserade verksamheter 

såsom exempelvis Subtopia, Riksteatern och Mångkulturellt centrum. 

Det lokala arbetet i Botkyrka. 

En jämförande studie av två områdesgrupper i Fittja och Tullinge 

På uppdrag av Botkyrka kommun studerade Hassan Hosseini arbetet i två områdesgrupper 

i kommunen. Studien fokuserar bland annat frågor om förankring och 

information och kan, genom jämförelsen mellan två demografiskt sett mycket olika 

kommundelar, reflektera över befolkningssammansättningens betydelse för områdesgruppens 

arbete. Studien redovisades i form av en rapport: Det lokala arbetet i 

Botkyrka. En jämförande studie av två områdesgrupper i Fittja och Tullinge. 

Mobilisering för integration. Flaggskepp, fallgropar, förändring 

Rapport från fyra regionala konferenser 2005. 

PÅ uppdrag av Justitiedepartementet, enheten för integratin och mångfald bjöd 

Mångkulturellt centrum under 2005 in till fyra heldagskonferenser om integration. 

De fyra teman som ägnades varsin dag var arbete, boende och utbildning, samt 

frågan ”hur går vi vidare” Syftet med dagarna var att presentera goda exempel och 

samtidigt diskutera och kritiskt granska regionala och lokala erfarenheter. Rapporten 

redigerades av Lotta Bolin och Mikael Morberg. 

Mångnatur. Friluftsliv och natursyn i det mångkulturella samhället 

På uppdrag av Naturvårdsverket och i samverkan med tidskriften I&M sammanställde 

Mångkulturellt centrum senhösten 2006 en antologi Mångnatur. Friluftsliv och natursyn 

i det mångkulturella samhället, red. Ella Johanson. 

Antologin som gavs ut gemensamt med verket, och som även finns för nerladdning 

på deras hemsida, rymmer 13 texter tidigare publicerade i I&M. Flertalet av 

dessa hade tidigare också presenterats på ett symposium på Mångkulturellt centrum, 

sommaren 2004, under rubriken ”Migration, kultur, biologi”. 

Vad naturvårdsverket eftersträvade med antologin var att inom ramen för Mångkulturåret 

sammanfatta ett antal tankar och erfarenheter. Ella Johanssons inledning, 

35

liksom också Emil Plisch avslutande bidrag, placerar gemensamt in de olika bidragen i 

ett teoretiskt och historiskt ramverk som kan bidra till en fördjupad diskussion inom 

fältet. 

Mångkulturella almanackan 2007 

15 månader. 300 helger och högtider. 18 nyår. Religiösa och sekulära dagar. Kunskap 

utan pekpinnar. Så kan man sammanfatta särarten hos den Mångkulturella almanackan, 

som under 2006 tog ett kraftigt språng uppåt i upplaga. Det framgångsrika 

samarbete som inleddes sommaren 2005 med Svensk Handel fortsatte under året 

med försäljning av 2006 års almanacka och produktion av 2007 års upplaga, red. 

Ingrid Ramberg, den artonde i ordningen sedan starten 1990. 

2006 års Mångkulturella almanacka nådde både ett större antal användare, och fick 

också sitt genombrott hos nya typer av användare genom att Svensk Handel beslutade 

ge bort ett ex till var och en av sina 14 000 medlemmar, en för Mångkulturellt 

centrum ny kundkrets. 

Medieintresset för almanackan och dess budskap var under hela året mycket stort. 

I oktober 2006 vann samarbetsprojektet kring almanackan därtill ett uppmärksammat 

pris. Organisationen Kultur och Näringsliv som genom Swedish arts and Business 

Awards 2006 premierar vad man beskriver som ”goda samarbetsprojekt inom kultur 

och näringsliv”, tilldelade Mångkulturella almanackan pris i region Mälardalen (ett av 

de tre man delade ut) med följande motivering: ”Samarbetet mellan Svensk Handel 

och Mångkulturellt centrum utgör ett utmärkt exempel på hur ett möte över gränserna 

kultur/handel kan ge påtagliga, praktiska och berikande resultat. /.../” 

36

BIBLIOTEKET 

MÅNGKULTURELLT CENTRUMS BIBLIOTEK är ett specialbibliotek med 

inriktning på migration, etnicitet, integration, kulturmöten, främlingsfientlighet 

och kulturell mångfald. Biblioteket ingår i ett nationellt 

nätverk för specialbibliotek. Bokbeståndet är cirka 20.000 titlar, 

dessutom finns tre dagstidningar och närmare 70 tidskrifter. 

Besökarna är studenter från bland annat Södertörns högskola, 

Stockholms universitet, Socialhögskolan och Lärarhögskolan samt 

studerande på såväl högstadie- som gymnasie- och folkhögskolenivå. 

Under 2006 har flera journalister samt kultverksamma inom främst 

radio/TV och olika teatrar besökt biblioteket. 

Antalet fjärrlån till andra universitets- högskole- och specialbiblioteket 

i såväl Sverige som övriga Norden samt Europa är förhållandevis 

stort. 

Biblioteket har även lokal förankring. Samarbetet med Botkyrkas 

och Huddinges folkbibliotek utvecklas hela tiden. 

Under 2006 har bibliotekets personal förstärkts med en assistent 

på halvtid. Tack vare detta har bokmagasinet kunnat omorganiseras 

samt själva biblioteket förtätats med fler hyllsigna. 

Biblioteket samarbetar med utställningsansvariga vid MKC i samband 

med olika utställningar i såväl utställningshallen som Galleriet. I samband 

med större konferenser har Biblioteket bidragit med ämnesvisa 

bokutställningar. 

Biblioteket har tagit emot studiebesök från bland annat Nyckelviksskolan, 

Lidingö folkhögskola, Liljeholmens folkhögskola, Slagsta 

vuxenutbildning samt Vårby bibliotek. 

Biblioteksansvarig har även deltagit i en etikkonferens för bibliotekspersonal 

som anordnades av Sveriges Akademikers Centralorganisation. 

Under året uppmärksammades biblioteket på ett något oväntat sätt i den kände 

deckarförfattaren Arne Dahls (pseudonym för Jan Arnald) bok Efterskalv, som på 

fem sidor beskriver såväl MKC som biblioteket på ett sätt som tyder på att författaren 

varit på besök. Dock utan att röja sig för bibliotekspersonalen... 

37

INFORMATION & 

MARKNADSFÖRING 

DET HAR VISAT sig att varje aktivitet vi gör för första gången måste finna 

sina egna vägar att nå ut. Det finns helt enkelt inga rutinåtgärder. 

Vårens första utställning ”Kvinnliga rum” fick trots stort utskick och 

ambitiös programverksamhet inget bredare genomslag. 

Årets andra stora utställning ”God smak” gick det betydligt 

bättre för, kanske för att det fanns en väl definierad primär målgrupp 

– ungdomar i högstadie- och gymnasieålder, medan den 

samtidigt var intressant även för andra. Systemet med ”externa 

guider” som under utställningen prövades för första gången, visade sig 

också vara fördelaktig ur informationsspridningssynpunkt eftersom guiderna 

hade sina egna nätverk och kanaler och var angelägna om att få 

publik till sina visningar. De öppna visningarna med Nadja Karlsson 

på söndagar höjde helgstatistiken betydligt. 

Årets sista utställning ”NoBo – en utställning om Norra Botkyrka” 

kom informationsmässigt i ett dåligt tidsläge, samtidigt som 

Bokmässan i Göteborg och direkt efter Bomässan i Tensta. Alla 

kulturjournalister var i Göteborg vid vernissagen, och media föreföll 

vara helt ointresserade av förortsfrågor efter Tensta. Utställningen har 

dock långsamt arbetat sig in i medvetandet och drar sin publik och den har 

säkert bidragit till att göra oss mer förankrade i Botkyrka. 

Frågan om huset är så pass synligt och tydligt så att de som bor 

i närheten vet att det är öppet och tillgängligt måste fortfarande 

besvaras tvekande. Det kan kännas som att gårdsplanen som man 

måste korsa för att komma fram är som ett privat område. Här 

har vi mycket framför oss när det gäller förbättringar av utemiljön. 

Och för mer långväga besökare behöver vi förbättra skyltningen från 

tunnelbana, tillfartsvägar och Fittja äng. 

Basfunktioner i marknadsföringen, som också är värda att nämnas, är förutom 

e-postande, vår hemsida och den veckovisa annonseringen i Museiguiden som publiceras 

i flera stockholmstidningar. 

Konkreta insatser under året 

Annonser. Förlagets produkter som Mångkulturella almanackan annonserades i 

Ordfront, Skolledaren och Världshorisont (FN-förbundets tidning). Svensk handel 

38

hade även en annons för almanackan i Gringo. En annons om förlagets böcker på 

skoltema fanns i tidskriften I&M under början av året när de hade skolan som tema. 

Annonsering för centret som helhet fanns som alltid med i Sommartidningen och 

i Nyinflyttad (en tidning som delas ut till alla nyinflyttade i kommunen). Vi fanns också 

på Turistkartan som delas ut gratis och på omslaget på den lokala telefonkatalogen 

Din Del med reklam för huset och lokalerna. Vi har också funnits med i broschyren 

What´s on som utges av Stockholm Visitors Board (SVB) 1 varje månad. Flera gånger 

har foton från Mångkulturellt centrum publicerats där. KPA-priset annonserades i 

MittiBotkyrka. 

Utställningar, kafé och öppen verkstad annonseras varje vecka i Museinyckelns 

radannonser. När budgeten tillåter annonserar vi med större annons på högersidan. 

Två större annonser gjordes 2006, båda om God smak. Visningar av God smak annonserades 

också i Kom ut (RFSL:s tidning) i juli. Visningar av NoBo annonserades 

i Gringo. Hela NoBo-projektet annonserades med en bilaga i MittiBotkyrka, och på 

grund av ett feltryck så gavs bilagan ut två gånger och en ganska stor annons som 

förklarade detta kom också in. 

Utskick 

Till följande galleriutställningar har vernissagekort med en upplaga på 400 ex producerats;: 

”Åldras” 2 februari–16 mars, ”En ny syn på graffiti” 23 mars-4 maj, ”Apoyo 

Mutuo” 9 november-11 januari 2007. 

Till ”Kvinnliga rum” 26 januari- 12 mars producerades ett kort i form av folder 

med programverksamhet. Till ”God smak” producerades en folder som också fungerade 

som vernissagekort. Till ”NoBo” gjordes ett kort som samtidigt bjöd in till 

galleriutställningen ”Passages” 21 september-2 november. 

Övrig information 

Tidningen om utställningen ”NoBo” har funnits tillgänglig på medborgarkontoren och 

den har skickats till alla skolor i Botkyrka med bifogat brev om visningar och verkstad. 

Till ”NoBo” gjordes också en affisch i upplaga 500 ex. Affischen skickades även den till 

samtliga skolor i Botkyrka, med brev om visningar och verkstad. Affischen skickades 

också till alla bibliotek och medborgarkontor i Botkyrka, samt till ett antal kulturinstitutioner 

i närområdet. ”NoBo” affischerades också utomhus i Fittja och lämnades 

enligt överenskommelse till Botkyrkabyggen som skulle sätta upp den i husen i Alby. 

Flyer om ”God smak” (samt filmer från utställningen) fanns på Lava, Kulturhuset 

under Pridefestivalen. Flyern delades även ut i Pride-parken av Nadja Karlsson i föreningen 

FPE-S’ tält. 

På Mångkulturellt centrums hemsida registrerades under 2006 6502 besök (13 

januari 2006-5 januari 2007). 

Mångkulturellt centrum delade under Hoodsfredfestivalen i Alby ett tält med ABF- 

Botkyrka Salem, Kulturenheten i Botkyrka samt Riksteatern i syfte att sprida information 

om verksamheten. Andy Candy höll också queer-workshop vid flera tillfällen. 

1. Stockholm Visitors Board AB (SVB) är ett helägt dotterbolag till Stockholm Business Region AB (SBR). 

Stockholm Business Alliance (SBA) är ett partnerskap mellan kommuner i Stockholm – Mälarregionen som 

har bildats för att fördjupa och utveckla det näringspolitiska arbetet i regionen. Internationellt marknadsför sig 

partnerskapet under det gemensamma budskapet ”Stockholm – The Capital of Scandinavia”. 

39

RECEPTION, 

BUTIK & UTHYRNING 

Lokaluthyrning 

Ett av målen under året har varit att utveckla lokaluthyrningen. 

Vi har kunnat erbjuda färdiga paket med heldagsförtäring på en 

enkel konferensstandard och våra uthyrningslokaler har blädderblock, 

whiteboard och OH som standarutrustning. Vi kan 

även erbjuda teknisk support, PowerPoint, mikrofoner, etc. utan 

problem. Vi har flera återkommande kunder. 

Nytt för året har varit större konferenser och föreläsningar och 

även flerdagarskonferenser och planeringsdagar från institutioner utanför 

Botkyrka. 

Butik, reception och växel 

Runt disken innanför entrédörrarna samlas tre centrala kontaktytor 

mot allmänheten. 

Hit ringer eller mailar köpare av centrets varor (framför allt förlagets 

böcker) och tjänster (främst lokalbokningar och förmedling av bokningar 

av visningar och förtäring). Hit kommer också ströbesökare 

och bokade grupper. 

Butiken hörde under verksamhetsåret hemma i enheten Hus 

och möten. Den bemannades under 2006 av Melissa Bollström, 

Tatiana Vega Quiñones, Ernesto Villanueva m.fl. 

40

TAVERNAN 

UNDER 2006 HAR Tavernan uppnått målet med 50 besökare om dagen. I 

samarbete med uthyrnings- och utbildningsenheten har vi tagit emot 

större grupper som valt att lägga sina konferenser och möten med 

förtäring hos oss. Vi har också ett gott samarbete med ABC-husets 

restaurangutbildning som skickar sina elever på praktik hos 

oss. 

Tavernan lagar vegetarisk, mångkulturell mat från världens alla 

hörn. Några exempel på dagens lunch: 

Ugnsrostade rot- och grönsaker med couscous och tsatsiki 

Asiatisk wok med citrongräs och limesås 

Grön ärtsoppa med kanel och äppelpannkaka 

Som alternativ kan man också välja Tavernans tre-rätters:: 

Norsborgsmacka, mezetallrik, espresso bianco 

Till lunchen serveras alltid en fräsch salladsbuffé med bröd och 

röror, t ex hummus, olivtapenade, och tigerröra. Lunchen avslutas 

antingen med rättvisemärkt kaffe från Chiapas, eller någon av våra 

kaffedrinkar som vi har utvecklat under året. Kaffemenyn består av 12 

olika kaffedrinkar varav några är egenkomponerade. Kaffet i drinkarna köper 

vi ifrån Botkyrkas eget rosteri Johan & Nystöm. Man kan också ta 

en kopp te, lukta och välj ur burkarna på disken. En god hembakad 

kaka eller bit paj kan avnjutas medan man insuper atmosfären och 

den vackra utsikten mot Albysjön 

41

ORGANISATION 

& PERSONAL 

Organisation 

Organisationen reviderades den första oktober. Ändringen innebar 

att MKC gick från fyra enheter till en basgruppsorganisation om 

åtta grupper. I samband med denna förändring skapades även 

förutsättningar för att inrätta en ekonomtjänst med partiellt personalansvar. 

Syftet med ändringen var att stärka medvetenheten 

i organisationen om behovet av att samverka internt för att nå de 

gemensamma målen. Det fanns även behov av att stärka ansvarsdelar 

för verksamheten. Genom att arbeta i basgrupper och i gemensamma 

arbetsgrupper för olika frågor skapas bättre förutsättningar för en 

verksamhetsmässig helhetssyn. 

För allt arbete vid centret är vi beroende av datorer med 

välfungerande kommunikation och lagring. Nyckeln till detta är 

servern, en enhet vi under året bytte. Servern möjliggör för oss 

att dela filer mellan fler användare och den har ett fungerande 

back-upsystem, ett viktigt skydd i händelse av stöld och datakrascher. 

Bytet av server föranleddes dels av att den förra (första) var 

pensionsmässig, dels att arbete med ljud och bild, som blivit allt vanligare, 

kräver större kapacitet. 

En annan viktig dimension av centrets inre arbete är FirstClass 

(FC), från Opentext, en plattform för gruppkommunikation 

och informationsöverföring med stora möjligheter till individanpassningar. 

I detta system ingår alla verksamheter baserade på 

Fittja gård, dvs även CIS och I&M. 

Personal 

Grunden för det personalpolitiska arbetet på centret utgår från en ”plan för systematiskt 

arbetsmiljöarbete”. Planen revideras årligen och innehåller aspekter som 

hälsokontroller, kompetensutveckling, ergonomiska bedömningar, policyutveckling 

och utveckling av säkerhetsfrågor. 

Centret har ett avtal med Kvalita Företagshälsovård i Liljeholmen. Personalen erbjuds 

regelbundna hälsokontroller. Personalen kan på arbetstid till subventionerad 

kostnad simma och träna en gång i veckan på Fittjabadet eller motsvarande. 

42

Vi ser jämställdhet på arbetsplatsen som en viktig del av god personalpolitik. Arbetsförhållanden 

och organisation ska ta hänsyn till både kvinnors och mäns villkor så 

att allas kunskap, erfarenheter och intressen tas tillvara. Frågor om rättvis lönepolitik 

och allas möjlighet till föräldraledighet är andra viktiga frågor för jämställdheten. För 

att öka andelen med utländsk bakgrund används vår mångfaldsplan som verktyg. 

Vid rekryteringar uppmanar vi i annonser sökande med utländsk bakgrund att söka 

tjänsten. Vi arbetar även med aktiv rekrytering genom nätverk och kontakter i syfte 

att åstadkomma en bred rekryteringsbas. 

Samtlig personal har deltagit i en mål- och verksamhetsanalys under två dagar i 

Mariefred inom ramen för EU:s sociala mål 3 program. En uppföljning på temat ”samarbete” 

genomfördes internt med konsultföretaget Framsikt Personalutveckling AB. 

Insatser för att stärka ledarskapet genomfördes genom konsulten Margit Duvander 

samt i externa seminarier på temat. 

Stiftelsens huvudman, Botkyrka kommun, borgar för åtaganden enligt PL-KL (pensionsavtal 

för anställda inom kommun och landsting) samt tjänstegrupplivförsäkring. 

Ersättning till styrelsen utgår enligt regler för arvoden till förtroendevalda i Botkyrka 

kommun. 

Antalet årsarbetare under 2006 var 21,75 varav 13,0 var kvinnor och 8,75 män. 

Antalet sjukdagar var 237 vilket motsvarar 10,89 per årsarbetare. 

Anställda 

Tillsvidareanställda 

Berseneff, Carina, kaféansvarig 

Carlstedt, Margareta, biblioteksansvarig 

Castro, Marita, programansvarig/personalredogörare. 

Edström, Nina, projektledare 

Hertzberg, Fredrik, forskningsledare 

Herlitz, Helena, intendent/utställningsansvarig 

Holmberg, Katrin, informationssekreterare 

Hosseini, Hassan, forskningsledare 

Hyltén-Cavallius, Charlotte, intendent/forskning 

Johansson, Ella, forskningschef 

Karan, Aydan, ekonom 

Larin, Julieta, ekonomiassistent 

Lernebo, Ann-Helén, utbildningsassistent 

Magnusson, Leif, institutionschef 

Markiewicz, Andrzej, fotograf 

Morberg, Mikael, utbildningsledare 

Nilsson, Marita, biblioteksassistent 

Ramberg, Ingrid, intendent/redaktör 

Vega, Tatiana, husintendent 

Waara, Mats, kafébiträde 

Widman, Arne, utställningstekniker 

Younes, Dara, lokalvårdare 

43

Projektanställda 

Barkamo, Fehmi, forskningsassistent 

Corbo, Hebert, arkivarie 

Heurgren,Vendela, redaktör 

Hultgren Meijas, Ana, forskningsassistent 

Karlsson, Eva, forskningsassistent 

Lätt, Julia, arkivassistent 

Plisch, Emil, forskningsassistent 

Sharif, Sara, forskningsassistent 

Stål, Manfred, arkivassistent 

Ulfstrand, Anna, etnolog 

Praktikanter 

Abdulahad, Elizabeth, kafébiträde 

Bengtsson, Therese, curatorutbildningen, Stockholms universitet 

Günther, Karin, projektledarutbildningen, Stockholms universitet 

Kleman, Emma, curatorutbildningen, Stockholms universitet 

Tapia, Ernesto 

Vikarier 

Bollström, Melissa, receptionist 

Heurgren, Vendela, redaktör 

Pettersson, Ann, intendent/forskning& dokumentation 

Villanueva, Ernesto, receptionist 

Timanställda 

Bengtsson, Therese, marknadsföringsassistent 

Carlsson, Gabriella, pedagog 

Hedstrand, Sonia, marknadsföringsassistent 

Jalal, Sara, guide 

Karlsson, Stefan/Nadja, guide 

Sandö, Kristina, kafébiträde 

Tsolakidis, Andy, guide 

Uzunel Nazli, kafébiträde 

Waara Niklas, kafébiträde 

Övrigt 

Levin, Anna, doktorand 

44

ÅRSREDOVISNING 

ÅRETS EKONOMISKA RESULTAT är ett redovisat överskott på 89 007kr. 

År 2005 hade MKC ett underskott på -589 722kr. Det förbättrade 

resultatet har möjliggjorts av följande faktorer: 

w Ökade grundbidrag 

w Ökade projektintäkter utöver budgeten 

w Utställnings- och publiceringsaktiviteter med anknytning till det 

nationella Mångkulturåret. 

Trots det goda resultatet har verksamheten fortfarande kvar sitt strukturella 

grundproblem genom att vara intäktsberoende inom områdena 

forskning och utbildning för att kunna hålla en slagkraftig grundstruktur. 

Nya projektintäkter har använts till områdena utställning och 

publicering i högre grad än tidigare vilket givit positiva utåtriktade 

effekter men inte stärkt strukturen på kort sikt. 

Vi har också övergått till att skriva av inventarier på fem år 

istället för på tre år. Detta har inneburit att kostnaden har minskat. 

Försäljningslitteraturer avskrivs regelbundet varje år, ett år efter 

produktionen. 

Mångkulturellt centrum har momsregistrerat sig för kafé, bokförsäljning 

och konferenser. Vi räknar med momsen i bokslutet och detta innebär 

att vi ska få tillbaka ca 140 000kr från skatteverket. Samtidigt 

kan detta påverka år 2007 negativt, eftersom vi har en löpande 

verksamhet som omfattar moms och kommer att medföra en 

kostnad. 

Glädjande är att Centret har sluppit kostnader för stöld och 

inbrott som vi tidigare har drabbats av under flera år. 

45


2006 2005 

Intäkter 

Grundbidrag not 1 7 477 270 6 744 000 

Projektintäkter not 2 3 441 670 3 685 217 

Utbildningsintäkter 868 150 310 921 

Bokförsäljning 239 417 397 899 

Försäljning mat och varor 272 783 338 351 

Övriga intäkter not 3 1 226 216 619 044 

Summa intäkter 13 525 506 12 095 432 

Kostnader 

Löner och övriga personalkostnader not 4 10 364 390 9 740 379 

Externa tjänster 588 284 1 040 611 

Övriga kostnader 2 172 063 1 453 413 

Inköp av mat och varor 195 203 288 914 

Avskrivningar enligt plan 116 559 161 838 

Summa kostnader 13 436 499 12 685 154 

Verksamhetsresultat 89 007 -589 722 

Finansiella intäkter 

Räntor 0 0 

Årets resultat 89 007 -589 722 

46


Tillgångar 

2006-12-31 2005-12-31 

Anläggningstillgångar 

Maskiner och inventarier not 5 305 295 58 867 

Omsättningstillgångar 

Lager böcker 520 913 218 848 

Lager mat och varor 28 218 30 748 

Skattekonto 293 090 

Kundfordringar 907 515 329 092 

Övriga kortfristiga fordringar 147 827 

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader 162 764 34 094 

1 767 237 905 872 

Kassa och bank 

Postgiro och kassa 454 631 1 316 141 

Summa tillgångar 2 527 163 2 280 880 

Eget kapital och skulder 

Eget kapital 

Balanserad resultat -1 548 082 -958 359 

Årets resultat 89 007 -589 723 

-1 459 075 -1 548 082 

Kortfristiga skulder 

Leverantörsskulder 260 364 162 314 

Avräkning Botkyrka kommun 2 862 560 2 363 450 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter not 6 863 314 1 303 198 

3 986 238 3 828 962 

Summa eget kapital och skulder 2 527 163 2 280 880 

Ställda säkerheter Inga Inga 

Ansvarsförbindelser Inga Inga 

47


Redovisningsprinciper 

Årsredovisningen har upprättas enligt årsredovisningslagen. 

Under året beviljade projektbidrag redovisas som intäkt i den omfattning som de förbrukas under 

året 2006. De bidrag som ska användas under kommande år redovisas i årsredovisningen som 

skuld. 

Maskiner och inventarier skrivs av på 5 år. 

Boklagret värderas till anskaffningsvärdet för böcker tryckta och inköpta under 

verksamhetsåret. 

Lager för mat & varor värderas efter inköpsvärde. 

not 1. grundbidrag 2006 2005 

Botkyrka kommun 5 177 000 5 077 000 

Stockholms läns landsting 1 000 000 900 000 

Statens kulturråd 1 300 270 767 000 

Summa grundbidrag 7 477 270 6 744 000 

not 2. projektbidrag 

beviljat 

Förbrukat 

06 

Överfört 

07 

Botkyrka kommun 

NoBo 197 000 197 000 0 

Områdesstudie 100 000 100 000 0 

Utbildning - Barn och ungdom 200 000 200 000 0 

Utbildning - Utbildning och arbete 50 000 50 000 0 

FoU - Kommunledning 200 000 200 000 0 

Äldrestudie 20 000 20 000 

767 000 767 000 0 

Stockholms läns landsting 

beviljat 

Förbrukat 

06 

Överfört 

07 

Kultur i vården 25 000 25 000 0 

kunskapsstaffeten 200 000 200 000 

225 000 225 000 

Statliga projekt 

Helger och högtider - Statens Kulturråd 790 000 790 000 0 

Ester Shalev - Gerz 550 000 550 000 0 

Naturvårdsverket - forskning 100 000 100 000 0 

Arts & Diversity” Framtidens Kultur 70 000 70 000 0 

Justitiedepartementet 150 000 150 000 0 

Statenskulturråd Acces ”Arkivet” 360 000 200 000 160 000 

Statens kulturråd int. Konf 15 000 15 000 0 

Arbetslivsinstitutet 554 670 554 670 0 

2 589 670 2 429 670 160 000 

48

Övriga projekt 

Ersta Diakonisällskapet 20 000 20 000 0 

20 000 20 000 0 

not 3. övriga intäkter 2006 2005 

Avtalsintäkter 702 294 106 750 

Hyresintäkter 140 200 101 850 

Lönebidrag 361 524 396 884 

Fakturerade kostnader 22 198 13 560 

Summa övriga intäkter 1 226 216 619 044 

not 4. löner och övriga personalkostnader 2006 2005 

Löner 7 029 541 6 613 869 

Sociala avgifter 2 897 576 2 728 089 

Resor 195 661 217 205 

Kostnadsersättningar 8 113 29 817 

Övriga personalkostnader 233 499 151 399 

Summa löner och övriga personalkostnader 10 364 390 9 740 379 

Antalet årsarbetare under 2006 var 21,75 varav 13,0 var kvinnor och 8,75 män. (2005 19,75 varav 

kvinnor 11,50 och 8,25 män)Antalet sjukdagar var 237 vilket mostsvarar 10,89 per års 

Arbetare(2005 182 vilket mostsvarar 8,27 dagar per årsarbetare. 

Stiftelsen huvudman, Botkyrka kommun, borgar för åtagande enligt PL-KL (pensionsavtal för 

anställda inom kommun och landsting) samt tjänstegruppförsäkring. Ersättning till styrelsen 

utgår enligt regler för arvoden till förtroendevalda i Botkyrka kommun. 

Kostnader för styrelsearvode 2006 uppgick 50 177 kr (2005 25 107 kr) 

not 5. maskiner och inventarier 2006 2005 

ingående anskaffningsvärde 1 658 090 1 613 625 

Inköp 362 986 44 465 

Utgående anskaffningsvärde 2 021 076 1 658 090 

Ingående avskrivningar -1 599 223 -1 437 385 

Avskrivningar -116 558 -161 838 

Utgående ackumulerade avskrivningar -1 715 781 -1 599 223 

Utgående restvärde enligt plan 305 295 58 867 

not 6. upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2006 2005 

Erhållet bidrag överfört till kommande år 0 0 

Semesterlöneskuld 310 314 331 054 

Upplupna kostnader 0 234 144 

Förutbetalda intäkter 523 000 708 000 

Beräknat arvode till revision 30 000 30 000 

Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 863 314 1 303 198 

49

FITTJA GÅRD 16 APRIL, 2006 

Gabriel Melki 

Issa Adnan 

Aram El Khoury 

Inger Roos 

Anne-Li Lehnberg 

Natalia Wrighed 

Fabian Norlin 

Antonella Pirrone 

Vår revisionsberättelse har avgivits den 

Mats Blomgren 

Auktoriserad revisor 

Birgitta Tay 

Lekmannarevisor 

50

VI HAR GRANSKAT årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i 

Stiftelsen Sveriges Invandrarinstitut och Museum för år 2006. Det är styrelsen som 

har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen 

tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss 

om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. 

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att 

vi planerat och genomfört revisionen för med hög men inte absolut säkerhet försäkra 

oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision 

innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. 

I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och 

styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som 

styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade 

informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden 

i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot är ersättningsskyldig 

mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om ledamoten på annat sätt 

handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att vår revision 

ger oss rimlig grund våra uttalanden nedan. 

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en 

rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed 

i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. 

Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. 

REVISIONS- 

BERÄTTELSE 

Till Styrelsen för 

Stiftelsen Sveriges Invandrarinstitut och Museum 

Org nr 812800-8243 

Fittja den 

Mats Blomgren 

Auktoriserad revisor 

Birgitta Tay 

Lekmannarevisor 

51

2006 VAR ETT nationellt Mångkulturår i Sverige. För Mångkulturellt centrum är det 

alltid mångkulturår. Vårt år 2006 kom att präglas av många nya kontakter och möten 

med människor och verksamheter som ville fördjupa sin kunskap eller förändra sin 

utgångspunkt i verksamheten. 

Vi mötte personalen på Nyckelviksskolan, Livrustkammaren, Svensk hemslöjds 

konsulenter, Dalateatern, integrationsstrategiska aktörer på Irland, europeiska nätverket 

för kunskap kring ett hållbart samhälle (EUKN), konstnärer, graffitimålare, lokala 

tjänstemän i kommunen ... 

Vi mötte många som sökte nya vägar för att förstå sig själva, förstå den egna 

verksamhetens möjligheter att verka och att förstå nya sociala och kulturella uttryck i 

den globala samtiden. En del kallade detta mångkultur, andra interkultur, världskultur 

eller mångfald. Oavsett val av begrepp har det funnits en samsyn kring behovet av 

fördjupade och vidgade perspektiv.

Hämta som pdf - Mångkulturellt centrum - Botkyrka kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?