Plank och murar - Lomma kommun

Tänk efter före
Lomma plan- och byggkontor informerar
om plank och murar
Råd på vägen
Det första intrycket av ditt hus och din trädgård påverkas av ditt val av
inhägnad.
Fundera på hur tomten ska utformas i sin helhet innan du börjar.
Ditt val av inhägnad påverkas av platsen där du bor. En villa på en
skogstomt eller ett gatuhus ger olika förutsättningar.
Det är lättare att sköta en häck än ett staket, plank eller mur.
Tänk inte bara på din egen tomt utan anpassa till omgivningen.
Trädgårdens inhägnad är din tomts ansikte utåt.
Garage och carport placeras med fördel en bit in på tomten.
Ta fasta på att i Lomma kommun är det det gröna intrycket som karakteriserar
villakvarterens gaturum!!
För att ge vägledning vid uppförande av plank och murar har Miljöoch
byggnadsnämnden i Lomma kommun den 16 dec 2003 beslutat
om nedanstående riktlinjer. I kommunens översiktsplaner och särskilt
kulturmiljöprogrammet värnas om landskapets och tätorternas karaktärer
och historiska miljöer. Dessa riktlinjerna följer upp översiktsplanernas
intentioner.
“Häckar och låga, genomsiktliga staket i fastighetsgräns är enligt kommunens
översiktliga måldokument och planer karakteristiskt
för kommunens bebyggelsemiljöer. Kommunen ser positivt på att
denna lummiga karaktär bevaras och förstärks.”
Detta innebär en långsiktig målsättning att bevara och bädda in bebyggelsen
i grönska enligt rådande tradition i Lomma kommun. Med
grönska varieras gatans utseende mellan årstiderna. Under sommaren
ramas trädgårdar och gata in, vintertid syns husen.
Mot bakgrund av dessa aspekter är det därför inte lämpligt att placera
långa höga plank eller murar varken mot gata eller ba kom växtlighet
mot gata. Spaljé eller plank längre in på tomten i anslutning till uteplats
eller grannar emellan är en mer lämplig åtgärd.
© 2005 Form och innehåll: Carin Johanson, Arkitektur & Film Foto o illustrationer: Carin Johanson o Anna Lindkvist
Färg och form
Tänk på att färgsättningen ska passa och knyta an till hus och omgivning
– i en färgskala som hör platsen till. Form och detaljer är
viktiga inte bara för det enskilda huset utan för hela området.
• Använd rätt typ av färg som tränger in i virket. Detta ger längre intervall
mellan underhållsbehov och färgrester behöver aldrig skrapas
bort.
• Traditionellt används linoljefärg eller slamfärg på trä.
• Markerade stolpar i ett spjälstaket ger en vacker indelning.
• Inhägnaden är en del av huset. Bäst blir det då formspråket
och stilen stämmer överens.
• Måla staketet – ett omålat staket ser ofärdigt ut och knyter inte an till
bostadshuset.
Litteratur
• Staket Grindar Plank & Portar, Ingald Andersson, ICA bokförlag
• Bevara och Sköta en gammal trädgård, Christina Ilminge, Prisma
• Häckar och häckväxter, Samuelsson & Schenkmanis, NoK Fakta
• Klipp häcken! Du kan rädda liv, Vägverkets informationsblad
Vad säger lagen
I Plan- och Bygglagen – PBL – fi nns flera paragrafer som enligt
3 kap 14 § PBL även avser plank och murar;
8 Kap 2 § PBL “I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs
bygglov för att ... uppföra murar eller plank
3 kap 1 § PBL “Byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som
är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden och till naturoch
kulturvärdena på platsen”
“Byggnader skall ha en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande,
lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan”
Antagna översiktsplaner och kulturmiljöprogrammet i Lomma
kommun går att hitta på kommunens hemsida – http://www.lomma.se
Karaktär Grönska, i dess olika former, är ett av de mest betydelsefulla
karaktärsdragen i Lomma kommuns bebyggelsemiljöer. Det öppna
landskapet bryts av husklungor i vegetation. Tätorterna karaktäriseras
av lummig och frodig grönska. Grönskan har positiv inverkan på trivsel
och harmoni.
En vacker inramning av tomten ger ett välkomnande intryck och bidrar
till en vacker helhetsmiljö. Det är mot bakgrund av att allt fler fastighetsägare
vill “planka in sig”, som kommunen nu med denna information
vill värna om det gröna intrycket framförallt mot allmänna platser som
gator och torg. Murar och plank kan ge en alltför stadsmässig karaktär.
Målsättning med denna informationsbroschyr är att inspirera till att se
vegetationens möjligheter för avskärmning och att formge plank och
murar så att de bildar en vacker helhetslösning. En häck eller ett lågt
staket åt gatan ger mer grönska.
Se dig omkring och låt karaktärsdragen i din tomts omgivning få
vägleda dig!
Stilideal Det går att avläsa varje byggnadsepoks tradition och ideal att
avgränsa respektive tomtplats. Dessa traditioner bidrar till ett bostadsområdes
identitet och är väl värda att tillvarata.
Kring sekelskiftesvillorna var häckar och i vissa fall staket i smide eller
trä vanliga. Grindar vars utformning anslöt till byggnaden förstärkte den
pampiga entrén till tomten. 1920- och 1930-talets trädgårdar omgärdades
ofta av häckar av t ex liguster.
Under 1940-talet blev lägre staket med murade stolpar moderna,
medan 1950-talens hus omgavs av låga och genomsiktliga järnstaket.
Fortfarande var det populärt med grind- eller staketstolpar murade i
samma tegel som bostadshuset. Kedjehusens framsida bestod av en
mindre rabatt utan staket eller häck.
Från 1960-1990-talen var trädgårdstomterna ofta små med inga eller
låga staket mot gatan och häck mellan fastigheterna.
Det är omsorgen om detaljerna som karakteriserar de olika epokerna,
men variationer till trots – det är grönskan som dominerar.
För ytterligare information kontakta Plan- och byggkontoret, Lomma kommun
Adress Kommunhuset, 234 81 Lomma Besöksadress Hamngatan 3, Lomma
Tel 040- 641 10 00 Fax 040-641 13 90 Hemsida http://www.lomma.se
Råd och anvisningar till dig som vill inrama din tomt

Riktlinjer för handläggning av staket, plank och murar
“Staket och häckar är inte bygglovpliktiga. Ett staket kan bestå av
valfritt material men är lägre än 1,20 m från mark/gata och genomsiktligt
rakt framifrån. Det har tydliga luftspalter mellan spjälorna.”
Ett staket tillåter att grönska växer ut mellan spjälorna. Det ger en
trevlig gatumiljö samtidigt som grönskan ger insynsskydd.
Om du önskar skydd för barn eller djur behöver din inhägnad normalt
inte vara högre än 1,1 m. En låg inhägnad ger ett vänligare och mer
välkomnande intryck.
Även ett lågt staket ger en tydlig gräns mellan den privata trädgården
och det offentliga rummet. Grönskan kan då också få inrama tomten
mot gatan.
“Om murar och plank ges bygglov ska de ha en höjd, en yttre form, ett
material och en färg som är estetiskt tilltalande, lämpliga för inhägnader
som sådana och som ger en god helhetsverkan.”
Bearbetningen av detaljer är viktig för helhetsintrycket och känslan av
omsorg. En låg inhägnad upplevs vänligare än en högre.
Plank i olika höjder kan göra att ett långt plank upplevs kortare. Det ger
också möjlighet att åstadkomma bra sikt vid utfarter.
Inhägnadens utformning bör anpassas till huvudbyggnadens matrial och
ytskikt, t ex puts eller tegel. För att ge variation kan plank med fördel
delas upp i mindre enheter. Vissa partier kan bestå av spaljéer som ger
möjlighet till grönska på in- och utsida.
“Plank är bygglovpliktiga. Alla inhägnader som är högre än 1,2 m
från mark/gata räknas till plank oavsett genomsiktlighet eller materialval.
Alla inhägnader som inte är genomsiktliga rakt framifrån
räknas som plank, oavsett höjd. Om spjälorna i inhägnader placeras
omlott är det inte längre genomsiktligt rakt framifrån och räknas därför
som plank och kräver bygglov oavsett höjd.”
Häckar upplevs vackra trots att de växer höga, eftersom de släpper
igenom solljus i större omfattning.
Bladbärande träd och buskar ger en varierad grönska. Under sommaren
ger de en skyddad trädgård. Vintertid får trädgården ett öppnare
uttryck då grönska släpper in det lågtstående vinterljuset och ger
möjlighet till utblickar.
“Långa, täta murar och plank i fastighetsgräns mot allmänna, gemensamma
rum i bebyggelsen ska bara få uppföras då särskilda skäl
föreligger. Insyn och buller räknas t ex normalt inte till särskilda skäl.
Buller som överskrider riktvärdena för respektive trafi kslag kan dock
räknas som särskilda skäl. Murar och plank över 1,8 m ska normalt
aldrig tillåtas.”
Hela trädgården behöver inte insynsskyddas. Ett plank i närheten av
huset räcker för att ge insynsskydd. Uteplatser får en mjukare och
vänligare karaktär om de inhägnas med gröna växter eller klängväxter
på spaljé.
Bullerskydd kan begränsas till en del av tomten. Forskning visar att
buller främst kommer från bilarnas däck. Ett lågt plank, gärna kompletterat
med grönska, är därför oftast tillräckligt.
“Murar är bygglovpliktiga oavsett höjd. Även stödmurar högre än 50
cm är bygglovpliktiga.”
Med tanke på sociala kontakter grannar emellan är det bra att murar
och plank inte är höga. Inbrottsrisken minskar då trädgårdarna har
kontakt med varandra och med publika gaturum, platser och parker.
En mur eller ett plank bör, med tanke på trafiksäkerheten, inte
göras högre än 70 cm i anlutning till gata.
Murar och plank passar bättre mellan hus i mer stadslika kvarter än runt
fastigheter i villakvarter.
Gaturummet blir mjukare om muren dras in på tomten och grönskan
kan frodas mot gatan. Vackra detaljer ger ett omsorgsfullt intryck. Muren
kan delas och ge plats för buskar mot gatan.
“Murar, plank, staket och häckar vid korsningar och utfarter får inte
vara högre än att fullgod sikt uppnås med avseende på trafi ksäkerheten
i enlighet med Vägverkets krav.”
Vägverkets krav framkommer bl a i informationsbladet “Klipp häcken!
Du kan rädda liv.” Här ges bl a fl era tips om lämpliga höjder på växtlighet
och inhägnader kring vägkorsningar.
En sikttriangel skall konstrueras enligt illustrationer nedan.
Inom respektive sikttriangeln bör höjden på växter inte överstiga 70 cm.
Bäst för trafi ksäkerheten är att träd och buskar inte växer ut över gångbanan
och gatan. Vid gångbana bör det vara fritt från växtlighet upp till
2,5 m och över körbana upp till 4,6 m. Obs! Det är fastighetsägarens
ansvar att fullgod sikt uppnås!
10
5
2,5
10 10
10 10
2,5
2,5
Gata – gata
Gång-/cykelväg – gata
Tomtutfart – gata
När det gäller staket, plank eller murar mellan bostadsfastigheter är det viktigt komma överens med alla